Nämnd, onsdag den 21 september 2011

Transkript

1 Kallelse, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) Vid förhinder v g kontakta Helena Wottle , e-post: helena.wottle@gotland.se Tid: Styrkort Plats: Nämnd Plats meddelas på måndag 19 september Nämnd, onsdag den 21 september 2011 Ärenden: Ärende 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare och tidpunkt för justering Beslut 3. Godkännande av dagordning Beslut 4. AU 57 Gymnasieorganisationen läsåret 2011/2012 Beslut Handlingar i AU-kallelse 5. AU 58 Busskort för elever vid riksgymnasiet för döva och hörselskadade Beslut Handling i AU-kallelse 6. AU 59 Projektet I stället för utanförskap, ansökan Finsam och ESF samt det kommunala uppföljningsansvar Anders Weiborg Beslut Handlingar i AU-kallelse Konsekvensutredning av F-huset 7. AU Mats Lagerqvist Beslut Bilaga 1 ss AU 61 Tilläggsäskande budget 2012 (fastställande) Beslut Bilaga 2 ss Ansökan kompetensutveckling i offentliga och privata organisationer (ESF) Inger Svenserud Rapport Handling i AU-kallelse 10. Kvalitetsrapport 1 - systematiskt kvalitetsarbete Björn Linder Rapport Bilagor 3-4 ss Information från förvaltning: i. Sparbeting i. Handling i AU-kallelse ii. Delårsrapport 2 ii. Handling mailas Jimmy Söderström Rapport senare iii. Skolinspektionen, begärda kompletteringar från KomVux och Christopher iii. - Polhemgymnasiet iv. Bilaga 5-6 ss iv. Ansökan yrkeshögskoleutbildning i fårskötsel 12. Delegations- och anmälningsärenden Rapport Bilaga 7 ss Inackorderingsärende Beslut 14. Övriga frågor 15. Mötets avslutande Per Edman, ordförande

2 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ärendenr 2010/78 Handläggare Mats Lagerqvist Datum Konsekvensutredning rivning av F-huset Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl 1 av 85 GVN Webbplats Org. nr E-post registrator-gvf@gotland.se

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund DE POLITISKA BESLUTEN GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS UPPDRAG UTREDNINGSUPPDRAG SLUTSATS Nulägesbeskrivning VERKSAMHETERNAS LOKALISERING SOLROSENOMRÅDET (KVARTERET SOLROSEN 1) HACKSPETTENOMRÅDET (KVARTERET HACKSPETTEN 14 OCH 17 SAMT VÄDUREN 2 OCH 4) F-HUSET UNDER VÅRTERMINEN ELEVUTVECKLING Lokalbehov ALLMÄNT ESTETISKA PROGRAMMET NATURVETENSKAPSPROGRAMMET NATURKUNSKAPSSALAR Konsekvensbeskrivning PROBLEMFORMULERING FÖRSLAG PÅ LÖSNING BESKRIVNING Elevflöden Behov som uppstår på Solrosenområdet Behov som uppstår på Hackspettenområdet KONSEKVENSER FÖR GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSVERKSAMHETEN SAMMANFATTNING Kostnader KOSTNADSUPPSKATTNING Renovering Nybyggnad TOTAL KOSTNAD Slutsats BILAGOR: av 85 GVN

4 1 Bakgrund 1.1 De politiska besluten Den 23 mars 2011 tog gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) inriktningsbeslutet att samlokalisera alla högskoleförberedande gymnasieprogram och även vuxenutbildningen i ett geografiskt område: Säveområdet, senast år Att flytta Komvux verksamhet samt Teknikprogrammet (TE) från sina nuvarande lokaler på Hackspettenområdet i norra Visby skulle skapa förutsättningar för att mer effektivt kunna utnyttja lokalerna genom att ungdomsoch vuxenutbildningens elever skulle kunna samläsa. Beslutet ligger i linje med de satsningar Gotlands kommun gjort under årens lopp på att bygga upp Säveområdet som ett centralt och modernt campusområde. I samband med regionstyrelsens (RS) budgetberedning den 2-4 maj 2011 behandlades frågan om det s.k F-husets framtid (hus 06 på Säveområdet i Visby). Arbetsutskottet fattade då inriktningsbeslutet att riva F-huset (Au 129). Rivningsalternativet var ett av fyra scenarier som målas upp beträffande den framtida användningen av hus 06 i ledningskontorets rapport daterad den 15 april Den 26 maj 2011 gav RS gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN), i samarbete med tekniska nämnden, i uppdrag att utreda vilka konsekvenser en rivning av F-huset, utan en återuppbyggnad, har för den verksamheten som nämnden ansvarar för (RS 150: Användningen av F-huset) senast den 16 september. Den 23 juni förtydligade ledningskontoret 1 uppdraget och samhällsbyggnadsförvaltningens (SBF) roll att stödja arbetet framförallt med kostnadsberäkningar. 1.2 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens uppdrag Förvaltningen och nämnden bildades i januari De verksamheter som samlats inom GVN är gymnasieutbildning för ungdomar, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (SFI), folkhögskoleverksamheten i Hemse och Fårösund samt Centrum för vuxnas lärande (vägledningscentrum) som ansvarar för den upphandlade delen av vuxenutbildningen (uppdragsutbildningen) och regionens lärcentraverksamhet i Visby, Hemse, Roma och Fårösund. Dessutom ingår lantbruks- och konferensverksamheten på Lövsta landsbygdscentrum. Under 2011 får GVF också ansvar för den nya yrkeshögskoleutbildningen inom vindkraftteknik i Region Gotlands regi. Förvaltningen har också det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar i åldern år. En utgångspunkt för att bilda den nya nämnden och förvaltningen har varit att skapa synergieffekter genom ökad samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola. Målet är att erbjuda ett brett utbildningsutbud som kännetecknas av hög kvalitet, effektivitet och flexibilitet och tar sikte på att tillfredsställa det gotländska näringslivets och medborgarnas behov av utbildningar på kort och lång sikt inom nämndens ekonomiska ramar. GVF:s uppdrag är att bl.a bidra till Gotlands regionala utveckling och landsbygdsutveckling, ökad tillväxt, inflyttning och ett hållbart samhälle i enlighet med de balanserade styrkorten och målen i Vision Förvaltningen ska också bidra till att stärka arbetsgivarvarumärket. 1 Chefsjurist n Olsson 3 av 85 GVN

5 Från och med höstterminen 2011, i samband med att gymnasiereformen GY2011 införs, erbjuder GVF arton nationella gymnasieprogram med 44 inriktningar. Sex av dem är högskoleförberedande program och tolv är yrkesprogram. Till detta ska läggas en riksrekryterande utbildning inom sjöfart samt en riksrekryterande spetsutbildning inom inriktningen estetik och media på estetiska programmet. Dessutom bedrivs Nationellt Godkänd Idrottsutbildning (NIU) inom sex idrotter på Gotland. I dagsläget konkurrerar den kommunala gymnasieskolan med tre friskolor om eleverna på Gotland. Anledningen till det breda utbudet är att ö-läget gör det svårt att samverka kring gymnasieutbildningar med andra kommuner. 1.3 Utredningsuppdrag RS har gett GVN i uppdrag att att utreda vilka konsekvenser en rivning av F-huset har för den verksamhet som nämnden ansvarar för. Konsekvensutredningen innehåller: Förslag på alternativ lösning som ersättning för F-huset. En beskrivning av de pedagogiska konsekvenserna av en rivning av F-huset. En beskrivning av de ekonomiska konsekvenserna. Utredningen har tagit fasta på att gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten inom Region Gotland behöver en långsiktig och hållbar helhetslösning. Säveaulan antas vara kvar och inte omfattas av inriktningsbeslutet om rivning av F-huset. 1.4 Slutsats Med den beskrivning av uppdraget som Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har enligt ovanstående text, innebär förslaget att riva F-huset minskade möjligheter för förvaltningen att fullfölja sin uppgift. Möjligheterna till att effektivisera undervisningen och bibehålla ett brett utbildningsutbud kommer med stor sannolikhet att minska om rivningsbeslutet verkställs. 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Verksamheternas lokalisering Lokalytan idag för hela den kommunala gymnasieskolan och KomVux uppgår till ca m². Lokalerna är belägna dels på Solrosenområdet i södra Visby - också kallat Säveområdet - och dels i norra Visby i huvudsak på Hackspettenområdet och Vädurenområdet. 2.2 Solrosenområdet (kvarteret Solrosen 1) Lokalytan på hela Solrosenområdet är m², varav F-huset utgör m 2. Hela campusområdet utnyttjas idag av 1425 elever och ca 200 lärare. Parkeringsytorna i området räcker inte till för det antal elever och lärare som är verksamma på området. Vidare har området en matsal och lokaler för idrottsundervisningen som motsvarar behoven. 4 av 85 GVN

6 2.3 Hackspettenområdet (kvarteret Hackspetten 14 och 17 samt Väduren 2 och 4) Här ligger undervisningslokalerna för Christopher Polhemgymnasiets program samt den nystartade YH-utbildningen i vindkraftteknik ( lokalyta ca 5500 m²) samt Komvux (lokalyta ca 3300 m²). Rackethallen - som är belägen cirka 800 m från området - utnyttjas för idrottsundervisningen. Rackethallens kapacitet utnyttjas i nuläget fullt ut av både skolverksamheten och öns föreningsliv. Gymnasieeleverna äter idag sina skolmåltider dels i Norrbackaskolans matsal samt i den egna cafeterian i Hackspetten 14 och de vuxenstuderande har möjlighet att äta lunch i den egna matsalen på Hackspetten 17. Skolmåltidlokalerna på Hackspettenområdet är idag underdimensionerade. På Norrbackaskolan är gymnasieeleverna hänvisade till en fast utspisningstid (kl ) vilket innebär begränsningar i schemaläggningen för dessa elever. Hela Hackspettenområdet utnyttjas av cirka 460 gymnasieelever och ca 350 KomVux studerande. 2.4 F-huset under vårterminen 2011 Hus 06 omfattar m 2 och inrymmer idag gymnasieutbildningarna inom naturvetenskap, de estetiska ämnena bild och musik samt Individuella programmet - vilket från och med höstterminen 2011 ersätts av fem introduktionsprogram. Byggnadens kärnämnes- och naturkunskapssalar samt aulan utnyttjas av flera olika gymnasieprogram med hemvist i övriga hus på Solrosenområdet och även av andra program med hemvist utanför Solrosen. Ca 60 lärare och cirka 600 elever arbetar och vistas i F-huset dagligen. I huvudsak utnyttjas byggnaden mellan kl och 16.00, måndag till fredag. Nyttjandetiden har anpassats efter skolskjutsschemat. Idag schemaläggs undervisningen mellan 8.00 och Byggnaden, från 1971, är uppförd i två plan utom aulan som är i ett plan. Hela byggnaden (inklusive aulan) har även ett källarplan. Källarplanet inrymmer fyra skyddsrum med plats för sammanlagt 800 personer. F-husets aula är en samlingssal med plats för 500 personer. Den är utrustad med projektor och ljudanläggning och används vid föreläsningar, filmvisning, musik-, dans- och teaterföreställningar av skolan men även av andra intressenter Aulan är den näst största samlingssalen i Visby och används förutom av skolan av andra regionala verksamheter för konvent, föreläsningar och andra i vissa fall rikstäckande evenemang. Café Dessan ligger centralt i F-huset och är en levande mötesplats för elever från alla program. I anslutning till cafeterian sker framträdanden och utställningar producerade av det estetiska programmet. I dagsläget har det estetiska programmet all sin karaktärsämnesundervisning avseende bild och musik i F-huset. Även huvuddelen av den gymnasiegemensamma undervisningen genomförs i huset. Det naturvetenskapliga programmet bedriver också all sin undervisning i byggnaden. Övriga program på Solrosenområdet nyttjar också F- huset i undervisningen, alla program på området genomför naturkunskapsundervisningen i F-huset. Fordonsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet, samhällsvetenskapsprogrammet m.fl. har del av sin undervisning i huset, Den Rörliga Bildens Språk (det estetiska programmets inriktning estetikoch media) har alla sina kärnämnestimmar i F-huset. 5 av 85 GVN

7 Salsfördelning i nuvarande F-huset. Naturvetenskapliga ämnen Kemisal 2 st Fysiksal 3 st Naturkunskapssal 2 st Estetiska ämnen Bildsalar 3 st Formsal 1 st Ugnsrum 1 st Arbetssal Bild 1 st Datasal 3 st Fotolabb 1 st Musiksal stor 1 st Musik, grupprum 3 st Ensemblerum 1 st Dramasal 1 st Övrigt Kärnämnessal 21 st 2.5 Elevutveckling Gymnasieskolan är i en process där elevtalen viker. Denna trend pågår fram till 2016 för att därefter plana ut enligt nedanstående tabeller. Under läsåret 2011/12 börjar 600 elever årskurs 1 i någon av Region Gotlands gymnasieskolor. Om ytterligare något år kommer elevkullarna långsiktigt att pendla mellan elever per årskurs. Antalet studerande inom den gymnasiala vuxenutbildningen bedöms ligga kvar på en konstant nivå med ca 350 elever per år. En tendens finns att distansutbildningen inom KomVux ökar i omfattning. Tabellerna 1 och 2 visar prognosen för elevutvecklingen generellt på Gotland och för de program som är lokaliserade i F-huset. Prognosen grundar sig på den faktiska elevtillgången på Gotland. Fördelningen mellan friskolor och kommunala gymnasieskolor är beräknad på en procentuell fördelning grundat på 2010 års statistik. Tabell 2 beskriver elevutvecklingen för program som bedriver huvuddelen av sin undervisning i F-huset. Tabell Den kommunala gymnasieskolan Fristående gymnasium Summa elever av 85 GVN

8 Tabell 2 Program Naturvetenskapliga programmet Estetiska programmet- bild Estetiska programmet- dans/teater Estetiska programmet- musik Estetiska programmet- estetik och media Summa elever Lokalbehov 3.1 Allmänt I samband med utredningen om F-husets framtid (RS 150) togs ett lokalprogram fram som utgår ifrån elevantalet år Detta lokalprogram har legat till grund även för denna konsekvensutredning. 3.2 Estetiska programmet Enligt rapporten är lokalbehovet för karaktärsämnesundervisningen och undervisningen i de gymnasiegemensamma ämnena följande. (Underlaget grundar sig på att det sker undervisning i två parallellklasser.) Lokalbehov för undervisning av Estetiska programmet Salstyp Antal Kärnämnessalar (gymnasiegemensamma ämnen) 3,2 Naturkunskapssal 0,3 Datasal 0,3 Bildsal 0,6 Formsal 0,3 Ugnsrum 1 Musiksal En större sal Ensemblerum Normalstora Övningsrum musik Naturvetenskapsprogrammet Behovet av salar är enligt nedanstående tabell. (Underlaget grundar sig på att det sker undervisning i två parallellklasser.) Lokalbehov för undervisning av Naturvetenskapsprogrammet Salstyp Antal Kärnämnessalar (gymnasiegemensamma ämnen) 3,8 Kemi/biologi 1,1 Fysik/teknik 0,7 Programfördjupning NA (250 p) 0,4 7 av 85 GVN

