Kommunfullmäktige. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom. Tid: , kl. 18:00

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 18:00 Plats: Pelarsalen, Medborgarhuset Föredragningslista Nr Ärende Diarienr 1. Anmälan om jäv 2. Val av justerande , kl Allmänhetens frågestund 4. Information och meddelanden 5. Interpellationer, frågor och motioner 6. Ersättning för styrelseuppdrag i MittNät AB KS 2018/ Lokalprojekt Snöå Arena KS 2018/ Översyn av den politiska organisationen KS 2016/ Plantaxa KS 2018/ Ändring av detaljplaner på Grönalid till följd av förrättning 11. Ny detaljplan som berör Saltvik 23:1, Saltvik 66:1 m.fl. 12. Inlandsbanan AB, extra bolagsstämma , ombudsinstruktion KS 2018/127 KS 2018/128 KS 2018/ Val av ersättare i Vansbro Teknik AB KS 2018/ Val av ersättare i Stiftelsen Vansbrohem KS 2018/ Val av ombud till Inlandsbanan AB KS 2018/102 Uwe Weigel Ordförande Mikael Granath Sekreterare

2 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 30 Ärende KS 2018/116 Ersättning för styrelseuppdrag i MittNät AB Förslag till kommunfullmäktige Arvode för förtroendevald i styrelsen för MittNät AB ska utgå enligt Vansbro kommuns arvodesreglemente. Jäv Anders Lundin (C) deltar inte i handläggningen i ärendet på grund av jäv. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , KS 2015/85, att Vansbro kommun skulle ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. Vansbro har godkänts av övriga ingående parter och aktieägaravtal är upprättat. Vansbro kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare i styrelsen. I aktieägaravtalet p 5 finns beskrivet att arvode inte ska utgå från bolaget för dessa uppdrag och behöver därför hanteras av kommunen. Detta förslag avser bara regleringen kring ersättning för uppdraget som ledamot i styrelsen. Förslaget är att arvodet hanteras enligt Vansbro kommuns arvodesreglemente. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Arvode för förtroendevald i styrelsen för MittNät AB ska utgå enligt Vansbro kommuns arvodesreglemente. Beslutsunderlag Personalchef, tjänsteutlåtande Justerande Utdragsbestyrkande

3 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd personal KS 2018/116 Personalchef Lillemor Tännström KOMMUNFULLMÄKTIGE Ersättning för styrelseuppdrag i MittNät AB Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att arvode för förtroendevald i styrelsen för MittNät AB ska utgå enligt Vansbro kommuns arvodesreglemente. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , KS 2015/85, att Vansbro kommun skulle ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. Vansbro har godkänts av övriga ingående parter och aktieägaravtal är upprättat. Vansbro kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare i styrelsen. I aktieägaravtalet p 5 finns beskrivet att arvode inte ska utgå från bolaget för dessa uppdrag och behöver därför hanteras av kommunen. Detta förslag avser bara regleringen kring ersättning för uppdraget som ledamot i styrelsen. Förslaget är att arvodet hanteras enligt Vansbro kommuns arvodesreglemente. Beslutet expedieras till : Lönefunktionen Tjut Arvode MittNät AB 2018 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

4 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 31 Ärende KS 2018/132 Lokalprojekt Snöå Arena Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja en medfinansiering om högst 1,2 miljoner som fördelas på två år, kronor för 2018 samt kronor för 2019 under förutsättning att Arvsfonden beviljar projektet Snöå Arena som helhet. Finansieringen sker 2018 genom en justering av kommunstyrelsens överskottsmål samt inarbetas i budget för Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att uppsätta ett 10-årigt nyttjanderättsavtal samt ett reviderat driftsavtal med Dala-Järna IK. Beslut Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut, beslutar kommunstyrelsen för egen del att kommunicera med Dala Järna IK om vikten av att hitta ytterligare externa ekonomiska medel för att minska behovet av kommunal medfinansiering. Ärendet Kommunstyrelsen har vid sitt möte den 6 februari 2018 tagit del av en presentation från Dala-Järna IK om en satsning på projektet Snöå Arena. Projektet är budgeterat till ca 6 mkr med huvudsaklig finansiering från allmänna arvsfonden och syftar till att främja idrott, motion och friskvård med särskilt fokus på barn och unga samt nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Behovet av medfinansiering från Vansbro kommun beräknas till 1,5 mkr för att genomföra projektet. Frågan om driftkostnader och underhåll är inte beräknade i underlaget. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat om en besparingsnivå för 2018 om 7,5 mkr och det föreligger även ett förväntat underskott för I den verksamhetsplan och budget som beslutats för 2018 finns inget utrymme för en medfinansiering i storleksordningen 1,5 mkr för detta projekt. Den möjlighet som finns är en justering av de 4 mkr som tidigare avsatts för att nå ett överskottsmål om 2 procent vilket är en höjning av överskottsmålet från föregående år. Förvaltningens förslag är mot bakgrund av kommunens ekonomiska läge att projektet planeras och genomförs Detta skulle då innebära att det skapas en möjlighet för att ta med detta projekt i budgetarbetet för 2019 och att det dessutom finns större möjligheter att ansöka om projektmedel från Justerande Utdragsbestyrkande

5 Protokollsutdrag Sida 2 (3) Kommunstyrelsen ytterligare aktörer utöver Arvsfonden för att på detta sätt minska storleken på den medfinansiering som krävs av Vansbro kommun. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja en medfinansiering om högst 1,2 miljoner som fördelas på två år, kronor för 2018 samt kronor för 2019 under förutsättning att Arvsfonden beviljar projektet Snöå Arena som helhet. Finansieringen sker 2018 genom en justering av kommunstyrelsens överskottsmål samt inarbetas i budget för Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut, beslutar kommunstyrelsen för egen del att kommunicera med Dala Järna IK om vikten av att hitta ytterligare externa ekonomiska medel för att minska behovet av kommunal medfinansiering. Anneli Hultgren (C), Wahan Harutun (KP) och Nils-Erik Edlund (S) yrkar bifall till ordförandes förslag. Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag: Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att uppsätta ett 10-årigt nyttjanderättsavtal samt ett reviderat driftsavtal med Dala-Järna IK. Nils-Erik Edlund (S) yrkar bifall till Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag. David Gustafssons (L) förslag: Ärendet återremitteras för att utreda vilka ekonomiska konsekvenser en investering får för drift- och underhållskostnaderna. Beslutsgång Ordförande ställer frågan om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordförande ställer sitt förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Torsten Larssons (KD) tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Beslutsunderlag Kommunchef, tjänsteutlåtande Justerande Utdragsbestyrkande

6 Protokollsutdrag Sida 3 (3) Kommunstyrelsen Lokalprojekt Snöå Arena Information till Vansbro kommunledning Kommunstyrelsens budget 2018 Justerande Utdragsbestyrkande

7 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS 2018/132 Kommunchef Oscar Fredriksson Kommunfullmäktige Lokalprojekt Snöå Arena Rekommendation till beslut Alternativ 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att påbörja planering och söka finansiering för ett genomförande av projektet under Alternativ 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att medfinansiera projektet med 1,5 mkr att finansieras genom en justering av överskottsmålet inom kommunstyrelsens budget för Alternativ 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå begäran. Sammanfattning Kommunstyrelsen har vid sitt möte den 6 februari 2018 tagit del av en presentation från Dala-Järna IK om en satsning på projektet Snöå Arena. Projektet är budgeterat till ca 6 mkr med huvudsaklig finansiering från allmänna arvsfonden och syftar till att främja idrott, motion och friskvård med särskilt fokus på barn och unga samt nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Behovet av medfinansiering från Vansbro kommun beräknas till 1,5 mkr för att genomföra projektet. Frågan om driftkostnader och underhåll är inte beräknade i underlaget. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat om en besparingsnivå för 2018 om 7,5 mkr och det föreligger även ett förväntat underskott för I den verksamhetsplan och budget som beslutats för 2018 finns inget utrymme för en medfinansiering i storleksordningen 1,5 mkr för detta projekt. Den möjlighet som finns är en justering av de 4 mkr som tidigare avsatts för att nå ett överskottsmål om 2 procent vilket är en höjning av överskottsmålet från föregående år. Förvaltningens förslag är mot bakgrund av kommunens ekonomiska läge att projektet planeras och genomförs Detta skulle då innebära att det skapas en möjlighet för att ta med detta projekt i budgetarbetet för 2019 och att det dessutom finns större möjligheter att ansöka om projektmedel från ytterligare aktörer utöver Arvsfonden för att på detta sätt minska storleken på den medfinansiering som krävs av Vansbro kommun. Beslutsunderlag Lokalprojekt Snöå Arena Information till Vansbro kommunledning Kommunstyrelsens budget 2018 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

8 Bilaga KS 2018/132 BUDGET tkr 2018 Exklusive kapitalkostnader KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Utbildning, kultur och fritid Socialt stöd och omsorg Samhällsbyggnad Kommunkansli, intern service o integration Kollektivtrafik Strategisk utveckling Löneökningar helår 2017 inkl höjt PO KS förfogande Anpassningskrav % överskott KOMMUNSTYRELSEN Budget 2017 Budget 2018 Ram 2019 Ram 2020 tkr Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN VDUF JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Extra statsbidrag flyktingmottagnade Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT

9 Bilaga KS 2018/132

10

11

12

13

14

15 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 32 Ärende KS 2016/716 Översyn av den politiska organisationen Förslag till kommunfullmäktige Den nuvarande alternativa politiska organisationen bibehålls utan förändringar under mandatperioden Kommunstyrelsen upplåtes att självt organisera sitt arbete i syfte att sammanföra ansvar och befogenhet. Kommunstyrelsen ska lägga sitt fokus på att utveckla och systematisera styrningen av kommunen i enlighet med den styrmodell som fastställts. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. Roller ska tydliggöras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken, samt mellan politik och förvaltning. En handlingsplan ska upprättas och återrapporteras till kommunfullmäktige. Reservationer Nils-Erik Edlund (S), Nall Lars-Göran Andersson (S), Monica Ericsson (S), Ulrika Gärds Forsberg (S) och Wahan Harutun (KP) reserverar sig mot beslutet. Ärendet I den översyn som genomförts har några problemområden lyfts fram. Fullmäktige har genom åren genomfört otaliga omorganisationer. Stor vikt har lagts vid strukturer, medan organisationskulturen nästan helt har förbisetts. Detta trots att många olika undersökningar och utredningar har visat på starkt negativa attityder bland de förtroendevalda, inom förvaltningen, men även hos medborgarna. För att komma till rätta med detta problem måste man aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken och mellan politik och förvaltning. En handlingsplan bör därför upprättas och arbetet bör kontinuerligt återrapporteras till kommunfullmäktige. Det låga deltagandet vid sammanträden är oroande och det uttals som ett problem att kunna avsätta tid för det politiska uppdraget. Det är svårt att få uppdragen att gå ihop med arbete, familj och andra engagemang. För att ge förutsättningar kan det vara en fördel att på viss tid engagera ytterligare en förtroendevald - ett oppositionsråd. Redan i dag läggs en hel del uppdrag på Justerande Utdragsbestyrkande

16 Protokollsutdrag Sida 2 (4) Kommunstyrelsen vice ordförande. Att ha en känd tjänstgöringsgrad om exempelvis 40 procent, skulle kunna göra det enklare att kombinera förtroendeuppdraget med annat deltidsjobb. Vidare skulle det ge en annan kontinuitet till det politiska arbetet. Alternativet är att vice ordförande avropas timme för timme, som sker i dag. Det finns sedan tidigare ett känt dilemma avseende ansvar och befogenhet. Det gäller framförallt i de individärenden inom socialtjänstområdet som delegerats till utskottet Omsorg och till förvaltningen. Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätt, men inte ansvar. Det innebär att kommunstyrelsen och dess ordförande uppbär hela ansvaret medan besluten fattas av annan. Det finns exempel på kommuner som inrättat en särskild nämnd för just denna typ av ärenden. Inrättandet av en Individnämnd skulle kunna ha myndighetsutövning inom socialtjänstområdet gentemot enskilda individer som sitt enda uppdrag. Därmed ligger ansvaret på den som har befogenheten att besluta. Ett alternativ till detta är att kommunstyrelsens ordförande tillika är utskottet Omsorgs ordförande. Ansvar har då sammanförts till samma person. I övrigt föranleder inte den genomförda översynen några förslag på direkta organisatoriska förändringar. Med det komplexa uppdrag som det är att styra en kommun vars verksamhet bedrivs i många olika former förutom förvaltningsformen, så som entreprenader, bolag och kommunalförbund finns inte utrymme för detaljstyrning oavsett politisk organisation. Såväl styrning som återkoppling måste systematiseras och följa den styrmodell som fastställts. Att utveckla en systematiserad styrning är därför av största vikt och bör därför ligga i fokus. Idag är det få verksamheter som behöver en hög grad av detaljstyrning. Däremot behövs spelregler, förhållningssätt och ett tydligt syfte som förenklar, skapar motivation och vägleder medarbetare att fatta beslut i vardagen. För att alla aktörer ska känna sig trygga med organisationen måste den tydliggöras och roller måste identifieras och preciseras. Därför bör kommunstyrelsen få i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. Förslag Torsten Larssons (KD) förslag: Den nuvarande alternativa politiska organisationen bibehålls utan förändringar under mandatperioden Kommunstyrelsen upplåtes att självt organisera sitt arbete i syfte att sammanföra ansvar och befogenhet. Justerande Utdragsbestyrkande

17 Protokollsutdrag Sida 3 (4) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska lägga sitt fokus på att utveckla och systematisera styrningen av kommunen i enlighet med den styrmodell som fastställts. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. Roller ska tydliggöras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken, samt mellan politik och förvaltning. En handlingsplan ska upprättas och återrapporteras till kommunfullmäktige. Nils-Erik Edlunds (S) tilläggsförslag: Från och med den inrättas ett oppositionsråd som tjänstgör på del av tid. Wahan Harutuns (KP) förslag: Förvaltningen får i uppdrag att utarbeta förslag till att återinföra nämnder. Beslutsgång Ordförande ställer Torsten Larssons (KD) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Ordförande ställer Wahan Harutuns (KP) förslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Ordförande ställer Nils-Erik Edlunds (S) tilläggsförslag under bifall eller avslag och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget. Omröstning begärs. Följande propositionsordning föredras och godkänns: Ja-röst för avslag till Nils-Erik Edlunds (S) tilläggsförslag. Nej-röst för bifall till Nils-Erik Edlunds (S) tilläggsförslag. Vid företagen omröstning röstar följande ja: Leif Nilsson (C), Anders Lundin (C), Lars-Olov Liss (C), Stina Munters (C), Torsten Larsson (KD) och David Gustafsson (L). Nej röstar Monica Ericsson (S), Nall Lars-Göran Andersson (S), Ulrika Gärds Forsberg (S) och Nils-Erik Edlund (S) Avstår gör Wahan Harutun (KP). Justerande Utdragsbestyrkande

18 Protokollsutdrag Sida 4 (4) Kommunstyrelsen Med röstsiffrorna 6 ja, 4 nej och 1 avstår beslutar kommunstyrelsen att avslå Nils-Erik Edlunds (S) tilläggsförslag. Beslutsunderlag Enhetschef sekretariatet, tjänsteutlåtande Översyn politisk organisation, utredning Justerande Utdragsbestyrkande

19 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariat KS 2016/716 Enhetschef Agneta Jansson E-post Tfn Kommunfullmäktige Översyn politisk organisation Rekommendation till beslut Beslutsalternativ 1: Från och med den inrättas en Individnämnd med myndighetsutövning inom socialtjänstområdet, gentemot enskilda individer som enda uppdrag. Från och med den inrättas ett oppositionsråd som tjänstgör på del av tid. I övrigt bibehålls den nuvarande, alternativa politiska organisationen under mandatperioden Kommunstyrelsen ska lägga sitt fokus på att utveckla och systematisera styrningen av kommunen i enlighet med den styrmodell som fastställts. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. Roller ska tydliggöras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken, samt mellan politik och förvaltning. En handlingsplan ska upprättas och återrapporteras till kommunfullmäktige. Beslutsalternativ 2: Från och med den inrättas en Individnämnd med myndighetsutövning inom socialtjänstområdet, gentemot enskilda individer som enda uppdrag. I övrigt bibehålls den nuvarande, alternativa politiska organisationen under mandatperioden Kommunstyrelsen ska lägga sitt fokus på att utveckla och systematisera styrningen av kommunen i enlighet med den styrmodell som fastställts. 3. Översyn politisk organisation, tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen får i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. Roller ska tydliggöras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken, samt mellan politik och förvaltning. En handlingsplan ska upprättas och återrapporteras till kommunfullmäktige. Beslutsalternativ 3: Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

20 2(3) Den nuvarande alternativa politiska organisationen bibehålls utan förändringar under mandatperioden Kommunstyrelsen upplåtes att självt organisera sitt arbete i syfte att sammanföra ansvar och befogenhet. Kommunstyrelsen ska lägga sitt fokus på att utveckla och systematisera styrningen av kommunen i enlighet med den styrmodell som fastställts. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. Roller ska tydliggöras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken, samt mellan politik och förvaltning. En handlingsplan ska upprättas och återrapporteras till kommunfullmäktige. Sammanfattning I den översyn som genomförts har några problemområden lyfts fram. Fullmäktige har genom åren genomfört otaliga omorganisationer. Stor vikt har lagts vid strukturer, medan organisationskulturen nästan helt har förbisetts. Detta trots att många olika undersökningar och utredningar har visat på starkt negativa attityder bland de förtroendevalda, inom förvaltningen, men även hos medborgarna. För att komma till rätta med detta problem måste man aktivt arbeta med organisationskulturen i syfte att skapa förtroende och tillit inom politiken och mellan politik och förvaltning. En handlingsplan bör därför upprättas och arbetet bör kontinuerligt återrapporteras till kommunfullmäktige. Det låga deltagandet vid sammanträden är oroande och det uttals som ett problem att kunna avsätta tid för det politiska uppdraget. Det är svårt att få uppdragen att gå ihop med arbete, familj och andra engagemang. För att ge förutsättningar kan det vara en fördel att på viss tid engagera ytterligare en förtroendevald - ett oppositionsråd. Redan i dag läggs en hel del uppdrag på vice ordförande. Att ha en känd tjänstgöringsgrad om exempelvis 40 procent, skulle kunna göra det enklare att kombinera förtroendeuppdraget med annat deltidsjobb. Vidare skulle det ge en annan kontinuitet till det politiska arbetet. Alternativet är att vice ordförande avropas timme för timme, som sker i dag. 3. Översyn politisk organisation, tjänsteutlåtande Det finns sedan tidigare ett känt dilemma avseende ansvar och befogenhet. Det gäller framförallt i de individärenden inom socialtjänstområdet som delegerats till utskottet Omsorg och till förvaltningen. Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätt, men inte ansvar. Det innebär att kommunstyrelsen och dess ordförande uppbär hela ansvaret medan besluten fattas av annan. Det finns exempel på kommuner som inrättat en särskild nämnd för just denna typ av ärenden. Inrättandet av en Individnämnd skulle kunna ha myndighetsutövning inom socialtjänstområdet gentemot enskilda individer som sitt enda uppdrag. Därmed ligger ansvaret på den som har befogenheten att besluta. Ett alternativ till detta är att kommunstyrelsens ordförande tillika är utskottet Omsorgs ordförande. Ansvar har då sammanförts till samma person. I övrigt föranleder inte den genomförda översynen några förslag på direkta organisatoriska förändringar. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

21 3(3) Med det komplexa uppdrag som det är att styra en kommun vars verksamhet bedrivs i många olika former förutom förvaltningsformen, så som entreprenader, bolag och kommunalförbund finns inte utrymme för detaljstyrning oavsett politisk organisation. Såväl styrning som återkoppling måste systematiseras och följa den styrmodell som fastställts. Att utveckla en systematiserad styrning är därför av största vikt och bör därför ligga i fokus. Idag är det få verksamheter som behöver en hög grad av detaljstyrning. Däremot behövs spelregler, förhållningssätt och ett tydligt syfte som förenklar, skapar motivation och vägleder medarbetare att fatta beslut i vardagen. För att alla aktörer ska känna sig trygga med organisationen måste den tydliggöras och roller måste identifieras och preciseras. Därför bör kommunstyrelsen få i uppdrag att kommunicera och tydliggöra befintlig organisation på ett sätt som når ut till samtliga berörda såväl förtroendevalda som förvaltning. 3. Översyn politisk organisation, tjänsteutlåtande Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

22 Översyn politisk organisation 2017 KS 2016/ Vansbro kommun Agneta Jansson

23 Förord För att bygga ett bra samspel behövs en lång process som handlar om att skapa samstämmighet och helhet. Lyckas man med ett bra samspel skapas en kultur som är starkare än enskilda personligheter. Verktygen är samarbete, informera varandra, lyssna på varandra och bygga förståelse. Resultatet kan bli en gemensam uppfattning och en gemensam berättelse till medborgarna och medarbetarna. Samverkan påverkar resultatet till medborgarna genom bättre styrning, ledning och demokrati. Samverkan och tydlighet ger styrka. Citat hämtat ur Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän (SKL) 1

24 1. Sammanfattning Hur fullmäktige organiserar kommunen är en stor och viktig fråga som ska ha sin utgångspunkt i det kommunala uppdraget. För att arbeta effektivt krävs kontinuitet och långsiktighet. Något man uppnår genom att systematiskt arbeta med styrning och uppföljning. Att omorganisationerna kräver stora administrativa resurser. Det kan därför tänkas vara mer effektivt att stanna i en känd organisation och istället finjustera eventuella brister. Att snarare kalibrera än omstrukturera. Med det komplexa uppdrag som det är att styra en kommun vars verksamhet bedrivs i varierade former så som entreprenader, bolag och förvaltning, finns inte utrymme för detaljstyrning oavsett politisk organisation. Såväl styrning som återkoppling måste systematiseras och följa den styrmodell som fastställts. Att utarbeta metoder för styrningen är därför av största vikt och bör därför ligga i fokus. Vansbro kommun har genom åren lagt stor vikt vid strukturer, men förbisett kulturen - trots att många olika undersökningar har visat på starkt negativa attityder. För att den gyllene zonen 1 ska kunna uppstå, krävs tillit och ömsesidig respekt. Fokus bör således läggas på systematisk styrning och organisationskultur, snarare än själva organisationen. Styrningen av kommuner ser inte ut som den gjorde på den gamla goda tiden då det fanns många facknämnder. I dag krävs att kommunen styrs med en ekonomi i balans utifrån tydliga mål som sätts med stöd av resultat, med fokus på kvalitet. Samtidigt läggs allt mer av driften ut i kommunala bolag, till externa utförare och olika konstellationer av samarbete, så som gemensamma nämnder och kommunalförbund. Det är något som i sig kräver en helt annan styrning än den gamla nämndsorganisationen. 1 En beskrivning för kontaktytan mellan förvaltning och politik, när den fungerar som bäst 2

25 Innehåll 1. Sammanfattning Syfte Avgränsning och metod Bakgrund... 5 Kommunernas organisation och verksamhetsformer... 5 Förtroendevalda Historik... 6 Slutsatser och frågeställningar Kulturen i kommunen... 8 Tydlighet... 8 Slutsatser och frågeställningar Struktur och kultur Slutsatser och frågeställningar Organisationen och den kommunala demokratin Den demokratiska spelplanen Fullmäktige Kommunstyrelsen Slutsatser och frågeställningar Befogenheter och ansvar Slutsatser och frågeställningar

26 2. Syfte Syftet med denna uppföljning är att utvärdera den alternativa politiska organisationen 2, som inrättades i och med att föregående mandatperiod inleddes Rapporten ska tjäna som underlag för kommunfullmäktiges ställningstagande om vilken politisk organisation som ska gälla från och med Avgränsning och metod Organisationen har redan utretts ett antal gånger, ur en mängd aspekter: Ett år med en alternativ politisk organisation, daterad , KS 2012/268, omfattar huvuddelen av den politiska organisationen, men omfattar inte några effekter eftersom det var för tidigt att dra slutsatser att organisationen har haft effekt t.ex. på den kommunala ekonomin, vilket ju var en av anledningarna till att organisationen ändrades man behövde få kontroll över en problematisk ekonomi. Uppföljning nr 2 Alternativ politisk organisation daterad , KS 2013/542, som gjordes efter 2,5 år var mer inriktad på effekter. Revisionsrapport avseende Vansbro kommuns organisation, KS 2013/360, KPMG augusti Syftet med den här granskningen var att se om organisationen fungerar tillfredsställande ur både ett effektivitetsmässigt och ur ett demokratiskt perspektiv. Utredning om individnämndens och myndighetsnämndens ansvarsområden i Vansbro kommun, daterad , KS 2015/199. Utredningen syftade till att verkställa kommunfullmäktiges beslut (KF 111/2014), som innebar att en organisationsförändring skulle medföra att kommunstyrelsen fick avlastning i sitt arbete, att befogenhet och ansvar skulle sammanföras, samt att behovet av kompetensförsörjning skulle minska. Dessa granskningar innehåller alla tänkbara aspekter av organisationen och det finns ingen anledning att undersöka alla aspekter igen. På ett flertal ställen i denna rapport refereras till SKL:s utbildning, vilket syftar på den utbildningsdag som Lena Lindgren från SKL höll för kommunledningen i Vansbro den En enkätundersökning riktad till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare har genomförts. Kommunstyrelsen har aktivt deltagit i översynen genom att vid två separata tillfällen (den och ) genomfört grupparbeten omkring det politiska uppdraget och organiseringen omkring det. 2 Benämning på en kommun som avskaffat (de flesta) facknämnderna och ersatt dessa med fullmäktigeberedningar 4

