Fondbolagens Förenings syn på premiepensionen

Transkript

1 F ONDBOLAGENS F ÖRENING REMISSYTTRANDE Finansdepartementet STOCKHOLM Yttrande över Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) Fondbolagens Förening överlämnar härmed sitt remissvar över rubricerade betänkande. Inledningsvis ges en kort sammanfattning av föreningens syn på premiepensionen. Fondbolagens Förenings syn på premiepensionen Fondbolagens Förening anser att det är viktigt med en helhetssyn på pensionssystemet. Premiepensionen kompletterar inkomstpensionen och innebär att pensionsspararna får ett eget inflytande över en mindre del av den allmänna pensionen. Genom placering i fonder erbjuds pensionsspararna en enkel sparform med professionell förvaltning och riskspridning. Att fritt få välja fonder från olika fondbolag ger spararna ökade möjligheter. I premiepensionssystemet ingår såväl stora som små, svenska som utländska fondbolag som i öppen konkurrens erbjuder fonder med olika placeringsinriktning. För den som inte själv gör ett aktivt val finns den statliga Premiesparfonden. Föreningens uppfattning är att premiepensionssystemet fungerar väl. Med hjälp av marknadsmässiga incitament såsom årsavgift och ett justerat rabattsystem kan dock fondutbudet styras bättre och samtidigt tillgodose pensionsspararnas efterfrågan. Kostnadseffektivitet är eftersträvansvärt, men det främsta målet är en god avkastning och bra pension utifrån den risk och placeringsinriktning som spararna önskar. Föreningen vänder sig emot de förslag i Premiepensionsmyndighetens remissyttrande som skulle innebära att myndigheten blir kapitalförvaltare eller ger rådgivning om val av enskilda fonder. Myndigheten ska inte heller på subjektiva grunder begränsa utbudet. PPM ska ha en tydlig myndighetsroll och kännetecknas av objektivitet. Information och beslutsstöd kan förbättras, men marknadens aktörer har större förutsättning att ge god individuell rådgivning som tar hänsyn till spararnas helhetssituation. Föreningen anser att Sjunde AP-fondens Premiesparfond kan bli en valbar generationsfond, men att det inte finns behov av ytterligare statliga alternativ.

2 2 Fondbolagens Förening önskar anföra följande om utredningens förslag i betänkandet. Föreningen tillstyrker förslag om: - att göra Premiesparfonden valbar under förutsättning att samma regler tillämpas för denna som för övriga deltagande fonder i systemet och att Premiesparfondens underliggande tillgångslagssfonder inte blir valbara. - att avskaffa Premievalsfonden om Premiesparfonden blir valbar. - att införa en årsavgift som räknas av från rabatten. Föreningen tillstyrker även förslaget att se över rabattsystemet i syfte att styra mot ett för spararna attraktivt utbud. Dessa två marknadsmässiga åtgärder är enligt föreningen tillräckliga för att uppfylla de syften som utredningen belyser samtidigt som de är objektiva och konkurrensneutrala i sin konstruktion. Däremot anser inte föreningen att spararnas valfrihet ska begränsas med ytterligare reglering i form av subjektiva begränsningar av fondutbudet. - att öka folkbildningen på området genom bland annat ökat utrymme för privatekonomi på skolschemat. - införande av ett konkurrensneutralt beslutsstöd som kan vara till nytta för samtliga pensionssparare vid val och utvärdering av fonder. Beslutsstödet bör inte innebära att Premiepensionsmyndigheten blir en marknadsaktör som fondförvaltare eller rådgivare om enskilda fonder. - att anpassa röstandelsbegränsningarna för Sjunde AP-fonden till de som gäller enligt lag (2004:46) om investeringsfonder. - att tillsätta en särskild utredare som undersöker möjligheten att avveckla Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet och ersätta denna med privata alternativ. Föreningen avstyrker förslag om: - att kapitalet i Premievalsfonden förs över till Sjunde AP-fondens tillgångsslagsfonder och sätts samman i en ny fond som har globalfondsexponering. Samma regler bör gälla som när andra fonder tas bort ur systemet. - att minska valfriheten för pensionsspararna genom att begränsa antalet fonder per fondbolag och företagsgrupp. - att införa en tidsgräns inom vilka fonder måste uppnå en viss marknadsandel för att få vara kvar i systemet samt den generella skrivning utredningen föreslår som i praktiken innebär att ytterligare reglering kan införas utan begränsningar. 2

