INSTRUKTION 1(33) Instruktion för Helsingfors universitet INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET

Transkript

1 INSTRUKTION 1(33) INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Godkänd av Helsingfors s styrelse den 8 oktober 2009 Universitetets styrelse har gjort följande ändringar i instruktionen: Innehåll 1 kap Allmänna bestämmelser Instruktionens syfte och tillämpning Universitetets grundläggande uppgifter och fullgörandet av dem Universitetets självstyrelse och rättsliga ställning... 6

2 INSTRUKTION 2(33) 4 Författningar och bestämmelser som tillämpas vid et kap Universitetets enhetsstruktur Fakulteterna och deras institutioner Övriga institutioner och nätverk Skötseln av ets förvaltning kap Kollegiala organ och andra samarbetsorgan Universitetskollegium Styrelsen Fakultetsråden Institutionsråden Förvaltningen av fristående institutioner och gemensamma institutioner Vetenskapliga sakkunnigorgan Sakkunnigorgan och nämnder inom undervisningsverksamheten Campusdelegationer Andra nämnder, kommittéer, delegationer och samarbetsorgan Stora konsistoriet Enhetsmöten kap Förvaltningsorganens verksamhet Medlemmar och tjänsteansvar Möten och mötesspråk Beslutförhet Föredragningsförfarande Verkställighet av beslut kap Kansler Kanslerns mandatperiod och uppgifter kap Ledning och ansvar Rektor Prorektor Förvaltningsdirektör och sektordirektör Dekanus Prodekanus Prefekt Viceprefekt... 18

3 INSTRUKTION 3(33) 32 Ämnesansvarig Direktör för en fristående institution kap Grunderna för den ekonomiska verksamheten Ekonomiskt ansvar och enheter med ekonomiansvar Planering av verksamheten och ekonomin Godkännande av utgifter samt upphandling Finansiering av verksamhet samt forskningsavtal Upprättande av verksamhetsberättelse och bokslut samt bibehållande av likviditeten Övervakning av verksamhetens lagenlighet och riktighet Ekonomistadga kap Val och komplettering av förvaltningsorgan Val av förvaltningsorgan Valinstruktion Val av styrelsemedlemmar Val av skollegium Val av kansler Val av rektor Val av prorektor Val av dekanus Val av prefekt Komplettering av förvaltningsorgan Förändring i ställningen för ett förvaltningsorgans medlem kap Behörighetsvillkor Allmänna behörighetsvillkor Särskilda behörighetsvillkor Professor Forskningsledare och förste intendent Universitetslektor och klinisk lärare Universitetsforskare, äldre forskare, forskningskoordinator och intendent Forskardoktor Universitetslärare Doktorand kap Anställning av personal vid et och beviljande av befrielse för viss tid från anställningen Beslutsfattande vid anställning av personal och vid beviljande av befrielse för viss tid... 25

4 INSTRUKTION 4(33) 62 Förfarande vid anställning av personal Området för en professur och inledande av tillsättningen Ledigförklaring av en professur Kallelse till en professur Tillsättning av en beredningsgrupp Beredningsgruppens arbete Sakkunniga Upprättande av ett tillsättningsförslag Tillsättning av professurer vid fristående institutioner Beslut om tillsättning samt behandling av meningsskiljaktigheter kap Undervisning och studier Antagning av studerande Antagning av studerande med kunskaper i svenska Begäran om rättelse av studerandeantagning Beviljande av rätt att avlägga examen Anmälan vid et och närvaroanmälan Undervisningsperioder Undervisnings- och tentamensspråk Bedömning av studieprestationer Tillgodoräknande av studier och andra kunskaper Utfärdande av examina kap Svenskspråkig undervisning Svenskspråkiga professurer Säkerställande av svenska språkets ställning kap Särskilda bestämmelser Docenter Beviljande av professors titel Antalet revisorer och revisorssuppleanter Övningsskolor Nationer Ikraftträdande Övergångsbestämmelser... 33

5 INSTRUKTION 5(33) INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Instruktionens syfte och tillämpning Syftet med denna instruktion är att skapa förutsättningar för öppenhet i beredning och beslutsfattande, för interaktiv ledning och för förvaltning av hög kvalitet i ets organ så att et kan fullgöra sina uppgifter väl och på ett resultatrikt sätt. I syfte att uppnå dessa mål ska instruktionen tillämpas så att jämställdheten och gemenskapen vid et, de anställdas och studenternas motivation och påverkningsmöjligheter samt likställdhet i beslutsprocessen främjas, samtidigt som sambandet mellan forskning och undervisning stärks. 2 Universitetets grundläggande uppgifter och fullgörandet av dem Universitetets grundläggande uppgifter är fri forskning och på forskning grundad högsta undervisning. Helsingfors fokuserar på vetenskaplig forskning och forskarutbildning på hög nivå samtidigt som den vetenskapliga bildningen främjas. Undervisningen vid et baserar sig på vetenskaplig forskning och i organiseringen av undervisningen utnyttjas undervisningsforskning. För att kontakten mellan forskning och undervisning ska upprätthållas hör såväl de som forskar som de som undervisar till undervisnings- och forskningspersonalen. Målet för utbildningen och handledningen är en studentinriktad, djup inlärning, som utgör en grund för livslångt lärande. Universitetet står i nära samverkan med andra samhällsaktörer samtidigt som det bibehåller sitt oberoende. När de grundläggande uppgifterna fullgörs, samarbetar et i synnerhet med andra och forskningsinstitut. Universitetets ledning, förvaltning och ekonomi organiseras så att de skapar de bästa möjliga förutsättningarna för fullgörandet av ets grundläggande uppgifter och så att de stöder ets genomslagskraft i samhället och internationaliseringen av et. Universitetet utvärderar sin verksamhet regelbundet.

6 INSTRUKTION 6(33) 3 Universitetets självstyrelse och rättsliga ställning Helsingfors är en självständig juridisk person i form av en offentligrättslig inrättning. Inom gränserna för sin självstyrelse fullgör et de uppgifter som bestäms i slagen och de uppgifter som et har åtagit sig. Universitetet sköter och ansvarar självständigt för sin egen förvaltning, ekonomi och personal. 4 Författningar och bestämmelser som tillämpas vid et I verksamheten vid Helsingfors iakttas utöver denna instruktion bestämmelserna i slagen (558/2009) och i andra lagar samt i de förordningar som utfärdats med stöd av dem. Dessutom iakttas föreskrifterna i den ekonomistadga, den valinstruktion och de övriga instruktioner som ets styrelse fattat beslut om. Om den interna förvaltningen och arbetsfördelningen vid ets enheter samt om andra praktiska frågor kan bestämmas i andra föreskrifter. 2 kap. Universitetets enhetsstruktur 5 Fakulteterna och deras institutioner Helsingfors et har en teologisk fakultet, en juridisk fakultet, en medicinsk fakultet, en humanistisk fakultet, en matematisk-naturvetenskaplig fakultet, en farmaceutisk fakultet, en bio- och miljövetenskaplig fakultet, en beteendevetenskaplig fakultet, en statsvetenskaplig fakultet, en agrikultur-forstvetenskaplig fakultet och en veterinärmedicinsk fakultet. Vid en fakultet kan det finnas institutioner, fristående institutioner och institutioner som är gemensamma för flera fakulteter enligt vad styrelsen bestämmer. En fakultet eller en institution vid en fakultet kan vara indelad i avdelningar, laboratorier eller ämnen enligt vad fakultetsrådet bestämmer. Fakultetsrådet kan delegera denna beslutsrätt till institutionsrådet. Vid en fakultet kan det finnas forskningsgrupper, forskningsprogram eller tvärvetenskapliga forskningsnätverk enligt vad dekanus bestämmer. Vid en institution kan det finnas forskningsgrupper och forskningsprogram enligt vad prefekten bestämmer. De bestämmelser i denna instruktion som gäller fakulteternas institutioner och prefekter tillämpas även på medicinska fakultetens enhet för forskningsprogram enligt vad fakulteten bestämmer särskilt.

