Östragårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Transkript

1 Östragårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 Förskolans ledning tar avstånd från all kränkande behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn och våra medarbetare. Samarbetet mellan förskoleledning, personal, barn och föräldrar ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Förskolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Allt arbete i vårt förskoleområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på barnet. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt. Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt. 1 Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra barns föräldrar i syfte att skapa större delaktighet och samsyn. Denna plan gäller till XXX- YYY-avdelningen e-postadress@burlov.se Dalslundsvägen 162, ÅKARP Org.nr: Bankgironr: Plusgiro:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Plan mot kränkande behandling... 1 Vision... 3 Innehåll... 3 Barnens delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 4 Personalens delaktighet... 4 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Främja likabehandling och demokrati... 6 Samarbete mellan avdelningarna.7 Tillgång till material och lokaler... 8 Kartläggning... 9 Förebyggande åtgärder Kränkande behandling Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling.13 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation.14 Ansvarsförhållande..14 Begrepp Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier Kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Diskrimineringsgrunder Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mall för utredning vid diskriminering.19 2

3 Vision Att alla barnen ska få en meningsfull vardag. Alla ska bli respekterade för den man är. Alla har lika värde och lika rättigheter. Det är tillåtet att tycka olika. Den dagliga verksamheten ska vara rolig, trygg, lärorik och stimulerande för alla. Alla visar hänsyn och har förståelse för varandras åsikter. Alla föräldrar ska ha förtroende för oss som arbetar här. Alla ska behandlas och bemötas utifrån sina förutsättningar. Vi ska stärka barnens olika utveckling. Att uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Alla tar ansvar efter egen förmåga. Vi vuxna ska vara goda förebilder. Alla barn och vuxna ska lyssna på varandra. Innehåll Planen återger definitioner på olika former av diskriminering och kränkning samt Östragårdens arbete med att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling än diskriminering. Den beskriver våra rutiner i dessa avseenden. Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal, föräldrar och barn varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen. 3

4 Barnens delaktighet Vi arbetar med planen under hela dagen och använder oss av den på barnens nivå. Vi arbetar med hur man ska vara en bra kompis och samtalar dagligen om hur man ska vara mot varandra och vad som kännetecknar en god kamrat. Barnen får själv berätta hur de vill att en god kamrat ska vara. Vi dokumenterar barnens svar och använder dokumentationen i verksamheten, med jämna mellanrum och när det behövs. Barnen får själv, i möjligaste mån, bestämma aktivitet. Vårt material står framme i barnens höjd så att de själv kan få en överblick över alternativa aktiviteter. Vi tänker på det kompetenta barnet och att barn kan själv och låter barnen, tillsammans med en vuxen, hjälpa till i olika situationer som till exempel påklädning, dukning och avplockning av bordet efter måltid. Vårdnadshavarnas delaktighet På vårt föräldramöte informerades föräldrarna om Plan mot kränkande behandling och diskriminering. För att ge föräldrarna ökad möjlighet till delaktighet fick de svara på en enkät om kränkande behandling där vi ställde tre frågor; Hur har ni upplevt förskolans arbete mot kränkande behandling och diskriminering? Vad betyder likabehandling för er? Vad tycker ni är viktigt att arbeta med i förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling? 4 De föräldrar som varit delaktiga i fjolårets plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderar med hjälp av frågorna den föregående planen. Personalens delaktighet En pedagog finns alltid med där barnen befinner sig och deltar i barnens verksamhet. Därigenom finns vi tillhands om något skulle inträffa som kräver att vi reder ut det tillsammans. Vi ställer frågor som får barnen att reflektera och tänka sig in i den andres situation. På det sättet gör vi barnen delaktiga i att utveckla empati och social kompetens. Vi kommer fortlöpande att ta upp diskussioner om denna plan, både på personalmöte, föräldramöte och på föräldraråd. Personalen arbetar kontinuerligt med planen i barngruppen och tillsammans med barnen på deras nivå.

