RIKSINTRESSE KULTURMINNES- VARD HALLANDS LAN. Del II

Transkript

1 RIKSINTRESSE KULTURMINNES- VARD HALLANDS LAN Del II

2 Underlag för tillämpning av lag om hus- hållning med naturresurser - NRL 2 kap 6 Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av omradenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet; skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall sarskilt beaktas. &tråden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

3 RIKSINTRESSE för Hallands Ian Tredje upplagan Länsstyrelsens tryckeri 1993 Meddelande 1988:17 ISSN ISRN LSTY-N-M SE

4 I N N E H A L L S F O R T E C K N I N G 1.1 Naturresurslagen 1.2 Bakgrund - länsstyrelsens och centrala verkens ställningstaganden 1.3 Allmänna kommentarer till urval och avgränsningar 1.4 Riksintressena i den kommunala översiktsplanen Z. RIKSI-SEN - KULTURMINNESVÅRD 2.1 särskilda komentarer till urvalet 2.2 Berörda områden i Hallands lan bersiktskarta Tabeller Lagändring Registerblad

5 OmrAdena Aterfinns p2 föl- jande sidor : Särö Vallda kyrkby Kungsbacka innerstad Hjälm - Rossared Onsala Sandö Mönsters lotsplats Nidingens fyrplats Kaptensgårdarna Mårtagården och Apelhögen Onsala kyrkby Fjäras Bracka Äskhults by T jolöholm Varbergs innerstad Grime t on Träslövslage Dagsås Bergs by Lindhults gods m m Ä t radalen Vinbergs kyrkby Falkenbergs innerstad Vastaddalen RY by Lander yd Jalluntofta kyrkby Rydöbruk Ödegarde t, Södra Unnaryd Femsjö kyrkby Fröllinge - Susegården Kvibille Vapnödalen Sperlingsholms gods Slottsmöllan - Övraby Tyludden - vlöns fyrplats Halmstad, Inners taden och Östra f örs taden Stjärnarps gods Eldsbernaåsen

6 KN 38 Dollaltebygget 39 Tjarby 40 Lagadalen 41 Laholnis innerstad och Lagaholin 42 Dömestorp m m

7 Sammanfattning 1.1 Naturresurslagen Riksdagen har tagit beslut om en ny lag om hushållning med naturresurser m m, NRL, som trädde i kraft den 1 juli Införandet av NRL innebär att hushållningsbestämmelserna för användningen av mark och vatten i riksdagens riktlinjer för den fysiska riksplaneringen har lagreglerats. NRL innebar en precisering av de allmänna intressena för användningen av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt som skall vagas in i beslut. NRL syftar till att - bevara en god natur- och kulturmiljö - trygga landets försörjning med naturresurser på lång sikt - främja ett ändamålsenligt samhallsbyggande NRL ar inriktad mot skydd av långsiktiga och för landet väsentliga värden. Detta innebar inte att NRL ensidigt framjar bevarandeintressen och långsiktiga försörjningsbehov. Lagens grundläggande syfte är att främja en användning av naturresurserna som ar förnuftig för samhället vid en allsidig, samlad bedömning, både i ett långsiktigt och i ett kortsiktigt perspektiv. NRL:s hushållningsbestämmelser utgör en för olika lagar gemensam grund för att avgöra konkurrensfrågor i samband med beslut som rör ändrad användning av mark- och vattenresurserna. I NRL:s andra kapitel anges grundläggande hushållningsbestämmelser för olika verksamheter och intressen. För vissa av dessa verksamheter och intressen kan områden av riksintresse anges. I NRL:s tredje kapitel anges särskilda hushållningsbestammelser för vissa angivna områden, som med hänsyn till deras natur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste satt framjar en langsiktig hushiillning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.

