Läroplan för gymnasieskolan
|
|
- Susanne Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Lggll Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 84 Fastställt Tvåårig social servicelinje
4 Liber Utbildningsförlaget STOCKHOLM Förord Separata exemplar kan beställas genom Liber distribution Order Utbildning STOCKHOLM Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga studievägar, samt av supplement (del II) för skilda studievägar och ämnen. Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj: t fastställda mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) samt av SÖ utfärdade all männa anvisningar för gymnasieskolans verksamhet. Supplementdelen (del II) återger timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment), fogar till dessa i förekommande fall delmoment och årskursfördelningar samt ger allmänna riktlinjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena. Föreliggande supplement gäller fr o m läsåret 1982/83. Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det angeläget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ. Stockholm i augusti 1982 Skolöverstyrelsen 1982 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget ISBN LiberTryck Stockholm 1982 UMIVT
5 INNEHÅLL Allmänt utbildningsmål 8 Kommentarer 8 Timplan 12 Svenska åk 1 och åk 2 13 Psykologi åk 1 14 Psykologi åk 2 15 Samhällskunskap åk 1 och 2 16 Social servicekunskap åk 1 17 Social servicekunskap åk 2 18 Kost- och konsumentkunskap åk Kost- och konsumentkunskap åk Vårdkunskap åk 1 22 Vårdkunskap åk 2 23 Barn- och ungdomskunskap åk 1 Barn- och ungdomskunskap åk 2 Social servicepraktik åk 1 26 Social servicepraktik åk 2 27 Idrott åk 1 och åk 2 28 Tvåårig social servicelinje 29 Etapputbildning 30
6
7 LÄROPLAN FÖR GYMNASIESKOLAN, Lgy 70 Supplement Fastställt : 492 TVÄÄRIG SOCIAL SERVICELINJE (med bilaga för etapputbildning) Årskurs 1 Årskurs 2 Etapputbildning: Etapp 1, 20 v Etapp 2, 20 v Årskurs 2 Studievägskod Åk/Te / / / / /2 2 Ansökningskod Klasstorlek: högst 30 elever alternativt högst 16 elever
8 8 ALLKÄNT UTBILDNINGSMÅL Utbildningen syftar till att eleverna skall skaffa sig sådan yrkeskompetens inom socialtjänsten att de enskilt och tillsammans med andra, aktivt skall kunna medverka till att samhällets mål för människor i behov av social service förverkligas. KOMMENTARER Allmänt Utbildningen på sociala servicelinjen omfattar två årskurser. Under årskurs 1 skall tonvikten ligga på sådana yrkesförberedelser att eleverna kan medverka i ett lagarbete och tillgodose grundläggande behov av service och personlig omvårdnad. Årskurs 2 skall inriktas mot sådana yrkesförberedelser som krävs för att såväl självständigt som i gruppledande funktion svara för service och omvårdnad och medverka i stöd- och behandlingsarbete. För att klara av att utveckla arbetet inom detta yrkesområde måste eleverna få en handlingsberedskap inför det kommande yrket. En av förutsättningarna för detta är att eleverna under utbildningens gång utvecklar förståelse för sambandet mellan teorier, mål och arbetssätt inom social service, för att kunna sätta in den sociala servicen i ett större sammanhang. Särskild vikt bör läggas vid att både teoretiskt och praktiskt kunna omsätta principerna - normalisering - helhetssyn - aktivering - självbestämmande
9 Eleverna bor lära sig hur påverkan sker, värderingars och attityders betydelse samt sin egen roll i samvaron med andra människor. De bör diskutera och värdera den egna och samhällets människosyn. Alla människor har livserfarenheter som har präglat personlighetsutvecklingen. Lärarnas och elevernas erfarenheter är därför viktiga resurser och utgångspunkter i utbildningen. Elevernas tidigare erfarenhet bör också vara vägledande för studiernas uppläggning. Arbetssätt Kursplanen för de olika ämnena anger det ämnesstoff som utbildningen skall omfatta. Social servicekunskap skall ses som det centrala ämnet medan de övriga ämnena skall komplettera dels ämnet social servicekunskap, del social servicepraktik. Det är särskilt viktigt att även ds linjegemensamma ämnena exempelvis samhällskunskap ge en yrkesinriktad profil. Det är mycket väsentligt att arbetstagarorganisationer och yrkesrepresentanter ges möjlighet att medverka i undervisningen. Speciellt inom social servicekunskap och samhällskunskap. Elevernas yrkeskompetens och en kommande handlingsberedskap är inte beroende av enbart ämnen och ämnesinnehåll utan också av arbetssättet i utbildningen. Arbetssättet i utbildningen bör likna det arbetssätt som eleverna möter i den kommande yrkesverksamheten. Arbetssättet bör också medverka till att under utbildningstiden använda metoder som ger bästa möjliga inlärning och förberedelse för att bearbeta problem. Eleverna bör under utbildningstiden få erfarenhet av projektorganiserade studier. Sådana studier inriktas på konkreta problem och frågeställningar som eleverna möter inom de aktuella yrkesområdena. Detta innebär att projekten blir ämnesövergripande och att lärare och elever arbetar med stoff från flera ämnen samtidigt Det är viktigt att projektet är relevant i förhållande till det kommande yrket och till de mål som styr verksamheten inom social service. Projektstudier förutsätts genomföras i grupp så att eleverna får möjlighet att träna sin samarbetsförmåga. Gruppmedlemmarna och de lärare som fungerar som projekt handledare har gemensamt ansvar för att arbetet genomförs på bästa möjliga sätt. Varje deltagare i projektgruppen har ansvar för arbetsresultatet.
