FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING

Transkript

1 FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING Bottenhavets vattendistrikt Samrådsmaterial för perioden 1 mars 1 september 2009

2 Var med och påverka vattnets framtid! År 2000 blev startskottet för en ny europeisk vattenpolitik. Då antog alla medlemsländerna i EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En hörnsten i den europeiska vattenförvaltningen är att alla berörda såväl myndigheter, organisationer och företag som privatpersoner involveras i arbetet. Samråd 1 mars 1 september 2009 Under det gångna året har vattenmyndigheterna för Sveriges fem vattendistrikt tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvens beskrivning. Innan förslagen antas ska alla som vill få lämna synpunkter på innehållet. Därför genomför vi ett samråd under perioden 1 mars till 1 september Genom att svara på samrådet kan du vara med och påverka inriktningen på det fortsatta arbetet med Sveriges vattenförvaltning. I december 2009 fastställs de slutliga dokumenten. Dessa kommer sedan att gälla för perioden Fyra dokument som hänger samman Förvaltningsplanen sammanfattar arbetsmetoder och resultat inom vattenförvaltningen från 2004 och fram till idag. Planen ger även en kort beskrivning av inriktningen på det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Miljökvalitetsnormer innehåller förslag till vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för distriktens vatten. Målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden Vissa vatten har fått en lägre miljökvalitetsnorm än god status. Detta har i så fall motiverats. Åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Det handlar dels om att utveckla styrmedel, dels om konkreta förbättringar av vattenmiljön. Åtgärderna som beskrivs i programmet riktar sig till myndigheter och kommuner. Miljökonsekvensbeskrivningen är en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. Din åsikt är viktig I respektive dokument finns information om hur du går tillväga för att svara på samrådet. Samrådsmaterialet finns även tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats, Där finns möjlighet att lämna synpunkter direkt via en webbenkät. Avslutningsvis vill vi uppmana dig att dela med dig av din kunskap och dina synpunkter. För genom att delta i samrådet hjälper du till att värna vår viktigaste resurs vattnet!

3 Dnr Dnr Enligt sändlista Miljökonsekvensbeskrivning för förslag till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har upprättat bifogade miljökonsekvensbeskrivning för förslaget till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (bilaga 1). Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att göra en miljöbedömning av de åtgärder som följer av Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram och värdera och sammanfatta konsekvenserna för andra miljömål och miljövärden. En avgränsning av miljöbedömningen enligt 6 kap 13 miljöbalken är genomförd, och beslut och samrådssammanställning framgår av bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen kungörs i tidningar inom vattendistriktet och kommer också att bifogas de förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan som skickas ut för samråd i vattendistriktet den 1 mars Redogörelse för ärendet EG har genom direktiv 2000/60/EG den 22 oktober 2000 beslutat om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet). Sverige har införlivat direktivet i svensk lagstiftning i huvudsak genom bestämmelser i 5 kap miljöbalken (1998:808), förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) och förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion (länsstyrelseinstruktionen). EG har även beslutat om direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom 6 kap miljöbalken och förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön har Sveriges landområden och kustvattenområden delats in i fem vattendistrikt. En länsstyrelse i respektive distrikt är vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen i distriktet. Länsstyrelsen i

4 Västernorrlands län är vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Vattendelegationen ska besluta om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, åtgärdsprogram för att bibehålla eller uppnå miljökvalitetsnormer och om en förvaltningsplan för vattendistriktet.en miljöbedömning ska genomföras av vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, enligt 6 kap 11 miljöbalken. Arbetet inleddes med en avgränsning av miljöbedömningen, vilken genomfördes under slutet av Vattenmyndigheten har fattat beslut om avgränsningen av miljöbedömningen. Vattenmyndigheten har därefter upprättat en miljökonsekvensbeskrivning. Vattenmyndighetens motivering Miljökonsekvensbeskrivningen sammanfattar den miljöpåverkan som översiktligt kan bedömas uppkomma vid genomförandet av förslaget till åtgärdsprogram för vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet ska genomföras av myndigheter och kommuner och det är svårt att göra en ingående miljöbedömning av andra parters genomförande av åtgärder. Myndigheternas och kommunernas åtgärder ska sedan, i många fall genomföras av en tredje part. Det finns därför många osäkerheter i bedömningarna av såväl miljökonsekvenserna av åtgärdsprogrammet som de administrativa och juridiska processerna som det kan ge upphov till och som kan ha en inverkan på miljön. Beslut om denna miljökonsekvensbeskrivning av förslaget till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt har fattats av landshövding Bo Källstrand med vattenvårdsdirektör Åke Bengtsson som föredragande. Bo Källstrand Landshövding, ordförande för vattendelegationen Bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning Åke Bengtsson Vattenvårdsdirektör

5 Sändlista INTRESSEORGANISATIONER Dalälvsborna Världsnaturfonden WWF Svenska Naturskyddsföreningen Sportfiskarna Sveriges Ornitologiska Förening Svenska Botaniska Föreningen Fältbiologerna Greenpeace Svenska Jägareförbundet Jägarnas Riksförbund - Landsbygdens Jägare Svenska Båtunionen Svenska Seglarförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Kryssarklubben Svenska turistföreningen Svenska Scoutrådet Sveriges Hembygdsförbund Friluftsfrämjandet Skogsindustrierna Sveriges Kommuner och Landsting Vattenregleringsföretagen Svensk Energi Svenskt Näringsliv Svenskt Vatten LRF LRF/Skogsägarna LRF/Fiskevattenägarna Älvräddarnas samorganisation SERO Kemi- och plastföretagen Jernkontoret Hushållningssällskapens förbund Hushållningssällskapet i Västernorrland Hushållningssällskapet i Västerbotten Hushållningssällskapet i Jämtlands län Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg Korsnäs AB Norra Skogsägarna Mellanskog SCA Skog AB Sveaskog Södra Norrland Sveaskog Bergslagen Holmen Skog AB Holmen Skog AB Skogsstyrelsen Jämtkraft AB Norrskog Eon Vattenfall Fortum Statkraft Svevia AB Svenska samernas riksförbund