8 För i denna rapport redovisade sektorer ar i första hand lagtexten som anges i rutorna pa omslagets insida tillämplig. 2.2 Bakgrund - länsstyrelsens och centrala verkens ställningstaganden I en tidigare planeringsomgång i samband med den fysiska riksplaneringen under 1970-talet redovisades områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt miljöer och större områden av betydelse för kulturminnesvården. Under hösten 1985 och 1986 utformade planverket, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet allmänna råd för det översynsarbete av riksintressena som länsstyrelserna ombads göra under Länsstyrelserna sammanställde förslag och material som underlag för de centrala verkens ställningstaganden till riksintressen. Detta arbete bedrevs inom planeringsavdelningen med insatser från främst plan- och naturvårdsenheterna samt från länsantikvarien* Underlag hämtades från dels material inom länsstyrelsen och dels från universitet, högskolor, organisationer eller personer med särskilda kunskaper. Landsantikvarien vid Hallands länsmuséer samt fiskenamnden i länet har bistått med ett omfattande faktaunderlag. I oktober 1986 informerades länsstyrelsens förtroenmannastyrelse om arbetet och de förslag som därvid tagits fram för Hallands län. Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet har den 8 februari 1988 resp 5 november 1987 och 30 januari 1989 tagit beslut om vilka områden som är av riksintresse i länet enligt naturresurslagens 2 kap 6 5. I enlighet härmed omfattar föreliggande redovisning en beskrivning och avgränsning av områden för naturvård (del I), kulturminnesvård (del II) samt friluftsliv och områden med särskilda hushållningsbestämmelser (del III). 1.3 Allmänna kommentarer till urval och av~ransninear I allt väsentligt motsvarar bestämmelserna i NRL de riktlinjer som riksdagen tidigare givit i den fysiska riksplaneringen (FRP) för hushållning med mark och vatten samt de allmänna reglerna om den hänsyn som skall tas till natur- och kulturmiljön vid planläggning m m enligt den tidigare byggnadslagstiftningen. I vägledningen för den översyn som nu företagits angav RAA därför att de motiv fortfarande är aktuella som gällde när kulturminnesvårdens riksintressen valdes ut inför den fysiska riksplaneringen och att det således inte finns anledning att ompröva huvudparten av materialet. Sedan det första urvalet gjordes har dock kunskapslaget förbättrats avsevärt genom inventeringar, ut-

9 redningar och inte minst den systematiska genomgang av kulturmiljön som skett i arbetet med att uppratta regionala och kommunala program för kulturminnesvarden. Silunda har preciseringar skett av det kulturhistoriska innehållet bl a i de s k större omradena av betydelse för kulturminnesvården i enlighet med de riktlinjer som givits i förarbetena till NRL. I samband med att andra mer representativa miljöer nu har lyfts fram har det givetvis också funnits anledning att låta vissa miljöer ur FRP-materialet utgå. En miljö kan vidare ha förändrats i negativ riktning genom åtgärder som företagits - eller inte företagits - sedan urvalet gjordes. Vissa enstaka objekt/ kulturminnen - av s k monumentkaraktär, där området är av begränsad storlek - har aven utmönstrats om deras omgivning inte behöver ett vidare skydd an det kulturminnesvårdens speciallagstiftning kan ge, även om de i sig klart ar av nationell betydelse från kulturhistorisk synpunkt. Enligt NRL skall områden med kulturvärden av riksintresse skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada detta intresse. Lagen utesluter således inte tanken på varje förändring inom områdena. Lagens formulering är ändå starkt restriktiv mot förändringar. Med anledning av detta fann departementschefen det lämpligt att, i den proposition som föregick lagen, markera att områdena skulle avgränsas utan s k "säkerhetszoner". Sådana zoner skulle inte vara påkallade då det enligt departementschefen är självklart att aven en exploatering utanför ett avgränsat område måste bedömas mot riksintresset om denna exploatering är av sidan karaktär att den påverkar riksintresset. Ovanstående innebär å ena sidan att områdena inte skall vara så stora att endast mycket ingripande förändringar inom vissa delar av områdena kan tankas komma i påtaglig konflikt med riksintresset. A andra sidan skall de inte heller vara så små att även alldagliga förändringar utanför gränsen kan komma i konflikt med riksintresset. 1.4 Riksintressena i den kommunala översiktsplanen För områden av riksintresse galler att de skall skyddas mot atgarder som påtagligt kan skada det aktuella intresset. Det ar en kommunal angelägenhet att planlägga anvandningen av mark och vatten. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. I översiktsplanen skall redovisas allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vattenområden. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och vattenområden ar avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Kommunen skall i översiktsplanen redovisa hur kommu-