27 4. Bakgrund För att tydliggöra frågans art ges här en bakgrundsbeskrivning av den kommunala organiseringen. Kommunernas organisation och verksamhetsformer Kommunernas organisation och verksamhetsformer styrs av kommunallagen. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det väljs direkt av folket vid allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige avgör självt hur många ledamöter som kommunfullmäktige ska ha. Kommunallagen säger dock att minst 21 ledamöter ska fullmäktige ha i kommuner med 8000 röstberättigade invånare eller därunder. Vansbro har valt att ha 31 ledamöter. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter ska ändras, så ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret (2018). Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet. 3 När allmänna val förrättats i landet meddelar Länsstyrelsen fördelningen av mandat och antal ersättare som valresultatet genererat. Kommunfullmäktige tillträder den 15 oktober vid valår för att kunna fatta beslut om budget för kommande år och för att utse den organisation som ska ansvara för kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige ska tillsätta en kommunstyrelse. Mandatperioden för kommunstyrelsen löper från den 1 januari 4, året efter val och fyra år framåt. Fullmäktige avgör hur många ledamöter som styrelsen ska ha och om den ska väljas proportionellt, vilket för övrigt även gäller för nämnder. Ett proportionerligt valsätt kan göra att små partier med få mandat i fullmäktige inte får plats i kommunstyrelse och nämnder, då valresultatet får genomslag även i styrelse och nämnder. Fullmäktige ska också tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Fullmäktige bestämmer nämndernas sammansättning och mandattider. Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende, eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Revisorer väljs för en något längre period eftersom de sitter kvar in i den nya mandatperioden för att avsluta granskningen av föregående år. Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Kommuner och landsting får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare. 3 Beslutet om antalet ledamöter i fullmäktige lyfts i ett separat ärende (KS 2017/1071) 4 Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från och med det fullmäktigesammanträde då valet hålls intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde. 5

28 Förtroendevalda Med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar, kommunalråd, oppositionsråd, samt revisorer. Förtroendevalda har enligt lag rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för möten i kommunala organ, andra möten som är nödvändiga för uppdragen, resor till och från mötena och behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena. 5. Historik Med 1991 års förändrade kommunallag introducerades möjligheten för varje kommun att avgöra hur den skulle organisera sin ledning och därmed medverka till effektivitet. Vansbro kommun har bytt politisk organisation många gånger efter Den längsta period som organisationen varit intakt är faktiskt den senaste sjuårsperioden. Bild 1 Bilden visar inte alla förändringar av den politiska organisationen, men ger en uppfattning om hur förändringar avlöst varandra och att ändringar även genomförts under mandatperioderna. Röd text innebär att beslut har fattats, men att beslut sedan ändrats utan att de verkställts. Det kommunala uppdraget har organiserats om gång på gång, vilket har lett till en bristande kontinuitet. Märk också att det gjordes ansatser att omorganisera - beslut fattades, men av olika anledningar ändrades besluten. Bild 2 Kommunens organisering av sociala frågor under seklets första decennium 6

29 Som ett exempel kan nämnas att under 2000-talets första decennium omorganiserade kommunen så att de sociala frågorna totalt hanterades av fem olika myndigheter (nämnder) 5. Naturligtvis får den ständiga omorganiseringen konsekvenser. Inte minst administrativt. För varje ny organisering krävs nya regelverk så som reglementen, delegationsordningar, riktlinjer, arkivbeskrivningar, dokumenthanteringsplaner. Dessa dokument är av största vikt för att så väl politik som förvaltning ska fungera på ett tillfredsställande sätt. I de täta omorganisationerna har inte tillräckligt fokus lagts på, att på ett betryggande sätt, ta fram de dokument som styr hur kommunen styrs. Det ständiga omorganiserandet har försvårat när det gäller arkiv-, ärende- och diariehantering, vilket har medfört att hantering varit bristfällig. Förutom den administrativa belastningen så får naturligtvis en bristande kontinuitet även andra konsekvenser. Det är intressant att se på kommunens organisationsförändringar speglat mot det årliga ekonomiska resultatet. Bild 3 Kommunens ekonomiska resultat (röd linje) speglat mot sättet att organisera politiken över en 25- årsperiod Det ser onekligen ut att finnas ett samband mellan negativa ekonomiska resultat och omorganisationer. Det är intressant att år 2005, när man hade en alternativ politisk organisation, uppvisades positiva resultat. För övrigt första gången på tolv år. Sedan införandet av den alternativa politiska organisationen 2011 har det ekonomiska resultatet varit positivt samtliga år. Därmed inte sagt att organisation och resultat har ett direkt och av andra faktorer opåverkat förhållande. Huvudanledningen till införandet av en alternativ politisk organisation 2011 var att ta kontroll över ekonomin och få en budget i balans genom att effektivisera och sam- 5 Varje nämnd är att betrakta som en myndighet 7

30 ordna styrningen av kommunen. Redan då påpekades att förändring tar tid och man beslutade att organisationen inte fick ändras under innevarande mandatperiod. Dock gjordes en ansats att ändra organisationen inför nuvarande mandatperiod. De beslutade förändringarna kunde dock inte genomföras av olika skäl. Därför har organisationen varit oförändrad under de senaste två mandatperioderna. Slutsatser och frågeställningar Har organisering använts i problemlösande syfte? Vad har annars föranlett de ständiga förändringarna? Har de föregåtts av någon form av analys med syfte att finna kärnan till upplevda problem? Nästa fråga blir huruvida omorganiseringarna löste problemen, eller i värsta fall, skapades nya problem? 6. Kulturen i kommunen Det har visat sig vid ett antal olika undersökningar, vid olika tidpunkter att det finns negativa attityder och ett lågt förtroende mellan invånare, politiker och tjänstemän i Vansbro kommun. 6 Människors syn på och uppfattning om kommunen och människors sätt att förhålla sig till organisationen och till varandra präglas i stor utsträckning av bristande förtroende. Det tycks handla om invanda sociala mönster, eller det vi brukar kalla kultur. Den nu genomförda enkätundersökningen visar också den att det råder ett bristande förtroende bland våra politiker. Man anser att maktfördelningen är skev, man tycker sig inte ha tillräcklig insyn, förtroendet är lågt, man litar inte på att politiskt fattade beslut verkligen genomförs och så vidare. På frågan om öppet klimat ser vi ändå en något positivare profil än den vi såg Anmärkningsvärt är att några respondenter svarat Lite/Inte alls alltså det mest negativa alternativet. Åsikterna om inflytandet spretar, men är ganska likt det som kom fram vid enkätundersökningen i fullmäktige När det gäller maktbalansen mellan den parlamentariska delen och förvaltningen anser de förtroendevalda att den är skev - de tycker att tjänstemännens inflytande i styrningen av kommunen är allt för stor, medan de förtroendevaldas inflytande anses vara allt för litet. Tydlighet SKL har gett ut en skrift Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän (2012) 7. Där konstateras att mer formaliserade spelregler ger en grund för att utveckla förutsättningarna för det politiska ledarskapet, för tjänstemännens ledarskap och för samspelet däremellan. Klara och kända regler ger också bättre transparens - 6 Bland annat SCB:s Medborgarundersökning 2009, 2012 och 2014, Kvalitetsnätverk Bergslagens Kvalitetsnätverks rapport om Kultur 2011 och organisationsuppföljningarna. 7 ISBN

31 den som betraktar den kommunala organisationen utifrån får därmed en bättre insyn i ansvars- och uppgiftsfördelningen. Bild 4 Klara och kända regler ger transparens Det är alltså av största vikt att alla aktörer ser och förstår den arena som de befinner sig på. Den måste definieras och kommuniceras - planen måste kritas. Det finns ett samband mellan tydlighet i ansvar och ett bra samarbete. Finns det en struktur för hur detta ska fungera i vardagen öppnar det upp för ett bättre samspel som bygger på respekt, förståelse och öppenhet. När nuvarande politiska organisation fastställdes angavs tydlighet som ett ledord. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla. Alla måste naturligtvis veta sin egen roll, men man behöver också ha kunskap om andras roller, ett behov som tydliggjordes vid SKL:s utbildningsdag. Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är tydliggjord? Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden, för förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är tydliggjorda? Diagram 1 Svaren (genomsnitt) avseende hur tydliggjorda de olika rollerna är. De förtroendevaldas svar tyder på att rollerna måste tydliggöras. 9

32 På frågor om själva organisationen - Hur anser du att den alternativa organisation fungerar i jämförelse med en traditionell organisation ur dessa aspekter så får vi följande svar på en skala från ett till nio, där ett är sämre, fem är oförändrat och nio är bättre: Diagram 2 De förtroendevalda anser den alternativa politiska organisationen vara sämre än en traditionell organisation ur alla aspekter (skalstrecken motsvarar 1 till 9, där fem är oförändrat). De förtroendevalda anser att effektiviteten är sämre i en alternativ politisk organisation än i en traditionell. Likaså tycker man att en alternativ politisk organisation är sämre ur ett demokratiskt perspektiv. Styrningen av kommunen, anser man också vara sämre, även om det är marginellt. Slutsatser och frågeställningar Det positiva kulturmönster som man vill uppnå benämns ofta i dagligt tal som öppet klimat och högt i tak. Det handlar om att människor ska kunna känna sig trygga och ha förtroende för varandra. Det finns några röster som gör gällande att det inte finns någon öppenhet alls. Kan det vara så att partier som inte, på grund av ett proportionerligt valsätt fått plats i kommunstyrelsen upplevelser av att det inte finns en öppenhet? Om det är så hur kan alla inkluderas i det politiska arbetet? Redan när den alternativa organisationen sjösattes 2011 fanns ett uppdrag att vitalisera fullmäktige. Ett arbete som bör aktualiseras igen. Det är svårt att finna stöd för åsikterna om och jämförelserna mellan alternativ och traditionell organisation genom den historiska återblicken i avsnitt 5 (sidan 6). Det går inte att förstå att nämndsorganisationen var ett bättre, eller effektivare sätt att styra kommunen om man tittar till fakta. Snarast talar fakta emot det. Det ekonomiska resultatet var år efter år negativt. I årsredovisningar saknades mätbara mål och därför finns heller inga mått som talar om vare sig måluppfyllelse, effektivitet eller kvalitet. Åsikten tycks snarare bygga på känsla. Det finns uppenbarligen ett jobb att göra när det gäller att tydliggöra roller och ansvarsområden! Allra otydligast är avgränsningen mellan politik och förvaltning något som kan föranleda en hel del problem. 10

33 Ur demokratisk synpunkt är det lika viktigt med en väl fungerande administration som med en väl fungerande politik. Därför måste de båda arenorna fungera väl tillsammans. 7. Struktur och kultur För att nå verklig förändring måste alla ha en gemensam bild av såväl nuläge som önskad framtid. Vid SKL:s utbildningsdag framkom vikten av att klargöra roller och att det behövs en samsyn om vad som ska åstadkommas. Det framkom också att det finns ett behov av att skapa bättre förtroende och att tilliten måste jobbas upp. Kultur är beteenden och beteenden skapar resultat! Problemen i förhållningssätt och kultur har framkommit i en mängd olika sammanhang, men de har inte tagits upp för analys och åtgärd. Bild 5 Den goda utvecklingsprocessen så som den beskrivs av Preera Ovanstående bild togs fram av Preera 8 och presenterades för SKL:s nätverk 9 för att åskådliggöra en förändringsprocess. För att förverkliga ett mål krävs en gemensam bild av såväl nuläge, som av den önskade framtiden. För att nå det uppsatta målet måste man ha en plan, en strategi. Den strategin ska naturligtvis stöttas av strukturer, men det är viktigt att inte glömma kulturens betydelse. Något som också poängterats genom tidigare utredningar är vikten av uthållighet! Förändring tar tid! Att ständigt förändra struktur och strategi för att nå målen är kanske det som i själva verket förhindrar ett effektivt målarbete. 8 Preera deltog som inspirationskälla i SKL:s nätverk omkring alternativ organisation 9 SKL:s nätverk där Vansbro kommun deltog tillsammans med ett 20-tal andra kommuner vid införandet av en alternativ politisk organisation 11

34 Slutsatser och frågeställningar Har man i Vansbro kommun genom åren lagt allt för stor vikt vid strukturer och förbisett kulturen? Den utredning som gjordes 2013 visade på starkt negativa attityder, något som ledde till att fullmäktige fattade beslut om att ett arbete med en gemensam värdegrund skulle startas. Tyvärr fullföljdes aldrig det uppdraget. Att ständigt förändra struktur och strategi för att nå målen är kanske det som i själva verket förhindrar ett effektivt målarbete. 8. Organisationen och den kommunala demokratin En oro som tycks leva kvar är den demokratiska aspekten på en alternativ politisk organisation. Naturligtvis handlar det om en maktkoncentration till kommunstyrelsen, något som man får väga mot den kontroll man uppnår. Det tycks finnas en oro för att antalet politiska uppdrag minskat, vilket inte är korrekt. Samtidigt som de gamla nämndsuppdragen har minskat, så har andra uppdrag tillkommit. Totalt finns över 230 uppdrag idag, vilket de facto är fler än under flera andra perioder av nämndsorganisation. I tidigare rapporter har man visat att antalet invånare per förtroendevald är lågt i Vansbro kommun. Det totala antalet förtroendevalda i dag är 77. Det ger cirka 87 invånare per förtroendevald, att jämföra med genomsnittet i Sverige som låg på Själva utförandet av det kommunala uppdraget har förändrats radikalt. Under den tid när kommunen styrdes genom facknämnder utfördes också all verksamhet i kommunal regi. Man utövade ett direktstyre, ofta på detaljnivå. Nu bedrivs delar av verksamheten genom kommunala bolag, kommunalförbund, gemensamma nämnder, föreningar och genom entreprenaddrift. Det finns också en friskola i kommunen. Det här ställer helt andra krav på styrningen. För närvarande är kommunen organiserad enligt följande: Kommunfullmäktige 31 ledamöter, 19 ersättare Kommunfullmäktiges demokratiberedning - nio ledamöter Kommunfullmäktiges valberedning nio ledamöter, sex ersättare Kommunstyrelsen elva ledamöter, elva ersättare Krisledningsnämnden elva ledamöter, elva ersättare Jävsnämnden fem ledamöter, fem ersättare Valnämnden fem ledamöter, fem ersättare Överförmyndare en ordinarie och en ersättare Revisorer fem fristående Gemensam nämnd: 10 Siffra från förra mandatperioden 12

35 Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunalförbund: Region Dalarna Västerdalarnas utbildningsförbund Kommunal stiftelse: Stiftelsen Vansbrohem Kommunala bolag, helägda: Vansbro teknik AB Kommunala bolag, delägda: Dalatrafik Dala Vatten och Avfall AB Inera AB MittNät AB Utveckling i Dalarna Holding AB Förenade Småkommuners Försäkrings Aktiebolag (VÄMO Elnät AB) Intresseföreningar och andra samverkansorgan där kommunen ingår: Companion Kooperativ Utveckling Dalarna Dalälvarnas Utvecklingsområde Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Inlandsbanan turism (Grand Nordic) Inlandskommunernas ekonomiska förening Inlandsvägen Syd Intresseföreningen Västerdalsbanan Kommuninvest ekonomisk förening Näringslivssamverkan Ek. förening Polsam Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna SmåKom Särskilda uppdrag: Äppelbo vind, ombud till föreningsstämma Gode män vid fastighetsbildningsförrättningar Ombud enligt 10 kap begravningslagen Ortsombud för länsstyrelsen, markenheten Samtliga revisorsuppdrag: Revisorer Dala Vatten och Avfall AB (1) Revisorer Stiftelsen Vansbrohem (2+2) 13

36 Revisorer Vansbro kommun (5) Revisorer Vansbro teknik AB (2+2) Revisorer Västerdalarnas utbildningsförbund (1+1) En annan aspekt som påpekats i tidigare undersökningar är att de uppdrag som finns fördelas på få personer. Totalt fördelas samtliga 238 uppdrag 11 på 77 personer. Det finns med andra ord utrymme för betydligt fler i den politiska organisationen. Notera också att av fullmäktiges 50 ledamöter och ersättare, sitter 26 i olika nämnder/styrelse. Den demokratiska spelplanen I det demokratiska systemet finns en verktygslåda för de förtroendevalda att använda. Det är viktiga verktyg för den kommunala politiken. De förtroendevalda har initiativrätt. Det innebär att de kan väcka ärenden i styrelse och nämnd. I fullmäktige sker det genom ingivande av motion 12. De förtroendevalda kan också väcka politisk debatt i fullmäktige genom att inlämna interpellationer i angelägenheter av större intresse för kommunen. En förtroendevald kan välja att inte delta i beslut och den som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Det står var och en fritt att lägga förslag till beslut och det kan vara en viktig markering att få sina förslag nedtecknade i protokoll. Det kan också vara ett taktiskt drag att begära votering för att i protokoll få klargjort olika ledamöters och partiers ståndpunkter. Fullmäktige Under 2017 har fullmäktigeförsamlingen varit fulltalig (31 platser) vid ett enda sammanträde. Det här är en oroande utveckling som bör uppmärksammas av de politiska partierna. Det är i allra högsta grad en fråga om demokrati. Under innevarande mandatperiod (från och med ) har totalt sju motioner inlämnats tre från majoriteten och fyra från oppositionen. Under samma period har fem interpellationer inlämnats. Under mandatperioden inlämnades totalt 26 motioner och åtta interpellationer. Ett annat sätt att se på det demokratiska systemet är att undersöka antalet reservationer. Vid fullmäktiges sammanträden anmäldes 24 reservationer under första halvåret Elva från majoriteten och tretton från oppositionen. I fyra ärenden begärdes votering. Kommunstyrelsen Också i kommunstyrelsen har det blivit vanligt med tomma stolar. Här finns anledning att fundera över hur frånvaron påverkar det demokratiska systemet. 11 Alla typer av kommunala förtroendeuppdrag 12 Ärenden som väcks av politiken förs till förvaltningen för sakkunnig beredning innan de återförs för politisk beredning och beslut 14

37 Under första halvåret 2017 anmäldes 28 reservationer i kommunstyrelsen, varav den största delen, 17 stycken kom från majoriteten. Kommunstyrelsen bordlade två ärenden och återremitterade åtta. Slutsatser och frågeställningar Naturligtvis påverkar floran av drifts- och styrformer den politiska organisationen. Det har tillkommit nya uppdrag som är av annan art och ställer helt andra krav på styrning, uppföljning och kontroll. Helt klart finns en maktkoncentration till kommunstyrelsen i den alternativa politiska organisationen. Det ställer stora krav på förberedelse och bygger till stora delar på ett gott partiarbete. En fråga som utkristalliseras genom utredningen är hur förberedelserna i partierna fungerar. Det kan tyckas märkligt att majoriteten lämnar fler reservationer är oppositionen. En viktig fråga i valsammanhang är hur makten fördelas. En tydlig majoritet med en stark opposition brukar vara en framgångsfaktor i de demokratiska systemen. För att stärka oppositionen och för att ge bättre förutsättningar för deltagande kan man välja att inrätta ett oppositionsråd. Det skulle ge helt andra förutsättningar för deltagande och ge en stadigvarande och förutsägbar plan för det politiska uppdraget. Något som också ger bättre förutsättningar för planering och möjligheter att kombinera med annat jobb. Alla Dalarnas kommuner, förutom Vansbro har en roll som oppositionsråd. Detta är en fråga för fullmäktige att besluta om. Andra viktiga frågor som bör diskuteras i de politiska partierna är bland annat: Hur kan man väcka intresse för det kommunalpolitiska arbetet? I den alternativa politiska organisationen finns inte utrymme för de förtroendevalda att specialisera sig efter intresseområde. Det blir allt eller inget, så att säga. Hur ska systemet med ersättare hanteras (ledamöterna ansvarar själva för att kalla in ersättare i dag)? En bärande fråga för partierna inför valet är hur man lyckas rekrytera fritidspolitiker! Nästa fråga som är lika viktig ur demokratisk aspekt, är hur man nominerar till de kommunala uppdragen. Fullmäktige har att ta ställning till hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Samtidigt bör det kanske stå i proportion till hur många ledamöter kommunstyrelsen ska ha. Några förslag som framkom vid diskussioner i kommunstyrelsen var att antalet fullmäktigeledamöter sänks till 25 eller 27, medan kommunstyrelsens antal även fortsättningsvis blir elva. 9. Befogenheter och ansvar Det finns ett bekymmer i den befintliga organisationen som beskrivs i Utredning om individnämndens och myndighetsnämndens ansvarsområden i Vansbro kommun, 15

38 nämligen brister mellan befogenhet och ansvar. Framförallt gäller det myndighetsutövning i individärenden. Kommunstyrelsen har delegerat beslutanderätten i dessa ärenden till utskottet Omsorg och till förvaltningen. Att utskottet fått delegation hänger ihop med att man i ärenden som inte kan delegeras till förvaltningen, vill hålla ärendena inom en snäv personkrets. Detta innebär att utskottet beslutar i ärenden som kommunstyrelsen till fullo ansvarar för. Slutsatser och frågeställningar För att föra samman befogenheter och ansvar har vid olika tillfällen föreslagits att en Individnämnd skulle inrättas. Problemet vid dessa framställningar har varit att man inte avgränsat och specificerat individnämndens ansvarsområde. I Utredning om individnämndens och myndighetsnämndens ansvarsområden i Vansbro kommun ( ) påvisades att avlastningen inte skulle bli särskilt omfattande organisationsändringen till trots. Däremot skulle ansvar och befogenheter sammanföras. Ett annat alternativ kan vara att sammanföra ordförandeskapet i utskottet Omsorg med ordförandeskapet i kommunstyrelsen och på så sätt sammanföra ansvar och befogenhet på ordförandenivån. 16

39 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 33 Ärende KS 2018/91 Plantaxa Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer Plantaxa för Vansbro kommun. Ärendet Sedan den nya byggtaxan ersatte den tidigare Plan- och byggtaxan vid årsskiftet har plantaxa saknats. Som ny plantaxa föreslås en enklare modell än den som tillämpats tidigare, med syfte att ge transparens och vara lätt att sätta sig in i för såväl byggherre som handläggare. Plantaxan skall användas för att räkna fram kostnader för planbesked, planprogram samt framtagande och granskning av detaljplaner och områdesbestämmelser. Förslaget till taxa har den genomsnittliga arbetsinsatsen per ärendetyp som utgångspunkt. Som exempel för den skattade tiden per ärendetyp har andra kommuner studerats. Grundbeloppet om 950 kr (januari 2018) baseras på framräknad timkostnad för tjänsteman inom samhällsbyggnad. Ändringar av timkostnaden indexregleras varje år via konsumentprisindex på samma sätt som för byggtaxan. Vid beräkning av avgift multipliceras grundbeloppet med antal uppskattade timmar per åtgärd. Om byggnadsnämnden finner att det finns särskilda skäl som motiverar en sänkning av avgiften kan byggnadsnämnden besluta om en sådan. I plantaxan ingår ej avgifter för direkta utlägg i samband med handläggning av planärende såsom - Kostnader för annonsering (vid samråd, utställning, laga kraft) - eventuella kostnader för lokalhyra vid samrådsmöten mm - upprättande av grundkarta - upprättande av fastighetsförteckning - tillkommande utredningar Dessa kostnader regleras istället via planavtal som sluts mellan myndighet och byggherre. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa Plantaxa för Vansbro kommun. Justerande Utdragsbestyrkande

40 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Enhetschef plan- och byggenheten, tjänsteutlåtande Plantaxa för Vansbro kommun, förslag Tidigare gällande Plan- och bygglovstaxa (KS 2014/613) Justerande Utdragsbestyrkande

41 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Plan- och byggenheten KS 2018/91 Enhetschef Emma Hogander KOMMUNFULLMÄKTIGE Plantaxa för Vansbro kommun Rekommendation till beslut 1. Kommunfullmäktige fastställer Plantaxa för Vansbro kommun att gälla från och med Sammanfattning Sedan den nya byggtaxan ersatte den tidigare Plan- och byggtaxan vid årsskiftet har plantaxa saknats. Som ny plantaxa föreslås en enklare modell än den som tillämpats tidigare, med syfte att ge transparens och vara lätt att sätta sig in i för såväl byggherre som handläggare. Plantaxan skall användas för att räkna fram kostnader för planbesked, planprogram samt framtagande och granskning av detaljplaner och områdesbestämmelser. Förslaget till taxa har den genomsnittliga arbetsinsatsen per ärendetyp som utgångspunkt. Som exempel för den skattade tiden per ärendetyp har andra kommuner studerats. Grundbeloppet om 950 kr (januari 2018) baseras på framräknad timkostnad för tjänsteman inom samhällsbyggnad. Ändringar av timkostnaden indexregleras varje år via konsumentprisindex på samma sätt som för byggtaxan. Vid beräkning av avgift multipliceras grundbeloppet med antal uppskattade timmar per åtgärd. Om byggnadsnämnden finner att det finns särskilda skäl som motiverar en sänkning av avgiften kan byggnadsnämnden besluta om en sådan. I plantaxan ingår ej avgifter för direkta utlägg i samband med handläggning av planärende såsom 16. Plantaxa 2018, TJÄNSTEUTLÅTANDE - Kostnader för annonsering (vid samråd, utställning, laga kraft) - ev. kostnader för lokalhyra vid samrådsmöten mm - upprättande av grundkarta - upprättande av fastighetsförteckning - tillkommande utredningar Dessa kostnader regleras istället via planavtal som sluts mellan myndighet och byggherre. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

42 2(2) Slutsats Kommunfullmäktige rekommenderas att besluta enligt förslag. Beslutsunderlag Plantaxa för Vansbro kommun 16. Plantaxa 2018, TJÄNSTEUTLÅTANDE Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

43 FÖRFATTNINGSSAMLING Diarienummer Plantaxa för Vansbro kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Antagen Beslutsinstans Diarienummer Ersätter Senast reviderad Gäller från och med

44 1 Plantaxa Denna taxa skall användas för att räkna ut kostnaderna för Planbesked Framtagande av planprogram Handläggning av detaljplaner och områdesbestämmelser Beräkning av planavgift Vid beräkning av avgift multipliceras grundbeloppet (Gp) med antal uppskattade timmar per åtgärd. Om byggnadsnämnden finner att det finns särskilda skäl som motiverar en sänkning av avgiften kan byggnadsnämnden besluta om en sådan. Grundbeloppet om 950 kr (januari 2018) baseras på beräknad timkostnad för tjänsteman inom samhällsbyggnad. Ändringar av timkostnaden indexregleras varje år via konsumentprisindex på samma sätt som för bygglovstaxan. Avgiftens erläggande Avgift enligt denna taxa erläggs av sökanden eller beställaren i enlighet med upprättat plankostnadsavtal för respektive planprojekt. I plantaxan ingår ej avgifter för direkta utlägg i samband med handläggning av planärende såsom - Kostnader för annonsering (vid samråd, utställning, laga kraft) - ev. kostnader för lokalhyra vid samrådsmöten mm - upprättande av grundkarta - upprättande av fastighetsförteckning - tillkommande utredningar Dessa kostnader regleras istället via planavtalet. Byggnadsnämnden är inte skyldig att återbetala pengar om planärendet återkallas av byggherren eller om detaljplanen ändras eller upphävs efter överklagande.

