Förbundsstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde

Transkript

1 Förbundsstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 20 maj kl 9 Plats: Regionförbundets kansli, Uppsala Ärenden 1. Öppnande 2. Protokollsjusterare 3. Föredragningslista Uppländsk Drivkraft Uppsala universitet, SLU och Regionförbundet Uppsala län. Samverkansstipendium för Uppsalaregionen 5. Idé och utvecklingsgruppen Västland Karlholmsbruk. Brev om trafiksäkerheten i Karlholmsbruk 6. Synskadades riksförbund Uppsala län. Brev om gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor Välfärd och FoU stöd 7. Socialdepartementet. Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Yttranden 8. Miljödepartementet. Redovisning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven 9. Socialdepartementet. En samlad kunskapsstyrning för hälso och sjukvård och socialtjänst. Ds 2014:9 10. Näringsdepartementet. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft (kommer senare) 11. Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs och fiskeriprogrammet i Uppsala län, del I (muntligt på AU) 12. Länsstyrelsen Uppsala län. Regional handlingsplan för klimatanpassning Uppsala län.

2 Internt 13. Medlemsavgift Sammanträdesplan Granskningsrapporter. Yttrande till revisorerna Information/Rapporter 16. Nationellt forum 9 maj (Cecilia Forss/Jacob Spangenberg, muntlig) 17. Digital agenda för Uppsala län, lägesrapport (skriftlig på förbundsstyrelsen). 18. Almi Företagspartner inför 2015 (Catharina Blom, muntlig) 19. Almi Företagspartner Uppsala AB. (CH Koit, på förbundsstyrelsen) 20. Ledningsmöte strategisk samverkan Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och regionförbundet 11 april (Cecilia Forss/Catharina Blom, muntlig) Anmälan 21. Jordbruksdepartementet. Landsbygdsprogram Samråd, miljöbedömning. Ordförandebeslut

3 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/102 Maria Didi Uppsala universitet, SLU och Regionförbundet Uppsala län. Samverkansstipendium för Uppsalaregionen Regiondirektören föreslår att arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att inrätta ett årligt stipendium för att uppmärksamma goda samverkansinsatser mellan länets två universitet och aktörer i Uppsalaregionen att fastställa kriterier och nomineringsförfarande för samverkansstipendiet i enlighet med förslaget, samt att som stipendiebelopp avsätta sek ( sek per lärosäte). Ärende Samverkanstipendiet avser att belöna universitetsanställda som på ett synligt och nydanande sätt utvecklat samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller andra aktörer i Uppsalaregionen. Olika former av samverkansinsatser kan belönas. Bedömningskriterier är: Att ha utvecklat samverkan som är nydanande vad gäller inriktning och former Samverkans beständighet över tid, långsiktiga relationer Ömsesidighet - att etablera dialog för kunskapsöverföring Resultatet av samverkan, såväl i näringsliv och samhälle som inom universiteten Samverkans externa synlighet och uppmärksamhet i omvärlden Stipendiet kan riktas till individer eller grupper. Två stipendier utdelas årligen, ett per lärosäte. Stipendiebeloppet, som bekostas av regionförbundet, är kronor per stipendiat och lärosäte. Summan är öronmärkt att användas för förkovran och utveckling av nya samverkansinsatser. Både universitetsanställda och externa parter kan nominera stipendiater. Inkomna nomineringsunderlag bereds av en grupp med representanter från de båda universiteten och regionförbundet. Beslut om stipendiater fattas av rektorer och förbundets styrelseordförande gemensamt års stipendier delas ut i samband med förbundsfullmäktige den 4 december. Vid det tillfället får stipendiaterna även hålla en kortare föreläsning om sina insatser. Utformningen av stipendiet fastställs i dialog med ledningen för Uppsala universitet respektive Sveriges Lantbruksuniversitet. Formerna för informationsspridning av nomineringsmöjlighet och uppmärksammandet av utvalda stipendiater inom akademin diskuteras för närvarande. Bilaga: Förslag till utformning av Uppsalaregionens samverkansstipendium 1 (1)

4 Dnr: RFUL 2014/102 Förslag till utformning av Uppsalaregionens samverkansstipendium Syftet med stipendiet är att uppmärksamma och stimulera goda samverkansinsatser mellan Uppsalaregionens två universitet och omvärlden. Genom att uppmärksamma samverkansinsatser kan goda exempel, som ger hjälp i den regionala utvecklingen, spridas samtidigt som universitetsanställda (och studenter) får ett meriterande erkännande för sitt arbete. Ytterligare ett mervärde är att nomineringsförfarandet ger en bra överblick över samverkansprojekt som bedrivs vid universiteten. Nedan ges förslag till hur Uppsalaregionens samverkansstipendier kan utformas vad gäller kriterier, nomineringsförfarande och val av stipendiater. Inspiration är bland annat hämtad från motsvarande process på Göteborgs universitet och andra lärosäten i landet (se bilaga). Kriterier: Kriterierna bör ta fasta på den eller de som på ett synligt, nydanande sätt utvecklat samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller andra aktörer i Uppsalaregionen. Olika former av samverkansinsatser kan belönas. Bedömningskriterier bör vara: Att ha utvecklat samverkan som är nydanande vad gäller inriktning och former Samverkans beständighet över tid, långsiktiga relationer Ömsesidighet - att etablera dialog för kunskapsöverföring Resultatet av samverkan, såväl i näringsliv och samhälle som inom universiteten Samverkans externa synlighet och uppmärksamhet i omvärlden Stipendiemottagare: Stipendiet kan riktas till individer eller grupper inom akademin. Två stipendier utdelas årligen, ett per lärosäte. Stipendiet: Stipendiet föreslås bestå av ett diplom samt en prissumma på kronor per stipendiat, som bekostas av Regionförbundet Uppsala län. Stipendiet delas ut som en personlig ersättning till den eller de personer som mottagit stipendiet. Summan ska riktas mot förkovran och utveckling av nya samverkansinsatser. Nominering: Nomineringen bör i huvudsak bestå av en utförlig motivering om varför samverkanskonceptet och berörda personer är lämpliga mottagare av stipendiet. Utöver detta bör nomineringen även inkludera en kortfattad beskrivning av samverkansinsatsen, hur den kommit till användning och hur den bidragit till att stärka universitetens omvärldsuppdrag. Nomineringsförslag (ca1-3 sidor) föreslås innehålla följande uppgifter: Namn på nominerade och den institution som är bas för samverkansinitiativet i fråga Beskrivning av samverkansinsatsen och hur det kommit till användning Motivering till nomineringen; varför ska detta initiativ motta stipendiet (se bedömningskriterier ovan) Nomineras av: namn och institution Ev bilagor som styrker nomineringen

