100 Arbetsordning för Sametingets styrelse och närrmder - revidering bilaga

Transkript

1 SÅMEDIGGI I SAMETINGET Stivrasågådoalli/Styrelseordförande FÖREDRAGNINGSLISTA- styrelsemöte den 27 april Föredragningslista och justerare Administration 95 Rapporter och information bilaga 1. Styrelseordförande och styrelseledamöternas rapporter 2. Styrelsen och närrmdemas rapporter till plenum 96 Budget 2018 med anledning av vårändringsbudgeten 2018 bilaga 97 Förordning om partistöd till partier som är representerade i Sametinget- revidering bilaga 98 Nordisk samekonvention 99 Parlamentsbyggnaden bilaga 100 Arbetsordning för Sametingets styrelse och närrmder - revidering bilaga 101 Samisk sanningskommission 102 Ny samepolitik 103 Odciaaigasas samepolitihka/modem samepolitik 104 Motioner 1. M 499- Uttag av skog för byggande för samebymedlemmar bilaga 2. M Samisk natuinakhihj 105 Kulturpolitisk handlingsprogram - revidering bilaga 106 Sametingets gemensamma uttalande angående skydd av samiska byggnader 107 Framtagande av samiska etiska riktlinjer angående samisk arkivforskning 1

2

3 Stivrassagadoalli raportta Såmediggi Sämedigge Såmiediggic Saemledigkie Oddajagimannu: 5 b Sagadoalli va:ibmen tllfbokte b. Stivrai'oahkkin Gironis. 29 b Oddajagimanus. Coahkkin Kultuvra departemeantan Stockholmmas Åifäit: Raddadallan ortuet ja ESV rappoartta evttohus. Samedikki organisaiiuv1ma Oassevrudit :Kultuvradepartemeanta bealis Ida Åhren. Felix König. Tarik Qureshi. Samedikki stivra. Halddahus Samedikki stivra gavrmaha ah te mis leat learnas konstruktiivalas ja i'oavddin dåhtolas i'oahkkimat Kultuvra departemeantan. 30 b Oddajagimanus. Boazodoallu konven8uvnna i'oahkkin Uslus. Oassevalddit : Per Olof Nutti. Anders Kråik Ruota Samediggi. Aili Keskitalo N orgga Samediggi Ellinor Marita Jårna. Tom Lifjell NBR Tomas Marsja BEO RSK coahkkin Uslus Norgga Samediggis lea i'oahkkin departemeantan vahkuloahpan V 5 Samediggi deaivvada Kulturrninistarin 6/2-18 ja lokte assi suinna Åssi lea åigegoavdilas. Ulbmil norgga stahta bealis lea joatkit raddehallamiid Mii savat såmii i'ovdosa. Såmi bargojuoavkku evttuhos vuoddun. Mii gåibidit stahtaiin ahte i'ilget marme assi lea bisanan nu jorarut go vejolas Diehtujujohkkin vattisvuodat ruota stal1ta bealis Mii eat leat oceun riekteguorahallan. Dan man vadiinlet Mis lea dat oaidnu ahte galga leat rajirastedeaddji boazudoalu, Vuostas lavkki bivdit i'oahkkima raddehussain. Bovdet Stockholmmii Bovdet euovvoleapmi i'oahkkimii Staares 7/2 dii 18,00 Mii lea konl<lusuvnna manjel saddehusa. Maid leat bargan assin.manjel Bertil Bentsson guorahallarna Ståhtus i'eruiin ja siiddaiin Cuovvoleapmi såmibargojoavkku bargus. Asahit Ovttabealla8as norgga laga ( N arga stru1ta åigumus)

4 Styrelseordförandes rapport Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie 5/1: Ordförandeberedning per telefon 14-17/1: Styrelsemöte i Kiruna 29/1: Möte med Kulturdepartementet i Stockholm Ärenden: Konsultationsordningen, förslag ESV-rapport, Sametingets organisation. Medverkande: från Kulturdepartementet Ida Åhren, Felix König, Tarik Qureshi. Sametingets styrelse, kansliet. Sametingets styrelse konkluderar att vi haft konstruktiva och lösningsorienterade möten med Kulturdepartementet. 30/1: Möte i Oslo om Renskötselkonventionen. Medverkande : Per Olof Nutti, Anders Kråik från svenska Sametinget, Aili Keskitalo från norska Sametinget, Ellinor Marita Jåma och Tom Lifjell från NRL/NBR, Tomas Marsja från RÄF/BEO Norska Sametinget hade möte med departementet vecka 5. Sametinget mötte Kulturmillistern 6/2-18 där renskötselkonventionen var tema. Frågan är aktuell och norska staten syftar till att fortsätta förhandlingarna. Vi önskar en lösning som har den samiska arbetsgruppens förslag som grund. Vi önskar att staterna skyndsamt förklarar varför processen har avstannat. Från svenska statens sida har det under processen varit bristande information. Den rättighetsutredning som vi hade begärt har inte genomförts. Vår syn är att man fortsättningsvis har en gränsöverskridande renskötsel. Initialt önskar man ett möte med regeringen. Inbjudan till Stockholm Bjuda till ett uppföljningsmöte i Staare/Östersund 7/2-18 kl.18. Vad är konklusionen efter utskicket? Vad har gjorts i frågan efter Bertil Bengtssons utredning? Status i samebyarna och siidaerna Uppföljning av den samiska arbetsgruppens arbete Stifta en ensidig norsk lag (norska statens intention)

5 4 b Guovvamanus SPR eoahkkin Staares. Sajis/ Aili Keskitalo, Presideanta Per Olof Nutti Sadjasas presideanta Tiina Sanila - Aikio Sadjasas presideanta Ronny Wilhelrnsen Åirras Tuomas Aslatk Juuso Åirras Skype bokte Åssit: Davviriikkalas samekonvensuvdna proseassa ja euovvuleapmi Duohtavuoda ja soabadeamikommisuvnna bargu - statusrapoarta. Giellagaldu Sami parlamentaralas rådi dievasi'oahkkinii rahkkanit Sffi:ni kulturfoanda (Årvalus Sffi:ni radis ) Sami manat odda pedagogalas lanjas 01 Johan Sikku diehtojuohkin. 5 b Guovvamanus SPR Coahkkin Staares SPR stivrai'oahkkin 6 b Guovvamanus Deaivvadeaprni ON spesiala raportevran Victoria Taulus Corpusin. Åssit: Mun valjejin loktet guokte aigeguovdilas assiid mat vaikkuhit sarni filbmoga. Sffi:ni servvodaga Ja maid stivra lea vuoruhan iezas oktassas vuorodokumeantan - Raddedallan Ornet - Girjasassi Alrnmolas rahpan Staare doalluin mus leai oanehas satnevuorru. Coahkkin Alice Bah -Kunhke ja su rnielbargiin : Felix König, Ida Åhren, Åssit: lrnplementeren ON filgoalbmot julggastusa mota lahkaasaheapmai Riekti eah1amiidda ja caziide Vuovdesffiniid riekti guorahallan Sarni kultuvra arbbi sirdit Duohtavuoda ja soabadan kommifovnna