7 INSTRUKTION 7(33) 6 Övriga institutioner och nätverk Till Helsingfors hör Nationalbiblioteket och Naturhistoriska centralmuseet som har nationella uppgifter och om vilkas verksamhet föreskrivs i slagen och närmare i instruktioner som gäller dem. Till et hör som en fristående enhet enligt 69 i slagen Svenska socialoch kommunalhögskolan, om vilken det finns närmare bestämmelser i statsrådets förordning och föreskrifter i en instruktion som godkänns av enheten. Vid et finns följande fristående institutioner: Alexanderinstitutet, Öppna et, Institutet för bioteknik, Helsingfors s bibliotek, Helsingfors s försöksdjursenhet, Språkcentrum, Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia, Centret för neurovetenskap, Ruralia-institutet, Centret för informationsteknologi, Lokal- och fastighetscentret och Forskarkollegiet, om vilkas verksamhet det finns närmare föreskrifter i instruktioner eller arbetsordningar som gäller dem. (Ändrat ) Vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten finns Verifikationsinstitutet för konventionen mot kemiska vapen (VERIFIN) och Seismologiska institutet, vilka sköter vissa myndighetsuppgifter. Om skötseln av dessa uppgifter och den övriga verksamheten vid dessa enheter föreskrivs i separata instruktioner. Vid et kan finnas också andra sådana institutioner som har myndighetsuppgifter. Helsingfors har följande institutioner som är gemensamma med andra eller inrättningar: Forskningsinstitutet för fysik (HIP), Centret för ekonomisk forskning i Helsingfors (HECER), IPR University Center, Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM), Forskningsinstitutet för informationsteknologi (HIIT) och UniSport, om vilkas verksamhet det finns närmare bestämmelser i samarbetsavtal, instruktioner eller arbetsordningar som gäller dem. (Ändrat ) För organiseringen av doktorsutbildningen har et fyra forskarskolor: Humanistisksamhällsvetenskapliga forskarskolan, Naturvetenskapliga forskarskolan, Forskarskolan i hälsoforskning och Miljö-, livsmedels- och biovetenskapliga forskarskolan. Doktorsutbildningen sker i doktorandprogram. Varje doktorandprogram hör till en forskarskola. Rektorn beslutar om organiseringen av forskarskolor och doktorandprogram. (Tillfogat ) Vid Helsingfors kan det finnas också tvärvetenskapliga forskningsnätverk enligt vad rektorn bestämmer. Helsingfors deltar tillsammans med andra i de gemensamma scentrens verksamhet. 7 Skötseln av ets förvaltning Till ets centralförvaltning hör rektorskansliet och sservicen, vilka sköter ets förvaltning tillsammans med kanslersämbetet och fakulteternas och institutionernas förvaltningsenheter, ger de olika organen och cheferna stöd i deras arbete och skapar sådana förutsättningar för verksamheten vid et att undervisnings- och forskningspersonalen kan fullgöra ets grundläggande uppgifter med framgång. Kanslern, rektorn, prorektorerna, dekanerna, direktörerna för de fristående institutionerna och

8 INSTRUKTION 8(33) prefekterna för ämnesinstitutionerna samverkar när ets uppgifter fullgörs. Om förvaltningsenheternas inre organisation, uppgifter och samarbete kan meddelas närmare föreskrifter i en arbetsordning för enheten. 3 kap. Kollegiala organ och andra samarbetsorgan 8 Universitetskollegium Universitetskollegiet har 50 medlemmar som alla har en personlig suppleant. Professorerna vid et väljer 20 medlemmar bland sig till skollegiet. Universitetets övriga undervisnings- och forskningspersonal och övriga personal väljer inom sig 15 medlemmar. Studentkåren vid Helsingfors et väljer inom sig 15 studentrepresentanter. Suppleanterna väljs samtidigt som de ordinarie medlemmarna. Mandatperioden för skollegiet är fyra år, dock så att studentrepresentanterna utses för en mandatperiod om två år. Universitetskollegiet utser en ordförande och en vice ordförande inom sig. Universitetskollegiet sammankallas av ordföranden för kollegiet eller av rektorn. Dessutom ska skollegiet sammanträda om minst 15 medlemmar begär det för behandling av ett ärende som de uppger. Universitetskollegiet fullgör de uppgifter som det har enligt slagen, väljer kansler och sammanträder minst två gånger om året för att diskutera sådana viktiga frågor som gäller hela et. 9 Styrelsen Styrelsen är det högsta beslutande organet vid et. Om styrelsens uppgifter och sammansättning, val av medlemmar och eventuellt entledigande av styrelsemedlem föreskrivs i slagen. 10 Fakultetsråden Det kollegiala förvaltningsorganet för en fakultet är fakultetsrådet, vars ordförande är dekanus. Fakultetsrådet utser en vice ordförande inom sig. Under dekanus ledning utvecklar fakultetsrådet verksamheten vid fakulteten i dess helhet enligt de mål som uppställts för ets verksamhet och ekonomi samt enligt ets strategi och fakultetens målprogram. Fakultetsrådet har särskilt till uppgift att 1) ansvara för kvalitetsledningen av forskningen och undervisningen, 2) välja dekanus och förelägga valet rektorn för fastställelse, 3) behandla målprogrammet för fakulteten samt den personalplan och budget för fakulteten som ingår i det,

9 INSTRUKTION 9(33) 4) göra framställning till styrelsen om inrättande och indragning av institutioner samt besluta om antalet medlemmar i institutionsråden, 5) besluta om institutionernas indelning i avdelningar, laboratorier eller ämnen, eller om överföring av beslutsrätten i dessa frågor till institutionsråden, 6) beslutar om grundande och nedläggning av doktorandprogram efter att ha tagit del av forskarskolans utlåtande, (Tillfogat ) 7) besluta om permanenta föreskrifter för fakultetens examina, 8) samordna fakultetens undervisningsprogram om fakulteten har ett enhetligt studiemål, 9) godkänna examensfordringarna och besluta om godkännande av avhandlingar inom de fördjupade studierna och av licentiat- och doktorsavhandlingar, om inte fakultetsrådet har delegerat beslutsrätten till institutionsråden, 10) besluta om grunderna för antagningen av studerande och göra framställning till styrelsen om antalet nya studerande som ska antas till fakulteten, 11) behandla ärenden som gäller utnämning till professor på det sätt som bestäms i 10 kap. i denna instruktion, 12) behandla ansökningar om titeln docent samt göra framställning om beviljande av titeln enligt 84 i denna instruktion, samt 13) avgöra ärenden som är vittsyftande eller principiellt viktiga för fakulteten, om de hör till dekanus befogenhet och dekanus har hänskjutit dem till fakultetsrådet. Om fakulteten inte har några institutioner, har fakultetsrådet även till uppgift att 1) utveckla forskningen och undervisningen vid fakulteten, 2) godkänna fakultetens undervisningsprogram, 3) besluta om fakultetens indelning i avdelningar, laboratorier och ämnen, samt 4) främja samarbetet och informationsutbytet mellan de anställda och de studerande vid fakulteten. Mandatperioden för fakultetsråden är fyra år, dock så att studentmedlemmarna väljs för en mandatperiod om två år. Till ett fakultetsråd hör utöver dekanus 10 eller 18 medlemmar och suppleanter enligt vad rektorn bestämmer efter att ha hört fakulteten. Medlemmarna och suppleanterna i fakultetsrådet väljs på följande sätt: 1) professorerna vid fakulteten väljer 4 eller 8 medlemmar bland sig, 2) fakultetens övriga undervisnings- och forskningspersonal samt övriga personal väljer 3 eller 5 medlemmar inom sig, och 3) studentkåren väljer 3 eller 5 medlemmar bland de studerande vid fakulteten. Av de medlemmar och suppleanter som väljs av den personal som avses i 2 punkten ska minst en av tre eller två av fem medlemmar och suppleanter höra till undervisnings- och forskningspersonalen, och minst en av tre eller två av fem medlemmar och suppleanter höra till den övriga personalen. I fakultetsrådet för beteendevetenskapliga fakulteten ska minst en medlem och en suppleant höra till undervisnings- och forskningspersonalen, och högst en medlem och en suppleant företräda övningsskolorna. Utöver de medlemmar i ett fakultetsråd som avses i 7 mom. kan till medlemmar för rådets hela mandatperiod kallas personer som inte hör till et eller fakulteten enligt vad rektorn bestämmer på framställning av fakultetsrådet. Till fakultetsrådet för statsvetenskapliga fakulteten hör, förutom medlemmarna ovan, även en representant som företräder Svenska social- och kommunalhögskolan och som har yttrande-

10 INSTRUKTION 10(33) och rösträtt när fakultetsrådet behandlar ärenden som gäller denna enhet. I andra ärenden har representanten rätt att yttra sig. Dessutom har enhetens rektor rätt att närvara och yttra sig vid fakultetsrådets sammanträden. I valinstruktionen meddelas närmare bestämmelser om valet av medlemmar och suppleanter i fakultetsråden. 11 Institutionsråden Det kollegiala förvaltningsorganet för en institution är institutionsrådet, vars ordförande är prefekten. Institutionsrådet utser en vice ordförande inom sig. Under ledning av prefekten utvecklar institutionsrådet verksamheten vid institutionen i dess i helhet enligt de mål som uppställts för ets verksamhet och ekonomi samt enligt ets strategi, fakultetens målprogram och institutionens verksamhetsplan. Institutionsrådet har särskilt till uppgift att 1) utveckla forskningen och undervisningen vid institutionen och för sin del ansvara för kvalitetsledningen, 2) välja prefekt och förelägga valet dekanus för fastställelse, 3) behandla institutionens verksamhetsplan samt den personalplan och budget som ingår i den, 4) besluta om institutionens indelning i avdelningar, laboratorier och ämnen, om fakultetsrådet har delegerat denna beslutsrätt till institutionsrådet, 5) göra framställning om examensfordringarna till fakultetsrådet, 6) godkänna institutionens undervisningsprogram och lärdomsprov, om fakultetsrådet har delegerat uppgiften att godkänna dessa till institutionsrådet, 7) göra framställning till fakultetsrådet om antalet nya studerande som ska antas till institutionen, 8) behandla ärenden som gäller utnämning till professor på det sätt som föreskrivs i 10 kap. i denna instruktion, 9) främja samarbetet och informationsutbytet mellan de anställda och de studerande vid institutionen, samt 10) avgöra ärenden som är vittsyftande eller principiellt viktiga för institutionen, om de hör till prefektens befogenhet och prefekten har hänskjutit dem till institutionsrådet. Mandatperioden för institutionsråden är fyra år, dock så att studentmedlemmarna väljs för en mandatperiod om två år. Till ett institutionsråd hör utöver prefekten 9, 12 eller 15 medlemmar och suppleanter enligt vad fakultetsrådet bestämmer. Medlemmarna och suppleanterna i institutionsrådet väljs på följande sätt: 1) professorerna vid institutionen väljer en tredjedel av medlemmarna bland sig, 2) institutionens övriga undervisnings- och forskningspersonalen samt övriga personal väljer en tredjedel av medlemmarna inom sig, och 3) studentkåren väljer en tredjedel av medlemmarna bland de studerande vid institutionen. Av de medlemmar och suppleanter som väljs av den personal som avses i 2 punkten ska minst en av tre eller fyra, och två av fem medlemmar och suppleanter höra till undervisningsoch forskningspersonalen, och minst en av tre eller fyra och två av fem medlemmar och suppleanter höra till den övriga personalen.