9 3.4 Naturkunskapssalar För att samtliga program lokaliserade på Solrosenområdet ska kunna genomföra sin naturkunskapsundervisning (enligt dagens modell) så är behovet två naturkunskapssalar. 4 Konsekvensbeskrivning 4.1 Problemformulering Om F-huset inte skulle ersättas vid en rivning kommer det att saknas lokaler som måste ersättas, samtidigt som det krävs en omorganisation av elever, lärare och gymnasieprogram. Undervisningen bedöms kunna lösas till priset av att elever och lärare till viss del i sin skolvardag förflyttar sig mellan Hackspettenområdet i norr och Solrosenområdet i söder. En geografiskt spridd gymnasieskola kräver också en långsiktig och hållbar lösning för måltidsförsörjningen på norrområdet. 4.2 Förslag på lösning GVF har tittat närmare på en lösning av lokalfrågan enligt nedanstående beskrivning: Estetiska programmet (ES)stannar kvar på Solrosenområdet. Naturvetenskapsprogrammet (NA) stannar kvar på Solrosenområdet. Teknikprogrammet (TE) flyttar till Solrosenområdet. Barn- och fritidsprogrammet (BF) flyttar till Hackspettenområdet Vård- och omsorgsprogrammet (VO) flyttar till Hackspettenområdet Handels- och administrationsprogrammet (HA) flyttar till Hackspettenområdet. 4.3 Beskrivning Elevflöden Tabell 3: Säve söder (Steffenhuset, Hansahuset och Desideriahuset och paviljonger) Säve S Estetiska programmet- estetik och media Estetiska programmet- bild Estetiska programmet- dans/teater Estetiska programmet- musik Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Samhällsvetenskapliga programmet/ekonomiprogrammet/humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Introduktionsprogrammen av 85 GVN

10 Tabell 4: Sävenorr (Hackspetten, Väduren) Säve N Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Sjöfartsprogrammet Fordons- och transportprogrammet trsp Industritekniska programmet/ Hantverksprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Introduktionsprogrammen Tabell 3 och 4 innebär att all undervisning i gymnasiegemensamma ämnen för programmen på söder genomförs i befintliga lokaler på Solrosenområdet (Steffenhuset, Hansahuset och Desideriahuset och paviljonger). För programmen på norr sker all undervisning i gymnasiegemensamma ämnen i befintliga lokaler (Hackspetten 14 och 17 och Väduren) Behov som uppstår på Solrosenområdet För att ES ska kunna bedriva karaktärsämnesundervisning på området föreligger det följande lokalbehov. Sal Behov Summering Datasal 0,3 1 Bildsal 0,6 1 Formsal 0,3 1 Ugnsrum 1 1 Musiksal En större sal 1 Ensamblerum Normalstora 3 Övningsrum musik 3 All naturvetenskaplig undervisning för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet genomförs på Solrosenområdet vilket innebär följande behov av lokaler. Sal Behov Summering Kemi/Biologi 1,6 4 salar för NV ämnen Fysik/teknik 1,8 Datasal 0,8 1 Samordnas med Bildsal 0,1 ES programmet 9 av 85 GVN

11 Det estetiska programmets behov av karaktärsämnessalar måste tillgodoses. Naturkunskapsundervisningen har behov av en anpassad sal för samtliga program på Solrosenområdet. En cafeteria har flera funktioner i en skolmiljö förutom just caféfunktionen. Den utgör en social mötesplats för elever och personal och den skapar möjlighet att visa upp delar av undervisningen inom de estetiska ämnena. I och med att caféfunktionen försvinner vid en rivning av F-huset så måste denna ersättas Behovet av fyra naturvetenskapssalar med tillhörande biutrymmen i form av förråd för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet måste tillgodoses. Parkeringsytorna på Solrosenområdet räcker idag inte till. Då alltfler använder fordon kommer problemet sannolikt inte att lösas genom elevminskningen. Om F-huset rivs måste nuvarande aula anpassas med en ändamålsenlig entré och foaje Behov som uppstår på Hackspettenområdet Måltidsförsörjningen behöver anpassas efter elevantalet. En matsal måste uppföras på området med kapacitet för ca 200 sittande matgäster. Byggnaden skall även kunna utnyttjas som en större samlingssal (ca 300 pers) för all skolverksamhet på norrområdet. Rackethallen som lokal bedöms kunna lösa behovet för undervisningen i idrottsämnet men schemaläggningen måste anpassas för att eleverna ska ha tid för att transportera sig till och från lokalen. Behovet av fler parkeringsplatser är redan idag stort och detta behov förväntas inte minska framöver då fler och fler elever och personal använder fordon i vardagen. 10 av 85 GVN

12 4.4 Konsekvenser för gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheten Den föreslagna rivningen av F-huset försvårar förvaltningens uppdrag att samordna och effektivisera undervisningen och kan innebära att utbildningsutbudet krymper på Gotland. Blir detta verklighet kommer sannolikt fler gymnasieelever att söka till utbildningar fastlandet. Konsekvenser Nackdelar Fördelar Det kommer att krävas dubbla institutioner och organisationer för merparten av innebär mindre enheter vilket kan upplevas En uppdelning av skolområdena geografiskt de gymnasiegemensamma ämnena. som en trygghet för många elever. Hackspetten 14 har en planlösning som inte är ändamålsenlig för en modern gymnasieskola. Man måste passera genom undervisningssalar alternativt gå ut för att komma till övriga undervisningslokaler, de sociala ytorna är små och används i huvudsak programvis. Idrottslokalerna är belägna långt bort. Med en geografiskt spridd gymnasieskola kommer utbudet inom det individuella valet 2 att minska. Detta mot bakgrund av vad förvaltningen erfar redan idag: att elever väljer bort vissa individuella val som genomförs på norr- respektive söderområdet utifrån den hemvist eleven har. Erfarenheter visar att campusområdet och rätt sammanhang är en viktig faktor för attraktiviteten hos en skola. Det sociala sammanhang man tillhör är i vissa fall viktigare för eleven än att välja ett program man verkligen vill gå. Det kommer att krävas två i stort sett likvärdiga funktioner på norr och söder för måltidsförsörjning, administration, vaktmästeri, reception m.m. Försörjningsfunktionen på Solrosenområdet kommer att ha överkapacitet. Det kommer att försvåra möjligheten att skapa relevanta tjänsteunderlag för lärare. Samordningen av undervisningen inom de gymnasiegemensamma ämnena för de högskoleförberedande programmen bibehålls med förslaget. Denna fördel är betydande och uppnås i än högre grad med ett alternativ där F-huset inte rivs. Ur genusperspektiv är det en stor fördel att flytta yrkesprogrammen BF, HA och VO till norrområdet då det skulle jämna ut fördelningen väsentligt på området. 2 Individuella valet utgör 200 p av totalt 2500 p där elever kan välja kurser som inte ingår i programmets grundutbud. 11 av 85 GVN

13 4.5 Sammanfattning En rivning av hus 06 på Solrosenområdet - en byggnad med ett stort pedagogiskt värde - berör närmare 700 personer som idag använder lokalerna. 60 av dessa är anställda inom GVF. Inriktningsbeslutet att riva byggnaden har en rad konsekvenser för GVF:s verksamheter. Bl.a påverkar det möjligheterna att samordna gymnasie- och vuxenutbildningen och att bygga en effektivare utbildningsorganisation. En geografiskt spridd gymnasieskola kommer att innebär att: visionen om ett gemensamt campus grusas utbildningsutbudet minskar vilket inte är förenligt med ambitionerna i strategisk plan och budget fler elever söker sig till fastlandet eller friskolor Ska vi kunna rekrytera de bästa lärarna i framtiden måste vi kunna erbjuda god arbetsmiljö och tjänster som är tilltalande. Splittrade tjänster eller otillfredsställande lokaler innebär att det blir svårare att få kompetent folk till Gotland Investeringsbehoven - när man ska ersätta specialsalar - äter upp kostnadsminskningen för F-huset Gymnasieskolan på Gotland behöver en långsiktig och hållbar lösning då man under många år upplevt ett flertal utredningar kring framförallt F-huset. Frågan om F-husets framtid är avgörande för utvecklingen av gymnasiets verksamhet. Trots att byggnaden är i dåligt skick så har den ett pedagogiskt värde som är svårt att ersätta. Förvaltningens och arbetsutskottets uppfattning är att det, ur pedagogisk synvinkel, vore att föredra en renovering/ombyggnad av det befintliga F-huset alternativt en nybyggnad enligt den tidigare utredningen kring byggnaden.. 12 av 85 GVN

14 5 Kostnader 5.1 Kostnadsuppskattning Kostnadsuppskattningarna avser kostnader för byggande med kostnadsläget för augusti Kostnadsuppskattningarna nedan avser entreprenadkostnader enligt bilaga Kostnadsuppskattning WSP, samt byggherrekostnader och allmänna projektkostnader 8 %, projektering 12 %, budgetreserv 15 % och offentlig utsmyckning 1%. Kostnadsbedömningen är en grov bedömning i ett tidigt programhandlingsskede och skall därför ses som en kostnadsindikation. Kostnader för flyttning och provisorier är inte uppskattade liksom index och projektfinansieringskostnader Renovering Avser renovering av befintlig aula Solrosen 1 och befintliga lokaler på Hackspetten 14 och 17 så att byggnaderna uppfyller gällande lagar och krav, bland annat avseende brandskydd, arbetsmiljö och energi enligt BBR Renoveringen innebär inga ändringar av befintlig planlösning. Berörd yta ca m² BTA. Kostnad ca 10 mkr Nybyggnad Avser nybyggnad enligt bilaga så att byggnaderna uppfyller gällande lagar och krav, bland annat avseende brandskydd, arbetsmiljö och energi enligt BBR I kostnaderna ingår inga tomtarbeten. Berörd yta ca m² BTA. Kostnad ca 128 mkr. 5.2 Total kostnad Renovering av befintliga lokaler på norr och aulan på söder samt nybyggnad på norr och söder, ca 138 mkr samt rivning Solrosen hus 06 ca 41 mkr Kostnad ca 179 mkr. 13 av 85 GVN

15 6 Slutsats Resultatet av denna utredning visar att de åtgärder som måste vidtas vid en rivning av F-huset, beräknas kosta 179 mkr. Förslaget om renovering/ ombyggnad av F-huset i tidigare utredning kostnadsberäknades till ca 175 mkr. Föreliggande förslag innebär att vissa effektiviseringsvinster uppnås men dessa är inte i paritet med det tidigare förslaget. Uppfattningen från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens AU är, att det ur pedagogisk synvinkel, vore att föredra en renovering/ombyggnad alternativt en nybyggnad av det befintliga F-huset enligt den tidigare utredningen kring byggnaden. Detta för att långsiktigt kunna erbjuda undervisning med goda möjligheter till samordning och effektivisering och därmed bibehålla ett brett utbildningsutbud på Gotland. 14 av 85 GVN

16 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen GVF Stab Handläggare Telefon E-post Diarienr Datum (3) Budgetberedningen Region Gotland Budgetavstämning strategisk plan och budget Genomförande av IT-strategiskt program I det kommande IT-strategiska programmet för Region Gotland definieras ett antal övergripande mål. Ett sådant är att medarbetarnas och elevernas behov av ITstöd i verksamheten ska så långt som möjligt tillgodoses. Strategier för att uppnå detta är bl.a. att öka datortätheten i skolan samt att utveckla skolans möjligheter att utnyttja IT i utbildningen i linje med den nya skollagen och läroplaner. Varje nämnd ansvarar för att IT-programmet efterföljs och inarbetas i den egna verksamhetens lokala handlingsplaner. Med start 2009 har ett försöksprojekt på en av gymnasieskolorna drivits. I nuläget har ca 245 elever tilldelats personliga datorer (1:1) att använda i undervisningen. Detta uppvisar många positiva pedagogiska vinster, bl.a. kan lärplattformen användas effektivare, men än så länge är detta begränsat till två program. I avsikt att uppfylla det IT-strategiska programmets mål för alla elever vill vi därför permanenta försöksverksamheten genom att med start ht 2012 införa 1:1-datorer till samtliga gymnasieelever med start i årskurs 1. En kalkyl över genomförandet för åren har tagits fram. För 2012 innebär satsningen en beräknad ökad driftskostnad på tkr. I vårens budgetskrivelse angavs att GVN avsåg att återkomma inför höstens kompletteringsbudget med beräkningar av infrastrukturkostnader. De infrastrukturkostnader som det handlar om är framför allt kostnaden att dimensionera ett trådlöst nätverk på gymnasieskolorna för att nå en tillräckligt hög driftsäkerhet. Det finns ett antal osäkerhetsmoment förknippade med dimensionering av trådlöst nät varför beräkningen inte kan bli annat än preliminär. Kostnaden är vidare avhängig av vilka tekniska lösningar som väljs. Arbetet med att ta fram trådlösa nät som tjänst i regionen pågår och förvaltningen för dialog med Ledningskontoret och ITT om hur denna lösning kan uppfylla verksamhetens behov. Besöksadress Regementsgatan 6, Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) av 85 GVN Webbplats E-post registrator_gvf@gotland.se Bankgiro Postgiro

17 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen GVF Stab Handläggare Telefon Diarienr Datum (3) Utbyggnaden av det trådlösa nätet kan ske i takt med utökningen av datorvolymen. En preliminär bedömning av infrastrukturkostnaderna är att dessa för gymnasieskolan totalt hamnar mellan tkr 1. Ramtillskott Jämförelse med budget år 2011, tkr :1-datorer Infrastrukturkostnader (trådlösa nät) Netto GVN:s arbetsutskott hemställer att nämndens budget för 2012 förstärks med 3 mkr för genomförandet av det IT-strategiska programmet. Legitimation för lärare - introduktionsperiod Regeringen har avsatt drygt 200 miljoner till kommunsektorn i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen för kostnader i samband med införandet av legitimation för lärare och förskollärare. Pengarna är dock inte öronmärkta utan fördelas inom resp. kommun. 2 I vårens budgetskrivelse ansökte GVN om ett ramtillskott för lärarlegitimationer. Vid en ny bedömning om lärarlegitimationer är att de kostnader som kommer att uppstå under introduktionsperioden för nyanställda nyutexaminerade lärare som ännu inte har lärarlegitimation, är i huvudsak mentorskap d.v.s handledarkostnader uttryckta som vikariekostnader samt vissa andra administrativa kostnader. Dessa kostnader uppskattas till 350 tkr per år. Ramtillskott Jämförelse med budget år 2011, tkr Introduktionsperiod, lärarlegitimation Netto n Holmquist Utbildningschef 1 För närvarande finns ett 30-tal basstationer inom gymnasieskolan och kostnadstäckning för dessa. Behovet vid införandet av 1-1 bedöms till totalt ca 70 basstationer. 2 Källa: Skolverket 5/ av 85 GVN Besöksadress Regementsgatan 6, Visby Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Fax +46 (0) Webbplats E-post registrator_gvf@gotland.se Bankgiro Postgiro

18 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ärendenr Handlingstyp Rapport Datum Kvalitetsrapport Resultatuppföljning och elevnärvaro Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se 17 av 85 GVN Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

19 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning BAKGRUND ÖVERGRIPANDE SYFTE SAMMANFATTNING, ANALYS OCH BEDÖMNING Utbildningschefens bedömning UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN Förvaltningsstaben Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Bedömning av elevernas kunskapsutveckling ANDEL ELEVER MED SLUTBETYG JÄMFÖRELSETAL HOS DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG ANDEL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG ELEVER MED GODKÄNT I ALLA KURSER AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG ANALYS, BEDÖMNING, FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov ENGELSKA A MATEMATIK A SVENSKA B ANALYS, BEDÖMNING, FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet Närvaro LÄRARKVITTENSER ELEVNÄRVARO ANALYS, BEDÖMNING, FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Christopher Polhemgymnasiet Elfrida Andréegymnasiet Richard Steffengymnasiet av 85 GVN