6 4/2: SPR möte Staare/Östersund. Närvarande: Aili Keskitalo, President Per Olof Nutti, Vice president Tiina Sanila - Aikio, vice president Ronny Wilhelrnsen, ledamot Tuomas Aslak Juuso, ledamot, via Skype Ärenden: Nordisk samekonvention, process och uppföljning Sannings- och försoningskommission - statusrapport Giellaga!du Förberedelser till Samiskt Parlamentariskt Råds plenum Samisk kulturfond (förslag från Samerådet) Samiska barn i ett nytt pedagogiskt rum. Information från 01 Johan Sikku 5/2: SPR möte Staare/Östersund SPR styrelsemöte 6/2: Möte med FN:s special rapportör Victoria Tauli Corpus. Styrelseordförande lyfte två aktuella frågor som har stor betydelse för det samiska samhället, och som styrelsen har prioriterat i den politiska plattformen; - Konsultationsordningen - Girjas-rättegången Under öppnandet av 100-årsfirandet i Staare/Östersund höll styrelseordförande ett kort hälsningsanförande. Möte med Alice Bah-Kunhke och tjänstemän vid departementet: Felix König, Ida Åhren, Ärenden: implementering av FN:s urfolksdeklaration i svensk lagstiftning Rätten till land och vatten Skogssarnisk rättsutredning Att föra det samiska kulturarvet vidare Sannings- och försoningskommission

7 7 b Guovvamanus Dievasi'oahkkin Coahkkin RSR Assi : Raadadallan orh1et. Sajis: Såmedikki stivra RSR stivra Boazodoallu konvensuvnna Sajis Stivrasagadoalli ja Anders Kråik - RSR Stivra - Norgga Samediggi presideanta Aili Keskitalo Ja su råddeaddi -NBR Stivra. BEO Sagadoalli Tomas Marsj a 8 b Guovvamanus. Dievasi'oahkkin 9 b Guovvamanus Dievasi'oahkkin 19 b Guovvamanus Cuvvon OECD i'oahkkima Stockholmas Assit: Oahpahus Boazoguohthm Konven8uvnna. Girjas assi. Vuoigatvuodat. Ekonomalas Ruhtadeapmi., EO programmat gazaldagat. Uhca fimodagat. Ruvkedoairnmaid. Buhtadeapmi 20 b Guovvamanus Coahkkin J odihangoddi ja Samedikkistivra 21 b Guovvamanus Hålddahusas bargan.stivran Ovddai'oahkki:n Stockholbmas 22 b Guovvamanus Stockholbmas Kultuvradepartemeantan Coahkkin Raddiliallån ordnet - Vuogas båiken=avierru Coahkkin asodat- ja digitalisereun1inisttar Peter Eriksson ja kultur- ja demokratiijarninisttar Alice Bah Kuhnke leaba bovden - Stivrai'oahkkin Stockholbmas - Sagadoalli valbmen Stockholbmas

8 7/2: Plenum Möte mellan Sametingets styrelse och SSR:s styrelse om konsultationsordningen Möte om renskötselkonventionen. Medverkande: styrelseordförande och Anders Kråik, SSR:s styrelse, norska Sametingets president Aili Keskitalo med rådgivare, NRL:s styrelse, Ordförande i Rennäringsförbundet Tomas Marsja 8/2: Plenum 9/2:Plenum 19/2: Möte om OECD i Stockholm. Andra ärenden: Utbildning, Renskötselkonventionen, Girjas-rättegången, rättigheter, finansiering, frågor om EU-progranunet, småföretagande, gruvfrågor, ersättningar 20/2: Möte med presidiet och styrelse 21/6: På kansliet, arbete med styrelsen. Förmöte i Stockholm 22/6: Stockholm Kulturdepartementet, möte om konsultationsordningen Möte om god ortnamnssed efter inbjudan från bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson och kultur- och demokratiminister Alice BahKuhnke Styrelsemöte Stockholm Styrelseberedning Stockholm 23/6: På kansliet i Kirm1a 26-28/6: Förmöte LPIC I lokala samhällen och urfolk i Helsingfors. Närvarande: Matilda Månsson. Nilla Thomson. Mötet arrangerades av Nordisk ministerråd, och till mötet hade man bjudit in ungefär 50 deltagare, bl. a urfolksrepresentanter från hela världen. Två centrala frågor för de nordiska staterna är hur man kan rationalisera förhandlingsprocessen för att få en tydlig bild av hur urfolksplattformen fungerar. Den

9 23 b Guovvamanus Hålddahusas Gironis b Guovvamanus Ovddafoahkkin LPIC / Båikkalas Servvodagat ja Ålgoålbmogat. Helsegis Sajis: Matilda Månsson. Nilla Thomson.Davviriikaiid ministerraddi lågidii dan foahkkima ja leai bovden ålgoalbmogiid ovddasdeaddjiid miehta måilmmi su 50 olbmo. 2 detalas Ulbmila davviriikkaiin leai dan ahte geahpirit siehtadallan proseassa viidabut movt eamialbmotvuoddu sdoaibma. Ja måiddåi mo lasidt eambu riikkaiid gaskasas ipmardussa davviriikkaiid dimensuvvnna ON' dålkkadatkonven8uvimas 1 b Njukcamanus Hålddahusas Gironis. 6-7 b Njukcamanus Gironis Coahkkin DuohtavuodakommiSuvnna asaheammi birra.. Bargojoavkku ovddanbuvtti rapporta ja swot guorahallan 8-9 b Njukcamanus. Cuovvuleapmi foahkimis 13 b Njukcamanus Hålddahusas Gironis 14 b Njukcamanus. Lunssa foahkkin Kultuvraministerin Alice Bah Kunke Fadda: Givsideamit jodihan posisuvnnas. 15 b Njukcamanus Halddahusas Gironis 19 b Nj ukcamanus. Callinbargut Ruovtus, 20 b Njukcamanus Coahklån Elisabet Bacteman Ealahusdepartemeantan : Meacheeallit viihagiid ja Gierdan råji 21 b Njukcamanus Halddahusas.

10 andra frågan är hur man kan lyfta förståelsen internationellt vad gäller den nordiska dimensionen i FN klimatdeklaration. 1/3: På kansliet i Kiruna. 6-7/3: Möte i Kiruna om inrättandet av en sanningskommission. Arbetsgruppen lade fram sin rapport och swotanalys. 8-9/3: Uppföljningsmöte angående samisk sanningskommission 13/3: På kansliet i Kiruna. 14/3: Lunchmöte med Kulturminister Alice Bah Kunhke Tema: Mobbning i ledande positioner. 15/3: På kansliet i Kiruna 19/3: Kontorsarbete hemifrån. 20/3: Möte med Elisabet Bacteman i Näringsdepartementet om rovdjursförluster och toleransnivåer. 21/3: På kansliet i Kiruna 22/3: Utbildningsdagar på kansliet i Kiruna. 23/3: Utbildningsdagar på kansliet i Kiruna 27-28/3: Arbetsmöte i Stockholm. Telefonmöte med SSR om Renskötselkonventionen. Möte med Näringsdepartementet om konsultationsordningen och renskötselkonventionen.

