JL Stockholms läns landsting

Transkript

1 JL Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 KL TRN Sammanträde med tillväxt- och regionplanenämnden Datum för justering: Gustav Hemming (C) / Jens Sjöström (S) Plats Roslagssalen, landstingshuset Närvarande Ledamöter Gustav Hemming (C) Charlotte Broberg (M) Mikael Igelström (M) Pehr Granfalk (M) Christina Eklund (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD) Jens Sjöström(S) Carina Paulsson (S) Emma Lidell(S) Tomas Eriksson (MP) Anna Sehlin (V) Ej närvarande Ledamöter Johnny Nadérus (S) Närvarande Politiska tjänstemän Markus Berensson Patrik Lind Martin Rickardsson Ersättare Kjell Jansson(M) Nikolina Bucht(M) Jan Holmberg(M) Carl Johan Schiller (KD) Meeri Wasberg (S) Jan Valeskog(S) Malin Fijen Pacsay (MP) Ersättare Mia Franzén(L) Tobias Davidsson(L) Bosse Andersson (C) Freddie Lundqvist(S) Karl-Olov Jansson(S) Lisa Rasmussen (V) Tjänstemän Hanna Wiik Börje Wredén Jessica Andersson Ulrika Palm Nils Blume Roland Engkvist

2 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/ TRN Meddelande Protokoll för sammanträde den 22 har justerats Bevis/Anslag med tillväxt- och regionplanenämnden Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla Datum för justering Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Protokollet förvaras i landstingshuset, Hantverkargatan 45 Underskrift Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

3 Stockholms läns landsting 3 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Justerare och justeringsdag Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att utse Gustav Hemming (C) ordförande och Jens Sjöström (S) till justerare, samt att protokollet justeras den 30 mars Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

4 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/ TRN Förteckning över inkomna ärenden till tillväxt- och regionplaneförvaltningen under tiden Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

5 Stockholms läns landsting 5 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Delegationsyttrande över förslag till folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting TRN Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Ordförande Justerare Exp. datum Sign. 7

6 Stockholms läns landsting 6 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation Beslut över 400 tkr fattade under tiden med stöd av tillväxt- och regionplanenämndens delegation Beslutade bidrag enligt delegation ur Miljöanslaget 2016 Beslutade bidrag enligt delegation ur Skärgårdsanslaget 2016 Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

7 Stockholms läns landsting 7 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Remiss - Betänkande Bättre samordning mellan stat och kommun - vid planering för byggande TRN Beslutsunderlag: Förvaltningens tjänsteutlåtande Förvaltningens förslag till yttrande Betänkandet i sin helhet på regeringskansliets hemsida. Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att godkänna förslag till yttrande i enlighet med bilaga 1. Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

8 Stockholms läns landsting 8 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Förslag till beslut om att gå ut på samråd om RUFS 2050 TRN Beslutsunderlag: Förvaltningens tjänsteutlåtande den 9 mars 2016 Bilaga 1: Samrådsförslag RUFS 2050 Bilaga 2: ÖMS Samverkan och planering i östra Mellansverige, bilaga till samrådsförslag RUFS 2050 Bilaga 3: Samlad konsekvensbeskrivning av samrådsförslag RUFS 2050, bilaga till samrådsförslag RUFS 2050 Bilaga 4: Utskickslista, remissinstanser för samrådsförslag RUFS 2050 Bilaga 5: Kartor till samrådsförslag RUFS 2050 Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag att sända ut Samrådsförslag RUFS 2050 inldusive bilagor på samråd under perioden 8 april till 30 september M-, L-, C- och KD-ledamöterna anmäler särskilt uttalande, bilaga 2. S-ledamöterna anmäler särskilt uttalande, bilaga 3. MP-ledamoten anmäler särskilt uttalande, bilaga 4. V-ledamoten anmäler särskilt uttalande, bilaga 5. Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

9 Stockholms läns landsting 9 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Ansökan om bidrag ur miljöanslag för projekt Fast förbindelse för tillväxt TRN Beslutsunderlag: Förvaltningens tjänsteutlåtande Ansökan Kompletterande underlag Promemoria Utgår Ordföranden meddelar att ärendet utgår från dagordningen. S-, MP- och V-ledamöterna anmäler följande protokollsanteckning: "Vi vill föra till protokollet att vi finner det anmärkningsvärt att ordförande drar bort ärende 7 "Ansökan om bidrag ur miljöanslag för projekt Fast förbindelse för tillväxt" från dagordningen på sittande möte utan att i inledningen av mötet justera dagordningen. Extra anmärkningsvärt är att ärendet varit på dagordningen vid två tidigare sammanträden och då återremitterats. Vi anser att detta är en bristfällig ärendehantering av miljöanslaget." Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