6 KOMMUNER Nordmalings kommun Bjurholms kommun Dorotea kommun Vilhelmina kommun Åsele kommun Timrå kommun Ånge kommun Sollefteå kommun Örnsköldsviks kommun Sundsvalls kommun Härnösands kommun Kramfors kommun Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Älvkarleby kommun Hudiksvalls kommun Nordanstigs kommun Ovanåkers kommun Söderhamns kommun Sandviken kommun Ljusdals kommun Hofors kommun Ockelbo kommun Gävle kommun Bollnäs kommun Avesta kommun Borlänge kommun Falu kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Ludvika kommun Malungs kommun Mora kommun Orsa kommun Rättviks kommun Smedjebackens kommun Säters kommun Vansbro kommun Älvdalens kommun Norbergs kommun Sala kommun MYNDIGHETER Naturvårdsverket Fiskeriverket SGU Jordbruksverket Vägverket Skogsstyrelsen Livsmedelsverket Banverket Sjöfartsverket Boverket Energimyndigheten Riksantikvarieämbetet Myndigheten för säkerhet och beredskap Transportstyrelsen

7 Sametinget LÄNSSTYRELSER Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län NORGE Direktoratet for naturforvaltning Fylkesmannen i Hedmark Fylkesmannen i Sör-Tröndelag Fylkesmannen i Nord-Trönderlag Fylkesmannen i Nordland Fylkesmannen i Östfold

8 VATTENDELEGATIONEN FÖR BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Bo Källstrand, ordförande, landshövding i Västernorrlands län Marie Berglund Eija Carlén Catharina Ekelund Inger Eriksson Stig Högberg Anders Lindh Leif Lindholm Lennart Lindeström Lars Nyberg Elisabet Yngström VATTENRÅD/FÖRBUND Dalälvens samrådsgrupp Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd Gästriklands skogs- och kustvattenråd Byälvens och Borgviksälvens vattenvårdsförbund Gästriklands vattenvårdsförening Ljungans vattenråd Indalsälvens vattenråd Indalsälvens vattenvårdsförbund Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i Ljungan Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i Nedre Ångermanälven Vattenrådet för Ångermanälven och södra Ångermanlands kustvatten Vattenrådet för Norra Ångermanlands skogsvattendrag och kustvatten Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Recipientkontroll i Husumbukten och Ö-viksfjärden Samordnad recipientkontroll, Västerbotten Sundsvallsbuktens vattenvårdsförening Svealands kustvattenvårdsförbund Kopia till Aktförvararna på länsstyrelserna och kommunerna inom Bottenhavets vattendistrikt.

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 7 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen... 9 Bedömning av påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen... 9 Bedömning av påverkan på miljöaspekterna Inledning Miljöbedömningens syfte och mål Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Miljöaspekter De nationella miljökvalitetsmålen Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammets syfte och innehåll Förhållandet mellan åtgärdsprogrammet och andra planer och program Vattenmiljön i distriktet Grundvatten Ytvatten Skyddade områden Miljökonsekvensbeskrivning Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 7 (38)

10 4.1 Metod Skalor som har använts Bedömda miljökonsekvenser om åtgärdsprogrammet inte genomförs (nollalternativet) Försurning Övergödning Främmande arter Miljögifter Fysisk påverkan Resultat för nollalternativet Konsekvenser av åtgärdsprogrammet för miljömålen Begränsningar med åtgärdsprogrammet Risker för intressekonflikter och negativa konsekvenser av åtgärdsprogrammet Slutsatser - miljökonsekvenser Förebyggande åtgärder och uppföljning Referenser Bilagor Sidan 8 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

11 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera, bedöma och beskriva åtgärdsprogrammets påverkan och konsekvenser på miljön och samhället. Åtgärdsprogrammets påverkan och konsekvenser ska även jämföras med den sannolika utvecklingen av ett nollalternativ. De sammanfattande slutsatserna av miljöbedömningen är: * Ett nollalternativ medför för miljön och samhället att det blir svårt att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och att det för Sveriges del blir omöjligt att uppnå sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). I ett generationsperspektiv innebär ett nollalternativ att utökat skydd av grundvattenförekomster enligt vattenförvaltningen inte införs varvid det framtida behovet av dricksvatten inte kan tryggas och är mer sårbart mot utsläpp och/eller klimatförändringar. Det innebär också att förutsättningarna för att uppnå en biologisk mångfald förblir fortsatt svaga. * För miljön och samhället medför åtgärderna i åtgärdsprogrammet övervägande positiva miljöeffekter vilket medför att önskvärd miljökvalitet uppnås snabbare och/eller säkrare än vad som annars blivit fallet. Åtgärdsprogrammet bedöms bidra till att flera vattenrelaterade miljöproblem kommer att minska. * I några fall kan åtgärder förutom positiva miljöeffekter också samtidigt medföra negativa effekter, till exempel för bevarande av kulturmiljöer och på markanvändning. Det är inte förrän konkreta, platsspecifika åtgärdsförslag utformats, som det är möjligt att beskriva miljökonsekvenserna på mer detaljerad nivå än vad som har gjorts i denna miljöbedömning. Bedömning av påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen Nedan följer en sammanfattande tabell (tabell 1) där påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen av det föreslagna åtgärdsprogrammet jämförs med påverkan av nollalternativet. Effekterna av åtgärdsprogrammet och jämförelsen med nollalternativet bedöms utifrån att hela åtgärdsprogrammet genomförs till fullo, eftersom det kommer att vara nödvändigt för att kunna uppnå syftet och målet med vattenförvaltningen. Ett plus ökar möjligheterna att miljökvalitetsmålet uppfylls medan ett minus säger att det inte kommer att uppfyllas. En nolla betyder i sin tur att det påverkas varken positivt eller negativt. Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 9 (38)

12 Tabell 1. Visar en jämförelse av effekter på de nationella miljökvalitetsmålen mellan förslag på åtgärdsprogram och nollalternativ. Miljökvalitetsmål Effekter av Effekter av Åtgärdsprogrammet nollalternativet Begränsad klimatpåverkan +/0/- - Ett rikt odlingslandskap 0 0 Giftfri miljö + - Ingen övergödning 0/+ - Levande sjöar och vattendrag + 0 Grundvatten av god kvalitet + 0 Myllrande våtmarker 0/+ 0 Ett rikt växt- och djurliv + - Hav i balans samt levande kust och skärgård + - Bara naturlig försurning 0 - Levande skogar + - God bebyggd miljö + - Bedömning av påverkan på miljöaspekterna Vattenmyndigheten har bedömt att de flesta miljöaspekterna blir positivt påverkade om åtgärdsprogrammet genomförs. Intressekonflikter kan dock uppstå då åtgärder som vidtas för att uppnå god vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald i vissa fall kan få negativa effekter på värdefulla kulturmiljöer och markanvändning. Sidan 10 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