20 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 1(31) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den första kvalitetsrapporten i förvaltningen som en led i utvecklingen av kvalitetssystemet inom GVF. Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Rapporten redovisar tre områden från föregående läsår inom gymnasieskolan, elevernas kunskapsutveckling, jämförelser mellan kursbetyg och betyg på motsvarande nationella prov samt redovisning av elevernas närvaro. Senare under läsåret kommer ytterligare 4 rapporter med annat innehåll att redovisas. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med det nya redovisningssystemet är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1-1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid. 19 av 85 GVN

21 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 2(31) 1.3 Sammanfattning, analys och bedömning Utbildningschefens bedömning Allmänt Avsikten med resultatrapporten är att den ska ge underlag till rektorers och lärares analys av verksamhetens resultat i juni och att detta ska kunna ske i samband med kommande läsårs start. I år har detta inte genomförts på någon skola. Skälet är att inga förväntningar har funnits att ha tillgång till underlaget i samband med planeringsdagarna. EAG anger att de gjort egna sammanställningar av resultat och frånvaro som diskuterats i juni. g föreslår att samtliga skolor inför kommande läsår planerar för och avsätter tid till att analysera rapporten på skol- och programnivå innan eleverna börjar och att handlingsplaner upprättas för att åtgärda identifierade brister. Erfarenheterna från den första rapporten indikerar att analysdelen kan förbättras. Om detta inte sker finns ingen grund för att föreslå åtgärder. För att åstadkomma utveckling är det väsentligt att tala klarspråk, att lyfta fram det som avviker positivt eller negativt och att konfrontera brister. Syftet med analysen är utvecklingskraften läggs på områden där potentialen till förbättringar är som störst, att dra lärdom av de som varit framgångrika så att hela verksamheten når ännu bättre resultat. I årets rapport bedömer jag att analysen från RSG ger bäst underlag för motiverade åtgärder och den ger också fördjupade kunskaper om underliggande förhållanden. Bedömning av elevernas kunskapsutveckling med avseende på andelen slutbetyg Utgångspunkten för denna resultatdel är elevernas slutbetyg. Andel elever med slutbetyg inom förvaltningen uppgår till 90,4 % vilket är det bästa resultatet inom mätperioden och innebär att styrkortets mål på 90 % har överträffats. Resultatet är bra och sju program redovisar dessutom ett resultat över 95 %. Det som är oroande är att resultaten skiftar kraftigt mellan programmen. För ett program, produktionsteknik, har endast häften av eleverna uppnått slutbetyg och ytterligare två, sjöfart- och naturbruksprogrammet, ligger på eller under 75 %. För dessa program krävs djupgående analyser av orsakerna och förslag på åtgärder som leder till förbättring måste tas fram. Bedömning av jämförelsetalet De kommunala gymnasieskolorna på Gotland har under hela mätperioden haft ett högre jämförelsetal än riket har en svag minskning skett till 14,2 (-0,1). Variationen mellan programmen pendlar mellan 17,3 (naturvetenskapsprogrammet) och 11,9 (elprogrammet och fordonsprogrammet). Program som markant försämrat sina resultat bör analysera orsakerna till detta och vidta åtgärder så att resultaten förbättras. En analys som lämpligen kan vidtas är att studera samvariationen mellan resultat och elevers frånvaro. Bedömning av resultatmåttet grundläggande behörighet till högskola Även för detta mått har de kommunala gymnasieskolorna på Gotland uppvisat goda resultat i jämförelse med riket och har under perioden överträffat de nationella resultaten med råge. I fem program har samtliga elever 2011 uppnått grundläggande behörighet vilket är synnerligen glädjande. Det kan dock konstateras att resultaten inom enskilda program skiftar mellan åren. Bedömning av resultatmåttet elever med godkänt i alla ämnen Gymnasieskolornas samlade resultat visar att 66,8 % av de elever som fick slutbetyg hade minst godkänt betyg i alla ämnen. Nationell jämförelse finns inte och utvecklingen på Got- 20 av 85 GVN

22 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 3(31) land har varit negativ de tre senaste åren. Samtliga 68 elever på naturvetenskapsprogrammet hade minst godkänt i alla ämnen. Tio program nådde inte resultatet 60 %. Även detta resultatmått uppvisar stora svängningar genom åren och byggprogrammet, elprogrammet, den rörliga bildens språk, estetiska programmet samt omvårdnadsprogrammet bör analysera orsakerna till de svaga resultaten och/eller stora svängningarna genom åren. Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov Redovisning av dessa resultat är en del i kvalitetssäkringen av bedömning och betygssättning. Resultaten ska tolkas försiktigt, men stora avvikelser indikerar att det finns tveksamheter kring likvärdighet och rättssäkerhet. Naturvetenskaps- och elprogrammen på CPG bör skärpa upp rutinerna kring inrapportering av nationella prov i matematik, vilket gör att säkerheten i jämförelsen sjunker. För hotell- och restaurangprogrammet på EAG saknas 68 % av proven i engelska. I svenska är inrapporteringen bättre. Generellt kan sägas att det finns avvikelser som vid en ytlig analys ter sig oacceptabelt stora. Dessa redovisas ämnesvis nedan. En djupare analys behöver göras ute på skolorna och jag rekommenderar programöverskridande grupper. I ledningsgruppen har tidigare diskuterats och föreslagits olika åtgärder för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Ett förslag som på något års sikt sannolikt leder till ökad likvärdighet är att undervisande lärare inte rättar sina egna elevers prov. Inför kommande läsår är det upp till varje rektor att genomföra de olika förslag som ledningsgruppen föreslagit. Inför läsåret 2012/13 planeras samordnade aktiviteter. Engelska A Den allmänna trenden är att eleverna får högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven. Detta gäller för samtliga program på CPG. På EAG ser den samlade bilden bra ut, men om man studerar resultaten på enskilda program uppvisas stora skillnader som det finns anledning att diskutera på skolan. 39,1 % av eleverna på Den rörliga bildens språk har t.ex. fått ett högre betyg på kursen än på det nationella provet. RSG tycks ställa de högsta kraven för betyg utifrån måttstocken resultat på nationella prov. Matematik A I matematik får 21,6 % av eleverna ett högre betyg än vad som motiveras av resultaten på det nationella provet och 1,2 % får ett lägre betyg. De program som särskilt sticker ut och där betygssättningen behöver granskas är naturbruksprogrammet (71,4 %), merparten av programmen på EAG. En avvikelse över 25 % kan, enligt min uppfattning, ifrågasättas om inga speciella omständigheter föreligger. Svenska B 21,7 % av elevgruppen får ett högre kursbetyg än betyg på motsvarande nationella prov. 4,8 % får ett lägre betyg. De program som avviker mest mot en högre betygssättning är estetiska programmet (58,1 %), hotell- och restaurangprogrammet (32,3 %), teknikprogrammet (31,6 %), sjöfartsprogramet (27,3 %) och fordonsprogrammet (26,5 %). För samtliga dessa program bör diskussioner kring bedömning och betygssättning fördjupas. Lärarkvittenser En förutsättning för att få en tillförlitlig statistik över elevnärvaron och särskilt för att säkerställa en rättsäker hantering av elevärenden kopplat till CSN och rätten till studiemedel fordras att frånvaron inrapporteras av undervisande lärare. Målsättningen är att minst 95 % av samtlig genomförd lektionstid ska inrapporteras. Gymnasiet som helhet har inte nått detta mål. CPG har det senaste läsåret redovisat 79,9 % av lektionstiden. För EAG är siffran 84,7 % och RSG redovisar 91,7 %. Området är fortfarande ett förbättringsområde. 21 av 85 GVN

23 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 4(31) Elevnärvaro Styrkortet anger målsättningen att elevernas närvaro ska uppgå till minst 90 %. Gymnasiet når inte målet läsåret 2010/11 då närvaron uppgår till 86 %. Det är bara det naturvetenskapliga programmet som klarar gränsen (91,1 %). Tre nationella program (produktionstekniskt program, estetiska programmet och hantverksprogrammet) har en frånvaro på över 20 %. Detta är inte acceptabelt och måste åtgärdas. Närvaron sjunker drastiskt under maj och juni. Det kan finnas anledning att fundera över om något kan göras för att motverka detta fenomen. 1.4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Förvaltningsstaben Underlag till resultatuppföljningen och frånvaro sammanställs av förvaltningens kvalitetsutvecklare. Detta sker efter avslutat läsår och lämnas därefter för analys och bedömning till rektor för resp. enhet. Efter att enheternas material sammanställts och förts in i rapporten, gör utbildningschefen sin sammanfattande bedömning, se ovan Christopher Polhemgymnasiet Ledningsgruppen på skolan har gjort en första genomgång och analys. Vidare har informationen delgetts våra utbildningsledare för fortsatt diskussion om hur vi skall jobba i de olika arbetslagen. Ämneslagsledarna kommer att få samma information och vi kommer tillsammans med dem diskutera hur vi på bästa sätt skall förbättra våra resultat. Eventuell elevmedverkan har ännu inte diskuterats Elfrida Andréegymnasiet Skolan sammanställer undervisningens resultat och närvaro till personalens utvärderingsdag i juni. Närvaro från de olika programmen och betygsresultat på avgångsklasserna utgör underlag för dagen. Resultaten diskuteras främst inom respektive arbetslag men även i tvärgrupper. De reflektioner och förbättringsområden som framkommer under dagen återges i denna rapport. Skolans resultat och frånvaro finns på dagordningen i samtal med elever i våra olika forum. Inför kvalitetsrapporten har skolledningen deltagit i ämneskonferenser med fokus på nationella provresultat och kursbetyg. Skolans ledningsgrupp har haft utvecklingsdagar där förbättringsområden identifierats. Närvaro och skolans resultat har varit i fokus. Arbete pågår med att fördjupa ledningsgruppens ansvar för skolans utveckling. Ledningsgruppens arbete har redovisats och diskuterats på arbetsplatsträffar Richard Steffengymnasiet Rektor har ensam analyserat resultatet och skrivit kommentarer. Ledningsgruppen fick ta del av underlaget. Resultatet var dock väntat och i enlighet med den nya skollagen har åtgärderna planerats tillsammans med ledningsgruppen redan under vårterminen. 22 av 85 GVN

24 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 5(31) 2 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling 2.1 Andel elever med slutbetyg Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument. Enhet CPG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 91,2% 89,4% 86,5% 86,0% 84,8% EAG RSG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 87,2% 81,7% 90,3% 81,0% 84,4% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,6% 90,7% 92,8% 93,2% 91,5% Totalt GVF Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 90,4% 87,6% 89,6% 86,7% 86,7% Tabell 2-1: Andel elever med slutbetyg, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 23 av 85 GVN

25 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 6(31) Program Byggprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 97,2% 94,4% 88,9% 81,8% 88,2% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Produktionsteknik Specialutformat program Specialutformat program sjöfart Teknikprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 94,3% 86,4% 94,1% 89,5% 87,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 100,0% 76,5% 100,0% 73,3% 100,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 94,1% 88,9% 91,9% 82,5% 88,2% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 75,0% 95,2% 78,6% 93,8% 81,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 98,6% 100,0% 100,0% 94,5% 97,4% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 50,0% 40,0% 38,5% 54,5% 0,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 100,0% 100,0% 66,7% 100,0% 100,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 69,2% 83,3% 38,5% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 88,1% 91,7% 86,4% 87,0% 79,6% Totalt CPG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 91,2% 89,4% 86,5% 86,0% 84,8% Tabell 2-2: Andel elever med slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet 24 av 85 GVN

26 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 7(31) Program Den rörliga bildens språk Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,0% 83,3% 96,9% 93,9% 80,6% Estetiska programmet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 87,9% 91,7% 90,5% 82,9% 91,7% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 90,9% 76,1% 86,5% 68,6% 80,6% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 88,9% 100,0% 83,3% 71,4% 70,0% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 80,0% 77,1% 92,7% 84,6% 87,8% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,0% 84,6% 93,3% 81,3% 81,8% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 50,0% 62,5% 50,0% 100,0% 100,0% Totalt EAG Tabell 2-3: Andel elever med slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 87,2% 81,7% 90,3% 81,0% 84,4% Program Barn- och fritidsprogrammet Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 95,8% 90,9% 88,2% 82,9% 88,5% Hotell- och restaurangprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,9% 91,7% 96,3% 96,5% 95,9% Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 84,6% 66,7% 60,0% 85,7% 62,5% Totalt RSG Antal elever Antal med slutbetyg Andel med slutbetyg 92,6% 90,7% 92,8% 93,2% 91,5% Tabell 2-4: Andel elever med slutbetyg, Richard Steffengymnasiet 25 av 85 GVN

27 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 8(31) 2.2 Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg måste kursbetygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens gymnasiepoäng. Exempelvis VG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger betygsvärdet 15 * 100 = På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Samtliga betygsvärden på kurserna ingående i slutbetyget adderas. Summan av betygsvärdena divideras sedan med den totala poängsumman, d.v.s i ett slutbetyg. Det tal som erhålls är jämförelsetalet för slutbetyget och kan maximalt bli 20,0. Enhet CPG nationella program CPG 13,9 13,4 13,8 13,7 13,4 Riket 1-13,9 14,0 14,0 14,1 EAG nationella program RSG nationella program EAG 13,8 14,6 14,1 14,0 14,0 Riket 1-13,7 13,7 13,6 13,6 RSG 15,3 15,2 15,0 14,9 15,1 Riket 1-14,5 14,4 14,3 14,3 GVF totalt GVF 14,2 14,3 14,3 14,2 14,2 > ,8 13,8 13,7 13,8 Riket 2-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 2-5: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 Jämförelse med riket avser de nationella program resp. enhet har 2 Jämförelse med riket avser samtliga program i riket 26 av 85 GVN

28 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 9(31) Program Byggprogrammet CPG 12,0 12,6 12,7 12,2 12,2 Riket - 12,6 12,7 12,3 12,4 Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program CPG 11,9 11,9 13,0 12,5 12,6 Riket - 12,4 12,3 12,2 12,3 CPG 12,5 12,4 12,4 11,7 12,2 Riket - 12,4 12,3 11,9 11,9 CPG 11,9 11,2 11,7 11,9 11,6 Riket - 11,6 11,8 11,6 11,6 CPG 12,2 13,5 12,6 13,8 12,6 Riket - 13,6 13,7 13,7 13,6 CPG 17,3 16,9 16,2 17,2 16,7 Riket - 16,2 16,2 16,2 16,2 CPG 14,2 13,8 14,4 13,2 14,0 Riket - 14,1 14,1 14,0 14,0 CPG 13,9 13,4 13,8 13,7 13,4 Riket 1-13,9 14,0 14,0 14,1 Produktionsteknik CPG 13,7 12,7 12,5 11,0 - Specialutformat program, sjöfart CPG 13,1 11,4 13,2 - - CPG totalt CPG 13,9 13,3 13,7 13,6 13,4 Riket 2-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 2-6: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program Estetiska programmet EAG 15,6 16,7 15,8 15,9 16,2 Riket - 15,0 14,9 14,9 14,9 Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program EAG 13,7 14,1 14,0 12,9 12,8 Riket - 12,9 12,9 12,8 12,7 EAG 15,4.. 13,4.... Riket - 14,5 14,4 14,1 14,2 EAG 12,0 12,9 13,3 13,1 12,9 Riket - 12,7 12,7 12,8 12,8 EAG 13,1 13,3 12,7 14,6 14,0 Riket - 13,3 13,2 13,1 13,2 EAG 13,8 14,6 14,1 14,0 14,0 Riket 1-13,7 13,7 13,6 13,6 Specialutformat program, rörlig bild EAG 14,9 15,3 15,5 16,3 15,6 EAG totalt EAG 13,9 14,7 14,4 14,4 14,3 Riket 2-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 2-7: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet 27 av 85 GVN