10 Stockholms läns landsting 10 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Direktörens rapport Hanna Wiik informerar om landstingsaktiviteter angående laddstolpar för elfordon, som återkoppling till motionsbehandling vid förra sammanträdet. Uppdrag till förvaltningarna finns i budgeten och olika aktiviteter pågår, som upphandling av elbilar med tillhörande stolpar samt en ansökan från ett sjukvårdsområde om statsbidrag till 400 laddstolpar. Revisorerna har granskat nämndens verksamhet under år Ekonomisk rapportering och resultat liksom verksamhet/måluppfyllelse får godkänt, men inte helt grönt ljus för intern styrning och kontroll. Det beror till dels på att nämnden inte har brutit ner landstingets övergripande mål till egna verksamhetsnära mål med indikatorer. Ett arbete för detta kommer att ske under året. Revisorerna anser vidare att nämndens reglemente och uppdrag bör ses över. Nämndens presidium möter de förtroendevalda revisorerna den 25 augusti för genomgång av rapporten, varefter den behandlas i nämnden i september. Ägardialog med Almi har ägt rum. Digitalisering, hållbarhet och affärsetik är viktiga aktuella frågor för Almi. Förvaltningen förde fram att Almi i högre utsträckning bör finnas med som en regional aktör i näringslivsfrämjande insatser och vara med i det regionala tillväxtarbetet. En tjänstemannagrupp i landstinget ser på konsekvenser om Gotlands län slås ihop med Stockholms län utifrån indelningskommitténs förslag. TRF är projektägare med projektledare från LSF. Det kan bli verklighet från Ekonomi, sjukvård, trafik, kulturmodell, regional utveckling mm studeras. En cykelsamordnare är anställd och börjar till halvårsskiftet. Med anledning av aktuell debatt om naturreservat och bostadsbyggande informerar Jessica Andersson om att strukturanalyserna i RUFS arbetet har naturreservat undantagits från bebyggelse och de gröna kilarna i övrigt hanterats mycket försiktigt. Det innebär stöd för en slutsats att dessa områden inte behövs för att ldara utbyggnaden av bostäder. Ordförande Justerare Exp. datum Sign. 7

11 Stockholms läns landsting 11 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN RUFS information Dialog under samrådet Ulrika Palm och Nils Blume redogör för upplägget av samrådsprocessen, de frågor som sldckas med till remissinstanserna och datum för presidiets möten med kommunerna. Upptaktsmöte för förtroendevalda äger rum den 5 april kl på World Trade Center. Upptaktsmöte för remissinstanser generellt äger rum den 19 april ld på Tidningarnas hus. Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

12 Stockholms läns landsting 12 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 3/2016 TRN Samverkan och planering i östra Mellansverige Roland Engkvist informerar om bakgrunden till ÖMS-samarbetet, det vill säga samverkan mellan planeringsorganen i östra Mellansverige. Det har nu resulterat i Bilaga 2 till Samrådsförslag RUFS 2050: ÖMS Samverkan och planering i östra Mellansverige. Ordförande Justerare Exp. datum Sign.

13 Tillväxt-och regionplanenämnden Bilaga 1 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 (3) FORSLAG TILL YTTRANDE TRN TRN Näringsdepartementet N2015/08971/PUB n.reqistrator(5)reqerinqsl<ansliet.se maria.edlund(a)reqerinqskansliet.se Betänkande: Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande (SOU20i5:i09) Stockholms läns landsting har bjudits in att lämna svar på remiss över betänkandet Bättre samordning mellan stat och kommun - vid planering för byggande (SOU 2015:109). Svaret har beretts utifrån landstingets uppdrag som regionplaneorgan. Utifrån detta har landstingets yttrande begränsats till att i huvudsak avse de delar av betänkandet som berör förutsättningar för aktiv planläggning i kommunerna samt detaljplaneprocessen och statliga myndigheters roll i denna. Övriga delar av betänkandet kommenteras inte närmare. Inledning Stockholms läns landsting har lång erfarenhet av fysisk regionplanering och samverkan mellan olika aktörer, både inom den regionala nivån och mellan statlig, regional och lokal nivå, liksom av samordning i olika sakfrågor. Behovet av samverkan i storstadsregionen har varit drivkraften för den regionala planeringen i Stockholmsregionen och den har bedrivits även när det inte varit obligatoriskt. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 har det gjorts bedömningar av hur mycket bostäder som måste byggas i alla länets kommuner för att klara den förväntande befolkningsökningen. Stockholms läns landsting är angeläget om att bostadsbyggnadstakten i länet håller den takt som gör att det årliga bostadsbehovet i länets kommuner klaras. Landstinget välkomnar därför smarta och effektiva åtgärder som kan underlätta planeringen för och byggandet av bostäder. Synpunkter Tillväxt- och regionplanenämnden ser positivt på förslag som kan innebära effektiviseringar i plan- och byggprocessen och kortare handläggningstider hos kommunerna. Landstingets uppgift som regionplaneorgan är bland annat att bevaka regionala frågor och fortlöpande lämna underlag i sådana frågor för kommunernas och statliga myndigheters planering. Genom att