10 10 Arbetet skall redovisas på lämpligt sätt t ex genom rollspel, utställning eller skriftlig rapport. Det är då också viktigt att tid avsätts för utvärdering dvs att lärare och elever gemensamt granskar det utförda arbetet. En förutsättning för att ovan nämnda arbetssätt skall kunna genomföras är en gemensam planering av utbildningens uppläggning utifrån tim- och kursplaner för de olika ämnena. Denna planering utgör ramarna för hur utbildningen kan genomföras. Fältstudier och studiebesök Verklighetsanknytning och konkretisering bör inte hänvisas enbart till praktikperioderna utan fortlöpande eftersträvas under hela utbildningen. Fältstudier är ett arbetssätt genom vilket eleverna kan bearbeta frågor av olika slag. Härigenom ges eleven möjlighet att uppleva olika verksamhet och deras samband. Fältstudier kan knytas till samtliga ämnen och vara ett komplement till arbetet i klassrummet. Fältstudier bör i första hand ske inom de områden där eleverna kommer att vara verksamma efter utbildningen, men det är också viktigt att fältstudierna omfattar olika samhällsmiijöer, arbetsplatser m m. Det finns också social serviceverksamhet som bedrivs av enskilda personer, riksföreningar och intresseorganisationer av olika slag. Bland dessa finns troligen områden som är lämpliga för fältstudier. Undantagsvis även för praktik i begränsad omfattning. Genom studiebesök, intervjuer, observationer och exkursioner kan man få erfarenhet som underlättar bearbetning och analys av de teoretiska kunskaperna. Lärare och elever bör gemensamt planera, genomföra och följa upp fältstudierna och studiebesöken. Fältstudier ersätter inte praktik Praktik Planering och samverkan mellan praktikplats och skola är nödvändigt för att praktikperioden skall bli så meningsfull som möjligt. Praktik som ingår i utbildningen är utbildning och det är därför viktigt att skolans lärare ges tid och möjlighet till uppföljning, dels för att kunna vara ett stöd för eleven och handledaren, dels för att kunna hålla sig informerad om förändringar inom verksamheten.
11 Praktiken genomförs genom att eleven deltar i verksamheten De anställda på varje arbetsplats svarar för erforderlig handledning under praktiken. Praktikens tidsmässiga inplacering i studiegången avgörs lokalt. Eleverna bör få en så sammanhållen praktikperiod som möjligt dels för att få uppleva arbetsgemenskap, dels för att få en helhetsbild av yrket och därigenom bättre yrkeskunnande. Då det första året lägger vikt vid yrkesförberedelser avseende grundläggande service- och omvårdnadsuppgifter bland äldre och handikappade skall elevernas praktik under detta år innefatta verksamheter inom hemtjänst, servicehus dagcentra och fritidsverksamhet. Det är också viktigt att eleverna ges möjlighet till en inblick i förskole- och barnvårdarverksamheten. Praktiken under det andra året skall breddas och fördjupas bl a genom att eleverna ges möjlighet att självständigt utföra service- och omvårdnadsuppgifter till människor med behov av särskilt stöd, liksom utifrån lokala förutsättningar träna sig i att ge information och instruktion till såväl enskilda som i grupp. Det är viktigt att praktiken vidgas till socialtjänstens olika verksamhetsområden samt att möjlighet ges att orientera sig om förhållanden inom hälso- och sjukvården.