3 3 - införande av en generell fondbytesavgift. Föreningen tillstyrker dock att en särskild uttagsavgift införs för att beivra korttidshandel på samma sätt som på marknaden i övrigt. Avgiften ska tillfalla fonden som kompensation för åsamkade transaktionskostnader för de kvarvarande andelsägarna. - att den livförsäkringsportfölj som Kammarkollegiet förvaltar på Premiepensionsmyndighetens uppdrag kan placeras i fonder på fondtorget eller hos Sjunde AP-fonden. Föreningen anser att frågan bör avvaktas och ingå i den utredning som efterlyses för försäkringsfrågor. - att Premiesparfonden benämns basalternativ. Bakgrund och allmänna synpunkter Fondbolagens Förening delar utredningens övergripande uppfattning att premiepensionssystemet fungerar väl och är rimligt kostnadseffektivt samtidigt som vissa förbättringar är önskvärda i form av ett bättre beslutsunderlag och mer marknadsmässiga styrmedel. Att det finns ett stort intresse för möjligheten att få välja fonder till premiepensionen visar bland annat resultatet från en undersökning som Prospera genomförde under En så stor del som 77 procent (slumpvis utvalda personer i åldern år) tycker att det är bra med möjligheten att få välja fonder. Endast cirka åtta procent tycker att staten borde sköta om även denna del av pensionen och åtta procent anser att det är för svårt att välja själv. Att två tredjedelar gjorde ett aktivt val vid introduktionen 2000 måste ses som mycket framgångsrikt. Samtidigt är det oroande att andelen nytillkomna som valt fonder aktivt 2005 är så lågt som åtta procent, även om svårigheten att engagera 18-åringar i pensionsfrågor är förståelig. Ytterligare en förklaring är den myt som har spridits om att det varit bäst att inte göra ett aktivt val. Att Premiesparfonden har gett en genomsnittlig avkastning har uppfattats som bästa avkastning trots att hälften av de valbara fonder som deltagit från starten har gett en högre avkastning fram till Utredningen tillsattes under den oro som följde av den olyckliga tidpunkten för lanseringen av premiepensionssystemet, just före en av de djupaste och längsta börsnedgångar i historien. Många pensionssparare fick se sitt pensionskapital minska i värde under de första åren. En trend som dock vände Vid årsskiftet 2005/2006 hade cirka 95 procent av pensionsspararna ett positivt saldo. Det bör också påpekas att inte heller institutionella placerare undgick att påverkas av börsnedgången. Pensionsspararna har en stor del av premiepensionen i fonder som främst placerar i aktier. Det har pensionsspararna valt utifrån en helhetssyn på den totala pensionen och med tanke på att det avser långsiktiga placeringar. Föreningen delar utredningens uppfattning att premiepensionen skall betraktas som en del av den totala pensionen. Premiepensionen utgör som mest 2,5 procentenheter av den totala premien på 18,5 procent som intjänas till den allmänna pensionen. In- 3