45 2 Tabell 1 - Avgift för planbesked Grundbelopp (Gp) x antal timmar för handläggning Mycket enkelt planärende Enkelt planärende Normalt planärende Komplext planärende Mycket komplext planärende 4 tim 6 tim 10 tim 16 tim 25 tim Positiva besked debiteras med 100 % av ovanstående belopp Negativa besked debiteras med 50 % av ovanstående belopp Vid tecknandet av plankostnadsavtal avräknas 50 % av kostnaden Tabell 2 - Avgift för framtagande av planprogram Grundbelopp (Gp) x antal timmar för framtagande Mycket enkelt planärende Enkelt planärende Normalt planärende Komplext ärende Mycket komplext ärende 20 tim 25 tim 30 tim 60 tim 110 tim Kategorier tillhörande tabell 1 och 2 Mycket enkelt planärende Liten planproblematik, begränsad yta, få sakägare. Inte i strid med översiktsplan. Enkelt planärende Begränsad planproblematik, begränsad sakägarkrets. Inte i strid med översiktsplan. Normalt planärende Normal planproblematik, inte alltför stort område och sakägarkrets. Inte i strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden. Komplext planärende Omfattande planproblematik och/eller omfattande sakägarkrets. I strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden, eller kan innebära betydande miljöpåverkan. Mycket komplext planärende Omfattande planproblematik och oklara förutsättningar. I strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden eller kan innebära betydande miljöpåverkan.

46 3 Tabell 3 - avgift för detaljplan när kommunen är planförfattare (gäller även områdesbestämmelser) Grundbelopp (Gp) x antal timmar för framtagande och handläggning Mycket enkelt planärende eller upphävande av detaljplan Enkelt planärende Normalt planärende - standardförfarande Normalt planärende - utökat förfarande Komplext ärende Mycket komplext ärende 60 tim 120 tim 160 tim 200 tim 290 tim 300 tim och därefter löpande timtaxa Tabell 4 - Avgift för granskning av detaljplan som upprättas av extern planförfattare (gäller även områdesbestämmelser) Grundbelopp (Gp) x antal timmar för granskning och handläggning Mycket enkelt planärende eller upphävande av detaljplan Enkelt planärende Normalt planärende standardförfarande Normalt planärende utökat förfarande Komplext ärende Mycket komplext ärende 30 tim 50 tim 80 tim 120 tim 170 tim 200 tim och därefter löpande timtaxa

47 Kategorier tillhörande tabell 3 och 4 Mycket enkelt planärende eller upphävande av detaljplan Liten planproblematik, begränsad yta, få sakägare. Inte i strid med översiktsplan. Standardförfarande. Till exempel ändring av planbestämmelser. Enkelt planärende Begränsad planproblematik, begränsad sakägarkrets. Inte i strid med översiktsplan. Standardförfarande. Normalt planärende - standardförfarande Normal planproblematik, inte alltför stort område och sakägarkrets. Inte i strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden. Standardförfarande. Normalt planärende - utökat förfarande Normal planproblematik, inte alltför stort område och sakägarkrets. Inte i strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden. Standardförfarande. Komplext planärende Omfattande planproblematik och/eller omfattande sakägarkrets. I strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden, eller kan innebära betydande miljöpåverkan. Utökat förfarande. Mycket komplext planärende Omfattande planproblematik och oklara förutsättningar. I strid med översiktsplan eller andra övergripande ställningstaganden eller kan innebära betydande miljöpåverkan. Utökat förfarande. 4

48 FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/613 Plan- och bygglovstaxa Dokumentnamn Plan- och bygglovstaxa Diarienummer KS 2014/613 Dokumenttyp Taxa Antagen KF 130 Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med

49 Miljö- och byggnadskontoret Plan- och bygglovstaxa VANSBRO KOMMUN 2015 KF

50 Sida 2 av 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Utgångspunkter... 4 Allmänna regler om kommunala avgifter... 4 Kommunallagen... 4 Självkostnadsprincipen... 4 Likställighetsprincipen... 5 Retroaktivitetsförbudet... 5 Plan- och bygglagen... 5 Administrativa rutiner... 6 Kommunfullmäktiges beslut om taxa... 6 Överklagande av beslut om taxa... 6 Avgiftsbeslut i enskilda ärenden... 6 Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän... 6 Mervärdesskatt... 6 Vad avgiftsbeslut bör innehålla... 6 Avgiftsbestämning... 7 Antagande av taxan... 7 Betalning av avgift... 7 Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall... 7 Bestämmelser om plan- och byggtaxa... 8 Beräkning av avgifter enligt byggtaxan... 8 Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter... 8 Avräkning... 9 Beräkning av avgifter enligt plantaxan... 9 Beräkning av avgifter enligt plantaxan... 9 Benämningar av faktorer för beräkning av planavgifter... 9 Tabeller Byggtaxa Tabell 1 Objektsfaktorer Tabell 2 Tidsersättning Tabell 3 Underrättelse till berörda sakägare Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Tabell 7 Avgift för besked Tabell 8 Godkännande av sakkunnig, kontrollansvarig Tabell 9 Hissar och andra motordrivna anordningar... 13

51 Sida 3 av 25 Tabell 10 Nybyggnad bostäder/större fritidshus Tabell 11 Komplementbyggnader till bostadshus Tabell 12 Tillbyggnad bostadshus och komplementbyggnader Tabell 13 Enkla byggnader Tabell 14 Övriga åtgärder Tabell 15 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Tabell 16 Rivningslov inkl. startbesked Tabell 17 Bygglov för skyltar Tabell 18 Marklov inkl. startbesked Tabell 19 Master, torn, vindkraftverk Tabell 20 Bygglov för anläggningar Tabell 21 Övriga ärenden Tabell 22 Avgift för extra samråd resp. arbetsplatsbesök Tabell 23 Avgift för utstakning Tabell 24 Avgift för tillfällig nyttjande av digital geografisk information. 22 Tabell 25 Lägeskontroll Tabell 26 Påvisning av gränser Tabell 28 Avgift för extra sammanträde Tabeller planhandläggning Tabell 1 Avgift för planbesked Tabell 2 Avgift för planhandläggning Tabell 3 Tidsersättning Tillägg för MKB... 25

52 Sida 4 av 25 Inledning Denna taxa gäller för myndighetsnämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (PBL) (2010:900) eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller de tjänster som tillhandahålls. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dess bestämmelser med tillhörande tabeller och bilagor. Plan-och bygglagen ger möjligheter myndighetsnämnden att ta ut en avgift i ärenden om plan, lov, förhandsbesked och anmälan samt för nybyggnadskarta, framställning av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävanden åtgärder. Myndighetsnämnden kan dessutom ta ut en avgift för planbesked, villkorsbesked, och ingripandebesked, tekniska samråd och slutsamråd, tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och kungörelse av beslut om lov eller förhandsbesked i Post- och inrikes Tidningar. I ärenden om detaljplan ska avgiften även täcka kostnader för program, om ett sådant behövs. Allmänna regler om kommunala avgifter Kommunallagen Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 8 kap. 3b kommunallagen (1991:900), som har följande lydelse: Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet. Första stycket ger kommunerna rätt att ta ut avgifter inom hela den sektorn som regeras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79-80). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet. Självkostnadsprincipen För myndighetsnämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10, PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap. 3c kommunallagen. Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen är närmast en målsättningsprincip som innebär att syftet med verksamheten inte får vara att ge vinst. Under en längre tid får det totala avgiftsuttaget inte överstiga de totala kostnaderna för verksamheten (se bl.a. Petersén m.fl.). Kommunallagen, kommentarer och praxis, 2006, s Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (inklusive pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se bl.a. prop. 1993/94:188 s. 85).

53 Sida 5 av 25 Likställighetsprincipen Plan- och bygglagen innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas eller annorlunda uttryckt hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga. Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är däremot den s.k. likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 2 kommunallagen. Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får t.ex. inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop. 1993/94:188 s. 87 och Petersén m.fl. s ). Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. I rättspraxis har det sedan länge ansetts vara otillåtet med retroaktiva kommunala avgifter frånsett vissa speciella undantagsfall. Detta förbud framgår direkt av 2 kap. 3 kommunallagen: Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. I 12 kap. 10 PBL anges att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. (Angående tidpunkt för när uttagande av avgift ska ske, se under Avgiftsbestämning nedan, samt NJA 1974 s. 10). Plan- och bygglagen Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunernas verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområde finns i 12 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Där anges i 8 att kommunstyrelsen får ta ut avgifter för: 1 beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2 beslut om lov, 3 tekniska samråd och slutsamråd, 4 arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5 upprättande av nybyggnadskartor, 6 framställning av arkivbeständiga handlingar, 7 kungörelser enligt 9 kap. 41 tredje stycket, och 8 andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Kommunstyrelsen får även enligt 9 ta ut en planavgift för att täcka kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad eller annat bygglov enligt 16 kap. 7 (skylt eller ljusanordning eller annan bygglovpliktig anläggning) och den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Enligt kommunalrättsliga grundsatser står det kommunerna fritt att finansiera sin verksamhet med skattemedel. Kommunerna är därför inte skyldiga att ta ut avgifter för prövning och tillsyn enligt planoch bygglagen. Det är från kommunalrättslig synpunkt också godtagbart att kommunerna bara tar ut avgifter för viss prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, under förutsättning att det finns sakliga skäl för det (jämför 2 kap. 2 kommunallagen). Kommunstyrelsen rådgivningsverksamhet och

54 Sida 6 av 25 allmänna övervakningsverksamhet bör vara skattefinansierad (prop. 2009/10:170 s. 351 f.). Administrativa rutiner Kommunfullmäktiges beslut om taxa Det framgår direkt av 12 kap. 10 plan- och bygglagen att det är kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifterna ska beräknas. Kommunfullmäktiges beslut kan exempelvis formuleras enligt följande: Med stöd av 12 kap. 10 plan- och bygglagen beslutar kommunfullmäktige att anta bilagda taxa för prövning enligt plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Detta innebär att ändringar av taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Om kommunen väljer att inte avgiftsbelägga viss prövning innebär det att den verksamheten i princip får skattefinansieras. Den föreslagna taxan hänvisar till prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta belopp räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget och fastställs för helt kalenderår. Detta innebär att någon justering av beloppet inte ska behövas för att kompensera för allmänna kostnadsökningar. Överklagande av beslut om taxa Kommunfullmäktiges beslut om taxan kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning (kommunalbesvär) i 10 kap. kommunallagen. Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av sådant beslut prövad. Överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då protokollsjustering har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Det bör observeras att kommunens beslut inte behöver vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits. Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Ansvarigt utskott/delegation till tjänstemän Tillämpningen av taxan och debiteringen i enskilda fall ankommer på den eller de kommunala nämnder som svarar för uppgiften i fråga. Beslut om påförande av avgift kan fattas av tjänstemän eller av enskilda förtroendevalda endast efter delegation. Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras, ligger beslut-anderätten kvar hos den ansvariga kommunala nämnden. Effektivitetsskäl talar för att rätten att fatta beslut om avgifter bör delegeras till tjänstemännen. Vi vill betona vikten av att nämndernas delegationsordningar anpassas till gällande regler. Mervärdesskatt Mervärdesskatt ska inte tas ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning. Mervärdesskatt tas däremot ut på avgifter enligt uppdragstaxa. Vad avgiftsbeslut bör innehålla I linje med det anförda anser vi att det av beslut om avgift bör framgå: Med stöd av vilka bestämmelser som avgiften har debiterats. Hur stor avgift som debiteras. När betalning ska ske. Hur avgiftsbeslutet kan överklagas (regler om detta finns i förvaltningslagen). Att mervärdesskatt inte betalas på avgiften.

55 Sida 7 av 25 Avgiftsbestämning Avgiften beräknas efter den taxa som gäller vid tidpunkten för beslutet eller, om särskilt beslut inte fattas i ärendet, då handläggningen som avgiften avser är utförd. Finner kommunstyrelsen att det finns särskilda skäl som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för visst slag av ärenden eller för särskilt ärende. Kommunstyrelsens rätt att i varje särskilt fall bestämma om avgift får beslutas av tjänsteman vid nämnden enligt särskild delegationsordning. Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar kommunstyrelsen om skälig avgift grundad på tidersättning. Antagande av taxan Antagande av taxan beslutas av kommunfullmäktige, detsamma gäller ändring av taxans konstruktion, omfattning och faktorer. Betalning av avgift Betalning av avgift ska ske till nämnden inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgifter kan tas ut i förskott. Uttagen avgift för avslagsbeslut återbetalas om beslutet upphävs. Avräkning ska då ske mot eventuell bygglovavgift Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Varje beslut om debitering ska förses med en information om hur man överklagar. En kommunal nämnds beslut om påförande av avgift i enskilda fall överklagas enligt 13 kap. 3 plan- och bygglagen hos länsstyrelsen. Den som vill överklaga ska ge in handlingarna till kommunstyrelsen inom tre veckor från den dag han fick del av beslutet.

56 Sida 8 av 25 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa Denna taxa gäller för kommunstyrelsens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller och bilagor. Beräkning av avgifter enligt byggtaxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381), om allmän försäkring (mpbb) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Därutöver kan justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktor N föreslås i detta underlag utgöras av siffran 0,8 (om kommunen har färre invånare än ), 1,2 (om kommunen har fler invånare än ) och 1 för kommuner med invånarantal däremellan. Kommunfullmäktige kan besluta att faktor N ska vara lägre eller högre, och kan grunda sitt beslut på invånarantal eller på andra faktorer, t.ex. Sveriges Kommuner och landstings kommungruppsindelning, dock alltid med beaktande av självkostnadsprincipen, se ovan. Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter HF Handläggningsfaktor KOM Faktor för kommunicering KF Kartfaktor mpbb Milliprisbasbelopp (en tusendels prisbasbelopp) N Justeringsfaktor OF Objektfaktor Pbf Planavgiftsfaktor UF Utstakningsfaktor Grundprincip för beräkning av avgift: Faktor x mpbb x N. Avgift för bygglov/start besked beräknas efter bruttoarean (BTA) + öppenarean (OPA). Planavgift beräknas efter BTA + OPA. Mätningsavgift beräknas efter byggnadsarean BYA + OPA. Kartavgift beräknas efter markarean. Nybyggnad Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Tillbyggnad Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Ombyggnad Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Ändring En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Vid beräkning av BTA, OPA och BYA skall mätreglerna enligt Svensk Standard SS 21054:2009 utgåva 1 gälla i tillämplig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare m.m. skall beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen tillämpas. Avgiften kan också tas ut genom tidersättning enligt fastställd timtaxa. Vid tidersättning tas kostnad för administration ut med minst en timme. Vid tidsersättning kan också ersättning för resa utgå om så erfordras.

57 Sida 9 av 25 Avräkning För startbesked gäller att om sökanden så begär ska myndighetsnämnden återbetala i förskott erlagda avgifter för åtgärder som inte vidtagits. Detta under förutsättning att kontrollplan följts och projektet inte fullföljts inom föreskriven tid. Slutavräkning sker när slutbesked utfärdas. Om slutlig avgift för startbesked och upprättande av kontrollplan avviker ifrån i förskott betald avgift ska avräkningen ske senast när slutbesked överlämnas. Ränta utgår ej på belopp, som återbetalas respektive tilläggsdebiteras, för tid innan betalningen ska ske. Tid för begäran om återbetalning hanteras enligt Preskriptionslagen, dvs. preskription sker efter tio år. Beräkning av avgifter enligt plantaxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Enligt denna del av taxan erläggs avgift för planbesked, planhandläggning samt planupprättande. Avgiften för en viss åtgärd beräknas genom att ett grundbelopp för planering (Gp) multipliceras med för ärendet tillämpliga faktorer enligt till denna taxa hörande tabeller. Faktorerna i plantaxan grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Finner myndighetsnämnden att det finns skäl som motiverar avgiftssättning ur två olika klasser, får nämnden för visst slag av ärenden eller för särskilt uppdrag besluta om en sådan. Myndighetsnämnden befogenhet att i varje särskilt fall bestämma om avgift enligt tabeller i denna taxa tillkommer tjänsteman vid myndighetsnämnden enligt särskild delegationsordning. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller. Kostnader för planärendet tas upp och regleras i planavtal upprättat för ärendet. Benämningar av faktorer för beräkning av planavgifter Avgiften för en viss åtgärd beräknas genom att ett grundbelopp för planering (Gp) multipliceras med för ärendet tillämpliga faktorer enligt till denna taxa hörande tabeller. GP= Grundbelopp planering Pbf= Planbeskedsfaktor Hf = Handläggningsfaktor Uf = Upprättandefaktor Innan det egentliga planarbete påbörjats, för myndighetsnämnden utifrån tillgängliga förutsättningar en preliminär bedömning av planarbetets komplexitet med avseende på den handläggning av planen som erfordras. Det är myndighetsnämnden som ensidigt gör denna inledande bedömning. Om kommunfullmäktige (eller myndighetsnämnden via delegationsbeslut) inte antar planen, kan myndighetsnämnden efter särskild framställan från exploatören, efter en bedömning av de särskilda omständigheterna i planärendet, nedsätta den reglerade kostanden till lägst hälften om skäl finns. Om detaljplanen efter ett antagandebeslut, pga någon sakfråga sedan inte vinner laga kraft bör detta normalt inte föranleda att den reglerade kostnaden nedsättes. Vid planläggning som samtidigt kan ifrågasättas vara av synnerligen stort allmänt intresse finns möjlighet för exploatören att redan vid avtalets upprättande hemställa om att få sina kostnader nedsatta, d v s att myndighetsnämnden (=kommunen) bär del av kostnad som normalt skulle påförts, eller ev. hela kostnaden. Om byggherren beslutar avbryta planarbetet under planprocessen ska myndighetsnämnden få ersättning för redovisad nedlagda kostnader.

58 Sida 10 av 25 Tabeller byggtaxa Tabell 1 Objektsfaktorer Objektfaktorer (OF) för handläggning av olika objekt, byggnader och anläggningar som beroende på storleksfaktorn ska multipliceras med åtgärdsfaktor enligt nedanstående tabeller. Area (m2) = BTA + OPA Byggnader, anläggningar inkl. bygglovspliktiga komplementbyggnader OF > /1 000m2 Mycket enkla byggnader mindre än 50 m 2 * 2 *I separat ärende t ex carport, altantak (som inte är bygglovsbefriade enl. PBL 9 kap 4-6 ), skärmtak, inglasade uteplatser, växthus, transformatorbyggnader och liknande åtgärder. För ärenden med ansökningar med både huvudbyggnad och garage eller andra komplementbyggnader skall den sammanlagda Bruttoarean sammanräknas. Byggnader av samma typ beräknas efter byggnadernas totala BTA.

59 Sida 11 av 25 Tabell 2 Tidsersättning Tidsersättning utgår med avgift per timme. Minsta debiterbara tid är 1 timme. Yrkeskategori Handläggare Avgift (kr/timme) 930 kr Tabell 3 Underrättelse till berörda sakägare (Remiss) Avgift = mpbb x KOM x N Antal Kommentar KOM Sakägare Sakägare Sakägare Sakägare Sakägare 41 eller fler 50 Kungörelse + ev annonskostnad 50 Kungörelse av beslut i post- och inrikestidning + ev annonskostnad 5 Taxan används i de ärenden när kommunicering skall ske i enlighet med Plan- och bygglagen kap 9 25 i ärenden som innebär. - Avvikelse från gällande detaljplan - Åtgärd som ska utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser - Åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd Kungörelse enligt PBL ska tas med i alla bygglov som annonseras i Post- och inrikes tidningar. Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Avgift för bygglov = mpbb x Summan av alla tillämpliga HF1 x OF x N Objektsfaktor enligt tabell 23 Åtgärd Administration inklusive arkivering 7 Planprövning 3 (Planenlighet inom detaljplan eller kontroll mot givet förhandsbesked) Byggnaden (Placering, yttre utformning och färgsättning, användbarhet och 7 tillgänglighet) Tomten Tomts ordnande inkl. utfart och parkering Enkel kontroll av handlingar för grundläggning och dagvattenanslutning. Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) 7 Skyddsåtgärder mot skred och räddningsvägar Måttgranskning Besiktning (platsbesök) HF1

60 Sida 12 av 25 Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF2 Avgift för startbesked = mpbb x summanav alla tillämpliga HF2 x OF x N Objektfaktor enligt tabell 1 alternativ tabell 2. Åtgärder Administration inkl. arkivering och registrering av kontrollansvarig Startbesked inkl. tekniskt samråd och fastställande av kontrollplan eller Handläggningsfaktor HF2 Startbesked och fastställande av kontrollplan eller 5 Startbesked (gäller även påbörjande av rivning) 3 Arbetsplatsbesök 5 Extra arbetsplatsbesök/per styck 5 Slutsamråd inkl. slutbesked 6 Slutbesked, avslut eller interimistiskt slutbesked Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Bygglovsavgift avser lovprövning utom HF Åtgärder Lämplighet/lokaliseringsprövning utanför detaljplan Tillägg för prövning av liten avvikelse Varsamhet Tillbyggnad Ombyggnad Ändring Tidsbegränsat bygglov Tidsbegränsat bygglov, förlängning Tidsbegränsat bygglov, säsong Tidsbegränsat bygglov, säsong, förlängning Förnyelse av lov = ny prövning Stor enkel byggnad (oisolerad t ex lagerhall) >600 m 2 Avgift 1,25 bygglovsavgift 1,2 bygglovsavgift 1,1 bygglovsavgift Ingen justering Ingen justering 0,7 bygglovsavgift (berörd del) 0,75 bygglovsavgift 0,5 bygglovsavgift 0,75 bygglovsavgift 0,5 bygglovsavgift 0,8 bygglovsavgift 0,3 bygglovsavgift

61 Sida 13 av 25 Tabell 7 Avgift för besked Avgift = mpbb x HF x N Typ av besked Beskrivning HF Förhandsbesked Prövning av nyetablering 100 Ingripandebesked Tidersättning (minst 1 st) Villkorsbesked Tidersättning (dock minst 50 mpbb) Tidsersättning Strandskyddsdispens Inom ianspråktagen tomtplats Nyetablering Vid enbart ansökan om dispens Avslag negativ Tabell 8 Godkännande av sakkunnig, kontrollansvarig OVK (obligatorisk ventilationskontroll) Avgift = mpbb x HF x N Avgift tas ut enligt övergångsbestämmelser Åtgärd HF Ny sakkunnig 25 Tabell 9 Hissar och andra motordrivna anordningar Avgift tas ut som tidsersättning enligt plan- och byggförordningen (ersätter förordning 1999:37 om hissar m m i byggnadsverk) Åtgärd Medgivande eller förbud att använda hissar, liftar o dyl (även förändring ingår) Tidersättning Antal timmar (minst 1 tim)

62 Sida 14 av 25 Tabell 10 Nybyggnad bostäder/större fritidshus Gäller för standardärenden inom detaljplan, utan avvikelse och kommunicering. Avgiften utgör summan av avgifterna för de åtgärder som kommunstyrelsen vidtar i samband med bygglov respektive startbesked. Avgift för att upprätta eller ändra detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan tillkommer enligt särskild taxa eller genom upprättat planavtal Se tabell 4 och 5 angående tillämplig HF. Avgiften inkluderar ett arbetsplatsbesök (utom vid mycket enkla byggnader) Bygglovsavgift = mpbb x OF x (HF10+HF2) 4 x N Area (m 2 ) BTA + OPA OF HF1 HF2 Byggnader, anläggningar inkl. bygglovspliktiga komplementbyggander Mycket enkla byggnader < 49 m Varje tillkomande intervall +20 0,3xOF Stor, enkel byggnad (oisolerad lagerhall) >600 m 2 (intervall enl ovan) Vindsinredning < 100m Vindsinredning >100 m Bygglov inklusive startbesked

63 Sida 15 av 25 Tabell 11 Komplementbyggnader till bostadshus enligt ovan (Enklare byggnader utan KA) Bygglovavgift =mpbb x OF x (HF1+HF2) x N Objekt BTA (m 2 ) OF HF1 HF2 Garage, carport och förråd (eget ärende) Garage, carport och förråd (eget ärende) Garage, carport och förråd (eget ärende) Källsorteringsbehållare/ grupp, sopskåp, sophus Gruppbyggda bostäder, tillägg per byggnad < 30 m m 2-50 m < 50 m , Tabell 12 Tillbyggnad bostadshus Bygglovsavgift = mpbb x OF x (HF1+HF2) x N Huvudbyggnad BTA (m 2 ) OF HF1 HF2 Tillkommande yta BTA < 15 m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Ytterligare se tabell 10 Komplementbyggnad BTA (m 2 ) OF HF1 HF2 Garage, carport, förråd Oavsett storlek men <50 m 2 av ursprunglig byggnads BTA <50 % Tillbyggnad fritidshus <50 m Tillbyggnad fritidshus >50 m Tillbyggnad växthus, lusthus m. m oisolerat >15 m Burspråk Takkupa