12 12 TIMPLAN Antal veckotimmar/undervisningstimmar ^ i årskurs Ämne vtr 1 / utr,2 vtr / utr Svenska Psykologi ,5 60 Samhällskunskap Social ^ervicekunskap Kost och^konsumentkunskap 2) Vardkunskap 2) Barn- och ungdomskunskap 3) Social servicepraktik , Idrott Timme till förfogande 1 40 Engelska ~ B- eller C-språk Religionskunskap v 4) Matematik 1 Bild eller musik j < < 3 ^ 120 Summa ) Utbildningen bör planeras så, att undervisningen kan bedrivas i sammanhängande teori- och praktikperioder. 2) I följande ämnen delas klass eller grupp, om elevantalet är lägst 17: Social servicekunskap (2 vtr i åk 1 och 5 vtr i åk 2). Kost- och konsumentkunskap (5 vtr i åk 1 och 1 vte i åk 2). Vårdkunskap (2 vtr i åk 1 och 2 vtr i åk 2). Barn- och ungdomskunskap (1 vte i ak 1). 3) Undervisningen i social servicepraktik bedrivs som inbyggd utbildning. 4) Inom ramen av tre veckotimmar i varje årskurs skall elev välja minst ett av dessa ämnen enligt timplanen och kursplanen för ämnet i samma årskurs på tvåårig ekonomisk, social eller teknisk linje.
13 13 SVENSKA Sk 1 och Äk 2 Mål och huvudmoment är gemensamma för samtliga tvååriga linjer i gymnasieskolan Mål Eleven skall genom undervisningen i svenska skaffa sig vidgade kunskaper om språket och litteraturen och utveckla sin förmåga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fortsatta studier som kommande samhälls- och yrkesliv. Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka språket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnärligt skapande. Detta innebär - att eleverna genom att själva pröva och använda skilda uttrycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen förmåga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar, åsikter och känslor, - att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor, - att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andras kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och problem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin omvärld. Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kunskaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur. Huvudmoment Muntlig och skriftlig byggnad Språkets bruk och byggnad Litteraturstudium För övrigt se supplement 80, Dnr S 81:491
14 14 PSYKOLOGI Äk 1 Mål Eleven skall genom undervisningen i psykologi skaffa sig grundläggande kunskaper om mänskliga behov, beteenden och upplevelser samt få en orientering om människans utveckling, bearbeta den egna personligheten för att utveckla en grundläggande förståelse för andra och uppöva sin inlevelseförmåga liksom förmågan att arbeta i grupp, skaffa sig kunskaper om människors beteenden och upplevelser i samspel med andra, skaffa sig kunskaper om olika miljöer och deras inverkan på individen, träna sig i att se på människan utifrån hennes totala livssituation som samhällsmedlem och individ samt träna sig att samtala med och lyssna på människor i olika situationer Huvudmoment Människans utveckling Behov, motiv, känslor Samspel och relationer Arv och miljö Samtals- och intervjumetodik
15 15 PSYKOLOGI Åk 2 Mål Eleven skall genom undervisningen i psykologi fortsätta bearbetningen av den egna personligheten för att utveckla förståelse för andra och uppöva inlevelseförmågan liksom förmågan att arbeta i grupp skaffa sig kunskaper om normalt och avvikande beteende från individens, gruppens och samhällets synpunkter, skaffa sig grundläggande kunskaper om psykiska störningar och olika teorier om orsaker och behandlingar, bli medveten om och bearbeta sina attityder till människor som är i behov av samhällets service, lära sig att på sikt kunna förstå och bemöta människor i kris samt skaffa sig insikt i och förståelse för olika reaktionsmönster hos människor i beroendeställning Huvudmoment Samspel - relationer Normalt - avvikande beteende Psykiatri Attityder Reaktioner i kris Roller och identitet