4 4 komstpensionen som utgör minst 16 procentenheter är knuten till den allmänna inkomstutvecklingen, vilket i riskhänseende närmast kan ses som en realränteplacering. Till tjänstepensioner finns möjligheter att välja mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring med val bland de fonder som ett specifikt försäkringsbolag erbjuder. Att genom premiepensionen kunna placera fritt direkt i upp till fem fonder från olika fondbolag ökar pensionsspararnas möjligheter att kunna kombinera fonder från olika fondbolag som kan ha olika styrkor på olika marknader. Samtidigt finns det alternativ för olika riskpreferenser och olika önskemål om engagemang. Det nya svenska pensionssystemet, som är premiebaserat och med en del av premien fonderad, väcker uppmärksamhet internationellt. Med rätta, anser föreningen, då Sverige genom en fempartiöverenskommelse lyckats reformera ett föråldrat och i längden inte hållbart pensionssystem. Att överenskommelsen tog formen av en fempartiöverenskommelse borgar också för stabilitet i systemet. En av nyckelfaktorerna i det nya pensionssystemet är den valfrihet som erbjuds i premiepensionssystemet och som kan bidra till ett eget engagemang och en ökad kunskap om pensionsfrågor och samhällsekonomiska samband. Fondbolagens Förening har sedan införandet av premiepensionssystemet framfört önskemål till Premiepensionsmyndigheten om vissa förbättringar exempelvis rörande information och beslutsstöd. Vidare har föreningen sedan starten varit kritisk till rabattsystemets konstruktion som gynnar fondbolag med små fonder. Från och med 2004 fick föreningen gehör från myndigheten för en övergång till en helt individuell rabatt, något som föreningen förespråkat sedan starten. Kombinationen av individuell och kollektiv rabatt som gällde under de första åren var både orättvis och komplicerad samt bidrog till mycket höga etableringskostnader för premiepensionssystemet. Föreningen anser att det är möjligt med ytterligare förenklingar och förbättringar av rabattsystemet (se sid 8). I betänkandet görs jämförelser med utländska pensionssystem beträffande kostnader. Föreningen anser att det är en brist att inte också resultat i form av avkastning eller pension också redovisas i dessa jämförelser. Föreningen anser att det är positivt med ett varierat utbud av fonder i systemet med konkurrens från såväl små som stora fondbolag, både svenska och utländska. Begränsningar av antalet fonder får inte ske på bekostnad av konkurrens och utbud. Föreningen anser därför att det är värdefullt att utredningen så klart deklarerar i motiven att man är emot alla begränsningar av fonder baserade på subjektiva kriterier. 4

5 5 Synpunkter på betänkandet Kapitel 8 Premiepensionssystemets basalternativ Förslag på ändringar av Premiesparfonden och Premievalsfonden Föreningen anser principiellt att Premiesparfonden först och främst skall utgöra ett bra alternativ för icke-väljarna där enkelhet bör vara ledordet. Utredningen föreslår att Premiesparfonden skall bli en valbar fond med generationsfondsprofil vilket föreningen tillstyrker under förutsättning att samma regler tillämpas för denna som för de övriga deltagande fonderna i systemet. Utredningen anser inte att de underliggande tillgångsslagsfonderna bör vara valbara i systemet. Föreningen delar denna åsikt. Premiesparfonden bör av pensionsspararna även i framtiden väljas som en fond (generationsfond). För den som önskar en annan placeringsinriktning än den egna generationsfondsprofilen, finns många alternativ på fondtorget som också kommer att kunna kombineras med Premiesparfonden om denna blir valbar. Föreningen anser inte att det finns behov av fler statliga fonder i systemet. Utredningen föreslår att Premiesparfonden benämns basalternativ. Föreningen avstyrker detta förslag. Ordet basalternativ ger en signal om att Premiesparfonden borde vara utgångspunkten för samtliga pensionssparare vilket inte är avsikten med premiepensionssystemet. Premiesparfonden bör även i fortsättningen benämnas Premiesparfonden. Om Premiesparfonden blir valbar föreslår utredningen att Premievalsfonden, d.v.s. den aktivt valda fond som förvaltas av Sjunde AP-fonden, avskaffas. Föreningen tillstyrker förslaget. Utredningen föreslår vidare att kapitalet från Premievalsfonden då placeras i Sjunde AP-fondens tillgångsslagsfonder i överensstämmelse med den globalfondsexponering Premievalsfonden har. Föreningen avstyrker