64 Sida 16 av 25 Tabell 13 Enkla byggnader Skalbyggnader, öppna däck, lagerbyggnader, cistern, väntkur o dyl. Används vid mindre ändring av planlösning i lokal Enkla byggnader BTA (m 2 ) OF HF1 HF2 Fritidshus, typ fäbod, kolonistuga < 40 m Fritidshus m Nätstation/pumpstation Oavsett storlek Rullstolsgarage Oavsett storlek Växthus, lusthus och likn. oisolerat >15 m 2 men <50 m Kiosk, manskapsbod mm Oavsett storlek Oavsett storlek Oavsett storlek Slogbod/grillkåta Små byggnader Fritidshus ska enligt 8 kap. 6 PBL inte granskas med hänsyn till tillgänglighet och energikrav. Större fritidshus än 80 m 2 är dock ofta lita tekniskt komplicerade som permanentbostäder, därför föreslås lika avgift som för permanenthus. Tabell 14 Övriga åtgärder Övriga enkla konstruktioner BTA (m 2 ) HF1 Balkong 1-5 st 65 Balkong >5 130 Inglasad balkong 1-5 st 65 Inglasad balkong > 5 st 130 Inglasning av uteplats/uterum Oavsett m 2 65 Skärmtak m 2 50 Skärmtak >31 m Bygglovsavgift = mpbb x OF x (HF1+HF2) 8 x N Övriga utan konstr. BTA (m2) OF HF1 HF2 Fasad- eller takändring, mindre Fasad- eller takändring, större Bostadshiss handikapp enbostadshus Hiss/ramp i lokal

65 Sida 17 av 25 Mur/plank Större Mur/plank Mindre <10 meter Mur och/eller plankbullerplank/stabilitet- oavsett material Solfångare (ej på en- och tvåbostadshus) Frivilligt bygglov Väsentlig ändrad användning 8 Bygglov inkl. startbesked 9 Endast HF2 vid invändig installation Avgift enl. normalt b- lov 70 % av normal avgift mppb x OF x N (OF se tabell 25) Tabell 15 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Avgift = mpbb x HF2 x N Åtgärd BTA (m2) HF2 (A) HF2 (B) HF2 (C) Rivning utanför DP Per st Eldstad, rökkanal, hiss, fettavskiljare o dyl Per st Ändring av utvändig VA (gäller ej enbostadshus) Per st Bärande konstruktioner (grund, stomme etc) Avsevärd förändring av planlösning Installation eller väsentlig förändring av ventilation Installation eller väsentlig förändring av VAinstallation Ombyggnad av byggnader med särskilt bevarandeintresse Väsentlig ändring av brandskyddet < >1 000 < >1 000 < <1 000 < >1 000 < >1 000 < >

66 Sida 18 av 25 Grupp A Det enklaste fallet när endast en anmälan krävs utan större handläggning, t ex vid eldstad, rökkanal eller andra arbeten i liten omfattning på större yta. Grupp B När samrådet och fastställande av enkel kontrollplan sker mer informellt per telefon eller vid ett kort besök på miljö- och byggenheten i samband med inlämnande av anmälan. Grupp C Gäller för byggnationer där ett formellt möte erfordras för att fastställa lämplig kontrollplan. I denna avgift ingår endast ett samrådsmöte, skulle fler möten erfordras dibitera dessa enligt tabell 18. Tabell 16 Rivningslov inklusive startbesked Avgift = mpbb x HF x N Rivningens omfattning (m2) HF Mindre rivning enklare byggnad 35 < 250 m m >1 000 m Tabell 17 Bygglov för skyltar Avgift = mpbb x HF x N Avgörande om påverkan på stads- eller landskapsbilden är stor eller liten Åtgärd Beskrivning HF (liten) HF (stor) Vepa >1 m2 men <20 m2 80 Stor skylt, stor vepa >20 m2 200 Skyltprogramgranskning >20 m Prövning mot skyltprogram Därutöver per skylt Prövning utan gällande Placering, utformning, skyltprogram omgivningspåverkan Därutöver per skylt Skylt, skyltpelare <10 m2 60 Ljusramp Ny skylt/ny front 100 Ljusramp Utöver den första 20 Ljusanordning vid idrottsplats eller dylikt >5 st 100 Byggskylt eller vepa <15 m2 60 Byggskylt eller vepa >15 m2 10 Förbesiktning Per gång 10 Remiss Trafikverket m fl 15 15

67 Sida 19 av 25 Väsentlig ändring av skylt eller ljusanordning medför samma arbetsinsatser som vid ansökan om ny. Avgift tas därför ut som vid ny skylt eller ljusanordning. Skylt i samband med bygge placerad på samma fastighet, max 15 m 2 är avgiftsfri. Är skylten större än 15 m 2 tas avgift ut enlig tabell. Skyltprogram kan tas fram i samförstånd mellan fastighetsägaren och miljö- och byggenheten. Det består av dokument/ritning som visar var på fasaderna skyltar ska placeras och kan även innehålla principer för skyltars utformning. Avgiften reduceras om skyltprogramet följs. Tabell 18 Marklov inklusive startbesked Avgift tas enbart ut som tidersättning Åtgärd Marklov såväl schakt som fyllning Tidersättning Antal timmar (minsta 25 mpbb) Tabell 19 Master, torn. Vindkraftverk Avgift = mpbb x (HF1+HF2) x N Master, torn, vindkraftverk Radio- och telemast eller torn (inkl. teknikbod) Radio- och telemast eller torn (inkl. teknikbod) Beskrivning HF1 Alt tidersättning HF2 Tidersättning Ett torn 250 Antal timmar (minst 1) Fler än ett 550 Antal timmar (minst 1 ) Vindkraftverk 1 st 550 Antal timmar (minst 1) Vindkraftverk Upp till 4 st Antal timmar (minst 1) Vindkraftverk >5 verk Antal timmar (minst 1)

68 Sida 20 av 25 Tabell 20 Bygglov för anläggningar Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1+HF2) x N Anläggning på land Begravningsplats, campingplats, idrottsplats, friluftsbad, golfbana, kabinbana, minigolf, motorbana, nöjespark, skidbacke med lift, skjutbana o dyl. Objekt Yta (m 2 ) OF HF1 HF2 Anläggningens yta Tillägg görs för byggnad enl. ovan > Endast skidlift (mindre) (Större) Parkeringsplats Upplag/materialgård Tunnel/bergrum Antal timmar Antal timmar Antal timmar Anläggning i vatten Objekt Beskrivning OF HF1 HF2 Brygga, såväl ponton som fast anlagd Småbåtshamn-se marina Marina m2, flera bryggor För fler än båtar (annars ej bygglov) För fler än båtar <5 000 m2 För fler än båtar annars inte bygglov Utökning Per brygga Tabell 21 Övriga ärenden Avgift = mpbb x HF x OF Ärendetyp Beskrivning HF Anstånd Avslag såväl bygglov, marklov, rivningslov som förhandsbesked Ingen avgift Full avgift HF1 alternativ tidersättning Avvisa 20 Återkallad ansökan (avskrivet ärende) Tidersättning se tabell 2

69 Sida 21 av 25 Tabell 22 Avgift för extra samråd resp. arbetsplatsbesök Avgift tas ut om handläggaren bedömer att extra åtgärder behövs. Avgift = mpbb x HF Lokaler och större byggnationer Beskrivning HF Samråd (per st) 210 Arbetsplatsbesök 50 Bostadshus/fritidshus Beskrivning HF Samråd (per st) 50 Arbetsplatsbesök (per st) 10 Tabell 23 Avgift för utstakning Avgiften för utstakning skall beräknas för hela ärendet om det ingår i samma beslut om lov, även om det består av flera fristående byggnader och dessa stakas ut vid samma tillfälle. När utstakning av grupphusområd görs vid flera tillfällen, korrigeras avgiften för extrakostnader i efterhand i samband med slutavräkning. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA + OPA) för varje hustyp för sig. Avgiften för utstakning ingår markering av en höjdfix. Byggfixen redovisas i läge och höjd på utstakningsskissen. Utstakning utförs av miljö-och byggkontorets personal eller annan som byggherren föreslår. Om utstakning utförs av annan än miljö- och byggkontorets personal, tas avgift ut för underlagsdata, grundmaterial m. m. med 20 % av den avgift, som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. Utstakningsavgift = mpbb x UF x N

70 Sida 22 av 25 Beskrivning (BYA + OPA) UF (Utstakningsfaktor) Huvudbyggnad nybyggnad (4 punkter) 100 Tillägg Komplicerad topografi 40 Noggrannhet mot gränser (prickmark, <4,5 från gräns) Tillägg per punkt utöver 4 st 10 Utstakning, detaljpunkter, mätningslinjer och arbetsfixar Komplementbyggnader nybyggnad (4 punkter) 40 Tidersersättning (se tabell 17) Tillägg per punkt utöver 4 st 5 50 Övrig utstakning UF Plank eller mur 50 Transformatorstation el likv 70 Tillägg per punkt 10 Detaljpunkter och mätningslinjer Tidsersättning (minst 1 timme) Tabell 24 Avgift för tillfällig nyttjande av digital geografisk information (Primärkarta) Nedanstående taxa nyttjas för tillfälliga nyttjare av det kommunala kartmaterialet. Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat och vid tillfälliga upplåtelser överlåts endast nyttjanderätten för specifika projekt under en begränsad tid. Ett utdrag ur primärkartan är en storskalig karta som inte är uppdateringskontrollerad. Vill man ha en uppdaterad version lämnas separat offert på kontroll och inmätning. Primär kartan kan levereras bland annat i dwg-format eller i bildformat. Vid leverans i bildformat halveras kostnaden för kartan. Digitala kartprodukter Kr/hektar Primärkarta, samtliga lager 600

71 Sida 23 av 25 Tabell 25 Lägeskontroll Lägeskontroll görs för att kontrollera att en byggnad placerats på rätt ställe. Görs i de fall det anses behövligt. Typ av byggnad Avgift (kr) Huvudbyggnad 2500 Tillkommande byggnad 600 Tabell 26 Påvisning av gränser Påvisning av gränser kan bestå av utstakning av gräns mellan befintliga gränsmarkeringar och lokalisering av överväxta eller delvis raserade gränsmärken. Några nya gränsmärken sätts inte ut och en påvisning av gräns får inte rättskraft, dvs får inte någon bindande verkan. Påvisning av gränser utförs i mån av tid, i övriga fall hänvisas till Lantmäteriet. Typ av byggnad Avgift (kr) Startavgift 1500 Per punkt 500 Tabell 27 Avgift för extra sammanträden Avgift tas ut om sökanden begär extra sammanträde utöver schemalagda. Avgiften delas om fler begär detta. Avgift = mpbb x HF Beskrivning HF Arbetsutskott 200 Byggnadsnämnd 450

72 Sida 24 av 25 Tabeller planhandläggning Avgift för upprätta, upphäva eller ändra detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan beräknas enligt plantaxa och upprättat planavtal. Tabell 1 Avgift för planbesked (Pbf) Avgift = Gp x Pbf Klass Beskrivning Pbf Positivt planbesked Normal planproblematik 0,5 Avslag Drygt halva normalkostanden 0,3 Positivt planbesked är endast en viljeinriktning från byggnadsnämndens sida och garanterar inte att planförslaget blir antaget. Tabell 2 Avgift för planhandläggning (HF) Avgift = Gp x HF Klass Komplexitet HF 1 Mycket enkelt planärende 2 Upphävande/ändring av detaljplan 3 Enkelt planärende 4 Normalt planärende 5 Komplext ärende 6 Mycket komplext ärende Liten planproblematik, begränsad yta, få sakägare Liten planproblematik, begränsad yta, få sakägare Begränsad problematik, begränsad sakägarkrets Normal omfattning, ej alltför stort område Omfattande planproblematik, och/eller omfattande sakägarkrets Särskilt omfattande planproblematik och oklara förutsättningar Interpolering mellan ovan angivna handläggningsfaktorer kan förekomma. Nyupprättande av detaljplan torde i allmänhet bedömas som lägst normalt ärende. Planändringar samt planläggningar som berör befintlig bebyggelse medför ofta komplikationer. Ärenden handlagda med s k enkelt planförfarande bör i allmänhet kunna bedömas bland de enkla ärendetyperna, dock aldrig med lägre handläggningsfaktor än 1,0. Om strandskyddsproblematik förekommer, eller om även upprättande/upphävande av fastighetsplan erfordras, föranleder detta extra handläggningsmoment. 1,0 1,0 2,0 4,0 7,0 10,0

73 Sida 25 av 25 Tabell 3 Tidsersättning Tidsersättning utgår med avgift per timme. Minsta debiterbara tid är 1 timme. Yrkeskategori Handläggare Avgift (kr/timme) 930 kr Tillägg för MKB Det betydande miljöpåverkan bedöms föreligga, dvs där miljöbedömning/mkb erfordras, motsvaras tillkommande arbete av handläggningsfaktorn 1,0 (komplicerade MKB) till 2,0 (omfattande MKB). Exploatören skall tillhandahålla och bekosta följande: - Programhandlingar (kan i vissa fall avvaras) - Samrådshandlingar o Detaljplanekarta med bestämmelser o Planbeskrivning o Genomförandebeskrivning o VA-karta o Grundkarta o Fastighetsförteckning Miljökonsekvensbedömning (MKB) kan i detta fall avvaras, inverkan på miljön beskrivs i ställer i planbeskrivningen. - Vid behov arbetsunderlag för samrådsredogörelse - Utställningshandlingar (enligt b ovan) - Vid behov arbetsunderlag för utlåtande - Antagandehandlingar (enligt b ovan) Exploatörens övriga kostander Exploatören ska vidare bekosta följande: - Annonsering i tidningar m m (samråd om detaljplaneförslag, utställelse, laga kraft). - Lokalhyror vid samrådsmöten m m - Framtagande av arkivex till planer. - Större kopieringsuppdrag som ombesörjes av BN av planhandlingar för samråd m m. Exploatören är införstådd med att Kommunstyrelsen beroende på omständigheter som framkommer under planarbetets gång kan komma att kräva utredningsmaterial på exploatörens bekostnad utöver det som medtagits i sammanställningen ovan.

74 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 39 Ärende KS 2018/127 Ändring av detaljplaner på Grönalid till följd av förrättning Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsens yttrande: 1. Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med att ändra detaljplanerna 20-JÄR-2188 och 2021-P122 så att förrättning kan genomföras. 2. Finansiering av planändring av 20-JÄR-2188 och 2021-P122 bekostas av sökande Ärendet I samband med att en ny räddningsstation skulle uppföras i Vansbro så ansökte Vansbro kommun hos Lantmäteriet om en avstyckning av fastigheterna Grönalid 1:1, Grönalid 1:19 och Grönalid 1:24 för industriändamål. Då en del av den tänkta industrimarken ligger på vad som i gällande detaljplan är parkmark (Lantmäteriets aktnummer 20-Jär-2188) och en annan del av marken ej får bebyggas (detaljplan 2021-P122) har förrättningen inte kunnat genomföras. Kommunstyrelsen är sakägare. För att genomföra förrättningen krävs en ändring av gällande detaljplaner. Detaljplanearbetet bekostas av sökande. Förslag Jävsnämndens förslag: Kommunstyrelsens yttrande till fullmäktige: 1. Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med att ändra detaljplanerna 20-JÄR-2188 och 2021-P122 så att förrättning kan genomföras. 2. Finansiering av planändring av 20-JÄR-2188 och 2021-P122 bekostas av sökande Beslutsunderlag Protokollsutdrag, Jäv 1 Enhetschef plan- och byggenheten, tjänsteutlåtande Översikt detaljplan Karta Justerande Utdragsbestyrkande

75 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Justerande Utdragsbestyrkande

76 Protokollsutdrag Jävsnämnden Jäv 1 Ärende JAV 2018/2 Ändring av detaljplaner på Grönalid till följd av förrättning Förslag till kommunfullmäktige 1. Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med att ändra detaljplanerna 20-JÄR-2188 och 2021-P122 så att förrättning kan genomföras. 2. Finansiering av planändring av 20-JÄR-2188 och 2021-P122 bekostas av sökande. Ärendet I samband med att en ny räddningsstation skulle uppföras i Vansbro så ansökte Vansbro kommun hos Lantmäteriet om en avstyckning av fastigheterna Grönalid 1:1, Grönalid 1:19 och Grönalid 1:24 för industriändamål. Då en del av den tänkta industrimarken ligger på vad som i gällande detaljplan är parkmark (Lantmäteriets aktnummer 20-Jär-2188) och en annan del av marken ej får bebyggas (detaljplan 2021-P122) har förrättningen inte kunnat genomföras. Kommunstyrelsen är sakägare. För att genomföra förrättningen krävs en ändring av gällande detaljplaner. Detaljplanearbetet bekostas av sökande. Förslag Ordförandens förslag: Jävsnämndens förslag till kommunfullmäktige: 1. Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med att ändra detaljplanerna 20-JÄR-2188 och 2021-P122 så att förrättning kan genomföras. 2. Finansiering av planändring av 20-JÄR-2188 och 2021-P122 bekostas av sökande. Beslutsunderlag Karta över området, daterad Tjänsteutlåtande, daterat Översiktskarta, daterad Justerande Utdragsbestyrkande

77 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Jävsnämnden Justerande Utdragsbestyrkande

78 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Plan- och byggenheten JAV 2018/2 Enhetschef Emma Hogander KOMMUNFULLMÄKTIGE Ändring av detaljplaner på Grönalid till följd av förrättning Rekommendation till beslut 1. Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med att ändra detaljplanerna 20- JÄR-2188 och 2021-P122 så att förrättning kan genomföras 2. Finansiering av planändring av 20-JÄR-2188 och 2021-P122 bekostas av sökande Sammanfattning I samband med att en ny räddningsstation skulle uppföras i Vansbro så ansökte Vansbro kommun hos Lantmäteriet om en avstyckning av fastigheterna Grönalid 1:1, Grönalid 1:19 och Grönalid 1:24 för industriändamål. Då en del av den tänkta industrimarken ligger på vad som i gällande detaljplan är parkmark (Lantmäteriets aktnummer 20-Jär- 2188) och en annan del av marken ej får bebyggas (detaljplan 2021-P122) har förrättningen inte kunnat genomföras. Kommunstyrelsen är sakägare. För att genomföra förrättningen krävs en ändring av gällande detaljplaner. Detaljplanearbetet bekostas av sökande. Beslutsunderlag Karta över det berörda området Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

79

80 1:6 20-JÄR :17. GRÖNALID 1:1 3: P P200 3:52 20-JÄR :2 1:16 1: P122 3:3 1: P93 3: P30 1:22 ÖVERSIKTSKARTA Grönalid 1:1 m fl Skala 1:1000 Vansbro kommun Redovisade fastighetsgränser är inte kontrollerade. Kartan har ej rättsverkan. 1: Meter

81 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 40 Ärende KS 2018/128 Ny detaljplan som berör Saltvik 23:1, Saltvik 66:1 m.fl. Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsens yttrande: Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med ny detaljplan i det berörda området samt att teckna planavtal med byggherren för finansiering av den kommunala planhandläggningen enligt plantaxa Ärendet Vansbro kommun har i en begäran om planbesked ansökt om att ändra gällande detaljplaner vid och i anslutning till vårdlokalerna på fastigheten Saltvik 23:1 (Bäckaskog). Syftet är att möjliggöra att ytterligare en huskropp byggs där dagens parkering är belägen samt att utöka tillåten byggnadshöjd för att kunna bygga på befintliga huskroppar med en våning. På så sätt avser byggherren att kunna utöka antalet platser i det särskilda boendet. Dessutom skall nybyggnad av ambulansstation med garage och tillhörande ytor möjliggöras på fastigheten Saltvik 23:1 (Bäckaskog). Ytterligare ändringar av detaljplanen skall möjliggöra en ny förskolebyggnad i anslutning till befintlig skolmiljö på fastigheten Saltvik 66:1 (Jofsen), parkeringar och en ny väg mellan fastigheterna Saltvik 23:1 och Saltvik 66:1. Sedan bilagor till begäran om planbesked inkommit konstateras att ändringarna är av så omfattande karaktär och platsen för åtgärderna så utspridda på området att det inte är möjligt att ändra gällande plan för att uppnå syftet, varför en ny detaljplan bör tas fram. Den nya planen blir en så kallad byggherreplan där byggherren genom konsult arbetar fram ett planförslag som kommunen sedan genom sitt kommunala planmonopol handlägger från samråd till antagande. För att finansiera kommunens handläggning skall ett planavtal tecknas mellan myndighet och byggherre, i enlighet med gällande plantaxa. Eftersom området berör allmänheten och förändringarna är stora görs en bedömning att ett utökat förfarande skall tillämpas i planprocessen. Förslag Jävsnämndens förslag: Kommunstyrelsens yttrande till fullmäktige: Justerande Utdragsbestyrkande

82 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med ny detaljplan i det berörda området samt att teckna planavtal med byggherren för finansiering av den kommunala planhandläggningen enligt plantaxa Beslutsunderlag Protokollsutdrag, Jäv 2 Enhetschef plan- och byggenheten, tjänsteutlåtande Detaljplan Justerande Utdragsbestyrkande

83 Protokollsutdrag Jävsnämnden Jäv 2 Ärende JAV 2018/3 Ny detaljplan som berör Saltvik 23:1, Saltvik 66:1 m.fl. Förslag till kommunfullmäktige Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med ny detaljplan i det berörda området samt att teckna planavtal med byggherren för finansiering av den kommunala planhandläggningen enligt plantaxa. Ärendet Vansbro kommun har i en begäran om planbesked ansökt om att ändra gällande detaljplaner vid och i anslutning till vårdlokalerna på fastigheten Saltvik 23:1 (Bäckaskog). Syftet är att möjliggöra att ytterligare en huskropp byggs där dagens parkering är belägen samt att utöka tillåten byggnadshöjd för att kunna bygga på befintliga huskroppar med en våning. På så sätt avser byggherren att kunna utöka antalet platser i det särskilda boendet. Dessutom skall nybyggnad av ambulansstation med garage och tillhörande ytor möjliggöras på fastigheten Saltvik 23:1 (Bäckaskog). Ytterligare ändringar av detaljplanen skall möjliggöra en ny förskolebyggnad i anslutning till befintlig skolmiljö på fastigheten Saltvik 66:1 (Jofsen), parkeringar och en ny väg mellan fastigheterna Saltvik 23:1 och Saltvik 66:1. Sedan bilagor till begäran om planbesked inkommit konstateras att ändringarna är av så omfattande karaktär och platsen för åtgärderna så utspridda på området att det inte är möjligt att ändra gällande plan för att uppnå syftet, varför en ny detaljplan bör tas fram. Den nya planen blir en sk byggherreplan där byggherren genom konsult arbetar fram ett planförslag som kommunen sedan genom sitt kommunala planmonopol handlägger från samråd till antagande. För att finansiera kommunens handläggning skall ett planavtal tecknas mellan myndighet och byggherre, i enlighet med gällande plantaxa. Eftersom området berör allmänheten och förändringarna är stora görs en bedömning att ett utökat förfarande skall tillämpas i planprocessen. Beslutsunderlag Inlämnat Begäran om planbesked med bilagor Justerande Utdragsbestyrkande

84 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Jävsnämnden Förslag Ordförandens förslag: Jävsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med ny detaljplan i det berörda området samt att teckna planavtal med byggherren för finansiering av den kommunala planhandläggningen enligt plantaxa. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, daterad Förslag till byggnadsplan för del av Saltvik, daterad Justerande Utdragsbestyrkande

85 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Plan- och byggenheten L Enhetschef Emma Hogander KOMMUNFULLMÄKTIGE Ny detaljplan som berör Saltvik 23:1, Saltvik 66:1 m.fl. Rekommendation till beslut 1. Jävsnämnden ges i uppdrag att påbörja arbetet med ny detaljplan i det berörda området samt att teckna planavtal med byggherren för finansiering av den kommunala planhandläggningen enligt plantaxa Sammanfattning Vansbro kommun har i en begäran om planbesked ansökt om att ändra gällande detaljplaner vid och i anslutning till vårdlokalerna på fastigheten Saltvik 23:1 (Bäckaskog). Syftet är att möjliggöra att ytterligare en huskropp byggs där dagens parkering är belägen samt att utöka tillåten byggnadshöjd för att kunna bygga på befintliga huskroppar med en våning. På så sätt avser byggherren att kunna utöka antalet platser i det särskilda boendet. Dessutom skall nybyggnad av ambulansstation med garage och tillhörande ytor möjliggöras på fastigheten Saltvik 23:1 (Bäckaskog). Ytterligare ändringar av detaljplanen skall möjliggöra en ny förskolebyggnad i anslutning till befintlig skolmiljö på fastigheten Saltvik 66:1 (Jofsen), parkeringar och en ny väg mellan fastigheterna Saltvik 23:1 och Saltvik 66:1. Sedan bilagor till begäran om planbesked inkommit konstateras att ändringarna är av så omfattande karaktär och platsen för åtgärderna så utspridda på området att det inte är möjligt att ändra gällande plan för att uppnå syftet, varför en ny detaljplan bör tas fram. Den nya planen blir en sk byggherreplan där byggherren genom konsult arbetar fram ett planförslag som kommunen sedan genom sitt kommunala planmonopol handlägger från samråd till antagande. För att finansiera kommunens handläggning skall ett planavtal tecknas mellan myndighet och byggherre, i enlighet med gällande plantaxa. Eftersom området berör allmänheten och förändringarna är stora görs en bedömning att ett utökat förfarande skall tillämpas i planprocessen. Beslutsunderlag Inlämnat Begäran om planbesked med bilagor Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