16 16 SAMHÄLLSKUNSKAP Sk 1 och Xk 2 Mål och huvudmoment är gemensamt med 2-åriga sociala linjen, gymnasieskolan Lgy 70 Mål Eleven skall genom undervisningen i samhällskunskap skaffa sig kunskaper om befolkning, näringsliv och ekonomi samt politiska och sociala förhållanden i nutiden i länder av olika slag, utveckla sin förmåga att förstå hur samhället fungerar och förändras samt träna sig i att självständigt söka och kritiskt analysera information om viktiga samhällsfrågor samt uppöva sin förmåga till självständigt ställningstagande Huvudmoment Aktuella samhällsfrågor Befolkningsfrågor Samhällsekonomi Aktuella utvecklingstendenser i näringslivet Arbetsmarknadsfrågor. Förhållanden i arbetslivet Sociala problem, familjepolitik, familjerättsliga bestämmelser, könsrollsfrågor Opinionsbildning Statsskick, politiskt liv och politiska åskådningar Internationella frågor. Politiska, sociala och ekonomiska problem i andra länder. Internationellt samarbete
17 17 SOCIAL SERVICEKUNSKAP Äk 1 Mål Eleverna skall genom undervisningen i social servicekunskap lära sig att i praktiskt arbete omsätta principerna om normalisering, helhetssyn, aktivering och självbestämmande, skaffa sig grundläggande kunskaper om socialpolitikens och socialtjänstens utveckling, orientera sig om författningar och lagar som styr kommunens socialtj änst, skaffa sig kunskaper om kommunens uppbyggnad, dess socialtjänst och samverkansfortner med andra verksamhetsområden, skaffa sig kunskaper om samhällets olika insatser för den enskilda människan utifrån hennes livssituation, skaffa sig kunskaper om åldrandet ur fysisk, psykisk och social synvinkel, skaffa sig kunskaper om olika handikapp ur fysisk, psykisk och social synvinkel, skaffa sig kännedom om olika sociala problem och hur samhället försöker förebygga och lösa dessa samt skaffa sig kunskaper om arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfredsställelse Huvudmoment Socialpolitikens och socialtjänstens utveckling Kommunens uppbyggnad och verksamheter inom socialtjänsten Lagar och författningar som styr kommunens socialtjänst Övrig samhällsservice som inte ingår i socialtjänsten Gerontologi Handikapp, handikapporganisationer Sociala problem. Bakgrund och förebyggande socialt arbete Metoder i det sociala arbetet Arbetslivsorientering
18 18 SOCIAL SERVICEKUNSKAP Åk 2 Mål Eleven skall genom undervisningen i social servicekunskap skaffa sig kunskaper om betydelsen av att i praktiskt arbete kunna ta tillvara och utveckla den enskildes förmåga och egna resurser, skaffa sig kunskaper om hur miljön samt sociala och ekonomiska förhållanden påverkar människans totala livssituation, skaffa sig utökade kunskaper om missbruk och andra sociala problem och om hur samhället försöker förebygga och lösa dessa, skaffa sig kunskaper om och förståelse för kulturella olikheter, religion och livsåskådningsfrågor och dessas betydelse för beteende, livsstil, vanor och traditioner, skaffa sig utökade kunskaper om lagarbetet mellan social service och hälso- och sjukvård, skaffa sig kännedom om social verksamhet som bedrivs av enskilda och organisationer utanför den offentliga sektorn, skaffa sig kunskap om sambandet mellan socialtjänstens mål och arbetssätt samt etik i socialt arbete, medverka till att arbetssätt och metoder i kommunens sociala serviceverksamhet utvecklas och förnyas, lära sig att bearbeta och utveckla den egna yrkesrollen, skaffa sig kunskaper om handledning, introduktion, information och instruktion, lära sig att på sikt kunna lösa och bearbeta konflikter samt orientera sig om lagar och avtal som styr arbetslivet med inriktning mot kommande yrkesverksamhet
19 Huvudmoment Sambandet miljö - sociala och ekonomiska förhållanden Sociala problem i samhället Kulturella olikheter Samverkan social service - hälso- och sjukvård Social verksamhet utanför den offentliga sektorn Människosyn och vårdideologi Arbetsmetoder inom kommunens socialtjänst Konflikter och konfliktlösning Arbetsledning Arbetslivsorientering
20 20 KOST- OCH KONSUMENTKUNSKAP Åk 1 Mål Eleven skall genom undervisningen i kost- och konsumentkunskap skaffa sig grundläggande kunskaper om sambandet mellan kost, fysisk aktivitet och hälsa samt om näringsämnenas förekomst i livsmedel och deras uppgifter i kroppen, skaffa sig kunskaper om hantering av livsmedel och livsmedelshygien utifrån gällande livsmedelslagstiftning, skaffa sig kunskaper om inköp och måltidsplanering, skaffa sig kunskaper om och färdigheter i matlagning, orientera sig om olika förhållanden som kan påverka kostvalet, skaffa sig kunskaper om och färdigheter i bostads- och textilvård samt orientera sig om konsumentens rättigheter och skyldigheter Huvudmoment Kost och hälsa Livsmedelskunskap Matlagning Hemmets tekniska utrustning Bostadsvård Textilvård Konsumentfrågor