13 1 Inledning Genom bestämmelser i miljöbalken (1998:808), vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och förordning (2007:825) har Länsstyrelsen i Västernorrlands län utsetts till vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. I uppdraget ingår bland annat att fastställa miljökvalitetsnormer för vattenförekomster med utgångspunkt att de ska nå god vattenstatus år Under vissa förutsättningar får Vattenmyndigheten fastställa lägre kvalitetskrav om en god vattenstatus skulle medföra orimliga konsekvenser för samhället. För att kunna fastställa miljökvalitetsnormer ska vattenmyndigheten ta fram ett åtgärdsprogram som riktar sig till myndigheter och kommuner inom vattendistriktet och kan avse alla frågor som berör vattenmiljöns kvalitet. Med anledning av bestämmelserna i 6 kap miljöbalken samt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar har vattenmyndigheten bedömt att en miljöbedömning av åtgärdsprogrammet skall genomföras. Innehållet i åtgärdsprogrammet framgår av 6 kap 5 samt 5 kap 1 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheten tar för första gången fram åtgärdsprogrammet samt gör en miljöbedömning av denna. 1.1 Miljöbedömningens syfte och mål Miljöbedömningen har till syfte att väga in miljöaspekter i planeringen så den hållbara utvecklingen främjas. Den ska föra fram fördelar och nackdelar med åtgärdsprogrammet men även utgöra ett beslutsunderlag tillsammans med åtgärdsprogrammet när den senare ska beslutas. Som ett tillägg till detta ska miljöbedömningen även identifiera, beskriva och söka bedöma den betydande påverkan på miljön som åtgärdsprogrammet kan ha då den appliceras men den ska även beskriva hur miljön sannolikt kommer utvecklas om åtgärdsprogrammet inte tas i bruk. Miljöbedömningen ska också svara på frågan om vilka konflikter som kan uppkomma mellan olika kvalitetsmål. Den kan även användas som ett underlag för övervakning och uppföljning av åtgärdsprogrammets faktiska påverkan när den har genomförts. 1.2 Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Första momentet i bedömningsprocessen är att genomföra en avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Syftet med avgränsningen är att beskrivningen ska koncentreras på de viktigaste miljöfrågorna i åtgärdsprogrammet. Detta för att få fokus på den betydande miljöpåverkan som åtgärdsprogrammet kan antas medföra. Vattenmyndigheten har genomfört en avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen och samråd har genomförts under hösten kring avgränsningsdokumentet. Under remisstiden har det kommit in synpunkter som har lett till vissa förändringar i avgränsningen. Bland annat har miljökvalitetsmålen, bara naturlig försurning, god Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 11 (38)

14 bebyggd miljö och hav i balans samt levande kust och skärgård lagts till i bedömningen. Vattenmyndigheten har tagit beslut om den nya avgränsningen Miljöaspekter Nedan är de miljöaspekter som bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen sammanställda (tabell 2). Tabell 2. Visar en lista över de miljöaspekter som har tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen. Klimat Vatten Befolkning Landskap Bebyggelse Kulturmiljö och kulturarv Materiella tillgångar Biologisk mångfald Djurliv Växtliv Mark Människors hälsa De nationella miljökvalitetsmålen Nedan är de miljökvalitetsmål som tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen listade (tabell 3) Tabell 3. Visar en lista över de nationella miljökvalitetsmål som tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen. Begränsad klimatpåverkan Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård Bara naturlig försurning Levande skogar Vatten berör många olika områden i miljön och flera olika sektorer i samhället. Därför blir det en bred avgränsning av de nationella miljökvalitetsmål som berörs av vatten och det föreslagna åtgärdsprogrammet. De miljökvalitetsmål som har avgränsats bort är: frisk luft, skyddande ozonskikt, levande skogar, säker strålmiljö, god bebyggd miljö och storslagen fjällmiljö. Vattenmyndigheten bedömer att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet, inte kommer att ge någon betydande påverkan på dessa miljökvalitetsmål. Att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan tas med, men inte miljöaspekten klimatfaktorer, beror på att Vattenmyndigheten bedömer att åtgärdsprogrammet inte kommer att påverka klimatmålet, men att det finns en koppling mellan vattenförvaltning och klimat. Till exempel förändras förutsättningarna för att uppnå målen med åtgärdsprogrammet om klimatet förändras Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Miljökonsekvensbeskrivningen ska inte vara mer omfattande än åtgärdsprogrammet. Det föreslagna åtgärdsprogrammet är av generell karaktär och det är därför svårt att genomföra en mer detaljerad miljöbedömning. Miljökonsekvensbeskrivningen berör Sidan 12 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