5 Utvärdering Vårt värdegrundsarbete pågår ständigt. Uppgjorda strategier och förebyggande åtgärder har gett resultat i en lugnare, tryggare barngrupp som reflekterar kring värdegrunden och som oftast klarar av att lösa konflikter genom att prata med varandra och reda ut konflikter innan de blir fysiska. Vårt arbete med empatiträning fortsätter kontinuerligt. Vi arbetar med olika arbetsmaterial på de olika avdelningarna eftersom att barngrupperna kan se olika ut, utifrån ålder, intresse och erfarenhet. Rollspel och teater är exempel på arbetssätt som vi använder oss av. De äldre barnen har pratat om och gjort egna kompisregler. Arbetet gav barnen verktyg och förslag till hur men kan lösa en konflikt och har tränat barnen i hur man kan vara en bra kompis. Vårt arbetssätt, där pedagoger och personal rör sig över avdelnings- och arbetslagsgränser har skapat trygghet och större kontaktnät på förskolan. Alla pedagoger upplever att likabehandlingsarbetet pågår kontinuerligt i verksamheten på daglig basis. Det finns fortfarande ett behov av att diskutera vårt fortlöpande arbete med likabehandling och där är våra arbetsträffar ett bra tillfälle att ta upp detta. Vi behöver också själva ställa oss frågan hur vi kan göra barnen alltmer involverade i likabehandlingsarbetet och synliggöra vårt arbete. Vårdnadshavarna var nöjda och upplever att vi följer upp och tar tag i händelser i arbete mot kränkande behandling. Det fanns dock en del vårdnadshavare som inte var så insatta i själva arbetet, men tyckte ändå att verksamheten fungerade bra eftersom de inte upplever någon diskriminering. Vårdnadshavarna önskar att likabehandlingsarbetet blir mer konkret och visas tydligare på exempelvis V-klass och andra informationsflöden. 5 Barnen har varit aktiva i kompisarbetet och kommit med kloka tankar och förslag, dock uppstår konflikter då och då där de fortfarande behöver pedagogernas hjälp. Vi upplever då att det material och metoder vi talat om/använt oss av är till nytta i samtalen med barnen. Många barn signalerade vidare att de tycker att förskolan är en rolig plats att vara på. Det viktigaste på förskolan var kompisarna och att få leka tillsammans med dem, och att inte bli exkluderade från kompisarna eller hamna i konflikt. De mindre barnen har gjorts delaktiga genom pedagogiska observationer. Pedagogerna har bland annat sett att barnen är väldigt fysiska mot varandra vilket pedagogerna bemöter med att prata och sätta ord på situationen och känslorna som uppstått. Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för att årets plan utvärderas är all personal på Östragårdens förskola tillsammans med barn och föräldrar, med ett speciellt ansvar för förskolans Likabehandlingsgrupp bestående av Jeanette Svensson, Anna Nilsson, Lina Thern samt Förskolechef. Pedagoger utvärderar och diskuterar. Barnens tankar kring planen kommer fram i form av intervjuer, samtal och observationer. Föräldrars synpunkter diskuteras i samband med föräldramöten.

6 Främjande insatser Främja likabehandling och demokrati Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Målen är att: Att alla barn, vårdnadshavare och personal i förskolan ska känna sig trygga. Att alla barn, vårdnadshavare och personal i förskolan ska ha samma möjligheter och lika rättigheter. Att inget barn, vårdnadshavare eller personal i förskolan ska utsättas för kränkande behandling. Vi kommer fortlöpande att ta upp diskussioner om planen, både på personal- och föräldramöten. Vi kommer att ha en stående punkt på dagordningen på APT där det finns möjlighet att diskutera och lyfta frågor kring likabehandlingsarbetet. Personalen arbetar kontinuerligt med målen i barngruppen, tillsammans med barnen. Planen kommer att genomsyra vår dagliga verksamhet och vara aktuell vid arbetsplanering. Den aktuella planen kommer att utvärderas i likabehandlingsgruppen i januari Barnen är kontinuerligt med och skapar regler på avdelningarna t ex vid ändringar i miljöerna eller när nya barn kommer till barngruppen. Vi diskuterar hur vi gör för att barnens regler, tankar och åsikter ska bli synliga i verksamheten. Vi har löpande diskussioner om hur man är en bra kompis. I uppkomna situationer så pratar vi om känslorna, hur kompisen mår av det som hänt och vi ger konkreta förslag på hur vi tillsammans kan agera. Vi vill uppmärksamma andra kulturer och andra språk som finns i barngruppen, bejaka och uppmärksamma barns nationaliteteter genom att t ex fokusera på något från landet, exempelvis sånger och traditioner. I Burlövs kommun arbetar vi med språktrappan. Vi pedagoger har genomgått en fortbildning och kompetensutveckling vad gäller flerspråkiga barn. Individen får heller aldrig begränsas av sin bakgrund, sina förutsättningar, sina intressen, sin könstillhörighet, funktionsnedsättningar, sexuella läggning eller ålder. I vårt val av litteratur och material ha ett medvetet fokus på och aktivt ge barnen tillgång till litteratur och material som belyser detta. Det finns möjlighet för oss att låna hem litteratur på olika språk från biblioteket.