86

87 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 41 Ärende KS 2018/96 Inlandsbanan AB, extra bolagsstämma , ombudsinstruktion Förslag till kommunfullmäktige Ombudet ska vid Inlandsbanan AB:s extra bolagsstämma rösta enligt följande i nedan angivna frågor: 1. Skall enskilda aktieägare, med kringgående av styrelse och företagsledning, ha kontakter med tredjeman avseende pågående projekt och verksamheter? NEJ 2. Att styrelseordföranden entledigas från sitt uppdrag NEJ 3. Att ytterligare minst en ny styrelseledamot med näringslivsförankring utses NEJ 4. Att ingånget samarbetsavtal, det så kallade MOUT, med partnern Macquarie fullföljs enligt de intentioner parterna varit överens om JA Ärendet Kommunfullmäktige har att framställa ombudsinstruktion till Inlandsbanan AB:s extra bolagsstämma den Östersunds kommun har inkommit till Inlandsbanan AB med begäran om extra bolagsstämma för att avhandla frågor avseende entledigande av styrelseordförande, val av ny styrelseledamot led näringslivsförankring samt fullföljande av samarbetsavtal med partnern Macquarie. Jokkmokk och Arvidsjaurs kommuner har inkommit till Inlandsbanan AB med begäran om extra bolagsstämma till Inlandsbanan AB för att avhandla följande fråga: skall enskild aktieägare, med kringgående av styrelse och bolagets ledning, ha kontakter med tredje man avseende pågående projekt och verksamheter. Inlandsbana AB:s aktieägare skall enligt Principer för styrning av kommunoch landstingsägda bolag utfärda ombudsinstruktion gällande hur ombudet ska rösta på stämman i förekommande ärenden. Eftersom de frågor som ska behandlas på denna stämma är av principiell beskaffenhet är Justerande Utdragsbestyrkande

88 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsen kommunfullmäktige förbehållen rätten att utfärda ombudsinstruktionen i enlighet med Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Ombudet ska vid Inlandsbanan AB:s extra bolagsstämma rösta enligt följande i nedan angivna frågor: 1. Skall enskilda aktieägare, med kringgående av styrelse och företagsledning, ha kontakter med tredjeman avseende pågående projekt och verksamheter? NEJ 2. Att styrelseordföranden entledigas från sitt uppdrag NEJ 3. Att ytterligare minst en ny styrelseledamot med näringslivsförankring utses NEJ 4. Att ingånget samarbetsavtal, det så kallade MOUT, med partnern Macquarie fullföljs enligt de intentioner parterna varit överens om JA Beslutsunderlag Kommunsekreterare, tjänsteutlåtande Kallelse, Inlandsbanan AB extra bolagsstämma Fullmakt för Inlandsbanan AB:s extra bolagsstämma Revisorns utlåtande Arvidsjaur och Jokkmokks kommuners begäran om extra bolagsstämma Östersunds kommuns begäran om extra bolagsstämma Inlandsbanan AB:s bolagsordning Inlandsbanan AB:s ägardirektiv SKL, Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag Information inför extra bolagsstämma från Inlandsbanan AB Brev från Inlandsbanan AB:s styrelseordförande SKL, Riskhantering vid offentlig privat samverkan Justerande Utdragsbestyrkande

89 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariatet KS 2018/96 Kommunsekreterare Sara Beya Brand KOMMUNFULLMÄKTIGE Inlandsbanan AB, ombudsinstruktion till extra bolagsstämma Rekommendation till beslut Ombudet ska vid Inlandsbanan AB:s extra bolagsstämma rösta enligt följande i nedan angivna frågor: 1. Skall enskilda aktieägare, med kringgående av styrelse och företagsledning, ha kontakter med tredjeman avseende pågående projekt och verksamheter? JA/NEJ 2. Att styrelseordföranden entledigas från sitt uppdrag JA/NEJ 3. Att ytterligare minst en ny styrelseledamot med näringslivsförankring utses JA/NEJ 4. Att ingånget samarbetsavtal, det så kallade MOUT, med partnern Macquarie fullföljs enligt de intentioner parterna varit överens om JA/NEJ 18. Inlandsbanan AB, extra bolagsstämma , ombudsinstruktion, tjänsteutlåtande Sammanfattning Kommunfullmäktige har att framställa ombudsinstruktion till Inlandsbanan AB:s extra bolagsstämma den Bakgrund Östersunds kommun har inkommit till Inlandsbanan AB med begäran om extra bolagsstämma för att avhandla frågor avseende entledigande av styrelseordförande, val av ny styrelseledamot led näringslivsförankring samt fullföljande av samarbetsavtal med partnern Macquarie. Jokkmokk och Arvidsjaurs kommuner har inkommit till Inlandsbanan AB med begäran om extra bolagsstämma till Inlandsbanan AB för att avhandla följande fråga: skall enskild aktieägare, med kringgående av styrelse och bolagets ledning, ha kontakter med tredje man avseende pågående projekt och verksamheter. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

90 Inlandsbana AB:s aktieägare skall enligt Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag utfärda ombudsinstruktion gällande hur ombudet ska rösta på stämman i förekommande ärenden. Eftersom de frågor som ska behandlas på denna stämma är av principiell beskaffenhet är kommunfullmäktige förbehållen rätten att utfärda ombudsinstruktionen i enlighet med Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag. 2(2) 18. Inlandsbanan AB, extra bolagsstämma , ombudsinstruktion, tjänsteutlåtande Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

91 Den 25 januari 2018 Till Inlandsbanan AB:s aktieägare Kallelse till extra bolagsstämma i Inlandsbanan AB Aktieägarna i Inlandsbanan AB kallas härmed till extra bolagsstämma torsdagen den 1:a mars 2018 kl på Clarion Hotel Grand, Prästgatan 16, Östersund. Inregistrering påbörjas kl (garage finns på baksidan av hotellet parkeringstillstånd hämtas i receptionen) Det noteras att enligt Bolagsordningen ska kallelse till stämma ske tidigast 4 veckor innan stämman. Vidare ska ägarkommunerna, vid beslut av principiell betydelse, beredas möjlighet att yttra sig. Eftersom ärendena för denna extra bolagsstämma är av principiell betydelse kräver det förankring hos kommunfullmäktige innan beslut i ärendena fattas. Möjliggörande av detta är emellertid oförenligt med bestämmelsen om kallelse tidigast 4 veckor innan stämman. Kallelse sker därför enligt den tid som gäller i aktiebolagslagen, dvs. tidigast 6 veckor innan stämman. Deltagande vid extra bolagsstämma: Aktieägare som önskar delta vid i stämman ska: - senast på dagen för stämman vara införd i den av styrelsen förda aktieboken För att underlätta registrering vid stämman bör föranmälan till stämman ske senast den 27:e februari 2018 till jenny.ahgren@inlandsbanan.se. Företrädare för juridiska personer ska bestyrka sin rätt att delta och rösta vid stämman med behörighetshandlingar. Ombud för företrädare ska styrka sin rätt till deltagande och röstning med en fullmakt i original samt inneha ombudsinstruktion. Fullmakt utfärdad av juridisk person ska bestyrkas med kopia av behörighetshandling. Bifogat till kallelsen finns ett fullmaktsformulär som kan användas vid inregistrering av ombud vid bolagsstämmans inledning. Dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Val av sekreterare 4. Upprättande och godkännande av röstlängd 5. Godkännande av styrelsens förslag till dagordning 6. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet INLANDSBANAN AB, Storsjöstråket 19, Box 561, Östersund, Tel: , Fax: info@inlandsbanan.se, org. nr

92 Sida 2 av 2 7. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad samt att respektive fullmäktige givit behörig ombudsinstruktion till respektive ombud i enlighet med gällande bolagsstyrningsprinciper 8. Förslag om förtydligande av bolagsstyrningsprincip: skall enskild aktieägare med kringgående av styrelse och företagsledning ha kontakt med tredje man avseende pågående projekt i verksamheten, enligt begäran bilagd denna kallelse 9. Förslag att styrelseordföranden entledigas från sitt uppdrag, enligt begäran bilagd denna kallelse 10. Förslag om att ytterligare minst en ny styrelseledamot med näringslivsförankring utses, enligt begäran bilagd denna kallelse 11. Förslag att samarbetsavtalet, det så kallade MOUT, med partnern Macquarie fullföljs enligt de intentioner parterna varit överens om, enligt begäran bilagd denna kallelse 12. Stämmans avslutande Östersund i januari 2018, Styrelsen Bilagor 1. Fullmakt 2. Utlåtande revisor, Begäran från Jokkmokks och Arvidsjaur kommun 4. Begäran från Östersunds kommun 5. Ägardirektiv för Inlandsbanan AB 6. Bolagsordningen 7. Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag INLANDSBANAN AB, Storsjöstråket 19, Box 561, Östersund, Tel: , Fax: info@inlandsbanan.se, org. nr

93 FULLMAKT Härmed befullmäktigas nedanstående ombud Namn: Personnr: att representera kommun vid Inlandsbanan AB:s, org. nr , extra stämma den 1 mars kl i Östersund. Ort och datum: Underskrift Namnförtydligande och titel (Behörig företrädare) Vik här Inlandsbanan AB:s aktieägare skall enligt Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag utfärda ombudsinstruktion (p.2.4, sida 9) gällande hur ombudet ska rösta på stämman i förekommande ärenden. Eftersom de frågor som ska behandlas på denna extra stämma är av principiell beskaffenhet är kommunfullmäktige förbehållen rätten att utfärda ombudsinstruktionen i enlighet med Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag. Fullmakten omfattar röstning i de nedan angivna frågorna på det sätt som ovanstående kommun har angett i det följande. Röstning från ovanstående kommun Ja: Nej: 1. Skall enskilda aktieägare, med kringgående av styrelse och företagsledning, ha kontakter med tredjeman avseende pågående projekt och verksamheter? 2. Att styrelseordföranden entledigas från sitt uppdrag. 3. Att ytterligare minst en ny styrelseledamot med näringslivsförankring utses. 4. Att ingånget samarbetsavtal, det så kallade MOUT, med partnern Macquarie fullföljs enligt de intentioner parterna varit överens om. Ort och datum: Underskrift Namnförtydligande och titel (Behörig företrädare)

94

95 Styrelsen för Inlandsbanan AB Begäran om extra bolagsstämma Härmed begär undertecknande aktieägare i Inlandsbanan AB, enligt Aktiebolagslagen (2005:551) kap. 7 paragraf 13, att styrelsen kallar till extra bolagsstämma för att avhandla följande fråga: skall enskild aktieägare, med kringgående av styrelse och bolagets ledning, ha kontakter med tredje man avseende pågående projekt och verksamheter «44. Robert Bernhardsson Kommunstyrelsens ordförande Jokkmokks kommun Lotta Åman Kommunstyrelsens ordförande Arvidsjaurs kommun JOKKMOKKS KOMMUN

96

97

98

99 Den 8 februari 2018 Till ägarna Vi 19 ägarkommuner i IBAB har under många år visat att vi är en pålitlig och kompetent infrastrukturförvaltare. Trots små medel är banan i bättre skick än någonsin, vi har till och med ökat banans bärighet. Nu finns en unik chans att göra ännu mer, att på riktigt göra skillnad för inlandet och Sverige. Utredningen som tagits fram, Det tredje spåret, visar på utvecklingsmöjligheter som vi ska ta tillvara. Det är inte bara vi som uppfattat det utan även en extern part, Macquarie. Som ordförande känner jag ett stort ansvar för att göra verklighet av det här. Jag vill också att den nya verkligheten ska skapas utifrån den bästa lösningen, det är mitt mål. Det oroar mig att det kommit att bli någon slags huggsexa i tron att det är möjligt att forcera fram ett upprustningsbeslut. Ni som ägare kommer få väl underbyggda beslutsunderlag längre fram. Det är statens egendom vi förvaltar och alldeles oavsett hur vi får fram kapital till en upprustning är det i huvudsak staten som ska betala. Regeringen ska innan sommaren 2018 fatta beslut om Nationell Transportplan för perioden och vi väntas inte få några indikationer innan dess. Det är inte så bråttom som jag fått uppfattningen att några tror. Det är alltså, som jag och andra flera gånger förklarat vid ägarträffar och i utskickat material, staten genom Trafikverket som i slutändan avgör. Det oroar mig att det som nu händer kan uppfattas som att detta inte sköts professionellt. Vi får inte missa den stora möjligheten vi har och vi kan inte påverka när i tid staten tar beslut. Det vi ska göra är att ge dem korrekt information i rätt tid och att fortsätta föra dialogen på ett professionellt sätt så som jag, styrelsen och vd hittills gjort. Jag har ingen förståelse för det misstroende som riktats mot mig, styrelsen och företagsledningen och jag ser en stor risk i att detta kan äventyra allt. Vi har ett gemensamt ansvar här. Fortsätt framför allt att engagera er så att ni kan fatta nödvändiga beslut när det finns ett beslut att fatta. Men ha is i magen, vi behöver en medverkan från staten i det här, annars blir det ingen upprustning. Som jag ser det bör vi passa på nu att rusta för framtiden. Vi behöver en samsyn på hur processen och styrningen ska se ut. Vi står inför stora förändringar och ett eventuellt omfattande projekt. Det finns mycket stöd att hämta från kommunernas gemensamma organisation, SKL, inte minst när det kommer till att fatta viktiga beslut. Med vänliga hälsningar Caisa Abrahamsson

100 (Organisationsnummer ) Antagen på bolagsstämma BOLAGSORDNING FÖR INLANDSBANAN AKTIEBOLAG 1 Bolagets firma Bolagets firma är Inlandsbanan (IBAB) Aktiebolag. 2 Styrelsen säte Styrelsen ska ha sitt säte i Östersund, Jämtlands län. 3 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolaget ska på uppdrag av ägarna utveckla, driva och förvalta Inlandsbanan på sträcka Mora Gällivare samt anslutande järnvägar. Bolaget ska verka för att utveckla inlandets infrastruktur (Inlandsbanan med anslutande banor) för kommunernas och näringslivets behov. Bolaget ska skapa förutsättningar för en miljövänlig, samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsam trafik. Bolaget ska aktivt delta i utvecklingen av inlandsbaneturismen. Bolaget ska sträva efter att bevara gamla stationskulturmiljöer i funktionell standard för 2000-talet. Bolaget ska aktivt verka för att tillskapa möjligheter för kollektiv persontågtrafik på sådana sträckor där möjligheter kan ges som alternativ till annan kollektivtrafiklösning. Bolaget ska på sikt verka för att tillskapa möjligheter för person- och godstrafik på hela Inlandsbanan, delen Gällivare Kristinehamn. Bolagets uppgift är att förvalta spåranläggningar inklusive mark och byggnader, fördela tågrättigheter samt tillhandahålla den basservice på och längs banan som trafikoperatörerna behöver, d v s banunderhåll, tågledning, tågplanering, säkerhet och terminaltjänst m m. Vidare ska bolaget aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara ett ledande järnvägsföretag. 4 Fullmäktiges yttrande m m Bolaget ska bereda sina ägarekommuner (f n 15 st) möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt såsom ändring av bolagsordning och aktiekapital, fusion av företag och bildande av dotterbolag. Bolaget ska följa de ägardirektiv som ägarna fastställer.

101 2 (4) 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska utgöra kronor och högst kronor. 6 Aktier Antalet aktier ska vara lägst och högst Styrelse Styrelsens sammansättning; ska bestå av lägst två och högst nio ordinarie ledamöter exklusive arbetstagarrepresentanter. Styrelsen utses av ägarekommunerna från tiden från den ordinarie bolagsstämman som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättas, intill slutet av den ordinarie bolagsstämman som följer efter nästa val till kommunfullmäktige i respektive ägarekommun. 8 Röstning Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla röstetalet av de aktier som han företräder. För fattande av beslut på bolagsstämma i fråga rörande ändring av bolagsordningen, ändring av aktiekapitalet eller rörande ansvarsfrihet fordras, utöver vad i lag stadgas, att mer än halva aktiekapitalet är representerat vid stämman. 9 Revisor För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. Revisorns uppdrag gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma enligt 9 kap 7 1 st aktiebolagslagen som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets styrelse ska ägarekommunerna utse två lekmannarevisorer. 11 Bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor för stämman.

102 3 (4) 12 Ärenden på ordinarie bolagsstämma På ordinarie bolagsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av två justerare; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport; 7. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna. 9. Utseende av personalrepresentanter för fackliga organisationer. 10. Val av revisor i förekommande fall. 11. I förekommande fall val av styrelse och lekmannarevisorer. 12. Antagande av ägardirektiv i förekommande fall. 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Räkenskapsår Kalenderåret ska vara bolagets räkenskapsår.

103 4 (4) 14 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Hembud Har aktie övergått till någon, som ej förut är aktieägare i bolaget, ska aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När aktie sålunda hembjudits, ska styrelsen genast underrätta bolagets aktieägare med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av Notarius Publicus, dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt ske kan, skall i förhållande till förutvarande aktieinnehav fördelas bland dem som vill lösa. Lösenbeloppet ska i brist på åsämjande bestämmas i den ordning vid tillfället gällande lag om skiljemän stadgar. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erläggs inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 16 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av ägare (f n 15 st) kommunerna.

104 ÄGARDIREKTIV för Inlandsbanan AB med koncern. Företag: Inlandsbanan AB Destination Inlandsbanan AB Inlandståget AB Bolagen benämns nedan gemensamt Koncernen Adress: Box 561, ÖSTERSUND Giltighet Fr o m årsstämman 2017 och fram till årsstämman Allmänt Verksamheten i koncernen ska bedrivas på ett sådant sätt att den ger stöd för tillväxtarbetet efter hela inlandsbanans sträckning. Koncernen ska följa de regler och förpliktelser som framgår av bolagsordningen, av det med Svenska staten träffade avtalet om Inlandsbanan samt av dessa Ägardirektiv Koncernen ska aktivt verka för att: Öka transportvolymerna av gods på Inlandsbanan. Återuppta den reguljära kollektivtrafiken på Inlandsbanan. Minimera de miljömässiga konsekvenserna av bolagets aktiviteter. Höja banstandarden. Öka turisttrafiken på Inlandsbanan. Tvärbanorna öppnas för trafik. Hela sträcken fram till Kristinehamn öppnas för spårbunden trafik. Koncernen ska aktivt arbeta för att nå den övergripande målbilden Inlandsbanan skapar utveckling för ägarna i Inlandet, året runt. 2 Principer för bolagsstyrning För koncernen ska gälla de bolagsstyrningsprinciper som framgår av Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag (2006), sidorna Ägaren påminner om att koncernen är att jämställa med myndighet enligt Sekretesslagen.

105 3 Ekonomiska mål Koncernen ska genom sin verksamhet säkerställa att koncernens mål och vision uppnås. Verksamheten ska generera resultat som innebär att aktiekapitalet hålls intakt. Ägarna ställer inga avkastningskrav men koncernens verksamhet ska präglas av god ekonomisk hushållning och utnyttjande av bolagets resurser på bästa sätt. 4 Placering av bolagets medel Bolagets medel ska placeras på ett sätt som ger bästa möjliga avkastning med låg risk. Koncernen ska inte i något avseende använda andra finansiella instrument än vad Östersunds kommuns placeringspolicy tillåter. 5 Verksamhetsrapportering Årsredovisning Utöver de lagstadgade krav som gäller koncernens årsredovisningshandlingar, ska koncernen, på förfrågan från ägarna, överlämna preliminärt bokslut till ägarna senast vid utgången av februari månad. Definitivt bokslut med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas rapport ska lämnas till ägarna senast vid maj månads utgång. Styrelsen ska, på förfrågan från ägarna, rapportera om verksamheten. 6 Ersättning till vd Den totala ersättningen till koncernens vd/vd-ar ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till branschen och lokaliseringen. Rörlig lön ska inte ges. Ersättningen ska betalas ut till fysisk person. ÄGARKOMMUNERNA Mora Orsa Ljusdal Härjedalen Berg Östersund Strömsund Dorotea Vilhelmina Storuman Sorsele Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Gällivare Kristinehamn Storfors Filipstad Vansbro

106 Östersund Inlandsbanan AB Till kommunstyrelsen Till kommunfullmäktige för kännedom Upprustning av Inlandsbanan Lägesrapport från styrelsen inför extra bolagsstämma den 1 mars 2018 En utredning visar att Inlandsbanan, genom en omfattande upprustning, skulle ha stor affärsmässig potential som transportlänk. Styrelsen har efter ägarsamråd utvecklat två finansieringsalternativ för upprustningen. Denna lägesrapport skickas till kommunstyrelsen i ägarkommunerna och för kännedom till ledamöter i kommunfullmäktige. Sammanfattning Ägarkommunerna i Inlandsbanan AB var 2016 med och finansierade en utredning, Det tredje spåret, av banans affärsmässiga potential. Resultatet visar att det är fullt möjligt att på relativt kort tid skapa en järnvägslänk för gods- och persontrafik genom inlandet jämförbar med övrigt svenskt järnvägsnät. Intresset för en upprustning har överlag visat sig vara stort hos såväl utländska investerare som aktörer inom svenskt näringsliv. I maj 2017 skrevs en avsiktsförklaring (MOU) mellan Inlandsbanan AB och det australienska riskkapitalbolaget Macquarie, benämns hädanefter partnern, om att hitta former för samarbete för att göra en upprustning av Inlandsbanan. På ägarsamrådet på Arlanda i maj önskade ägarkommunerna att Inlandsbanan AB även skulle ta fram alternativa förslag till finansiering. Eftersom det är svenska staten som i slutändan bestämmer om det skall bli en upprustning av Inlandsbanan har det bedömts som viktigt att det förslag som läggs fram, är väl underbyggt och ger maximalt värde för pengarna. Arbetet har resulterat i ytterligare ett alternativ, långsiktig offentlig lånefinansiering i egen regi, benämns hädanefter egen regi. Styrelsen har som mål att lägga fram två genomarbetade och konkreta finansieringsförslag till ägarna att ta ställning till under Det är dock i slutänden staten och Trafikverket som avgör möjligheterna till en upprustning av Inlandsbanan, oavsett finansieringsalternativ. Arbetet med de båda finansieringsalternativen har kommit långt, men kan inte slutföras utan svenska statens medverkan. I avvaktan på besked från svenska staten har styrelsen försökt få klarhet i ett antal affärsmässiga frågor som ställts till Macquarie för att kunna slutföra arbetet med det finansieringsalternativet. Det handlar om frågor som styrelsen bedömer att staten kommer att begära svar på innan beslut kan fattas. Ytterst handlar det om att skapa förståelse för om alternativet med partnern kan förväntas vara intressant för den part som skall betala, d v s svenska staten. Framför allt måste ett alternativ med privat kapital visa för svenska staten att de effektivitetsvinster som kan påvisas med detta alternativ överväger de ökade kostnader som följer av ett alternativ med privat kapital. 1

107 OPS offentlig privat samverkan Oavsett finansieringsalternativ så är upprustningen av Inlandsbanan ett OPS-projekt. Definitionen för ett OPS-projekt är att man slår ihop det ekonomiska ansvaret för investering samt drift- och underhåll över en viss tid. I februari 2017 utkom ett delbetänkande av kommittén om finansiering av offentliga infrastrukturinvesteringar via skatter, avgifter och privat kapital. Slutsatsen i utredningen var att det kan finnas effektivitetsvinster i att realisera med hjälp av OPS modeller inom investeringar i statlig transportinfrastruktur. Utredningen konstaterar att lagen kräver endast att riksdagen måste fatta ett särskilt beslut som godkänner att en viss investering finansieras på att annat sätt än via anslagsfinansiering. Det innebär att det enligt nuvarande regelverk inte skulle vara möjligt att inleda ett OPS-projekt utan att riksdagen godkänner finansieringsformen. 1 Trots omfattande kontakter med svenska staten under 2017 har svenska staten ännu inte påbörjat någon process med innebörd att Inlandsbanan skulle kunna finansieras, helt eller delvis, med privat kapital. Trafikverket har visat visst intresse för alternativet egen regi men inget beslut är ännu fattat och kan inte förväntas förrän tidigast under senare delen av Att ett riksdagsbeslut skulle erhållas före sommaren 2018 får bedömas som uteslutet. Detta innebär att Inlandsbanan och dess ägare i dagsläget inte har något beslut att fatta. Bakgrund När Inlandsbanan byggdes var det främst utifrån militära argument men också utifrån de utvecklingsmöjligheter som infrastrukturen kunde ge invigdes sista delen av Inlandsbanan. Dess existens har varit omdiskuterad men engagemanget i inlandet och drivkraften för att den ska finnas kvar vann efter hårt arbete över nedläggningshoten bildade inlandskommunerna Inlandsbanan AB (IBAB) som förvaltar banan på uppdrag av staten. I samband med det togs riksdagsbeslutet om förvaltningsrätten om banan vilket föranledde det avtal IBAB har med staten, som staten aldrig kan säga upp. Avtalet innehåller bland annat följande viktiga punkter: Avser sträckan Mora-Gällivare Inte möjligt för staten att säga upp Staten skyldig att tillhandahålla drift- och underhållsbidrag/förlustteckningsbidrag IBAB får inte överlåta avtalet till annan part Avtalet förverkas om aktie i IBAB utan statens medgivande överlåts till annan Inlandsbanan är i betydligt bättre skick nu än den var 1993 när Inlandsbanan AB tog över förvaltningen. Den har nu svensk standard med bärighet på 22,5 ton från Mora till Arvidsjaur. Under de 24 år som IBAB verkat har kompetensen som krävs för att förvalta och utveckla banan byggts upp. IBAB är Sveriges näst största infrastrukturförvaltare. Inlandsbanan är viktig då den går genom ett mycket rikt råvarulandskap där gruv- och metallbaserade samt skogsbaserade näringar dominerar. Svensk basindustri är beroende av fungerande godstransporter. Dessutom bedrivs sedan 1993 persontrafik på banan i form av framför allt turisttrafik. Intresset för en utökad persontrafik är stort både inom besöksnäring och flera av inlandskommunerna. Det nationella kravet på hållbara transportsätt för att nå Sveriges klimatmål 1 SOU 2017:13 sid 74 2