29 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 10(31) Program Barn- och fritidsprogrammet RSG 13,5 13,5 13,3 14,2 14,3 Riket - 12,8 12,8 12,7 12,6 Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 15,7 15,7 15,5 15,1 15,2 Riket - 14,9 14,8 14,7 14,7 RSG 15,3 15,2 15,0 14,9 15,1 Riket 1-14,5 14,4 14,3 14,3 Specialutformat program RSG 12, ,0.. RSG totalt RSG 15,1 15,2 15,0 14,9 15,0 Riket 2-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 2-8: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet 28 av 85 GVN

30 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 11(31) 2.3 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A. Enhet CPG nationella program CPG 90,4% 88,1% 96,2% 91,4% 91,5% Riket 1-88,4% 92,3% 91,3% 91,3% EAG nationella program RSG nationella program EAG 89,6% 89,0% 95,8% 95,7% 95,0% Riket 1-82,7% 87,9% 86,9% 87,3% RSG 97,9% 94,4% 98,0% 95,8% 97,1% Riket 1-90,4% 91,7% 90,5% 90,3% GVF totalt GVF 92% 90% 97% 94% 95% > % 91% 90% 90% Riket - 87% 91% 89% 89% Tabell 2-9: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 29 av 85 GVN

31 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 12(31) Program Byggprogrammet CPG 82,9% 91,2% 100,0% 96,3% 96,6% Riket - 85,6% 93,3% 91,7% 91,5% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program CPG 87,9% 97,4% 93,8% 94,1% 95,0% Riket - 87,9% 91,9% 89,4% 89,7% CPG 100,0% 92,3% 100,0% 100,0% 93,8% Riket - 89,3% 91,4% 88,8% 87,7% CPG 81,3% 65,6% 91,2% 93,9% 87,1% Riket - 71,6% 85,2% 83,1% 84,0% CPG 80,0% 80,0% 100,0% 93,3% 58,8% Riket - 81,3% 89,7% 88,3% 85,9% CPG 100,0% 97,8% 100,0% 98,0% 100,0% Riket - 96,3% 96,2% 96,1% 95,8% CPG 89,2% 85,7% 92,1% 71,8% 94,9% Riket - 90,1% 89,8% 89,5% 89,4% CPG 90,4% 88,1% 96,2% 91,4% 91,5% Riket 1-88,4% 92,3% 91,3% 91,3% Produktionsteknik CPG 100,0% 75,0% 80,0% 100,0% - Specialutformat program, sjöfart CPG 100,0% 63,4% 100,0% - - CPG totalt CPG 90,8% 86,4% 95,5% 91,4% 91,7% Riket 2-86,9% 90,6% 89,1% 89,1% Tabell 2-10: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program Estetiska programmet EAG 93,1% 93,8% 97,2% 100,0% 100,0% Riket - 91,7% 91,9% 91,0% 90,8% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program EAG 92,0% 97,1% 93,3% 88,9% 93,1% Riket - 78,5% 84,4% 81,7% 81,8% EAG 87,5%.. 100,0%.... Riket - 88,0% 92,4% 91,8% 92,1% EAG 89,3% 78,6% 94,7% 97,0% 94,3% Riket - 73,5% 84,4% 84,2% 85,9% EAG 78,9% 72,7% 100,0% 100,0% 94,1% Riket - 81,1% 87,1% 86,4% 87,0% EAG 89,6% 89,0% 95,8% 95,7% 95,0% Riket 1-82,7% 87,9% 86,9% 87,3% Specialutformat program, rörlig bild EAG 89,5% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% EAG totalt EAG 89,8% 91,2% 96,6% 96,7% 96,1% Riket 2-86,9% 90,6% 89,1% 89,1% Tabell 2-11: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet 30 av 85 GVN

32 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 13(31) Program Barn- och fritidsprogrammet RSG 100,0% 87,5% 93,3% 96,7% 100,0% Riket - 79,5% 85,4% 83,8% 84,2% Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 97,4% 96,7% 99,3% 95,7% 96,6% Riket - 92,9% 93,1% 91,9% 91,6% RSG 97,9% 94,4% 98,0% 95,8% 97,1% Riket 1-90,4% 91,7% 90,5% 90,3% Specialutformat program RSG 81,8% ,0%.. RSG totalt RSG 96,7% 94,6% 98,0% 96,1% 97,3% Riket 2-86,9% 90,6% 89,1% 89,1% Tabell 2-12: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet 31 av 85 GVN

33 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 14(31) 2.4 Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg Enhet CPG nationella program 67,8% 61,7% 73,2% 62,4% 63,5% EAG nationella program 60,5% 68,8% 74,6% 67,8% 72,8% RSG nationella program 71,5% 73,5% 71,7% 69,8% 69,3% GVF totalt 66,8% 67,2% 73,1% 66,3% 68,2% Tabell 2-13: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Program Byggprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 54,3% 73,5% 71,9% 55,6% 73,3% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Produktionsteknik Specialutformat program Specialutformat program sjöfart Teknikprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 51,5% 50,0% 78,1% 67,6% 50,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 86,7% 61,5% 40,0% 36,4% 50,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 62,5% 34,4% 50,0% 48,5% 63,3% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 40,0% 50,0% 72,7% 80,0% 52,9% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 100,0% 91,5% 94,5% 90,4% 86,5% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 75,0% 75,0% 80,0% 16,7% 0,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 100,0% 25,0% 50,0% 33,3% 33,3% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 77,8% 30,0% 60,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 67,6% 66,7% 71,1% 47,5% 53,8% Totalt CPG Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 67,8% 61,7% 73,2% 62,4% 63,5% Tabell 2-14: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet 32 av 85 GVN

34 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 15(31) Program Den rörliga bildens språk Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 52,6% 90,0% 90,3% 83,9% 80,0% Estetiska programmet Handels- och administrtionsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 58,6% 78,8% 73,7% 69,0% 84,8% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 72,0% 48,6% 68,9% 48,6% 69,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 62,5% 85,7% 60,0% 100,0% 71,4% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 57,1% 63,0% 76,3% 63,6% 66,7% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 47,4% 72,7% 64,3% 76,9% 66,7% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 50,0% 60,0% 100,0% 66,7% 33,3% Totalt EAG Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 60,5% 68,8% 74,6% 67,8% 72,8% Program Barn- och fritidsprogrammet Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 52,2% 52,5% 55,6% 55,2% 65,2% Tabell 2-15: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Totalt RSG Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 79,5% 81,1% 77,9% 75,4% 71,8% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 27,3% 50,0% 33,3% 41,7% 50,0% Antal med slutbetyg Antal 0% IG Andel 0% IG 71,5% 73,5% 71,7% 69,8% 69,3% Tabell 2-16: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet 33 av 85 GVN

35 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 16(31) 2.5 Analys, bedömning, förbättringsområden och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet Andel elever med slutbetyg (se Tabell 2-2) Anmärkningsvärda positiva avvikelser från föregående år är BP, EC, EN, FP, PT. Samtliga dessa program har förbättrat sin andel av elever som tagit slutbetyg. Anmärkningsvärda negativa avvikelser från föregående är NP och SF. Inget av dessa program visar en stabil ökning eller minskning över tiden. Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg (se Tabell 2-6) Anmärkningsvärda positiva avvikelser från föregående år är SF, PT. Samtliga dessa program har tydligt ökat sin betygspoäng. En förklaring till detta kan på PT vara att färre elever fick slutbetyg varför den andel som ingår i denna mätning tillhör den grupp med högst betygspoäng. Anmärkningsvärda negativa avvikelser från föregående är NP. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med arbetslaget på NP. Övriga program visar ett stabilt utfall. Skolan har initierat och kommer under året att ha djupa diskussioner inom arbetslag och ämneslag för att hitta rotorsaker till utfallet och genom riktade åtgärder kunna förbättra resultatet. Skolan kommer också att satsa på utbildningar inom betyg och bedömning och kraven på dokumentation och redovisning av eleverna resultat. Vi kommer även att granska enskilda lärares betygsättning och initiera olika aktiviteter i våra ämneslag. Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg (se Tabell 2-10) Stabila och bra resultat visar EN och NV-programmen. (100 %) Anmärkningsvärda positiva avvikelser från föregående år är FP och SF. Bägge dessa program har tydligt ökat sin betygspoäng. En förklaring till detta torde vara att färre elever fick slutbetyg varför den andel som ingår i denna mätning tillhör den grupp med minst antal IG i de ämnen som krävs. Anmärkningsvärda negativa avvikelser från föregående är BP, EC. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med dessa arbetslag. Skolan har initierat och kommer under året att ha djupa diskussioner inom arbetslag och ämneslag för att hitta rotorsaker till utfallet och genom riktade åtgärder kunna förbättra resultatet. Vi kommer även att granska enskilda lärares betygsättning och initiera olika aktiviteter i våra ämneslag. 34 av 85 GVN

36 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 17(31) Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg (se Tabell 2-14) Stabila och bra resultat visar NV-programmet. (100 %) Anmärkningsvärda positiva avvikelser från föregående år är Energiprogrammet som under en följd av år förbättrat sitt resultat. SF har kraftigt förbättrat sitt resultat men inte stabilt över tiden. FP har gjort ett trendbrott och kraftigt förbättrat sitt resultat, en förklaring är att detta är det första året då eleverna väljer FP utan inriktningsgaranti varför resultatet från årskurs ett blivit viktiga för elevens valmöjligheter. Anmärkningsvärda negativa avvikelser från föregående är BP, EC, NP. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med dessa arbetslag. Skolan har initierat och kommer under året att ha djupa diskussioner inom arbetslag och ämneslag för att hitta rotorsaker till utfallet och genom riktade åtgärder kunna förbättra resultatet. Skolan kommer även att försöka få fram fördjupad statistik inom detta område för att kunna starta diskussioner med ämneslag och enskilda lärare Elfrida Andréegymnasiet Elfrida Andréegymnasiet har genomgående ett bättre resultat än riket på motsvarande nationella program där sådana jämförelser finns. Detta gäller andelen behöriga, Tabell 2-11, samt jämförelsetal, Tabell 2-7, för de som fått slutbetyg. På de flesta av skolan program så ser vi en positiv trend när det gäller andelen elever som får slutbetyg. Eftersom vi har så få elever på varje program kan större förändringar mera förklaras utifrån tillfälligheter i sammansättningen i de olika årskullarna. Vi ser ett tydligt samband mellan elevfrånvaro och svaga studieresultat, vilket gör att vi har försökt fokusera på hur vi ska få eleverna att komma till skolan. Skolan skall till kommande läsår utveckla elevuppföljningen. Klasskonferenser kommer att ha en närmare koppling till utvecklingssamtalet, både i tid och till innehåll. Mötet med föräldrar och elev i utvecklingssamtalet kommer att få en tydligare struktur där frågor om närvaro och studieresultat får en framträdande roll Richard Steffengymnasiet Ht 2011 är antalet elever på Richard Steffengymnasiet tillbaka på 2007 års nivå. Båda programmen har haft motsvarande elevutveckling. Barn- och fritidsprogrammet Andelen med slutbetyg har jämfört med 2007 ökat från 88,5 % till 95,8 %, se Tabell 2-8. Underlaget är litet, så ökningen i faktiska tal är endast 2 elever. Trenden är dock att de flesta får slutbetyg. Vt 2011 var det endast 1 elev som inte fick ett slutbetyg. Betygspoängen är däremot fallande sedan 2007, för att de senaste tre åren ligga stabilt runt 13,5, se Tabell 2-8. Av dem som fick slutbetyg 2011 var 100 % behöriga till högskola, se Tabell Siffror på riksnivå för 2011 finns inte att tillgå, men sett över åren har Richard Steffengymnasiet alltid legat betydligt över riksgenomsnittet. 35 av 85 GVN

37 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 18(31) Endast drygt hälften av eleverna hade godkänt i samtliga kurser (Tabell 2-16), vilket inte är tillfredsställande, men ska ses i ljuset av att samtliga hade 90 % godkända betyg eller mer, vilket är kravet för högskolebehörighet. En analys av betygen visar att Matematik A har den största andelen IG (7 elever av 24). Därefter följer Naturkunskap A (5 elever av 24), Matematik B och projektarbetet (båda 4 elever) Bedömning: Resultatet är tillfredsställande vad gäller högskolebehörighet. Arbetet med att stödja elever mot godkänt i samtliga kurser fortgår. Min bedömning är att stödresurserna, av ekonomiska skäl, inte kan öka, utan vi måste bli bättre inom ramen för den budget vi har, eller med minskad budget. Andelen elever med diagnoser som ADD, ADHD och Asperger samt andelen PRIV-elever ökar dock för varje år, vilket innebär att kostsamma individuella lösningar krävs. Undervisningen är organiserad så att BF i åk 1 består av en klass om elever med två lärare i varje kurs. Min bedömning är att detta stöd är nödvändigt för att motverka misslyckanden under åk 1, med avhopp som följd. I åk 2 och 3, då eleverna gjort sina inriktningsval trappas lärartätheten ner till en lärare/kurs, ev. med viss stödresurs i form av 0,25-0,50 extra resurs om gruppen består av 30 elever eller mer. Med ökade krav från staten behövs egentligen en utökning av specialpedagogresursen. I dag har vi en specialpedagog på 500 elever, vilket är för lite. Samhällsvetenskapsprogrammet I likhet med BF är antalet elever 2011 tillbaka på 2007 års nivå. Andelen med slutbetyg (Tabell 2-4) har minskat något jämfört med 2007, men ökat med 1 procentenhet jämfört med 2010 till 92,9. Jämförelsetalet ligger relativt konstant över åren på mellan 15 och 16 (Tabell 2-8), vilket är något bättre än riksgenomsnittet. Andelen med grundläggande behörighet till högskola (Tabell 2-12) är hög, 97,9 % och har under åren alltid legat över riksgenomsnittet.79,5 % av eleverna har godkänt i samtliga kurser (Tabell 2-16), vilket är något sämre än 2010, men bättre än åren Flest IG har eleverna i följande kurser: (Antal elever 126) Matematik B 13 Psykologi A 11 Naturkunskap A 10 Matematik C 10 Projektarbete 9 Spanska steg 3 7 Religionskunskap A 7 Internationell ekonomi 7 Svenska B 6 Svenska C 6 Företagsekonomi B 5 36 av 85 GVN