15 hela arealen av Bottenhavets vattendistrikt. I ett tidsperspektiv används ett kort (fram till 2015) och ett långt (fram till 2030) perspektiv. En del av de föreslagna åtgärderna kommer i framtiden att leda till att mer detaljerade och platsspecifika planer och program tas fram, där mer detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar kommer att behöva genomföras. 2 Åtgärdsprogrammet 2.1 Åtgärdsprogrammets syfte och innehåll Det övergripande syftet med åtgärdsprogrammet är att verka för en hållbar förvaltning av vattenförekomsterna i distriktet och för att säkerställa vattnets goda kvalitet för framtida generationer. Åtgärdsprogrammet ska även se till att de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattendistriktets vattenförekomster uppfylls senast 2015 eller vid den senare tidpunkt som Vattenmyndigheten har beslutat. Miljökvalitetsnormer för vatten har tagits fram för att ge ett mått på vad god vattenstatus är och för att säkerställa att god vattenstatus uppnås. Med hjälp av de åtgärder som tas fram i åtgärdsprogrammet ska miljökvalitetsnormerna uppnås och miljökvalitén upprätthållas. Åtgärdsprogrammet omfattar de vattenförekomster där det har bedömts finnas en risk för att miljökvalitetsnormen inte uppfylls vid angiven tidpunkt. I produkten framgår det även vilka åtgärder som behöver vidtas, när och vilken myndighet eller kommun som behöver vidta respektive åtgärd. Åtgärdsprogrammet innehåller även en beskrivning av miljöproblemen inom respektive huvudavrinningsområde i distriktet och vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka dessa miljöproblem samt kostnadseffektivitets- och konsekvensanalyser. 2.2 Förhållandet mellan åtgärdsprogrammet och andra planer och program Alla de åtgärder som krävs för att återställa vandringsvägarna för fisk i sjöar och vattendrag och för att minska övergödningsproblematiken kommer att innebära en framtida påverkan för många aktörer så som privata verksamhetsutövares, medborgares och myndigheters verksamheter. Vissa ändringar i plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 januari, 2008 innebär ett förtydligande över hur en översiktsplan kan ändras genom fördjupningar och tillägg. Förändringarna innebär att en översiktsplan ska redovisa hur miljökvalitetsnormer ska tillgodoses i planeringen (Boverket, 2008) Detta innebär att de åtgärder som Vattenmyndigheten redovisar för att uppnå miljökvalitetsnormer kan komma att ha en betydande påverkan på hur andra planer och program som till exempel nationella landsbygdsstrategier, trafik- och infrastrukturplaner, regionala utvecklingsplaner och kommunala översiktsplaner/detaljplaner utformas. The Baltic Sea Action Plan (BSAP) är ett program som tagits fram av HELCOM för att uppnå en hållbar förvaltning av Östersjön. Den är till för att återställa en god Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 13 (38)

16 ekologisk status i Östersjöns marina miljö till år Planen innebär att alla nationer runt Östersjön ska ta fram nationella planer och strategier för att minska utsläppen av kväve och fosfor och miljöfarliga ämnen men även utveckla långsiktiga planer av bevarandet av den biologiska mångfalden i Östersjön, alla med olika tidsfrister. Då mycket av Östersjöns belastning beror på markanvändning och andra aktiviteter i dess avrinningsområden berör Vattenförvaltningens åtgärder i stor grad det internationella arbetet med att uppnå målen i BSAP. 3 Vattenmiljön i distriktet 3.1 Grundvatten Sveriges viktigaste grundvattenförekomster för dricksvattenförsörjningen finns i sand- och grusavlagringarna samt i den sedimentära berggrunden. Fokus har lagts på avgränsning av grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar eftersom data varit lättillgängliga, samt att uttagen för vattenförsörjning är relativt stora. I Bottenhavets distrikt finns det en god tillgång på grundvatten tack vare distriktets stora grusåsar. De utgör bland annat viktiga tillgångar för utvinning av naturgas. Ingreppen har lett till negativa konsekvenser för grundvattenkvaliteten och produktionen i många områden, lokalt så omfattande att vattenresursen inte kan utnyttjas som dricksvatten. Då vattenomsättningen är hög i dessa åsar så är de också väldigt känsliga för föroreningar. Ett exempel på ett ämne som påverkar grundvattnet negativt är klorid vilket till största delen orsakas av vägsaltet. I Bottenhavets distrikt finns också naturligt höga halter av klorid i några grundvattenförekomster. Den höga kloridhalten härstammar från landhöjningen som förde med sig områden med havsvatten som numera finns i grundvattenförekomster, främst i Västernorrlands län. I distriktet bedöms att 79 av totalt 781 grundvattenförekomster inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god kemisk status, samtliga förekomster bedöms uppfylla kraven för kvantitativ status. Underlag för statusklassificeringen har främst hämtats från Sveriges Geologiska Undersöknings vattentäcktsarkiv (Databasen för grundvattenförekomster och vattentäkter, DGV) då tillgången till mätdata i övrigt varit begränsad. 3.2 Ytvatten De dominerande miljöproblemen i distriktets ytvatten utgörs främst av miljögifter, fysiska störningar och försurning. Bland miljögifterna är kvicksilver det överskuggande problemet i sötvatten och detta beror huvudsakligen på historiskt nedfall som har både internationellt som nationellt ursprung, men fortfarande är luftnedfallet så betydande att det är svårt att se någon ljusning av läget. Inom distriktet har tidigare klor-alkaliindustri och rostning av svavelkis för skogsindustrins behov av svavelsyra varit betydande utsläppskällor av kvicksilver till luft och vatten. En stor del av den av den internationella belastningen härrör från kolförbränning. Sidan 14 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

17 Idag finns stora mängder kvicksilver upplagrad i våra marker som långsamt läcker ut till våra sjöar och vattendrag. Fysiska störningar härrör från både aktiviteter på land och i vatten. Avverkningar och jordbruk nära vatten kan ge ökat ljusinsläpp och grumling som förorsakar skador. Andra vanliga fysiska störningar är vandringshinder, ändrade flöden samt förändrade bottnar och stränder. Mycket av detta är lämningar från flottningsepoken, men vägdragningar och vattenkraftsregleringar är pågående verksamheter som också bidrar. Det försurande nedfallet minskar och många vatten ingår i det pågående kalkningsprogrammet, vilket gör att vi idag har ett relativt bra upprätthållande försvar. De miljöproblem som inte är lika utbrett är främmande arter och hot mot naturvärden. Lokalt förekommer även miljöproblem med övergödning. 3.3 Skyddade områden Enligt vattenförvaltningsförordningen ska vattenmyndigheterna se till att det finns ett register över skyddade områden för alla distrikt. Registret ska innehålla alla vattenförekomster inom varje avrinningsområde som har förklarats kräva särskillt skydd enligt viss gemenskapslagstiftning. Denna är till för att skydda deras yt- och grundvatten eller för att bevara livsmiljöer och arter som är direkt beroende av vatten. Registret hålls uppdaterat av vattenmyndigheterna och alla skyddade områden kan ses av allmänheten via Vattenkartan 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen är ett begrepp som i sig inte innebär att området har ett formellt skydd. Ändå så får de ett visst skydd då förordningen ställer upp ett antal krav som normer och åtgärder. Dricksvattenförekomster Skyddade områden i vattenförvaltningsförordningen omfattar alla dricksvattenförekomster oavsett om de har vattenskyddsområde enligt 7 kap. 21 miljöbalken eller inte. Förekomsterna som är 218 stycken i distriktet innefattar både yt- och grundvatten och av dessa är 85 % grundvattenförekomster. Fiskvattendirektivet Syftet med fiskvattendirektivet är att vatten som är speciellt viktiga för att upprätthålla fiskbestånden ska skyddas och övervakas. Detta innebär att sötvatten som hyser eller skulle kunna hysa fisk ska skyddas eller om det behövs, förbättras. Generellt sett är inte kvalitetskraven enligt fiskvattendirektivet motstridiga de miljökvalitetsnormer som gäller enligt ramdirektivet för vatten. Om den ekologiska statusen i en vattenförekomst är god eller högre borde detta vara en indikation på att målen i fiskvattendirektivet uppnås. I Bottenhavets distrikt finns det 57 skyddade områden enligt fiskvattendirektivet och de flesta av dessa finns belägna vid Indalsälven. 1 Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 15 (38)