7 På tisdagar och torsdagar har vi projektgrupper på avdelningarna. Barnen delas in i mindre grupper och deras intresse styr arbetet framåt. I projektgrupperna är vi mindre antal barn, alla blir sedda och alla får möjlighet att komma till tals. Vi arbetar mycket med samarbetsövningar och diskuterar kring samspel, både före och efter aktiviteter. Vi använder oss av den dagliga kommunikationen med föräldrar, vi bemöter dem och deras barn vid varje lämning och hämtning. Vid hämtning meddelar vi hur dagen varit samt om det hänt något speciellt. Vid de tillfällen då vi lämnar över barnen till annan personal som inte varit med barnet under dagen, lämnar vi också över information om hur dagen varit. Har det hänt något speciellt som den ansvariga personalen behöver ta med föräldern själv, ringer vi och meddelar detta. Detta skall vara klart januari Samarbete mellan avdelningarna Områden som berörs av insatsen är kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Målet är att barnen ska vara trygga med personalen och med barnen på förskolan. Att personalen skall känna till och veta alla barnens namn. När all personal känner till alla barn skapas en god vuxen överblick och uppmärksamhet på händelser som det behövs ageras kring. "Alla barn är allas barn" 7 Vi försöker hitta olika sätt att arbeta över avdelnings- och arbetslagsgränser. Delar av dagen är personalen och barnen blandade på avdelningarna i arbetslaget och vi utnyttjar lokalerna och materialet på båda avdelningarna. Det finns alltid personal tillgänglig på båda avdelningarna. När arbetslagen har planering hjälps vi i personalen åt att avlösa varandra, och får då tillfälle att lära känna och vara med barn från andra avdelningar. Ute på gården möts vi dagligen och även detta är ett utmärkt tillfälle för barn och pedagoger att knyta nya kontakter. Alla barn är allas barn och man uppmärksammar och säger "hej" till alla barnen. Att lära sig namnen på alla barn på förskolan är ett sätt för barnen att känna sig sedda. Vi anordnar olika slags storsamlingar i huset där alla barn och personal på förskolan träffas och gör aktiviteter tillsammans. Ansvariga för att detta skall bli verklighet är all personal. Detta skall vara klart januari 2018.

8 Tillgång till material och lokaler Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning och Ålder. Vi vill ge barnen valfrihet gällande material och lokaler med lättillgängligt material för alla åldrar. Vårt mål är att barnen ska ha tillgång till att leka med det material de är intresserade av och att skapa inspirerande lärmiljöer. Vi ändrar kontinuerligt i våra lärmiljöer efter barnens intresse och behov. Delar av dagen väljer barnen fritt i vilka delar av lokalerna de vill vistas i. De får då tillgång till allt material. I våra grupper utnyttjar vi båda avdelningarnas material och lokaler. Större delen av materialet ska stå framme så att alla barnen når det, och får användas av alla. Visst material bör användas tillsammans med en vuxen och då finns det bilder uppsatta så att barnen kan peka på vad de vill ha för material. Ansvariga för att detta skall bli verklighet är all personal. Detta skall vara klart januari