108 stärker ytterligare argumenten för en utveckling av banan. Ägarkommunerna i Inlandsbanan AB var 2016 med och finansierade en utredning av banans affärsmässiga potential. Resultatet blev affärskonceptet Det tredje spåret, som visar att det är fullt möjligt att på relativt kort tid skapa en järnvägslänk för gods- och persontrafik genom inlandet jämförbar med övrigt svenskt järnvägsnät. Intresset för en upprustning har överlag visat sig vara stort hos såväl utländska investerare som aktörer inom svenskt näringsliv. Nyttan med en upprustning En upprustning av Inlandsbanan skulle ge lokal, regional, nationell och internationell nytta. Den skulle bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle med ökade möjligheter till utvecklad persontrafik samt medge att inlandets naturtillgångar kan transporteras effektivt, stabilt och trafiksäkert. Förutsättningar för godstransporter ökar markant med en upprustad bana. Gruv- stål- och skogsnäringen i Norrland får konkurrenskraftig transportmöjlighet genom inlandet på en bana där de prioriteras. Fisktransporter från Norge behöver inte längre trängas med persontåg längs svenska kusten. Besöksnäringen och invånarna ges avgörande möjligheter till utveckling. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige. Längs Inlandsbanan finns flera stora besöksdestinationer med verksamhet året om. En ökad tillgänglighet möjliggör investeringar i hållbara tillväxtdestinationer med fokus på natur- och ekoturism. Genom en upprustning kan Inlandsbanan bli en naturlig del av den svenska järnvägsinfrastrukturen och skapa tillväxt i inlandet och i hela Sverige. Kapacitet för järnvägen i Norrland skulle öka och bidra till robustare transportsystem. Det skulle i sin tur bidra till utveckling av näringslivet och hela landsbygden, genom utökade arbetstillfällen och bättre underlag för service. 3

109 Utmaningarna med en upprustning Det finns åtskilliga utmaningar med ett så stort infrastrukturprojekt. En totalrenovering av 110 mil järnväg, mellan Gällivare och Mora, skulle bli ett av de största infrastrukturprojekten i Sverige någonsin. Då projektet är unikt i sitt slag finns det få upptrampade stigar att följa när det gäller juridiska och finansiella lösningar. Samma hundraåriga framtidsperspektiv som användes när banan en gång byggdes måste nu användas på en upprustning. Besluten som kommer att påverka inlandet och ägarkommunerna under mycket lång tid framöver måste vara mycket väl underbyggda och olika alternativ måste vägas mot varandra. Finansiering I maj 2017 skrevs en avsiktsförklaring (MOU) mellan Inlandsbanan AB och det australienska riskkapitalbolaget Macquarie om att hitta former för samarbete för att göra en upprustning av Inlandsbanan. I slutet av samma månad begärde ägarkommunerna på ägarsamrådet på Arlanda att Inlandsbanan AB också skulle ta fram alternativa förslag till finansiering. Arbetet har resulterat ett alternativ med långsiktig offentlig lånefinansiering i egen regi. Oavsett vilket alternativ som kommer att väljas i slutändan är det viktigt att komma ihåg att båda alternativen kommer att klassificeras som en del av den offentliga sektorn. Det innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande försvagas och Maastrichskulden ökar under byggfasen med samma belopp som vid anslags- och lånefinansiering trots att det i det ena alternativet är en privat part som genom eget och lånat kapital betalar för investeringen eller en del av denna. 2 Om riskerna inte anses överförda på den privata partnern är det således inte bara betalningarna från staten till den privata partnern som påverkar de offentliga finanserna. Hela investeringen påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande. 3 Detta innebär i sig att det krävs särskilda skäl för att välja ett OPS alternativ framför sedvanlig anslagsfinansiering eller lån genom Riksgälden. Intäkter Som en följd av EU-direktivet fjärde järnvägspaketet kommer ett antal nya svenska järnvägslagar. Ett tydligt syfte med EU-direktivet är att skapa konkurrensneutralitet på järnvägsinfrastruktur. Inlandsbanan AB som infrastrukturförvaltare skall upplåta trafikrättigheter till alla tågoperatörer på lika villkor. Inlandsbanan AB:s intäkter kommer från banavgifter från tågoperatörer och det statliga bidraget. En förvaltare av järnvägsinfrastruktur kan inte direkt eller indirekt bedriva järnvägsverksamhet (tågoperatör). Intäkterna från banavgifterna är blygsamma i förhållande till den totala kostnaden för anläggningen. Mindre än 1/5 av intäkterna förväntas komma från banavgifter (snittet för järnvägsinfrastruktur i Sverige är 17% om än stigande) och resterande del är statligt stöd. Under arbetets gång har det redan nu framkommit några väsentliga skillnader mellan de olika finansieringsalternativen. 2 SOU 2017:13 sidan 84; För att investeringen istället skall klassificeras som en del av den privata sektorn måste Eurostats kriterier vara uppfyllda. Det har blivit allt svårare att få en OPS tillgång klassificerad utanför offentlig sektor. Det ekonomiska ägandet är avgörande. 3 SOU 2017:13 sidan 85 4

110 Beräknat behov av årligt genomsnittligt statsstöd i fast penningvärde, mnkr "evighet" Partnermodell Egen regi steg 1 Egen regi uppräknad med 21 % I tabellen ovan visas förväntat årligt statligt stöd enligt den modell och de beräkningar partnern presenterat för Trafikverket. Vidare visas det statliga stöd som beräknas vara nödvändigt för egen regi. Eftersom egen regi projektet förutsätts ske i flera etapper redovisas dels kalkylerna för första etappen dels för jämförelses skull en beräkning där kalkylerna räknats upp med 21 % för att inkludera samma projektomfattning som för partnern Ackumulerat kapital tillskott till IBAB de första 16 åren, mnkr Staten Rörligt driftsnetto Lån Partner Partnerns modell förutsätter att ett avtal träffas för alla delar av projektet. Partnern tillskjuter aktiekapital och bolaget lånar från kommersiella banker. Givet statsbidragen kommer bolaget få ett kraftigt kassaöverskott som under många år väsentligen förutsätts gå till partnern. Partnern kräver en mycket hög avkastning på tillskjutet kapital. De externa lånen antas vara amorteringsfria under lång tid. Det ackumulerade kassaflödet inklusive utdelning och återbetalning av aktiekapitalet beräknas enligt partnerns modell bli enligt ovan. 5

111 Ackumulerat kapitalflöde första 16 åren mnkr Staten Rörligt driftsnetto Lån Modellen egen regi bygger på förutsättningen att statens fasta kapitalåtagande är sådant att de tillsammans med bl.a. fasta byggkontrakt och fast ränta är tillräcklig säkerhet för lånen från institutionerna. Krediterna amorteras över 25 år Externa lån mnkr Partnermodell Egen regi steg 1 Egen regi uppräknad 21% Skulder Amorteringstakten skiljer sig kraftigt mellan modellerna. I partnermodellen startar amorteringen efter 17 år och 1/3 av krediterna ligger kvar mycket länge. I eget regimodellen sker rak amortering över samma period som statsbidraget. Frågor? Kontakta gärna Inlandsbanan AB om du har frågor kring projektet: Peter Ekholm, vd, Inlandsbanan AB , peter.ekholm@inlandsbanan.se Caisa Abrahamsson, styrelseordförande, Inlandsbanan AB , caisa.abrahamsson@inlandsbanan.se 6

112 Principer för styrning av kommunoch landstingsägda bolag Erfarenheter och idéer

113 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form Svensk Information Tryck Åtta.45, Stockholm 2006 isbn-10: isbn-13:

114 Förord 3 Förord Dessa Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag syftar till att lyfta fram goda erfarenheter från bolagsstyrning i den kommunala och landstingskommunala bolagssektorn. Principerna har emellertid ett vidare syfte än så de syftar också till att flytta fram positionerna i den kommunala och landstingskommunala bolagsstyrningen. Därför tar principerna också vara på den senaste utvecklingen på bolagsstyrningsområdet, till exempel Svensk kod för bolagsstyrning och aktuell svensk forskning. Det är vår förhoppning att principerna skall initiera och fungera som underlag för en diskussion i enskilda kommuner och landsting. Principerna har utvecklats av en expertgrupp och en referensgrupp sammankallade av Sveriges Kommuner och Landsting. Utifrån arbetsgruppernas diskussioner har ett förslag till principer då kallat förslag till god sed utarbetats. Detta förslag har presenterats på en konferens i Stockholm den 11 november 2004, utvecklats vidare och presenterats på nytt i samband med fem regionala bolagsstyrningskonferenser. Därefter har förslaget utsänts till alla kommuner och landsting för skriftliga synpunkter. De svar som inkommit från bland annat kommuner och landsting ligger till grund för dessa omarbetade principer. De som deltagit i arbetsgrupperna är Yvonne Augustin (Helsingborg), Carina Eggum (Göteborg), Magnus Fagerstedt (Ernest&Young), Stefan Hedin (Sandviken), Erik Helleryd (KFS), Eva Henriksson (Göteborg), Åke Hübinette (KPMG), Mats O. Karlsson (Uppsala), Anders Lindberg (Borlänge), Tore Löwstedt (Umeå), Lars O. Molin (Örebro), Anna Sandborgh (Karlstad), Hans Selling (Sundsvall) samt Jan Sturesson (PriceWaterhouse). Från Sveriges Kommuner och Landsting har Lars Meyer, Per Henningson och Lena Dalman deltagit. Daniel Stattin (Uppsala universitet) har fungerat som sekreterare. Lennart Hansson har varit projektledare. Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

115 4 Innehåll Innehåll Kommunen och landstinget som ägare 5 Inledning 5 Bolagsverksamhet nytta för kommunen eller landstinget och medborgarna 5 Förhållandet mellan kommunen eller landstinget och bolagen 6 Värdegrund 6 Kommunen eller landstingets tillämpning av principerna 7 Den fortsatta framställningen 7 Bolagsstyrningsprinciper 8 Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet 8 Bolagsstämma 9 Bolagsstyrelse 10 Verkställande direktör 13 Revisorer och lekmannarevisorer 14 Informationsregler 15 Överväganden och kommentarer 16 Förhållandet till Svensk kod för bolagsstyrning 16 Generella synpunkter på principernas omfattning 16 Begreppet god sed och följa-eller-förklara -modellen 17 Utgångspunkter och värdegrund 17 Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet 18 Helägda och delägda bolag 19 Organisation av ägandet och bolagsorgan 20 Bolagsstämma 21 Bolagsstyrelse 22 Verkställande direktör 25 Revisorer och lekmannarevisorer 25 Information om bolagsstyrning 25 Bibliografi 27

116 Kommunen och landstinget som ägare 5 Kommunen och landstinget som ägare Inledning En stor del av den kommunala och landstingskommunala verksamheten drivs i aktiebolagsform. Mycket stora ekonomiska värden är samlade i bolagen och bolagens ekonomiska utveckling har kommit att få en allt större betydelse för framför allt primärkommunernas samlade ekonomi. Verksamhetsmässigt representerar också bolagen väsentliga och avsevärda värden för medborgarna. Det är därför av betydelse att den verksamhet som drivs i bolagsform innehållsmässigt samordnas med kommunens eller landstingets övriga ambitioner att ge medborgarna en god livssituation. Dessa bolagsstyrningsprinciper syftar till att bidra till kommunernas och landstingens arbete med ägarfrågor och bolagsstyrning. De riktar sig både till kommuner och landsting som ägare och till de kommun- och landstingsägda bolagen. Avgörande för god styrning är en aktiv och innehållsrik dialog mellan kommunen eller landstinget och bolagen. Regler kan aldrig ersätta en god dialog. Dessa principer kan däremot vara ett verktyg för arbetet med ägarstyrning och ett sätt att stimulera dialogen. Varje enskild kommun och enskilt landsting avgör slutligen hur ägarfrågorna skall behandlas då kan dessa principer vara ett stöd. Principerna är också ett svar på den kritik som ibland riktas mot kommun- och landstingsägda bolag och som riskerar att leda till ett ifrågasättande av bolagens legitimitet och det legitima i kommuners och landstings engagemang i verksamhet driven i bolagsform. Ett viktigt ändamål med principerna är därför också att understryka vikten av transparens för den kommunala eller landstingskommunala bolagssektorns legitimitet. Det är ett starkt demokratiskt intresse att såväl kommun- och landstingspolitiker som allmänhet kan få information och bilda sig en uppfattning om hur den kommunala eller landstingskommunala bolagsverksamheten bedrivs. Eftersom de kommunala och landstingskommunala bolagen tillsammans är av stor betydelse för samhällsekonomin finns slutligen ett starkt samhällsintresse av god styrning, effektiv verksamhet och öppenhet i bolagen. Bolagsverksamhet nytta för kommunen eller landstinget och medborgarna Centrala utgångspunkter för om kommunen eller landstinget skall bedriva verksamhet i egen regi, i förvaltnings- eller bolagsform, är om den är nyttig för medborgarna och faller inom den kommunala eller landstingskommunala kompetensen. Av avgörande betydelse är också vilken politisk bedömning som görs i kommunen eller landstinget av det önskvärda att vara engagerad i verksamheten. När kommunen eller landstinget väljer att ha verksamhet i aktiebolag är det viktigt att kommunen eller landstinget är en aktiv ägare. Att vara aktiv ägare innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagets strategier och mål, hur dessa passar i kommunens eller landstingets övriga verksamhet samt hur bolagsverksamheten sköts av bolagsstyrelse och företagsledning. För att det skall finnas skäl för kommunen eller landstinget att bedriva bolagsverksamhet krävs att verksamheten, tillsammans med kommunens eller landstingets övriga verksamhet, direkt eller indirekt skapar nytta för medborgarna. Det är därför naturligt att bolagsverksamheten skall samordnas med kommunens eller landstingets övriga verksamhet så långt det är möjligt och lämpligt.

117 6 Kommunen och landstinget som ägare Förhållandet mellan kommunen eller landstinget och bolagen Det är kommun- eller landstingsfullmäktige som ytterst bestämmer de politiska spelreglerna i kommunen eller landstinget. Även om fullmäktige inte är ett bolagsorgan i det enskilda bolaget utgör dess företagspolicy eller ställningstaganden i olika politiska frågor en ram för den kommunala eller landstingskommunala bolagsverksamheten. När kommunen eller landstinget väljer att ha verksamhet i bolagsform måste två regelsystem beaktas kommunallagen som gäller för kommunen eller landstinget och aktiebolagslagen som gäller för aktiebolaget. Med ett medvetet utnyttjande av den frihet som aktiebolagslagen ger aktieägarna att bestämma förutsättningarna i bolaget behöver skillnaderna inte göra det omöjligt att samordna eller integrera verksamheten i kommun- eller landstingskoncernen. Vilka förutsättningar som finns för samordning skiljer sig åt i olika kommuner och landsting. När kommunen eller landstinget bedriver verksamhet i aktiebolagsform måste fullmäktige enligt 3 kap. 17 kommunallagen fastställa det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet. Det viktigaste styrinstrumentet för kommun- och landstingsägda bolag är därför bolagsordningen där det kommunala eller landstingskommunala ändamålet med verksamheten återfinns. Bolagsordningens regler om syfte och verksamhetsföremål ger sällan uttömmande svar när det gäller att avgöra hur ändamålet skall förverkligas i bolagets verksamhet. Kommunen eller landstinget bör i ägardirektiv utveckla hur ändamålet med verksamheten skall uppnås. Sådana ägardirektiv kan omfatta både verksamhetsmål och ekonomiska mål. Syftet med verksamheten och verksamhetsföremålet så som det kommer till uttryck i bolagsordning och ägardirektiv skall vara en ledstjärna för bolagsstyrelsen och företagsledningen. När en styrelseledamot agerar för att tillvarata bolagets bästa skall det alltså ske i ljuset av ändamålet med bolagets verksamhet. Den formella styrningen i bolagsordning och ägardirektiv är inte tillräcklig för ett aktivt ägarskap. Det krävs också informell styrning i form av samråd och dialog mellan kommunen eller landstinget och bolagen. Dialog mellan ägare och bolag bör ske återkommande. Genom dialog kan ägarens förväntningar på bolaget tydliggöras och ägarens uppfattning om innebörden i bestämmelserna i bolagsordning och ägardirektiv kan utvecklas. I dialogen mellan kommunen eller landstinget och bolagen bör bland annat frågor om bolagets förhållande till kommunkoncernen i övrigt, förväntningar på verksamhet och resultat och strategiska frågor som berör ägaren och bolaget behandlas. Ägaren och bolaget bör i synnerhet samråda för att identifiera frågor som kan vara av principiell beskaffenhet eller annars större vikt på lång och kort sikt. Värdegrund Principerna för styrning av kommun- och landstingsägda bolag syftar till att lyfta fram betydelsen av bolagsstyrning för legitimitet, ändamålsenlighet och effektivitet i den kommunala och landstingskommunala bolagssektorn. Några övergripande utgångspunkter: Medborgarna och samhället skall känna förtroende för att styrningen av kommunernas och landstingens företagssektor sker ändamålsenligt och effektivt. Kommuner och landsting skall vara aktiva ägare som tar ansvar för sitt ägande. Kommunens eller landstingets roll för att skapa klara och tydliga ägaridéer, god bolagsstyrning och aktiv dialog mellan ägare och bolag skall sättas i fokus. Tydlig och väl avvägd rollfördelning skall råda mellan kommunen eller landstinget, bolagsstämman, bolagsstyrelsen, bolagsledningen, revisorerna och lekmannarevisorerna.

118 Kommunen och landstinget som ägare 7 Det skall vara möjligt att anpassa principerna till lokala förutsättningar, företagssektorns och bolagens storlek samt olika verksamhetsområden. Kommunens eller landstingets tillämpning av principerna Principerna för styrning av kommun- och landstingsägda bolag är avsedda som ett stöd för kommunens eller landstingets arbete med bolagsstyrning. Syftet är inte att konstruera ett antal regler som måste följas utan att tillhandahålla principer som kan användas av kommunen eller landstinget. Det är kommunen eller landstinget som avgör om principerna skall följas helt eller delvis eller om bolagsstyrningen skall ske på något annat sätt. Det är viktigt att kommunen eller landstinget har tänkt igenom bolagsstyrningssystemet för de kommun- eller landstingsägda bolagen. Bolagsstyrningssystemet måste anpassas till skilda förhållanden i olika kommuner och landsting. När det finns alternativa regler i dessa principer måste kommunen eller landstinget bestämma vilket alternativ som skall tillämpas. Det är därför både lämpligt och nödvändigt att kommunen eller landstinget väljer att tillämpa vissa och inte tillämpa andra delar av principerna. Ansvaret för kommunens eller landstingets bolagsstyrning ligger ytterst i fullmäktige. Det är därför fullmäktige som bestämmer vilka bolagsstyrningsprinciper som skall tillämpas. Kommun- eller landstingsstyrelsen skall utöva uppsikt över bolagssektorn. Den fortsatta framställningen Den fortsatta framställningen innehåller två kapitel. I det först kapitlet, Bolagsstyrningsprinciper, presenteras bolagsstyrningsprinciper för kommun- och landstingsägda bolag. De principer som följer av aktiebolagslagen eller kommunallagen har satts inom ram. I det andra kapitlet, Överväganden och kommentarer, kommenteras principerna mot bakgrund av kommunallagen, aktiebolagslagen, Svensk kod för bolagsstyrning samt vad som framkommit i remisshanteringen. Kommentarerna är tänkta som en förklaring till olika principer.

119 8 Bolagsstyrningsprinciper Bolagsstyrningsprinciper 1. Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet I 3 kap. 16 kommunallagen anges förutsättningarna för att överlämna kommunala eller landstingskommunala angelägenheter till ett aktiebolag. Bestämmelsen innebär att den verksamhet som överlämnas till bolaget skall falla inom den kommunala kompetensen och att risken för kompetensöverskridande skall vara liten. Av 3 kap. 17 kommunallagen följer särskilda krav när kommunen eller landstinget väljer att bedriva verksamhet i ett helägt aktiebolag. Bestämmelsen innebär att det kommunala eller landstingskommunala ändamålet med verksamheten skall anges i bolagsordningens syfte och verksamhetsföremål, att fullmäktige skall utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor samt att fullmäktige skall ges rätt att ta ställning innan bolaget fattar beslut i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 3 kap. 18 kommunallagen innebär att när kommunen eller landstinget äger bolaget tillsammans med någon annan skall kraven i 17 tillämpas i en omfattning som är rimlig med hänsyn till ägarförhållandena, verksamhetens art och omfattningen i övrigt. Oavsett vem som skall utöva ägarrollen har kommun- eller landstingsstyrelsen uppsiktsplikt över bolagssektorn enligt 6 kap. 1 kommunallagen. 1.1 Allmänt Kommunen eller landstinget äger bolag och driver företagsverksamhet för att förverkliga kommunala eller landstingskommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa nytta för kommunen eller landstinget och medborgarna. Det kommunala eller landstingskommunala ändamålet skall utvecklas i ägardirektiv till bolaget. Det organ i kommunen eller landstinget som utövar ägarrollen och bolagsstyrelsen skall föra en återkommande dialog om ändamålet med verksamheten och hur det skall komma till uttryck. 1.2 Fullmäktiges och övriga organs roller Kommun- eller landstingsfullmäktige skall besluta i vilka delar dessa principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag skall tillämpas i kommunen eller landstinget. Fullmäktige skall, med beaktande av sin exklusiva beslutsrätt i frågor av principiell beskaffenhet eller annars större vikt, också bestämma om kommun- eller landstingsstyrelsen eller, i förekommande fall, moderbolagets styrelse skall utöva ägarrollen eller om ägarrollen skall delas mellan dem. 1.3 Delägda bolag Principerna skall tillämpas i tillämpliga delar i delägda bolag. Vad som är tillämpliga delar skall avgöras utifrån ägarförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. I bolag som ägs gemensamt av flera kommuner eller landsting skall principerna tillämpas på det sätt som ägarna kommer överens om. I delägda bolag skall kommunen eller landstinget avtala med övriga aktieägare i ett aktieägaravtal om hur ägandet skall utövas i bolaget.

120 Bolagsstyrningsprinciper 9 2. Bolagsstämma Enligt 7 kap. 1 aktiebolagslagen utövas aktieägares lagstadgade inflytande i bolaget vid bolagsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman öppnas av styrelseordföranden eller den som styrelsen har utsett till att öppna stämman om inte bolagsordningen innehåller annan bestämmelse. Stämman väljer sedan stämmoordförande. Vid bolagsstämman skall protokoll föras; det skall i förekommande fall registreras hos Bolagsverket. Av 8 kap st. aktiebolagslagen följer motsatsvis att bolagets aktieägare endast genom beslut på bolagsstämman kan ge bindande ägardirektiv till bolaget. Enligt kommunallagen skall ägardirektiv till bolaget i frågor av principiell beskaffenhet eller annars större vikt före beslut på bolagsstämman behandlas i kommun- eller landstingsfullmäktige eller, i andra frågor, i kommun- eller landstingsstyrelsen eller moderbolagets styrelse. Detsamma gäller beträffande instruktion till ägarens ombud på bolagsstämman. 2.1 Bolagsstämmans uppgifter Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning. Stämman bör därför ses som ett led i dialogen mellan ägare och bolag. Om kommunen eller landstinget så bestämmer kan stämman också ses som ett forum för dialog med och information till andra intressenter, till exempel förtroendevalda, allmänhet och de som utnyttjar bolagets tjänster. 2.2 Bolagsstämmans genomförande Bolagsstämman kan genomföras som stämmosammanträde eller som stämma per capsulam. Om bolagsstämman skall genomföras som stämmosammanträde skall tillämpas. Om bolagsstämman skall genomföras som stämma per capsulam skall 2.4 och 2.6 tillämpas. Om stämma skall genomföras per capsulam skall kommunen eller landstinget bestämma hur information om bolaget till politiker och allmänhet som annars skulle lämnats på stämman skall lämnas. 2.3 Kallelse till ordinarie bolagsstämma Bolaget skall sträva efter att bolagets aktieägare och andra som har rätt att närvara vid stämman genom kallelsen till bolagsstämman får relevant, tydlig och begriplig information om de ärenden som skall behandlas. Kallelsen till bolagsstämma och annan information av allmänt intresse om de ärenden som skall behandlas på stämman skall finnas på bolagets hemsida. 2.4 Ägarens ombud på bolagsstämman Bolagets aktieägare representeras på bolagsstämman av ett ombud som röstar för respektive aktieägares aktier. Bolagets aktieägare skall utfärda ombudsinstruktion. Instruktionen skall omfatta hur ombudet skall rösta i på stämman förekommande ärenden. Om instruktionen omfattar hur ombudet skall rösta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt är rätten att utfärda instruktion förbehållen kommun- eller landstingsfullmäktige. 2.5 Genomförande av stämmosammanträde Kommun- eller landstingsfullmäktige skall bestämma om bolagsstämman i de komun- eller landstingsägda bolagen skall vara öppen för kommun- eller landstingsstyrelsens eller kommun- eller landstingsfullmäktiges ledamöter, allmänheten eller massmedia.

121 10 Bolagsstyrningsprinciper Om stämman skall vara öppen, skall regler om närvaro- och frågerätt beslutas genom ägardirektiv. Bolagsstämmans ordförande skall se till att den som har närvaro- och frågerätt på ett tillfredsställande sätt ges möjlighet att ställa frågor på bolagsstämman. 2.6 Protokoll från bolagsstämman Protokollet från stämman skall tillställas aktieägare, styrelseledamöter, revisorer och lekmannarevisorer. Protokoll från senaste ordinarie bolagsstämma och därefter hållen extra bolagsstämma skall återfinnas på bolagets hemsida. Till justeringsman vid bolagsstämman skall utses någon som har rösträtt på stämman. 3. Bolagsstyrelse 3.1 Styrelsens uppgifter Styrelsen ansvarar enligt 8 kap. 4 aktiebolagslagen för organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med gällande lagar och andra regler som gäller för bolaget. Styrelsens huvudsakliga uppgifter är att fastställa strategin för bolagets verksamhet, säkerställa att bolaget har en effektiv ledning, följa upp och kontrollera verkställande direktörens förvaltning, se till att kommun- eller landstingsfullmäktige får ta ställning innan beslut fattas i bolaget i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt samt se till att bolagets aktieägare och omvärld informeras om bolagets utveckling och ekonomiska situation. Styrelsen skall se till att det finns tillfredsställande kontroll av att bolaget följer de regler som gäller för bolagets verksamhet. Styrelsen skall fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot kommunens eller landstingets ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts samt se till att bolaget har en adekvat strategi för att uppnå dessa mål. Vid behov skall styrelsen inom ramen för ägarens riktlinjer utvärdera och revidera bolagets strategier och mål. Styrelsen skall se till att kontrollen över bolagets ekonomiska situation är tillfredsställande, att bolagets riskexponering är väl avvägd, att redovisning och finansförvaltning håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt samt att bolaget har god intern kontroll. Styrelsen skall se till att erforderliga riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande i etiskt hänseende gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället i övrigt. Styrelsen skall diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn. Styrelsen skall årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen skall minst omfatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsens kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets aktieägare. Styrelsen skall årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna skall närvara.