förslaget och förordar istället en lösning där Premiepensionsmyndigheten informerar spararna om att kapitalet från Premievalsfonden överförs till Premiesparfonden på samma sätt som idag gäller när andra fonder lämnar premiepensionssystemet, såvida inte pensionsspararna aktivt väljer en alternativ fond. Förvaltning av livränteportföljen Utredningen föreslår att den livförsäkringsportfölj som Kammarkollegiet förvaltar på Premiepensionsmyndighetens uppdrag, kan placeras i fonder på fondtorget eller hos Sjunde AP-fonden. Föreningen anser att man bör avvakta den utredning om Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet som föreslås. 5

6 6 Röstandelsbegränsning Utredningen föreslår att dagens röstandelsbegränsning avseende Sjunde AP-fonden avskaffas och att man istället tillämpar de inflytandebegränsningar som gäller för investeringsfonder. Föreningen tillstyrker förslaget. Kapitel 9 Fondtorget inom premiepensionssystemet Föreningen delar principiellt utredningens slutsatser att det föreligger behov av bättre styrmedel inom premiepensionssystemet. I utredningen diskuteras en mängd åtgärder som skulle kunna användas för att begränsa antalet fonder i systemet såsom - årsavgift, - begränsning av antal fonder per bolag respektive företagsgrupp, - anmälningsavgift, - tidsgräns för fonder att uppnå en viss storlek, - förändringar i rabattsystemet. Utredningen diskuterar ett stegvis införande av åtgärderna. Föreningen menar att årsavgift och förändring av rabattsystem är fullt tillräckliga för att uppnå de syften utredningen diskuterar. Premiepensionssystemet bör enligt föreningsn uppfattning även fortsättningsvis vara ett öppet system med stor grad av valfrihet. Alla åtgärder som inskränker valfriheten i systemet måste bygga på marknadsmässiga principer och präglas av transparens och förutsägbarhet. Föreningen är därför starkt kritisk mot Premiepensionsmyndighetens förslag om att myndigheten på subjektiva grunder ska kunna utesluta vissa värdepappersfonder. Myndighetens möjlighet att använda reglering bör enligt föreningen tydligt lagfästas för att säkerställa förutsägbarheten i systemet. Utredningens förslag till ytterligare verktyg för Premiepensionsmyndigheten baseras huvudsakligen på att cirka 150 fonder idag representerar 90 procent av det samlade kapitalet i systemet. Föreningen delar utredningens uppfattning att det inte finns något självändamål med att ha många fonder som inte väljs i systemet, men anser att man snarare bör sträva efter ett bra fondutbud än att ange ett riktvärde på ett visst antal fonder som riskerar att bli självuppfyllande. Ett strikt mål om antalet fonder får inte innebära att etableringshinder upprättas. Viktigast är att premiepensionssystemet innehåller de fonder som efterfrågas av spararna. Vilka typer av fonder detta är kan naturligtvis variera över tiden. För få fonder på fondtorget riskerar att göra systemet ryckigt med en stor andel fonder som tillkommer eller försvinner ur systemet. 6

7 7 Införande av en årsavgift Utredningen föreslår att Premiepensionsmyndigheten skall få möjlighet att ta ut en s.k. årsavgift. Föreningen tillstyrker detta förslag och anser att det är detta instrument, tillsammans med rabattsystemet, som i första hand bör användas för att styra vilka fonder som deltar i systemet. Föreningen anser vidare att det bör uttalas att denna avgift skall räknas av från rabatten för fonden, liksom fallet är i det danska pensionssystemet. Föreningen anser att det är viktigt att fastställande av årsavgiften sker i samråd mellan myndigheten och branschen. Minska antalet tillåtna fonder per fondbolag respektive företagsgrupp Utredningen anser att Premiepensionsmyndigheten bör överväga att begränsa antalet fonder per fondbolag respektive förvaltargrupp från dagens 25/50 till 10/15 vilket var det högsta antal fonder som tilläts när systemet startade. Föreningen anser inte