11 INSTRUKTION 11(33) Utöver de medlemmar i ett institutionsråd som avses i 6 mom. kan till medlemmar för rådets hela mandatperiod kallas även personer som inte hör till institutionen enligt vad dekanus bestämmer på framställning av institutionsrådet. I valinstruktionen meddelas närmare bestämmelser om valet av medlemmar och suppleanter i institutionsråden. 12 Förvaltningen av fristående institutioner och gemensamma institutioner En fristående institution har en direktion som tillsätts av rektorn. Mandatperioden för direktionen är fyra år. Rektorn utser en ordförande för direktionen. Direktionen utser en vice ordförande inom sig. Till en direktion hör minst en medlem som personalen vid institutionen utser inom sig. Om det till institutionens uppgifter hör att delta i utbildning som leder till examen, ska även de studerande vara företrädda i direktionen. Under ordförandens ledning och i samarbete med institutionens direktör utvecklar direktionen verksamheten vid institutionen i dess helhet enligt de mål som uppställts för ets verksamhet och ekonomi samt enligt ets strategi och institutionens målprogram. En direktion har särskilt till uppgift att 1) behandla målprogrammet för institutionen samt den personalplan och budget som ingår i det, 2) fastställa institutionens verksamhetsberättelse, 3) göra framställning till rektorn om utnämnande av en direktör för institutionen, 4) besluta om arbetsordningen för institutionen, samt 5) avgöra de ärenden som direktören till följd av att de är viktiga eller vittsyftande har hänskjutit till direktionen. Närmare bestämmelser om verksamheten vid de fristående institutionerna kan meddelas i en instruktion och arbetsordning för institutionen. Om förvaltningen och den övriga verksamheten vid de institutioner som är gemensamma med andra eller inrättningar bestäms särskilt i instruktioner eller på något annat sätt genom avtal med samarbetspartnerna. 13 Vetenskapliga sakkunnigorgan Vid et finns en internationell delegation för strategiska frågor som tillsätts av styrelsen och som har till uppgift att ge styrelsen och rektorn stöd i sådana strategiska och forskningspolitiska frågor som gäller forskningen samt i frågor som gäller profileringen av et och utvärderingen av nivån på forskningen inom ets vetenskapsområden. Vid et finns ett vetenskapligt råd som tillsätts av rektorn och som bereder forskningspolitiska frågor och andra sådana ärenden som gäller forskningsverksamheten och som är gemensamma för hela et. Vid fakulteterna och de institutioner som hör till fakulteterna samt vid de fristående institution-

12 INSTRUKTION 12(33) erna kan det finnas en vetenskaplig sakkunniggrupp med uppgift att ge enheternas ledning och beslutsfattare stöd i sådana strategiska och forskningspolitiska frågor som gäller forskningen och forskarutbildningen samt i frågor som gäller profileringen av enheterna och utvärderingen av nivån på forskningen inom enheternas vetenskapsområden. 14 Sakkunnigorgan och nämnder inom undervisningsverksamheten Vid et finns ett utbildningsråd som tillsätts av rektorn och som i synnerhet har till uppgift att bereda och följa upp de strategiska riktlinjerna för utbildningen vid et samt att främja och följa upp kvaliteten på undervisningen och lärandet. Vid en fakultet finns en eller flera utbildningsnämnder som tillsätts av dekanus och som har till uppgift att bereda studieärendena vid fakulteten. Vid en sådan fristående institution som meddelar undervisning tillsätts utbildningsnämnden av direktionens ordförande. Vid en fakultet som inte har några institutioner och vid fakulteternas institutioner kan det finnas andra nämnder eller grupper för beredningen av sådana studieärenden som gäller avdelningar, ämnen eller motsvarande helheter. Vid en fakultet finns en eller flera pedagogiska nämnder som tillsätts av dekanus och som ska främja utvecklingen av undervisningsförmågan hos undervisnings- och forskningspersonalen vid fakulteten så att kvaliteten är hög och mångsidig. Vid behov ger nämnderna utlåtanden om undervisningsförmågan hos de sökande vid utnämning av professorer och annan undervisnings- och forskningspersonal samt vid utredning av förutsättningarna för beviljande av titeln docent. I en pedagogisk nämnd ska det finnas företrädare för professorerna, för den övriga undervisnings- och forskningspersonalen samt för de studerande. För behandlingen av rättelseyrkanden som gäller studieprestationer har et en rättsskyddsnämnd som tillsätts av rektorn. Ordförande och vice ordförande för rättsskyddsnämnden ska vara professorer. Om de övriga medlemmarna i rättsskyddsnämnden och nämndens uppgifter bestäms i en särskild instruktion. 15 Campusdelegationer Rektorn tillsätter en delegation för varje campus med uppgift att behandla ärenden som är gemensamma för campusområdet. Ordförande för delegationen är dekanus för fakulteten på campusområdet. Om det finns flera fakulteter på campusområdet, utser fakulteternas dekaner bland sig en ordförande för minst ett år i sänder. Även de övriga dekanerna hör till delegationen. I delegationerna ska det dessutom finnas företrädare för de anställda och de studerande vid fakulteterna på campusområdet samt företrädare för olika samarbetspartner. Delegationen ska också ha en företrädare för den svenskspråkiga undervisningen. 16 Andra nämnder, kommittéer, delegationer och samarbetsorgan Styrelsen tillsätter en kommitté för fastighets- och värdepappersplacering. Kommittén biträder styrelsen och rektorn i skötseln av ets och ets fonders placeringar i fastigheter och värdepapper. Styrelsen tillsätter en innovations- och företagskommitté. Kommittén biträder styrelsen och rektorn i skötseln av ets innovationsverksamhet, ets egen företagsverksamhet och ets deltagande i företagsverksamhet som sforskningen ger upphov till. Styrelsen tillsätter även en styrelse för Universitetsapoteket. När-

13 INSTRUKTION 13(33) mare bestämmelser om kommittéernas och styrelsen för Universitetsapotekets uppgifter, verksamhet och medlemmar meddelas i instruktioner. (Ändrat ) Rektorn tillsätter de kommittéer som har till uppgift att behandla ärenden som grundar sig på författningar eller avtal, såsom jämställdhet, arbetarskydd och samarbete. Vid behov kan rektorn tillsätta också andra kommittéer. Helsingfors, Svenska handelshögskolan och Arcada Nylands svenska yrkeshögskola bildar en strategisk allians, som har till uppgift att säkerställa ett mångsidigt och högklassigt svenskspråkigt utbildningsutbud i Helsingfors och bära ansvar för tvåspråkighetens framtid i regionen. 17 Stora konsistoriet De som anställts som professor vid et bildar stora konsistoriet, som har till uppgift att vid behov diskutera aktuella frågor som gäller ets verksamhet, att främja ets autonomi och samverkan mellan de olika vetenskapsområdena samt att upprätthålla de akademiska traditionerna vid et. Ordförande för stora konsistoriet är rektorn. 18 Enhetsmöten Vid varje institution, fakultet utan institutioner, fristående institution och annan förvaltningsenhet ordnas minst en gång per termin för personal och studerande ett gemensamt möte, som sammankallas av chefen för enheten. Deltagarna vid mötet behandlar gemensamma utvecklingsprojekt, planerar verksamheten och informeras om aktuella frågor vid et. 4 kap. Förvaltningsorganens verksamhet 19 Medlemmar och tjänsteansvar Ingen kan mot sin vilja utses eller förordnas till medlem i ett förvaltningsorgan. I ett förvaltningsorgan bör det finnas en jämn representation av kvinnor och män. Om medlemmarna i förvaltningsorganet utses genom val, beaktas kraven på jämställdhet i mån av möjlighet redan då kandidater uppställs. Valresultatet är emellertid alltid bindande. Om det straffrättsliga tjänsteansvaret för medlemmarna i förvaltningsorganen föreskrivs i 40 kap. i strafflagen (39/1889). 20 Möten och mötesspråk Ett förvaltningsorgan sammanträder när ordföranden eller, om denne har förhinder, vice ordföranden anser det vara nödvändigt. Ordföranden eller vice ordföranden ska också sammankalla förvaltningsorganet om minst en tredjedel av medlemmarna begär det för behandling av ett ärende som de uppger.

