Kapitel 11. Global uppvärmning: Klimatet nu och i framtiden
|
|
- Lina Maja Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 11 Global uppvärmning: Klimatet nu och i framtiden 221
2 Klimatförändring Vi har sett att klimatet förändrats genom jordens historia Solens styrka har ökat under de senaste miljarder åren, och ibland kan jorden ha varit helt täckt av is och snö Under de senaste miljoner åren har jorden oskillerat mellan istider och mellanistider pga förändringar i jordens omloppsbana, förstärkt av interna återkopplingar Klimatförändring är alltså inget nytt i sig 222
3 Klimatförändring Människan ökar idag mängden koldioxid i atmosfären, och samtidigt har jordens medeltemperatur stigit Hur kan vi veta om temperaturen förändrats pga människans inverkan eller om det bara är fråga om naturliga fluktuationer? Och hur förväntas koldioxidhalten förändras i framtiden? För att besvara dessa frågor krävs flera steg För att förstå dagens klimatförändring, måste vi sätta den i rätt perspektiv, dvs jämföra med de senaste åren (holocen) För att förstå koldioxidens inverkan, måste vi studera hela CO 2 - cykeln och hur människan påverkar den Slutligen måste vi använda all tillgänglig information för att konstruera klimatmodeller som kan förutspå framtidens klimat Ingen enkel uppgift alltså 223
4 Klimatet under holocen Sen 1970-talet har vi tillgång till temperaturdata från satelliter som täcker hela jordklotet Sedan 1850 har kvicksilvertermometrar använts på många håll i världen, men mätserier saknas från flera kontinenter samt haven Före 1850 finns bara sporadiska mätningar från Europa och Nordamerika Vi måste alltså använda oss av proxyn (tänk. approximate), dvs storheter mha vilka vi kan estimera andra storheter Några metoder togs redan upp, t.ex. isotopförhållanden från iskärnor Två andra viktiga tekniker baserar sig på palynologi och dendrokronologi/dendroklimatologi 224
5 Palynologi och dendrokronologi Palynologi: Läran om pollen och sporer Dessa kan lagras långa perioder i sediment och kärr På basen av förhållanden mellan olika typer av pollen, kan man härleda hurdan områdets växtlighet varit under denna period och därifrån begränsa områdets klimat Data tusen år bakåt Dendroklimatologi: Klimatanalys baserad på bredden av trädens årsringar Variation pga värme och vattenmängd Inte alltid trivialt att relatera till temperaturen Tallpollen under mikroskop pedia.org/wiki /Palynology Årsringarnas bredd översatt till temperatur i barrträd från Sibirien Preparerat prov av ek från Öland. Årsringarna representerar tiden
6 Olika temperaturproxyn Turkos och ljusblå är från dendrokronologi Se för mer detaljer Historiska skrifter och loggar bör inte förglömmas /Temperature_record 226
7 Global medeltemperatur Oftast visas den globala medeltemperaturen, men den ska inte tolkas som en jämn förändring över hela jorden Variationerna i temperatur oftast höga vid högre breddgrader, medan tropikerna uppvisar större variationer i fuktighet Viktigt notera att relativt små temperaturskillnader har stor effekt Förra istidens kallaste period var bara ca 5-7 C kallare än idag! 800 år sedan hade vikingarna en koloni med odlingar på Grönland, och då var temperaturen endast ca 0.5 C varmare än idag En fördubbling av atmosfärens CO 2 förutspås öka medeltemperaturen med C, och uppvärmningen fram till 2100 är av en skala som inte setts på år 227
8 Holocena klimatoptimet ( BP before present) Efter yngre dryas stabiliserade sig klimatet med en temperatur som antagligen var snäppet varmare än idag Holocena klimatoptimet Antas vara en period med mycket stabilt klimat Holocene_Temperature_Variations.png 228
9 Holocena klimatoptimet ( BP before present) Trots att temperaturen är nära på samma som idag, tyder geologiska data på klara olikheter Sjöar i Östafrika och Sahara verkar ha varit mycket fuktigare Mera regn vid medelhavet Turkiet och Iran dock torrare Tarimbäckenet (Taklamakan) i västra Kina är nu en öken, men var då befolkad med skogar, och sidenvägen gick där igenom år sedan Är försvinnandet av dessa och andra civilationer en följd av naturlig klimatförändring eller människornas jordanvändning? Förändringar förstärkta av återkopplingar? Långt ifrån klart att en uppvärmning till dessa temperaturer idag skulle leda till liknande klimat som då 229
10 Den varma medeltiden Efter klimatoptimet sjönk temperaturen igen för att sen stiga och nå ett nytt maximum kring medeltiden Vikingarnas koloni på Grönland nådde sin maximala storlek ca 1100, men kring 1200 började istäcket utvidgas och efter 1410 finns ingen korrespondens från kolonin Liknande trender i Europa, med t.ex. vingårdar i England Våta och kalla somrar ledde till förlorade skördar och därmed svält Översvämningar i Nordsjön dödade människor i Tyskland och Danmark, tätt följd av digerdöden som dödade 25 miljoner människor (1/4 av Europas befolkning)