att det kommer att finnas något behov av en begränsning av antalet fonder vid införande av en årsavgift och ett förändrat rabattsystem. Särskilt vänder sig föreningen emot ryckiga och retroaktivt verkande spelregler som ändrar på förutsättningarna för pensionsspararna och fondbolagen. Vid en begränsning av antalet fonder anser dock föreningen med hänsyn till konkurrensneutraliteten att alla koncernbolag, oavsett antal fondbolag i en koncern, bör tillåtas samma antal deltagande fonder. Anmälningsavgift i premiepensionssystemet Föreningen anser att den anmälningsavgift som Premiepensionsmyndigheten redan har rätt att ta ut vid registrering av en fond bör kvarstå som en tänkbar möjlighet för myndigheten i dess nuvarande form, dock med bibehållet syfte d.v.s. att täcka administrativa kostnader som följer av att en ny fond deltar i systemet. Myndigheten bör emellertid vara vaksam på att inte oönskade inlåsningseffekter och etableringshinder skapas. Tidsgräns för fonder att växa innan de utesluts ur systemet Utredningen föreslår att det bör införas en möjlighet att bestämma en tidsgräns inom vilken en fond skall ha uppnått en viss marknadsandel. Fonder som inte klarar tidsgränsen skulle då tvingas utgå ur sortimentet. Föreningen avstyrker förslaget och menar att årsavgiften på ett bättre sätt kan styra fondutbudet. Lagstiftningstekniskt föreslås ovanstående tidsgräns genom en ändring av 8 kap. 2 3 st. ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundande ålderspension genom lydelsen: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de fonder och fondföretag till vilka överföring enligt första stycket 1 får göras Föreningen avstyrker förslaget då generella formuleringar enligt ovan innebär att regeringen utan begränsningar, eller Premiepensionsmyndigheten efter delegering, kan införa ytterligare krav på ytterst subjektiva grunder. Föreningen hemställer att möjliga begränsningsåtgärder preciseras i lag. 7

8 8 Ändring av rabattsystemet Utredningen anger att Premiepensionsmyndigheten bör överväga behovet av att differentiera rabatten för olika typer av fonder, vilket föreningen ställer sig positiv till. Utredningen anger vidare att prisreduktionsmodellen inte bara skall ge låga kostnader utan också styra mot ett för spararna attraktivt fondutbud. Föreningen anser att prisreduktionsmodellen, som den är konstruerad idag, inte på bästa sätt uppfyller detta krav, vilket föreningen har framfört sedan systemet infördes. Felaktiga ekonomiska incitament gör det mer lönsamt för ett fondbolag att ha många små fonder i systemet än ett fåtal större och det finns exempel på fondbolag som valt att stå utanför systemet då rabattsystemets extrema progressivitet inte uppmuntrar framgång i systemet. Föreningen anser principiellt att det måste löna sig att erbjuda en populär fond och att drivkraften att vilja växa i systemet måste bygga på en marknadsmässig grund. I en särskilt PM som lämnats till utredningen har föreningen föreslagit förändringar i avgiftssystemet och genom olika räkneexempel visat att det därigenom är möjligt att öka enkelheten, förbättra styrmedlen, minska antalet deltagande fonder och snabbare sänka den genomsnittliga förvaltningskostnaden. Detta kan göras samtidigt som valfriheten för pensionsspararna bibehålls och konkurrens på lika villkor säkerställs för de deltagande fonderna. Exemplen visar att det är möjligt att redan nu komma ned på den genomsnittliga förvaltningskostnad som med nuvarande rabattsystem uppnås först om drygt tio år. Detta skulle innebära en sänkning av förvaltningskostnaden från dagens genomsnittliga 0,40 procent till ca 0,30 procent. Föreningen anser att det i den kommande propositionen tydligt bör uttalas att Premiepensionsmyndigheten i samråd med fondbranschen skall se över rabattsystemets konstruktion. Fondbytesavgift eller avgift mot korttidshandel Utredningen konstaterar att det