Välkomna! Anna Löfström och Kristina Dahlberg Undervisningsråd Avdelningen för läroplaner

Transkript

1 Välkomna! Anna Löfström och Kristina Dahlberg Undervisningsråd Avdelningen för läroplaner

2 Messout verktyg för frågor under dagen - Öppna konferensens web-app som skickats till dig via mail/sms - Om du inte har kvar ditt mail/sms med länken så surfar du till: m2.delegia.com/ Klicka på ikonen för Messout, längst till höger - Det går att ställa frågor. De besvaras vid två tillfällen under dagen. - Via Messout kommer även ni deltagare att få svara på frågor från föreläsarna

3 Dagens program 9.30 Inledning. Stadieindelad timplan Kaffe Stadieindelade kursplaner Lunch Nya kunskapskrav. Jämställdhet Kaffe Digital kompetens Avslut

4 Grundsärskolan Ämnen Ämnesområden (inriktning träningsskola)

5 Regeringsuppdrag 2017 Stadieindelad timplan. Förslag lämnas till regeringen senast den 1 april 2018, planeras gälla från juli Stadieindelning av det centrala innehållet i kursplanerna (ämnen och ämnesområden). Förändringarna planeras gälla från juli Kunskapskrav. Formulera kunskapskrav för årskurs 3 i fem ämnen. Förändringarna planeras gälla från juli (Regeringsuppdrag U2017/01874/S)

6 Skolverkets arbete med uppdraget Samråd och möten med skolmyndigheter, intresseorganisationer, forskare, lärargrupper, grundsärskolor, elever Arbets- och referensgrupper på Skolverket Information på webben sedan hösten 2017 Informationsbrev till huvudmän och rektorer i januari 2018 Webbenkät hösten förslag på stadieindelade kursplaner och kunskapskrav i åk 3 Remiss (56 remissinstanser)

7 Vad har beslutats? Riksdagen: begreppen låg-, mellan- och högstadium införs i skollagen. Gäller från den 1 juli Regeringen: stadieindelad timplan och övergångsregler. Gäller från den 2 juli Skolverket: stadieindelning av det centrala innehållet i grundsärskolans kursplaner samt kunskapskrav i årskurs 3. Gäller från den 2 juli 2018.

8 Bensträckare Vilka resonemang om förändringarna har förts i din verksamhet?

9 Stadieindelad timplan

10 Enligt regeringsuppdraget Ingen förändring av gällande totalt antal garanterade undervisningstimmar i ämnen eller ämnesområden Det totala antalet undervisningstimmar ska fördelas för låg-, mellanoch högstadium - frånsett ämnet hem- och konsumentkunskap Lämplig längd på skoldagen i olika åldrar Beakta aviserade förändringar i högstadiet från höstterminen 2019 Utgångspunkt: den stadieindelade timplanen för grundskolan

11 Timplaner läsåret 2017/18 Grundskolans ämnen Grundsärskolans ämnen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik Naturorienterande ämnen (inkl. teknik) Samhällsorienterande ämnen Slöjd Svenska/svenska som andraspråk Teknik 200 (se no) Språkval Elevens val TOTALT

12 Stadieindelad timplan - ämnen Ämne Lågstadium Mellanstadium Låg- och mellanstadium Högstadium Bild Hem- och konsumentkunskap Idrott o hälsa Musik Slöjd Svenska /svenska som andraspråk Engelska Matematik Naturorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen Teknik Elevens val 195 Totalt garanterat antal timmar Därav skolans val 1800 Totalt

13 Stadieindelad timplan - ämnesområden Ämnesområden Lågstadium Mellanstadium Högstadium Totalt Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Elevens val 190 Fördelningsbar undervisningstid Totalt garanterat antal timmar

14 Beslut om timmar per årskurs Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden (10 kap. 2-3 skolförordningen)

15 Övergångsregler För elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs gäller bilagorna 2 och 3 i den äldre lydelsen (dvs. tidigare timplan).

16 Diskutera under kaffepausen Hur är timmarna i din verksamhet fördelade mellan årskurserna i lågstadium, mellanstadium respektive högstadium?

17 Vad gäller för integrerade elever? För en elev som får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. (7 kap. 9 skollagen)

18 Förändringar från ht 2019 Grundsärskolans ämnen - högstadium Utökning i matematik med 105 timmar (motsvarar c:a 1 timme/vecka) Minskning i elevens val med 45 timmar Minskning i slöjd med 60 timmar

19 Stadieindelade kursplaner

20 Reviderad läroplan 2018 Läroplanen del 1 - Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen del 2 - Övergripande mål och riktlinjer Läroplanen del 3 - Kursplaner

21 Kort om kursplanernas delar Motivering varför ämnet/ämnesområdet finns Syfte: vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll: vad som ska behandlas i undervisningen Kunskapskraven kompletterar kursplanerna