5 Dnr: RFUL 2014/102 Det är centralt att information om nomineringsmöjligheten sprids brett inom respektive universitet. På grund av stipendiets karaktär bör även utomstående kunna nominera stipendiater. Samverkansprojektet kan exempelvis vara mer uppmärksammat utanför än inom universitetet. Val av stipendiater: Beredning av nomineringsunderlagen hanteras av en mindre gruppbestående av representanter från universiteten och regionförbundet. Beslut om stipendiater fattas av rektorer och regionförbundets styrelseordförande gemensamt. För att skapa uppmärksamhet kring stipendiet bör det delas ut både i samband med exempelvis doktorspromotion och vid förbundsfullmäktiges sammanträde i december. Vid det tillfället får stipendiaten även hålla en kortare föreläsning om sina insatser.

6 Dnr: RFUL 2014/102 Bilaga. Kartläggning av samverkansstipendium vid svenska lärosäten Fyra av de totalt 16 tillfrågade lärosätena har instiftat ett samverkansstipendium eller motsvarande. Det gäller; Göteborgs universitet, Örebro universitet, Karlstad universitet och Linköpings universitet. Av dessa är det enbart i Örebro som stipendiet instiftats i samarbete med en regional aktör (regionförbundet). Övriga lärosäten har instiftat priset på eget bevåg. Stipendiesumman varierar från sek till sek. I samtliga fall utbetalas stipendiet i form av ett verksamhetsbidrag. Enbart i Göteborg kan andra aktörer än universitetsanställda nominera en kandidat. I många fall har en kommitté eller liknande tillsatts för beredning av förslagen. Rektor är den som fattar beslut. Göteborgs universitet Kriterier: alla typer av insatser inom området kan belönas; spridning av GU:s kompetens, nyttjande av omvärldens kompetens samt ömsesidiga samarbetsprojekt. Meriterande är nytänkande vad gäller inriktning på och former för samverkan, insatsens genomslag och beständighet över tid Pristagare: enskild individ, en grupp av individer eller en organisatorisk del av universitetet. I de fall samverkan inbegriper studenter eller externa parter kan även dessa vara pristagare. Priset: diplom samt kronor som utbetalas som ett verksamhetsbidrag till den eller de institution(er)/enhet(er) där de universitetsanställda pristagarna arbetar. Prissumman ska användas för att utveckla pristagarna och det projekt de belönats för. Om samverkan inbegriper studenter och/eller extern part bör den verksamhet som prissumman finansierar även komma dessa till del. Nominering: även andra än anställda och studenter kan nominera pristagare. Nomineringen måste innehålla en utförlig motivering. Dokument som kan styrka nomineringen kan bifogas. Vid behov kan den priskommitté som föreslår pristagare inhämta referenser, men kommittén kommer har inga andra möjligheter att göra egna undersökningar eller kompletteringar. Val av pristagare: rektor beslutar om pristagare. Priset delas ut i samband med doktorspromotion. För beredning av förslaget har samverkansberedningen internt utsett en priskommitté bestående av två till tre fakultetsrepresentanter samt en studentrepresentant. Övrigt: Ca 40 nomineringar årligen. Satsningen anses framgångsrik, dock bör informationsspridningen kring stipendieutdelningen ökas. Ett starkt mervärde är att det ger en bra överblick över samverkansprojekt inom universitetet Örebro universitet Kriterier: Samverkanspriset är instiftat på initiativ av Regionförbundet för att fördjupa samarbetet med Örebro universitet. Kriterierna är ej strikta utan helt enkelt vem har under det gångna året på ett föredömligt sätt samverkat med det omgivande samhället? Hur har det skett och vilka resultat har kommit ut av det?

7 Dnr: RFUL 2014/102 Pristagare: Stipendiet ska årligen gå till den person eller grupp som inom universitetet som under läsåret på ett innovativt sätt utvecklat universitetets samarbete med näringsliv eller offentlig sektor i Örebroregionen. Priset: Priset, som delas ut vid den akademiska högtiden, är kr. Nominering: Prefekter och dekaner får nominera kandidater med motivering. Val av pristagare: Stipendiekommittén utgörs av Rektor vid Örebro Universitet (ordförande), regionstyrelsens ordförande, Regionförbundet Örebro samt VD, Handelskammaren Mälardalen. Karlstads universitet Kriterier: följande bedömningsgrunder ger vägledning för nominering: Skapat förutsättningar för studenterna att under sin studietid möta framtida arbetsgivare Tillsammans med företag/offentlig verksamhet genomfört gemensamma projekt/case där studenterna på olika sätt kunnat få en djupare kunskap om den framtida yrkesrollen Utvecklat praktikrelaterade kurser/kursmoment eller på annat sätt möjliggjort verksamhetsförlagda moment för studenterna Pristagare: stipendiet kan ges till en god samverkansmiljö i form av ett ämne, en ämnesgruppering som samverkar, ett visst program eller ett arbetslag. Stipendiet kan även delas ut till en enskild lärare för speciella samverkansinsatser i exempelvis en kurs/program, arbetsform eller annat där insatserna bidragit till att ge ökad samhällsrelevans för utbildning eller forskning. Priset: diplom samt att den avdelning pristagaren/pristagarna tillhör tilldelas kronor som ska användas för kompetensutvecklingsinsatser som relaterar till området samverkan. Här avses resekostnader, uppehälle, litteratur. Nominering: anställda och studenter får nominera. Val av pristagare: stipendiet delas ut enligt beslut av rektor efter beredning av Kvalitetsrådet, vilken består av representanter från fakulteterna, biblioteket, förvaltningen, studentkåren samt av externa representanter. Linköpings universitet Kriterier: LiU har instiftat en utmärkelse för Årets entreprenöriella forskare. Att verka för att fler idéer både egna och andras från LiU gör nytta är det viktigaste kriteriet när priset delas ut. Priset: diplom och en check på kronor. Pengarna ska gå till kompetensutveckling kring entreprenöriellt tänkande. Val av pristagare: InnovationskontorEtt vid Linköpings universitet delar ut priset