14 INSTRUKTION 14(33) I möteskallelsen ska anges de ärenden som ska behandlas. Ett förvaltningsorgan kan genom ett enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna ta upp till behandling ett brådskande ärende som inte har nämnts i kallelsen. En medlem i ett förvaltningsorgan har rätt att använda finska eller svenska under förvaltningsorganets möten. Under mötena kan också användas något annat språk, om det är ändamålsenligt av någon särskild anledning. 21 Beslutförhet Ett förvaltningsorgan är beslutfört när minst hälften av medlemmarna inklusive ordföranden är närvarande, om inte något annat föreskrivs i en instruktion. Vid bedömningen av studieprestationer är ett förvaltningsorgan beslutfört när, förutom mötets ordförande, minst fyra andra medlemmar som har fullgjort en studieprestation på samma nivå som den som ska bedömas är närvarande. Om det i förvaltningsorganet inte finns ett tillräckligt antal medlemmar som får delta i beslutsfattandet, förordnar dekanus ett behövligt antal adjungerade medlemmar till förvaltningsorganet. 22 Föredragningsförfarande Kanslern, rektorn, prorektorerna, förvaltningsdirektören, sektordirektörerna, dekanerna, prefekterna och direktörerna för de fristående institutionerna samt ordförandena i direktionerna för de fristående institutionerna fattar beslut på föredragning. Föredragningsförfarande tillämpas även vid beslutsfattande i styrelsen och rättsskyddsnämnden samt fakultetsråden, institutionsråden och direktionerna för de fristående institutionerna. Om ärendet behandlas med anledning av att förvaltningsorganet hörs eller att man annars önskar föra en diskussion i ärendet, tillämpas inget föredragningsförfarande. Föredragningsförfarande tillämpas inte vid bedömning av studieprestationer. Styrelsen meddelar närmare föreskrifter om föredragandenas uppgifter och skyldigheter och om föredragningsförfarandet. 23 Verkställighet av beslut Rektorn ansvarar för att styrelsens beslut verkställs. Föredraganden och den person till vars ansvarsområde det aktuella beslutet hör, sköter om och ansvarar dessutom för sin del för att ett förvaltningsorgans beslut verkställs.

15 INSTRUKTION 15(33) 5 kap. Kansler 24 Kanslerns mandatperiod och uppgifter Universitetskollegiet utser en kansler för högst fem år i sänder. Om behörighetsvillkoren och uppgifterna för kanslern bestäms i slagen. Utöver vad som föreskrivs om kanslerns uppgifter i slagen beviljar kanslern professors titel och titeln docent. Kanslern leder utredningar vid misstanke om avvikelser från god vetenskaplig sed. Kanslern beviljar tillstånd att ordna promotioner. (Ändrad fr.o.m ) Kanslern deltar i utnämningen av professorer på det sätt som föreskrivs i denna instruktion. Om kanslern har förhinder eller om uppdraget som kansler är vakant, sköts kanslerns uppgifter av rektorn. 6 kap. Ledning och ansvar 25 Rektor Styrelsen väljer en rektor för högst fem år i sänder. Rektorn leder ets verksamhet och ansvarar för att ets uppgifter sköts på ett resultatrikt, ekonomiskt och effektivt sätt. Om behörighetsvillkoren för rektorn samt rektorns uppgifter och ansvar föreskrivs i slagen. Rektorn företräder et både i de ärenden som enligt slagen hör till rektorns uppgifter och i andra ärenden som gäller et. Dessutom beslutar rektorn om vem som utöver honom eller henne har rätt att teckna ets firma. Styrelsen utser en ställföreträdare för rektorn. 26 Prorektor Styrelsen beslutar på framställning av rektorn om antalet prorektorer, valet av dem och deras uppgifter. Den som utses till prorektor ska ha avlagt doktorsexamen och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta prorektorns uppgifter samt i praktiken visad god ledarförmåga. Enligt slagen ska en av prorektorerna vara innehavare en professur för undervisningen på svenska, om inte ets rektor är det.

16 INSTRUKTION 16(33) 27 Förvaltningsdirektör och sektordirektör Förvaltningsdirektören biträder rektorn i ledningen av den allmänna förvaltningen vid et och ansvarar för att förvaltningen vid et sköts på ett resultatrikt, ekonomiskt och effektivt sätt, följer de ärenden som gäller et och tar initiativ för att utveckla förvaltningen vid et. Förvaltningsdirektören har särskilt i uppgift att 1) leda och utveckla centralförvaltningens verksamhet, 2) ansvara för att de mål som har uppställts för centralförvaltningen nås, 3) ansvara för samordningen av rektorskansliets och sservicens beredningsuppgifter tillsammans med de övriga direktörerna inom centralförvaltningen, 4) vara generalsekreterare i ets styrelse, samt 5) sköta andra uppgifter som rektorn anvisar. En sektordirektör leder och ansvarar för en enhet inom centralförvaltningen och ansvarar för att enhetens verksamhet är resultatrik, ekonomisk och effektiv. Sektordirektören ansvarar för att föreskrifter för den praktiska verksamheten meddelas och för att den praktiska verksamheten utvecklas inom hans eller hennes förvaltningssektor vid hela et i enlighet med ets strategi. 28 Dekanus Varje fakultet leds av en dekanus, som väljs för en fyra års mandatperiod. Den som utses till dekanus ska vara professor eller docent i anställningsförhållande till et och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta dekanus uppgifter samt i praktiken visad god ledarförmåga. Dekanus ska ha erfarenhet av forskning och undervisning inom ett av fakultetens vetenskapsområden samt av att leda forskning och undervisning. Dekanus övervakar fakultetens verksamhet och ansvarar för fakultetens allmänna verksamhet, för fakultetens personaladministration och för genomförandet av den enligt ets personalpolitik samt för fakultetens ekonomi. Dekanus fattar beslut i fakultetens interna ärenden, om inte ett ärende enligt en författning eller bestämmelse hör till någon annans befogenhet. Dekanus har särskilt till uppgift att 1) ansvara för utvecklingen av fakulteten och för att verksamheten är effektiv och resultatrik och för att ets strategi genomförs vid fakulteten, 2) sörja för att de principer som nämns i 1 i denna instruktion genomförs i fakultetens verksamhet, 3) främja samarbetet mellan institutionerna, 4) bereda fakultetens målprogram med personalplan och budget samt förhandla med rektorn om fakultetens finansiering, 5) godkänna institutionernas verksamhetsplaner och budgetar, samt 6) göra framställning om beviljande av professors titel. Om en fakultet inte har några institutioner, har dekanus dessutom till uppgift att 1) tillsammans med undervisnings- och forskningspersonalen och de studerande utveckla forskningen och undervisningen vid fakulteten 2) ansvara för beredningen av fakultetens undervisningsprogram och utnämna ämnesansvariga för de olika ämnena,

17 INSTRUKTION 17(33) 3) vara fakultetens personalchef, 4) besluta om samarbetsorgan för de olika ämnena samt om inrättandet av forskningsgrupper, forskningsprogram eller tvärvetenskapliga forskningsnätverk vid fakulteten, samt 5) fastställa för en forskningsgrupp, ett projekt eller ett nätverk vid fakulteten en ansvarig chef med uppgift att ansvara för forskningsverksamheten och dess ekonomi, att förhandla med dekanus om den infrastruktur som behövs för forskningen och att ansvara för att forskningsgruppen deltar i undervisningen. 29 Prodekanus Vid en fakultet kan det finnas en eller flera prodekaner. Dekanus beslutar efter att ha hört fakultetsrådet om antalet prodekaner, deras uppgifter och valet av dem samt om prodekanus som ställföreträdande dekanus. Den som utses till prodekanus ska vara professor eller docent i anställningsförhållande hos et och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta prodekanus uppgifter samt ha i praktiken visad god ledarförmåga. Prodekanus ska ha erfarenhet av forskning och undervisning inom ett av fakultetens vetenskapsområden samt av ledning av forskning och undervisning. Prodekanus biträder dekanus i att utveckla fakulteten, genomföra ets strategi och främja samarbetet mellan institutionerna inom det uppgiftsområde som dekanus har fastställt. 30 Prefekt Institutionerna leds av en prefekt, som väljs för en fyra års mandatperiod. Den som väljs till prefekt ska vara professor eller docent i anställningsförhållande till et och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta prefektens uppgifter samt ha ledarförmåga. Prefekten ska ha erfarenhet av forskning och undervisning inom ett av institutionens vetenskapsområden samt av ledning av forskning och undervisning. Prefekten leder och övervakar institutionens verksamhet samt ansvarar för institutionens allmänna verksamhet, för institutionens personaladministration och för genomförandet av den enligt ets personalpolitik samt för institutionens ekonomi. Prefekten fattar beslut i institutionens interna ärenden, om inte ett ärende enligt en författning eller bestämmelse hör till någon annans befogenhet. Prefekten har särskilt till uppgift att 1) i samverkan med institutionens professorer, undervisnings- och forskningspersonal och de studerande utveckla forskningen och undervisningen vid institutionen, 2) ansvara för att institutionens verksamhet är effektiv och resultatrik, 3) sörja för att de principer som nämns i 1 i denna instruktion genomförs i institutionens verksamhet, 4) ansvara för beredningen av institutionens undervisningsprogram och utnämna ämnesansvariga för de olika ämnena, 5) vara institutionens personalchef, 6) bereda institutionens verksamhetsplan med personalplan och budget och förelägga dem dekanus för godkännande, samt