14 X Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 (3) FORSLAG TILL YTTRANDE TRN TRN yttra sig över kommunernas översiktsplaner och detaljplaner bevakar Stockholms läns landsting de regionala intressena. Nämnden anser att det finns en risk att utredningens förslag om planeringsbesked inte kommer att leda till de effektiviseringar i tid som förslaget avser. Länsstyrelsen kan bli tvungen att kräva utförliga underlag för att ta ställning i ett tidigt skede, och samtidigt ställa en mängd villkor i planeringsbeskedet. Istället för att införa ett nytt moment i planprocessen, planeringsbesked, vore det mer effektivt att presentera åtgärder som gör att tillämpningen av gällande lagstiftning blir bättre. Nämnden bedömer att mycket av den problembeskrivning som presenteras i betänkandet, bland annat rörande länsstyrelsernas yttranden och lo-av på underlag, kan åtgärdas mer effektivt genom åtgärder som syftar till att uppnå bättre tillämpning av gällande lagstiftning. Nämnden är därför positiva till utredningens förslag om en särskild kompetensutvecklingsinsats avseende PBL och dess tillämpning. Nämnden ställer sig bakom förslaget att ge berörda statliga myndigheter i uppdrag att göra en översyn av sina vägledningar inom området. RUFS 2010 används idag av Länsstyrelsen i Stockholms län som stöd vid bedömning av mellankommunal samordning enligt 11 kap. 10 plan- och bygglagen, PBL. Nämnden saknar i det här sammanhanget att regionplaneringen inte tagits i beaktande vid analysen av hur processen inför detaljplaneläggning kan effektiviseras. Nämnden anser det kan finnas en utvecklingspotential i regionplanens roll som stöd i samordningen mellan stat och kommun vid planering för byggande. Regionplaneorganet skulle till exempel tillsammans med kommun och länsstyrelse redan här kunna, samlat och för olika områden utpekade i regionplanen, identifiera vilka hänsyn som krävs kopplat till 11 kap. 10 PBL. Dialogen av vad som krävs i detaljplaneprocessen kan alltså starta redan med regionplaneringen, för att sedan fortsätta och fördjupas i kommunernas översiktsplane- och detaljplaneprocesser. Det blir också lättare för staten att härigenom få en översikt över var och inom vilka områden det behöver prioriteras att ta fram utvecklade underlag. Nämnden är positiv till att det arbetas fram vägledning och riktlinjer för hur markanvisningar bör och kan genomföras i olika situationer. I Stockholms län finns flera exempel på kommuner som kan fungera som goda exempel på hantering av markanvisningar. I RUFS 2010 presenteras en bild över länets långsiktiga bebyggelseutveckling som Stockholms läns landsting, regionens kommuner och

15 Jill Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 (3) FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN TRN Länsstyrelsen i Stockholms län ställt sig bakom. Nämnden anser att den regionala utvecklingsplanen för Stocldiolmsregionen bör fungera som ett underlag i arbetet med att identifiera statlig mark lämplig för bostadsbyggande.

16 Bilaga 2 Tillväxt- och regionplanenämnden Sammanträde Ärende 6 Gustav Hemming (C) Charlotte Broberg m.fl. (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD) Förslag till beslut om att gå ut på samråd om RUFS 2015, TRN Särskilt uttalande Stockholmsregionen befinner sig i en period av mycket snabb befolkningstillväxt som förstärks av de senaste årens stora migrationsrörelser. Mycket talar för att den ökade migrationen är en så kallad metatrend som talar för att befolkningstillväxten kommer att vara fortsatt mycket hög under lång tid framåt. Det ger stora möjligheter men ställer också än större krav på varaktigt högt bostadsbyggande och jobb- och arbetsmarknadstillväxt. Rätt hanterat kan befolkningstillväxten stärka Stockholmsregionens tillväxt, dynamik och attraktivitet. Men om regionen inte möter utmaningarna kan den positiva utvecklingen hotas med allvarliga konsekvenser för den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten. Det är också viktigt att nationella regelverk understödjer ambitionerna om en dynamisk och hållbar regional utveckling i Sveriges huvudstadsregion. Det gäller alldeles särskilt bostadsbyggande, jobb- och företagstillväxt, kompetensförsörjning och insatser för minskad miljö- och klimatpåverkan. Under de åtta år som denna regionplan sträcker sig över kommer Stockholm att förändras i stor utsträckning. Regionen kommer att välkomna hundratusentals fler invånare och alla de bostäder, arbetsplatser och den infrastruktur det medför. Det innebär att beslut som fattas idag inte bara kommer att ha en betydande inverkan på hur regionen utvecklas under det kommande decenniet, utan de stadsområden och den infrastruktur som växer fram kommer att påverka hela Stockholmsregionen under lång tid framöver. En tätare region ger en ökad ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet Det är därmed extra viktigt att regionen fattar långsiktigt hållbara beslut som leder till att Stockholmsregionens attraktionskraft och tillväxtförmåga växer och förädlas över tid. Målet för utvecklingen bör vara att stärka de aspekter av Stockholmsregionen som fungerar allra bäst samtidigt som nybyggnation ger en möjlighet att överbrygga existerande barriärer och justera tillväxtmönster som riskerar att försvaga regionen på sikt. Det är den urbana strukturen och dess infrastruktur som avgör hur människor bor och transporterar sig och som i sin tur har ett stort inflytande över hur hållbar en region kan bli. Genom att bygga täta, gröna och kollektivtrafiknära områden där bostäder samsas med arbetsplatser och service och där det enkelt går att alternera mellan transportmedel kan vi skapa en region som reducerar våra utsläpp, stärker sociala samband och bidrar till en ökad ekonomisk produktivitet. Täthet och tillväxt Forskning visar att städer som förtätas, särskilt i områden som präglas av högutbildade specialiserade yrkesgrupper, växer snabbare än glest befolkade och utspridda storstäder. Täthet har även en viktig funktion på mikronivå, i gatuplanet, där en hög befolkningstäthet kombinerat med sammanhängande gatunät möjliggör för butiker, restauranger, caféer och andra näringslivsverksamheter att gå runt. Nuvarande trend för tätheten i länet är dock nedslående. I många av Stockholmsregionens områden har