8 Dnr: RFUL 2014/102 Övrigt: Något pris för bästa samverkansinsats generellt finns inte ännu. Diskussioner har förts om att instifta ett pris för företag/organisationer som skulle premiera den org. som på bästa sätt samverkat med LiUs studenter. Tanken är att detta ska göras tillsammans med regionförbundet och ALMI Östergötland. Övriga tillfrågade lärosäten, som bekräftat att de inte instiftat ett samverkansstipendium men som finner tanken intressant inkluderar: Lunds universitet Stockholmsuniversitet KTH Södertörns högskola Mälardalens högskola Linnéuniversitetet Umeå universitet Luleå Tekniska Universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan Halmstad Högskolan Skövde

9 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/74 Ola Kahlström Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk-Västland. Brev om trafiksäkerheten i Karlholmsbruk Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge svaret. Ärende Idé- och utvecklingsgruppen har skickat ett brev om trafiksituationen på väg 76 och 770 kring Karlholmsbruk. Framför allt ser man säkerhetsproblem för oskyddade trafikanter och hänvisar till de två dödsolyckor som skett på platsen. En åtgärdsvalsstudie för hela väg 76 mellan Gävle och Norrtälje är upptagen i länstransportplanen och planen är att den kan starta under Budskapet i svarsbrevet är att eventuella åtgärder i Karlholmsbruk bör hanteras i denna. Ärendet har behandlats av ToS-beredningen Ett tillägg om åtgärder på väg 770 är gjort. Bilagor Brev från idé- och utvecklingsgruppen Karlholmsbruk-Västland Förslag till svar 1 (1)

10 Till Regionförbundet i Uppsala Län Trafikverket Kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson, Tierps Kommun Oppositionsrådet Catharina Deremar, Tierps Kommun Angående väg 76 respektive 770 Styrelsen för Idé- och Utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk-Västland ber härmed att få göra Er alla uppmärksamma på det delade ansvaret för säkerheten på dels väg 76 förbi Karlholmsbruk,dels väg 770 från Karlholmsbruk via Sandby till Västland och vidare till Tierp. -Eftersom det är mycket stor belastning på väg 76 förbi Karlholmsbruk, och redan två dödsolyckor har skett samt att vägen tydligen är planerad enbart för motorfordon av alla de slag, så vädjar vi till Er att skyndsamt planera för en breddning, så att även fotgängare och cyklister måtte få ett utrymme. I dag finns absolut inget utrymme alls för dessa grupper därav dödsolyckorna och andra tillbud. Från Älvkarleby och halvvägs till Karlholmsbruk är vägen verkligen bred, men sedan finns inga extrautrymmen alls. Trafikintensiteten och fortkörningen förbi Karlholmsbruk är ett stort problem många ska till Forsmarks Kärnkraftverk och vidare till Roslagen - tunga lastbilstransporter och fortkörare. Det bör alltså enligt vår mening också skyndsamt sättas upp fartkameror för att stävja buskörningen. Precis samma villkor med breddning och fartdämpande åtgärder bör gälla på väg Varför ska i dessa klimatmedvetna tider vägarna enbart vara byggda för bilister? Vi emotser Era reaktioner och åtgärder och förväntar oss svar tack på förhand! Lars Gustafson Ordförande Håkan Ståhlberg Sekreterare 21 mars 2014 Adress: Idé- och Utvecklingsgruppen,Box 13, Karlholmsbruk

11 Ola Kahlström Dnr: RFUL 2014/74 Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk- Västland Box Karlholmsbruk Angående väg 76 respektive 770 Tack för ert brev angående trafiksäkerhetssituationen i Karlholmsbruk. Väg 76 har en viktig funktion att knyta ihop Roslagskusten i Uppsala län med Gävleområdet i norr och Norrtälje och Stockholmsområdet i söder. Med ett kommande slutförvar i Forsmark ökar vägens betydelse. Därför har kommunerna längs stråket, Älvkarleby, Tierp och Östhammar, Trafikverket samt ansvariga för den regionala infrastrukturen, Regionförbunden i Uppsala och Gävleborgs län samt Länsstyrelsen i Stockholm, kommit överens om att genomföra en så kallad åtgärdsvalsstudie för vägen. Planen är att genomföra den under En åtgärdsvalsstudie ersätter det som tidigare hette förstudie och är det första steget i planeringsprocessen. Syftet är att utifrån vägens funktion utreda de brister som finns. Arbetet utmynnar sedan i ett förslag med åtgärder för att komma tillrätta med dessa brister. Syftet är också att olika intressenter skall ges möjlighet att tidigt delta i arbetet för att säkerställa en samsyn om vägens funktion och behov av åtgärder. De förslag till åtgärder som arbetet utmynnar i kan sedan vägas mot andra åtgärder i länet så att en prioritering kan ske inom ramen för länstransportplanen. När det gäller väg 770 finns inga åtgärder inplanerade. Regionförbundet kommer att ta upp problematiken i den löpande dialogen med Trafikverket. Med vänlig hälsning REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

12 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/93 Ola Kahlström Synskadades Riksförbund Uppsala län. Brev om gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge svaret. Ärende Synskadades Riksförbund Uppsala län har inkommit med ett brev till länets samtliga kommuner samt regionförbundet. Brevet föranleds av det beslut förbundsstyrelsen fattade 24 oktober 2013 om att föreslå landstinget att göra en översyn av utredningen från 2007 om en gemensam beställningscentral för färdtjänst och sjukresor samt att erbjuda kommunerna att ansluta sig till denna. I brevet kräver SRF Uppsala län att Regionförbundet Uppsala län och länets kommuner avbryter den planering som syftar till en gemensam beställningscentral för samordning av gemensamma transporter av färdtjänst och sjukresor. Genom att landstinget numera är regional kollektivtrafikmyndighet har regionförbundet inte längre någon roll i frågan. Ärendet har behandlats av ToS-beredningen Beredningen beslutade lägga till en mening i svaret om att regionförbundet ombesörjer att landstinget får del av riksförbundets brev. Bilaga Brev från Synskadades Riksförbund Förslag till svar 1 (1)