22 Stadieindelade kursplaner Indelning i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9 (ämnen och ämnesområden). Syftestext är oförändrade Stadieindelningen gäller enbart det centrala innehållet Gäller från och med 2 juli 2018

23 Tidigare Gällande kursplaner för ämnen Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll Centralt innehåll 4-6 Centralt innehåll 7-9 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9 Kunskapskrav årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9

24 Tidigare kursplaner för ämnesområden Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-9 Kunskapskrav årskurs 9

25 Några utgångspunkter vid stadieindelning Tydliggöra vad som ska behandlas i undervisningen i respektive stadium Progression Kunna behandlas inom den garanterade undervisningstiden i respektive stadium Ge förutsättningar att nå de kunskapskrav som finns

26 Vardagsaktiviteter - ämnesområde

27 Kommunikation - ämnesområde Grundläggande kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, att initiera, upprätthålla och avsluta samspel eller samtal. Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel under rasten, i affären eller genom digitala verktyg. Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. Kroppsspråk, tecken och tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt på olika sätt. Språkets struktur, ordföljd och meningsbyggnad. Kommunikationsverktyg. Hur de kan användas för att förstärka kommunikation.

28 Lärarcitat Det är i hur det centrala innehållet presenteras för eleverna som progressionen syns.

29 Bensträckare Vilka tankar väcker det här?

30 Exempel på hur stadieindelningen av kursplanerna har gjorts 1. Återkommande centralt innehåll 2. Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression 3. Val av exempel för att beskriva progression

31 Tidigare Gällande kursplaner för ämnen Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-6 Centralt innehåll 7-9 Centralt innehåll 1-3 Centralt innehåll 4-6 Centralt innehåll 7-9 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9 Kunskapskrav årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 9

32 Återkommande centralt innehåll Svenska ämne låg- och mellanstadium Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden. Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt. Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver. Handstil och att skriva med digitala verktyg.

33 Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression Ämnet Bild I årskurs 1 3 Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker och hur de är utformade. I årskurs 4 6 Bilder från olika genrer, kulturer och tidsepoker. Hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

34 Val av exempel för att beskriva progression Samhällsorienterande ämnen ämne I årskurs 1 3 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel källsortering. I årskurs 4 6 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel transportmedel.

35 Exempel på hur stadieindelningen av kursplanerna har gjorts 1. Återkommande centralt innehåll 2. Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression 3. Val av exempel för att beskriva progression

36 Tidigare kursplaner för ämnesområden Syfte med ämnesspecifika förmågor Centralt innehåll 1-9 Kunskapskrav årskurs 9

37 Estetisk verksamhet - ämnesområde Bilder, film, musik, sång, dans och hantverksföremål från olika genrer, kulturer, traditioner och tidsperioder. Reklam-och nyhetsbilder och andra för eleven aktuella bilder. Hur de är uppbyggda och vilket budskap de förmedlar. Några slöjdmaterials ursprung och användning, till exempel ull och trä. Konst, arkitektur och design i samhället. Mode och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen. Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang.

38 Indelning av centralt innehåll för att tydliggöra progression Ämnesområdet Kommunikation I årskurs 1 3 Kroppsspråk, tecken eller tal. I årskurs 4 6 Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur avsikt kan uttryckas på olika sätt. I årskurs 7 9 Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur avsikt kan uttryckas på olika sätt.

39 Val av exempel för att beskriva progression Kommunikation - ämnesområde I årskurs 1 3 Kommunikation i olika sammanhang, till exempel under rasten eller med digitala verktyg. I årskurs 4 6 Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel i skolbiblioteket eller med digitala verktyg. I årskurs 7 9 Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel i affären eller med digitala verktyg.

40 Lunch

41 Frågor som kommit in under dagen.

42 Kunskapskrav i årskurs 3

43 Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Gäller följande ämnen i grundsärskolan svenska svenska som andraspråk matematik naturorienterande ämnen samhällsorienterande ämnen Gäller från den 2 juli 2018

44 Kunskapskrav Ämnen Kunskapskrav Årskurs 3 Godtagbara kunskaper (fem ämnen) Årskurs 6 och 9 Kunskapskrav för E, C, A Ämnesområden Kunskapskrav --- Årskurs 9 Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper

45 Exempel från kunskapskrav i no Godtagbara kunskaper årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 (E) Eleven kan medverka i samtal om solen, månen och planeterna. Utifrån egna iakttagelser kan eleven medverka i samtal om vattnets olika former. I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till att ge förslag om hur källsortering och återvinning kan göras. Elev kan bidra till resonemang om solen, månen och planeterna och medverkar i att identifiera och beskriva några månfaser och stjärnbilder. (.) Utifrån egna iakttagelser kan eleven bidra till resonemang om vattnets olika former. (.) I samtal om miljöfrågor kan eleven bidra till resonemang om hur källsortering och återvinning kan göras och till att ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling.