11 22 b Njukcamanus. Oahpahus beaivi. Halddahusain Gironis 23 b Njukcamanus. Oahpahus beaivi Halddahusain Gironis b Njukeamannus. Bargoi'oahkkin Stockholmmas.TLF i'oahkkin RSR Boazodoallu konvensuvnna. Ja Coahkkin Ealiliusdepartemeantan Raddedallan orh1ega ja Boazodoallu konveniiuvnna, Dearvvuodaiguin Samedikki stivrasagadoalli/presideanta Ella Nilsa Biete Ja Biera Garen Anna Garena Per Olof Nutti Box Giron Telefovdna Mobiila E- Boasta per-olof.nutti@sametinget.se

12 Hälsningar Sametingets styrelseordförande /President Ella Nilsa Biete la Biera Gåren Ånna Gårena Per Olof Nutti Box Giron Telefon Mobil E- post

13 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen - område hälsa Redovisning Såmediggi Såmed.igge Såmiediggie Saemiedigkie Rapport till plenum om möten för period Sametinget har ingen nämnd som arbetar specifikt med samiska hälso- sociala- äldre och idrottsfrågor. Det saknas dessutom handläggarstöd för dessa frågor inom Sametingets kansli. Det innebär att undertecknad styrelseledamot med särskilt ansvar för område hälsa, driver hälsofrågorna inom ramen för Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa finansieras av Socialdepartementet och syftar till att öka tillgången på språk- och kulturanpassade vård tjänster. Under projekttiden ( ) ska kunskapnätverket: 1. Etablera samisk hälsa på agendan genom utbildningsinsatser för politiker och anställda inom region och landsting - workshops, seminarier och e-utbildn:ing. 2. Mobilisera och utveckla samisk kompetens genom att inrätta samiska personalnätverk. 3. Formulera en gemensam strategi för samisk hälsa som ökar tillgången på kultur- och språkanpassade tjänster. 4. Föreslå hur arbetet med samisk hälsa ska se ut i framtiden. Hur ska Kunskapsnätverket organiseras efter projektiden och vilken roll ska det ha. Hur kan ett framtida centrum för samisk hälsa utformas. Prioriterade vårdområden för hela projektet är primärvård, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och geriatrik. Kunskapsnätverket för samisk hälsa omfattar Region norrbotten, Västerbottens läns landsting, Region Jämtland Härjedalen och Landstinget Dalarna. Det har en styrgrupp och en politisk referensgrupp, bestående av representanter från regioner/landsting, Sametinget och samiska organisationer. Område Hälsa~ Britt Sparrock Datum Ort Stockl101m 11 Kommentar Kunskapsnätverket för samisk hälsa - Styrgruppsmöte och utbildn:ingsdag angående medborgardialog - SKL Bilaga Kiruna Arbetsmöte - Styrelsen Sida 1av3

14 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen - område hälsa Redovisning Kiruna Stockholm Styrelsemöte Dialogmöte med kulturdepartementet angående konsultationsordningen och ESV Såmediggi S3medigge Såmiediggie Saemiedigkie Staare Möte med SSR angående konsultations ordning Staare Styrelsemöte Telefonmöte Stockholm Styrelsen och presidiet Diaglog möte med Kulturdepartementet angående konsultationsordningen Karasj ok/tromsö Kunskapsnätverket för samisk hälsa - 08 Studieresa möte med SANKS, Norska Sametinget avdeling hälsa, Utviklingssenter for sykehjemstjenester. I Tromsö studiebesök och möten med Senter for samiske studier (SESAM). Senter for samisk helseforskning Kiruna 23 Utbildningsdagar för styrelse och nämndsorclföranden samt styrelsemöte Stockholm Stockholm 13 Styrelsen - arbetsmöte Styrelsemöte Staare Möte med Staare 2018 angående planering av seminarium med tema Urfolk och demens mm. Sida 2 av 3

15 SÅMEDIGGUSAMETINGET Styrelsen - område hälsa Redovisrung Övriga ärenden och samråd ' ev dnr... Datum Ort Kommentar 2018 Telefon Löpande arbetsmöten med Kunskapsnätverket för samisk hälsa Såmcdiggi samedigge Såmiediggie Saemiedi kie Bilaga Sida 3 av 3

16

17 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Ange enhet, dvs styrelse/nämnd Redovisnmg 2018-xx-xx S:imediggi Såmedigge SåmJediggie Saemicdiglde Rapport till plenum om möten för period Styrelseledamot Anders Kråik med särskilt ansvar för kulturfrågor På styrelsemötet 15/l erhöll jag ett styrelseuppdrag att arbeta rnedfrågarioll1 parlaments byggnadens placering vilken ska beslutas av plenum i maj. Det har medfört en del kontakter med kommuner som tidigare ifil!ilält intresse i frågan och ett framtagande av ett förslag på en genomförandeprocess: Datum Ort Il Kiruna 29/1 Sthlm _ Kommentar Styrelsem öte l\.föte med kulturdepartementet ang ktmsultationsordriin g Bilaga X 5-7/2 O~tersunci Möt~n med Ellska rådet ang frågan om repatrlering av samiska kvarlevor. Möte med NRL; Sametinget NO och SSR ang renskötselkonventionen. 16/2 Styrelsemöte per telefon 20/2 Styrelsemöte med presidiet 21/2 Kiruna Möte med Marie Enoksson ang de handlingar som finns i frågan om parlamentsbyggnadens placering Datum Ort 22/2 Kiruna 13/3 Kiruna 14/3 Sthlm 22-23/3 Kiruna Kommentar Styrelsemöte per telefon Möte med kulturnämnden. Genomgång av förslag på revidering av kulturpolitiskt handlingsprogram._ Möte med kulturdepartementet ang arbetet med konsultationsordningen. Utbildningsdagar, styrelse och nämndsordföranden Bilaga X Sida 1av2

18 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Ange enhet, dvs styrelse/nämnd Redovisning 2018-xx-xx 27-28/3 Sthlm Arbetsmöte styrelsen. Möte med näringsdepartementet ang frågorna om konsultationsordning och renskötselkonventionen. Såmcdiggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedi kie Sida 2 av 2

19 SÅMEDIGGI!SAMETINGET Styrelsen Redovisning Såmcdiggi Såmedigge Såmiediggie Saemiediglåe Rapport till plenum om möten för period Redovisning av möten inom uppdraget som styrelseledamot. Styrelseledamoten Jan Rannerud med ansvarsområde Näring - Media - EU Datum Ort Kommentar Kiruna Styrelsemöte Bilaga Stockholm Möte med Kulturdepartementet om konsultation Östersund Möte med sr Kunhke om samiska frågor Östersund Styrelsemöte i samband med plenum Telefon Styrelsemöte via telefon med presidiet angående extra plenum begärt av oppositionen Stockholm Möte med Kulturdepartementet, formiddag Stockholm Styrelsemöte, eftermiddag Stockholm Möte med Kulturdepartementet angående konsultationsordningen tillsammans med partier och organisationer Stockhohn Arbetsmöte for styrelsen Stockholm Möte med Näringsdepartementet angående konsultationsordningen Stockholm Styrelsemöte Stockholm Möte med Kulturdepartementet om konsultationsordningen mm. Sida 1av2