11 Lilla istiden Nedkylningen kulminerade kring 1500-talet i en period som kallas lilla istiden Informationen från denna tid är variabel runtom världen, men kalla perioder fortsatte antagligen till ca 1900 T.ex. kanaler i Holland som idag används för transport året runt rapporteras ha varit frusna 3 månader om året på talen 231
12 Orsaker till holocena klimatfluktuationer Vulkanutbrott? Vulkaner emitterar stora mängder aerosolpartiklar som kan leda till nedkylning genom att höja atmosfärens albedo Iskärnor från Grönland påvisar ökad vulkanisk aktivitet (dvs kring lilla istiden) och endast måttlig aktivitet (dvs varma medeltiden) 1815 hade vulkanen Tambora i Indonesien ett utbrott Det största i dokumenterad historia, slungade ut ca 150 km 3 material (Eyjalafjallajökull ~0.1 km 3 ), bl.a. 400 miljoner ton svavelsyra 43 km upp i atmosfären 1816 var året utan sommar Korrelation innebär dock inte kausalitet Mount Tambora /wiki/mount_tambora 232
13 Orsaker till holocena klimatfluktuationer Solens variabilitet? Solfläckar är kallare punkter på solytan som bildas pga solens magnetfält Dessa uppvisar cykler på ca 11 år Solen emitterar mera energi då solfläckarna ökar pga att dessa omringas av områden med ökade temperaturer Somliga data (t.ex. översvämningar) påvisar cykler av 11 eller 22 år på jorden, och längre perioder av ökad/minskad solfläcksaktivitet korrelerar också till en del med temperaturdata Förändringen mellan 80-talets max och min solfläckar ger upphov till ca 0.1% förändring i strålning som når jorden För tillfället ingen vetenskapligt godtagen metod genom vilken solcykeln kunde inverka märkbart på klimatet 233
14 Orsaker till holocena klimatfluktuationer Solens variabilitet? Ökade solfläckar ökar på solvinden, som i sin tur inverkar på jordens magnetfält i den mån att mängden kosmisk strålning som når atmosfären minskar En ofta förekommande teori är att denna strålning ökar på joniseringen i atmosfären som i sin tur ökar på hur mycket aerosolpartiklar som bildas, och eftersom fler aerosoler leder till ökat molntäcke/albedo, så skulle detta till slut leda till en nedkylning Data från Helsingfors universitet verkar inte stöda detta 234
15 Orsaker till holocena klimatfluktuationer Solens variabilitet? Andra källor finns nog också IPCC 2013: Fel solcykel Fel temperaturdata 235
16 De senaste 150 åren Det är mot all denna bakgrund vi ska utvärdera temperaturförändringen över de senaste 150 åren Främst vill vi veta hur stor del av uppvärmningen på senare tid kan tillskrivas människan Kan inte dagens uppvärmning bara vara återhämtning från lilla istiden? Det anser inte IPCC och klimatmodeller Övre bilden visar olika modeller med gult, deras medeltal med rött, och observationer med svart Nedre bilden visar samma sak, men utan mänskliga faktorer Modellerna fungerar alltså avsevärt bättre med både antropogena och biogena tvingningar 236
17 Kolreservoarer och flöden Koldioxiden i atmosfären har ökat med drygt 40% sen tiden före industrialiseringen Förändringen är större än någon naturlig förändring sen istiden Nästan säkert att det orsakats av människan För att förstå hur människans inverkan kan vara så stor, bör vi analysera reservoarerna samt flödena mellan dem 237
18 Repetition: Kolcykeln Fossila bränslen utgör en reservoar på ca Gton(C) Räknar man med metanklatratreserver ökar den trefalt I bilden finns inte karbonaten i berggrunden med (40 miljoner Gton(C)), och deras flöde till atmosfären (0.06 Gton(C)/år) Silikat-karbonatcykeln inverkar pga det minimala flödet endast på mycket långa tidsskalor, och är därför inte av stor betydelse för förändringar som sker under de närmaste århundradena Notera också att flöden till havet och biosfären är ungefär lika, trots stora skillnader i reservoarerna Plankton behöver inte lika stora mängder biomassa för att vara lika effektiva på fotosyntes 238
19 Fossila bränslen Förbränningen förenklat CH 4 + 2O 2 CO 2 + 2H 2 O Konsumtionen känd till ca 10% noggrannhet, 2004 var den 7.9 Gton(C)/år Detta värde är ca 10 ggr mindre än årliga utbytet med biosfären, men ca 100 ggr större än CO 2 -flödet från vulkaner Effekten på koldioxidhalten är alltså oproportionerligt stor Orsaken är att denna del av kolcykeln inte är i balans 239
20 Koldioxidsänkor och tidsskalor Vart far koldioxiden som emitterats till sist? Detta är en fråga som kan leda till mycket krångliga svar Orsaken är att kolets kretslopp består av komponenter med mycket olika responstider Dessutom är frågeställningen i sig lite felaktig, då allt handlar om kretslopp Vi listar sänkor börjandes från den snabbaste processen Notera också att definitionen på en sänka inte alltid är helt klar Om t.ex. haven är en lika stor sänka som källa, är den inte en nettosänka för CO2 240