122 Bolagsstyrningsprinciper Tillsättande av styrelse, styrelsens storlek och sammansättning Styrelseledamöterna i kommun- och landstingsägda bolag skall utses av kommun- eller landstingsfullmäktige och anmälas på bolagsstämman. I delägda bolag skall kommunen eller landstinget med beaktande av 3 kap. 18 kommunallagen komma överens med övriga aktieägare om hur styrelseledamöter skall utses. Styrelsen skall ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund i övrigt. En jämn könsfördelning i styrelsen skall eftersträvas. 3.3 Styrelsens ledamöter En styrelseledamot är syssloman i förhållande till bolaget. Det innebär att ledamoten är skyldig att ägna uppdraget den tid och omsorg som erfordras för att på bästa sätt tillvarata bolagets intresse. En styrelseledamot skall alltså verka för att kommunens eller landstingets ändamål med verksamheten så som det kommer till uttryck i bolagsordningen och ägardirektiv förverkligas. En styrelseledamot skall ha den kunskap om bolagets verksamhet, marknad och omvärldsförutsättningar i övrigt som erfordras för att tillsammans med övriga styrelseledamöter kunna göra i förhållande till företagsledningen självständiga bedömningar av bolagets angelägenheter och konstruktivt bidra till att fullgöra styrelsens uppgifter. Ny styrelseledamot skall genomgå en introduktionsutbildning om bolaget, dess verksamhet, organisation, marknad m.m. samt den utbildning i övrigt som styrelseordföranden och ledamoten gemensamt finner lämplig för att ledamoten skall kunna fullgöra sitt uppdrag. 3.4 Arbetstagarledamöter eller arbetstagarrepresentanter Arbetstagarna i ett aktiebolag med minst 25 anställda har rätt att utse styrelseledamöter och suppleanter för dem enligt lagen om styrelserepresentation. Nämnden för styrelserepresentation har beträffande kommunala och landstingskommunala aktiebolag regelmässigt beviljat undantag från lagens regler. Sådana undantag har dock förenats med villkor i syfte att tillgodose arbetstagarnas intresse av insyn och inflytande. Nämndens praxis har kommit att ligga till grund för överenskommelser mellan bolag och arbetstagarorganisationer om undantag från lagens regler. Kommunen eller landstinget skall besluta om arbetstagarna i de kommunala eller landstingskommunala bolagen skall utse styrelseledamöter och suppleanter för dem enligt lagen om styrelserepresentation eller om de kommun- eller landstingsägda bolagen skall avtala med arbetstagarorganisationerna om att dessa får utse representanter som inte har rösträtt i styrelsen. 3.5 Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande skall se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden. Ordföranden skall särskilt:

123 12 Bolagsstyrningsprinciper organisera och leda styrelsens arbete, uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion i styrelsen i vilken samtliga ledamöter deltar och skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete, se till att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bolaget och dess verksamhet samt i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelsearbetet skall kunna bedrivas effektivt, upprätthålla kontakt och dialog med bolagets aktieägare i syfte att styrelsen skall känna till ägarnas synpunkter i fråga om bolagets övergripande mål och strategi och andra viktigare frågor, ha fortlöpande kontakt med och fungera som diskussionspartner och stöd för bolagets verkställande direktör samt se till att styrelsen utvärderar verkställande direktörens arbete, se till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag, kontrollera att styrelsens beslut verkställs, samt se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete. 3.6 Styrelsens arbetsformer Regler om styrelsens arbete finns i 8 kap. aktiebolagslagen. Styrelsen är ett kollegialt organ där alla ledamöter skall beredas möjlighet att delta i arbetet. Styrelsen får enligt lag inte besluta i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet och tid att sätta sig in i underlaget. Styrelsen skall besluta om arbetsordning och instruktion för verkställande direktören. När ny styrelse tillsatts skall styrelsen göra en noggrann prövning av samtliga instruktioners relevans och aktualitet. Förnyad prövning skall göras varje år, även om ny styrelse inte tillsatts under året. Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion för verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara anpassade till bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta att de kan tjäna som styrdokument för styrelsens arbete. Om det inte finns särskilda skäl bör styrelsen inte inrätta styrelseutskott, arbetsutskott eller presidium med särskilda beslutsuppgifter. Styrelsen skall sammanträda i den omfattning som erfordras för att hinna behandla de frågor som ankommer på styrelsen. Styrelsens arbete måste vara organiserat så att styrelsen kan ägna tillräcklig tid åt alla viktiga frågor. Den löpande rapporteringen bör vara strukturerad så att uppföljnings- och kontrollfrågorna inte tar större del av styrelsens tid i anspråk än att särskilt de strategiska frågorna kan ägnas den uppmärksamhet de kräver. Vid styrelsens sammanträden får endast styrelseledamöter, verkställande direktören, styrelsens sekreterare och andra personer som styrelsen beslutar skall ha närvarorätt delta. Om suppleanter för styrelseledamöter har utsetts skall dessa få delta vid styrelsens sammanträden. Vilka personer som har varit närvarande skall antecknas i protokollet från sammanträdet. Styrelsens ordförande skall efter samråd med verkställande direktören fastställa förslag till dagordning för styrelsens sammanträden samt se till att dessa är väl förberedda och genomförs effektivt. De beslutsärenden som skall behandlas på styrelsens sammanträden skall anges tydligt i dagordningen för sammanträdet. Beslutsunderlag och förslag till beslut i ett ärende skall ge en saklig, utförlig och relevant belysning av det ärende beslutet gäller. Skriftligt material inför styrelsesammanträde bör normalt tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet.

124 Bolagsstyrningsprinciper 13 Varje styrelseledamot skall sätta sig in i de ärenden styrelsen har att behandla och föra fram de uppfattningar och göra de ställningstaganden dessa föranleder. Styrelseledamot skall begära den kompletterande information som ledamoten anser nödvändig för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Styrelsens protokoll skall tydligt återge vilka ärenden som behandlats, vilket underlag som funnits för respektive ärende samt innebörden av de beslut som fattats. Ett färdigt protokoll skall sändas till eller hållas tillgängligt för styrelsens ledamöter senast två veckor efter styrelsesammanträdet. 3.7 Verksamhetsrapportering, finansiell rapportering och internkontroll Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande verksamhetsrapportering till bolagets aktieägare. Bolagets aktieägare skall i ägardirektiv klargöra hur rapporteringen skall ske. Den årliga verksamhetsrapporteringen skall innehålla en redovisning av hur väl bolaget uppfyllt ägarens ändamål med verksamheten. Styrelsen ansvarar för att bolagets finansiella rapportering sker i överensstämmelse med god redovisningssed. Av den finansiella rapporteringen skall framgå på vilket regelverk den grundas. Styrelsen skall se till att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen skall inför varje år upprätta en plan för internkontrollen i bolaget. Styrelsen skall dokumentera på vilket sätt den säkerställer ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet i bolaget, kvaliteten i rapportering om verksamhet och ekonomi och intern kontroll, samt bedömning och uppföljning av bolagets risker. 4. Verkställande direktör 4.1 Verkställande direktörens uppgifter Verkställande direktören är syssloman i förhållande till bolaget. Det innebär att verkställande direktören är skyldig att ägna uppdraget den tid och omsorg som erfordras för att på bästa sätt tillvarata bolagets intresse. Verkställande direktören skall alltså verka för att kommunens eller landstingets ändamål med verksamheten så som de kommer till uttryck i bolagsordningen, ägardirektiv och styrelsebeslut förverkligas. Verkställande direktören skall enligt 8 kap. 29 aktiebolagslagen sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar samt se till att bolagets bokföring och medelsförvaltning sköts på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ansvarar för att förse styrelsen med den information om bolaget och dess verksamhet samt det underlag i övrigt styrelsen behöver för sitt arbete. Verkställande direktören skall se till att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag som erfordras för att styrelsen skall kunna fatta väl underbyggda beslut. Verkställande direktören skall se till att styrelsen hålls informerad om utvecklingen av bolagets verksamhet mellan styrelsens sammanträden. 4.2 Tillsättande av verkställande direktör Styrelsen skall utse och entlediga verkställande direktör efter samråd med kommunen eller landstinget.

125 14 Bolagsstyrningsprinciper 4.3 Ersättning till verkställande direktören Kommun- eller landstingsfullmäktige skall fastställa principer för ersättning till verkställande direktör i de kommun- och landstingsägda bolagen. Principerna skall fastställas genom ägardirektiv och kan omfatta fast respektive rörlig ersättning, pension, uppsägningstid, avgångsvederlag, samt övriga förmåner. Verkställande direktörens rätt att ha bisysslor skall regleras i anställningsavtal. 4.4 Vice verkställande direktör Reglerna om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla också vice verkställande direktör. 5. Revisorer och lekmannarevisorer 5.1 Revisorer Bolagets revisorer utses på bolagsstämman. Bolagets revisor skall i den utsträckning som följer av god revisionssed granska räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Bolagsstämman får ge revisorn ett utökat granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisorssed inklusive god revisionssed. 5.2 Lekmannarevisorer Lekmannarevisorerna i bolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt äger alla aktier skall utses av kommun- eller landstingsfullmäktige och anmälas på bolagsstämman. I delägda bolag skall kommunen eller landstinget med beaktande av 3 kap. 18 kommunallagen komma överens med övriga aktieägare om, och i så fall hur, lekmannarevisorer skall utses. Bolagets lekmannarevisorer skall i den utsträckning som följer av god sed för lekmannarevisorer granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Bolagsstämman får ge lekmannarevisorn ett utökat granskningsuppdrag i den mån det inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed för lekmannarevisorer inklusive god sed för hur allmän granskning skall genomföras. 5.3 Styrelsens relation till revisorerna och lekmannarevisorerna Styrelsen skall se till att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer och lekmannarevisorer upprätthålls. Styrelsen skall överväga att en gång varje år sammanträffa med revisorerna utan närvaro av någon från företagsledningen. Styrelsen skall dokumentera hur bolaget kommunicerar med bolagets revisorer och lekmannarevisorer.

126 Bolagsstyrningsprinciper Informationsregler 6.1 Information i årsredovisning eller bolagsstyrningsrapport De kommun- och landstingsägda bolagen skall i en särskild bolagsstyrningsrapport eller i årsredovisningen lämna följande information: (1) Om utvärdering av styrelsen och verkställande direktören genomförts. (2) Om styrelseledamöterna eller verkställande direktören har uppdrag, aktier, andelar eller andra intressen i företaget som bolaget har affärsförbindelser med eller som är verksamt i samma bransch som bolaget. (3) Hur styrelsearbetet bedrivits, inkluderande eventuell arbetsfördelning, antal sammanträden, genomsnittlig närvaro samt vem som varit sekreterare vid styrelsens sammanträden. (4) Hur den interna kontrollen, både vad gäller uppfyllande av bolagets syfte, av ägaren beslutade verksamhetsmål och finansiell rapportering, är organiserad och hur väl den fungerat under senaste räkenskapsåret. (5) Hur bolagets risker bedömts och följts upp. (6) Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna. (7) Vilka ärenden som bolaget överlämnat till kommunen eller landstinget för att bereda kommun- eller landstingsfullmäktige tillfälle att ta ställning. Kommun- eller landstingsfullmäktige skall avgöra om rapporteringen och information skall ske i årsredovisningen eller i en särskild bolagsstyrningsrapport. Kommuneller landstingsfullmäktiges beslut skall utformas som ett ägardirektiv. 6.2 Information på internet Kommun- och landstingsägda bolag skall ha en hemsida som nås via kommunens eller landstingets hemsida. Om bolagets ägare bestämmer det kan information om bolaget i stället finnas på kommunens eller landstingets hemsida. När information lämnas på kommunens eller landstingets eller bolagets hemsida skall reglerna i personuppgiftslagen beaktas.

127 16 Överväganden och kommentarer Överväganden och kommentarer Förhållandet till Svensk kod för bolagsstyrning I Sverige har diskussionerna om bolagsstyrning lett till Förtroendekommissionens förslag till Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:130). Under åtminstone ett decennium har emellertid frågan om bolagsstyrning när det gäller kommun- och landstingsägda bolag varit aktuell. Mycket har hänt under denna tid. Dessa principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag är ett försök att ta tillvara goda erfarenheter och flytta fram positionerna ytterligare. Principerna bygger i viss utsträckning på Svensk kod för bolagsstyrning. Genom att tillämpa principerna eller andra principer för bolagsstyrning som tar fasta på samma typ av frågor och problem kan ett genomtänkt bolagsstyrningssystem skapas i kommun- och landstingsägda bolag. Sambandet mellan dessa principer, Svensk kod för bolagsstyrning och aktiebolagsrätten är av intresse för den kommunala och landstingskommunala bolagssektorn. Svensk kod för bolagsstyrning innehåller regler som kan uppfattas som konkretiserande eller utfyllande i förhållande till aktiebolagsrättens regler. Det finns anledning att anta att dessa regler på sikt kommer att uppfattas som ett uttryck för en god bolagsstyrningssed som alla aktiebolag i större eller mindre utsträckning får förhålla sig till. Genom att tillämpa dessa principer eller andra motsvarande principer som passar för den kommunala och landstingskommunala bolagssektorn kommer kommuner och landsting att vara i en bättre position att påverka grunden för det egna bolagsstyrningssystemet. Den viktigaste bolagsstyrningsfrågan för kommuner och landsting är med andra ord att aktivt välja bolagsstyrningsprinciper (se vidare Stattin, D., Soft Law och Hard Law om sambandet mellan Svensk kod för bolagsstyrning och aktiebolagsrätten, Nordisk tidskrift for selskabsret, 2006). I kommun- och landstingsägda bolag finns ett allmänintresse av öppenhet och ansvarstagande. Dessa principer innehåller därför omfattande krav på offentlighet och öppenhet. Redan idag uppfyller många kommun- och landstingsägda bolag dessa krav. En utgångspunkt för arbetet med principerna har varit de demokratiska och rättsliga spelreglerna som gäller för kommuner och landsting. Den speciella särarten hos kommun- och landstingsägda bolag har beaktats just genom att goda exempel från den kommunala och landstingskommunala företagssektorn har tagits tillvara. Generella synpunkter på principernas omfattning Flertalet kommuner och landsting tillstyrker de lämnade förslagen i huvuddrag. Bilden ges att de principer som kommer till uttryck i remissutgåvan fyller en funktion, inte minst som inspirationskälla och diskussionsunderlag när bolagsstyrning diskuteras i den egna kommunen eller det egna landstinget. I remissvaren återkommer två generella synpunkter på dokumentets innehåll och utformning, nämligen att en hel del av de förslag som lämnas redan följer av aktiebolagslagen och att förslaget innehåller ganska många detaljregleringar. Å andra sidan förekommer motsatt synpunkt Älmhults kommun anför att [f]örslaget bör inte begränsas utan vara så detaljrikt och fylligt som det är vidare att [d]et är bättre att varje kommun vid förändringar i inriktning och politisk styrning kan lägga till eller ta bort delar som inte längre är aktuella. Synpunkterna i dessa avseenden leder till önskemålet att de regler som redan

128 Överväganden och kommentarer 17 följer av aktiebolagslagen skall skiljas ut från förslagen i dokumentet och att detaljregleringarna skall ses över. På ett principiellt plan är det ganska lätt att skilja ut det som uttryckligen följer av aktiebolagslagen från övriga förslag. Det är däremot betydligt svårare att skilja det som får anses följa av gällande rätt i form av bland annat rättspraxis, allmänna associationsrättsliga principer, mer eller mindre vedertagna uppfattningar i den juridiska doktrinen och god sed avseende bolagsstyrning från de förslag som lämnas. Trots det kommer synpunkterna i denna del att beaktas såtillvida att det slutliga förslaget skiljer mellan sådana regler som följer av aktiebolagslagen eller annars får anses vedertagna och förslag i dokumentet. I den mån det är svårt att göra skillnad eller att fastslå gällande rätt, kommer kommentardelen att utnyttjas för vidare diskussion och förtydliganden. När det som följer av aktiebolagslagen skiljs från förslagen i dokumentet kommer det samtidigt att innebära en minskad detaljrikedom. Samtidigt har övriga förslag, till exempel vad gäller rapportering, setts över för att minska detaljeringsgraden i dokumentet. Begreppet god sed och följa-eller-förklara -modellen I utkastet användes begreppet god sed för de förslag om bolagsstyrningsprinciper som lämnas. Begreppet god sed har anknytning till frågan vad som är god bolagsstyrning. Både i Sverige och internationellt anses det möjligt att tala om god sed eller best practice när det gäller till exempel bolagsstyrning, styrelsearbete, beskattning, revision och redovisning. Begreppet god sed har ifrågasatts i flera remissvar. Bland annat har det anförts att det kan vara svårt att förklara varför fullmäktige beslutar att god-sed-dokumentet inte skall tillämpas trots att det kan finnas goda skäl att göra avvikelser kan det framstå som att dålig sed i stället tillämpas. Avsikten med utkastet, precis som avsikten är med Svensk kod för bolagsstyrning, är emellertid just att de olika principerna skall övervägas det är det viktigaste momentet i god bolagsstyrning. Under intryck av kritiken mot att kalla dokumentet god sed ges slutprodukten namnet Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag erfarenheter och idéer. Liksom Svensk kod för bolagsstyrning innehåller utkastet att det bör tillämpas enligt den så kallade följa-eller-förklara-modellen (med en internationell term comply or explain). Remissinstanserna har överlag understrukit betydelsen av att principer och förslag i utkastet kan anpassas till lokala förhållanden och olika verksamheter det är också syftet med följa-eller-förklara-modellen. Det vore orealistiskt och olämpligt att försöka skapa ambitionshöjande principer om bolagsstyrning som alltid skulle gälla i alla sammanhang, i alla kommuner och landsting och för alla bolag. Eftersom fullmäktige fattar beslut om vilka principer som ska gälla finns det dock inte något behov av en följa-eller-förklara-modell i detta dokument. Det är dock fortfarande ett uttryck för god bolagsstyrning att kommunen eller landstinget som ägare till exempel i företags- eller ägarpolicy förklarar hur kommunen eller landstinget och eventuellt dess bolag skall arbeta med bolagsstyrningsfrågor. Utgångspunkter och värdegrund Principerna innehåller en redovisning av den värdegrund som varit styrande för arbetet. I stort sett instämmer remissinstanserna i utgångspunkterna för arbetet och det som sägs i inledningen för att utveckla värdegrunden. Det betonas att den kommunala och landstingskommunala bolagsverksamheten är av stor betydelse för samhället och medborgarna. I flera kommuner och landsting förvaltar ett eller flera

129 18 Överväganden och kommentarer bolag tillgångar av omfattande värde och betydelse det är därför viktigt att frågor om styrningen i bolagssektorn, inte minst för att uppnå de kommunala ändamålen med bolagssektorn kan komma till uttryck i meningsfulla styrningsdialoger och kan ges en rättsligt godtagbar form. Exempelvis anför Norrbottens läns landsting att frågan om värdegrund för bolagsstyrningen är av stor betydelse eftersom bolagen är av stor betydelse. Landstinget i Kalmar län instämmer i vikten av att som understryks i utkastet i det egna arbetet med bolagssektorn ta upp frågor beträffande om verksamhet skall bedrivas i bolagsform eller när annan organisationsform är lämplig samt att diskutera nyttan för medborgarna och landstinget med bolagsverksamheten. Uppsala kommun både tillstyrker skrivningarna i utkastet och understryker deras betydelse. Halmstads kommun finner utgångspunkten lovvärd med motivet att bolagen förvaltar omfattande ekonomiska och verksamhetsmässiga värden. Dessutom finner Halmstads kommun att utkastet understryker vikten av ett demokratiskt perspektiv på bolagsverksamheten. Alingsås kommun anser att utkastet omfattar mycket viktiga synpunkter som kommunen bör ha i åtanke. Surahammars kommun att utkastet väl speglar vad som bör ingå i en god sed. De kommuner som i och för sig inte finner att utkastet skulle tillföra särskilt mycket i den egna verksamheten synes inte ha något att invända mot den beskrivna värdegrunden i princip. Malmö kommun, som i och för sig är av uppfattningen att utkastet kan fylla en funktion för att fästa uppfattning på styrsystemets vikt och funktion, menar att utkastet inte rätt lyckats avbalansera det som är det karaktäristiska för kommunala bolag jämfört med det som kännetecknar stora marknadsbolag och privata näringslivets företag och att [u]tredningen synes ha nedvärderat det demokratiska perspektivet. Den värdegrund som redovisas inledningsvis i dokumentet och hur denna värdegrund får genomslag i principerna har övervägts med anledning av remissvaren. Sammanfattningsvis föranleder de synpunkter som kommit på skrivningarna i utkastet om utgångspunkterna och värdegrunden för arbetet med den kommunala och landstingskommunala bolagsstyrningen små förändringar. Vissa förändringar har gjorts avseende kopplingen mellan bolagsstyrning och kommunaldemokratiska principer. I principerna drivs nu integrationen mellan den kommunala organisationen och aktiebolagen så långt som har ansetts möjligt i ett dokument som skall kunna fungera som underlag i olika kommuner och landsting. Kommunen eller landstinget som ägare och syftet med ägandet Flertalet kommun- och landstingsägda bolag har, till skillnad från flertalet aktiemarknadsbolag, aktieägare som kan utöva ett dominerande inflytande över bolaget. För kommuner och landsting bör det vara självklart att ta tillvara sina och medborgarnas intressen genom att vara aktiva ägare. Att vara aktiv ägare innebär både att ställa krav på bolaget och att ge detta, inom alla områden, bästa möjliga förutsättningar. Varför styrning av kommun- och landstingsägda bolag behövs och hur sådan kan utföras har behandlats i bland annat Hansson, L. och Lind, J.-I., Ägandets professionalisering i kommunala aktiebolag (1999) och Sturesson, J., och Meyer, L., Hur ska vi styra våra företag? (2000). Det kommunala eller landstingskommunala ändamålet kan beskrivas som bolagets syfte sett i ljuset av dess verksamhetsföremål. Dessutom skall de kommunalrättsliga principer som gäller för den verksamhet som skall bedrivas få genomslag i bolaget. Ett kommun- eller landstingsägt bolag får, med undantag för vissa branscher, inte drivas med renodlat vinstsyfte. Detta måste komma till uttryck i bolagsordningen.