21 21 KOST- OCH KONSUMENTKUNSKAP Åk 2 Mål Eleven skall genom undervisningen i kost- och konsumentkunskap skaffa sig grundläggande kunskaper om vanligt förekommande specialkost skaffa sig kunskaper om olika kostvanor för att kunna medverka till förändring där sådan bedöms önskvärd, skaffa sig kunskaper om kostvanor inom olika kulturer, skaffa sig kunskaper och färdigheter för att planera budget och ekonomi, skaffa sig fördjupade kunskaper i konsumentfrågor samt skaffa sig kunskaper om olycksfall i hemmiljön och förebyggande åtgärder Huvudmoment Matlagning Kost - hälsa - tradition Ekonomi och budget Konsumentkunskap Olycksfallsförebyggande åtgärder
22 22 VÄRDKUNSKAP Äk 1 Mål Eleven skall genom undervisning i vårdkunskap skaffa sig kunskaper om människokroppens byggnad och funktion, orientera sig om sambandet mellan levnadssätt och hälsa med tonvikt på hygienens, kostens och motionens betydelse för hälsan, skaffa sig kunskaper om god hygienisk arbetsteknik, skaffa sig grundläggande kunskaper i allmän hälso- och sjukvård samt grundläggande kunskaper om vanligt förekommande sjukdomstillstånd där den sjuke kan vårdas hemma, skaffa sig kunskaper om allmänna åtgärder vid akut insjuknande samt första hjälpen vid olycksfall, skaffa sig kunskaper om grundläggande principer och metoder för sjukvård i hemmet samt om hur samverkan sker mellan primärvårdens hälso- och sjukvård samt social service, skaffa sig grundläggande kunskaper om de vanligaste läkemedlen och deras verkningssätt, biverkningar och hantering i hemmiljö samt skaffa sig kunskaper om de vanligaste tekniska hjälpmedlen Huvudmoment Människokroppen som system Friskvård Smitta och smittspridning Allmän hälso- och sjukvård Sj ukdoms tills tånd Omvårdnad av sjuka i hemmet Läkemedels lära Tekniska hjälpmedel
23 VÅROKUNSKAP Åk 2 Mål Eleven skall genom undervisningen i vårdkunskap skaffa sig utökade kunskaper om människokroppens byggnad och funktion för att förstå förändringar i samband med sjukdom, handikapp och åldrande, skaffa sig kunskap om miljöns betydelse för uppkomsten av sjukdomstillstånd och om hur dessa kan förebyggas, skaffa sig kunskaper om samhällets åtgärder för förebyggande hälso- och miljövård, skaffa sig kunskaper om principer och metoder för ADLträning i hemmet samt kunskaper för medverkan vid instruktion och träning, skaffa sig kunskaper om vård av svårt sjuka och döende som kan vårdas i hemmet samt kunskaper om egna och andras reaktioner, skaffa sig kunskaper om de medicinska följdverkningarna av missbruk av olika slag samt skaffa sig kunskaper om hur åldrandet påverkar sjukdomsförlopp och sjukdomssymtom Huvudmomen t Människokroppens byggnad och funktion Omgivningshygien Habilitering och rehabilitering Somatiska och psykiska sjukdomar Vård i livets slutskede Geriatrik Psykologiska aspekter på vårdarbetet
24 24 BARN- OCH UNGDOMSKUNSKAP Äk 1 Mål Eleven skall genom undervisningen i barn- och ungdomskunskap utifrån en helhetssyn på människan skaffa sig grundläggande kunskaper om barns och ungdomars utveckling och behov samt om faktorer som påverkar deras känslomässiga och intellektuella utveckling, skaffa sig kunskaper om samhällets omsorger om barn och ungdom, utveckla förståelse för och komma till insikt om sin egen roll i samspelet med barn, ungdomar och föräldrar samt skaffa sig beredskap för att kunna främja barns och ungdomars utveckling i olika familjesituationer och i familjer med olika kulturbakgrund Huvudmoment Grundförutsättningar för utveckling Barns och ungdomars utveckling Samhällets omsorger om barn och ungdomar enligt socialtj änstlagen Barns och ungdomars omvårdnad Familjesociala relationer
25 25 BARN- OCH UNGDOMSKUNSKAP Åk 2 Mål Eleven skall genom undervisningen i barn- och ungdomskunskap med beaktande av barn och ungdomar med behov av särskilt stöd utveckla förmåga att samverka med familj, barnomsorg, skola och andra institutioner och samhällsorgan, skaffa sig kunskaper om och förståelse för barn och ungdomar med fysiska, psykiska och sociala handikapp och deras särskilda behov, skaffa sig kunskaper om samhällets omsorg för barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt samt skaffa sig grundläggande kunskaper om olika familjestrukturer, samlevnadsformer, normer och värderingar i olika kulturer Huvudmoment Samverkan med olika samhällsorgan Samspel i familjer och grupprocesser Barn och ungdomar med fysiska, psykiska och sociala handikapp Barn och ungdomar som far illa Samlevnadsfrågor Attitydbearbetning Livsfrågor, tro och etik