9 Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Personalens observationer. Att vara uppmärksam på hur barnen mår genom signaler från barnen, exempelvis deras kroppsspråk och förändringar i beteende. Spridning av personalen på avdelningen samt ute på gården. Alla barn är allas barn på förskolan. Diskussioner mellan personal, personal/barn och barn/barn. Enkäter och diskussioner med föräldrar. Vi använder oss även av barnintervjuer där de äldre barnen får diskutera hur de mår och hur de upplever förskolan. De yngre barnen observerar vi istället. Vi samtalar med barnen. Personalen tar upp uppkomna händelser med barnen, både enskilt och i samlingar. De berörda barnens föräldrar blir informerade. Vi observerar medvetet barnens språk gentemot varandra. Vi har uppmärksammat att det finns barn som har svårare att ta sig in i olika leksituationer och kan ibland gå ensamma. Vi pedagoger har då ett ansvar att ta reda på orsaken till varför barnet går ensamt. Vi pedagoger behöver fördela oss på gården och ibland ta en större del i deras lek både utomhus och inomhus för att kunna stödja dem. 9

10 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning: Vi vill fortsätta arbeta med empatiträning och även belysa hur vi bemöter varandra. Vi vill stärka barnens självförtroende till att lösa konflikter på egen hand. Vi vill ge stöd åt barn som inte kommer in i leken. Vi vill fortsätta ha diskussioner för att utveckla värdegrundsarbetet. Vi vill arbeta kontinuerligt för att skapa miljöer där barnen möts och kan skapa nya relationer. Åtgärder: Barn och personal fortsätter att diskutera och utforma kompisregler (hur en bra kompis ska vara). Vi fortsätter att samtala och försöker göra barnen medvetna om varför en händelse kan upplevas som kränkande. Vi vill ge barnen verktyg och förslag till hur man kan lösa en konflikt. Som redskap vill använda oss av bland annat rollspel, dockteater, diskussioner och litteratur. Vi vill ha en stående punkt på APT:erna där vi diskuterar "läget" på förskolan. Under vårterminen 2017 kommer vi att arbeta med kollegial handledning då vi delar in oss i mindre grupper och diskutera våra ståndpunkter och önskvärda åtgärder kring olika dilemman. 10 Arbetslagen gör rutiner utifrån observationer av barngruppen, samt barnintervjuer, och ser över var pedagogerna behöver fördela sig, inomhus såväl som utomhus. Vi vill arbeta mycket i smågrupper. Arbetslaget diskuterar även fram hur man allra bäst får in de barn som har svårare att komma in i leken, och ansvarar för att kontinuerligt följa upp detta. Värdegrunden genomsyrar all verksamhet på förskolan. Då både barn och pedagoger tillsammans diskuterar kompisregler blir det ett levande dokument där barnen får vara med och påverka. Ständiga diskussioner är viktiga, då barngruppens behov förändras. Med redskap som exempelvis rollspel, dockteater, diskussioner och litteratur kan vi belysa uppkomna händelser på olika vägar. För att alla pedagoger ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen, vill vi ha möjlighet att på varje APT diskutera läget på förskolan och diskutera våra ståndpunkter och önskvärda åtgärder kring olika dilemman. Vi tror på miljöer där alla barn kan mötas oavsett avdelning, och därmed få möjlighet att skapa nya kompisrelationer.

11 Barnen behöver vägledning i konfliktlösning därför måste vi fördela oss så att det alltid finns en vuxen närvarande. Vi ser att barn är olika och några barn är i större behov att få hjälp i sina kompisrelationer. Alla arbetslag har ansvar för att se till att det är ett bra och tillåtande klimat på förskolan och har ansvar för att förmedla nödvändig information och nödvändiga åtgärder till sina kollegor. Ansvariga för att detta skall bli verklighet är all personal. Detta skall vara klart januari