teoretiskt redan finns en möjlighet för regeringen att meddela närmare föreskrifter om uttag av avgift för att täcka Premiepensionsmyndighetens kostnader, vilket tolkats som att Premiepensionsmyndighen kan begära att regeringen meddelar föreskrifter om exempelvis en fondbytesavgift. Föreningen föreslår istället en uttagsavgift vid korttidshandel. Föreningen vill peka på de problem som korttidshandel orsakar för pensionsspararna och andelsägare i fonder i och utanför premiepensionssystemet. Det tydligaste exemplet rör de nya rådgivningsföretag, eller snarare förvaltare, som riktar sig särskilt till pensionsspararna inom premiepensionssystemet. Dessa företag handlar frekvent på pensionsspararnas vägnar och orsakar genom sin höga omsättningshastighet transaktionskostnader i fonderna som måste bäras av de kvarvarande andelsägarna. Rådgivningsföretagen representerar inte sällan ett större antal pensionssparare och deras kapital placeras ofta inte direkt i en ny strategisk placering, utan parkeras kortfristigt i exempelvis en kort räntefond. De fondbolag som råkat ut för detta vittnar om problem med likviditeten när ett större kapital inkommer till fonden för att kort tid 8

9 9 därefter lämna fonden för en annan. Problemet med transaktionskostnaderna existerar naturligtvis även i detta fall. Istället för en fondbytesavgift förordar föreningen införandet av en uttagsavgift för att beivra korttidshandel eller begränsa incitamenten för market timing. Denna avgift används redan idag utanför premiepensionssystemet. Specialfonder i premiepensionssystemet Utredningen lägger inget förslag om att tillåta specialfonder inom premiepensionssystemet, något som föreningen beklagar. Från starten tilläts s.k. nationella fonder (specialfonder enligt den gamla lagstiftningen) som var UCITS-liknande i systemet. Ett exempel var svenska indexfonder som tidigare inte kunde bli värdepappersfonder då Ericsson utgjorde en för stor del av Stockholmsbörsen. I betänkandet 1 till den nya lagen om investeringsfonder ansåg utredningen att det saknades, med tillämpningen av fondlagstiftningen, skäl att göra någon skillnad mellan värdepappersfonder och specialfonder. Utredningen uttalade också att fondlagstiftningen ger konsumenterna ett gott skydd även avseende placeringar i specialfonder och det inte fanns några skäl att göra skillnad på specialfonder och värdepappersfonder under förutsättning att behovet av riskspridning och konsumentskydd är uppfyllt. Denna åsikt får stöd i remissyttrandena från Premiepensionsmyndigheten, Sjunde AP-fonden och Konkurrensverket avseende delbetänkandet från värdepappersfondsutredningen 2. Specialfonder innebär inte generellt fonder med högre risk. De kan ge möjlighet till ökad diversifiering. Föreningen hemställer att frågan tas upp på nytt för diskussion. Kapitel Det fortsatta informationsuppdraget och beslutsstöd till pensionsspararna Informationsuppdraget Föreningen anser att både myndigheten och branschen kan förbättra informationen till pensionsspararna. Utredningens förslag om myndighetens långsiktiga informationsinsatser tillstyrks och föreningen ställer sig mycket positiv till förslaget om att öka folkbildning på området med exempelvis ökat utrymme för privatekonomi på skolschemat. Föreningen beklagar att inte branschens roll på informationsområdet tas upp i utredningen i större omfattning. Det är enligt föreningen en brist i dagens system att inte branschens engagemang i information och rådgivning uppmuntras mer i premiepensionssystemet. Ett exempel på en ändring som branschen efterlyser är ökade möjligheter att via Premiepensionsmyndigheten informera om en väsentlig förändring av en fond. När en fond läggs ner eller slås samman med en annan fond är det i fondspararnas intresse 1 Delbetänkande av Värdepappersfondsutredningen, Investeringsfonder Förslag till ny lag, SOU 2002:56. 2 Regeringens proposition 2002/03:150, En ny lag om investeringsfonder s. 259 ff. 9