38 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 19(31) Marknadsföring 5 Religionskunskap B 5 Matematik A 5 Rättskunskap A 5 Geografi A 5 Naturkunskap B, Spanska steg2, Samhällskunskap B, Filosofi A och Engelska B 3 Specialutformade program De specialutformade programmen är antingen en form av stödåtgärd för elever som inte når målen i en eller flera kurser, eller en anpassning till att eleven flyttat från annan skola eller annat program och därmed har haft med sig kurser som inte överensstämmer med BF resp. SP. 84,6 % av elever med specialutformat program fick slutbetyg (Tabell 2-4), vilket är betydligt bättre än 2010 och 2009, men mer än 10 procentenheter sämre än övriga elever. Jämförelsetalet (Tabell 2-8) är också lägre, 0,6 procentenheter, och andelen med 0 % IG så lågt som 27,3 % (Tabell 2-16). Den slutsats man kan dra är att elever som får specialutformade program har större studiesvårigheter än övriga elever, eller lägre motivation. Trots allt är genomströmningen av dessa elever relativt god, 85,5 % får slutbetyg och av dessa är 82 % behöriga till högskolestudier. Studie- och yrkesvägledaren och specialpedagogen har stor betydelse för att stödja dessa elever att fullfölja studierna. Förbättringsområden Barn- och fritidsprogrammet: Andelen elever med godkänt i alla kurser måste öka. Detta måste göras utan att tillföra mer resurser. Lärarna arbetar mycket individanpassat och resultatet speglat mot elevernas stödbehov är ändå gott. De åtgärder som kan vidtas för alla elever på alla program är att i enlighet med den nya skollagen, organisera skolan så att vi ännu snabbare kan identifiera de elever som är i behov av särskilda insatser. Vi har därför beslutat att förutom mitterminskonferenser och det dagliga arbetet från lärarnas sida, lägga in 2-3 ämneskonferenser/termin, där ämnesansvariga/programansvarig sammanställer stödbehoven i varje kurs och ger förslag till åtgärder för varje enskild elev. Därefter ska rektor tillsammans med biträdande rektor och elevhälsoteamet fatta beslut om stödåtgärder som inte kan hanteras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Förhoppningsvis kommer detta att innebära bättre resultat på alla plan, d.v.s. andelen slutbetyg, andel högskolebehöriga och andel med 0 % IG/F. Betygsgenomsnittet föranleder inte behov av ytterligare åtgärder. 37 av 85 GVN

39 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 20(31) 3 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov I nedanstående tabeller visas en jämförelse mellan resultatet på nationella prov i engelska A, matematik A och svenska B. Kolumnerna Provbetyg och Kursbetyg omfattar de individer som fått ett betyg i kursen under läsåret och dessutom har ett resultat på nationellt prov. Exempelvis är elever som gått sommarskola eller haft förlängd kurs inte representerade i urvalet. Betygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20 och ett medelvärde beräknas. Detta kan variera mellan Eftersom avstånden mellan betygsnivåerna inte är konstant (10 mellan IG och G, men 5 mellan övriga steg), blir en jämförelse enbart baserad på värdet av differensen mellan provoch kursbetyg, kolumnen Diff., i många fall missvisande. Detta eftersom det vid låga betygsnivåer blir en högre differens än vid höga betygsnivåer (för samma avvikelse i betygssteg). Av denna anledning finns kolumnerna Högre och Lägre. I dessa kolumner anges hur stor andel av eleverna som fått ett högre respektive lägre betyg i förhållande till det betyg de fått på det nationella provet. 38 av 85 GVN

40 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 21(31) 3.1 Engelska A Tabell 3-1: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Engelska A, läsåret 2010/2011, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tabell 3-2: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Engelska A, läsåret 2010/2011, Christopher Polhemgymnasiet Tabell 3-3: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Engelska A, läsåret 2010/2011, Elfrida Andréegymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,1 12,9 0,8 12,6% 0,4% EAG ,0 13,4 0,4 13,1% 8,0% RSG ,3 13,9-0,4 0,7% 8,8% GVF tot ,0 13,3 0,3 9,6% 4,6% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BP ,1 9,7 0,6 6,8% 0,0% EC ,3 13,9 0,6 11,1% 0,0% EN , FP ,9 11,9 1,0 16,2% 0,0% NP ,0 12,7 0,7 13,3% 0,0% NV ,6 16,4 0,8 15,8% 0,0% PT ,1 7,1 0,0 0,0% 0,0% SF ,8 14,2 0,4 15,4% 7,7% TE ,7 14,8 1,1 16,3% 0,0% CPG ,1 12,9 0,8 12,6% 0,4% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,6 14,4-0,2 5,6% 11,1% GYLU , HP ,2 12,5 1,3 16,7% 0,0% HR ,0 11,5-1,5 0,0% 25,0% HV ,5 10,8-1,7 0,0% 33,3% OP ,0 12,7 0,7 9,1% 0,0% RB ,1 16,1 2,0 39,1% 0,0% EAG ,0 13,4 0,4 13,1% 8,0% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,3 12,3 0,0 0,0% 0,0% SP ,9 14,4-0,5 0,9% 11,0% RSG ,3 13,9-0,4 0,7% 8,8% Tabell 3-4: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Engelska A, läsåret 2010/2011, Richard Steffengymnasiet 39 av 85 GVN

41 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 22(31) 3.2 Matematik A Tabell 3-5: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Matematik A, läsåret 2010/2011, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tabell 3-6: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Matematik A, läsåret 2010/2011, Christopher Polhemgymnasiet Tabell 3-7: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Matematik A, läsåret 2010/2011, Elfrida Andréegymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,0 13,1 1,1 17,9% 0,4% EAG ,9 12,0 3,1 40,3% 0,8% RSG ,2 12,7 0,5 9,8% 3,3% GVF tot ,3 12,7 1,4 21,6% 1,2% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BP ,3 9,1 0,8 7,4% 0,0% EC ,9 12,5 0,6 11,5% 0,0% EN ,9 11,9 0,0 0,0% 0,0% FP ,4 7,4 2,0 25,0% 2,8% GYLU ,5 9,5 1,0 10,0% 0,0% NP ,5 12,1 4,6 71,4% 0,0% NV ,1 17,8 0,7 15,3% 0,0% PT ,0 10,0 0,0 0,0% 0,0% SF ,0 6,0 2,0 20,0% 0,0% TE ,0 13,8 0,8 16,3% 0,0% CPG ,0 13,1 1,1 17,9% 0,4% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,6 13,7 2,1 42,9% 2,9% HP ,7 11,0 5,3 53,7% 0,0% HR ,9 12,1 4,2 57,1% 0,0% HV ,0 12,5 2,5 33,3% 0,0% OP ,6 10,6 2,0 22,2% 0,0% RB ,9 12,3 1,4 22,7% 0,0% EAG ,9 12,0 3,1 40,3% 0,8% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,9 10,8 1,9 21,1% 0,0% SP ,8 13,0 0,2 7,7% 3,8% RSG ,2 12,7 0,5 9,8% 3,3% Tabell 3-8: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Matematik A, läsåret 2010/2011, Richard Steffengymnasiet 40 av 85 GVN

42 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 23(31) 3.3 Svenska B Tabell 3-9: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Svenska B, läsåret 2010/2011, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Tabell 3-10: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Svenska B, läsåret 2010/2011, Christopher Polhemgymnasiet Tabell 3-11: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Svenska B, läsåret 2010/2011, Elfrida Andréegymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG ,1 12,2 1,1 19,7% 3,9% EAG ,3 13,0 1,7 27,7% 4,4% RSG ,1 14,8 0,7 18,7% 6,5% GVF tot ,0 13,2 1,2 21,7% 4,8% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BP ,6 11,9 0,3 5,9% 2,9% EC ,6 8,8 1,2 19,0% 9,5% EN ,7 11,7 0,0 0,0% 0,0% FP ,1 11,9 1,8 26,5% 0,0% NP ,3 7,4 1,1 15,8% 5,3% NV ,7 15,7 1,0 21,8% 3,6% PT ,4 10,4 0,0 0,0% 0,0% SF ,0 11,8 1,8 27,3% 0,0% TE ,2 12,9 1,7 31,6% 7,9% CPG ,1 12,2 1,1 19,7% 3,9% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES ,5 15,0 3,5 58,1% 3,2% GYLU ,6 11,6 1,0 22,2% 0,0% HP ,5 13,2 0,7 12,5% 0,0% HR ,2 10,5 2,3 32,3% 9,7% HV ,6 14,4 3,8 37,5% 12,5% OP ,9 13,9 1,0 21,4% 0,0% RB ,8 12,5-0,3 11,1% 11,1% EAG ,3 13,0 1,7 27,7% 4,4% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF ,3 12,1 0,8 12,5% 0,0% SP ,7 15,3 0,6 19,8% 7,6% RSG ,1 14,8 0,7 18,7% 6,5% Tabell 3-12: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, Svenska B, läsåret 2010/2011, Richard Steffengymnasiet 41 av 85 GVN

43 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 24(31) 3.4 Analys, bedömning, förbättringsområden och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet I ett antal av nedanstående jämförelser saknas en stor andel redovisade prov. I något fall har vi kunnat se att det varit en enskild lärare som inte redovisat på korrekt sätt. För att förbättra detta vill vi i Dexter införa senaste datum för varje prov med krav på redovisning av resultat. Detta skall då ske på motsvarande sätt som avslutade kurser. Vi efterlyser också en automatiserad tjänst som skickar ut påminnelse när detta datum passeras. Gemensamt för alla ämnen är att skolan under kommande läsår gjort en stor satsning på utveckling av våra ämneslag. En stor arbetsuppgift är att fokusera på skolans resultat och åtgärder för att förbättra dem. De resurser som skolan lägger på stöd och extrahjälp blir ofta i slutet på kurserna där resultatet från NP är en av drivkrafterna för att hjälpa våra elever över gränsen. Engelska A (se Tabell 3-2) Anmärkningsvärda positiva avvikelser är på samtliga program. Förklaringen till detta är med resultatet från NP initieras en mängd aktiviteter för att stödja våra elever att klara den närmaste gränsen för G, VG eller MVG. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med ämneslaget. Skolan kommer också att satsa på utbildningar inom betyg och bedömning och kraven på dokumentation och redovisning av eleverna resultat. Vi kommer även att granska enskilda lärares betygsättning och initiera olika aktiviteter i våra ämneslag. Matematik A (se Tabell 3-6) Anmärkningsvärda positiva avvikelser på FP, NP och SF. Samtliga dessa program har en stor andel elever som balanserar på G-gränsen. Alla övriga program visar positiva avvikelser och förklaringen till detta är att med resultatet från NP initieras en mängd aktiviteter för att stödja våra elever att klara den närmaste gränsen för G, VG eller MVG. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med ämneslaget. Skolan kommer också att satsa på utbildningar inom betyg och bedömning och kraven på dokumentation och redovisning av eleverna resultat. Vi kommer även att granska enskilda lärares betygsättning och initiera olika aktiviteter i våra ämneslag. Svenska B (se Tabell 3-10) Positiva avvikelser är på samtliga program. Förklaringen till detta är med resultatet från NP initieras en mängd aktiviteter för att stödja våra elever att klara den närmaste gränsen för G, VG eller MVG. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med ämneslaget. 42 av 85 GVN

44 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 25(31) Skolan kommer också att satsa på utbildningar inom betyg och bedömning och kraven på dokumentation och redovisning av eleverna resultat. Vi kommer även att granska enskilda lärares betygsättning och initiera olika aktiviteter i våra ämneslag Elfrida Andréegymnasiet De nationella proven är ett utmärkt redskap och komplement till de ordinarie proven i kurserna då de gäller att finna moment inom ämnet där elever når upp till målen samt de fall där de saknar kunskap i något moment. I kapitlet 2.5 Bedömning och betyg i Lpf 94 står att läraren vid betygsättningen skall utnyttja all tillgänglig information om eleven kunskaper i förhållande till kursplanen och göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. Ett nationellt prov är således bara en del i lärarens totala bedömning av elevernas kunskaper. Nationella prov ger betyg på provet, emedan lärarens sätter kursbetyg baserat på elevens totala prestationer. Engelska A (se Tabell 3-3) Vi har konstaterat att det saknas inrapporterade betyg på Gylu09. Skolledning har talat med berörd lärare som meddelade att klassen har gjort de nationella proven, men att personen i fråga har missat att rapportera in detta. Självklart så måste inrapporteringen förbättras och vi kommer framöver att göra en sammanställning på inrapporterade resultat, så att eventuella missar snabbare kan åtgärdas d.v.s. att resultaten förs in i systemet i tid. Det relativt höga kursbetyget på RB beror på att flera elever har en hög muntlig kapacitet, som inte ges tillräckligt utrymme i det nationella provet. Flera elever har en stor motvilja att följa instruktioner, de vill göra det på sitt eget sätt, vilket dessvärre ofta ger ett sämre resultat på ett nationellt prov. Flera kreativa uppgifter ryms för övrigt under kursens gång, vilket då visar vad de förmår på ett bättre sätt då detta har stimulerat dem till att prestera. Det vi framöver kan förbättra är sambedömning av de nationella proven över skolgränserna mellan de högskoleförberedande programmen, då vi idag främst har sambedömning inom skolan. Att HP har högre kursbetyg än provbetyg beror på att flera elever har misslyckats i provsituationen d.v.s. de har svårt att prestera under traditionella provförhållanden och därmed får de icke godkänt på de nationella proven. Under vanliga lektioner, företrädelsevis med muntliga instruktioner och i mindre grupper (ibland med hjälp av specialpedagog), så klarar de en godkänd nivå, vilket gör att kursbetyget blir högre än det nationella provets betyg. Matematik A (se Tabell 3-7) Generellt sätt så har samtliga program på EAG bättre kursbetyg än nationellt provbetyg i Matematik A. Detta går delvis att förklara med särskilda stödinsatser som görs på skolan. Matematiklärarna har en hel del resurstid i sina tjänster, som sätts in t ex efter misslyckade provresultat. Koncentrerad tid i mindre grupp och förlängd kurstid (t.ex. då kurserna slutar i mars) används för att få elever godkända då de har icke godkända resultat på det nationella provet. Vi har en ganska stor andel elever som behöver lotsning och peppning för att få självförtroende nog att klara uppgifter och dessa klarar inte de nationella proven som ofta frambringar en låsning hos dem. Flera behöver få möjlighet att redovisa sina uppgifter muntligt, vilket inte heller de nationella proven ger utrymme för. Lärarna ser en märkbar skillnad i resultat när eleverna hör att det är ett nationellt prov eller om läraren formulerar sig nu gör vi några uppgifter. Lärarna har då valt att lägga fokus på de kvaliteter de ser hos ele- 43 av 85 GVN