20 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen Redovisning Övriga ärenden och samråd, ev dnr Datum Ort Kommentar Sfuncdiggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Bilaga Skellefteå Möte om Social Licence ta Operate, om fårhållanden i länder utan lagstiftning. Stefan Mikaelsson, Håkan Jonsson och Jan Rannerud deltog från Sametinget Stockholm Möte Parlamentariska pub lie servicelwmmitten Jokkmokk Möte med Näringsnämnden Malå Skrivelse till Parlamentariska public servicekommitten. Genomgång, Jan Rannerud Mari-Louise Allas Malå Färdigställt text till budgetunderlag i konsultation med Stefan Mikaelsson Malå Förberedelse inför möte med Näringsdepartementet och Näringsnämnden den 14 mars i Stockholm. Konsultation med Stefan Mi/caelsson Kiruna Möte med arbetsgruppen får sannings/commission. 07 Genomgång SWOT analys Stockholm Möte med kanslichefen om kanslistöd Stockholm Möte Näringsnämnd och Rennäringsnämnd Kiruna Utbildning för styrelse och nämnder Telefon Möte med Näringsnämnden Sida 2 av 2

21 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning ,, ~ \& $ '#,,.,,, Såmediggi Säroedigge Såmiediggie Saemiediglde Rapport till plenum för period Ansvarsområde Rennäring, Styrelseledamot Marita Stinnerbom Datum Ort Kommentar 15-17jan Kiruna Styrelsemöte 29jan Stockholm Möte med kulturdepartement, Konsultationsordning 5-9 feb Östersund Plenum 20 feb Telefon Styrelsemöte 22feb Stockholm Styrelsemöte 22 feb Stockholm Möte kulturdepartementet, konsultationsordning 6-7mars Kiruna Sanningskommission 14mars Stockholm Möte kulturdepartementet, konsultationsordning mars Kiruna Utbildningsdagar styrelse och nämnder 27-28mars Stockholm Styrelsearbete 28mars Stockholm Möte Näringsdepartementet, konsultationsordning april Stockholm Styrelsemöte 13 april Stockholm Möte med kulturdepartementet ang konsultationsordningen Bilaga Övriga möten Rennäringsansvarig i Styrelsen Datum Ort Kommentar Bilaga 23jan Umeå Girjas domen avkurrnades av Hovrätten x 24-25jan 29jan 3ljan Umeå Skypemöte Stockholm Möte med SSRs rovdjursgrupp Länsstyrelsen Norrbotten ang hantering av 5 i 2017 års inventeringsrapport. Seminarie om hur klarar vi vår livsmedelsförsötjning vid kris anordnad av Länsstyrelsen i Västerbotten på Grand hotell under Västerbottensdagarna 1 feb Stockholm Möte med Isak From, Matilda Ernkrans, Monica Haider, Sara Karlsson, Socialdemokratiska och Emma Noren, miljöpartiets ledamöterna i Miljö och Jordbruksutskotten angående hemställan om Sida 1av3

22 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning författningsändringar om toleransnivå för rennäringens förluster till rovdjuren Såmcdiggi S.3.medigge Såmiediggie Saemiedigkie 1 feb 2feb 9 feb 9-10 feb 19 feb 21 feb 28 feb 19 mars 20 mars 21 mars 10 april 12 april Stockholm Skypemöte Östersund Östersund Stockholm Umeå Stockholm Skypemöte Stockholm Stockholm Östersund Stockholm Deltog på skogens dag på Grand Hotell. Skypemöte med Naturvårdsverket, Länsstyrelsen angående hantering av skadeförebyggande åtgärder vid genetisk viktig varg i renskötselornråde Möte med Landsbygdsrninistern Sven-Erik Bucht angående hemställan författningsändringar för toleransnivå för skador orsakade av rovdjur Rennäringskonferens Möte med OECD kommission Regionalt råd för Nationella viltolyckrådet. På mötet genomgicks statistik för viltpåkörningar. Vägsträckor som är mest olycksdrabbade. Information från trafikverket av lyckade forskningsprojekt där åtgärder minskat olyckor. Viltöverfarter och ekodukter diskuterades. Seminarium i Riksdagen om "Miljöbedömningen av gruvor: Vilka åtgärder krävs för att minska konflikter och öka förutsägbarheten för tillståndsprövningar och vilka lagförslag som bör förändras. Skypemöte med Naturvårdsverket angående medel för förebyggande åtgärder orsakade av genetisk viktig varg, där sametinget kräver full kostnadstäckning för samebyarna. Möte med Statssekreterare Backteman angående hemställan om författningsåtgärder för toleransnivå, rovdjursinventering och klimatpåverkan Möte på miljödepartementet angående myndigheters arbete för att motverka illegal jakt på rovdjur Möte med referensgruppen, länsstyrelsen, Birgitta Ålunan och utvecklare för genomgång av digitala versionen av produktionsverktyget för förlustberäkning. Möte med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Sametinget föredrog enkätstudie, traditionell kunskap, förvaltningsverktyget och hemställan om författningsändringar om toleransnivå på max 10 % av renar till rovdjur. Myndigheterna är överens om att förvaltningsverktyget och produktionsberäkningar och att de ska ligga till Sida 2 av 3

23 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/Rennäring Redovisning april Östersund grund för skadeförebyggande åtgärder inom rovdjursförvaltningen. Sametinget tog upp skyddsjakter av björn och att förvaltningsmålen av stora rovdjur i länen ska tas fram med hänsyn av toleransnivåer. Vi lyfte specifikt att förvaltningsnivå på björn i Norrbotten ska minskas till miniminivån med tanke på att björnstammen i Norrbotten ligger under förvaltningsmålet att länet har många skogsamebyar och att stora områden omfattar kalvningsland. Buffertzon mot sydligaste samebyarna för att där utföra skyddsjakter på varg innan de kommer in i samebyarnas betesornråden. Möte med Naturvårdsverket Maria Hörnell Willenbrandt, Enhetschef viltanalys. Frågor som behandlades var Dna- inventering och gyunsam bevarande status på järv, björn och varg. NV uppdrag och Sametingets samverkan med terrängkörningslagen och Heliskiing. Begärda medel om förankring av produktionsmodellen, medel för samebyarnas utlägg gällande varg i Arvidsjaursornråde och extra medel till rovdjursinventering. Såmediggi samed.igge Såmiediggie Saeiniedlgk:ie Marita Stinnerbom, ansvarig för rennäringsfrågor i styrelsen Sida 3 av 3