10 nen avser att havda och beakta riksintressena. Översiktsplanen utformas efter samråd med länsstyrelsen. I de flesta fall torde enighet kunna uppnas om hur riksintressena skall tillgodoses. I de fall lansstyrelsen inte delar kommunens uppfattning om hur ett riksintresse bör tillgodoses skall länsstyrelsen ange detta i sitt granskningsyttrande. Med utgångspunkt från hushållningsbestämmelserna i det planeringsunderlag som framställts och från övervaganden i översiktsplanen fattar kommunen, länsstyrelsen och andra prövningsmyndigheter rattsverkande beslut om hur riksintressen skall tillgodoses i planer, mål och ärenden, där olika mark- och vattenanvandningsintressen vags mot varandra. Föreliggande underlag bör ge goda förutsättningar för det samarbete mellan statliga myndigheter och kommuner som behövs för att säkerställa från nationell synpunkt viktiga skyddsvärden. Enigheten har i allmänhet varit stor mellan staten och kommunerna under 1970-talets planeringsarbete nar det gäller behandlingen av områden av aktuellt slag.

11 Kulturminnesvård riksintressen 2.1 särskilda kommentarer till urvalet Översynen av kulturminnesvårdens riksintressen har skett i anslutning till arbetet med att utarbeta förslag till kommunala kulturminnesvårdsprogram. Detta arbete är utfört för samtliga kommuner. Det praktiska arbetet har utförts av landsantikvarien vid Hallands länsmuséer i nära samarbete med resp kommun och länsstyrelsen. Kulturminnesvårdsprogrammen har i dessa fall varit föremål för bred remissbehandling i kommunerna och länet (regionala myndigheter). Urvalet av områden som bedömts vara av riksintresse står därför i överensstämmelse med det som anges i de kommunala programmen. I förhallande till FRP-urvalet har nu betydande preciseringar skett av kulturminnesvårdens intressen, bl a inom de fem s k större områdena av betydelse för kulturminnesvården: Onsalahalvön, området öst och sydöst om Kungsbacka, Varberg och Himledalen, Ätradalsområdet samt Hallandsåsområdet. Ser man till landet som helhet kan pekas på tre aspekter som är särskilt viktiga att slå vakt om inom länet. Det är kusten med öppet slättlandskap och längst i norr karga klippor, sjöfart, fiske, sedan floddalarna med uråldriga kontakter inåt landet och med varierande karaktär sinsemellan och slutligen är det karaktären av gränsland med danska drag, befästningar och handelsstäder med äldre medeltida föregångare. 2.2 Berörda områden i Hallands län Med de utgangspunkter som arbetet bedrivits fran finns underlag att ange 42 områden av riksintresse för kulturminnesvård. Ett flertal av dessa är nya riksintressen. Ca 10 kvarstår sedan FRP-urvalet om an med preciserade gränser och modifierade verkningar. En sammanfattande karaktäristik framgår av tabellerna sid 10. Områdena visas på följande översiktskarta.

12 HALLANDS LAN RIKSINTRESSE KULTURMINNES- 0 VARD 5 november 1987 och 30 januari 1989

13 Hallands lan Omrade av riksintresse KuIturminnesvard r Beteckn Omradesnamn Karaktäristik Kungsbacka korrmun Särö Vallda kyrkby 1 Kungsbacka innerstad Hjälm-Rossared Onsala Sandö Mönsters lotsplats Nidingens fyrplats Väl avgränsad halvö med traditioner som kronogård och sateri. Miljön formad av 1800-talets badortsepok och det tidiga 1900-talets utveckling mot en förnäm villaförs tad till Göteborg. Jordbruks- och kyrkby av hög ålder, troligen med ursprung i förhistorisk tid. välbevarad, för Nordhalland representativ bondebebyggelse från 1800-talets mitt samt sateri från 1600-talet. Innerstad av medeltida ursprung, präglad av handel och hantverk (agrar köpstad), med en för 1800-talets andra hälft och 1900-talets inledning karaktäristisk, småskalig trähusbebyggelse. Även kyrkan, från , byggd i trä Uppodlad dalgång och omgivande höjdsträckningar med ett stort antal för Nordhalland typiska fornlämningar från brons- och järnåldern samt storgårdsanläggningen Rossared av medel tida ursprung med underliggande torp och arbe tarbebyggelse. Fornborg i strategiskt läge. I Hjälms by vattenfall med flera lämningar efter kvarndrift. I m iskt Nordhalländsk t kus thedlandskap I på- klippig ö med lämningar (rösen, sten- I sättningar m m), från förhistorisk tid. - Kustavsnitt med för Nordhalland typiska fornlämnings typer, bl a unika labyrin-. ter. välbevarad lotsplats anlagd under 1700-talet i ett område präglat av sjöfarten. Sveriges första fyrplats (1645) och den enda med dubbelfyr. En väl bevarad helhetsiniljö med bebyggelse från tal.

