ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som åtföljer

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SEK(2011) 381 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som åtföljer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst SEK(2011) 380 slutlig KOM(2011) 152 slutlig SV SV

3 1. INLEDNING Den här konsekvensbedömningen åtföljer ett meddelande om EU:s rymdstrategi. Meddelandet utgör inget formellt förslag. Ett förslag skulle behöva åtföljas av en annan konsekvensbedömning där de ekonomiska konsekvenserna belyses mer i detalj. Visserligen har Galileo och GMES högsta prioritet för EU:s rymdverksamhet, men i den här konsekvensbedömningen ligger tonvikten på andra prioriterade områden som rymdrådet angav i sin resolution från om att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken. Meddelandets politiska bakgrund är den nya artikel 189 i EUF-fördraget som uttryckligen ger EU behörighet i rymdfrågor. 2. PROBLEMFORMULERING 2.1. Kritisk europeisk rymdinfrastruktur är inte skyddad EU har för närvarande inte fullständig, korrekt information om satelliter och rymdskrot i omloppsbana kring jorden, om rymdmiljön (t.ex. strålningstoppar) och rymdburna risker (jordnära objekt). Denna informationsbrist är en allvarlig risk för rymdinfrastrukturen Europa har varken en långsiktig strategi eller en kritisk massa för utforskning av rymden Utforskning av rymden förlänar de länder som ägnar sig åt den en hög politisk profil internationellt. Den driver också på tekniska innovationer vars bitillämpningar ofta förbättrat vardagen i en utsträckning som allmänheten ofta inte inser. Utforskning av rymden förutsätter politisk vilja, vision och strategi för att lyckas, och Europa saknar än så länge detta. Utforskningen är också splittrad och isolerad från andra sektorer än rymdsektorn. Detta är skadligt för Europa på den internationella arenan, hindrar rymdutforskningens potential för innovation och konkurrenskraft från att förverkligas och kan verka hämmande på vetenskap och utbildning Rymdpolitik och investeringar beslutas på nationell och mellanstatlig nivå Rymdsektorn drivs till stor del av nationella offentliga anslag som tas i anspråk antingen direkt eller genom bidrag till ESA 3. Det får till följd att rymdinitiativen bara indirekt svarar mot vidare Europapolitiska mål, Resolution från rymdrådets femte möte, Att gå vidare med den europeiska rymdpolitiken, 26 september Slutsatser från symposierna Space exploration and innovation, industrial competitiveness and technology advance och Science and education within space exploration, De stora europeiska rymdmakterna (Frankrike, Tyskland och Italien) lämnar ungefär hälften av sina nationella rymdbudgetar till ESA, medan de flesta andra länderna ser ESA som sitt rymdorgan och anslår merparten av eller hela sina nationella rymdbudgetar till ESA. SV 2 SV

4 den nationella rymdpolitikens målgrupp är den nationella industrin, vilket kan hämma den europeiska rymdindustrins utveckling i konkurrenshänseende, den europeiska rymdsektorn riskerar överlappningar, splittring och bristande kontinuitet Nationella investeringar i egna rymdprogram bidrar inte tillräckligt mycket till EU:s politik och insatser Det är allmänt erkänt att framtidens rymdutveckling inom bl.a. säkerhet, utforskning av rymden och drift av rymdinfrastruktur och rymdbaserade tillämpningar förutsätter en samordnad finansiering. På grund av splittringen mellan nationella beslutskanaler och rymdpolitiska strukturer och bristen på samordning mellan finansieringssystemen kan inte investeringar i viktig rymdverksamhet som SSA 4 och utforskning av rymden nå kritisk massa. 3. SUBSIDIARITETSBEDÖMNING Syftet med detta initiativ är inte att ersätta utan komplettera medlemsstaternas insatser individuellt och inom ESA, och vid behov stärka samordningen för att nå gemensamma mål. 4. MÅL Allmänna mål (1) Främja vetenskapliga och tekniska framsteg. (2) Främja innovation och industriell konkurrenskraft. (3) Trygga allmänhetens välbefinnande genom rymdbaserade tillämpningar. (4) Höja EU:s rymdprofil internationellt. Särskilda mål (1) Trygga den europeiska rymdinfrastrukturens och rymdtjänsternas tillgänglighet och säkerhet på lång sikt. (2) Se till att EU kan samordna utforskning enligt artikel 189 i fördraget och ta vara på rymdutforskningens potential att bidra till målen i Europa 2020-strategin. (3) Skapa förutsättningar för tryggad europeisk tillgång till rymden och infrastruktur i omloppsbana. (4) Värna om konvergens mellan nationell politik och EU-politik och investeringar inom SSA och utforskning av rymden, samt konvergens mellan insatser på dessa områden och annan EU-politik. (5) Trygga en ledande, strategisk roll för EU i rymden internationellt, särskilt i de internationella förhandlingarna om SSA och utforskning av rymden. 4 Med Space Situational Awareness (SSA) menas en heltäckande kunskap, förståelse och aktuell bild över samtliga objekt (rymdfarkoster som satelliter eller rymdskrot) i rymden, och rådande risker och hot mot rymdverksamhet. SSA-system utnyttjar mark- och rymdbaserade spårnings- och övervakningssensorer. SV 3 SV