13

14 Ola Kahlström Dnr: RFUL 2014/93 Synskadades Riksförbund Uppsala län Kungsgatan Uppsala Svar på brev från Synskadades Riksförbund Den 1 januari 2012 tog landstinget över ansvaret för regional kollektivtrafik i Uppsala län i och med att kollektivtrafikförvaltningen inom landstinget Uppsala län bildades. Till och med 2011 delades ansvaret av landstinget och länets kommuner inom ramen för det samägda aktiebolaget Upplands Lokaltrafik. Regionförbundets styrelse utgjorde då forum för ägarnas dialog med UL. Av den orsaken hanterades frågan om en gemensam beställningscentral av regionförbundet. Frågan om en gemensam beställningscentral har återigen aktualiserats men på grund av ovanstående organisationsförändringar har regionförbundet inte längre någon roll i frågan utan denna hanteras av landstinget. Regionförbundet ombesörjer att landstinget erhåller ert brev. Med vänlig hälsning REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

15 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/80 Gudrun Tevell Socialdepartementet. Uppdrag att fördela medel för satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer Regiondirektören föreslår att arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att uppdra åt regiondirektören att verkställa uppdraget Ärende Regeringen har gett Kammarkollegiet uppdrag att fördela medel för att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med polisen gemensamt ska utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade personer). Syftet är att den medicinska omvårdnaden och säkerheten ska förbättras. Målet med den treåriga satsningen är att få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så betydligt fler personer som omhändertas erbjuds stöd- och behandlingsinsatser i stället för att föras till arrest. Villkor för medel under 2014 är att landsting, kommuner och polisen ingår en lokal överenskommelse. Den innebär att den medicinska säkerheten och omsorgen om de personer som omhändertas enligt LOB ska förbättras genom att alternativa lösningar till förvaring i arrest utvecklas. Överenskommelsen ska vara förankrad på politisk nivå hos berörda huvudmän och inkludera polisen som avtalspart, Arbetet bör, enligt regeringen, knytas till den regionala stödstrukturen - i Uppsala län benämnt RIM 1 - för att på så sätt kopplas till den vidareutveckling av missbruks- och beroendevården som redan idag stöds av regeringen. För 2014 kommer att fördelas, varav Regionförbundet Uppsala län tilldelas kr. Medel kommer att tillskjutas även 2015 och 2016 under förutsättning att de på förhand uppsatta villkoren uppfylls. Ärendet behandlas i FoU-stöds ledningsgrupp den 23 maj. Bilaga: Socialdepartementet - Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer 1 Riktlinjer inom missbruksvården 1 (1)

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/77 Anna-Lena Jansson Miljödepartementet. Redovisning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven Regiondirektören föreslår att arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet, samt att delegera till ordförande att slutjustera yttrandet. Ärende Regionförbundet har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Länsstyrelsens i Gävleborgs län redovisning till Miljödepartementet. Svar ska ha inkommit senast den 13 juni Regionförbundet tillstyrker förslaget i sin helhet. Regionförbundet anser att förslagets genomförande är absolut nödvändigt för såväl boende, besökare och näringsliv i området. Regionförbundet har begärt in synpunkter på förslaget från Heby och Tierps kommuner, som även ska beskriva vilka åtgärder de själva tillämpar och planerar att tillämpa för att förhindra massförekomst av översvämningsmyggor. Heby och Tierps kommuner ska även beskriva hur de ser på möjligheten att i den egna kommunen tillämpa de åtgärder som presenteras i redovisningen. Bilagor: Förslag till yttrande Sammanfattning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven 1 (1)

30 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/77 Anna-Lena Jansson Ert dnr: M2013/3034Nm Miljödepartementet Redovisning av förslag för att minska problemen med massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven Regionförbundet Uppsala län har fått ovanstående förslag på remiss och anför följande. Regionförbundet anser att föreslaget åtgärdspaket har goda förutsättningar att skapa gynnsamma förhållanden för regionen och är nödvändigt för att kunna hantera myggproblemet vid Nedre Dalälven på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Genom en kombination av förebyggande åtgärder och kompletterande bekämpning med Bti kan myggproblemet hanteras på lång sikt med minskad risk för negativa effekter på miljön. Regionförbundet tillstyrker länsstyrelsens bedömning att ingen åtgärd ensam erbjuder en effektiv lösning på lång sikt. De förbyggande åtgärderna är hävd (slåtter och bete) samt en förändrad reglering av älven som minskar översvämningar på de myggproducerande områdena sommartid. De år då översvämningar ändå inträffar, under perioder då förhållandena för myggproduktion är gynnsamma och då larvtätheten i områdena överstiger vad som anges i KEMI:s tillstånd för användning av Bti bör bekämpning med Bti kunna genomföras. Regionförbundet tillstyrker slutligen länsstyrelsens bedömning av nödvändigheten att alla inblandade aktörer tar ett gemensamt ansvar för att motverka myggproblemen. För att detta ska fungera är det nödvändigt att det finns en samordnande funktion, som driver, koordinerar och informerar om arbetet med de förebyggande åtgärderna och som har överblick över det centrala samarbetet med allmänheten. Regionförbundet vill här hänvisa till utredning angående ny organisation för myggbekämpning där vi i vårt yttrande till Sandvikens kommun förordat organisationsförslaget att en intresseförening eller regionkommun, verkar som beställare och att utförandet av myggbekämpning ska upphandlas. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 1 (1)