26 26 SOCIAL SERVICEPRAKTIK Åk 1 Mål Eleven skall under praktiktiden träna sig i att utföra grundläggande service och omvårdnadsuppgifter utifrån principerna om normalisering, helhetssyn, aktivering och självbestämmande, skaffa sig kännedom om varje enskild individs växlande behov av service och omvårdnad, träna sig i att utföra iakttagelser och rapportering vid olika hälso- och sjukdomstillstånd, träna sig i att utföra och organisera de i ett hem förekommande arbetsuppgifterna, fungera som aktiv medlem i ett arbetslag och få möjlighet att bearbeta såväl positiva som negativa erfarenheter av lagarbete, skaffa sig en inblick i arbetsplatsens organisation och dess uppbyggnad, inklusive arbetstagarorganisationens verksamhet inom det kommande yrkesområdet, träna sig i att tillämpa en god arbetsteknik från både hygienisk, säkerhets- och arbetarskyddssynpunkt samt orientera sig om barnvårdar- och/eller förskoleverksamheten Huvudmoment Social service för äldre och handikappade
27 3CCIAL S RVIC P RAKT IK Åk 2 Mål Den studerande skall under praktiktiden med speciellt beaktande av människor med behov av särskilt stöd träna sig i att självständigt utföra service och omvårdnadsuppgifter utifrån principerna om normalisering, helhetssyn, aktivering och självbestämmande, träna sig i att se och bedöma varje enskild individs växlande behov av service och omvårdnad, träna sig i att självständigt utföra och organisera de i ett hem förekommande arbetsuppgifterna, skaffa sig kunskaper om och erfarenhet av socialtjänstens insatser för familjer med behov av särskilt stöd, skaffa sig kunskaper om och erfarenhet av medverkan vid socialt arbete inom socialtjänstens olika verksamhetsområden, skaffa sig kännedom om och viss erfarenhet av social verksamhet som bedrivs av enskilda och organisationer utanför den offentliga sektorn, fungera som aktiv medlem i arbetslaget samt lära sig att samarbeta med andra personalgrupper inom verksamhetsområdet, träna sig i att ge instruktion och information till både enskilda individer och grupper samt skaffa sig kunskaper om introduktion och administrativa rutiner samt orientera sig om förhållanden inom hälso- och sjukvården med speciell tonvikt på primärvård, psykogeriatrisk och somatisk långvård samt omsorger om psykiskt utvecklingsstörda Huvudmoment Social service för äldre och handikappade Socialtjänstens olika former av bistånd
28 28 IDROTT Åk 1 och Åk 2 Mål och huvudmoment är gemensamma för samtliga linjer i gymnasieskolan. Samtliga kursplaner är under omarbetning, speciellt med avseende på huvudmomentet arbetsteknik - ergonomi Mål Eleven skall genom undervisningen i idrott skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten, inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt öka sin samarbetsvilja och organisationsförmåga Huvudmoment Gymnastik Dans Bollspel Fri idrott Orientering Skridskoåkning Skidåkning Simning Arbetsteknik Funktionär- och ledarskap Teori
29 29 TVÄÄRIG SOCIAL SERVICELINJE Etapputbildning Åk 1 NORDISK YRKESKLASSIFICERING Studievägskod Åk/Te Ansökningskod Etapp 1, 20 v /2 I I Etapp 2, 20 v /2 I Etapputbildning, årskurs / Tablå över 1 injen TERMIN 4 ÅRSKURS ETAPP 2 1 ETAPP 1
30 30 ETAPPUTBILDNING Utbildningen inom den tvååriga sociala servicelinjen kan under årskurs 1 indelas i två etapper om vardera 20 veckor. Avgång är möjligt efter vardera etapp 1 och etapp 2. Årskurs 2 utgör en sammanhållen utbildning. Innehållet i båda årskurserna är identiskt med den tvååriga sociala servicelinjens innehåll. U t b ildningsmål Utbildningen syftar till att eleverna skall skaffa sig sådan yrkeskompetens att de enskilt och tillsammans med andra aktivt skall kunna medverka till att samhällets mal för människor i behov av social service förverkligas. Etapp 1 Under etapp 1 skall eleven skaffa sig kunskaper, färdigheter och beredskap för yrkesverksamhet inom social service för att under ledning kunna tillgodose grundläggande behov av service och omvårdnad. Efter genomgången etapp 1 utfärdas terminsbetyg. Utbildningen utgör grund för fortsatta studier. Etapp 2 Under etapp 2 skall eleven skaffa sig sådana yrkesförberedelser att eleven kan medverka i ett lagarbete och tillgodose grundläggande behov av service och personlig omvardnad. Efter genomgången etapp 2 utfärdas terminsbetyg. Utbildningen utgör grund för fortsatta studier. Årskurs 2: samma utbildningsmål som för sammanhallen utbildning Mål och huvudmoment samt kommentarer se läroplanssupplement för tvåårig social servicelinje.