14 Hallands lan Omrade av riksintresse Kulturminnesvård Beteckn Karaktäristik Kaptensgårdarna Mårtagården och Apelhögen Onsala kyrkby Fjärås Bräcka Askhults by T jolöholm Mycket välbevarade och representativa exempel på s k kaptensgårdar, baserade på en kombination av jordbruk och sjöfart, vilka var vanliga på Onsalahalvön under och 1800-talen. Äldre; be tydande sockencentrum med beva rade förhistoriska lämningar, tidigmedeltida kyrka, prästgård och klockaregård från 1700-talet, kyrkstallar, kvar1 m m från 1800-talet. Kyrkan illustrerar mycket av Onsalaböndernas välstånd och särar t. Moränås meddelvistjppen ljunghed ocheti mycket stort antal fornlämningar. Åskrönet med en gammal färdväg har en ansamling av förhistoriska gravar, t ex storhögarna vid Limmanas. Ett gravfält med resta stenar vid Li ar ett av de få somkanknytas till en intilliggande' bosättning. Fornborg med strategiskt läge. Ursprungligen tidigmedeltida kyrka. Unik by, då gårdarna inte flyttades ut i samband med 1800-talets skiften. Mycket ålderdomlig, välbevarad tät gårdsbebyggelse bevarar 1700-talskaraktären. Omgivande odlingslandskap med ett flertal spår av äldre tiders odling. Få motsvarigheter finns i södra Sverige. Tidigmedeltida storgårdsanlaggning med komplett slottsanlaggning från sekelskiftet 1900, uppförd i Tudorstil. Omgivande trädgårdsanläggning och kulturlandskap med bl a förhistoriska lämningar.

15 Hallands Ian Omrade av riksintresse KuIturminnesvard Beteckn Karaktäristik Varbergs k o m Varbergs innerstad Grimeton Träslövsläge Dagsås Falkenbergs kommun Bergs by Liedeltida slott och fästning med bevara de delar från såväl dansk som svensk tid. Bad- och kurortsanlaggning med söt ter i 1810-talet. Stadsområdet "Platsar na" med enkel trahusbebyggelse från 1800-talet. "Varberg inom Vallgatorna" ned rutnätsplan från 1660-talet och dels lågskalig trahusbebyggelse från och 1800-talen, dels monumental stenbebyggelse från ca Kustsanatoriet Apelviken med välbevarad sanatoriemil jö. Odlingslandskap präglat av tiden efter laga skiftet med ett stort antal delvis unika förhistoriska gravanlaggningar. Storgårdar med välbevarad, kassicistisk bebyggelse. Radiostationen, startad1925 ett sentida och udda inslag i den agrara miljön, utgör den moderna symbolen. för Grimeton. Hallands största och ärmu levande fiske läge. Naturligt framvuxen bebyggelsestruktur med krokiga, smala, gärdsgårds kan tade gator och traditionell trähusk byggelse. Storgårdar av medeltida utsprung med ålderdomlig, välbevarad bebyggelse. Kyrkby med tidigmedel t ida kyrka, kvarnmiljö, skola etc. Gården Klev bildad vid 1800-talets mitt och med historia förknippad med den halländskalantbruksutbildningen. Ålderdomlig t odlings landskap i skogsbygd med små terranganpassade, kraftigt stenbundna tegar och odlingssten i rösen och gärdsgårdar samt bevarade och delvis armu hävdade ängsmarker. Valbevarad gårdsbebyggelse av hög ålder.