31 Långsiktig hantering av myggproblemet vid Nedre Dalälven I 2013 års regleringsbrev till länsstyrelserna ger regeringen följande uppdrag till Länsstyrelsen i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska redovisa uppnådda resultat i arbetet med hur regionala landskapsstrategier kan minska identifierade problem med massförekomst av stickmyggor (översvämningsmyggor) i Nedre Dalälvsområdet. Länsstyrelsen ska i samband med detta även lämna förslag på ekonomiskt och ekologiskt hållbara långsiktiga lösningar på dessa problem. Återrapportering ska ske till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december Detta är en sammanfattning av länsstyrelsens förslag. Massförekomsten av översvämningsmygg (bl.a. Aedes sticticus och Aedes vexans) vid Nedre Dalälvsområdet är ett betydande problem som verkar ha ökat i omfattning. Problemet hanteras på kort sikt genom bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet Bti, men denna bekämpning kan inte minska myggmängderna på längre sikt. I ett regeringsuppdrag som rapporterades i december 2010 redovisade Länsstyrelsen Gävleborg hur man genom en regional landskapsstrategi skulle kunna hantera problemen med översvämningsmygg. I rapporten betonas nödvändigheten att förbättra kommunikationen mellan myndigheter och medborgare i regionen. Även en ökad kommunikation mellan myndigheter och andra aktörer bedömdes nödvändig. Den regionala landskapsstrategin påbörjades 2011 och fick namnet Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven. Projektet har som långsiktigt mål att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på längre sikt, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Syftet är att i samarbete med allmänheten föreslå några långsiktiga åtgärder och samtidigt låta undersöka vad dessa har för effekt. Arbetet inom en regional landskapsstrategi karaktäriseras av samverkan mellan allmänheten och myndigheter samt av tvärsektoriellt samarbete inom och mellan myndigheterna och andra aktörer. Samarbetet med allmänheten genomfördes inom ramen för strategins tre delprojekt Öppna landskap, Strömmande vatten samt Andra myggbegränsningsmetoder. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att det var nödvändigt att öka kunskapen om myggproblemet innan man kan genomföra lämpliga åtgärder. Allmänhetens kunskap, idéer och förslag har varit helt nödvändiga för arbetet, och har utmynnat i att sammanlagt 14 forskningsuppdrag genomförts. Dessa har vetenskapligt undersökt sambandet mellan olika faktorer och den rikliga myggförekomsten eller syftat till att öka kunskapen om myggproblemet ur ett allmänt perspektiv. Forskningsrapporterna utgör underlag för länsstyrelsens förslag och kan delas in i tre kategorier, Myggproblemet ur ett generellt perspektiv, Vattenreglering samt Betydelsen av hävd av öppna ekosystem. 1

32 Forskningsrapporterna visar att det är möjligt att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt genom en kombination av förebyggande åtgärder och bekämpning. Den samhällsekonomiska analysen visar att åtgärder för att minska myggproblemet är samhällsekonomiskt befogade. Åtgärderna är även motiverade ur ett folkhälsoperspektiv. Det skickar en stark signal till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer att åtgärderna i länsstyrelsens förslag bör genomföras i sin helhet. Kombination av förebyggande åtgärder och bekämpning Genom en kombination av förebyggande åtgärder och kompletterande bekämpning med Bti kan myggproblemet hanteras på lång sikt med minskad risk för negativa effekter på miljön. Enligt länsstyrelsens bedömning är ingen åtgärd ensam en effektiv lösning på lång sikt. De förbyggande åtgärderna är hävd (slåtter och bete) samt en förändrad reglering av älven som minskar översvämningar på de myggproducerande områdena sommartid. De år då översvämningar ändå inträffar under perioder då förhållandena för myggproduktion är gynnsamma, och då larvtätheten på områdena överstiger vad som anges i KEMI:s tillstånd för användning av Bti, så bör bekämpning med Bti kunna genomföras. Åtgärdspaketet har goda förutsättningar att skapa gynnsamma förhållanden för regionen. Länsstyrelsen betonar att alla åtgärder i länsstyrelsens förslag är nödvändiga för att kunna hantera myggproblemet vid Nedre Dalälven på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Förebyggande åtgärder ÄNDRAD REGLERING Länsstyrelsen föreslår att berörda aktörer tar fram och inför en regleringsstrategi som syftar till att ändra regleringen av Dalälven för att undvika myggproducerade översvämningar sommartid. Det kommer att resultera i att en stor del av myggproblemet kan undvikas momentant över stora arealer, på grund av att myggäggen behöver vatten för att kläcka. Forskningsrapporterna visar att det är tekniskt möjligt att reglera bort merparten av de översvämningar som orsakar massförekomster av översvämningsmygg, inom befintliga vattendomar och med de magasin som finns idag. Det är viktigt att framhålla att länsstyrelsen bedömer att en fullständig bortreglering av våröversvämningar är mycket skadligt för naturmiljöerna och inte kan rekommenderas, då dessa är beroende av våröversvämningar för sin fortlevnad. För många arter är det däremot positivt med låga sommarflöden vilket innebär att det under sommaren inte finns några stora konflikter mellan låga flöden och bibehållen biologisk mångfald. För att begränsa myggproblemet genom reglering, måste berörda aktörer ta fram en regleringsstrategi för hela Dalälvens avrinningsområde som tar hänsyn till detta. Länsstyrelsen föreslår att en projektgrupp under ledning av Havs- och Vattenmyndigheten får 2