45 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 26(31) verna på annan lektionstid, än den där elever inte har ork/nerver/förmåga att vara på topp d.v.s. vid den läs- och skrivinsats som ett nationellt prov kräver. Skolan har tre specialpedagoger som arbetar med elever med särskilda behov, som med största sannolikhet är dömda att misslyckas i traditionella provsituationer. På det estetiska programmet har matematikgrupperna varit relativt små och på yrkesprogrammen så har man periodvis varit två lärare, en ordinarie och en specialpedagog. Matematiklärarna har också konstaterat att många kursböcker stämmer dåligt överens med utformningen och innehållet i ett nationellt prov. Ytterligare en problematik som vi har lagt märke till är när yrkesprogrammen kallas in från sin praktik för att göra de nationella proven, d.v.s. de har kommit ifrån sin kontinuerliga träning / kommit ifrån tänket, vilket resulterar i sämre resultat. En översyn kring praktiktider och nationella provtider behöver göras, så att vi minimerar att dessa krockar. Svenska B (se Tabell 3-11) Årets ämne Tecken och signaler, var ett ämne som passade få utav våra elever, då detta låg långt ifrån deras intressesfär. När våra lärlingselever t.ex. fick möjlighet att skriva och tala om sina praktikplatser, inom ett område där de var experter, visade de en stor förmåga att uttrycka sig till skillnad ifrån vad de presterade i det nationella provet. På ES och HV var det dessvärre flera högpresterande elever som valde den uppgiften där maxbetyget var VG, då de i övriga uppgifter inom kursen har legat på en MVG-nivå. Vi hade även elever på t ex HR som vägrade att göra det muntliga nationella provet, vilket gör skillnad i kursbetyg och provbetyg. Flera elever misslyckas också med det formella d.v.s. fullständiga källhänvisningar, men kan uttrycka sig i övrigt på en mycket hög nivå, vilket även det ger en differens mellan kursbetyg och provbetyg Richard Steffengymnasiet Engelska A (se Tabell 3-4) Kursbetygen i engelska A på Barn- och fritidsprogrammet överensstämmer med nationella provbetygen. På Samhällsvetenskapsprogrammet är provbetygen 0,5 högre än kursbetyget, vilket går emot trenden med betygsinflation. Engelsklärarna har inte haft möjlighet att gå igenom resultatet än. Matematik A (se Tabell 3-8) Differensen mellan provbetyget och kursbetyget på BF är 1,9, vilket är mycket. Provresultaten visar att eleverna i genomsnitt inte uppnår gränsen för godkänt, men att slutbetyget ligger strax över godkänt. Differensen kan förklaras med att i gränslandet mellan IG och G tenderar eleverna att få G. De stödåtgärder som finns i matematik A för BF är omfattande, med dubbla lärare, stödundervisning i schemat utöver detta och sommarkurs för dem som inte nått G under läsåret. 44 av 85 GVN

46 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 27(31) Betygen i Matematik A för Samhällsvetenskapseleverna överensstämmer i huvudsak med provbetygen. Även här kan man konstatera att mattebetyget i A-kursen understiger medelbetyget för Samhällsvetenskapsprogrammet som helhet med 2,7, vilket visar att matte är det enskilda ämne som kräver mest stöd. Även för SP finns stödundervisning i schemat och sommarkurs. SP 1 består normalt sett av klasser om elever och det är svårt att hinna med att hjälpa alla under lektionstid. Svenska B (se Tabell 3-12) Såväl BF som SP har tillfredsställande resultat på nationella provet i Svenska B. Kursbetyget är något högre än provbetyget, men det bör noteras att det nationella provet i första hand testar språkförmåga. Den litterära delen av ämnet och övriga moment ska också vägas in i slutbetyget. Sammanfattning Korrelationen mellan nationella proven och slutbetygen på Richard Steffengymnasiet är relativt god. Matematik har det största behovet av stöd. 45 av 85 GVN

47 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 28(31) 4 Närvaro Ett prioriterat arbete under läsåret har varit att öka elevernas närvaro. Målet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program skall uppgå till minst 90 %. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Bland annat har elevernas närvaro och lärarkvittenser behandlats varje månad i ledningsgruppen. Lärarna har fått uppföljningar 3 avseende sin individuella inrapportering varje månad. Under året har naturbruksprogrammet och IV Trojaborg varit undantagna från uppföljningen. I naturbruksprogrammets fall beror detta på att man ännu inte hunnit införa Dexter/Extens fullt ut efter samgåendet med CPG. Vad det gäller IV Trojaborg beror det på att man inte använt systemet tidigare, och att enheten upphör i och med läsårets slut. 4.1 Lärarkvittenser För att analys av elevernas närvaro skall låta sig göras med tillförlitlighet, krävs att genomförd lektionstid kvitteras i hög grad. Nedan, se Tabell 4-1, visas andelen okvitterad genomförd lektionstid under läsåret. Enhet Ej kvitterat (%) GVF 15,3% Christopher Polhemgymnasiet 20,1% Elfrida Andréegymnasiet 10,4% Richard Steffengymnasiet 8,3% Tabell 4-1: Ej kvitterad lektionstid per enhet, läsåret 2010/2011 I Figur 4-1 nedan visas hur kvitteringsgraden varierat under läsåret. 60% 50% 40% 30% 20% 10% CPG EAG RSG MÅ L 0% Aug Sep Okt Nov Dec n Feb Mar Apr Maj Jun Figur 4-1: Andel ej kvitterad lektionstid per månad, läsåret 2010/ Uppföljningarna har sammanställts på förvaltningsstaben och gjorts tillgängliga för rektorerna. 46 av 85 GVN

48 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 29(31) 4.2 Elevnärvaro I Tabell 4-2 nedan visas elevnärvaron per enhet och program under läsåret. Enhet Närvaro (%) GVF 86,0% Christopher Polhemgymnasiet 87,6% BP 85,2% EC 87,4% EN 89,0% FP 88,1% NV 91,1% PT 73,9% SF 85,6% TE 86,1% Elfrida Andréegymnasiet 82,9% RB 82,1% ES 79,6% HP 81,0% HV 79,5% HR 88,6% OP 83,7% Richard Steffengymnasiet 86,2% BF 87,9% SP 86,3% SP (spec.utf.) 79,9% Tabell 4-2: Elevnärvaro per enhet och program, läsåret 2010/2011 I Figur 4-2 nedan visas hur elevnärvaron varierat under läsåret. 100% 95% 90% 85% 80% 75% CPG EAG RSG MÅL 70% Aug Sep Okt Nov Dec n Feb Mar Apr Maj Jun Figur 4-2: Elevnärvaro per månad, läsåret 2010/ av 85 GVN

49 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 30(31) 4.3 Analys, bedömning, förbättringsområden och åtgärder Christopher Polhemgymnasiet Lärarkvittenser För att få en tillförlitlig närvaroredovisning krävs naturligtvis att våra lärare följer våra rutiner. Vi kommer varje månad att delge varje enskild lärare sitt resultat. Vi kommer även som förra året att ta upp detta vid våra utvecklingssamtal. På detta sätt så kommer resultatet att förbättras avseende rapportering och vi kommer även att eliminera ett antal felkällor såsom otydliga ansvar, fel i scheman etc. Elevnärvaro Elevnärvaron varierar mellan 91,1 % (NV) till 73,9 % (PT). Då vi är övertygade om att det finns ett starkt samband mellan eleverna närvaro och resultat så kommer vi under året att fokusera på att få elever att komma till skolan. Orsak och åtgärd till detta kommer att analyseras i diskussion med arbetslagen. Även den nya automatiserade SMS-tjänsten kan komma att förbättra närvaron i de lägre årskurserna Elfrida Andréegymnasiet Vi ser ett tydligt samband mellan elevfrånvaro och svaga studieresultat, vilket gör att vi har försökt fokusera på hur vi ska få eleverna att komma till skolan. Statistik kring frånvarorapporteringen följer vi upp på arbetsplatsträffar, i ledningsgruppen och i arbetslagsdiskussioner. Skolledningen har även väckt frågan i EAG-forumet, som är ett diskussionsforum för rektor och elevrepresentanter ifrån skolans olika program. Föräldrarna har under läsåret 2010/2011 fått insyn i Dexter, vilket gör att de på ett enkelt sätt kan följa frånvarorapportering, scheman och studieplaner. Detta gör att en dialog kan föras mellan hem och skola, och mellan förälder och barn kring närvaro och studieresultat. Även under årets föräldramöten och vid utvecklingssamtalen lyftes vikten av närvaro i skolan. Rutinerna för klassföreståndarens kontakt med hemmet vid ogiltig frånvaro har under läsåret utvecklats och tydliggjorts. Vi kan se resultat av dessa åtgärder i årskurs 1 som har väsentligt bättre närvaro än de äldre årskurserna. Hotell- och Restaurangprogrammet har en tydlighet kring förväntningar på sina elever och fasta ramar. Elevnärvaron är högst på skolan och lärarkvittenserna i topp. Goda exempel på hur de arbetar har lyfts inom ledningsgruppen, så att dessa idéer sprids vidare till andra program och förs in i skolans arbetsplan. Tyvärr ser vi under de senaste åren en tendens till minskad respekt för närvaro i skolan bland såväl elever som föräldrar. Vi hamnar ofta i konflikter och samtal med föräldrar som önskar ledigheter för semesterresor under pågående termin. Vi har att arbeta med en attitydförändring inte bara bland våra elever när det gäller närvaron. 48 av 85 GVN

50 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 31(31) Richard Steffengymnasiet Under året har omfattande arbete lagts ner för att öka närvaron: Frågan togs upp på föräldramötet Nya rutiner för ledighet infördes. Endast rektor eller bitr. rektor beviljar ledighet i högst 5 dagar/läsår. Nya rutiner för sjukanmälan. Vårdnadshavare måste sjukanmäla omyndig elev till expeditionen. Noggrann uppföljning av lärares rapportering Målet var att komma under 90 % närvaro i snitt, vilket inte uppnåddes Ändå har närvaron jämfört med föregående läsår ökat från ca 85 % till 86,2 %. Det är tydligt att närvaron minskar markant i åk 3, då eleverna blir myndiga och själva får anmäla sig sjuka. En del elever prioriterar förvärvsarbete och arbetar ibland trots att det är skoldag. Några stannar hemma för att läsa på till skrivningar. Detta framkommer i samtal med elever och lärare. Elever med specialutformat program har betydligt lägre närvaro än övriga elever. Vi har varit restriktiva med att bevilja ledighet. En svårighet är att vårdnadshavare sällan kontaktar skolan innan resor bokas. Det vanligaste är att ledighetsansökan kommer in några dagar innan resan påbörjas. Det har också visat sig svårt att få acceptans för att vi begränsar ledigheten till 5 dagar. Det tar dock tid av få acceptens för nya regler och därför bör vi fortsätta arbetet på samma sätt. Läsåret 2010/2011 begärde 42 elever på BF sammanlagt 94 dagars ledighet. 85 dagar beviljades och 9 fick avslag. På SP begärde 149 elever sammanlagt 613 dagars ledighet. 483 dagar beviljades och 130 avslogs. Vid avslag uteblev eleverna oftast ändå och eleven sjukanmäldes. I årets Handbok har vi förtydligat våra regler för ledighet genom att bl.a. skriva in att ledighet aldrig beviljas i veckor då det är nationella prov. 49 av 85 GVN

51 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ärendenr 1 (2) Handlingstyp Datum 1 september 2011 Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsrapport 1 (K1), resultat och frånvaro Görs av kvalitetsutvecklare, rektorer och utbildningschef. Tidplan: Sammanställning data 12/8 Analys rektorer 12/8-7/9 Analys UC 7/9-13/9 GVN 21/9 Kvalitetsrapport 2 (K2), antagning Görs av kvalitetsutvecklare. Tidplan: Sammanställning 9/9 19/9 Analys UC 19/9 23/9 GVN 5/10 Kvalitetsrapport 3 (K3), verksamhetsrapport Enl. mall från kvalitetsutvecklare, görs av rektorer. Tidplan: Mall till rektorer 1/11 Sammanställning rektorer 1/11 30/11 Analys UC 1/12 9/12 GVN nuari Kvalitetsrapport 4 (K4), inriktningsval, nämndenkät Nämndenkät görs av kvalitetsutvecklare, inriktningsval inrapporteras från resp. skola. Tidplan: Nämndenkät 1/12 31/12 Inriktningsval inrapport. Början feb. GVN Februari Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-gvf@gotland.se 50 av 85 GVN Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

52 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Region Gotland 2 (2) Kvalitetsrapport 5 (K5), elevenkät Tidplan: Enkät öppen 3/10 31/10 Smst. enkät 1/11 30/11 Till LGR nuari GVN nuari Återrapport LGR Maj Återrapport GVN Maj 51 av 85 GVN

53 Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel Utbildningsnamn: Fördjupad utbildning Fårskötsel Ansvarig utbildningsanordnare: Region Gotland Omfattning, poäng: 300 Ort: Romakloster Studieform: Bunden Behörig företrädare för ansökan är: Holmqvist, n C ( , jan-c.holmqvist@gotland.se) Kontaktperson för ansökan är: Farinder, Annika ( , annika.farinder@lovsta.com) Registreringstidpunkt: {dokumentet är ej registrerat} Diarienummer: {ej diariefört} Ansökningsnummer: av 85 GVN

54 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Faktauppgifter Utbildningens namn Fördjupad utbildning Fårskötsel Utbildningsområde Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Ansvarig utbildningsanordnare Region Gotland Organisationsnummer Organisationsform Primärkommuner Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Region Gotland Visbyvägen Romakloster Besöksadress <samma som postadress> Webbadress och telefonnummer Telefon Hemsida Behörig företrädare för utbildningsanordnaren Förnamn: n C Efternamn: Holmqvist Telefon: E-post: jan-c.holmqvist@gotland.se Sida 1 (16) 53 av 85 GVN

55 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Kontaktperson för ansökan Förnamn: Annika Efternamn: Farinder Telefon: E-post: Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: Organisationsnamn: Svenska Djurhälsovården Förnamn: Fredrik Efternamn: Engström Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: Ledningsgrupp och föreläsare Dotterbolag: Upphandlad Organisationsnummer: Organisationsnamn: Sveriges Lantbruksuniversitet Förnamn: Gun Efternamn: Bernes Telefon: E-postadress: gun.bernes@slu.se Roll i utbildningen: Ledningsgrupp och föreläsare Dotterbolag: Upphandlad Föregångare till den sökta utbildningen Ansökan gäller utbildning utan kopplingar till tidigare utbildningar Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 300 YH-poäng. Utbildningens studietakt Heltid Utbildningsort Romakloster, Gotland kommun, Gotland län. Sida 2 (16) 54 av 85 GVN

56 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Utbildningens studieform Bunden Utbildningsomgångar, startidpunkt och antal studerandeplatser Ansökan Omgång År Månad AntalPlatser Omgång Augusti 25 Omgång Augusti 25 Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Arbetslivets kompetenskrav Fårnäringen i Sverige är inne i en expansionsperiod där antalet fårföretagare ökar kraftigt. Etablerade blir allt duktigare på att själva förädla sina produkter så att de skall kunna nå hela vägen fram till konsumenten. Många ökar sin besättningsstorlek och blir mer effektiva, vilket leder till teknisk utveckling i en bransch som traditionellt varit baserad på stor mängd manuellt arbete och ofta varit en bisyssla. I takt med att besättningarna blir större kommer behovet av specialister och övrig personal att öka. Det innebär ett ökat kompetensbehov i näringen. Självförsörjningsgraden på lammkött i Sverige ligger på 39% i dagsläget (Källa: Svenskt Kött 2010), vilket innebär en stor import av lammkött till Sverige. Det finns gott om utrymme till ytterligare svensk expansion i takt med att efterfrågan på svenskproducerade livsmedel ökar. Konsumtionen av lammkött i Sverige har sedan 2004 ökat från 1 kg till ca 1,6 kg per person och år och förväntas fortsätta att öka.under 9 av årets 12 månader är efterfrågan på svenskt lammkött större än tillgången (Källa: "De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå"). Vår ledningsgrupp består av personer som på olika sätt har nära anknytning till fårnäringen, såsom representanter från Gotlands Slagteri, LRF, Svenska Fåravelsförbundet, Gotlands Fåravelsförening, SLU, Svenska djurhälsovården, Hushållningssällskapet och fårföretagare. De har fått ge förslag på vad utbildningens kursutbud bör innehålla för att tillgodose arbetsmarknadens behov. De har poängterat vikten av att eleverna skall få spetskompetens inom området fårskötsel och dessutom få gedigna kunskaper i småföretagande, entreprenörskap, ledarskap och management. Det är relativt vanligt att fårföretagen själva vidareförädlar och säljer sina produkter och därmed är behovet stort av kompetens som kan klara hela kedjan i produktionen. Utbildningen kommer i första hand alstra nyföretagande och entreprenörsskap inom fårnäringen och därmed öka sysselsättningen på landsbygden. Nationell efterfrågan Efterfrågan på svenskt lammkött är stor, då det mesta lammkött som finns att tillgå i handeln är importerat från tex Nya Zeeland. Ur miljösynpunkt är det förkastligt att transportera livsmedel långa sträckor, när det är fullt möjligt att producera det lammkött som efterfrågas inom landet. 27 % av Sveriges fårföretagare planerar väsentliga byggnadsinvesteringar enligt Lantbruksbarometern För att kunna öka självförsörjningsgraden krävs det kunskap. Utan kunskap kan produktionen skada både miljön och djuren som individer samt företagets ekonomi. Att ha en levande landsbygd med välskötta marker är viktigt och där spelar Sida 3 (16) 55 av 85 GVN