18 INSTRUKTION 18(33) 7) besluta om inrättandet av forskningsgrupper eller undervisnings- eller forskningsprojekt vid institutionen och fastställa en ansvarig chef för en forskningsgrupp, ett projekt eller ett nätverk vid institutionen. Den ansvarige chefen ska ansvara för forskningsverksamheten och dess ekonomi, förhandla med prefekten om den infrastruktur som behövs för forskningen och ansvara för att forskningsgruppen medverkar i undervisningen. 31 Viceprefekt Vid en institution kan det finnas en eller flera viceprefekter. Prefekten beslutar efter att ha hört institutionsrådet om antalet viceprefekter, deras uppgifter och valet av dem samt om viceprefekt som ställföreträdande prefekt. Den som väljs till viceprefekt ska vara professor eller docent i anställningsförhållande till et och ha den förmåga och yrkesskicklighet som behövs för att sköta viceprefektens uppgifter samt ha ledarförmåga. En viceprefekt ska ha erfarenhet av forskning och undervisning inom ett av institutionens vetenskapsområden samt av ledning av forskning och undervisning. 32 Ämnesansvarig Prefekten eller, vid de fakulteter som inte har några institutioner, dekanus utnämner efter att ha hört företrädare för ämnet, en ämnesansvarig bland professorerna eller de docenter som står i anställningsförhållande till et. Den ämnesansvarige har till uppgift att ansvara för samordningen och utvecklingen av undervisningen i ämnet eller ämnesgruppen. Den ämnesansvarige arbetar i samverkan med professorerna, den övriga undervisnings- och forskningspersonalen samt den övriga personalen och de studerandena och ska också se till att de studerande har tillfälle att bli hörda när sådana beslut bereds som är av vikt för ämnet. 33 Direktör för en fristående institution Direktören för en fristående institution leder och övervakar institutionens verksamhet och ansvarar för institutionens allmänna verksamhet, för institutionens personaladministration och för genomförandet av den enligt ets personalpolitik samt för institutionens ekonomi. Direktören fattar beslut i institutionens interna ärenden, om inte ett ärende enligt en författning eller bestämmelse hör till någon annans behörighet. Direktören för en fristående institution har till uppgift att 1) ansvara för att institutionen utvecklas och för att ets strategi genomförs vid institutionen, 2) sörja för att de principer som nämns i 1 i denna instruktion genomförs i institutionens verksamhet, 3) vara institutionens personalchef, 4) bereda institutionens målprogram med personalplan och budget samt förhandla med rektorn om institutionens finansiering, 5) ansvara för att de ärenden som ska behandlas i direktionen bereds och föredras, 6) ansvara för att direktionens beslut verkställs,

19 INSTRUKTION 19(33) 7) besluta om inrättandet av forskningsgrupper eller forskningsprojekt vid institutionen och fastställa för en forskningsgrupp, ett projekt eller ett nätverk vid institutionen en ansvarig chef som har till uppgift att ansvara för forskningsverksamheten och dess ekonomi, att förhandla med direktören om den infrastruktur som behövs för forskningen och att ansvara för att forskningsgruppen medverkar i undervisningen, samt 8) sköta de övriga uppgifter som föreskrivs i instruktionen och arbetsordningen för institutionen. 7 kap. Grunderna för den ekonomiska verksamheten 34 Ekonomiskt ansvar och enheter med ekonomiansvar Styrelsen och rektorn ansvarar för ledningen av et och för att verksamheten är resultatrik, ekonomisk och effektiv. Fakulteterna, institutionerna vid fakulteterna, de fristående institutionerna och de förvaltningsenheter som rektorn fastställer är enheter med ekonomiansvar. Till enheterna med ekonomiansvar hör även medicinska fakultetens enhet för forskningsprogram, veterinärmedicinska fakultetens djursjukhus och Svenska social- och kommunalhögskolan. En chef för en enhet med ekonomiansvar ansvarar för enhetens ekonomi och för att enheternas verksamhet är ekonomisk, resultatrik och effektiv. 35 Planering av verksamheten och ekonomin Enligt 14 i slagen har styrelsen till uppgift att besluta om centrala mål för verksamheten och ekonomin, att besluta om verksamhets- och ekonomiplan och budget, att upprätta bokslut och att svara för förvaltningen och användningen av ets förmögenhet. Styrelsen kan på rektorn överföra befogenheter som hör till förvaltningen och användningen av ets förmögenhet. Fakulteterna, de fristående institutionerna och Svenska social- och kommunalhögskolan gör upp målprogram, som inkluderar en personalplan, och en årlig budget. Fakulteternas institutioner och de övriga enheterna med ekonomiansvar gör upp en verksamhetsplan, som inkluderar institutionens eller enhetens personalplan, och en budget. Prefekten eller chefen för en enhet med ekonomiansvar förelägger verksamhetsplanen och budgeten dekanus för godkännande. Rektorn för målförhandlingar med dekanerna, med direktörerna för de fristående institutionerna och med rektorn för Svenska social- och kommunalhögskolan samt fastställer fakulteternas, de fristående institutionernas och Svenska social- och kommunalhögskolans målprogram och budgetar inom ramen för den budget som styrelsen har godkänt. Fakulteterna, de fristående institutionerna, ämnesinstitutionerna och de övriga enheterna med ekonomiansvar ansvarar för att deras mål uppnås och deras budget följs.

20 INSTRUKTION 20(33) 36 Godkännande av utgifter samt upphandling Chefen för en enhet med ekonomiansvar godkänner utgifter och beslutar om upphandling vid enheten. Inom ramen för den dispositionsplan som chefen fastställer kan chefen med skriftlig fullmakt delegera beslutsrätten i fråga om godkännande av utgifter och upphandling till chefen för en avdelning, ett laboratorium, ett ämne eller en forskningsgrupp inom enheten eller för ett sådant ansvarsområde inom enheten som på något annat sätt har definierats exakt. Chefen för en sådan ansvarig enhet har till uppgift att övervaka att den fastställda dispositionsplanen iakttas. 37 Finansiering av verksamhet samt forskningsavtal Chefen för en enhet med ekonomiansvar ansvarar för allt beslutsfattande som gäller finansiering av verksamheten vid enheten. Chefen beslutar om godkännande av ansökningar om forskningsfinansiering, anbud som gäller forskning och forskningsavtal vid enheten. Chefen ansvarar också för att enheten har de resurser som avtalsförpliktelserna förutsätter. Chefen kan med skriftlig fullmakt delegera ekonomisk beslutsrätt i anslutning till forskningsavtal eller annan ekonomisk beslutsrätt till cheferna vid enheten på det sätt som föreskrivs i ekonomistadgan. 38 Upprättande av verksamhetsberättelse och bokslut samt bibehållande av likviditeten Rektorskansliet ansvarar för beredningen av ets årliga verksamhetsberättelse och bokslut och ser till att rapporter lämnas in till myndigheterna. Rektorskansliet ansvarar centraliserat för bibehållandet av ets likviditet. 39 Övervakning av verksamhetens lagenlighet och riktighet Chefen för en enhet med ekonomiansvar ska övervaka verksamhetens lagenlighet och ekonomins riktighet vid enheten. 40 Ekonomistadga I ets ekonomistadga meddelas närmare föreskrifter och anvisningar i frågor om ets ekonomiförvaltning och ekonomiska ansvar. 8 kap. Val och komplettering av förvaltningsorgan 41 Val av förvaltningsorgan Val av medlemmarna i fakultetsråden och institutionsråden förrättas samtidigt under valåret före slutet av november.

21 INSTRUKTION 21(33) Studentkåren väljer medlemmar i fakultetsråden och institutionsråden vartannat år före slutet av november. 42 Valinstruktion I valinstruktionen finns närmare föreskrifter om valrätt, uppställande av kandidater och förrättande av val. 43 Val av styrelsemedlemmar Universitetskollegiet väljer de medlemmar som avses i 15 4 mom. i slagen för styrelsens mandatperiod. I valinstruktionen finns det föreskrifter om valet av representanterna för de grupper inom ssamfundet som avses i 15 2 mom. 1 och 2 punkten i slagen. Styrelsemedlemmarna ska ha tillräcklig sakkunskap och förutsättningar för att främja ets intressen i sin verksamhet. Före valet av de medlemmar som avses i 15 2 mom. 1 och 2 punkten i slagen ordnas en offentlig utfrågning med kandidaterna, där ssamfundet ges tillfälle att informera sig om kandidaternas meriter och förmåga att sköta den ansvarsfulla uppgiften som styrelsemedlem. 44 Val av skollegium Om valet av medlemmarna i skollegiet föreskrivs i valinstruktionen. 45 Val av kansler Uppdraget som kansler ledigförklaras. Universitetskollegiet utser kansler genom val för en mandatperiod om högst fem år bland de personer som inom utsatt tid har sökt uppdraget. 46 Val av rektor Uppdraget som rektor ledigförklaras. Styrelsen utser rektor för högst fem år i sänder bland de personer som inom utsatt tid har sökt uppdraget. Före beslutet hör styrelsen skollegiet, som vid behov kan höra kandidaterna. 47 Val av prorektor Uppdraget som prorektor ledigförklaras. Styrelsen utser en prorektor på framställning av rektorn efter att ha hört skollegiet. Styrelsen kan med vägledande yttranden återförvisa rektorns framställning för ny beredning. 48 Val av dekanus Uppdraget som dekanus ledigförklaras. Ledigförklaringen sköts av rektorskansliet i samarbete med fakulteten. Fakulteten ordnar en offentlig utfrågning med de sökande. Fakultetsrådet utser dekanus för sin mandatperiod på fyra år bland de personer som inom ut-