18 Badvattendirektivet Enligt det nya badvattendirektivet skall badplatser med många badande under säsongen årligen registreras och vattenkvaliteten övervakas. Kommunerna ansvarar för provtagningen av de vatten som är utpekade i badvattendirektivet och badvattnet ska klassificeras som utmärkt, bra, tillfredställande eller dålig kvalitet. Klassificeringen ska göras utifrån innevarande år och tre år bakåt kvalitetskravet enligt VFF 2004:660 6 a är att badvattnet senast år 2015 ska vara minst tillfredställande enligt definitionen i NFS 2008:8. I distriktet finns det 11 badplatser som hanteras av direktivet. Dessa är belägna i 9 vattenförekomster varav 7 av dem är vid sjöar och 4 vid kusten. Avloppsdirektivet Medlemsländerna i EU ska, enligt avloppsdirektivet 91/271/EEG peka ut avloppskänsliga områden som kräver en mer grundlig rening av avloppsvatten från tätorter än vad övriga områden gör. Hela distriktet klassas som avloppsvattenkänsligt med avseende på fosfor. Art- och habitatdirektivet Inom Europa är områden utpekade för att skydda enskilda arter och livsmiljöer. Dessa områden utgör det europeiska Natura 2000-nätverket och de naturtyper eller arter som skyddas genom Natura 2000 ska ingå i registret över skyddade områden. Art- och Habitatdirektivet (92/43/EEG) har till syfte att uppnå en hållbar utveckling. Detta ska uppnås genom att gynna den biologiska mångfalden samtidigt som man tar i beaktande med ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov. I Bottenhavets distrikt finns det 2330 områden som är skyddade genom natura Fågeldirektivet I hela Bottenhavets distrikt finns det 1141 områden som är skyddade genom fågeldirektivet (79/409/EEG). Enligt detta direktiv ska medlemmarna inom EU söka bevara alla fågelarter som förekommer naturligt inom länderna genom skydd, skötsel, förvaltning och kontroll. De reglerar även hur de utnyttjas. 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Metod Om åtgärdsprogrammet genomförs förutsätts att konsekvenserna generellt sett blir positiva för miljön eftersom det grundläggande syftet med programmet är att förbättra vattenmiljön. För att ändå systematiskt försöka förutsäga och bedöma miljöeffekterna med vissa uppsatta åtgärder och aktiviteter så behövs en miljökonsekvensbeskrivning. Hur detaljerat i tid och rum dessa effekter kan förutsägas beror på hur preciserat underlaget är, såväl med hänsyn till miljöns egenskaper som planerade åtgärder. Sidan 16 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

19 Flertalet insatser innebär att ett utrednings- och/eller utvecklingsarbete av en myndighet ska ske som senare kan komma att leda fram till nya framtida mer eller mindre styrande regler eller liknande för verksamhetsutövare och andra vilkas aktiviteter påverkar vattnet. I åtgärdsprogrammet är det endast i enstaka fall som det kan beskrivas konkreta fysiska åtgärder och det är därför lämpligt att bedöma miljökonsekvenserna i första hand på en kvalitativ nivå då kvantifiering knappast är möjligt annat än i enstaka fall. Miljökonsekvensbeskrivningen blir därför generell och övergripande till sin karaktär. Vidare är det lämpligt att vid kategoriseringen av miljön utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, vilka används i många sammanhang. En mätskala i tre kategorier; positiv (+), negativ (-) och neutral (0), används vid konsekvensbedömningarna Skalor som har använts Miljöbedömningen visar negativ och positiv påverkan under ett kort och ett långt tidsperspektiv. Det korta perspektivet sträcker sig till år 2015, då åtgärdsprogrammet ska ha genomförts och de första effekterna ska rapporteras. Det finns möjlighet till tidsfrister för vissa vatten som inte kommer att kunna nå målet till 2015 och dessa kan antingen sträcka sig till 2021 eller Bedömda miljökonsekvenser om åtgärdsprogrammet inte genomförs (nollalternativet) Nollalternativet är en beskrivning av de miljökonsekvenser som kommer att uppstå om åtgärdsprogrammet inte genomförs och alla nuvarande åtgärder fortgår som tidigare. Oförutsägbara störningar som till exempel finansiell oro och konjunktursvängningar i vår omvärld gör det emellertid mycket svårt att göra trovärdiga förutsägelser om den framtida utvecklingen inom olika branscher. För detta ändamål har Vattenmyndigheterna tagit hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) som tagit fram prognoser över befolkningsutvecklingen samt ekonomisk utveckling för olika branscher i Bottenhavets vattendistrikt för perioden fram till 2015 (figur 1 och 2). Med stöd av prognoserna från SCB och befintliga uppgifter om utsläppsmängder, görs för varje miljöproblem skattningar av framtida konsekvenser av utvecklingen av relevanta branscher och sektorer. Även idag finns det strategier, planer och program för flera av de områden som vattenmyndighetens åtgärdsprogram berör. De är främst syftade till att de nationella miljökvalitetsmålen ska uppnås. Men arbetet med dessa strategier, program och planer går långsamt och det kommer att ta tid att uppnå miljömålen även om ytterligare åtgärder genomförs (Miljömålsrådet, 2008). Troligen kommer åtgärder att sättas in för att till exempel restaurera fysiska störningar i sjöar och vattendrag, minska försurning och minska utsläppen av fosfor och kväve till vattenmiljön även utan Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 17 (38)