17 tätheten minskat under de senaste decennierna, samtidigt som en funktionsseparering av verksamheter har brett ut sig. Samtidigt som nya täta stadsmiljöer växer fram är det viktigt att det finns en spännvidd i bostadsutbudet som kan hantera skilda behov och en varierad efterfrågan. En växande region behöver många olika typer av boende, som passar olika personer i olika delar av livet. Bostadsbyggande En stark ekonomi med en god jobb- och näringslivstillväxt är i sin tur avgörande för den sociala hållbarheten. Företag och innovationer ska inte bara kunna öppna, uppfinnas och tillämpas i Stockholm utan de måste ha möjlighet att växa och stanna i regionen på sikt. För att garantera detta måste bostadsbyggandet i regionen öka kraftigt. Trots att det har gått upp något under 2014, då bostäder färdigställdes, råder det ett enormt gap mellan hur många nya invånare som tillkommer i Stockholmsregionen varje år och hur många bostäder som faktiskt byggs. När tillväxt- och regionplaneförvaltningen (dåvarande TMR) genomförde en regional bedömning av bostadsbehovet år 2012 framkom att det årliga tillskottet av bostäder bör uppgå till mellan och bostäder per år fram till och med Det är troligt att det intervallet behöver justeras uppåt, men än viktigare är att planerna verldigen kan genomföras. Länet når i dagsläget upp till en miniminivå, men det kommer efter tre decennier av underskott För att få igång bostadsbyggandet krävs det en ökad politisk vilja och ett utökat samarbete mellan kommunerna, landstinget och staten för att realisera dessa och få tillräckligt med bostäder på plats i kollektivtrafiloiära lägen. Vid sidan om en politisk vilja och tillräckligt med resurser på kommunal nivå måste nationella regelverk anpassas till dagens behov och garantera en snabb och högkvalitativ bostadsutbyggnad i existerande stadsområden, samtidigt som utnyttjandet av det befintliga bestånder blir mer flexibelt. Det är också en utmaning att säkra det stora och växande kompetens- och arbetskraftsbehovet i hela kedjan kring bostadsbyggande - från planeringsstadiet till själva byggandet. Här finns betydande orostecken. När en region växer på ett hållbart sätt genom förtätning uppkommer målkonflikter mellan befintliga bostäder och nybyggnation, stadsbyggnad och grönstruktur, historisk bebyggelse och avvikande utformning etc. Detta är naturligt och kräver en lösningsfokuserad attityd från samtliga berörda aktörer. Kollektivtrafik När det gäller kollelttivtrafikresandet så fanns det under lång tid en sjunkande trend i länet där bilresandet ökade medan kollelctivtrafikens andel minskade. Under de senaste tio åren har den här nedåtgående trenden brutits och vi har kunnat notera en viss uppgång i kollelctivtrafikandelen, men det återstår fortfarande mycket att göra för att öka kollelctivtrafikresandets konlcurrenslo-aft. Privatbilismen fortsätter att öka i reella tal vilket leder till omfattande framkomlighetsutmaningar i en växande region. För att säkra en god transportillgänglighet och framkomlighet i hela regionen är det viktigt att investeringen i kapacitetsstarka och yteffektiva transportslag som kollektivtrafik, cykel och gång fortsätter. När det byggs tusentals nya bostäder och arbetsplatser måste vi säkerställa att de byggs kollelrtivtrafiknära samt uppmuntra till att våra stationsmiljöer bidrar till ett ökat resande. Hur stationers närmiljö ser ut kompletterar själva transportinfrastrukturen och kan medverka till ett ökat resande. Saknas möjligheten att uträtta vardagliga ärenden i anslutning till kollektivtrafik ökar sannolikheten att människor väljer bort kollektivtrafiken från första början. Vi måste planera för en smidig och flexibel region som underlättar livspusslet, och när nya stationsmiljöer anläggs är det därför viktigt att Stockholms läns landsting gör det i ett nära samarbete med kommunerna och förmedlar att stationsbyggnaden och närmiljön kompletterar varandra. Det är även viktigt att beakta hur digitalisering och innovation kan skapa en ökad framkomlighet och en mer attraktiv kollektivtrafik. Även om privatbilismens andel minskar kommer bilen även fortsättningsvis att behövas i Stocldiolmsregionen. Det behövs därför en samlad trafikplanering som samtidigt säkerställer en effektiv trafikapparat och samverkan mellan olika trafikslag, samt en övergång till fossilfri fordonsflotta för att minimera trafikens miljöpåverkan.