33 i uppdrag att ta fram en sådan regleringsstrategi under I gruppen bör kraftproducenterna (Fortum och Vattenfall), Dalälvens vattenregleringsföretag, oberoende forskare, Havs- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet samt Dalälvens Vattenråd ingå. Gruppens uppdrag bör bl.a. innefatta undersöka hur tappningen måste samordnas för att undvika sommaröversvämningar, utreda vad konsekvenserna av en modifierad tappningsstrategi blir för regleringsmagasin, kraftstationer, energiproduktionen, naturmiljöerna och andra intressen. En oberoende forskargrupp bör få uppdraget att ta fram ett uppföljningsprogram som bevakar konsekvenserna av regleringsstrategin. Sker inga frivilliga åtaganden från kraftproducenternas sida bör frågan prövas för Dalälven i sin helhet, i enlighet med vad översynen av reglerna om vattenverksamhet föreslår. Ansvar för att driva denna fråga skulle kunna ligga hos Kammarkollegiet, i samarbete med andra berörda myndigheter. Resurser måste tillföras berörda myndigheter för att en sådan prövning ska komma till stånd. Förslag för genomförande Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att bilda en projektgrupp som ska ta fram en mygganpassad regleringsstrategi för Dalälven. Arbetet sker i samråd med berörda länsstyrelser och verksamhetsutövarna, och med organ för lokal förankring. Ett uppföljningsprogram för biologiska effekter av ändrad reglerstrategi sker antingen genom utlysning av forskningsmedel, eller som ett riktat uppdrag till oberoende forskare. Kammarkollegiet får ett uppdrag att se över möjligheterna för omprövning av vattendomar efter revideringen av vattenlagstiftningen. HÄVDEN EN DEL AV LÖSNINGEN Länsstyrelsen föreslår att berörda aktörer ska öka hävden vid Nedre Dalälven med minst 1700 hektar, under en period av 10 år. När detta är genomfört kommer det att innebära att den totala arealen hävdad mark i området kommer att uppgå till ca 2200 hektar. Studierna visar att en återupptagen hävd kan lösa problemen med massförekomst av översvämningsmygg lokalt. Hävden är nödvändig som ett komplement till vattenregleringen då översvämningar inte alltid kan undvikas. Länsstyrelsen bedömer att problemen med översvämningsmyggor kommer minska avsevärt genom storskalig hävd tillsammans med en förändrad reglering. Forskningen visar att betydligt färre mygglarver hittas på marker som hävdas genom bete eller slåtter. På flertalet av de hävdade områdena som undersöktes var larvantalet under det vedertagna nationella och internationella gränsvärdet som motiverar bekämpning. Länsstyrelsen har undersökt vilka områden där hävd skulle kunna vara ett effektivt sätt att minska antalet larver. Det har gjorts genom allmänhetens lokala kännedom, en genomgång av befintliga skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden, praktisk genomförbarhet, naturvärden och med hänsyn till var människor bor. Det är viktigt att notera att förslaget är 3

34 översiktligt och restaurering och skötsel av varje område måste detaljplaneras utifrån områdets lokala förutsättningar. Det är givetvis respektive markägare som bestämmer hur de föreslagna områdena nyttjas. För nationalparken finns i skötselplanen inget stöd för att sköta dessa områden med bete eller slåtter, vilket gör att det är av största vikt att planen vid den nu pågående revideringen anpassas för att möjliggöra hävd på de utpekade områdena. Ett forskningsuppdrag visar att en majoritet av de rödlistade arter som förekommer i Nedre Dalälvsområdet inte påverkas alls av en storskalig hävd. Ett flertal av de resterande hotade arterna gynnas av en återupptagen hävd medan endast ett fåtal riskerar att missgynnas och dessa kan skyddas genom lokala anpassningar. Fortsatt forskning om vilka mekanismer som styr larvförekomsten bör resultera i att skötseln kan optimeras och ge en ännu större effekt på myggproduktionen. En större satsning på att hävda flera områden vid Nedre Dalälven ger även ytterligare positiva effekter som bör beaktas. Många aktörer måste ta ett gemensamt ansvar för att denna åtgärd ska kunna genomföras i den omfattning som krävs. Förslag för genomförande Jordbruksverket bör få i uppdrag att utforma stöd för restaurering och för löpande skötsel av myggproducerande marker vid Nedre Dalälven. Arbetet bör utföras under första halvan av 2014, i samverkan med berörda län och utformas så att de enskilt eller tillsammans med stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet skapar förutsättningar för restaureringar och skötsel. Restaureringsstödet bör kunna sökas under hösten Berörda Länsstyrelser bör utforma en ansökan om ett Life-projekt som innefattar utpekade marker i nationalpark och naturreservat. Naturvårdsverket bör tilldelas riktade medel som avsätts för restaureringar av myggproducerande marker inom skyddade områden. Omfattningen är beroende av om Life ansökan godkänns eller inte. Fortsatt arbete med samordning och utveckling av avsättningsmöjligheter för biomassa från älvängar bör finansieras. Forskningsmedel bör utlysas för att identifiera vilka faktorer som styr myggproduktionen för att kunna vidareutveckla och förfina hävdmetoder. De berörda kommunerna bör undersöka vilka möjligheter som finns för att utnyttja biomassa från ängsmarkerna och gödsel från betesdjur till energiproduktion inom kommunen. Den totala kostnaden för restaureringen beräknas till 25 miljoner kronor. Den totala årliga kostnaden för slåtter och bete beräknas till mellan 4,2 och 10,2 miljoner kronor. Beräkningarna bör ses som en mycket preliminär bedömning. En stor del av de beräknade årliga kostnaderna kommer dessutom kunna finansieras genom befintliga eller kommande stödmöjligheter inom Landsbygdsprogrammet. 4

35 Bekämpning med Bti För att kunna hantera massförekomster av översvämningsmygg är det nödvändigt att det finns beredskap för bekämpning med Bti som kan användas som komplement till de förebyggande åtgärderna. Med den kunskap som finns idag bedömer länsstyrelsen att fullständig bortreglering av våröversvämningar är skadligare för naturmiljön än Bti bekämpning som utförs oregelbundet och i begränsad omfattning. Bekämpningsbehovet bedöms minska i takt med att de förebyggande åtgärderna införs, och avvecklas från de områden där behovet inte längre finns. Bekämpningen kräver ett robust huvudmannaskap, en lärande organisation och ett adaptivt arbetssätt. Sandvikens kommun utreder för närvarvarande olika möjligheter för hur ett sådant huvudmannaskap bör vara utformat samt kostnader och möjliga finansieringsmodeller för detta. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan huvudmannen för Bti-bekämpning och de organisationer som arbetar med de förbyggande åtgärderna. Gemensamt ansvar genom samordning Det är nödvändigt att alla inblandade aktörer tar ett gemensamt ansvar för att motverka myggproblemen. För att detta ska fungera är det nödvändigt att det finns en samordnande funktion, som driver, koordinerar och informerar om arbetet med de förebyggande åtgärderna och som har överblick över det centrala samarbetet med allmänheten. Det finns en stor uppslutning bland aktörerna för en sådan samordningsmodell och för att funktionen bör vara placerad på en av länsstyrelserna. Som ett första led i arbetet bör samordnaren och aktörerna ta fram en gemensam handlingsplan där varje aktör redogör för hur arbetet med de förebyggande åtgärdsförslagen ska bedrivas inom respektive organisation. Finansiering av en samordnare på heltid på en länsstyrelse är nödvändig eftersom detta arbete inte kan bedrivas inom ordinarie verksamhet. Förutsättningar för förslaget som helhet Myggproblemets svåra art vid Nedre Dalälven kräver en kraftfull satsning på de åtgärder som föreslås. Flera av de faktorer som är nödvändiga för att förslaget ska kunna genomföras i den utsträckning som krävs för att ge resultat, ligger utanför länsstyrelsens eller någon annan enskild myndighets, handlingsutrymme. Alla aktörer i strategins referensgrupp behöver ta ett gemensamt ansvar inom sina expertis- och ansvarsområden, för att helheten ska komma till stånd, och resultat ska kunna produceras inom rimlig tid. Länsstyrelsen drar slutsatsen att det är viktigt att det skapas förutsättningar för en långsiktig finansiering av de förebyggande åtgärderna liksom för Bti-bekämpningen. Det är också av största vikt att genomföra en initial satsning på de förbyggande åtgärderna. Likaså vore det önskvärt att något av de nationella forskningsråden utlyser en satsning med särskilda medel för forskning för att utveckla och förfina de förebyggande åtgärderna, och för att effektivisera Bti-bekämpningen. Det är också centralt att arbetet sker genom adaptiv förvaltning genom bland annat uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning. 5