16 Hallands Ian Omrade av riksintresse KuIturrninnesvard Beteckn Karaktäristik KN 19 (6 delområden 1 Lindhults gods m m At radalen (aven i Varbergs kommun) Vinbergs kyrkby Falkenbergs innerstad Vastaddalen Storgårdar i fullåkersbygd. Lindhult, ned delvis unik och välbevarad bebyggelse, som sedan 1800-talets mitt varit zentrum för bl a kreatursavel. Godset utgör en sammansatt storgårdsmiljö av betydelse för förståelsen av en gången tids ekonomiska och sociala struktur. hgivande odlingslandskap, med märgelgravar m m, ar ett illustrativt exempel på 1800-talets sjösänkningar (Ramsjön). Levande, välhävdat, agrart kulturlandskap, präglat under 1800-talet, som i hög grad bevarats från 1900-taletssnah ba förändringar. Hög fornlämningstathet från forntidens samtliga epoker. Medeltida kyrkor. Storgårdar med välbevarad( herrgårdsmiljöer. Marknadsplats medtra dition som livdjursmarknad sedan tale t. Kyrkomiljö med ett stort antal var för sig värdefulla komponenter. Vinbergs kyrka i ohuggen granit, efter ritningar av "kyrkoarkitekten" Adrian Pettersson prästgård, kyrkstallar etc. Kvarnplats med medeltida ursprung. Personhistoriskt intresse genom Olof von Dalins födelse i prästgården. Innerstad med ovanligt väl bevarat aldre stadsområde. sydvästligaste utposten för den nordskandinaviska träbyggnadstraditionen. Bevarade lamningar ef. ter medeltida borg och kyrka. En för landet unik stenvalvsbro från 1700-talets mitt. Levande och välhavdat kulturlandskap med stort inslag av förhistoriska lamningar och traditionell bondebebyggelse. Partier med bevarade äldre odlings. landskap ined hävdade ängs- och hagmarker, ädellövskogar m m. Kyrka och.stor gårdar med medel t ida ursprung. Traditionell jordbruksbebyggelse typisk för mellersta Halland. Unik kvarnanlaggning vid Berte.

17 Hallands lan Omrade av riksintresse Kulturminnesvård Beteckn Omradesnamn Karaktäristik Hylte kommun Lander yd Jälluntofta kyrkby Rydöbruk Odegarde t, Södra Unnaryd Femsjö Kyrkby Halmstads kommun Fröllinge - Susegården Kvibille Skogsby med unikt, värdefullt, ålderdon ligt och ännu välhävdat odlings land ska^ Förhistoriska gravar och röjningsrösen typiska för regionen. välbevarad ålderdomlig bebyggelse. Stationssamhälle med välbevarad äldre järnvägsmiljö vid mindre järnvagsknutpunkt. Stor ålderdomlig kyrkby med välbevarad traditionell bebyggelse typisk för väs1 ra Smålands skogsbygder. Stor, val sammanhållen och differentierad industri- och samhallsmiljö, närmas av brukskaraktar. En av de bast bevarade industrimiljöerna i Hallands lan. Stort, kvarvarande bokhult med fossil åkermark som hävdats under perioder i drygt år. Ålderdomlig, välbevarad kyrkby i skogsbygd med homogen kyrkbybebyggelse omgiven av odlingslandskap med ängs- och hagmarkspartier. Medeltida kyrka. Präst gård med Friesmuséet, av personhistoriskt intresse. Storgårdsanlaggningar med anor från medeltiden resp 1600-talet med välbeva. rad bebyggelse, omgivna av kulturlandskap innehållande förhistoriska gravan. läggningar, delar av den gamla kusthuvudvägen, slottsparker, alléer m m. Koncentration av förhistoriska gravhögar som tyder på att området tidigt varit av stor betydelse för bygden. Kyrk. by, soni länge varit bygdecentrum, nied tidigmedeltida kyrka, tingsplats, gast, givaregård, skolor m m vid äldresträck ning av den gamla kusthuvudvägen.