24

25 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/språk och utbildillng Redovisillng Såmediggi Såmcdigge Såmiediggic Saemiedigkie Rapport till plenum om möten för period Ansvarsområde språk och utbildning, vice styrelseordförande Lars Miguel Utsi Datum Ort Kommentar 5jan Telefon Ordfårandeberedning infår styrelsemöte 15jan Telefon Möte med kulturdepartementet om konsultationsordningen jan Giron Styrelsemöte, jan Ubmeje Deltagande då Hovrätten avkunnade domen i Girjasmålet. 25jan Telefon Möte med skolmyndighetsutredningen (U 2017:04) om Sameskolstyrelsens huvudmannaskap. 29 jan Stockholm Möte med kulturdepartementet om konsultationsordningen. 31 jan- Johkamohkki Deltagande och hälsningsanfdrande på Samiske -1feb Pedagogiske Fagdager. 1feb Johkamohkki Möte med norska sametingsrådet Mildcel Eskil Mikkelsen om utbildningsfrågor. Diskussion om gemensamma utmaningar och möjligheter får samarbeten, bla. om gränsöverskridande skolsamarbete. 5-9 feb Staare Deltagande på Sametingets plenum. 6feb Staare Möte med Marie Hagsgård om arbetet med samisk språklag. Diskussion om juridiska aspekter som behöver tas hänsyn till far att driva frågan om samisk språklag vidare. 6feb Staare Överläggning mellan Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Sametingets styrelse. Dagordning: Konsultationsordning, Nordisk samekonvention, Samiskt kulturarv, Sanningskommission, Implementering av urfolksdeklarationen i svensk lagstiftning, Rätten till land och vatten, Jämställdhet, Skogssamerättsutredningen, Renskötselkonventionen. 7feb Staare Möte med norska sametingsrådet Aili Kesldtalo om språkfrågor. Diskussion om gemensamma utmaningar och möjligheter till samarbeten, bl.a. om arbetet med godkännande av pitesamisk ortografi. Sametingen Bilaga 1 Sida 1av3

26 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Styrelsen/språk och utbildning Redovisning feb 7feb 7feb 8feb 20feb 22feb 22feb 22feb 22feb feb 6 mars 6-7mars 8 mars 14 mars 15 mars 16 mars 22 mars Staare Staare Staare Staare Telefon Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Giron Giron Giron Johkamohkki Stockholm J ohkamohkki behöver koordinera arbetet med pitesamisk ortografi och diskutera och koordinera framtida insatser. Välkomstanförande på Sametingets språkseminarium 2 # DigiGiella18, tema: Mijjen vuajnoe båetije biejjide - Åvtese jåhta!-framtidsvision - (Det går) framåt! Deltagande i panelsamtal om Stimi Allaslcuvla som resurs får samiskt samhälle på svensk sida av Stipmi, en del av öppet symposium "#SAiSTAARE, Giella, gtilcti, gulahallan, girjaivuohta ja gelbbolasvuohta - A Magic and Challenging World of Stimi Education ". Samråd med Svenska Samers Riksförbund om konsultationsordningen. Styrelsemöte, Möte mellan styrelse och presidium angående begäran om extra plenum Styrelsemöte, Möte om god ortnamnssed med Bostads- och 3 digitaliseringsminister Peter Eriksson och lcultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Institutet för Språk och folkminnen, Lantmäteriet och Sametinget. Syftet med mötet är att diskutera hur god ortnamnssed kan anpassas för att bättre stödja samepolitiken och minoritetspolitiken, särslcilt i revitaliserande och synliggörande syfte. Möte med kulturdepartementet om konsultationsordningen och bidrag får kortare studier i samiska. Ordförandeberedning inför styrelsemöte Språknämndsmöte, Ordförandeberedning infår språknämndsmöte Uppfåljningsmöte om samisk sanningskommission med arbetsgruppen får sanningskommissionen, Sametingets styrelse och partier samt samiska riksorganisationer. Samråd med Statens kulturråd, Sametingets kulturnämnd och styrelserepresentant om samisk litteratur. Samrådsmöte om konsultationsordningen med Sametingets styrelse, partier och samiska riksorganisationer. Deltagande på nordsamiskt språkvårdsseminarium arrangerat av Giellagaldu. Telefon Språknämndsmöte, Giron Styrelsemöte, Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkic Sida 2 av 3

27 SÅMEDIGGIJSAMETINGET Styrelsen/språk och utbildning Redovisning mars Giron 23 mars Giron mars Stockholm 28 mars Stockholm 9 april Luleju 10 april Stockholm april Stockholm 13 april Stockholm 18 april Johkamohkki Utbildningsprogram får Sametingets styrelse och nämnder. Ordfårandeberedning inför styrelsemöte Arbetsmöte, styrelsen Möte med näringsdepartementet om konsultationsordningen. Samråd med Lule-Boden Sameförening om bl.a. minoritetsspråldnsatser inom Luleå och Boden. Möte med ortnamnsrådet. Ortnamnsrådet är ett samarbetsorgan får myndigheter och organisationer och som bevakar intressen inom ortnamnsvården. Styrelsemöte, Samråd med Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetsfårmedlingen. Kompetensutveckling får vägvisarna i Stiminuorras pro 'ekt Nuoras Nurrii. S:ii.mediggi Såmediggc Sämicdiggie Saemiedigkie Sida3 av 3

28

29 , Johkamohkki Sämediggi Sämedigge Sämiediggie Saemiedigkie Dearvvuodat Lars Miguel Utsis, Ruota Samedikkis, Sami pedagogålas fägabeivviide Bures buohkat. Mu namma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Samedikki varre stivrasagadoalli. Samedikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid bajdel ja danin mon euovun dåi.d Sami pedagogalas fa.gabeivviid. Dal lea olu mii dahpahuvvo Ruota skuvlarnåi.lmmis rnii guoska min samiid. Ruota raåciehusas lea dal beare beallejahki ve! dan 8.igodagas ovdal valggat bohtet i'akcamanus ja dal dat dopmet i'aåahit sin politihkalas aigumusaid. Dat maid vuhto skuvlaassiin. Olu guorahallarnat skuvlaassiid birra leat juste valbmanan dehe valbmanearne dal gos evttohit rievdadusaid mat våikkuhit min servvodaga. Earret eara leat guorahallan unnitlogugiellalaga. Doppe evttohit rievdadusaid mat gusket gielddaid doainunaid, ee. samegielat manaiddivs8u. Eara guorahallan lea juste evttohan oåasmahttit Ruoha manåidskuvllaid oahpoplana. De lea okta guorahallan mii almmuhuvvui skabmamanus rnii evttoha ahte samegiela ja earå nasunala unnitlogugielaid oahpu skuvllas galga 8addat ie:zas skuvlaavdnasin. Nubbi dehalas guorahallan lea iskame movt samiskuvllat galget halddahuvvot, jos dat galget leahkit sierra eisevaldi halddus nu movt odne, 58.miskuvlastivrras, dehe jos dat galga sirdojuvvot omd. samediggåi. Olu dain evttohusain galget mearridit riikabeaivvis ovdal valggaid. Mis lea stuora ovddasvastadus i'uovvut dåid assiid ja ovddidit s:imi servvodaga darbbuid. Samedikki bealis mii leat ee. lokten darbbu rahkadit sami giellalaga, rahkadit sierra oahpoplana sa.ini manaidgarddiide ja varjalit s:imi manåi.d rivttiid lohkat sin eatnigiela skuvllas. Vuoååun ferte leahkit sami iesmearrideapmi. Mii fertet beassat habmet min servvodaga nu ahte min giella, kultuvra, arbevierut ja ealiliusat ellet ja ovdanit. Sarnedikki giellapolitihkkalas doaibmaprogranunas celkojuvvo ee. ulbmil ahte sameskuvllain galget oahpahit samegiela nanu pedagogihkkain, olles 8.iggi samegillii. Mii oaidnit ovdarnearkka man bures dat lea doaibman Anarsamegielas, go bohtosin giela ealaskahttimis ]eat dal ohi manat fas eatnigielagat, nu movt ii lean dalle go alge bargat 1