36 Många aktörer ser stora styrkor med länsstyrelsens förslag och har förhoppningar om att det kan resultera i en avsevärt förbättrad situation för befolkningen. Samtidigt är det tydligt att man ser risker som kan förhindra att förslaget omsätts i sådan omfattning att det ger resultat. Det största hotet mot förslaget är att det kan stjälpas av samarbetssvårigheter och otillräckliga ekonomiska förutsättningar. Åtgärder för att hantera en sådan situation har diskuterats, men flera av dessa ligger utanför länsstyrelsens, eller någon annan enskild aktörs roll. Länsstyrelsen betonar därför vikten av tydliga signaler från beslutsfattarna vad som förväntas av de olika aktörerna. En annan slutsats som framgår med stor tydlighet är att det är nödvändigt att omgående omsätta den kunskap som tagits fram inom strategiarbetet i praktiken genom att aktivt skapa förutsättningar för att genomföra praktiska åtgärder. Samtidigt som det finns en spirande optimism i regionen finns också farhågor hos allmänheten och hos vissa aktörer, att alla utredningar som gjorts inte kommer att leda till något. Erfarenheterna och kunskaperna som skapats inom ramen för den regionala landskapsstrategin kan mycket väl omsättas i praktiken även på andra ställen, nationellt och internationellt, där liknande problem med översvämningsmygg finns. 6

37 Arbetsutskottet Dnr: RFUL 2014/98 Gudrun Tevell En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ds 2014:9 Regiondirektören föreslår att arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet. Ärende Socialdepartementet har presenterat en promemoria med förslag som ska leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I skrivelsen beskrivs dels förslag till en organisation för att skapa förutsättningar för styrningen, dels förslag till utökat ansvar för vissa myndigheter där även socialtjänsten ska omfattas. Organisationen består av Kunskapsstyrningsrådet, med statliga myndigheter som deltagare. Rådet får i uppdrag att se till att den statliga kunskapsstyrningen är samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter och brukare, personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt huvudmän har. Ett rådgivande organ som ska ge möjlighet till delaktighet från huvudmännen Huvudmannagruppen föreslås också. Gruppen föreslås bestå av 13 ledamöter och ersättare. De ska vara ledamöter eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige. Regionförbundet ser en samordning av den statliga kunskapsstyrningen som mycket positiv. Det kan underlätta arbetet på regional och lokal nivå. Vi saknar dock en koppling till de regionala stödstrukturerna för kunskapsutveckling som staten avsatt medel för att bygga upp i varje län sedan Arbetet har kommit långt i hela landet, men uppbyggnaden av stödstrukturen skiljer sig åt i enlighet med de olikheter som finns i länens förutsättningar. I Uppsala län är Regionförbundet Uppsala län bas för den regionala stödstrukturen med väl upparbetade kontakter såväl med kommunerna och landstinget som med Uppsala universitet. Bilagor: En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst, sammanfattning Förslag till yttrande 1 (1)

38 Gudrun Tevell Tel Dnr: RFUL 2014/98 Ert dnr: S2014/2639/SAM Socialdepartementet En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst Regionförbundet Uppsala län lämnar följande synpunkter. Allmänna synpunkter Regionförbundet Uppsala län ser positivt på kraven att skapa en ökad samordning för de myndigheter som har ansvar för kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten från statlig nivå. Det kommer att underlätta arbetet på såväl regional som lokal nivå. Kunskapsstyrning definieras i promemorian som de olika former av kunskapsstöd och bindande förskrifter som statliga myndigheter ansvarar för och som riktar sig mot huvudmännen och den verksamhet dessa ansvarar för. Vi vill i detta sammanhang dock poängtera att kunskap till stora delar också skapas på regional och lokal nivå. I skrivelsen saknar vi den regionala nivån som aktör. Såsom påpekas i skrivelsen har mediankommunen i Sverige ca invånare vilket innebär att den regionala nivån är viktig som stöd för olika typer av utvecklingsarbete när det gäller socialtjänst. Eftersom många utvecklingsarbeten handlar om att sammanlänka hälso- och sjukvård och socialtjänst har regionförbund/motsvarande som arena en viktig roll för att stödja samverkan. Staten har sedan 2009 avsatt pengar för att stödja en utveckling av regionala stödstrukturer för en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. Uppdraget har varit att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik. Detta sker genom att förmedla kunskap till de professionella, stödja utvecklingsarbete för att öka patient-/brukarmedverkan och att skapa samverkan med universitet och högskolor. Därmed underlättas för verksamma inom hälso-och sjukvård och socialtjänst att använda resultat av forskning som bedrivs i deras verksamhet, att medverka vid forskning samt att identifiera kunskapsluckor. Via dessa stödstrukturer skapas och identifieras även ny kunskap. Arbetet med att skapa dessa arenor för kunskapsutveckling har kommit långt i hela landet. I och med att denna regional nivå initierats av staten borde det vara självklart att se den som en resurs som kan bidra Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