31
32
Lggii. Läroplan för gymnasieskolan. Konsumentekonomisk kurs (specialkurs) SKOLÖVERSTYRELSEN. Liber UtbildningsFörlaget Stockholm Supplement 78
Lggii Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN Liber UtbildningsFörlaget Stockholm Supplement 78 Fastställt 1981-12-15 Dnr S 81:2517 Nr S 4 81:4 Konsumentekonomisk kurs (specialkurs) LiberUtbildningsförlaget
Lggll. Läroplan för gymnasieskolan. Kompletteringskurs i läkemedelsadministrering för undersköterskor/underskötare (specialkurs)
Lggll Läroplan för gymnasieskolan SÖTFP0RG3 r *TSB!BLiOfEK : Mö! NDAI SKOLÖVERSTYRELSEN. /! Liber/Utbildningsförlaget Supplement 33 Fastställt 1977-10-18 Dnr S 77:914 Kompletteringskurs i läkemedelsadministrering
Läroplan för gymnasieskolan
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK V Lggll 14000 000238729 Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 104 Fastställt 1984-04-02 Nr G4 84:17 Dnr 5040-84:649
Vård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
10 Nordisk yrkesklassificering Studievägs- och ansokningskod i gymnasieskolan
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000459910 Läroplaner 1990:31 Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna 1989-06-28 SÖ fastställer»ed stöd av gymasf slt *'
R F O. t'" O IJ I > I ~ (Ii
o v LU H O 0^EBO A > c z 4 0 #S13l- x Biblioteket i Mölndal R F O. t'" O IJ I > I ~ (Ii knisk linje tsledning kurs) ng till rs) nje *1 60. Utbildning till vårdbiträde inom intensivvård Art nr 40-70259-6
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Lggll. Läroplan för gymnasieskolan. Utbildning till skötare i psykiatrisk vård (specialkurs) SKOLÖVERSTYRELSEN
Lggll Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN Liber UtbildningsFörlaget Stockholm Supplement 76 Fastställt 1981-06-29 Dnr S 81:1231 Nr S 5 81:3 Utbildning till skötare i psykiatrisk vård (specialkurs)
Stockholm i augusti Skolöverstyrelsen
Lggll Läroplan för gymnasieskolan SKOLÖVERSTYRELSEN Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 83 Fastställt 1982-07-01 Tvåårig vårdlinje Gren för hälso-och sjukvård Liber Utbildningsförlaget 162 89
Ret A ä*-op/ai\ / öteeq^ åll. leteknisk linje, försöksverksamhet >lan skrifter till timplan planer
öteeq^ åll Pedagogiska biblioteket Ret A ä*-op/ai\ / leteknisk linje, försöksverksamhet >lan skrifter till timplan planer Gren industriell automation Gren elektriker i. Gren för industriell elektronik
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Hem- och konsumentkunskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p
Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000497948 Läroplan för gymnasieskolan Lgy 70:11 Supplement 59. Naturkunskap, tvåårig social linje och treårig ekonomisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig linje
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07
Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde
Särskilda yrkesinriktade kurser inom vårdområdet, försöksversioner
Förord 14000 000305576 Särskilda yrkesinriktade kurser inom vårdområdet, försöksversioner Detta häfte i läroplansserien innehåller särskilda yrkesinriktade kurser inom vårdområdet, försöksversioner. Kurserna
Malmö Vård- och Hälsogymnasium. Kursplan. Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng
Malmö Vård- och Hälsogymnasium Kursplan Kvalificerad yrkesutbildning till tandsköterska 60 poäng 2005 2006 KY - utbildning till tandsköterska 60 p Utbildningens övergripande mål Den studerande skall efter
Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)
skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa
Läroplan Allmän del MJX \ M. Läroplaner 1988: liq utbildning för vuxna
Läroplaner 1988:116 117 Läroplan Allmän del liq utbildning för vuxna 1988:116 Datakunskap 1988:117 Barnskötare inom barnomsorgs- och allmän fritidsverksamhet. Ändring \ M Ts2J MJX Innehåll 1988:116 Datakunskap