18 Sysselsättning Sysselsättningsutvecklingen i de yttre regionkärnorna har inte motsvarat prognoserna då tillväxten under det senaste årtioden främst har koncentrerats till regionkärnan och Kista-Sollentuna-Häggvik. Det krävs därför att en grundlig analys genomförs kring de regionala kärnorna för att se varför tillväxten har varit lägre än förväntat och vilka åtgärder som krävs för att öka deras attraktivitet. En annan sysselsättningsutmaning är att garantera att branscher har tillgång till arbetskraft. Samtidigt som utanförskap är ett av de största hoten mot den sociala hållbarheten i Stockholmsregionen finns det stora branscher där arbetskraftsbrist riskerar att hota regionens tillväxt och attraktivitet, exempelvis när det gäller ICT, byggsektorn och vården. Migration Invandringen till Stockholms län har under lång tid varit betydande, vilket inte minst reflekteras i det faktum att 42 procent av länets invånare har utländsk bakgrund. Det är viktigt att det finns en god beredskap i länets kommuner för omvärldsrörelser som temporärt kan öka trycket på bland annat bostäder och skolor. Att vara en resilient region innebär att Stockholm har förmågan att stå emot och hantera olika störningar och förändringar på ett sätt som vänder utmaningar till möjligheter. Här blir återigen bostadsfrågan central. Stockholms län har Sveriges starkaste arbetsmarknad vilket innebär att det är i bland annat Stockholm som nyanlända har störst möjlighet att snabbt få arbete samt möjlighet att dra nytta av sin kompetens och initiativkraft. Då krävs det att det är enkelt att hitta någonstans att bo och att det finns en spännvidd i bostadsutbudet som kan hantera skilda behov och en varierad efterfrågan. Trygghet Det är även viktigt att människor känner sig trygga i hela Stockholms län, oavsett var man bor eller arbetar. Det är därför bekymrande att det finns områden i länet där känslan av otrygghet ökar, trots att tilliten i länet som helhet är stark. Här behövs en ökad förståelse kring vad denna lokala otrygghet bottnar i samt riktade insatser för att öka tilliten och tryggheten. Här behövs en ökad förståelse kring vad denna lokala otrygghet bottnar i samt riktade insatser för att öka tilliten och tryggheten i hela regionen. Landsbygd och skärgård Stocldiolmsregionen är mångfacetterad. Samtidigt som vi upplever en omfattande stadsexpansion inrymmer länet även stora landsbygdsområden med sina särskilda utmaningar, förutsättningar och möjligheter att bidra än mer till Stockholmsregionens samlade attraktionskraft. Levnadsförhållandena på landsbygden förändras på grund av en ökande befolkning, en minskad jordbruksproduktion och en mer flexibel arbetsmarknad. Denna regionplan fokuserar därför i större utsträclcning än tidigare på synergierna mellan stad och land och vad hållbarhet innebär i en rural kontext.

19 Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE Bilaga 3 1(2) Tillväxt- och regionplanenämnden ärende 6 Förslag till beslut om att gå ut på samråd om RUFS 2050 Samrådshandlingen RUFS 2050 är ett ambitiös och väl genomarbetat dokument med mycket bra övergripande mål och en tydlig struktur. Vi menar dock att utvecklingsplanen behöver stärkas och koppletteras på några områden för att den ska leda mot en Stockholmsregion med social sammanhållning och jämlika livsvillkor, en hållbar region där vi värnar varandra och skapar en klimatpositiv ekonomisk tillväxt med ansvar för vår gemensamma miljö. Nycklar till ökat bostadsbyggande Bostadsbristen är en av regionens viktigaste utmaningar. Därför behöver frågan få större utrymme i RUFS Orsakerna till och nycklar ur bostadsbristen behöver beskrivas tydligare. Vi anser också att delmålet för bostadsbyggandet är för lågt. Det hade varit bra för samrådsdiskussionerna att ha nya relevanta siffor att utgå ifrån. Aktualitetsprövningen av RUFS 2010 visade att det finns ett brett stöd för planen men att det brister i genomförandet. Vi menar därför att RUFS 2050 bör bli mer förpliktigande i de delar som reglerar kommunernas åtagnade kring bostadsbyggandet. Om vi ka lyckas lösa bostadsbristen och skapa en mer jämlik region måste alla kommuner bidra. Regionbildning och ny regional planering Processer som Stockholms läns landssting pågående process om att bilda Region Stockholm och betänkandet från bostadsplaneringskomitten om ny regional planering kommer att påverkar regionplaneringen i framtiden. Vi anser därför att RUFS 2050 bör förhålla sig till dessa processer och att det är olyckligt att de inte omnämns i samrådshandlingen. Infrastruktur för en sammanhållen och hållbar region Andelen kollektivtrafikanter ökar inte i den talet som är önskvärt om vi ska klara miljömål och hantera trängselproblematiken i vår region. I samrådshandlingen saknar vi prioriterade åtgärder på området. RUFS 2050 beskriver jämställdhetaspekter i transportssystemet på ett förtjänstfullt sätt vi efterlyser samma analys ur ett jämlikhetsperspektiv. Vi ser att tvärkommunikationerna måste förbättras i länet och menar att BRT-satsningar som tex Stockholmsbågen bör ingå i samrådsunderlaget.

20 Stockholms läns landsting SÄRSKILT UTTALANDE 2 SOCIALDEMOKRATERNA RUFS 2050 ska peka ut i vilken riktning regionen ska utvecklas fram till En viktig del i den regionala utvecklingen är kollektivtrafiken. I en hållbar region måste bostadsutbyggnad och kollektivtrafikinvesteringar gå hand i hand. Vi efterlyser därför en strategisk kollektivtrafikutredning som visar på strategiska kollektivtrafikinvesteringar fram till Vi menar också att kommuner ska utställa löfte om bostadsbyggande för att få större kollektivtrafikinvesteringar till sin kommun. Social hållbarhet och jämlika livsförutsättningar Det finns stora skillnader mellan och även inom kommuner i vårt län när det gäller bl.a. utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, yrkesgrupper, boendeform och standard samt inte minst inom folkhälsa och livslängd. Detta leder till ojämlika livsförutsättningar, att länet dras isär och att vi inte tar till vara den potential som finns här. Utmaningen är beskriven i samrådsmaterialet men behöver förstärkas. Mot bakgrund av att data kring skillnader i länet ofta inte återspeglar hur olika individers möjligheter begränsas med anledning av platsidentitet, synbarhet i form av etnisk tillhörighet och hudfärg, religionstillhörighet, etc. behöver detta finnas med i RUFS Sverige får ofta kritik i internationella sammanhang kring bristerna i att via denna typ av data bättre spegla skillnaderna. Därför borde RUFS 2050 innehålla ambitionen att införa så kallade "Jämlikhetsdata". Stockholm som tillväxtmotor för Sverige Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och den regionala utvecklingsplanen är ett viktigt redskap för att ge regionens näringsliv och forskning bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Vi menar att RUFS 2050 på ett tydligare sätt bör beskriva regionens näringslivutveckling och behov och utmaningar inom forskning och innovation. Vi saknar tydligt resonemang om hur kluster, testbäddar och arbetsplatsområden i länet kan skapas och utvecklas och hur de kan stödja varandra. Samt beskrivningar kring vilka incitament regionplaneringen kan bidra med för att skapa en ökad balans på arbetsmarknaden mellan länets norra och södra del. Regionala miljö- och hållbarhetsfrågor Vi vill se högre målsätningar kring utsläppsmålen och saknar en beskrivning av hur måltalen räknas fram och hur de kopplar till de övergripande nationella målen. Frågor om grön- och blå struktur är väl beskrivet i samrådshandlingen men vi vill se en tydligare koppling till hur ett kraftigt ökat bostadsbyggande kan kombineras med hänsynstagande till viktiga gröna kilar och ekosystemtjänster. Det är glädjande att läsa att samrådshandlingen lyfter konsumtionsperspektivet. Många av de faktorer som påverkar miljö och hälsa hänger ihop med våra konsumtions- och produktionsmönster. De varor vi hanterar och många tjänster vi utnyttjar påverkar miljön och även sociala förhållanden i flera led. Slutligen, vi ser fram emot ett intressant samråd med många viktiga diskussioner och samtal kring Stockholmsregionens utveckling.