22 INSTRUKTION 22(33) satt tid har sökt uppdraget. Rektorn fastställer valet. Av grundad anledning kan rektorn återförvisa ärendet för ny behandling. (Ändrad ) Av grundad anledning kan rektorn entlediga en dekanus från uppdraget. 49 Val av prefekt Uppgiften som prefekt ledigförklaras. Ledigförklaringen sköts av rektorskansliet i samarbete med institutionen. Institutionen ordnar en offentlig utfrågning av de sökande. Institutionsrådet utser prefekten för sin mandatperiod bland de personer som inom utsatt tid har sökt uppdraget. Dekanus som har utsetts för denna mandatperiod fastställer valet. Av grundad anledning kan rektorn återförvisa ärendet för ny behandling. (Ändrad ) Av grundad anledning kan dekanus entlediga en prefekt från sin uppgift. 50 Komplettering av förvaltningsorgan Universitetskollegiet kan av grundad anledning bevilja en medlem eller suppleant i kollegiet på dennes begäran avsked under mandatperioden. Vid komplettering av skollegiet iakttas valinstruktionens föreskrifter om val av medlemmar och suppleanter i tillämpliga delar. Styrelsen kan av grundad anledning bevilja en medlem av styrelsen på dennes begäran avsked under mandatperioden. Om en styrelsemedlem har beviljats avsked, ersätts medlemmen för den återstående mandatperioden 1) i de grupper som avses i 15 2 mom. 1 och 2 punkten i slagen av en person som bestäms enligt den prioritetsordning som resultat i valet av styrelsemedlemmar anger, eller, om någon sådan person inte finns, av en person som skollegiet utser efter att ha hört gruppen i fråga, och 2) i den grupp som avses i 15 4 mom. i slagen av en person som skollegiet utser. Om en medlem i ett fakultetsråd som har utsetts genom val inte längre hör till et eller om dekanus har beviljat en medlem avsked på dennes begäran, utser dekanus en ny medlem för den återstående mandatperioden efter att ha hört gruppen i fråga. Om en medlem i ett institutionsråd som har utsetts genom val inte längre hör till et eller om prefekten har beviljat en medlem avsked på dennes begäran, utser prefekten en ny medlem för den återstående mandatperioden efter att ha hört gruppen i fråga. 51 Förändring i ställningen för ett förvaltningsorgans medlem Om en medlem i ett förvaltningsorgan som har utsetts genom val inte längre hör till et eller om en medlem har beviljats en minst ett år lång befrielse från skötseln av sina arbetsuppgifter, anses medlemmen ha avgått från förvaltningsorganet. I en sådan medlems ställe utses en ny medlem för den återstående mandatperioden enligt förfarandet i 50. En medlem i ett förvaltningsorgan som har utsetts genom val och som inte längre hör till den grupp som han eller hon har valts från förblir medlem i förvaltningsorganet till slutet av mandatperioden.

23 INSTRUKTION 23(33) Om en sådan medlem i ett förvaltningsorgan som studentkåren har valt inte längre är valberättigad som studerande, utser studentkåren en ny medlem för den återstående mandatperioden. 9 kap. Behörighetsvillkor 52 Allmänna behörighetsvillkor Av dem som anställs vid et krävs sådan utbildning och erfarenhet samt sådana språkkunskaper som fordras för en framgångsrik skötsel av uppgiften. Dessa behörighetsvillkor ska fastställas för varje anställning innan anställningsförfarandet inleds. Innan ett beslut att anställa en person i arbetsavtalsförhållande fattas, måste det genom ansökningshandlingarna och ett eventuellt undervisningsprov säkerställas att den sökande har de språkkunskaper som anges i sförordningen (770/2009) och sådana andra språkkunskaper som anställningen kräver. (Ändrat ) Om en utlänning eller en sådan finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst eller inte har fått sin skolutbildning på finska eller svenska söker anställning som lärare och forskare, kan han eller hon utan separat ansökan beviljas dispens från de språkkunskaper i finska och svenska som anges i sförordningen. Dispens beviljas av det organ eller av den som har i uppgift att anställa. När en professur tillsätts beviljas dispens av dekanus eller vid en fristående institution av ordföranden för direktionen. (Tillfogat ) När en utlänning eller en finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst utses till en undervisnings- och forskningsanställning kan det vid behov förutsättas att han eller hon inom en viss tid lär sig finska eller svenska i rimlig utsträckning. Detta ska nämnas i platsannonsen. (Tillfogat ) Separata bestämmelser om examina och andra meriter som krävs för anställning som undervisnings- och forskningspersonal ingår i denna instruktion. 53 Särskilda behörighetsvillkor Om en anställning omfattar uppgiften att leda en enhet eller en sektor, krävs det att den som anställs har avlagt högre högskoleexamen, är förtrogen med anställningens uppgiftsområde och har den erfarenhet av ledarskap som krävs för anställningen. Av chefen för ett fristående forskningsinstitut och av chefen för en forskningsenhet som hör till en fakultet krävs dock doktorsexamen. I en sådan anställning behövs dessutom förmåga till akademiskt ledarskap. (Ändrat ) 54 Professor Av den som anställs som professor förutsätts doktorsexamen, vetenskaplig kompetens på hög nivå, erfarenhet av ledning av vetenskaplig forskning, förmåga att meddela på forskning baserad undervisning på hög nivå och förmåga att vara handledare för lärdomsprov samt bevis på internationellt samarbete inom det forskningsområde som den sökande företräder. I en an-

24 INSTRUKTION 24(33) ställning som professor behövs dessutom förmåga till akademiskt ledarskap. (Ändrat ) Vid bedömningen av den sökandes meriter beaktas vetenskapliga publikationer och andra forskningsresultat som är av vetenskapligt värde, erfarenhet av undervisning, pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel, andra meriter inom verksamheten som lärare och vid behov ett undervisningsprov samt deltagande i utbildningen av doktorander. Dessutom beaktas den sökandes aktivitet inom forskarsamfundet, framgång i att skaffa extern forskningsfinansiering, vetenskapligt arbete utomlands och internationella förtroendeuppdrag samt ledarskaps- och interaktionsförmåga. (Ändrat ) 55 Forskningsledare och förste intendent Av den som anställs som forskningsledare eller förste intendent krävs motsvarande meriter som av den som anställs som professor, dock så att vid bedömningen av meriterna beaktas i synnerhet vetenskapligt arbete och resultatrik verksamhet som ledare av en forskningsgrupp, framgång i att skaffa extern forskningsfinansiering och bevis på internationellt samarbete inom forskningen. 56 Universitetslektor och klinisk lärare Av den som anställs som slektor eller klinisk lärare krävs lämplig doktorsexamen, förmåga att meddela högklassig, på forskning baserad undervisning och förmåga att vara handledare för lärdomsprov. Som klinisk lärare kan dock anställas en person som har lämplig licentiatexamen och är synnerligen väl förtrogen med området för anställningen. (Tillfogat ) Vid bedömningen av meriterna hos dem som sökt anställning som slektor och klinisk lärare beaktas vetenskapliga publikationer och andra forskningsresultat av vetenskapligt värde, erfarenhet av undervisning, pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel, andra meriter inom verksamhet som lärare och vid behov ett undervisningsprov. Om anställningen som slektor eller klinisk lärare har definierats som undervisningsinriktad, fästs särskild vikt vid erfarenheterna av undervisning, den pedagogiska utbildningen, förmågan att producera läromaterial, de andra meriterna inom verksamheten som lärare och vid behov undervisningsprovet. Om anställningen som slektor eller klinisk lärare har definierats som forskningsinriktad, fästs särskild vikt vid de vetenskapliga publikationerna och de andra forskningsresultaten som är av vetenskapligt värde samt annan aktivitet inom forskning både i Finland och på internationell nivå. 57 Universitetsforskare, äldre forskare, forskningskoordinator och intendent Av den som anställs som sforskare, äldre forskare, forskningskoordinator eller intendent krävs doktorsexamen och bevis på vetenskapligt forskningsarbete samt den undervisningsförmåga som behövs i anställningen. Anställningen som sforskare och äldre forskare kräver förmåga att leda en forsk-

25 INSTRUKTION 25(33) ningsgrupp och skaffa kompletterande forskningsfinansiering. Den som anställs som forskningskoordinator behöver i synnerhet förmåga att administrera forskningsprojekt och deras ekonomi. När dessa anställningar tillsätts värdesätts vetenskapligt arbete utomlands och bevis på internationellt samarbete. 58 Forskardoktor Av den som anställs som forskardoktor krävs doktorsexamen, förmåga till självständigt vetenskapligt arbete och den undervisningsförmåga som behövs i anställningen. 59 Universitetslärare Av den som anställs som slärare krävs lämplig högre högskoleexamen och erfarenhet av undervisning. I synnerhet värdesätts pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel och mångsidig undervisningsförmåga. 60 Doktorand Av den som anställs som doktorand krävs högre högskoleexamen och en godkänd forskningsplan. Dessutom krävs att den sökande i samband med avläggandet av examen och på andra sätt har visat förmåga till och motivation för forskarstudier och avläggande av doktorsexamen enligt studie- och forskningsplanen. Som doktorand kan även anställas en studerande som vid sidan av sina studier för grundexamen genomför forskarstudier, om dessa grundar sig på ett system för forskarstudier som fastställts av fakulteten. 10 kap. Anställning av personal vid et och beviljande av befrielse för viss tid från anställningen 61 Beslutsfattande vid anställning av personal och vid beviljande av befrielse för viss tid Den allmänna grunden för beslutsfattandet vid anställningen av personal är personens kompetens. Vid bedömningen av kompetensen beaktas också den sökandes förmåga att sköta anställningen med framgång. De sökande ska behandlas lika och med beaktande av jämställdheten mellan könen. (Ändrat ) Enligt slagen anställs personalen av rektorn, som kan besluta att delegera denna uppgift till något annat organ eller någon annan person vid et. Rektorn anställer också den ledande personal som är direkt underställd rektorn, med undantag för förvaltningsdirektören som anställs av styrelsen på förslag av rektorn. (Ändrat ) Kanslern beslutar om tillsättandet av professurer på det sätt som föreskrivs i denna instruktion,