21 Koldioxidsänkor och tidsskalor Terrestriell biomassa på norra halvklotet Skogarna kan agera som sänkor om de tar upp mer kol än de avger Om de tar upp mer måste skogarnas volym också öka skogsskövling måste alltså ha en motsatt effekt T.ex. är orsaken till ökningen av CO 2 i atmosfären till stor del pga att skogar höggs ner i Nordamerika (pioneer effect) I dagsläget är förfrågan på trä lägre och skogar på norra halvklotet ökar istället för att minska, och dessa kan därför agera som sänkor en tid framöver 241
22 Koldioxidsänkor och tidsskalor Koldioxidgödsling På många håll är CO 2 en begränsande faktor för fotosyntes och därför kommer ökad CO 2 att leda till ökad fotosyntes Effekten kommer direkt från gödslingen, men också från att träden inte avger lika mycket vatten då de enklare får in CO 2 Just sådana effekter studeras aktivt i Hyytiälä Risken finns dock att varmare klimat leder till snabbare nedbrytning av jordmånens kolreserver, vilket å sin sida skulle minska biomassans storlek och därmed avge mer CO 2 än träden förmår ta in 242
23 Koldioxidsänkor och tidsskalor Upplösning i haven De första extra koldioxidmolekylerna som människan emitterade togs säkerligen mycket snabbt upp av ytvattnen i haven Men ju mer vi producerar, desto svårare blir det för haven att ta upp koldioxiden Delvis satureras ytvattnet, och ifall det fortsättningsvis löses upp mer koldioxid, leder detta till försurning av haven, med möjligen ödesdigra konsekvenser för marina organismer CO 2 -molekyler försvinner på ca 10 år i havet, men avges antagligen ganska snabbt igen Endast om koldioxiden tar sig till djuphaven kommer den att stanna där en längre tid Blandningen dit sker på tidsskalor av ca 1000 år 243
24 Koldioxidsänkor och tidsskalor Karbonatreaktioner på havsbotten En process som sker på tidsskalor på ca 1000 år, där CO 2 från haven kan reagera med CaCO 3 CaCO 3 + CO 2 + H 2 O Ca HCO 3 - Vittring av silikatbergarter (silikat-karbonatcykeln) CaSiO 3 + CO 2 CaCO 3 + SiO 2 Den långsammaste men mest permanenta sänkan för CO 2 244
25 Koldioxidsänkor och tidsskalor Vi har alltså sett att enskilda koldioxidmolekylers livstid i atmosfären är bara ca 10 år, men dom stora sänkorna är endast kortvariga Klimatmodell av följden av ett momentant utsläpp på 100 Gton(C) nedan 245
26 Framtida CO 2 och klimatet Då vi känner till källorna och sänkorna av koldioxid, är vi redo att påbörja det svåraste steget, nämligen att förutspå framtida förändringar Det räcker dock inte med att vi känner till fysiken, vi måste också uppskatta framtida användningen av fossila bränslen, skogsskövling/plantering, etc. CO 2 är heller inte den enda växthusgasen 246
27 Metan (CH 4 ) Andra växthusgaser Främst från jordbruk, nötkreatur, risodlingar Har mer än fördubblats under senaste 200 åren, men ökningen verkar ha saktat ner och kommer möjligen inte att öka på växthuseffekten i framtiden Lustgas (N 2 O) Ökningen har varit måttligare, men fortsätter öka 247
28 Freoner (CFC) Håller på att minska pga restriktioner Andra växthusgaser Kompenserande ämnen ökar och kan i framtiden inverka på växthuseffekten 248
29 Strålningstvingning Hur mycket har vi förändrat mängden (sol- och infraröd) strålning som träffar jordytan? Aerosolernas hälsoeffekter kommer antagligen att leda till snabbare minskning av dessa än växthusgaserna Aerosolernas livstid ett par veckor, CO 2 århundrade, i atmosfären Emissionsscenarion måste också anta värden för aerosolerna 249
30 Emissionsscenarion IPCC-rapporten från 2007 testade flera scenarion, men de som oftast visas är A2, A1B och B1 (hög, medium, låg CO 2 -utsläpp) 2013 rapporten använder bättre namn B1: Moderat ökning till 2040 till 12 Gton(C)/år, varefter minskning till 5 Gton(C)/år till 2100 A1B: Ökning till 17 Gton(C)/år till 2050, 14 Gton(C)/år 2100 A2: Konstant ökning, når 30 Gton(C)/år kring 2100 Den sista kanske verkar pessimistisk, men idag har vi överskridit även de mest pessimistiska scenariona som IPCC hade 2005 I varje fall leder emissionerna till en koldioxidhalt 2-4 gånger högre än för 200 år sedan 250
31 Framtida temperaturer All information från de tidigare slidesen kan då sättas in i de mest avancerade klimatmodellerna som finns till förfogande Ökningen förväntas vara 2-4 grader fram till år 2100 Ökningen var lägre än väntat, men sen dess har temperaturen igen ökat kraftigt 251
32 Hur vet vi att världen värmts upp? Medeltemperaturen inte enda indikatorn 252
33 Efter 2100? Varje fördubbling av CO 2 förväntas öka temperaturen med 2-4 grader CO 2 kan gott stiga över kommande århundraden med2 3 =8, vilket kunde motsvara en uppvärmning på 6-12 grader Samma siffror som skillnaden mellan dagsläget och istiden eller varmaste perioden under mesozoikum Klimatets kaotiska beteende bör inte heller glömmas T.ex. Djuphavscirkulationen Paradoxalt kunde ett avstannande av golfströmmen pga global uppvärmning leda till en nedkylning i Europa Hav-atmosfärkopplingarna är ännu mycket osäkra, och kräver mycket mer forskningsarbete 253
34 Uppvärmning = förhöjd havsyta En av de största hoten 1m, 30m 60m: 254