130 Överväganden och kommentarer 19 Anledningen till att det kommunala ändamålet måste komma till uttryck i bolagsordningen och inte endast kan komma till uttryck i till exempel ägardirektiv är att det följer motsatsvis av 3 kap. 3 aktiebolagslagen att aktiebolag anses ha till syfte att verka för avkastning till sina ägare (vinstsyfte) om inte annat anges i bolagsordningen. För att ett annat syfte än vinstsyfte skall gälla måste alltså detta andra syfte anges i bolagsordningen. Särskilda frågor om kommunala och landstingskommunala ändamål och deras koppling till verksamhetsstyrning diskuteras i Sturesson, J och Gunnarsson, P-O, Ägarstyrning utifrån ett kommunalt ändamål (2003). Juridiken kring syfte och verksamhetsföremål behandlas i Stattin, D., Kommunal aktiebolagsrätt (2004). Helägda och delägda bolag Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag avser i första hand sådana aktiebolag där kommunen eller landstinget, eventuellt tillsammans med andra kommuner och landsting, har aktiemajoriteten. Det mesta i principerna kan dock tilllämpas i alla typer av kommun- och landstingsägda bolag, oavsett storlek och ägande. Både små och stora eller helägda och delägda bolag behöver någon som tar aktivt ansvar för verksamheten. Det är till exempel ingen skillnad på behovet av en kompetent styrelse i ett stort energi- eller bostadsbolag eller ett litet bolag i turismsektorn. I vissa fall kan det dock finnas anledning att anpassa reglerna till bolagets storlek, verksamhet eller om bolaget är hel- eller delägt. Det kan gälla till exempel utformningen av den interna kontrollen eller rapporteringen om finansiella frågor. Det kan också finnas anledning att anpassa rapporteringen om bolagsstyrning. Principerna öppnar för anpassningar. Kommunen eller landstinget bör överväga om vissa principer inte skall tillämpas. Olika kommuner och landsting har lämnat synpunkter och frågor kring hur bolagsstyrningsprinciper skall implementeras och tillämpas i bolag som inte har en tydlig kommunal eller landstingskommunal ägare. Bland annat Huddinge, Surahammars och Svalövs kommuner anser att frågan om bolagsstyrning i delägda bolag skulle kunna utvecklas. Landstingen i Uppsala län och Jämtlands län anför att principerna bör omfatta också bolag som ägs genom samverkansorgan, kommunförbund, gemensam nämnd och mellan flera kommuner och landsting gemensamt. Sundbybergs stad saknar riktlinjer om de komplicerade förhållanden som kan uppkomma mellan aktiebolag som ägs av dels kommunen, dels en privat aktör när det gäller till exempel sekretesslagen och kommunfullmäktiges rätt att ta ställning. Till att börja med kan konstateras att det inte finns utrymme att frångå 3 kap. 16 kommunallagen om när en kommun eller ett landsting får lämna över vården av en angelägenhet till ett aktiebolag eller annat privaträttsligt subjekt. Det är däremot inte möjligt att för närvarande svara utförligt på vad det innebär att dessa principer eller 3 kap. 17 kommunallagen enligt 18 i samma lag skall tilllämpas i delägda bolag. På ett allmänt plan gäller naturligtvis att ju starkare det gemensamma kommunala inflytandet är, desto större är kravet på tillämpning. I bolag där det gemensamma kommunala inflytandet inte motsvarar aktiebolagslagens koncernregler (ägande av mer än hälften av aktierna eller motsvarande inflytande på annat sätt) kan det tyckas att kravet på kommunalt inflytande är relativt svagt. Å andra sidan har alltid kommunen eller landstinget i sådana fall möjlighet att föreslå att det skrivs in särskilda regler om kommunalt eller landstingskommunalt inflytande i bolagsordningen. Så bör nog i vart fall ske om verksamheten är samhällsviktig. I brist på vägledande rättspraxis eller rättsvetenskapliga uttalanden får rättsläget tills vidare betraktas som osäkert. Med anledning av bland annat dessa synpunkter har det tydligt angivits i princi-

131 20 Överväganden och kommentarer perna att de bör kunna tillämpas fullt ut med hänsyn tagen till att det är flera aktörer inblandade i bolag som helt ägs av flera kommuner och landsting. Frågan om tilllämpningen av principerna, eller för den delen 3 kap kommunallagen, i bolag som ägs tillsammans med en eller flera privata aktörer är avsevärt mycket svårare att svara på. I väntan på att frågan utreds rättsvetenskapligt är det knappast möjligt att svara på annat sätt än att först redovisa de omständigheter som har betydelse, nämligen storleken på det kommunala ägandet, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Innebörden av detta är att kraven på att tillämpa 3 kap kommunallagen ökar med ett stort kommunalt ägande, särskilt med en kommunal majoritet, om verksamheten är samhällsviktig och om det finns annat som pekar på ett starkt kommunalt inflytande. Ett exempel på det sistnämnda kan vara avtal som ger kommunen, landstinget eller flera kommuner och landsting tillsammans avgörande inflytande. Om kommunen eller landstinget äger aktiebolag tillsammans med privata aktörer måste alltså dessa principer modifieras. Hur mycket principerna behöver modifieras beror på hur dominerande det offentliga inflytandet är i bolaget. I delägda aktiebolag är det nödvändigt med samråd mellan ägarna om hur ägarrollen skall utövas. Det är viktigt att kommuner och landsting i aktieägaravtal tillsammans med övriga aktieägare reglerar hur ägandet skall utövas i delägda bolag. Frågor om aktieägaravtal är komplicerade. Exempel på innehåll i sådana ges i Kommun & Aktiebolag organisationsjuridiskt underlag (Kommunlitteratur AB, 1999). Verkan av aktieägaravtal har diskuterats i Stattin, D., Om aktieägaravtal, Juridisk Tidskrift s. 95. Organisation av ägandet och bolagsorgan Flera remissinstanser berör förhållandet mellan de kommunala bolagen och ägaren (kommunen, landstinget eller i vissa fall moderbolaget). Jönköpings kommun betonar att det är viktigt att lyfta fram ägarens roll och ansvar för ägardialog. Surahammars kommun instämmer i att fullmäktiges och övriga organs roller bör beröras i seden. När det gäller förhållandet mellan olika organ i en kommunkoncern betonar kommunen att uppgiftsfördelningen mellan kommunen och moderbolagets styrelse bör vara sådan att moderbolaget handhar operativ ägarroll, medan kommunfullmäktige handhar principiella frågor. Kommunstyrelsen bör årligen, skriftligt, rapportera hur dess uppsiktsplikt enligt 6 kap. 1 kommunallagen har utövats. Svalövs kommun föreslår ett nytt avsnitt där bland annat företagspolicy, bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal kan utvecklas som styrinstrument. Fullmäktige har en viktig roll när det gäller bolagsstyrningen. Det är fullmäktige som fastställer de politiska spelreglerna och tar beslut om företagspolicy. Fullmäktige skall också ta beslutet om dessa principer skall tillämpas. Grunden för bolagsstyrningssystemet är hursomhelst de aktiebolagsrättsliga bolagsorganen och deras funktion i bolaget. I kommun- och landstingsägda bolag finns fem bolagsorgan bolagsstämman, bolagsstyrelsen, verkställande direktören, revisorerna och lekmannarevisorerna. I bolagsordningen eller ägardirektiv skall tas in en bestämmelse om att kommun- eller landstingsfullmäktige skall få ta ställning innan beslut i frågor av principiell betydelse eller annars större vikt fattas i något bolagsorgan. Vissa ägarfrågor kan i kommunalrättsligt avseende vara av sådan vikt att de måste beslutas i fullmäktige enligt 3 kap. 9 kommunallagen. Kommun- eller landstingsfullmäktige är dock inte lämpligt sammansatt för djupare diskussioner i mer komplicerade strategiska eller operativa ägarfrågor. Fullmäktige bör delegera sådana ägarfrågor som inte är av principiell beskaffenhet eller annars större vikt till kommun- eller landstingsstyrelsen.

132 Överväganden och kommentarer 21 Kommunen eller landstinget kan utöva sitt ägarskap direkt eller genom att äga aktierna i ett holdingbolag (ofta kallat ett Stadshus AB ). Om ägandet utövas genom ett holdingbolag uppkommer en aktiebolagsrättslig koncern. De främsta fördelarna med ägande genom ett holdingbolag är att det gör det möjligt att utjämna vinster och förluster inom den aktiebolagsrättsliga koncernen och att den operativa styrningen i koncernen kan kännas tydligare. Ägande genom ett holdingbolag kan vara ett uttryck för en utvecklad styrningsidé, för att skapa samordningsvinster eller för att maximera kommunens eller landstingets och medborgarnas nytta i företagssektorn. Om det finns en aktiebolagsrättslig koncern i kommunen eller landstinget kan moderbolagets styrelse ansvara för vissa ägarfrågor. Ägarfrågorna kan till exempel delas upp i politiska och strategiska frågor i kommun- eller landstingsstyrelsen och operativa frågor i moderbolagets styrelse. I praktiken räcker det inte med att ge ägarfrågor olika etiketter och dela upp dem enligt etiketterna det kan ge en förment klarhet. Det krävs att kommunen eller landstinget aktivt och genomtänkt tar ställning till hur ägarfrågorna skall fördelas mellan de olika organen. Det finns för- och nackdelar med de olika lösningarna. Vilken lösning som bör väljas måste avgöras utifrån förhållandena i kommunen eller landstinget. Det är viktigt att kommunen eller landstinget aktivt bestämmer hur ägandet skall utövas och diskuterar följderna av det träffade beslutet. Kommunens eller landstingets beslut skall fattas av kommun- eller landstingsfullmäktige och komma till uttryck i reglementet för kommun- eller landstingsstyrelsen och ägardirektiv till moderbolagets styrelse. Oavsett hur ägarfrågorna delas upp kommer kommun- eller landstingsstyrelsen att ha kvar sin uppsiktsplikt över verksamheten i de kommunala eller landstingskommunala bolagen (både direkt och indirekt ägda bolag) enligt 6 kap. 1 kommunallagen. Juridiska frågor om kommun- och landstingsägda aktiebolag behandlas i Meyer, L, Att hantera kommunala bolag (1999) och Stattin, D, Kommunal aktiebolagsrätt (2004). Sekretessfrågor i Dalman, L, Kommunallagen, sekretesslagen och de kommunala företagen (1995). Bolagsstämma Bolagsstämman är bolagets högsta organ. Bolagsstämman kan genomföras antingen i form av ett sammanträde eller i form av en stämma per capsulam (skrivbordsstämma). På bolagsstämman kan aktieägaren utöva sina rättigheter att besluta i bolagets angelägenheter. De beslut som bolagsstämman fattar skall verkställas av bolagsstyrelsen om de inte strider mot aktiebolagslagen, bolagsordningen, huvuddragen i reglerna om bolagsorganens funktioner eller bolagets intresse. Flera remissinstanser har diskuterat frågan om öppna stämmor det tycks som att den allmänna uppfattningen är att det är bra att anvisa principer för två alternativ för hur stämmor kan genomföras. Sandvikens kommun och KFS anför dock att det vore fel att tillåta stämmor per capsulam eftersom det skulle strida mot den genomgående öppenhetsambitionen i dokumentet. Surahammars kommun anser att i stället för öppna stämmor kan informationsmöten anordnas i anslutning till stämman. Det har visat sig svårt att nå samsyn kring hur stämmor bör genomföras. Det finns egentligen inte heller något sätt att genomföra stämmor som är rätt. Vad som däremot är viktigt ur ett kommunaldemokratiskt perspektiv är att det finns forum i kommunen eller landstinget där information om bolagsverksamheten lämnas. Erfarenheterna från remissbehandlingen och de regionala konferenserna visar att det finns olika vägar att uppnå god information och öppenhet oavsett om det sker vid en bolagsstämma eller i fullmäktige.

133 22 Överväganden och kommentarer Mot den bakgrunden redovisas två principer för hur stämmor kan genomföras. Hur den ordinarie stämman och eventuella andra stämmor slutligen genomförs är en fråga för kommunen eller landstinget. Bedömningen görs att de synpunkter på stämmans genomförande som framkommit ryms inom ramen för de principer som ställs upp i dokumentet och därför inte föranleder ändringar. Det kan här, liksom i övrigt, finnas anledning att se över detaljeringsgraden i förslagen. Om stämman öppnas för andra deltagare än ägarens ombud bör regler om kallelse anges i ägardirektiv. Om regler om kallelse i stället tas in i bolagsordningen kan ifrågasättas om det kan innebära att det blir omöjligt att lagligen genomföra stämmor per capsulam. Så är emellertid inte fallet. Den sanktion som kan bli aktuell om inte alla de som har närvarorätt enligt bolagsordningen kallas är klander av stämmans beslut enligt 7 kap aktiebolagslagen. Klandertalan skall emellertid inte bifallas om det klandrade felet inte kan antas ha haft någon betydelse för stämmans beslut. Om personer med närvarorätt, men inte rösträtt, inte kallas till stämma kan det inta antas få någon betydelse för stämmans beslut. Eftersom det därför inte finns någon verksam sanktion kan stämma per capsulam trots allt genomföras. Trots den angivna möjligheten att bortse från närvaroreglerna i enskilda fall kan det i ett kommunalt eller landstingskommunalt bolag vara mer smakfullt att utforma regleringen på så sätt att den inte behöver överträdas. Därför bör närvaro- och kallelseregler beträffande andra än aktieägare beslutas genom ägardirektiv. Den formella ägarstyrningen bör ske genom att bolagsstämman utfärdar ägardirektiv (stämmoanvisningar enligt 8 kap st. aktiebolagslagen) till bolagsstyrelsen. Ägardirektiv innebär att det blir tydligt och dokumenterat vilka beslut om ägarstyrning som fattats. Sådana ägardirektiv är bindande för styrelsen så länge de inte strider mot aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning, bolagsordningen, bolagets intresse eller innebär att styrelsen i praktiken inte längre kan handha förvaltningen på det sätt aktiebolagslagen förutsätter (se vidare Stattin, D., Kommunal aktiebolagsrätt s. 33 ff.). Vid sidan av formell ägarstyrning genom direktiv, är det viktigt med återkommande dialog mellan ägare och bolag för att klargöra hur ägaren ser på bolaget och följa upp dess verksamhet. Kommunen eller landstinget som aktieägare måste företrädas av ett ombud på bolagsstämman. Ombudets roll är att representera aktieägaren. Ombudet skall ha en fullmakt från den som juridiskt äger aktierna det är dessutom lämpligt med en ombudsinstruktion som klargör hur ombudet skall rösta. Om bolagsstämman skall behandla frågor av principiell beskaffenhet eller annars större vikt skall alltid frågan om ombudsinstruktion behandlas i kommun- eller landstingsfullmäktige. Behovet av att utfärda ombudsinstruktion i fullmäktige kan leda till att stämman i bolaget måste förberedas i mycket god tid om det blir fråga om att behandla viktigare ärenden. Bolagsstyrelse Bolagsstyrelsen är ett avgörande organ för bolagets utveckling. Bolagsstyrelsen skall besluta i strategiska frågor och om inriktning på verksamheten. Den skall också behandla risker, finansiella och ekonomiska frågor, verkställande direktörens anställningsformer, övervaka och ge stöd till verkställande direktören samt utvärdera sin egen och verkställande direktörens funktion samt bolagets verksamhet. För att inte balansen mellan bolagsorganen skall rubbas måste bolagsstyrelsens ledamöter tillsammans representera kompetens och engagemang i bolagsstyrningsfrågor, ekonomi och rörande bolagets verksamhet. Det är viktigt för bolagsstyrelsen att i samband med sin självutvärdering (mer om utvärderingen strax nedan) överväga om den har tillräcklig kompetens och, i annat fall, antingen påtala för ägaren

134 att det behövs kompletteringar eller se till att kompetens uppkommer genom utbildning eller biträde av sakkunniga. En viktig skillnad mellan Svensk kod för bolagsstyrning och dessa principer är reglerna om hur styrelsen skall tillsättas. I både aktiemarknadsbolag och kommunoch landstingsägda bolag är det väsentligt med kompetenta, engagerade och mångsidigt sammansatta styrelser. I koden finns regler om att styrelsen i aktiemarknadsbolag skall utvärderas och föreslås av en särskild valberedning. För kommun- och landstingsägda bolag råder ett demokratiskt intresse av och ett kommunalrättsligt krav på att kommun- respektive landstingsfullmäktige kan avgöra styrelsernas sammansättning. Tillsättandet av styrelseledamöter hanteras därför genom de politiska partiernas nomineringsarbete och i kommun- eller landstingsfullmäktiges valberedning. Det är trots det viktigt att utse styrelseledamöter som tillsammans gör att styrelsen är tillräckligt kompetent, engagerad och mångsidigt sammansatt för att kunna lösa sina uppgifter. I principerna finns ett krav på att en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna skall eftersträvas. Något annat hade varit otänkbart i kommun- och landstingsägda bolag. I remissförfarandet har bland annat Vänersborgs kommun anfört att det är tveksamt att ge ett kommunalt organ i uppgift att bevaka kompetens, erfarenhet och mångsidighet hos bolagsstyrelser eftersom det är de politiska partierna som ansvarar för nomineringsprocessen eventuell samordning får i stället ske på frivillig grund mellan partierna. Halmstads och Surahammars kommuner har givit uttryck för likartade synpunkter. Malmö kommun har på ett principiellt plan uttryckt kritik som får uppfattas som riktad mot bland annat att nomineringsprocessen så som den beskrivs i utkastet kan uppfattas som en kritik mot hittillsvarande ordning. Västra Götalandsregionen menar att det är bra att den problematik som finns i spänningen mellan politisk nominering och krav på mångsidig och bred kompetens lyfts fram. Det finns alltså kritiska synpunkter på det tidigare förslagets skrivningar om nomineringsprocessen av styrelseledamöter i kommunala och landstingskommunala bolag. Visserligen har ofta behovet av kompetens och mångsidighet understrukits, men samtidigt har ifrågasatts om det är lämpligt eller möjligt med skrivningar som i praktiken kan uppfattas som ett krav på de politiska partierna att samordna sina nomineringsprocesser. I andra fall har det sagts att en viss samordning redan sker på kommunal- och oppositionsrådsnivå och att det är tillräckligt med sådant informellt samråd. Synpunkterna på skrivningarna om tillsättande av styrelseledamöter har föranlett en översyn av formuleringarna i förslaget. Meningen är inte att skrivningarna skall ses som annat än ett observandum om att kompetens och mångsidighet är både lämpligt och nödvändigt och att det därför kan finnas anledning för de politiska partierna att frivilligt samråda om hur styrelserna skall sammansättas. Ett krav med sådant innehåll kan emellertid inte ställas upp. Däremot föranleder synpunkterna ingen annan inställning till de krav som enligt aktiebolagslagen ställs på styrelsens ledamöter här finns inte utrymme att kommunalrättsligt påverka kraven. Vad gäller styrelseutvärdering har Karlskrona kommun anfört att prövning av bolagsstyrelsens sammansättning görs av de politiska partierna vid tillsättningen och att det kan vara svårt att utvärdera styrelsen utifrån de kriterier (närvaro, möten etc) som uttryckligen anges i utkastet. Halmstads kommun och Örebro kommuner menar att det kan bli svårt att objektivt utvärdera arbete och kompetensbrister, särskilt i en politisk miljö samtidigt anger Halmstads kommun att det är bra att frågan belyses och diskuteras. Surahammars kommun anmärker att utvärdering av styrelsen bör fokusera på styrelsen i dess helhet ej enskilda ledamöter och Lindesbergs kommun anser att externt bistånd vid utvärdering av bolagsstyrelse och verkställande direktör bör övervägas. Överväganden och kommentarer 23

135 24 Överväganden och kommentarer I principerna anges nu att utvärderingen skall avse styrelsen i dess helhet. Vad bör då styrelseutvärderingen omfatta? Några utvärderingsfrågor rörande styrelsen och företagsledningen som det kan finnas anledning att diskutera i bolagsstyrelsen är: Hur är arbetsklimatet i styrelsen? Präglas det av förtroende och respekt och får olika ledamöter komma till tals? Känner styrelseledamöterna varandra? Hur är styrelsens och de enskilda styrelseledamöternas förhållande till verkställande direktör och den övriga företagsledningen? Präglas förhållandet av förtroende? Är det naturligt att ta kontakt med verkställande direktör eller någon annan i företagsledningen för att få information även mellan styrelsemötena? Har styrelsen utvärderat verkställande direktörens och företagsledningens insatser? Har styrelseledamöterna tillsammans tillräcklig kompetens i bolagets frågor? Hur skall i annat fall kompetens kunna tillföras styrelsen? Genom utbildning eller experter? Har styrelseutbildning skett för nyvalda styrelseledamöter? Hur förbereds styrelsens sammanträden hur ofta, varför, vilket underlag har ledamöterna i förväg? Hur genomförs styrelsens sammanträden vem styr vilka frågor som är viktiga? Prioriteras väsentliga och principiella beslutsärenden vid sammanträdena? Hur är förhållandet mellan beslutsärenden och informationsärenden? Hur hanterar styrelsen strategiska frågor i bolaget? Är styrelsen inblandad när bolagets verksamhetsidé på sikt läggs fast? Tar sig styrelsen tillräcklig tid för att diskutera framtidsfrågor? Hur behandlar och genomför styrelsen ägarens mål med verksamheten lever bolaget upp till det kommunala eller landstingskommunala ändamålet? Hur är ägarrelationerna i övrigt? Är styrelsens och bolagets lagstadgade instruktioner uppdaterade och relevanta? I principerna framgår att styrelsen inte bör inrätta särskilda utskott eller presidier med beslutsfunktioner för att inte skapa styrelser i styrelsen. En annan sak är att ordföranden kan kalla till sig en eller flera andra ledamöter för att bereda styrelsesammanträdena. I vissa typer av bolag, till exempel kommunala eller landstingskommunala holdingbolag, kan det å andra sidan vara nödvändigt med utskott för att följa vissa verksamhetsgrenar. Naturligtvis kan styrelsen också tillsätta särskilda, mer eller mindre tillfälliga, arbetsgrupper för att utreda eller diskutera olika frågor. Härutöver anför Kungälvs kommun att styrelsen bör biträdas av en oberoende styrelsesekreterare. Jämtlands läns landsting anger att begreppet internkontroll är ett samlingsbegrepp för styrelsens interna uppsikt och förvaltning av bolaget och att om en särskild internkontrollinstruktion skall utformas bör det anges vad som skall ingå i en sådan. Ingenting hindrar i och för sig kommunen eller landstinget eller bolagsstyrelsen i det enskilda bolaget att bestämma att styrelsen skall biträdas av en oberoende styrelsesekreterare. I näringslivet är det vanligt med en advokat som sekreterare.

136 Överväganden och kommentarer 25 Verkställande direktör Verkställande direktören leder bolagets löpande förvaltning. Om bolagsstyrelsen kan ses som ett strategiskt och övervakande organ, kan verkställande direktören i stället ses som det verkställande organet i bolaget. Vad som är löpande förvaltning och därmed vilken kompetens verkställande direktören har skiljer sig i olika bolag ett exempel kan vara att det i de flesta bolag ligger inom styrelsens kompetens att besluta om processer och andra rättsliga åtgärder, medan det i ett hyresbolag kan ligga inom verkställande direktörens kompetens att besluta om åtgärder med anledning av rutinartade tvister med olika hyresgäster (se Wickenberg, J., Verkställande direktörs kompetens att utfärda rättegångsfullmakt med vidare hänvisningar). Verkställande direktören har ofta stor betydelse i kommun- och landstingsägda aktiebolag, eftersom styrelseledamöterna oftare representerar allmän och politisk kompetens än branschkunskap. Det ställer stora krav på relationen mellan bolagsstyrelsen och verkställande direktören för att behålla balansen i bolagsstyrningssystemet. Aktiebolagslagen utgår från att styrelsen utser verkställande direktör. I utkastet redovisades praxis från Högsta domstolen (NJA 1960 s. 698) som talar för att bolagsstämman kan ge direktiv till bolagsstyrelsen om vem som skall utses till verkställande direktör och vilka förmåner denne skall erhålla. Flera remissinstanser är kritiska till en sådan ordning. Sandvikens kommun, med instämmande i sak från Örnsköldsviks kommun, Helsingborgs stad, Surahammars kommun och Västra Götalandsregionen, betonar att styrelsen skall vara den aktiva parten i tillsättning av verkställande direktör men att det är naturligt om styrelsen samråder med ägaren innan avtal tecknas. Liknande synpunkter har framkommit i den dialog som skett i samband med Sveriges Kommuners och Landstings bolagsstyrningskonferenser och i andra sammanhang. I principerna anges nu att verkställande direktör skall utses och entledigas av styrelsen efter samråd med kommunen eller landstinget om kommunen eller landstinget vill ha ett mer direkt inflytande får den frågan regleras genom beslut på stämman i enlighet med Högsta domstolens praxis. Fullmäktiges medverkan i lönesättningsprocessen för verkställande direktör har ifrågasatts av bland annat Landstinget i Gävleborgs län. Lindesbergs och Surahammars kommuner delar uppfattningen att kommunen bör besluta om policy för lönesättning men att lönen sedan skall sättas av styrelsen. Det anges nu tydligare att vad fullmäktige skall göra är just att besluta om principer lönen skall inte sättas av fullmäktige. Revisorer och lekmannarevisorer Revisorerna och lekmannarevisorerna har viktiga funktioner i bolagsstyrningssystemet när det gäller utvärdering, kontroll och uppföljning. Ansvarsfördelningen mellan revisorer och lekmannarevisorer styrs av lag, bolagsordning och god revisorsoch revisionssed respektive god sed för lekmannarevisorer. För lekmannarevisorer i kommun- eller landstingsägda bolag sammanfaller god sed för lekmannarevisorer sannolikt i allt väsentligt med god revisionssed i kommunal verksamhet. I praktiken bör revisorer och lekmannarevisorer, där så är möjligt, samordna sitt arbete. Bolagsstämman kan ge revisorerna och lekmannarevisorerna särskilda uppgifter. Sådana uppgifter skall genomföras om det inte strider mot lag, bolagsordning eller god revisors- eller revisionssed respektive god sed för lekmannarevisorer. Information om bolagsstyrning Informationskraven i dessa principer har samlats till ett avsnitt. Informationskraven är inte särskilt mycket mer omfattande än den information som flertalet kommunoch landstingsägda bolag redan lämnar i årsredovisningen.

137 26 Överväganden och kommentarer Flera synpunkter med innebörd att det inte får skapas extra administration, onödig dubbelrapportering eller informationskrav för sakens egen skull har framförts i remissvaren och i andra sammanhang. Karlskrona kommun menar att det kan bli svårt med objektiv information om den lämnas av bolaget. Örebro kommun att utkastet har väl omfattande informationskrav och att det är onödigt med en särskild bolagsstyrningsrapport i stället bör befintlig årsredovisning m.m. utvecklas. Information på internet bör inte heller tillmätas den betydelse som görs i seden. Bland annat Vänersborgs och Surahammars kommuner och Helsingsborgs stad tycker att information om styrelseledamöterna och verkställande direktören inte behövs. Å andra sidan förekommer positiva synpunkter på förslagen om informationslämnande: Stockholms läns landsting anför att det är naturligt att stödja en utveckling mot mer öppenhet, till exempel att lägga ut information på internet. Landstinget i Uppsala län anför att med tanke på berättigad uppmärksamhet kring förmåner och ersättningar till verkställande direktör bör särskild information lämnas om detta. Likaså att när det gäller information bör generellt ytterligare en målgrupp, nämligen avnämarna (hyresgästerna, bussresenärerna) beaktas. Örnsköldsviks kommun anför att regler om informationsgivning, till exempel hur kallelse skall utfärdas, inte behöver utformas i ett dokument om bolagsstyrning. Det bör i stället ske i bolagsordning och ägardirektiv. Synpunkterna på informationslämnande och rapportering har föranlett en allmän översyn i syfte att minska detaljeringsgraden i dokumentet. Rapporteringskraven avseende enskilda organledamöter har förenklats. I övrigt erinras om att det är kommunen eller landstinget som avgör hur informationslämnande och rapportering skall gå till.

138 Bibliografi 27 Bibliografi Dalman, Lena, Kommunallagen, sekretesslagen och de kommunala företagen, Stockholm, Hansson, Lennart och Lind, J-I, Ägandets professionalisering i kommunala aktiebolag, Stockholm, Kommun & Aktiebolag organisationsjuridiskt underlag, Kommunlitteratur AB, Meyer, Lars, Att hantera kommunala bolag, Malmö, OECD Guidelines on the Corporate Governance of State-owned Enterprises, 28 april 2005 Stattin, Daniel, Kommunal aktiebolagsrätt, Stockholm, Stattin, Daniel, Om aktieägaravtal, Juridisk Tidskrift, s. 95. Stattin, Daniel, Soft Law och Hard Law om sambandet mellan Svensk kod för bolagsstyrning och aktiebolagsrätten, Nordisk tidskrift for selskabsret, Sturesson, Jan och Gunnarsson, P-O, Ägarstyrning utifrån ett kommunalt ändamål, Stockholm, Sturesson, Jan och Meyer, Lars, Hur ska vi styra våra företag? Stockholm, Svensk kod för bolagsstyrning, SOU 2004:130. Wickenberg, Johanna, Verkställande direktörs kompetens att utfärda rättegångsfullmakt, Juridisk Tidskrift s. 490.

139 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

140 Riskhantering vid Offentlig Privat Samverkan, OPS