20 befolkningsmängd Figur 1. Prognos för befolkningstillväxt i Bottenhavets vattendistrikt (SCB). 1,80 Gruvor, mineral och tillverkning 1,70 förändring av produktionsvärden 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 Kemikalier och kemiska produkter Livsmedels-, dryckesvaruframställning och tobakstillverkning Skogsbruk Jordbruk Fiske El-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning Stål- och metallframställning Tjänster 0, Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning Figur 2. Prognos för förändring av produktionsvärden för branscher i Bottenhavets vattendistrikt, basår 2004 (SCB) Försurning Försurningsproblemet härrör främst från utsläpp av försurande ämnen som svaveldioxid (SO 2 ) och kväveoxider (NO x ). Sedan början av 1990-talet och fram till nu har nedfallet av svaveldioxid minskat med % och kväveoxiderna med ca 30 %. Det är inte bara den sura nederbörden som bidrar till försurning utan även markanvändning i form av jord- och skogsbruk kan påverka. Inom jordbruket kompenseras den försurande effekten via gödsling och kalkning, men i skogsbruket är sådan tillförsel fortfarande mindre vanlig. Vid skogsdikning minskar uppehållstiden för vattnet i marklagret vilket förvärrar situationen ytterligare. Sidan 18 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

21 Även om nedfallet av försurande ämnen minskat de senaste åren fortsätter problemet att vara betydande i Bottenhavets vattendistrikt. Enligt prognoserna förväntas dessutom den ekonomiska utvecklingen inom skogsbruket att öka under perioden Det finns en möjlighet att ökningen medför en negativ effekt på försurningssituationen om ingen kompensation i form av kalkning sker. Trots den fortsatta försurningsproblematiken, samt effekten som eventuellt uppstår genom ett ökat skogsbruk, bedöms de nuvarande kalkningsprogrammen vara tillräckliga för att undvika en försämring av försurningssituationen under perioden fram till Detta bland annat för att nedfallet förväntas minska ytterligare Övergödning Bottenhavets distrikt kännetecknas inte av samma omfattande problem med övergödning av ytvatten som förekommer i landets södra delar. Men det är långt ifrån ovanligt med övergödningsproblem på lokal nivå framför allt inom de områden som är tättbefolkade och jordbruksdominerade. Vi återfinner därför övergödningsproblem främst i de södra och östra delarna av distriktet. En lokal belastning på näringsfattiga skogssjöar kan snabbt ändra näringsförhållandena och tillståndet för dessa sjöar. Näringsöverskottet i inlandsvattnen medför också att näringsämnen transporteras vidare till havet. Åtgärder har vidtagits mot utsläppen men det finns exempel från kusten på övergödning och syrefria bottnar som indikerar att det krävs mer insatser. Även om Bottenhavet inte har några större problem med övergödning är negativa effekterna av ett nollalternativ att övergödning och algblomning troligtvis kommer att öka och att badvattenkvaliteten kommer att försämras. Rekreationsvärdet i omgivningen kommer att försvagas på grund av försämrad badvattenkvalitet samt ett försämrat sportfiske genom minskade fiskpopulationer. Vid ett nollalternativ kommer det även bli omöjligt för Sverige att uppnå sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Inom jordbrukssektorn har man arbetat med åtgärder under lång tid och många av dessa har kommit till stånd genom rådgivning till lantbrukarna. Dessa insatser har varit framgångsrika och måste fortsätta och utvecklas tillsammans med ekonomiska styrmedel. Det finns även bidrag att söka för en del åtgärder. Skogsstyrelsen har tagit fram rådgivning för hur skogsbruket ska ta hänsyn när man bedömer skogsbruk vid vatten. Ändå kvarstår en hel del att göra innan dessa råd lett till fullständig praktisk tillämpning. Inom industrin har det på senare tid gjorts stora investeringar i bättre teknik för att minska utsläppen av näringsämnen till vatten och luft. Samtidigt förutspår prognoserna att de branscher som står för den största andelen av utsläppen kommer att öka sin produktion under den kommande perioden. Emellertid förutsätts att krav på ytterligare reningsåtgärder kommer att ställas på industrin så att utsläppen av näringsämnen förblir oförändrad trots en förväntad produktionsökning. Inom de kommunala reningsverken har åtgärder genomförts under lång tid för att förbättra reningskapaciteten av framförallt fosfor. Men av de enskilda avloppen är det många som är av mycket dålig kvalitet och man räknar med att färre än hälften fungerar tillfredställande. De enskilda avloppens andel av belastningen till våra Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 19 (38)