26 INSTRUKTION 26(33) om rektorn delegerar beslutsrätten i frågan till kanslern. Befrielse för viss tid från en anställning beviljas av rektorn eller av det organ eller den person som rektorn har delegerat beslutsrätten i fråga om anställningen till. I fråga om professorer beviljas dock befrielsen från anställningen av dekanus och vid fristående institutioner av institutionsdirektionens ordförande, om kanslern beslutar om anställningen. 62 Förfarande vid anställning av personal Behovet att tillsätta en anställning vid en fakultet, institution eller någon annan enhet ska alltid prövas med beaktande av enhetens personalplan och hela behovet av personal vid enheten samt tillgängliga resurser. Vakanta anställningar förklaras lediga att sökas på det sätt som i varje enskilt fall anses vara lämpligt. En anställning inom undervisning och forskning utlyses internationellt, om inte det finns särskild anledning att avvika från detta förfarande. Enheten informerar om en anställning som ska tillsättas genom sina internationella nätverk för att hitta de bästa möjliga sökandena. En anställning kan tillsättas utan att den ledigförklaras, om en person anställs för att sköta en vakant anställning eller för att vikariera i ett anställningsförhållande som varar kortare tid än ett år, eller om det gäller ett arbete som utförs med stöd av kompletterande finansiering och där personerna eller deras forskningsmässiga specialkompetens har bestämts redan i ansökan om finansieringen. I undantagsfall kan en anställning tillsättas också utan att den ledigförklaras, om det finns en bestämd person som besitter särskild sakkunskap eller som annars har betydande kompetens och om det är nödvändigt att agera snabbt för att få denna person anställd. Också en anställning på viss tid som lärare i språk eller litteratur som är avsedd för internationella sökande, kan tillsättas utan att den ledigförklaras. Ledigförklarandet sköts av den enhet som vill rekrytera personal i enlighet med de anvisningar som ska iakttas vid et och i samarbete med rektorskansliet. (Ändrat ). I undervisnings- och forskningspersonalens karriärutveckling kan ett karriärsystem (tenure track) med fyra nivåer tillämpas enligt principer som fastställs separat. 63 Området för en professur och inledande av tillsättningen En professur som blir vakant eller som är ny tillsätts enligt fakultetens eller institutionens personalplan. Om anställningen inte nämns i personalplanen, behandlas framställningen om tillsättningen av den i institutionsrådet eller, om fakulteten inte har några institutioner, i fakultetsrådet. Efter att institutionsrådet har behandlat ärendet kan dekanus även ta upp det till behandling i fakultetsrådet. Dekanus beslutar om området för professuren och om att tillsättningen av professuren ska inledas. Om området för professuren är nytt och inte nämns i personalplanen, kräver inledandet av tillsättningsprocessen ett separat godkännande av rektorn. (Ändrat ) 64 Ledigförklaring av en professur Enligt slagen ska en professur ledigförklaras offentligt när någon anställs i ett ar-

27 INSTRUKTION 27(33) betsavtalsförhållande som gäller tills vidare. Vid ansökningsförfarandet för professurer används internationell utlysning, om inte det finns särskilda grunder för att avvika från detta. Dekanus och institutionens prefekt avfattar tillsammans en beskrivning av verksamhetsfältet för anställningen och en platsannons samt ser till att annonsen sprids aktivt. I en fakultet som inte har några institutioner sköter dekanus detta tillsammans med prodekanus eller en professor vid fakulteten. (Tillfogat ) I annonsen ska anges en eventuell begränsning av antalet publikationer som ska skickas in till de sakkunniga samt lämnas information om vilket annat material som ska fogas till ansökan. De sökande kan uppmanas att bifoga en kort redogörelse för sina meriter och sin verksamhet som är av betydelse för anställningen. (Tillfogat ) 65 Kallelse till en professur Enligt slagen kan en professur tillsättas genom kallelse utan att den ledigförklaras, när någon som är meriterad kan kallas till professuren eller när den ska tillsättas på viss tid. Till en professur kan genom kallelse utses endast den som obestridligen uppfyller behörighetsvillkoren. Tillämpningen av kallelseförfarandet kräver särskild motivering. Beslut om att inleda kallelseförfarandet fattas av dekanus. Innan dekanus gör en framställning ska prefekten och institutionsrådet eller fakultetsrådet och professorerna i ämnet höras. Om ett karriärsystem med fyra nivåer för undervisnings- och forskningspersonal (tenure track) tillämpas, en professur tillsätts med finansiering från Finland Distinguished Professor Programme (FiDiPro) eller en gästprofessor (visiting professor) anställs, ska vid kallelsen iakttas de från denna instruktion avvikande föreskrifter som meddelats särskilt. (Ändrad ) 66 Tillsättning av en beredningsgrupp När ansökningstiden har gått ut tillsätter dekanus en beredningsgrupp med uppgift att bereda tillsättningen av en professur eller kallelseförfarandet. Dekanus kan delegera uppgiften att tillsätta en beredningsgrupp till prefekten. En ordförande utses för gruppen i samband med att gruppen tillsätts, om inte dekanus eller prefekten själv är ordförande för gruppen. (Ändrat ) Vid tillsättning av en professur genom ansökningsförfarande kallas fem medlemmar till beredningsgruppen, av vilka minst tre ska vara professorer. De övriga två medlemmarna ska ha titeln docent. Av medlemmarna ska majoriteten företräda samma eller ett närliggande vetenskapsområde som den professur som ska tillsättas. Efter prövning kan dessutom andra medlemmar kallas till gruppen. (Ändrat ) Vid kallelseförfarande tillsätter dekanus en beredningsgrupp med minst tre professorer som medlemmar. (Tillfogat )

28 INSTRUKTION 28(33) 67 Beredningsgruppens arbete Beredningsgruppen föreslår sakkunniga. (Ändrat ) Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar som skickas till de sakkunniga för bedömning. Valet ska grunda sig på beredningsgruppens uppfattning om vilka sökande som i första hand kan komma i fråga när professuren tillsätts. (Ändrat ) Beredningsgruppen intervjuar de sökande som den anser vara de lämpligaste. I intervjuerna deltar även prefekten eller, i en fakultet som inte har några institutioner, dekanus, även om han eller hon inte själv är medlem i beredningsgruppen. Beredningsgruppen ber fakultetens pedagogiska nämnd om ett utlåtande om undervisningsmeriterna hos de sökande som gruppen överväger att föreslå för anställningen. (Ändrat ) 68 Sakkunniga På förslag av beredningsgruppen kallar dekanus 2 4 internationellt meriterade sakkunniga. När de sakkunniga väljs ska i mån av möjlighet beaktas de läroriktningar inom professurens område som de sökande representerar och även i övrigt iakttas principen om lika behandling. Till de sakkunniga sänds de ansökningshandlingar och uppgifter om anställningen som är viktiga för bedömningen. (Ändrat ) De sakkunniga uppmanas att inom en skälig tid ge ett skriftligt utlåtande i synnerhet om de sökandes vetenskapliga kompetens och i mån av möjlighet även om andra kvalifikationer för professuren. Vid ett kallelseförfarande uppmanas de sakkunniga att ta ställning till om den person som man ämnar kalla obestridligen uppfyller behörighetsvillkoren för professuren. 69 Upprättande av ett tillsättningsförslag Utifrån de meriter som de sökande har visat, de sakkunnigas utlåtanden, den pedagogiska nämndens utlåtande samt andra omständigheter som har framkommit t.ex. i en intervju utarbetar beredningsgruppen ett förslag som anger vilka sökande som kan komma i fråga för professuren och vem som enligt beredningsgruppen ska utses till professuren eller om den person som man ämnar kalla obestridligen är behörig för professuren. (Ändrat ) Innan beredningsgruppen upprättar det slutliga förslaget, begär den ett utlåtande av institutionsrådet eller fakultetsrådet. Institutionsrådet eller fakultetsrådet kan konstatera att rådet inte finner det nödvändigt att ge ett utlåtande. (Ändrat ) Beredningsgruppen lämnar därefter sitt förslag till dekanus, som kan bifoga sin åsikt i ärendet till handlingarna innan tillsättningsförslaget skickas till kanslern. (Ändrat ) 70 Tillsättning av professurer vid fristående institutioner När en professor anställs vid en fristående institution sköter ordföranden för institutionens di-