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Lärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Individuella programmen GySär13
Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen
UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
Läroplan för gymnasieskolan Lgy 70:11 Supplement 65. Skogsbruk Förmanskurs Hs (högre specialkurs) Art nr 40-70416-5 64. Elanläggning, fyraårig teknisk linje Art nr 40-70362-2 63. Kurs i skogsbruk arbetsledning
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Introduktion till tidningsprojektet
Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför
2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
Läroplaner 1991:18. VUfU/Mi. Läroplan Allmän del. mmunal och statlig utbildning for vuxna. Tim- och kursplaner för: 1991:18 Teknikerutbildning PU
VUfU/Mi Läroplaner 1991:18 Läroplan Allmän del mmunal och statlig utbildning for vuxna Tim- och kursplaner för: 1991:18 Teknikerutbildning PU Innehåll 1991:18 Teknikerutbildning PU 3 Timplan 4 Kursplaner
Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points
1 INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Förord. Föreskrifter om övergången till den nya kursplanen återfinns i SÖ:s publikation Läroplaner 1985:8. Stockholm i maj Skolöverstyrelsen
Förord Enligt riksdagsbeslut får inom kommunal utbildning för vuxna (komvux) anordnas orienteringskurser för vuxenstuderande (orkvux) som kan vara lokalt anpassade och ha olika inriktning. Föreliggande
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Nationellt och. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Individuellt program Fyris E
Nationellt och Fyrisskolans gymnasiesärskola Individuellt program Fyris E Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS
Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Checklista vid teoretisk validering
Checklista vid teoretisk validering Kurs: Vård och omsorgsarbete 1, 200 poäng Kurskod: VÅRVÅR01 Validandens namn Lärare: Personnummer: Lärare: Datum för genomförande av teoretisk validering: Kursen omfattar
Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Validering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Ekonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Vå rd och omsorgsutbildning
Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen
Gymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Kurser i Vård- och omsorgsutbildningen
Kurser i Vård- och omsorgsutbildningen Gemensamma kurser Etik och människans livsvillkor - 100 poäng Kursen syftar till att du utvecklar kunskaper om människans liv utifrån sociala, kulturella och existentiella
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Bedömningsunderlag LIA 1
Bedömningsunderlag LIA 1 Namn Bedömningsskala Studenten har svårt för att klara moment trots upprepad muntlig och konkret (visuell) handledning. Handledaren behöver aktivt delta i alla moment som avses.
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Vård- och omsorgsutbildning
Vård- och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Broskolans röda tråd i Hemkunskap
Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Gymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser
Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)
Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livsmedelsbranschen där man arbetar nära kunderna med
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast
Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun
Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer
VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte
VÅRD OCH OMSORG Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap och socialt arbete. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete ur ett helhetsperspektiv,
2.2 Kunskaper. Målbeskrivning
AHLA SKOLA 2013 2.2 Kunskaper Målbeskrivning Skolan mål är att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan kommunicera på
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen
Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Studie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
Övergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 6 Ansvarig lärare: Åsa Andersson Torbjörn Wahlén Reviderad: Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016
Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...