10 10 att få information och erbjudande om lämpliga ersättningsalternativ. Ett annat exempel på ändringar föreningen förespråkar är en bättre samordning av informationsinsatserna så att fondbolagen kan komplettera Premiepensionsmyndighetens information med viktiga marknadsbedömningar som kan vara värdefulla för pensionsspararna. Föreningen kan slutligen inte förstå varför en pensionssparare i samband med valet av fonder inte frivilligt kan få ange önskemål om fortlöpande information från fondbolagen. Beslutsstöd Föreningen stödjer införandet av ett beslutsstöd för att underlätta för pensionsspararna. Ett bra beslutsunderlag för val och utvärdering är av nytta för samtliga pensionssparare. Föreningen anser att det är viktigt att stödet utformas så pedagogiskt som möjligt med tydliga instruktioner och information om vad systemet innebär och eventuella begränsningar med beslutsstödet. Föreningen anser vidare ett beslutsstöd bör präglas av ett helhetsperspektiv på pensionen och att systemet erbjuder möjligheter till fördjupad kunskap för dem som så önskar. Det är dock viktigt att beslutsstödet inte direkt eller indirekt innebär kapitalförvaltningsbeslut. Föreningen är kritisk till beslutstödet såsom det är konstruerat idag eftersom det drastiskt begränsar valmöjligheten för pensionsspararna och på subjektiva grunder utesluter fonder från val via beslutsstödet. Den grova konstruktionen av beslutsstödet utesluter fonder som av systemet definieras som för breda eller för smala. Beslutsstödet utesluter till och med fonder som förvaltas för aktivt, d.v.s. som konstruktionen anser avviker för mycket från ett index. Konstruktionen av beslutsstödet missgynnar, och i värsta fall utestänger region- eller landsfonder, branschfonder, blandfonder, generationsfonder, fond-i-fonder samt småbolagsfonder. Föreningen anser inte att detta överensstämmer med premiepensionssystemets ursprungliga tanke med ett öppet fondtorg. Utredningen föreslår att rating bör tillhandahållas för att underlätta valet av förvaltare. Föreningen tillstyrker detta förslag förutsatt att beslutsstödet förhåller sig neutral till olika typer av rating och att ratingen, om den inte är uteslutande kvantitativ, är framtagen av en från myndigheten fristående part. Då fonder betygsätts på olika sätt av olika ratinginstitut anser föreningen att det är viktigt att man inom premiepensionssystemet använder fler än ett ratingalternativ. Utredningen föreslår att möjligheten till frivillig rebalansering införs förutsatt att detta inte innebär att myndigheten tar på sig rollen som kapitalförvaltare. Föreningen har inget att invända mot detta förslag, men anser att det är en viktig pedagogisk uppgift att visa vad det innebär för konsekvenser för pensionsspararen. Utredningen föreslår vidare att myndigheten vidareutvecklar de jämförelsenormer som existerar. Föreningen har ingen erinran mot förslaget så länge en jämförelsenorm bygger på marknadsmässighet och konkurrensneutralitet. Föreningen anser att en jämförelsenorm i form av ett index som baseras på snittet av samtliga valbara fonder inklusive Premie- 10

11 11 sparfonden vore att föredra. Föreningen ställer sig vidare positiv till förslaget om att införa s.k. väckarklockor. Kapitel 12 Vissa frågor om livränta i premiepensionssystemet Utredningen förslår att en särskild utredare bör tillsättas för att undersöka möjligheten att avveckla Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet och ersätta denna med privata alternativ. Föreningen tillstyrker förslaget. Utredningen föreslår en successiv övergång till livränta från 61 års ålder. Föreningen tillstyrker att denna möjlighet införs. Vidare föreslås på sikt en växlingsmöjlighet mellan fondplacering och livränta efter denna åldersgräns. Föreningen tillstyrker förslaget. FONDBOLAGENS FÖRENING Pia Nilsson Joakim Uvegård 11