KULTURHISTORISK BEDÖMNING SVEASALEN, TIERP 21:3, DP 1010 KV LEJONET

Transkript

1 1(8) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum KULTURHISTORISK BEDÖMNING SVEASALEN, TIERP 21:3, DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Byggnaden förses med rivningsförbud Byggnaden förses med varsamhetsbestämmelser Historik Utdrag ur Tierp tar tillvara, 2001 Nykterhetsrörelsen Under 1870-talet fick nykterhetsrörelsen sitt stora genombrott. Rörelsen startade som en reaktion mot det alltmer utbredda supandet. Brännvinskonsumtionen hade under 1800-talet stigit till en sådan nivå att den ansågs som ett akut samhällsproblem. Nykterhetsföreningar, som förespråkade måttlighet i bruket av starka drycker bildades och under 1880-talet helabsolutistiska nykterhetsrörelser huvudsakligen organiserade inom IOGT och NGOT - senare ombildat till NTO. Dessa ingick i de internationella, i USA grundade nykterhetsrörelserna. Från England kom Blåbandsrörelsen som också var nära knuten till de religiösa rörelserna. De ca femton nykterhetslogernas hus som byggdes i kommunen blev i många fall traktens nöjes- och samlingspunkter. I decennier visades här film och teater och föredragsaftnar och danstillställningar hölls, men under de sista årtiondena har rörelsen starkt decimerats och verksamheten minskat. Ett ordenshus som behåller dessa gamla funktioner är dock Sveasalen i Tierp. Ordenslokalen Sveasalen på Stationsgatan 5 uppfördes av Logen 1984 Svensken av IOGT i mitten av 1920-talet, efter ritningar signerade Rob. Eklund 1923 (kv Stängslet, Tierp 21:3). Tegelbyggnaden har en slätputsad fasad och vänder en arkadgång mellan två framskjutande gavlar mot gården. Byggnaden har drag typiska för 1920-talets klassicerande arkitektur, som det branta tegeltaket med utsvängt takfall och de högt placerade småspröjsade fönstren. Bottenvåningen upptas av den stora salen med scen, brukad för biograf- och teaterföreställningar. Bygg- och miljöenheten,, Handläggare TIERP Kristina Alm Besöksadress: Centralgatan 7 Kommunantikvarie Telefon: Fax: Telefon: E-post: medborgarservice@tierp.se E-post: kristina.alm@tierp.se

2 2(8) Ritningar ur kommunens bygglovsarkiv, daterade april 1923 signerade Rob. Eklund

3 3(8) Utdrag ur Tierps köping, Samhällets utveckling under fyra decennier NYKTERHETSFÖRENINGARNA följde så småningom efter de religiösa sammanslutningarna. Bland nykterhetsorganisationerna är I. O. G. T. äldst i Tierp, Redan år 1884 stiftades den första godtemplarlogen i södra Tierp, men det dröjde tio år, innan orden fick fast fot i den nuvarande köpingen. LOGEN N:r 1984 SVENSKEN AV I. O. G. T. bildades den 8 april 1894 av folkskollärare J. F. Lundin. 'Logen räknade då 22 medlemmar, av vilka handlande J. M. Lundin fortfarande står kvar. I början höllos logens möten vid Fors gård, 3 km. från den nuvarande köpingen, men i januari 1898 flyttade man till stationssamhället, där lokal för sammankomsterna hyrdes. År 1900 väcktes förslag om uppförande av eget ordenshus, och en byggnadsförening bildades, men först år 1904 kunde man skrida till verket. Det då uppförda ordenshuset, en träbyggnad i två våningar, såldes år 1918, men logen höll fortfarande sina möten där till år 1923, då den nuvarande lokalen byggdes. Det nya ordenshuset är en ståtlig tegelbyggnad, delvis i tvenne våningar. Byggnadsföreningens styrelse utgöres av folkskollärare Henning Ed, ordförande, bokhandlare G. E. Andersson, kassör, apoteksbiträde Paul Englund, sekreterare, handelsresande Carl Ericsson, vice ordförande och handlande Ture Tunberg, uthyrningsman. Det egentliga ordensarbetet har särskilt efter den nya ordenslokalens tillkomst bedrivits med stor intensitet. Regelbundna möten hållas varje vecka, offentliga upplysningsmöten och sommarfester anordnas. Medlemsantalet uppgår f. n. till 108. Inom logen finnes en studiecirkel, vars bibliotek omfattar 250 inbundna böcker. År 1905 bildades ungdomslogen n:r 783 Hoppets Här, som nu räknar 75 medlemmar. Dess ledare är lärarinnan Inga Andersson. Bild ur Tierps köping, Samhällets utveckling under fyra decennier

4 4(8) Byggnaden omnämns också i boken Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Uppsala län I från Enligt den är det en byggnad av sten uppförd Den innehöll ordenslokaler för Logen Svensken av IOGT, samt en bostadslägenhet om 2 rum och kök. På bilden ser man också att det var bio i lokalen. Bild ur Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Uppsala län I Beskrivning och karaktärisering Arkitekturen är 20-talsklassicism, en stram och enkel arkitekturstil med inslag av klassiska element. Byggnaden har en mycket karaktäristisk form med två högdelar i sidorna och den lite lägre mittdelen. Kopplat till detta är också takformen med tvärgående valmat tak på högdelarna och längsgående sadeltak på mittdelen. Taken på högdelarna är också lätt svängda, på liknande sätt som arkitekten Cyrillus Johanssons ritade tak på byggnader i köpingen under samma tid, t ex på Tierp 22:2 och Tierp 27:1. Fasad nordväst och sydväst