46 Exempel från kunskapskraven i matematik Godtagbara kunskaper årskurs 3 Kunskapskrav årskurs 6 (E) Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer. Eleven kan medverka i att lösa enkla problem i vardagliga situationer och anger egna förslag till lösningar. Eleven kan medverka i samtal om rimlighet när det gäller priser, mängder, osv Eleven kan bidra till resonemang om rimlighet när det gäller priser, mängder, osv Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i samtal om matematik. Eleven kan använda enstaka ämnesspecifika ord, begrepp och symboler i resonemang om matematik och i utvärdering av arbetsprocesser.

47 Bedömningsstöd (ämnen)

48 Stöd i form av extra anpassningar Kan befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Gäller samtliga skolformer (förutom förskolan) Inget dokumentationskrav Inom ramen för den ordinarie undervisningen Skyndsamt (3 kap. 5 a skollagen)

49 Särskilt stöd Kan befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Gäller samtliga skolformer (förutom förskolan och vuxenutbildningarna) Anmäla till rektorn Utreda behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Dokumentationskrav (3 kap. 8 skollagen)

50 Stödinsatser En del elever kan vara i behov av individinriktade stödinsatser i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen särskilt stöd

51 Bensträckare Hur jobbar ni i er verksamhet med kunskapskraven?

52 Jämställdhet

53 Jämställdhet Regeringsuppdrag: föreslå ändringar i läroplanerna för förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Förtydligande av skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan kvinnor och män aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter Ändringarna ska särskilt tydliggöra att den värdegrund som anges i läroplanerna inbegriper att skolan ska organisera undervisningen så att flickor och pojkar möts och arbetar tillsammans i undervisningen. (Regeringsuppdrag U2017/412)

54 Exempel på ny text i läroplanen Del 1. Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta, samt vilka Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Skolan ska därför organisera utbildningen så ge utrymme för eleverna att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet.

55 Exempel på ny text i läroplanerna Del 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska. i sin verksamhet bidra till att eleverna interagerar med varandra oberoende av könstillhörighet, Läraren ska synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor, planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,.

56 Tips Här finns information om de nya skrivningarna i läroplanen

57 Diskutera under kaffepausen Hur ska ni arbeta för att de stadieindelade kursplanerna och de nya skrivningarna om jämställdhet ska genomsyra arbetet i er verksamhet?

58 Digital kompetens

59 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den. (Regeringen 2017)

60 Skolans digitalisering Regeringsuppdrag Gemensamt för alla skolformer: Vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett alltmer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande. Grundskolan och motsvarande skolformer: Förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen

61 Motiv enligt regeringsuppdraget Likvärdighet Digital kompetens: en av EU:s åtta nyckelkompetenser Elevers resultat Behov av kritisk och reflekterande attityd

62 Digital kompetens - grundsärskolans läroplan Del 1 Del 2 Kursplanerna Kunskapskrav Läroplanen del 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen del 2. Övergripande mål och riktlinjer Kursplanerna syfte centralt innehåll Kunskapskraven - inga förändringar

63 Fyra aspekter av digital kompetens Digital kompetens handlar om att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och individen kunna använda och förstå digitala verktyg och medier ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik hur man kan använda digital teknik för att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

64 Begrepp i styrdokumenten Digital teknik, digitala verktyg och digitala medier Visuell programmeringsmiljö Lärverktyg, lärresurser, lärmiljö och lärplattor

65 Bensträckare APP-fråga Vilka digitala verktyg tycker du är bra att använda i grundsärskolan?

66 Läroplanen Del 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

67 Främja kunskapsutvecklingen Del 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.2 KUNSKAPER Riktlinjer Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,

68 Digital kompetens i vilka kursplaner? Grundsärskolans ämnen idrott och hälsa matematik musik naturorienterande ämnen samhällsorienterande ämnen slöjd svenska, svenska som andraspråk teknik Grundsärskolans ämnesområden estetisk verksamhet kommunikation motorik vardagsaktiviteter verklighetsuppfattning

69 Kommentarmaterial: Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå

70 Skolverkets kompetensutveckling

71 Avslutningsvis förändringar i grundsärskolan Vilka berörs? Huvudmän Rektorer Lärare All skolpersonal

72 Avslutningsvis - här finns förändringarna Del 1 Digital kompetens. Jämställdhet Del 2 Digital kompetens. Jämställdhet Kursplaners syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Digital kompetens Digital kompetens. Stadieindelade kursplaner Kunskapskrav (fem ämnen åk 3)

73 Frågor som kommit in under dagen.

74 Skolverkets upplysningstjänst Mejl: Ring oss på Telefontid vardagar och

75 Tack! Anna Löfström och Kristina Dahlberg Undervisningsråd Avdelningen för läroplaner