22 kustvatten är oftast liten, men för enskilda sjöar och vattendrag samt havsvikar med dålig cirkulation kan de utgöra en betydande påverkanskälla för näringsämnen. Övergödningsproblematiken kommer troligen att öka under perioden Denna bedömning grundar sig på SCB: prognos att jordbrukssektorn kommer att öka sin produktion under denna period vilket förväntas leda till att en ökad mängd näringsämnen släpps ut. Reningsverkens och de enskilda avloppens påverkan på vattenförekomsterna är beroende av befolkningsutvecklingen. För Bottenhavets vattendistrikt visar prognoserna från SCB på en minskning med drygt 1000 personer under den aktuella perioden. Avloppens påverkan på övergödningsproblematiken bedöms därför som oförändrad Främmande arter Det finns flera olika spridningsvägar för främmande arter som når vattnet i distriktet. Marina arter kan spridas genom barlasten på ett fartyg men även genom att arter har planterats ut vid andra länder i Europa och sedan förflyttat sig norrut. Främmande arter kan ställa till problem i våra hav, sjöar och vattendrag men även på land. Det kan i de flesta fall vara näst intill omöjligt att förhindra fortsatt spridning eller att eliminera redan etablerade främmande arter i våra kustvatten. Fortsatt internationell handel ger en fortsatt risk för nyetablering av främmande arter i Sverige. Omfattningen av nyetablering och spridning av främmande arter bedöms vara oförändrad under perioden fram till år Miljögifter Resultaten av tidigare hantering av metaller och andra miljögifter i form av höga halter märks idag ibland annat i den fisk som fångas. Bekämpningsmedelsanvändningen inom Bottenhavets vattendistrikt är mindre per arealenhet än i södra Sverige men användningen kan ändå spåras i våra vatten. Det har gjorts många åtgärder som begränsat belastningen av miljögifter på vattenmiljön men åtgärderna har som regel mindre effekt på det som redan kommit ut i våra vatten och ekosystem. Idag använder vi en mängd olika ämnen med kända eller okända miljöeffekter vars effekter i miljön vi först kommer att se långt senare. Halterna av miljögifter som dioxiner och kvicksilver i fisk har medfört att myndigheterna tvingats inrätta kostrekommendationer för att minska risken för effekter på människors hälsa. Den ekonomiska tillväxten inom branscher med betydelse för hantering, utsläpp och läckage av miljögifter förutspås i SCB: s prognoser bli god. De främsta företrädarna för dessa branscher är kemikalieindustrin (>60% tillväxt) och gruv-, mineral-, tillverkningsindustri (>70 % tillväxt). Med en något mindre ökning under perioden finns även massa- och pappersindustrin (ca 10 %) samt stål- och metallframställning (<15 %). Med utgångspunkt från prognoser utförda av SCB för berörda branscher förutses utsläppen av miljögifter öka under perioden fram till Sidan 20 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

23 4.2.5 Fysisk påverkan En marginell fortsatt utbyggnad av vattenkraft och kommersiella hamnar leder till en oförändrad situation med avseende på fysisk påverkan under perioden fram till Resultat för nollalternativet Tabell 4 visar det så kallade nollalternativet. Det vill säga det bedömda resultatet för miljömålen om åtgärdsprogrammet inte infrias utan det pågående arbetet fortsätter som idag,. Tabell 4. Visar nollalternativet, alltså hur vattenmiljön i yt- och grundvatten samt skyddade områden i Bottenhavets distrikt utifrån de nationella miljömålen bedöms påverkas av pågående åtgärdsarbete för att nå miljömålen. För varje miljömål redogörs de i sammanhanget relevanta delmål och de miljöaspekter som berörs inom varje miljömål. För att visa på om påverkan är positiv, negativ eller neutral har ett +, - eller 0 använts. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Ett rikt odlingslandskap Delmål som berörs av Åtgärdsprogrammet * Utsläppen av växthusgaser ska minska så att de år 2012 är minst 4 % under utsläppsnivåerna för år * Småbiotoper och kulturbärande landskapselement ska öka * Åtgärdsprogram för hotade arter Miljöaspekter Klimat, vatten, befolkning, landskap, bebyggelse, kulturmiljö och kulturarv, befolkning, materiella tillgångar. Vatten, biologisk mångfald, växt- och djurliv, landskap, kulturmiljö och kulturarv Påverkan på miljömålet - 0 Giftfri miljö * Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper ska förbättras * Information om farliga ämnen i alla varor * Farliga ämnen ska fasas ut * Dioxiner och kadmium ska minska till säkra nivåer * Riktvärden för miljökvalitet för viktiga ämnen * Efterbehandling av förorenade områden Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, befolkning, människors hälsa, - Ingen övergödning * Utsläpp av fosforföreningar till sjöar och vattendrag ska minska * Utsläpp av kväveföreningar ska minska till vatten och luft * Utsläpp av ammoniak ska minska Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv - Levande sjöar och vattendrag * Skydd av natur- och kulturmiljöer * Restaurering av vattendrag * Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner överallt * Utsättning av djur och växter * Åtgärdsprogram för hotade arter Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, kulturmiljö och kulturarv, landskap 0 Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 21 (38)

24 Grundvatten av god kvalitet * Skydd av grundvattenförande geologiska formationer * Mark- och vattenanvändning ska inte medföra förändringar i grundvattennivå som negativt påverkar vattenförsörjning, markstabiliteten eller djur- och växtliv i närliggande ekosystem * Rent vatten för dricksvattenförsörjning Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, människors hälsa 0 Myllrande våtmarker * Myrskyddsplan * Skogsbilvägar ska byggas hänsynsfullt * Åtgärdsprogram för hotade arter * I odlingslandskapet skall minst ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010 (jämnt fördelat över Sveriges odlingsyta) Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv 0 Ett rikt växt- och djurliv * Hejdad förlust av biologisk mångfald * Minskad andel hotade arter * Hållbart nyttjande av biologiska resurser i vatten- och landmiljöer för att en biologisk mångfald kan upprätthållas på landskapsnivå Djur- och växtliv, biologisk mångfald - Hav i balans samt levande kust och skärgård * Värdefulla marina miljöer ska skyddas * Kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap ska bevaras * Åtgärdsprogram för hotade marina arter * Uttag och återväxt av fisk ska ske på ett hållbart sätt Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, befolkning, människors hälsa - Bara naturlig försurning Levande skogar * Försurade sjöar och vattendrag ska minska * Försurningen av skogsmark ska minska * Långsiktigt skydd av skogsmark *Förstärkt biologisk mångfald * Åtgärdsprogram för hotade arter * Försurade sjöar och vattendrag ska minska * Försurningen av skogsmark ska minska Vatten, djur- och växtliv, biologisk mångfald, mark - Vatten, djur- och växtliv, biologisk mångfald, mark - God bebyggd miljö *planeringsunderlag om vatten i tätorter *Uttaget av naturgrus ska vara hållbart * Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska ha en långsiktig hållbar förvaltning * Användandet av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesvarande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används * Avfall innehållande bland annat fosfor ska återvinnas Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, kulturmiljö och kulturarv, landskap, bebyggelse, befolkning och människors hälsa, materiella tillgångar - Sidan 22 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