57 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: fårnäringen en viktig roll. Grunden för en levande landsbygd är att sysselsättning finns och fårproduktion alstrar många såväl direkta som indirekta arbetstillfällen. För att nämna några lammklippare, dräktighetsscannare, semineringspersonal, mönstringspersonal, slaktare, styckare, inköpare, rådgivare, skinnhantverkare osv. Utbildningen kommer att leda till ett mera kompetent nyföretagande inom fårnäringen samt en ökad tillgång på anställningsbar arbetskraft. Utdrag ur yttrande från Svenska Fåravelsförbundet: Samhället ställer allt högre krav på animalieproducenterna samtidigt som utbildning varit eftersatt. Minskad lönsamhet på den traditionella marknaden ställer också nya krav på nischproduktion och koncept i marknadsföringen. Vi saknar en modern utbildning som tar hänsyn till dessa faktorer och som utnyttjar de resurser som faktiskt finns för att lammbonden skall få den spetskompetens som krävs för att hävda sig på en allt tuffare marknad (Bertil Gabrielsson, ordf. Svenska fåravelsförbundet). Utdrag ur yttrande från Svenskt Butikskött: Vi bedömer att det finns på kort sikt möjlighet att öka produktionen med 25% på nuvarande volymer i den svenska marknaden. Med en riktig utbildning hoppas vi också att många tar sig an lammproduktionen mer proffessionellt då vi upplever att många producenter har det som sin hobby och bisyssla (Thomas Östlund, vd, Svenskt Butikskött och Gotlands Slagteri) Utdrag ur yttrande från SLU: Det finns förvisso många duktiga lammproducenter, men också en del luckor i grundläggande kunskaper där en mer omfattande utbildning rörande fårens foderbehov, avel och skötsel skulle göra stor nytta. Att förlägga utbildningen till ett så fårtätt område som Gotland underlättar praktiska moment och gårdsbesök (Gun Bernes, studierektor SLU). Utdrag ur yttrande från Region Gotland: Högre utbildning inom fårnäringen saknas för närvarande i Sverige och behovet bedöms som stort i en för närvarande expansiv näring där stor brist på lammkött ofta råder likväl som marknaden för fårskinnsprodukter är i stark utveckling.(åke Svensson orförande i regionstyrelsen). Utdrag ur yttrande från Länsstyrelsen Gotlands län: Eleverna kommer med all säkerhet att få stor nytta av momentet LIA (lärande i arbete) på de företag som bedriver produktion och förädling, och efter avslutad utbildning vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och förhoppningsvis bidra till den fortsatta utvecklingen av fårnäringen i Sverige (Cecilia Schelin Seidegård Landshövding). Utdrag ur yttrande från Svenska Djurhälsovården: Svensk fårproduktion är på frammarsch och har ett got internationellt rykte, men med expansion och utveckling av branschen ökar efterfrågan på kunskap och kompetens. Att etablera yrkeshögskoleutbildning inom fårproduktion är en naturlig utveckling för att möta kraven på kunskap och säkerställa djurvälfärden på gårdsnivå. Med Gotlands långa tradition i fårnäringen ser jag ingen bättre plats för etablering av utbildningen (Fredrik Engström, fårhälsoveterinär, Svenska Djurhälsovården). Landsbygdsministern Eskil Erlandsson betonade under sitt framförande i samband med Almedalsveckan i Visby vikten av att vi klarar att hålla våra landskap öppna genom bete. Detta ser han som en av de största utmaningarna för det svenska lantbruket framöver. Här kommer en utökad lammproduktion att vara en viktig faktor. Regional/lokal efterfrågan Gotland är det län i Sverige som procentuellt har flest förvärvsarbetande inom jord och skogsbruk - hela 5,3 %. Jordbruksnäringen är således väldigt viktig för Gotland. Gotland är det län i Sverige som har de största fårbesättningarna om man ser till antalet får per företag. 58 % av Gotlands fårföretagare tänker öka sin fårproduktion medan bara 7 % säger att de tänker minska eller avveckla sin fårproduktion enligt Lantbruksbarometern De gotländska fårproducenterna producerar lammkött av mycket god kvalitet, och satsar ofta även på produktion av lammskinn. Marknaden för lammskinn har växt i takt med mode och inredningstrenden, vilket innebär en ökad efterfrågan på vackra lammskinn av hög kvalitet. En yrkeshögskoleutbildning med inriktning på får kommer att ge den gotländska och svenska Sida 4 (16) 56 av 85 GVN

58 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: fårnäringen ett viktigt redskap kunskap. I dagsläget är kompetensen inom fårnäringen utspridd geografiskt och vi vill genom denna ansökan bidra till att kompetensen kan samlas i en bra utbildning som är placerad i ett område där fårnäringen är väl utbredd och sedan länge etablerad. Efter diskussioner med fårnäringen har vi kommit fram till att detta är en framtidsbransch där det finns goda möjligheter till utökning av befintliga enheter och att det finns mycket goda möjligheter för nyföretagande och framtida anställningar. Utdrag ur yttrande från Hushållningssällskapet Gotland: Fårnäringen behöver bli mer proffesionell i Sverige. Ökad kunskap och kompetens behövs i takt med att fårbesättningarna blir större. Gotland är det område i Sverige, där det på en begränsad yta finns flest proffesionella fårföretagare (Mats Pettersson, vd, Hushållningssällskapet Gotland). Utdrag ur yttrande från LRF Gotland/ Gotlands Fåravelsförening: Lammproduktionen har olika toppar under året och det finns stort behov av entreprenörer som kan bistå med hjälp ute på gårdarna. Det är därför viktigt att en utbildning kan startas då det idag endast finns kortare kurser och på lägre nivå. Gotland som är ett fårlän kan ge möjlighet till bas för en sådan utbildning både praktiskt och teoretiskt (Anna Törnfelt, ordf LRF Gotland och Gotland fåravelsförening). Utdrag ur yttrande från Region Gotland: Då Gotland är det fårtätaste länet i Sverige kan regionstyrelsen svårligen se mera lämplig plats för en kommande utbildning än Gotland.(Åke Svensson orförande i regionstyrelsen). Utdrag ur yttrande från Länsstyrelsen Gotland: Länsstyrelsen bedömer att en utbildning förlagd till Gotland kan dra stor nytta av den kunskap som växt fram på Gotland bland producenter, entreprenörer, organisationer och myndigheter (Cecilia Schelin Seidegård, Landshövding Gotland). Underlag till redogörelse av efterfrågan Vi har efter möten med ledningsgruppen, fått indikationer som tydligt visar att det finns ett stort behov av kompetenshöjning inom fårnäringen. Vi har undersökt det svenska kursutbudet, inom ämnet fårskötsel noga, och kommit fram till att ingen befintlig kurs finns som motsvarar den utbildning som vi har för avsikt att starta. Vi har granskat befintlig statistik som tydligt visar en kraftig utökning av fårnäringen och vi har med ett starkt stöd av ledningsgruppen dragit slutsatsen att behovet av en gedigen fårutbildning finns och att det också framöver kommer att finnas ett stort behov av kompetenta fårföretagare. Utanför Sveriges gränser finns det ett flertal kvalificerade fårutbildningar vilket innebär en konkurrensnackdel för Sverige. Den sökta utbildningen är ett led i att förbättra vår konkurrensförmåga genom ökad kompetens. Utdrag ur yttrande från LRF Gotland och Gotlands Fåravelsförbund beskriver att finns ett stort behov av entreprenörer som hjälp till lammgårdarna. Utdrag ur yttrande från Svenskt Butikskött: Vi hoppas att många tar sig an lammproduktion mer proffessionellt. Utdrag ur yttrande från SLU: Den pågående storleksrationaliseringen kräver kompetent personal. Fredrik Engström från Svenska Djurhälsovården skriver bla i sitt yttrande: Med en expansion och utveckling av branschen ökar efterfrågan på kunskap och kompetens. Faktorer som kan påverka efterfrågan Efterfrågan på svenskt lammkött, som fötts upp på ett naturligt och humant sätt, ökar för varje år. Självförsörjningsgraden på lammkött i Sverige ligger för närvarande på 39%, detta ger stort utrymme för en ökad lammproduktion i Sverige. Många nya svenskar har en mattradition där det finns stor inblandning av just lammkött, vilket ger underlag för en ökad lammproduktion. Sverige är känt för att ha en vacker natur vilket är en starkt bidragande orsak till att turister kommer till Sverige då är fåren ett viktigt redskap för att kunna hålla landskapet öppet. De nya miljöstöden kommer att prioritera marker som utnyttjas av får och det leder till ett ökat Sida 5 (16) 57 av 85 GVN

59 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: nyföretagande. Upplevelseturismen på landsbygden har de senste åren haft en uppgång, och ett antal fårgårdar ingår i detta koncept med tex lammsafari, grillaftnar mm. Många fårgårdar ökar sin produktion och når den gräns där man måste anställa kompetent personal under delar av eller hela året. Även behovet av specialister ökar ex fårklippare, lammningsmedhjälpare mm. Textilhantverk tillverkade av ull och skinn från får har blivit allt mer populära även utanför Sveriges gränser. Vackra fårskinn har blivit en trend i svensk inredning och design. Utbildningsformens lämplighet för att täcka de angivna kompetensbehoven Utbildningen i jämförelse med liknande utbildningar inom andra utbildningsformer Det finns i dagsläget ingen annan utbildning i Sverige som kan jämföras med den utbildning som ansökan avser. På gymnasie- och komvuxnivå, finns enbart grundläggande kurser som har ämnet fårskötsel på schemat, spetskunskapen fattas. Tanken är inte att den planerade utbildningen skall ha den akademiska nivå som en högskoleutbildning innebär. Vi kommer att samarbeta med högskolan (SLU) för att hitta den rätta nivån i vår utbildning. Vi ser det som väldigt positivt att yrkeshögskoleutbildningen innebär en stor del LIA, samtidigt som den teoretiska delen är stommen i utbildningen - teori och praktik blandas på ett för eleven och näringen positivt sätt. Den sökta utbildningen kommer därför att fylla en stor lucka som finns i utbildningsutbudet i dag för fårnäringen. Efterfrågad utbildningsform och utbildningsnivå av arbetslivet Ledningsgruppen representerar arbetslivet på ett bra sätt och vi har tagit vara på deras erfarenheter och synpunkter samt deras bredd i näringen. Ledningsgruppen efterfrågar utexaminerade elever med goda teoretiska och praktiska kunskaper inom ämnet får. För att verkligen kunna förstå ämnet fårskötsel krävs det att man går på djupet kring t ex fårens anatomi och fysiologi som sedan varvas med praktiska erfarenheter och kunskaper under LIA-perioderna. Ledningsgruppen har låtit oss förstå hur viktig fördjupad kunskap är för att eleverna skall bli attraktiva på arbetsmarknaden och i själva nyföretagandet. I ledningsgruppen ingår Anna Törnfelt LRF Gotland/ Gotlands fåravelsförening, Bertil Gabrielsson Sveriges Fåravelsförbund, Fredrik Engström Svenska Djurhälsovården, Mats Pettersson Hushållningssällskapet Gotland, Thomas Östlund Svenskt Butikskött, Björn Eriksson fårföretagare, Eva Twengström fårföretagare, Dan Bonnevier fårföretagare, Gun Bernes SLU, Kjell Nilsson fårföretagare, Ingmar Palmgren rådgivare samt Jörgen Olsson, Annika Farinder, Rolf Andersson från Lövsta Landsbygdscentrum. Lövsta Landsbygdscentrum har bedrivit utbildningar inom lantbrukssektorn under lång tid och de senaste åren har vi märkt att intresset från våra elever ökat kraftigt vad gäller ämnet fårskötsel. Många av LIA företagen har själva kontaktat oss för att anmäla sitt intresse att vara LIA värdar. Vid dessa kontakter har det även framkommit önskemål och förslag på utbildningen och dess innehåll. Dessa synpunkter har förts vidare till ledningsgruppen och beaktats vid kursutformningarna. Motivering till varför Yh är den lämpligaste utbildningsformen I gymnasieskolans och Komvux utbildning finns inget utrymme för ytterligare fördjupning inom ämnet får eftersom det saknas kursplaner för detta. Eleverna får i en YH utbildning en gedigen praktisk och teoretisk utbildning och genom LIA ett kontaktnät som är viktigt för kommande nyföretagande, möjliga anställningar och entreprenörskap. Att eleverna är kompetenta både teoretiskt och praktiskt ger en god grund att stå på inför en anställning eller ett egenföretagande. De undersökningar vi gjort visar att YH utbildningar alstrar anställningsbara elever med goda möjligheter till just egenföretagande. I en bransch som befinner sig i stark tillväxt är utbildning av yttersta vikt. Sida 6 (16) 58 av 85 GVN

60 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: I de yttranden som vi fått in från olika branschföreträdare förespråkas denna utbildningsform starkt. Arbetslivsanknytning Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande Organisationsnamn: Breviksnäs Säteri Förnamn: Laila och Kristoffer Efternamn: Tiderman Stationeringsort: Breviksnäs Säteri Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Buttle Lamm och Bi Förnamn: Dan Efternamn: Bonnevier Stationeringsort: Buttle, Gotland Telefon: E-postadress: dan.bonnevier@telia.com Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Enskild firma Förnamn: Jenny Efternamn: Granlund Stationeringsort: Stenkumla Visby Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Enskild firma Förnamn: Johnny Efternamn: Nederman Stationeringsort: Flen Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Enskild firma Förnamn: Ingmar Efternamn: Palmgren Stationeringsort: Halla Telefon: E-postadress: ingmar.palmgren@lernia.se Sida 7 (16) 59 av 85 GVN

61 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Enskild firma Förnamn: Anette och Martin Efternamn: Skoog Stationeringsort: Ervalla Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Enskild firma Förnamn: Reine och Viktoria Efternamn: Åkerbäck Stationeringsort: Simmunde, Hejde Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Graute Gård Förnamn: Kjell Efternamn: Nilsson Stationeringsort: Hejnum, Gotland Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Holmtebo Gård Förnamn: Crister Efternamn: Nilsson Stationeringsort: Valdemarsvik Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Hushållningssällskapet Gotland Förnamn: Mats Efternamn: Pettersson Stationeringsort: Romakloster Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Sida 8 (16) 60 av 85 GVN