21 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneringsnämnden Miljöpartiet de gröna SÄRSKILT UTTALANDE TRN Ärende 6 Bilaga 4 Förslag till beslut om att gå ut på samråd om RUFS 2050 Miljöpartiet de Gröna är till stor del positiva till det samrådsförslag om RUFS 2050 som förvaltningen presenterar. De övergripande målen, som i mycket är desamma som i RUFS 2010 anser vi formulerar en bra vision för en framtida Stockholmsregion. För Miljöpartiet är det dock av stor vikt att RUFS 2050 inte stannar vid att vara ett dokument som beskriver en framtidsvision. Istället är det avgörande för oss att arbetet framåt fokuseras kring att samla alla landstingets verksamheter, länets kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer kring vår gemensamma vision. Vi hoppas också att få se en tydlig koppling mellan mål och åtgärder för att uppnå dessa mål. Miljöpartiet anser det fortfarande olyckligt att de två strukturbilderna innehåller dagsaktuella frågor, exempelvis bevarande eller inte av Bromma flygplats eller byggande av Östlig förbindelse, som egentligen inte har tydlig koppling till scenarierna och därför riskerar att skymma sikter kring vilken övergripande utveckling länets aktörer vill se. Vi anser även att det måste vara RUFSens roll är att styra mot en önskvärd gemensam utveckling och att kommunerna med hjälp av samrådsförslaget därför borde få resonera om positiva eller negativa aspekter av de två scenarierna istället för att behöva ta ställning för ett enskilt scenario. En klimatneutral Stockholmsregion Målet om en klimatneutral region är en överlevnadsfråga där vi även visar att vi är beredda att ta vårt ansvar för planetens fortlevnad. Vi är därför positiva till att RUFS 2050 höjt ambitionerna på klimatområden till att matcha internationella och nationella målsättningar. Vi är också positiva till att konsumtionsperspektivet tas upp. Däremot är det tydligt att flertalet av de mål som nämns i RUFS 2050 antingen är för alltför oambitiösa eller för vaga. Exempelvis behöver målet gällande sänkning av de direkta utsläppen till 2030 vara betydligt mer ambitiöst. Vi saknar även beskrivning om vilka konkreta åtgärder som behöver göras för att uppnå de uppsatta målen. Målen riskerar på det sättet att förbli mål utan genomförande. När det gäller hantering av klimatförändringar så är beskrivningen av riskerna och regionens sårbarhet vid ett förändrat klimat inte tillräckligt väl beskrivna. Tidigare undersökningar från länsstyrelsen visar att många kommuner i Stockholms län helt saknar risk- och sårbarhetsanalyser och endast ett fåtal har avsatt pengar för att hantera dessa risker. Här måste RUFS vara tydlig med vad som förväntas av kommuner och andra aktörer när det gäller att hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat.