25 4.3 Konsekvenser av åtgärdsprogrammet för miljömålen Hur miljön genom de nationella miljökvalitetsmålen påverkas av det föreslagna åtgärdsprogrammet ska identifieras, bedömas och beskrivas i miljöbedömningen. I denna miljöbedömning har Vattenmyndigheten använt de nationella miljökvalitetsmålen som en värdegrund, för att ställa de förväntade effekterna av åtgärdsprogrammet mot de nationella miljökvalitetsmålen (tabell 5). Detta är viktigt dels för att identifiera vilka negativa effekter som åtgärdsprogrammet kan få på miljökvalitetsmålen samt förstå hur åtgärdsprogrammet kan underlätta arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Tabell 5. Visar de nationella miljökvalitetsmålen som åtgärdsprogrammet kan ha en betydande påverkan på. För varje miljömål redogörs de delmål som berörs av åtgärdsprogrammet och de miljöaspekter som berörs inom varje miljömål. För att visa på om påverkan är positiv, negativ eller neutral har ett +, - eller 0 använts. Miljömål Begränsad klimatpåverkan Delmål som berörs av Åtgärdsprogrammet * Skydd av natur- och kulturvärden * Restaurering av vattendrag * Vattenförsörjningsplaner * Utsättning av djur och växter * Åtgärdsprogram för hotade arter Miljöaspekter Klimat, vatten, befolkning, landskap, bebyggelse, kulturmiljö och kulturarv, befolkning, materiella tillgångar Påverkan på miljömålet -/0/+ Kommentar Miljökvalitetsmålet kan på lång sikt komma att påverkas av åtgärdsprogrammet till exempel i form av avveckling eller minskad produktion av energiproducerande dammar. Kan finnas en framtida målkonflikt i detta avseende med hänvisning till uppfyllande av en god ekologisk status i vattnet kontra uppfyllande av klimatmålen. Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö * Småbiotoper och kulturbärande landskapselement ska öka * Åtgärdsprogram för hotade arter * Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper ska förbättras * Information om farliga ämnen i alla varor * Farliga ämnen ska fasas ut * Dioxiner och kadmium ska minska till säkra nivåer * Riktvärden för miljökvalitet för viktiga ämnen * Efterbehandling av förorenade områden Vatten, biologisk mångfald, växt- och djurliv, landskap, kulturmiljö och kulturarv Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, befolkning, människors hälsa, 0 + Vattenmyndigheten räknar inte med några större effekter på detta miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålet gynnas av att åtgärdsprogrammet kommer prioritera bland annat sanering av förorenade områden, rening av dagvatten och ökade krav på avloppsrening. Ingen övergödning * Utsläpp av fosforföreningar till sjöar och vattendrag ska minska * Utsläpp av kväveföreningar ska minska till vatten och luft * Utsläpp av ammoniak ska minska Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv 0/+ Övergödningsproblematiken är ofta dåligt utredd i distriktet. Men åtgärdsprogrammet kommer trycka på förbättringar inom området, men detta beräknas ta tid. Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 23 (38)

26 Levande sjöar och vattendrag * Skydd av natur- och kulturmiljöer * Restaurering av vattendrag * Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner överallt * Utsättning av djur och växter * Åtgärdsprogram för hotade arter Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, kulturmiljö och kulturarv, landskap + Åtgärdsprogrammet kommer kunna ha en betydande positiv påverkan på detta miljökvalitetsmål då målet med Åtgärdsprogrammet är att förbättra vattnets ekologiska och kemiska status. Grundvatten av god kvalitet * Skydd av grundvattenförande geologiska formationer * Mark- och vattenanvändning ska inte medföra förändringar i grundvattennivå som negativt påverkar vattenförsörjning, markstabiliteten eller djur- och växtliv i närliggande ekosystem * Rent vatten för dricksvattenförsörjning Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, människors hälsa + Miljökvalitetsmålet kommer att påverkas betydligt av Åtgärdsprogrammet på lång sikt då effekterna av de åtgärder som genomförs får genomslag i grundvattnet. Myllrande våtmarker * Myrskyddsplan * Skogsbilvägar ska byggas hänsynsfullt * Åtgärdsprogram för hotade arter * I odlingslandskapet skall minst ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010 (jämnt fördelat över Sveriges odlingsyta) Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv + Åtgärdsprogrammet kommer påverka detta miljökvalitetsmål positivt då krav på grundvatten finns så de inte skadar ekologin i angränsande ytvatten kan tänkas bidra. Ett rikt växt- och djurliv * Hejdad förlust av biologisk mångfald * Minskad andel hotade arter * Hållbart nyttjande av biologiska resurser i vatten- och landmiljöer för att en biologisk mångfald kan upprätthållas på landskapsnivå * Värdefulla marina miljöer ska skyddas * Kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap ska bevaras * Åtgärdsprogram för hotade marina arter * Uttag och återväxt av fisk ska ske på ett hållbart sätt Djur- och växtliv, biologisk mångfald + Åtgärdsprogrammet kommer ha en positiv inverkan på miljökvalitetsmålet, främst på växt- och djurliv nära eller i vatten. Hav i balans samt levande kust och skärgård Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, befolkning, människors hälsa + Åtgärdsprogrammet kommer ha en positiv inverkan på miljömålet med minskad övergödning och ökad biologisk mångfald som ger ökade förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Bara naturlig försurning * Försurade sjöar och vattendrag ska minska * Försurningen av skogsmark ska minska Vatten, djur- och växtliv, biologisk mångfald, mark 0 Åtgärdsprogrammet uppmuntrar fortsatta åtgärder mot försurningen. Dock är detta ett globalt problem då den största orsaken är utsläpp till luften som kan transporteras långt. Levande skogar God bebyggd miljö * Långsiktigt skydd av skogsmark *Förstärkt biologisk mångfald * Åtgärdsprogram för hotade arter * Försurade sjöar och vattendrag ska minska * Försurningen av skogsmark ska minska *planeringsunderlag om vatten i tätorter *Uttaget av naturgrus ska vara hållbart * Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska ha en långsiktig Vatten, djur- och växtliv, biologisk mångfald, mark Vatten, biologisk mångfald, djur- och växtliv, kulturmiljö och kulturarv, landskap, bebyggelse, befolkning och + + Åtgärder för att behålla en god kvantitativ status av grundvatten kommer påverka detta miljökvalitetsmål positivt. Åtgärdsförslag som riktar sig mot fysisk störning i sjöar och vattendrag kan i vissa fall krocka med kulturmiljöfrågor. Om denna krock däremot Sidan 24 (38) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009