29 INSTRUKTION 29(33) rektion de uppgifter som dekanus har enligt detta kapitel, medan direktionen sköter fakultetsrådets uppgifter. Om professuren inte har nämnts i den personalplan som ingår i målprogrammet, kräver inledandet av tillsättningsprocessen ett separat godkännande av rektorn. (Tillfogat ) 71 Beslut om tillsättning samt behandling av meningsskiljaktigheter Efter att ha mottagit handlingarna avgör kanslern om den som genom ansökningsförfarandet föreslås till anställningen kan utnämnas till professor eller om den som man har för avsikt att kalla till professuren kan utnämnas till professor. Om det visar sig att beredningsgruppen och dekanus eller prefekten är oeniga om slutresultatet eller om det av någon annan anledning krävs ytterligare utredning, kallar kanslern dekanus, prefekten och beredningsgruppens ordförande till rådslag i syfte att nå en gemensam ståndpunkt i ärendet. Kanslern kan också efter egen prövning kalla sökande till intervju och skaffa nödvändiga tilläggsutredningar. (Ändrat ) Kanslern beslutar utifrån den gemensamma ståndpunkt som nåtts tillsammans med dekanus och prefekten att en person som beredningsgruppen har föreslagit eller någon annan enligt beredningsgruppen lämplig sökande utnämns eller kallas till anställningen, eller konstaterar att förfarandet förfaller, vilket innebär att ingen anställs. (Tillfogat ) Om kanslern, dekanus och prefekten inte når en gemensam ståndpunkt, beslutar kanslern vilken av de lämpliga sökandena som ska utnämnas till professor eller om en föreslagen person ska kallas till professor. Kanslern kan också återförvisa ärendet till beredningsgruppen för ny beredning eller konstatera att förfarandet förfaller, vilket innebär att tillsättningen av anställningen prövas på nytt. (Tillfogat ) Efter förfarandet meddelar kansler sitt beslut till fakulteten och institutionen, där man upprättar ett arbetsavtal för professorn eller överväger fortsatta åtgärder i det fall att förfarandet förfaller. (Ändrat ) 11 kap. Undervisning och studier 72 Antagning av studerande När studerande antas för att avlägga lägre eller högre högskoleexamen används som urvalskriterier betyg över tidigare utbildning, urvalsprov eller tidigare studieprestationer eller en kombination av dessa enligt sådana kriterier som har fastställts och meddelats på förhand. När studerande antas för att avlägga forskarexamen används sådana urvalskriterier som har fastställts och meddelats på förhand. Dessa kan vara tidigare studier, studieframgång, en studie- och forskningsplan eller någon annan utredning som visar behörighet för forskarstudier. När studerande antas till forskarstudier ska man säkerställa att den studerande har möjlighet att få högklassig handledning och stöd på hög nivå.

30 INSTRUKTION 30(33) 73 Antagning av studerande med kunskaper i svenska När en bestämd andel av nybörjarplatserna enligt 12 i slagen reserveras för utbildning av personer med kunskaper i svenska, ska man se till att inte större avvikelse görs från en likabehandling av de sökande än vad som är nödvändigt för att uppnå målet i lagrummet. En studerande som inte har avgångsbetyg från en svenskspråkig skola och som söker sig till studier inom ramen för den andel som nämns i 1 mom. ska på det sätt som fakultetsrådet bestämmer visa sådana kunskaper i svenska som anses vara tillräckliga för att bedriva studier på detta språk. 74 Begäran om rättelse av studerandeantagning Den som är missnöjd med antagningen av studerande får skriftligen söka rättelse hos det organ som fakulteten har tillsatt eller hos fakultetsrådet. Fakultetsrådet kan också bestämma att rättelse får sökas hos ett organ vid fakulteten och att rättelse i detta organs beslut får sökas hos fakultetsrådet. I så fall ska den missnöjde söka rättelse hos fakultetsrådet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. 75 Beviljande av rätt att avlägga examen Fakultetsrådet eller det organ som rådet har tillsatt beviljar rätt att avlägga examen vid et. Fakultetsrådet kan även delegera denna uppgift till dekanus. De som har avlagt examen vid Svenska social- och kommunalhögskolan har rätt att fortsätta sina studier vid Helsingfors för att avlägga politices magisterexamen. 76 Anmälan vid et och närvaroanmälan Rektorn bestämmer om hur den som antagits som studerande ska anmäla sig vid et och om den närvaro- och frånvaroanmälan som ska göras varje läsår. 77 Undervisningsperioder Universitetets läsår delas in i fyra undervisningsperioder, av vilka två infaller under höstterminen och två under vårterminen. Undervisningen kan fortsätta under flera perioder, om detta är motiverat med tanke på ämnets art och inlärningsprocessen. Rektorn beslutar när undervisningsperioderna börjar och slutar. Av grundad anledning kan rektorn bevilja en fakultet rätt att ha undervisningsperioder som avviker från det generella beslutet. 78 Undervisnings- och tentamensspråk Om en anställning som lärare vid et är avsedd enbart eller delvis för undervisning på svenska, bestäms undervisningsspråket enligt detta. Dekanus eller prefekten kan ge en lärare rätt att meddela högst hälften av sin undervisning på

31 INSTRUKTION 31(33) något annat undervisnings- och examensspråk än det språk på vilket undervisningen i första hand ska meddelas. Dekanus eller prefekten beslutar om något annat språk än finska eller svenska kan användas som undervisnings- och tentamensspråk. I skriftliga och muntliga tentamina har de studerande rätt att använda finska eller svenska, om inte arten av det ämne som tenteras förutsätter något annat. 79 Bedömning av studieprestationer Vid et tillämpas systematiska bedömningsförfaranden. Vid bedömningen tillämpas offentliga kriterier, anvisningar och förfaranden samt separat fastställda bedömningsskalor. 80 Tillgodoräknande av studier och andra kunskaper Fakultetsrådet fastställer de generella grunder enligt vilka sådana studier som en studerande har genomfört vid en annan fakultet, ett annat inhemskt eller ett utländskt eller en annan läroanstalt eller sådana kunskaper som den studerande har förvärvat på något annat sätt kan räknas till godo när den studerande avlägger examen. Fakultetsrådet meddelar närmare föreskrifter om tillgodoräknandet av studier och andra kunskaper samt bestämmer vem som beslutar om tillgodoräknandet. 81 Utfärdande av examina Fakulteterna utfärdar examina och ansvarar för deras kvalitet. 12 kap. Svenskspråkig undervisning 82 Svenskspråkiga professurer Vid fakulteterna finns minst följande antal professurer för undervisningen på svenska såsom avses i 74 i slagen: 1) tre vid juridiska fakulteten, 2) åtta vid medicinska fakulteten, 3) fyra vid humanistiska fakulteten, 4) fyra vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, 5) två vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten, 6) en vid beteendevetenskapliga fakulteten, 7) tre vid statsvetenskapliga fakulteten, 8) två vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, samt 9) en vid veterinärmedicinska fakulteten.

32 INSTRUKTION 32(33) 83 Säkerställande av svenska språkets ställning Helsingfors är tvåspråkigt. Till de uppgifter som åligger dekanus eller den prodekanus som dekanus utser hör att se till att tvåspråkigheten upprätthålls vid fakulteten. Rektorn eller en prorektor är ordförande för den svenska verksamhetsnämnd som avses i 74 2 mom. i slagen och som har till uppgift att utveckla och samordna den svenska undervisningen. De övriga medlemmarna i nämnden utses av styrelsen. Om tillsättandet av nämnden och om nämndens uppgifter föreskrivs i en instruktion för nämnden. De allianshögskolor som nämns i 16 3 mom. i denna instruktion utser vardera en medlem i nämnden. Innan en fakultet gör ändringar i eller drar in en sådan anställning som är avsedd för undervisningen på svenska, ska ett utlåtande begäras av den nämnd som avses i 2 mom. 13 kap. Särskilda bestämmelser 84 Docenter Den som har ingående kunskaper på sitt eget område, som genom publikationer eller på annat sätt har visat sin förmåga till självständigt forskningsarbete och som har god undervisningsförmåga kan av kanslern beviljas titeln docent. Om fakultetsrådet anser att den som ansöker om titeln docent uppfyller villkoren, gör fakultetsrådet en framställning i ärendet till kanslern. Innan fakultetsrådet fattar sitt beslut, ska rådet av två sakkunniga begära ett utlåtande om den sökandes vetenskapliga kompetens, om inte rådet av särskild anledning anser utlåtandena vara onödiga. Fakultetens pedagogiska nämnd ska ge ett utlåtande om den sökandes undervisningsförmåga. En docent kan medverka i undervisningen i det ämne som han eller hon företräder, i handledningen av studerande och i granskningen av lärdomsprov samt i annan verksamhet vid et på det sätt som avtalas särskilt. 85 Beviljande av professors titel På motiverad framställning av rektorn, en dekanus eller en ordförande för en direktion för en fristående institution kan kanslern bevilja en person som är anställd vid et rätt att använda titeln professor. 86 Antalet revisorer och revisorssuppleanter Universitetskollegiet utser två revisorer och revisorssuppleanter för et enligt 64 i slagen. 87 Övningsskolor Om övningsskolornas verksamhet och förvaltning föreskrivs i en instruktion som gäller övningsskolorna.

33 INSTRUKTION 33(33) 88 Nationer Varje nation vid et har en inspektor som ska vara professor vid et. Inspektorn ska stödja och övervaka nationens verksamhet och att vara en förbindelselänk mellan et och nationen. Verksamheten vid en nation leds av en kurator. Närmare föreskrifter om kuratorns uppgifter meddelas i nationens stadgar. En studerande kan höra till endast en nation. Om antagning och uteslutning av medlemmar beslutar nationen. En part som är missnöjd med ett beslut som en nation har fattat i ett annat ärende än ett förvaltningsärende kan rikta ett skriftligt rättelseyrkande till ett möte som nationernas inspektorer håller (inspektorskollegiet), och vars ordförande är den professor som verkat längst som inspektor. Rättelseyrkandet ska framställas inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Inspektorskollegiets beslut fastställs av rektorn. 89 Ikraftträdande Denna instruktion träder i kraft den 1 januari Åtgärder som verkställigheten av instruktionen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. 90 Övergångsbestämmelser Rektorn, prorektorerna, dekanerna och prefekterna samt de kollegiala förvaltningsorganen vid det gamla et fortsätter i sina uppdrag till den 31 december 2009 och stöder organiseringen av det nya et. Universitetets kansler fortsätter i sitt uppdrag till den 31 maj 2013.