22 Stockholms läns landsting 2(4) För Miljöpartiet är det välkommet att båda strukturbilderna tydligt visar att det är möjligt att uppnå bevarande av de gröna kilarna. Landstinget behöver dock ta en aktiv roll i att samordna kommunerna kring bevarandet av de gröna kilarnas fysiska struktur och ekosystemtjänster. Det är utifrån samrådsförslaget svårt att bedöma konsekvenserna när det gäller bevarandet av ekosystemtjänster. Därför är det nödvändigt att RUFS har en högre ambition än att det ska etablera en mellankommunal samverkan gällande gröna kilar. RUFS skulle även behöva ta ett tydligt grepp kring hur ev målkonflikter kring förtätning och frågor som tillgång till tätortsnära natur ska hanteras. När det gäller blåstrukturen så ska enligt lag hänsyn tas till EUs vattendirelctiv om miljökonsekvensnormerna, exempelvis att uppnå god ekologisk och kemisk status. Vi saknar formuleringar kring detta i förslaget. Vi ser brister på konkreta mål och delmål som pekar på behovet av att uppmärksamma vattenfrågorna i kommande planering. En fossilfri Stockholmsregion Den samlade konselcvensbeslcrivningen av samrådsförslaget är tydlig med att om regionen år 2050 ska vara utan klimatpåverkan kommer svåra val att behöva göras vad gäller framtida investeringar i transportsystemet redan i närtid. Tyvärr framgår detta inte tydligt i samrådsförslaget. Det saknas prioriterade åtgärder som stödjer ökad kollektivtrafikandel, det vill säga i praktiken åtgärder som minskar biltrafiken. En av RUFS tydligaste uppgifter inom detta område behöver vara att peka ut en riktning när det gäller att hantera de intressekonflikter som uppstår kring hur och vad som ska prioriteras när det kommer till utbyggd infrastruktur. Konsekvensbeskrivningen pekar tydligt på att de beslut som är fattade idag kommer innebära en öka biltrafik i närtid. Den pekar även på att det är osäkert om de delmål som fmns uppsatta kring minskad klimatpåverkan till 2030 ens är möjliga att uppnå. Om vi ska uppnå minskad klimatpåverkan och ökad kollektivtrafikandel i framtiden måste alla aktörer vara tydliga med att det är investeringar i kollektivtrafik vi prioriterar. När det gäller att minska klimatpåverkan från väginfrastrukturen fmns en stor utmaning i att hantera de faktorer som vi själva inte har rådighet över. Frågor som effektivisering i vägtrafiken i och med ökad automatisering, trängselavgifterna, utbyggnad av laddinfrastruktur, tankställen för biobränslen som biogas och HVO ligger helt eller delvis utanför landstingets kontroll. Detta pekar återigen på nödvändigheten av att RUFS verkligen samlar alla relevanta aktörer bakom en gemensam målbild. RUFS bör även tydligare peka ut möjligheterna att effektivisera infrastrukturen genom att med ökad digitalisering minska behovet av fysiskt resande. Det fmns även anledning att ifrågasätta huruvida satsningar på ökad flygtrafik ska vara prioriterat utifrån möjligheten att uppnå en klimatneutral region.

23 Stockholms läns landsting Lösa bostadsbristen Den akuta bostadsbristen är en av regionens stora utmaningar. RUFS 2050 har en vilctig uppgift att peka ut en riktning för hur en växande storstadsregion slca kunna bostadsförsörjas. Behovet av antalet nya bostäder utgår från länsstyrelsens beräkningar som gjordes Det är miljöpartiets åsikt att denna beräkning är inaktuell och att spännet mellan är för lågt satt. Snarare bör RUFS 2050 utgå från Boverkets senaste rapport som visar på behovet av att ca bostäder per år byggs i Stockholm fram till Landstinget behöver även ta på sig en aktiv roll i att samordna kommuner samt driva på frågan om ökat bostadsbyggande. Det är av stor vikt att alla kommuner tar sitt ansvar i detta avseende. Som nämnt ovan är det positivt att samrådsförslaget strukturbildsanalyser visar att det är möjligt att tillföra de volymer av ny bebyggelse som behövs utan att grönstrukturen påverkas. Det är viktigt att RUFS blir tydligt vägledande i denna fråga och att alla aktörer anammar den tydliga målbilden om att förena högt bostadsbyggande med bevarande av gröna kilar. En förtätning av regionen innebär naturligtvis både utmaningar och möjligheter för samtliga som bor i regionen idag samt de som flyttar in. Hantering av frågor så som buller och luft behöver lyftas in i RUFS. Det saknas idag i samrådsförslag mål, delmål och förhållningssätt kring hur vi minskar exponering för detta samt hur vi undviker att bostäder byggs i dåliga lägen Stockholmsregionen som nationell och internationell utvecklingsmotor Stocldiolmsregionen är och slca vara en region med stor kontakt till omvärlden. En av vår största konkurrensfördel är just vår höga grad av internationalisering. Stocldiolmsregionen är även en vilctig utvecklingsmotor för våra omlcringliggande regioner men även för resten av landet. För att Stocldiolmsregionen slca kunna fortsätta utvecklas är bildandet av region en central fråga. RUFS bör därför på ett tydligare sätt belysa både hur en regionbildning och överflyttning av det regionala tillväxtuppdraget från länsstyrelse till landsting påverkar Stockholmsregionen. Näringslivets och civilsamhällets roll för utveckling av regionen berörs alltför knapphändigt i samrådsförslaget. Stocldiolmsregionen benämns idag som en ledande region för etablerandet av nya företag. Ryktet om Stockholm som ett kluster för start-up företag är spritt över hela världen. RUFS bör därför tydligare benämna hur regionens aktörer kan agera för att små, medelstora och nya företag ges möjlighet att utvecklas. Att kulturens roll som både skapare av regionutveckling och som sammanhållande kraft i samhället nämns i samrådsförslaget ser vi som positivt. Under de senaste åren har vi sett att flera företag inom högspecialiserade områden, ex läkemedel drar ner sin verksamhet eller flyttar från Stockholm. Mer fokus skulle behöva läggas på hur Stocldiolmsregionen kan vända denna utveckling genom satsningar på högre utbildning och skapandet av sk kunskapskluster.