18 Hallands län OrnrAde av riksintresse KU Itu rminnesvard Beteckn KN 31 KN 32 KN 33 KN 34 KN 35 KN 36 KN 37 * Omradesnamn Vapnödalen Sperlingsholms gods Slo t tsmöllan - &raby Tyludden - Tylöns fyrplat: Halmstad, innerstaden och Östra förstaden Stjärnarps gods Eldsbergaåsen Karaktäristik Vapnö gods, med underlydande gårdar, och Heagård i en under 1800-talet intensivt uppodlad dalgång med bl a margelgravar. Kyrka av medeltida ursprung och förhistoriska gravhögar. Godsanlaggning från mitten av 1600-talet med ålderdomlig, välbevarad bebyggelse i typiskt herrgårdslandskap med alléer. Stort antal fornlämningar med bl a Hallands största gravhög från bronsåldern. Slottsmöllan, en av Hallands bast beva rade och mest betydande äldre industri. anläggningar- Helhetsmiljö av brukskaraktar. Övraby, platsen för det äldsta Halmstad, med bl a medeltida kyrkoruin som härrör från 1100-talet. Kustmiljö med förhistoriska gravrösen och bebyggelse representerande sjöfartens utbyggnad i form av lots- och fyr. platser. Småfolkets etablering i badorten Tylösand ("Taltstaden"). Medeltida innerstad med ett stort anta lamningar efter 1600-talets befastningsstad. Kyrka från 1400-talets förra hälft. Vissa välbevarade och för sydsvensk byggnadskultur representativ, byggnader från den förindustriella sta den. Östra förstaden med rutnatsplan från 1884 och storskalig stenhusbebyggelse. Godsanlaggning med ursprung i dansktidens 1600-tal och omgivande kulturland skap med park, ädellövskog och öppna odlingsmarker med margelgravar. Ett stort antal förhistoriska gravar, kyrka och bebyggelse som antyder konti nuitet i bosättningen, p6 en av länets mäktigaste rullstensåsar. Karaktarsska pande bronsaldershögar i krönlagen. Re: ter efter en medeltida by vid kyrkan talsgården Stora Fladje med delvi, unik, välbevarad bebynp,el.se.

19 Hallands lan OrnrAde av riksintresse K u rminnesvard ~ Karaktäristik Laholms kommun Bollaltebygget T järby Lagadalen Laholms innerstad och Lagaholm Jälbevarad, unik, kringbyggd gårdsan- Läggning representativ för den sydskan, linaviska byggnadskul turen och omgivan le kulturlandskap med bevarad ljunghed Jordbrukslandskap med en kraftig koncei :ration av karaktarsskapande förhisto- 5ska gravanläggningar samt sammanhållen och relativt välbevarad kyrkbybe- ~yggelse med bl a f d tingshus och gast^ ;ivaregård vid den förbigående gamla custhuvudvägen. {tt exempel på vattenkraftverkens ut- 3yggnad vid 1900-talets början med sju craftverk inom kommunen/länet. Välbeva, cade och väl sammanhållna kraftverksniljöer med stora kraftverksbyggnader neddelvismonumental arkitektonisk ut- Eoming. En av de äldsta (ca f Cr) boplatslämningarna i länet vid Kar, sefors. Cnnerstad med en ovanligt ålderdomlig >ch välbevarad helhetsmiljö. Den nord- Ligaste utposten i sydvästsverige för len sydskandinaviska byggnadskulturen laserad p& korsvirke och tegel. Medeliida kyrka. Lagaholm med medeltidaborg min, ett exempel på den danska ceniralmaktens behov av stödjepunkter i rikets periferi. Stenvalvsbro vid Laga lolm f rån tale t. Kungsladugård ös ter om Lagaholm. Trolig förhistorisk andelsp plats vid Köpinge.

20 Hallands lan Omrade av riksintresse KuIturminnesvard Beteckn Omradesnamn I Karaktäristik Dömestorp m m Två storgårdar i öppet jordbrukslandskap vid foten av Hallandsås, båda omnämnda redan på 1400-talet. Skottorps slott uppfört på 1600-talet. Slottsparken, med karaktär av engelsk park, har delvis unikt trädbestånd. Huvudbyggnaden på Dömestorp från Hasslövs medeltida kyrka med intilliggande prästgård och skola. Nlåkersbygd med märgelgravar och alléer. På Hallandsås ett stort område med fossil åkermark, flera stora bronsåldersrösen och en för Halland unik hällristning*

21 LAGANDRING! i texten och p3 kartor har bl a hänvisats till fornminneslagen, lagen om byggnadsminnen, kungörelsen om det offentliga byggnadsvasendet och begravningskungörelsen, Dessa lagar och kungörelser har helt eller delvis upphört att galla och fr o m den 1 januari 1989 ersatts av "Lagen om kulturminnen" (SFS 1988:950), enligt följande: Kldre lagstiftning - 31 /l Fornminneslagen - fornlämningar -3s Lagen om byggnadsminnen - 1 Kungörelsen om det offentl i ga byggnadsvasendet - byggnadsminnesmärke - kyrkobyggnader Begravningskungörelsen - begravningsplatser Ny lagstiftning 1/ Lagen om kulturminnen - 2 kap - 2 kap 2 3 kap - 3 kap och 4 kap - 3 kap 1 S, "statligt byggnadsminne" - 4 kap kap - 4 kap S