30 , Johkamohkki Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie giellabesiiguin ja nanu oahppohåmiiguin. Mon savan ahte dat lea juoga man mii silittit i'adahit ollislaci'at dappe Ruota bealde. Ja albma bu orre de go dat han lea akta assi programmas dain fägabeivviin. Mii beassat de gullat eanet dan birra ja mu savaldat lea de ahte dat beaivvit gilvet jurdagiid min gaskka, nu ahte soames have mal)1jilis, jurdagat leat ovdanan ja dain bohtet lavkkit ovddosguvlui. Seamma ladje mon savan ahte juohke assis man mii giedahallat dappe, dat fagabeaivvit leat avkin, ahte bohtet olu lavkkit ovddosguvlui olles Såmis daid beivviid bothosin. Damguin s:iniiguin mon savan Ruota Samedikki bealis buohkaide buriid bohtosiid dappe J ohkamohkis Sami pedagogalas fagabeivviin. Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli Samediggi 2

31 Lars Miguel Utsi sabkavuorru, DigiGiella18 Bures, Jag heter Lars Miguel Utsi och är Sametingets vice styrelseordförande, samt språknämndens ordförande. Jag är glad att få vara med och öppna DigiGiella18 här i Staare, under firandet. Sametinget har i sitt språkpolitiska handlingsprogram angett som språkmål att antalet samiska barn som talar samiska som sitt förstaspråk eller har förstaspråkskompetens i samiska ska öka. Här är utbildningen en avgörande faktor eftersom många barn inte har samiska i hemmet. Såme<liggi ;å::::~e Saemiedigkie Det moderna samhället är digitalt baserat och vi måste följa utvecklingen. En utmaning med fler unga förstaspråktalare är att det måste till digitala arenor som kan attrahera ungdomar att prioritera samiska språken och då är digitala verktyg ett hjälpmedel. Det behövs insatser för att uppnå det och detta seminarium är ett led i att belysa hur den digitala teknil<en kan bidra med bevarandet, främjande och utveckling av de samiska språl<en. Ungdomarna finns i den digitala världen som är en naturlig del av deras vardag. Fjärnmdervisning är en metod att tillgodose att alla samiska barn i nuläget får den språkundervisning som de är berättigade till och sedan den formen av undervisning har möjliggjorts har denna utbildningsform ökat. Fjärrundervisning ställer också krav på satsning av läromedel och teknil< speciellt framtaget för distansundervisning samt vidareutbildning av pedagoger. Det är en utmaning för verksamma lärare och språkarbetare, om det finns intressanta spel, filmer, appar på samiska så underlättas lärandet och det är viktigt med kvalitativa pedagogiska läromedel. Det finns digitala verktyg samt det görs mycket i fråga på olika fronter, Sametinget har arbetat och arbetar med digitala ungdomskampanjer, t ex Samas muinna, instagiella samt tillgängliggjort appar etc. Att tillgängliggöra samiska språket digitalt innebär lättare åtkomst till språket och underlättar förhoppningsvis för allmänhet att återta sitt språk. Det behövs mycket för att stärka det samiska språkarbetet och det gäller också för oss politiker att ha en aktiv språkpolitik som stärker de samiska språkens ställning i Sverige. Dfilnguin sitniiguin savan buohkaide bures boahtin deil<e DigiGiella18 konfereanssii, ja savan buriid bohtosiid buohkaide ovddosguvlui giellabargguin. Olugiitu.

32

33 Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Underlag för möte om god ortnamnssed Sametinget anger i språkpolitiska handlingsprogrammet som insats 1 bl.a. att granskillng och godkännande av samiska ortnamn ska överföras till Sametinget. Utredningen SOU 2006:19, Att återta mitt språk, bedömde att: "Arbetet med fastställande av samiska ortnamn har överlag fungerat väl, men inte alltid friktionsfritt. Det samiska inflytande över namngivningen behöver formellt fårstärlcas när ofårenliga åsikter uppstår." Vidare lyfter utredningen att Sametinget bör vara den myndighet som i ett slutligt steg avgör samiska ortnamn för rekommendation till Lantmäteriet och liknar detta med den procedur som är normal i kommuner, där olika uppfattningar i namnfrågor avgörs av folkvalda instanser. Sametinget har den 19:e januari 2017 lämnat begäran, samt förtydligande den 13:e september 2017, om utökade varaktiga uppgifter, ansvar och resurser för att yttra sig i ärenden om fastställande av samiska ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor samt uppdrag att yttra sig om samiska personnamn. Sametingets begäran ska ses utifrån det perspektiv att det åligger på Sametinget uppgift enligt sametingslagen (1992:1433) 2 kap. 1 p.3 "fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet" men också utifrån samernas rätt till självbestämmande. All utveckling som leder mot uppfyllelse av Sametingets språkpolitiska handlingsprograms insats om att granskillng och godkännande av samiska ortnamn ska överföras till Sametinget anses som positiv. Kommentarer till frågeställningarna i mötesinbjudan: 1. Revitaliseringsaspekten bör lyftas fram i lagstiftning om samiska ortnamn för att stärka det samiska språket. En roman viktig fråga är, hur bearbetas idag den kunskap som samlas in vad gäller samiska ortnamn? Finns det idag ett tydligt ansvar för att 1 Insats14 i Sametingets språkpolitiska handlingsprogram, antaget av plenum

34 Såmecliggi S:imecligge Såmiecliggie Saemied.igkie bearbeta samiskt insamlat material, jmf Förordning (2007:1181) med instruktion för Institutet för språk och folkminnen, 2 p 1. då det gäller andra språk i Sverige. 2. Denna frågeställning besvaras bäst om departementen redogör regeringens syn i fråga, vilken ambitionsnivå man lägger i fråga när det gäller i förhållande till den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. 3. Sametinget accepterar det nuvarande förslaget med ansvar fördelat på både Sametinget och ISOF men påtalar vikten av att det är Sametingets åsikt som ska vara slutlig då åsikterna går isär. Vidare är det regeringens ansvar att arbetet intensifieras med att föra över ansvar över samiska angelägenheter till samiska folket. 2