12 Kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Vi vill minimera de situationer där det finns risker att ett barn utsätts för kränkande behandling. Vi vill se till att det finns en pedagog tillsammans med barnen vid de situationer där vi vet det brukar uppkomma konflikter, till exempel vid de tillfällen där barnen behöver vänta på sin tur eller vid trånga utrymmen där barnen kommer nära varandra. Då behövs det extra vuxenstöd för att stödja och uppmuntra barnen till hur man kan lösa de här konflikterna. Pedagogerna skall finnas till hjälp och hjälpa de barn som har svårt att ta sig in i leken. Pedagogerna uppmuntrar kompisrelationer hos barn som vanligtvis inte brukar leka tillsammans genom olika styrda aktiviteter och nya miljöer som uppmuntrar till nya kompisrelationer. Vid fri lek grupperar barnens sig oftast med kompisarna som de vanligtvis brukar leka med. För att bryta detta skapar vi nya miljöer som inbjuder till nya kontakter och erbjuder aktiviteter som kan skapa fler kompisrelationer. Det ger barnen möjlighet att upptäcka andra kompisars värde och på så sätt skapas det fler och nya relationer. Ansvariga för att detta skall bli verklighet är all personal. 12 Detta skall vara klart januari 2018.

13 Rutiner för akuta situationer Policy Vi accepterar inte trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn upplever sig diskriminerade eller kränkta av någon vuxen i verksamheten. Dialog mellan personal och föräldrar är en del av upptäcktsvägarna, där personal kan få insyn i de signaler kring upplevelser som barnen förmedlar hemma. Personalen observerar också barnens beteende gentemot varandra. Personalen cirkulerar både utomhus och inomhus, det är särskilt viktigt att vara på de platser där det finns risk för kränkning. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till all personal på förskolan samt som är Förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Den personal som får kännedom om ärendet inleder utredning. Dokumentation av utredningen sker på en mall som finns på förskolan. Ansvarig för utredningen är ansvarig personal om inte annat anges i dokumentationen. De första åtgärderna är samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna samma dag som det inträffat. Personalen pratar med och stödjer de berörda barnen. Personalen observerar barnen en tid och dokumenterar detta. 13 Den aktuella händelsen diskuteras på nästa Arbetsplatsträff så att liknande händelser inte skall inträffa igen.

14 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechefen kontaktas omgående, och det är Förskolechefen som är utredare. Förskolechefen dokumenterar enligt samma mall. De första åtgärderna är samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna. Är händelsen av allvarlig natur, som t ex fysiska övergrepp, stängs personalen av i väntan på vad utredningen visar. Förskolechefen följer noga upp vad som händer med den aktuella personalen och har kontinuerliga samtal med honom/henne. Rutiner för uppföljning Tid bokas för uppföljning av ärendet. Beroende på ärendets art sker denna uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan berörda parter tillsammans med ansvarig pedagog, Förskolechef och vårdnadshavare. Ansvarig utredare dokumenterar fortlöpande ärendet. All personal ingår i det förebyggande arbetet så att händelsen inte upprepas. Rutiner för dokumentation Ansvarig utredare dokumenterar fortlöpande ärendet. Förskolechefen har hand om alla utredningar och möten mellan berörda parter. Den personal som utreder ärendet ansvarar för att det dokumenteras. 14 Ansvarsförhållande Pedagoger ansvarar för när barn kränks av andra barn. Förskolechefen ansvarar för när barn kränks av personal.

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. 15 Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

16 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] 16 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i

17 fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. 17 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

18 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] 18 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]

19 Utredning och åtgärder vid upplevd diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Mall kopplad till likabehandlingsplanen) Datum: Barnets namn: Förskola: Vem har uppmärksammat problemet? Vad har hänt? Var hände det? Kort beskrivning av händelsen: Ärendets art 19 Diskriminering Diskrimineringsgrund: Annan kränkande behandling Åtgärder: Samtal med barnet Lämnat över till ansvarspedagogen Samtal med inblandade parter Barnets vårdnadshavare kontaktas Övriga inblandade barns vårdnadshavare kontaktas Förskolechef/Ställföreträdande informeras Kränkning anmäld till huvudman datum: (namn) (namn)

20 Datum för uppföljningssamtal: Närvarande: Hur har det gått? Åtgärder så här arbetar vi vidare. Om ärendet går vidare: Åtgärder Datum: Förskolechef/Ställföreträdare informeras Möte med vårdnadshavare, pedagoger och Förskolechef Handlingsplan 20 Ytterligare tänkbara åtgärder Specialpedagoger kontaktas Biträdande Förvaltningschef Sociala myndigheter Polis