35 Uppvärmning = förhöjd havsyta Inte precis där ännu, men vi är på väg 255
36 Nya forskningsrön hela tiden : Om planktonen inte överlever i varmare vatten kan CO 2 öka, men också O 2 minska! 256
37 Adaptation och mitigation Dessa två termer används ofta inom klimatforskningen, och är därför värda en notering Mitigation = riskkontroll/risknedsättning, process där beslut tas och skyddande åtgärder implementeras för att reducera riskerna till (eller behålla riskerna på) en viss nivå Adaptation = adaption, anpassning till yttre omständigheter Forskare hoppas fortfarande att mitigation ska vara i fokus 257
Växthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merKapitel 9. Jordens klimathistoria
Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merKlimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?
Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merKlimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03
Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merInlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?
Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merKVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR
DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE
Läs merDEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien
Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen
Läs merDEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR
AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:
Läs merMarkens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:
1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs mer1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merKlimatförändringar genom jordens historia
Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:
Läs merMänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad
Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merVäxthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar
Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merVad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen
Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens
Läs merKlimatet och Ekonomin. John Hassler
Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merSolaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merHur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?
Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Tore Persson Klimatförändring Vad handlar det egentligen
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merVäxthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering
Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar
Läs merFör lite eller för mycket olja?
För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merSkogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt
Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merDe kylande stjärnorna
Jag har läst De kylande stjärnorna En kosmisk syn på klimatförändringarna Av Henrik Svensmark & Nigel Calder Översättning av Peter Pettersson Anarchos förlag (2008) Henrik Svensmark Innan du bestämmer
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merVÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)
Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV
Läs merPåverkar människan klimatet?
Klimatförändringar och global uppvärmning "KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GLOBAL UPPVÄRMNING - VILKA SVAR GER KLIMATVETENSKAPEN?" Historisk information Nutida observationer, teori och modellering Vetenskapligt
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merFN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets
Läs merEVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merETE310 Miljö och Fysik
ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och
Läs merVolontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation
Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merLars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?
Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merKlimatinnovationer för akademin och industrin
Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer
Läs merCrafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet
P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty
Läs merKolets kretslopp i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?-
i den globala energiförsörjningen, vilka är konsekvenserna?- University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Frågeställningar Varför är koldioxiden ett problem? Hur regleras atmosfärens värmebalans? Den
Läs merOm klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs mer1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Läs merOm Murry Salbys ekvation
1 2013-07-24 Om Murry Salbys ekvation Av Pehr Björnbom Murry Salby har analyserat hur koldioxidhalten i atmosfären varierar. Han observerade att den hastighet som koldioxidhalten ändras med varierade som
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs mer