35 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Såmcdiggi S.åmedigge Såmiediggie Saemiedigkie Styrelsens redovisning till plenum i Saadteskenjuana för period Styrelsens sammanträden Datum Ort Kommentar 15-17jan Giron feb Staare feb Stockholm mars Giron april Stockholm Ordförandebeslut Datum 17jan 22jan 21 feb Beslut Beslut om att anlita Lars Wilhelm Svonni att utforma ett forskningspolitiskt handlingsprogram. Beslut om att Lars Miguel Utsi representerar Sametinget på Övre Norrlands hovrätt 23 januari när dom faller i Gitjas-rättegången. Beslut om att Karen Ann Hurri representerar Sametinget under FN: s kvinnokommission mars 2018 i New York. Konsultations ordningen Styrelsen ska fortsättningsvis ha dialogmöten med Kulturdepartementet angående Ku2017/01905/DISK. Det har hittills avhållits 3 möten med Kulturdepartementet. Ändringar i förslaget har presenterats till oss punktvis. Hur det färdiga resultatet än kommer att se ut, så kan Sametingets styrelse konstatera att dialogen med Kulturdepartementet har visat departementets utmaningar i processen. Samtidigt har Sametingets styrelse fått möjlighet att tydliggöra och lägga fram sin syn på förslagets innehåll, och föra fram budskapet om hur viktigt det är för Sametinget och för det samiska perspektivet att uppnå ett bra slutresultat. Styrelsens tolkning är att denna promemoria kan skapa utmaningar även för Näringsdepartementet. Vi har därför bett om ett möte med Näringsdepartementet för att framföra och förtydliga våra synpunkter om förslaget till konsultationsordning. Textens innehåll och form har diskuterats, och det har också frågan om vem som har rätt att ta initiativ till konsultationer, och vilka samiska representanter som ska få delta i konsultationerna. Sida 1av19

36 SÅMEDIGGI!SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Lagstiftningsprocessen. Ett viktigt styrverktyg Gränsdragning enskilt och allmänilltresse. Myndigheter och organisationer som inte tar ansvar för konsulteringar. Frågor som kan särskiljas i konsultationsrätten. Såmediggi Sii.medigge Såmiediggie Saemiecligkie Styrelsen har haft dialogmöte om ESV-rapporten. Marianne Eliasson har tagit fram ett utkast som ska skickas ut på remiss där remisstiden utlöper i vår. Efter det läggs förslaget fram till lagrådet. Sametingets styrelse har inte bifallit ändringarna som det tidigare har påståtts. Det har yttrats att vi inte får med titeln Talman på samiska i ändringarna. Vi har tagit del av tidsplanen. Vi har också haft möte i Stockholm med bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke om god ortnarnnssed. Möten om Renskötselkonventionen Sametingets styrelse har utsett Per Olof Nutti och Anders Kråik till arbetsgruppen för Renskötselkonventionen. Deltar på dessa möten gör också norska Sametingets president Aili Keskitalo, ordförande i Norske Reindriftssamers Landsforbund Ellinor M J åma, Svenska Samernas Riksförbund och ordförande i Renägarförbundet Tomas Marsja. Vi har kommit överens om att behålla den samiska arbetsgruppens förslag som grund för vidare förhandlingar med statens företrädare. Vi kräver att staterna klargör varför processen har avstannat. Och vad är konklusionen efter remissen? Vad har gjorts i frågan efter Bertil Ben1tssons utredning? Sametingets syn är att en gränsöverskridande renskötsel ska finnas. Möte med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Sametingets styrelse hade bett om ett möte med Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke. Inför detta möte hade styrelsen diskuterat vilka ärenden man vill ta upp med ministern. Mötet hölls i samband med 100-års firandet i Staare. Övriga närvarande på mötet var rådgivaren Felix König, Ida Åhren och Göran Tengbo. Följande frågor diskuterades: Konsultationsordningen Nordisk sarnekonvention Implementering av FN:s mfolksdeklaration i svensk lagstiftning Rätten till land och vatten Skogssamisk rättsutredning överförande av det samiska kulturarvet Sannings- och försoningskommission Jämställdhet Sida 2av19

37 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Renskötselkonventionen Se bifogat underlag från Sametinget, bilaga 1. Sån1ediggi Såm~digge Samiediggie Saemiediglde Träff med FN:s special rapportör Victoria Tauli Corpus I samband med 100-årsfirandet i Östersund anordnade Civil Right Defenders ett möte där de nordiska sametingspresidenterna fick träffa FN:s special rapportör Victoria Tauli Corpus. Under detta lunchmöte fick vi möjlighet att diskutera aktuella frågor i våra länder. Styrelseordförande lyfte frågan om konsultationsordningen samt Girjas-rättegången. SPR:s möten SPR:s styrelse har avhållit ett 2 dagar långt styrelsemöte i samband med 100-årsfirandet i Östersund. Några punkter på dagordningen var: Nordisk sarnekonvention. Ett notat med information om hur processen fortgår i Sverige och Norge hade på förhand utskickats. Torvald Falk som utformat dokumentet gick igenom rapporten med en kort förklaring av situationen. På mötet enades man om att Sametingen inte ska göra beslut som kan vara till nackdel för arbetet utveckling. Sannings- och försoningskommission. En statusrapport över arbetet med en sannings- och försoningskommission. Informationen lades till handlingarna.. Lägesrapport för Giellagfildu. En orientering om läget och ett brev med information från den sydsamiska språksektionen. Marko Matjomaa informerade om situationen för GiellagaJ.duprojektet som avslutas i maj. Norge kommer att ge fast finansiering till Giellaga.Idus verksamhet. I Finland kommer statsbidraget som är avsedd för språksamarbetet, att öka med euro (ca en miljon norska kronor) i året under perioden Ökningen innebär att den totala budgeten för språksamarbetet är euro per år (ca norska kronor). Statsbidraget täcker trots detta inte alla Giellagfildus verksamhetskostnader i Finland. Finska Sametinget fortsätter äska medel för finansiering av S8.mi Giellagfildu från rättighetsministeriet och utbildnings- och kulturministeriet. Av allt att döma kommer det inte fumas medel i Finland och Sverige för en permanent verksamhet i S8.mi Giellaga.Idu. Det betyder att det inte vill vara möjligt att hålla i gång verksamheten på samma nivå eller med samma kapacitet som under projektperioden. Styrelsen i Samisk Parlamentarisk Råd vill etablera en permanent lösning för det samiska språksamarbetet, och har bett projektet och projektledaren att ta fram ett skriftligt förslag på hur man lämpligast kan inrätta permanenta lösningar till det samiska språksamarbetet. Sida3 av19