62 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Organisationsnamn: Kuseboholm Förnamn: Lolo och n Efternamn: Sörelius-Thieme Stationeringsort: Brokind Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Leima lantbruk HB Förnamn: Maria och Lennart Efternamn: Jorstorp Stationeringsort: Ljungstorp Telefon: E-postadress: jorstorp@swipnet.se Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: LRF Gotland/Gotlands Fåravelsförening Förnamn: Anna Efternamn: Törnfelt Stationeringsort: Ljugarn Telefon: E-postadress: anna.tornfelt@gotlandica.se Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Lövsta Landsbygdscentrum Förnamn: Rolf Efternamn: Andersson Stationeringsort: Romakloster Telefon: E-postadress: rolf.andersson@lovsta.com Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Lövsta Landsbygdscentrum Förnamn: Annika Efternamn: Farinder Stationeringsort: Romakloster Telefon: E-postadress: annika.farinder@lovsta.com Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Förnamn: Efternamn: Stationeringsort: Lövsta Landsbygdscentrum Jörgen Olsson Romakloster Sida 9 (16) 61 av 85 GVN

63 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Norr Malma HB Förnamn: Carina och Ulf Efternamn: Mattsson Stationeringsort: Norrtälje Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Norrby Gård Förnamn: Anna och Tomas Efternamn: Olsson Stationeringsort: Kungsör Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Norrgårde Lammgård Förnamn: Karin och Markus Efternamn: Westberg Stationeringsort: Hamra, Gotland Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Nors Gård Förnamn: Elof och Maude Efternamn: Nilsson-Fyrenius Stationeringsort: Hall, Gotland Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Region Gotland Förnamn: n Efternamn: Holmquist Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: jan-c.holmquist@gotland.se Medverkan planering: LIA-företag: Sida 10 (16) 62 av 85 GVN

64 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Rommunds Gård Förnamn: Björn Efternamn: Eriksson Stationeringsort: Gammelgarn Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Sindarve Lammgård Förnamn: Eva Efternamn: Twengström Stationeringsort: Hemse Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Skärgårdslamm Förnamn: Ebba Efternamn: Bittner Stationeringsort: Brännö Telefon: E-postadress: {Uppgift saknas} Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Sorby Gård Förnamn: Britta Efternamn: Djurberg-Sorby Stationeringsort: Stenkyrka, Tingstäde Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Svenska Djurhälsovården Förnamn: Fredrik Efternamn: Engström Stationeringsort: Visby Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Förnamn: Svenska Fåravelsförbundet Bertil Sida 11 (16) 63 av 85 GVN

65 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Efternamn: Gabrielsson Stationeringsort: Lansa, Fårö Telefon: E-postadress: Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Svenskt Butikskött / Gotlands Slagteri Förnamn: Thomas Efternamn: Östlund Stationeringsort: Johanneshov, Stockholm Telefon: E-postadress: thomas.ostlund@svensktbutikskott.se Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Organisationsnamn: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Förnamn: Gun Efternamn: Bernes Stationeringsort: Umeå Telefon: E-postadress: gun.bernes@slu.se Medverkan planering: LIA-företag: Ledningsgrupp: Samverkan med arbetslivet Lövsta Landsbygdscentrum är i samråd med näringen initiativtagare till den aktuella ansökan. Svenska slakterier, livsmedelsbutiker och restauranger efterfrågar lammkött av god kvalitet. Ledningsgruppen har varit starkt pådrivande för tillkomsten av denna ansökan och även aktivt deltagit i utformningen och omfattningen av kurserna. I ledningsgruppen ingår; Bertil Gabrielsson från Svenska Fåravelsförbundet. Bertil driver en större pälsfårsbesättning på Fårö och har även gårdsbutik. Han har insyn i svensk lammproduktion och en stor kunskap om nationell fårnäring. Anna Törnfelt LRF Gotland/Gotlands fåravelsförening. Anna driver en lammgård med pälsfår och skinnförsäljning, arbetar med rådgivning och utbildning inom lantbruk och då i första hand inom fårproduktion. Mats Pettersson Hushållningssällskapet Gotland. Mats är förutom vd på Hushållningssällskapet också lammproducent med pälsfår samt gårdsbutik. Gården har en välrenommerad livdjursuppfödning. Kjell Nilsson lammproducent. Kjell har gårdsbutik och en pälsfårsbesättning, han var en av initiativtagarna till Leaderprojektet Skinnriket. Björn Eriksson lammproducent. Björn driver lammproduktion med köttfår och pälsfår, driver gårdsbutik och arbetar också som lammklippare. Dan Bonnevier lammproducent. Dan driver Gotlands största fårbesättning och gårdsbutik. Eva Twengström lammproducent. Eva driver Sindarve Lammgård med pälsfår och gårdsbutik. Fredrik Engström Svenska Djurhälsovården. Fredrik är fårhälsoveterinär på Gotland. Gun Bernes SLU. Gun är forskningsassistent inom fårområdet och studierektor vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap SLU. Sida 12 (16) 64 av 85 GVN

66 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Thomas Östlund Svenskt Butikskött/Gotlands Slagteri. Thomas är vd för Svenskt Butikskött/Gotlands Slagteri, som under många år arbetat med vidareförädling/försäljning av lammkött. Ovanstående representanter för de olika delarna inom fårnäringen har starkt bidragit till framtagandet av utbildningen med sina olika specialistkompetenser. LIA värdarna har i kontakter med oss starkt understrukit att behov av denna utbildning finns och därför har anskaffandet av LIA platser varit okomplicerat. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Medfinansiering Vi har en framtagen modell från övrig utbildning för kvalitetssäkring och uppföljning av LIA värdar som vi kommer att vidareutveckla. Vi tecknar avtal med varje LIA-plats där vissa kriterier skall uppfyllas vad gäller t ex arbetsmiljö, uppföljning och journalföring. Vi kommer att göra uppföljande besök på alla LIA-platser antingen med egen personal eller betrodda kollegor från andra organisationer, exempelvis SLU eller närliggande naturbruksskolor, för att säkerställa att kursplanen och att avtalen följs, detta för att kvalitetssäkra LIA-platserna. LIAplatserna kommer att anskaffas via det nätverk vi har byggt upp, dessutom deltar ledningsgruppen i anskaffandet av LIA-platser. Vi ser att det finns mycket goda möjligheter att erbjuda kvalificerade LIA-platser hos både små och stora fårföretag och med olika produktionsinriktningar. Ledningsgruppen har varit behjälpliga med utskick till tänkta lammgårdar som skulle passa som LIA platser. Tidningen Fårskötsel har annonserat i tidningen om att vi söker LIA platser till våra blivande elever. Ledningsgruppen har med hjälp av sitt stora nätverk bidragit med personlig rekrytering av LIA platser. Eleverna kommer även själva ha möjlighet att föreslå LIA platser och dessa kommer att kvalitetsgranskas av utbildningsledaren före ett ev godkännande. Arbetsmiljön på LIA platserna kontrolleras med hjälp av Säkert Bondförnufts checklistor för systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetslivet medverkar till finansieringen av utbildningen genom sitt engagemang som LIA anskaffare, LIA-värdar samt expertmedverkan i framtagande av kursplanerna. Vi kommer även att genomföra ett antal studiebesök hos framförallt gotländska fårföretag. För dessa studiebesök utgår ingen ersättning utan blir en del av arbetslivets medfinansiering. Ledningsgruppens arbete ingår i medfinansieringen. Organisation och ledning av utbildningen Ledningsgruppens arbete och ansvar Ledningsgruppen kommer att mötas vid minst två protokollförda möten per termin. Vid dessa tillfällen behandlas frågor och principer rörande antagningen av studenter, examinering, tillgodoräknanden och övriga frågor som är av övergripande och grundläggande karaktär. Att ansvara för kvalitetsarbetet, att kritiskt granska den utbildning som bedrivs, är en viktig roll ledningsgruppen har, samt säkerställa att utbildningen genomförs enligt gällande lagar och förordningar. Det sker främst genom det yrkeskunnande som finns i gruppen. Ledamöterna kommer även att inbjudas att besöka utbildningen och delta i den och där själva diskutera utbildningen med elever. Vissa moment i utbildningen kommer att utföras av yrkesverksamma inom fårnäringen, bla av några ledamöter i ledningsgruppen. På detta sätt bidrar branschens representanter till vilka krav som ställs på yrkesrollen hos den framtida fårföretagaren. Dessa erfarenheter underlättar ledningsgruppens arbete med kvalitetsuppföljningen. Ledningsgruppen kommer även att ta del av de utvärderingar som görs liksom av elevernas Sida 13 (16) 65 av 85 GVN

67 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: resultat och då kunna lämna synpunkter på dessa. Representanter från ledningsgruppen deltar vid informationsträffar inför utbildningsstarten. När ledningsgruppen träffas kommer även framtiden för branschen och vilka krav den kan ställa på utbildningens innehåll att diskuteras. Särskilda arbetsgrupper med några ledamöter från ledningsgruppen kommer att utses av ledningsgruppen när särskilda uppgifter behöver utredas och beslutas. Studeranderepresentanten i ledningsgruppen kommer att ges utrymme till att samtala med sina studiekamrater och på det viset förbereda sig inför mötet med ledningsgruppen samt efteråt ges möjlighet att rapportera till sina studiekamrater. Utbildningsledare Utbildningsledaren ansvarar för utbildningens praktiska genomförande vad gäller tillgång till lärare, utbildningslokaler och undervisningsmaterial. Han/Hon ingår även i ledningsgruppen. Utbildningsledaren handlägger inlämning av uppgifter till ansvarig myndighet och rekvirering av statsbidrag. Han/Hon ansvarar för att ledningsgruppens beslut genomförs, ansvarar för att utbildningsplan och kursplaner finns tillgängliga och uppdateras samt kontinuerligt utvecklas. Utbildningsledaren deltar regelbundet i planeringen tillsammans med personal och studenter. Utbildningsledaren har också ansvar för att hålla kontakten med de företagsrepresentanter som på olika vis är involverade i utbildningen. Han/Hon har det övergripande ansvaret för att LIA delen i utbildningen fungerar som planerat. Utbildningsledaren blir spindeln i nätet och får då ett särskilt ansvar att följa upp det kvalitetsarbete som görs och att med det som grund bidra till utvecklingen av utbildningen. Utbildningsledaren ansvarar även för att de administrativa sysslorna fungerar och att beslutade tillgodoräkningar genomförs och dokumenteras. Utbildningsledaren har även till uppgift att hålla sig informerad om branschens utveckling och vilken betydelse det kan ha för utbildningen. Det kan ske genom deltagande i mässor, konferenser och andra utbildningar. Han/Hon skall se till att utbildningens ledningsgrupp är levande och omfattar många personer i branschen. Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav Vi har för avsikt att arbeta med flera olika kategorier av undervisande och handledande personal. Dels behöriga gymnasielärare med ämneskunskaper (utbildade lantmästare, agronomer och veterinärer) inom de kurser de undervisar i dels expertis från SLU och Svenska Djurhälsovården. Dels handledande personal som vi kallar instruktörer med yrkeserfarenhet. Dels yrkesverksamma från fårnäringen (t ex rådgivare, fårföretagare) som kommer att bidra till vissa moment i undervisningen. Dessutom tillkommer personer med särskilda kunskaper kring ämnen som ledarskap, management och entreprenörskap. Kompetensutveckling Kategorin ovan med de yrkesverksamma i fårnäringen är viktig inte bara för studenterna utan blir även en viktig del i kompetensutvecklingen för våra gymnasielärare och instruktörer. Genom regelbundna kontakter med fårnäringen ges kunskaper och insikter om vad man behöver utveckla för att kursmomenten skall bli bättre. När föreläsningar och demonstrationer genomförs av våra yrkesverksamma gäster inbjuds våra gymnasielärare och instruktörer att delta. När lärare och instruktörer besöker elever ute på LIA-platser ges möjlighet genom samtal med LIA värdar att öka sina egna kunskaper. När eleverna är på LIA ges tid för kompetensutveckling. Den pedagogiskt utbildade personalen ger handledare och instruktörer tips om hur man kan utveckla den pedagogiska delen i undervisningen. Med ovanstående som underlag kommer en kompetensutvecklingsplan att göras med varje anställd en gång per år. Flera av våra gymnasielärare och instruktörer har erfarenhet av att undervisa vuxenelever, inte minst från komvuxutbildningen Grundkurs jordbruk. Dessutom kommer aktuella delar av personalen att göra en studieresa till Storbritannien, då Storbritannien är Sida 14 (16) 66 av 85 GVN

68 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Jämställdhet Övrigt ledande inom europeisk lammproduktion och utbildning. Lantbruksutbildningar har traditionellt en ganska ojämn fördelning mellan kvinnor och män. Delar man in ämnet lantbruk i mindre delar kan man se att när det gäller djurskötsel, så är däremot fördelningen ganska jämn, något övervägande del kvinnor (Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2010). Vi arbetar målmedvetet för att ev skillnader inte skall uppkomma. Kön, ålder, religion, etniskt ursprung, sexuell läggning skall inte hindra lärande och utveckling och vi arbetar aktivt för alla människors lika värde. Vi kommer i vår marknadsföring aktivt visa exempel på både kvinnor och män och på detta sätt förstärka att utbildningen strävar efter en jämn fördelning av andelen kvinnor och män. Under utbildningens gång kommer alla elever att få arbeta tillsammans oavsett kön. Ömsesidig hänsyn på jämlik grund är en förutsättning för att alla skall trivas och att utbildningsresultatet skall bli bra. Våra regler och rutiner bygger på att var och en tar eget ansvar, visar respekt för sina medmänniskor och respekt för utbildningen. Alla är här för att skapa bästa möjliga utbildningsresultat. Vi strävar efter att i alla avseenden skapa en positiv och trygg arbetsmiljö för elever och personal. I en öppen och god miljö minimeras riskerna för mobbning och annan kränkande behandling. Vår skola ska vara fri från kränkande särbehandling, mobbning, hot och våld. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process som omfattar alla delar av skolan. På så sätt skall mobbning, sexuella trakasserier, främlingsfientlighet och andra uttryck för bristande respekt för människors lika värde förebyggas. Rektor har det yttersta ansvaret för att insatser görs för att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. {Uppgift saknas} Ekonomisk Planering Statsbidrag/särskilda medel Nyckeltal, gäller en utbildningsomgång: Obligatoriska uppgifter som ska fyllas i för varje ansökan Budgeterade kostnader för undervisningspersonal Budgeterade kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Summa medfinansiering Budgeterade totalkostnader för utbildningen Sida 15 (16) 67 av 85 GVN

69 Yh Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: {ej diariefört} Utskriftsdatum: Söker statsbidrag eller särskilda medel Utbildningsområde: Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Undergrupp: Lantbruk, trädgård samt fiske och vattenbruk Ämnesinriktning: Agroteknik Enligt schablon, dvs SEK Kostnadsbudget Dokumenttitel: Filnamn: Filstorlek: Handlingstyp: Kostnadsbudget kostnadsbudget-yhf_r-2011.xlsx 16KB Kostnadsbudget och finansieringsplan Sida 16 (16) 68 av 85 GVN

70 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Fördjupad utbildning Fårskötsel Ansvarig utbildningsanordnare: Region Gotland Utbildningens omfattning: 300 Yh-poäng Studieort: Romakloster Studieform: Bunden Diarienummer: {uppgift saknas} Ansökningsnummer: av 85 GVN