5 5(8) Fasad nordost och sydost Fönstersättningen är strikt symmetrisk med småspröjsade fönster i en grön kulör som kontrasterar mot den ljusgula slätputsen. På gårdssidan finns en arkad med fyra rundbågade valv som vilar på pelare med tydligt markerade imposter. Därutöver är de dekorativa elementenen få. Takfoten avslutar den släta fasaden i en enkel gesims. Detalj - arkad av rundbågade valv på pelare med markerad impost

6 6(8) Detalj svängt takfall samt takfotsgesims Förändringar Vid jämförelse av bygglovsritningar, äldre foton och byggnaden idag kan man se att endast små förändringar har gjorts under åren. På fotot från 1928 kan man se att redan vid nybyggnationen gjordes ett par mindre förändringar gentemot bygglovsritningarna, Dels tillkom ett tredje fönster på övervåningen över entrén, dels byggdes två mindre takkupor på gårdssidan över arkaden, något som enligt ritningen bara skulle finnas på gatusidan. Den största utvändiga förändringen som skett till idag, är att man byggt ett entrétak och en rullstolsramp vid entrén. Dessutom har taket över arkaden byggts om så att takkuporna tagits bort och det svängda taket har gjorts rakt och verandagolvet har byggts ut så att det sträcker sig någon meter utanför arkaden. Genom åren har dock ett antal om- och tillbyggnader planerats ansöktes om att höja byggnadens mittdel till två våningar samt göra en tvåvåningstillbyggnad framför entrén. Ritningarna är signerade Gefle den , Grundell & Sjöman, och syftet var att få till biografsalong på entréplan och en stor sal på övervåningen. Byggnationen genomfördes inte ansöktes om att bygga om huset invändigt för att kunna bedriva biografrörelse. Främsta åtgärden var att ordna ett maskinrum för biografen, men även åtgärda utrymningsvägarna. Med tanke på att det 1950 fanns biograf i byggnaden får man förmoda att denna ombyggnad blev av lämnades ritningar in för att göra en stor tillbyggnad som skulle inrymma en samlingssal med 300 platser och scen. Detta genomfördes aldrig.

7 7(8) ansöktes om att bygga entrétrappa och rullstolsramp. Detta genomfördes enligt ansökan. Bevarande Kulturhistoriskt värde brukar delas in i dokumentsvärde och upplevelsevärde. Till det läggs sedan sk förstärkande motiv. Dokumentsvärden är värden som har betydelse för forskning och kunskap om historiska förhållanden som t ex arkitekturhistoria, byggnadsteknik, samhällshistoria och personhistoria. Upplevelsevärden är värden knutna till människors upplevelser av området, såsom bl.a. konstnärliga värden, identitets- och traditionsvärden. Med förstärkande motiv avses t ex. autenticitet, patina och sällsynthet. Byggnaden är en representant för den framtidstro som fanns i Tierps köping under den tidigare delen av 1900-talet. Den berättar om de arkitektoniska stilideal som fanns vid den tiden, och den berättar också ett avsnitt ur Tierps köpings samhällshistoria. Identitetsvärdet i en byggnad som har haft en publik verksamhet är ofta större än enskilda privata byggnader. Sveasalen har fungerat som samlingssal och periodvis som biograf, detta gör att den potentiellt har ett högt identitetsvärde för tierparna. Byggnaden har också ett estetiskt värde med den speciella byggnadsformen och arkaden. Byggnaden är exteriört mycket lite förändrad sedan den byggdes och det innebär att bevarandevärdet höjs ytterligare. Förslag på planbestämmelser Byggnaden föreslås förses med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. En bestämmelse om utformning av eventuella ny- och tillbyggnader bedöms nödvändig för att bevara karaktären. Idag är byggnaden inte ett en- eller tvåbostadshus och därför gäller inte de sk attefallsreglerna, men ett förtydligande bör införas i händelse byggnaden i framtiden görs om till ett en- eller tvåbostadshus, att dessa bygglovsfriheter inte ska gälla på fastigheten. Allmänt Skyddsbestämmelser q 1 Fastigheten bedöms utgöra sådana värdefulla byggnader och bebyggelseområden som avses i PBL 8 kap 13, vilket innebär att bygglovfriheten i PBL 9 kap 4a-4c inte gäller. Utformningsbestämmelser f 1 Ny- och tillbyggnad ska utformas och placeras med hänsyn till huvudbyggnadens karaktär. För huvudbyggnad Rivningsförbud r Byggnaden får inte rivas.

8 8(8) Varsamhetsbestämmelser k 1 Byggnadens takform ska bibehållas. Taket ska vara klätt med tegel eller tegelröda betongpannor. k 4 Ursprunglig fönstersättning ska bibehållas. Fönster och dörrar ska till utformning, material, spröjsindelning och proportioner vara lika ursprungliga. k 5 Fönster och dörrar ska vara i kontrasterande kulör till fasaden. Traditionella kulörer ska användas t ex kromoxidgrönt eller engelskt rött. k 7 Eventuella tillbyggnader eller andra ändringar ska göras med stor hänsyn till byggnadens och kvarterets upplevelsevärde. k 9 Fasaden ska vara i ljus slätputs. Lämpliga kulörer är bruten vit, ljusgul eller ljusgrå. k 10 Arkadens utformning med valv och pelare samt takfotens utformning ska bibehållas. Bygg- och miljöenheten Kristina Alm Kommunantikvarie