38 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Information från Samerådet om Kulturplanen och en gemensam samisk kulturfond: läggs till handlingarna. Information från 01 Juhan Sikku om Förskoleprojektet - Samiska barn i det nya pedagogiska rummet. S:'i.mcdiggi Såmedigge Sårrrlediggie Saemiediglåe Norska Sametinget har utarbetat ett yttrande till UD och den filipp:inska ambassaden om anklagelserna som riktades mot Victoria Tauli Corpus och Joan Carling om kopplingar till terrorism. Svenska Sametinget stödjer yttrandet. Sametingets budget I 2018 förstärktes sametingets budget med 6 miljoner kronor. Kulturdepartementet har gett löfte om att när det slutgiltiga förslaget till konsultationsordning läggs fram för riksdagen, överförs de 4 miljoner som har hållits kvar under processen. Dessa medel ska stärka det politiska arbetet, skapa ny kompetens till förvaltningen, och täcka kostnader inom konsultationsordn:ingen och hälso-, omsorgs och idrottsfältet. Även frågor kring utbildning ska stärkas. Det ska också anställas en folkrättsjurist, en samhällshandläggare och en adrn:instratör. Styrelsen har ansökt om 10 miljoner kronor till katastrofstöd. På kansliet har man en ny ledningsgrupp med 5 avdelningschefer. Vi har anhållit om en permanent finansiering av Sami Giellagaidu. Sanningskornrnissionen Arbetsgruppen har lagt fram sin rapport. Arbetsgruppens SWOT-analys var diskussionsunderlag för mötet som alla partier och samiska organisationer var inbjudna till i Kiruna. Detta är ett viktigt och stort arbete. Arbetsgruppen ska redigera och färdigställa analysen :innan den blir offentlig. Vissa frågar kan man behöva utreda ännu närmare, t ex behovet för att jämföra hur stora resurser staterna vill lägga till detta arbete, sanningskornrnissionens juridiska konsekvenser i Sverige, och potentiella etableringsmodeller. OECD-möte i Stockholm. På mötet med OECD fick Sametinget ingående information om vad OECD arbetar med. Man vill nu se hur informationen kan användas och hur den framtidiga processen ska se ut. Sametinget fick möjlighet att informera om vår verksamhet och våra utmaningar och förväntningar. Sida4 avl9

39 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Förmöte i Helsingfors om urfolksplattformen Förmötet om urfolksplattformen anordnades av Nordiskarrrinisterrådet. På mötet deltog ett femtiotal experter och representanter från alla nordiska länder, EU och andra representanter från UNFCC och urfolk i regionen och olika FN-organ. ~']:,1i~11;f~... 'i>, \& '#1,J samcdiggi S2medigge Så_miediggie Saemiediglde En av följderna i COP23 var att länderna ska fortsätta sitt arbete kring hur man ska säkerställa urfolken och lokalsamhällens utveckling. Syftet är att lyfta kunskap, teknik, praktik och möjligheter för lokala samhällen och urfolk att själva förvalta och ansvara för arbetet med klimatförändringar. Målet är också att stärka urfolks och lokalsamhällens deltagande och deras intressen i UNFCC-processen. Mötet var väldigt intressant med urfolksrepresentanter från hela världen, men lokalsamhällen hade få företrädare på mötet. Första dagen diskuterades urfoll<srättigheter och deltagande i FN-processer, och traditionell kunskap. Svenska Sametinget informerade om Sametingets gemensamma regeringsuppdrag med Naturvårdsverket om traditionell kunskap och nationellt genomförande av artikel 80) i konventionen om biologisk mångfald. Dag två var det diskussioner om behoven man har på olika områden och vilka frågor man vill lyfta vid Bonn-mötet SBSTA 48 i maj. J Såmi Giellagaldu De tre Sametingen i Norden bedriver ett gemensamt projekt för att omorganisera språl<samarbetet, kallat Giellag81du-projektet. Såmi Giellagåldu är organisatoriskt underlagt Samiskt Parlamentariskt Råd. Det finska Sametinget har huvudansvaret för arbetet. Giellagfildu är ett kunskaps- och expertorgan som ger stöd och rådgivning i samiska. Det innebär till exempel råd om hur man.skriver ord och termer på samiska. Utöver terminologifrågor och språlmormering, arbetar man också med språkvård. Giellagåldu ska bedriva informationsverksamhet om samiska språl< och språl<frågor, och meddela och informera om språl<ärenden som handläggs. Projektet avslutas under våren Sametingets styrelse har beslutat att förlänga projektverksamheten året ut. Samtidigt fortsätter arbetet med att hitta en lösning så att Sami Giellagåldu blir en permanent verksamhet. God ortnamnssed Sametinget anger i språl<politiska handlingsprogrammet som insats bl.a. att granskning och godkännande av samiska ortnamn ska överföras till Sametinget. Sametinget har den 19:e januari 2017 lämnat begäran, samt förtydligande den 13:e september 2017, om utökade varaktiga uppgifter, ansvar och resurser för att yttra sig i ärenden om fastställande av samiska ortnamn och granska förslag till namn på allmänna kartor samt uppdrag att yttra sig om samiska personnamn. Sida 5av19

40 SÅMEDIGGI/SAMETINGET Stivra/Styrelsen Redovisning Sametingets begäran ska ses utifrån det perspektiv att det åligger på Sametinget uppgift enligt sametingslagen (1992:1433) 2 kap. 1 p.3 "fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet" men också utifrån samernas rätt till självbestämmande. Sårned.iggi S!l.medigge S:ånllediggie Saemiedigkie Den 22:a februari genomfördes möte om god ortnamnssed med Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Institutet för Språk och folkrrillmen, Lantmäteriet och Sametinget. Syftet med mötet var att diskutera hur god ortnamnssed kan anpassas för att bättre stödja samepolitiken och minoritetspolitiken, särskilt i revitaliserande och synliggörande syfte. Se bifogat underlag från Sametinget, bilaga 2. Utbildnings frågor Sametinget har haft möten med skolmyndighetsutredningen (U 2017:04) om Sameskolstyrelsens huvudmannaskap. Utredningen ser bl.a. på olika möjliga former för sameskolornas huvudmannaskap och ska lägga fram sina förslag i juni månad. Sametinget har fört fram vikten av att sätta de samiska barnens utbildnings kvalite främst. Den l:a februari genomfördes det ett möte med norska sametingsrådet Mikkel Eskil Mikkelsen om utbildningsfrågor. Diskussion om gemensamma utmaningar och möjligheter för samarbeten, bla. om gränsöverskridande skolsamarbete, ett arbete som initierats i SPR. Sametinget ska efter dialog med Sameskolstyrelsen se över vilka insatser som kan genomföras inom projektets ramar. Sametinget har drivit frågan om stipendier och korttidsstudiestödet, bl.a. i budgetäskanden och gentemot regeringen. Syftet är att det ska vara möjligt att söka stipendier för studier på eftergymuasial nivå och för språkinlärning via organiserade mentor-lärling-program. Det ska också vara möjligt för gymnasielever att ansöka om stipendium för samiska på gymuasienivå som en morot för elever att läsa samiska i sin gymnasieutbildning. Korttidsstudiebidraget som idag administreras via Sametinget ska finnas kvar. Dialogmöte med Sameskolstyrelsen planeras genomföras i juni månad. Rovdjur Träff med delar av miljö och jordbruksutskottet angående hemställan om författningsändringar om toleransnivå för rennäringens förluster till rovdjur. Möte med Naturvårdsverket angående hantering av skadeförebyggande åtgärder för genetisk viktiga vargar i renskötselområde. Sametingets syn är att det finns inga skadeförebyggande åtgärder annat än skyddsjakter och full kostnadstäckning för samebyarnas kostnader om inte skyddsjakt beviljas. Sida 6av19