39 till att riktlinjer och kunskap kanaliseras mellan nationell och lokal nivå. De regionala stödstrukturerna bör alltså ingå i kunskapsstyrningen. Kommentarer till förslagen 6.1. Frågor om kunskapsstyrning och samverkan bör regleras Kunskapsstyrningsrådet Det är bra att samordningen och kunskapsstyrning stärks genom reglerade krav. Att rådet inte kommer att ha egen beslutsrätt kan möjligen försvåra arbetet. Man kan inte heller förvänta sig att deltagandet av SBU och Forte säkerställer att kunskapsluckor som finns i kommuner och landsting identifieras och hanteras. Här kan kunskap från den regionala stödstrukturen utnyttjas. Utan information från en regional nivå kommer det även att vara svårt att få med brukarnas och patienternas inflytande. Huvudmannagruppen Att de regionala stödstrukturerna skiljer sig åt sinsemellan är ett tecken på att de lokala och regionala förutsättningarna är olika. En Huvudmannagrupp utan representation från de regionala stödstrukturerna kommer sannolikt inte att kunna ge den gemensamma bild och svara upp mot de förväntningar som ställs i förslaget. Samordnad kommunikation Vi välkomnar en samordnad information och kommunikation. Samtidigt kommer kraven på kommunerna och landstinget att öka ännu mer. Även här kan den regionala nivån vara behjälplig Socialstyrelsen ett nav för den statliga kunskapsstyrningen Det är bra att Socialstyrelsens roll förtydligas till att vara en tydlig, renodlad kunskapsmyndighet med expertkompetens för hälso- och sjukvård. Däremot framgår det inte vad expertkompetensen innebär, vilket behöver förtydligas. Att Socialstyrelsen även får rollen att leda Kunskapsrådet och Huvudmannagruppen, och därmed sammanlänka dem, anser vi är bra Ett samlat ansvar för SBU gällande kunskapsöversikter Det kan vara bra med en samlad organisation för kunskapsöversikter för såväl hälsooch sjukvård som för socialtjänst. SBU har en lång tradition av att förse hälso- och sjukvården med de underlag som krävs där men, som också påpekas i skrivelsen, är förutsättningar och krav helt annorlunda inom socialtjänsten. Kunskapsöversikter inom socialtjänsten kan begränsas till metoder men man bör vara medveten om att den största delen av socialtjänstens verksamhet inte är metodbaserad. 2 (3)

40 6.4. Ett samlat ansvar för smittskyddsfrågor m.m. Regionförbundet Uppsala län har ansvaret för länets strategiska folkhälsoarbete. Vi vill påpeka vikten av att i uppdraget till Folkhälsomyndigheten även stärka kunskapsutvecklingen av de generella folkhälsofrågorna då dessa är viktiga såväl för kommunernas som landstingens verksamheter. Även inom detta område är medverkan från den regionala nivån viktig Uppdrag till Statskontoret Det är bra att Statskontoret får ett uppdrag att följa och utvärdera den nationella nivån och myndigheternas utveckling. Lika viktigt är det att följa effekterna av styrningen i de olika verksamheterna lokalt och regionalt. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Cecilia Forss Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör 3 (3)

41 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Ds 2014:9 Sammanfattning I denna promemoria läggs förslag som ska leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Myndigheternas kunskapsstyrning ska bli samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, olika professioner och huvudmän har. Förslagen ska också leda till en stärkt samverkan mellan statliga myndigheter sinsemellan och med kommuner och landsting. Förslagen klargör också att patienters och brukares kunskaper måste beaktas i myndigheternas arbete med kunskapsstyrning. Kunskapsstyrning definieras i promemorian som de olika former av kunskapsstöd och bindande föreskrifter som statliga myndigheter ansvarar för och som riktar sig mot huvudmännen och den verksamhet dessa ansvarar för. Kunskapsstyrning är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, dvs. att patienter och brukare ges vård och insatser som baseras på bästa tillgängliga kunskap. En evidensbaserad praktik där overksamma eller skadliga metoder rensats ut leder till ökad trygghet och säkerhet för patienter och brukare samt ger stora samhällsekonomiska effekter. En viktig bakgrund till denna promemoria är Statens vård- och omsorgsutredning (dir. 2011:4) och de konstaterade problem som lyfts fram i slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33). De slutsatser och förslag som Statens vård- och omsorgsutredning lade fram har bl.a. lett till att regeringen valt att göra en stegvis reformering av myndighetsstrukturen på hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens områden. Som ett första steg inrättades Inspektionen för vård och omsorg, därefter omvandlades Apotekens service AB till E- hälsomyndigheten och i det tredje steget fördes uppgifter från Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut till den nya Folkhälsomyndigheten. Denna promemoria utgör det fjärde steget i detta förändringsarbete. Kunskapsstyrning och samverkan En grundläggande utgångspunkt för förslagen är att kunskapsstyrning är en nyckelfråga för att möta kommande utmaningar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Effekten av en välfungerande kunskapsstyrning visar sig i mötet mellan enskilda patienter och brukare och olika professioner. För att detta möte ska resultera i att den enskilde får vård och insatser som vilar på bästa tillgängliga kunskap måste hela kedjan fungera, där staten är en aktör bland flera. En väl fungerande kunskapsstyrning hänger således nära samman med en välutvecklad samverkan mellan staten och ansvariga huvudmän i kommunsektorn. Tre centrala perspektiv måste genomsyra den statliga kunskapsstyrningen, denna måste vara anpassad till patienters och brukares, olika professioners och huvudmännens behov. Eftersom individer kan ha sammansatta behov måste sambanden mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst lyftas fram och onödiga gränser mellan verksamheterna tas bort. Förslagen som läggs i promemorian syftar till att skapa ett nytt, långsiktigt hållbart system vad gäller den statliga kunskapsstyrningen Regeringens styrning av myndigheterna ska bli mer samlad och strategisk, framför allt genom att det formaliseras vilka krav den statliga kunskapsstyrningen ska uppfylla. Åtta statliga myndigheter (E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Inspektionen