24 Stockholms läns landsting En sammanhållen region Miljöpartiet delar uppfattningen i konsekvensbeskrivningen av att samrådsförslaget som sin helhet styr mot en mer jämlik och sammanhållen region. Att minska klyftorna i samhället och genomföra aktiva åtgärder för att minska segregation, diskriminering, skillnader i halsa är av stor betydelse för att skapa ett län som håller ihop. Vi delar dock även bedömning att kopplingen mellan de övergripande resonemangen i RUFS 2050 kring en mer jämlik region och de uppsatta delmålen till vissa delar brister. Stocldiolms läns landsting har, inte minst utifrån sin roll som utförare av hälso- och sjukvård ett enormt viktigt uppdrag inom detta område. Från Miljöpartiets sida efterlyser vi mer socioekonomiska analyser för att ge kunskap kring hur den fysiska strukturen påverkar social hållbarhet.

25 Stockholms läns landsting SÄRSKILT UTTALANDE Bilaga 5 Tillväxt- och regionplanenämnden VÄNSTERPARTIET TRN Ärende 6 Särskilt uttalande Förslag till beslut om att gå ut på samråd om RUFS 2050 Samrådshandlingen RUFS 2050 är både ambitiös och strukturerad. Målen är tydliga och tidsplanen logisk. I stort kan Vänsterpartiet ställa sig bakom att handlingen skickas ut på remiss. Vi ser fram emot remissinstansernas yttrande och processen när synpunkter och erfarenheter från dessa arbetas in i planen. Aktualitetsprövningen av RUFS 2010 visade att det finns ett brett stöd för planen men att det brister i genomförandet. RUFS 2050 har det ambitiösa målet att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. På några punkter anser vi dock att samrådshandlingen behöver stärkas och kompletteras för att det målet ska vara möjligt att nå. För att Stocldiolmsregionen ska bli en hållbar och resilient region krävs stora förändringar i vår infrastruktur - de resursslukande resorna i bil måste ersättas med kollektiva resor. För att Stockholmsregion ska bli socialt hållbar krävs att barriärer, både fysiska och sociala mellan människor och områden byggs bort eller övervinns. Globalt klimatansvar Det är bra att konsumtionsperspektivet lyfts i samrådshandlingen. Ett perspektiv där Stockholmsregionens totala klimatförändrande utsläpp synliggörs är det enda rättvisa och förtroendeingivande perspektivet. Stocldiolmsregionen blir inte en trovärdig aktör i en globaliserad värld om vi hävdar att våra utsläpp är begränsade till vår geografiska yta. Hållbar infrastruktur Den största klimatåtgärden som Stockholmsregionen kan bidra med är att flytta över resursintensiva resor med egen bil till kollektivta resor. Andelarna som reser kollektivt måste öka - och inte bara som måltal utan i realitet. Det är lätt att sätta upp ambitiösa mål - svårare att nå dem. Det är helt uteslutet att bygga nya motorvägar när det fmns ett så stort behov av investeringar i kollektivtrafik. Alla resurser måste läggas på att skapa ett transportsystem med minimal klimatpåverkan och minimalt användande av resurser. Byggande och projektering av Förbifart Stockholm och Östlig förbindelse visar bara att de som styr regionen inte förstått hur allvarlig situationen är.

26 Stockholms läns landsting 2(2) En ny hållbar infrastruktur kan även bidra till minskade klyftor, färre barriärer och ökad integration mellan människor och områden i hela Stocldiolmsregionen. Fler bostäder Det behövs fler bostäder i Stockholmregionen. Men det behövs också fler bostäder som är tillgängliga för fler. Ombildningarna av bostadsrätter och det låga intresset att bygga hyresrätter gör det oerhört svårt för en infödd Stockholmare att få tag på en hyresrätt, för en inflyttad Stockholmare är det i stort sett omöjligt. Hyrorna måste ligga på nivåer som även socioekonomiskt svaga grupper kan efterfråga. Vi är för verkligt blandade upplåtelseformer och verkligt blandade priser. Ska Stocldiolmsregionen ha en chans att bli Europas mest attraktiva storstadsregion måste det som är attraktivt med Stockholm finnas kvar. Tillgång till grönska och natur, närhet till vatten och rekreation. Nya bostäder ska byggas på redan hårdgjord mark eller i områden där den minskade biltrafiken gett upphov till nya byggbara områden, inte i grönområden eller i naturreservat. Bostadsbyggandet ska delas solidariskt mellan länets kommuner och landstinget ska ta en aktiv roll för att möjliggöra fler bostäder. Det ska inte byggas bostads- och arbetsplatsområden i Stocldiolmsregionen dit det inte går bra kollelctivtrafik. Vi kan förtäta och bygga högt och tätt men om de som bor där ändå tar bilen till jobbet så nås ändå inte klimatmålen. Regionbildning och ny regional planering Det är viktigt att den process att bilda region Stockholm som pågar bli synligt i RUFS-processen. Även betänkandet från bostadsplaneringskommittén om ny regional planering kommer att påverka regionplaneringen i framtiden. RUFS 2050 måste förhålla sig till dessa processer och de bör tas med i samrådshandlingen. Social hållbarhet Det sociala perspektivet behöver ytterligare förstärkas i samrådsmaterialet. Det är stora skillnader mellan kommuner, mellan kommundelar och mellan stadsdelsområden i hälsa, utbildning och förvärvsfrekvens. Till och med upplevelse av närhet till grönområde varierar. Det sociala kapitalet ser mycket olika ut hos regionens invånare. Slca Stocldiolmsregionen bli en socialt hållbar region måste alla invånares potential och möjligheter tas tillvara och få utvecklas. Nu är Stocldiolmsregionen segregerade öar och träffpunkterna, där människor från olika bakgrund, utbildning, kultur möts är begränsade. Den sociala utmaningen är stor i RUFS 2050.