5 5. ALTERNATIV 5.1. Alternativ 1: Nollalternativ EU investerar inte i säkerhet för kritisk europeisk rymdinfrastruktur och anslår inga medel för utforskning av rymden. Detta påverkar inte genomförandet av andra av EU:s viktiga rymdsatsningar, nämligen Galileo och GMES, men deras säkerhet och uthållighet på lång sikt kan påverkas. Det läge som anges under problemformulering torde kvarstå Alternativ 2: Säkerhet och rymd I det här alternativet ingår ett europeiskt SSA avsett att skydda kritisk europeisk rymdinfrastruktur från risken för kollisioner med rymdfarkoster eller rymdskrot, jordnära objekt 5 och rymdväder. Alternativet omfattar gemensamt utnyttjande av befintlig kapacitet och uppbyggnad av de komponenter som krävs för att komplettera systemet och underhålla och driva SSA-systemets mark- och rymdbaserade segment. Internationellt samarbete, framför allt med USA, är en viktig del av detta alternativ. Preliminära skattningar för ett helt utbyggt europeiskt system från och med 2014 är 130 miljoner euro per år (i 2009 års priser) Alternativ 3: Alternativ 2 plus begränsad medverkan i utforskning av rymden EU utökar verksamhet inom utforskning av rymden och samordning i Europa tillsammans med medlemsstaterna och ESA. Alternativet har två delar: Medverkan i ISS 6 Medverkan i ISS gör det möjligt att öka EU:s närvaro på rymdstationen genom en EUastronautkår som bygger på den befintliga ESA-kåren. Det leder också till fler tillfällen till uppdrag som gradvis placeras under direkt europeiskt kontroll och slutligen leder till ett europeiskt system för astronauttransporter. Alternativet inkluderar test för långvarig mänsklig 5 6 Jordnära objekt är kometer och asteroider vars banor för dem nära jorden. De är sällsynta men enorma faror för jorden. Internationella rymdstationen (International Space Station, ISS) är en permanent bemannad rymdstation som kretsar kring jorden på 400 km höjd för fredliga ändamål. Dess konstruktion, utveckling, drift och användning bygger på ett mellanstatligt avtal undertecknat 1998 av 15 länder. ISS förvaltas av ESA (Europa), NASA (USA), Roskosmos (Ryssland), CSA (Kanada) och JAXA (Japan). SV 4 SV

6 närvaro i rymden utanför låg omloppsbana kring jorden 7. Kostnaderna uppskattas till omkring 300 miljoner euro per år. Infrastruktur för uppskjutning EU bidrar till uppskjutningsinfrastrukturens anpassning till Ariane-5-raketens utveckling och till anpassning och operativt underhåll av den europeiska rymdhamnen i Guyana. EU:s bidrag torde bli omkring 100 miljoner euro per år i medeltal. Bägge delarna genomförs genom ESA Alternativ 4: Alternativ 3 plus omfattande medverkan i utforskning av rymden Detta alternativ innebär förutom alternativ 3 även utveckling av bemannad rymdfart och robotutforskning av Mars. Bemannad rymdfart Med detta alternativ förfinas den europeiska rymdgodsfraktaren ATV så att den kan återföra nyttolast säkert till jorden (Advanced Re-entry Vehicle, ARV) så att ISS kan utnyttjas bättre och så att Europa får mer att byteshandla med 8. Senare kan ARV förbättras och uppgraderas så att besättning kan transporteras till och från låg omloppsbana kring jorden (ARV-Crew). EU bidrar med omkring 800 miljoner euro per år Mineralprover från Mars EU bidrar till ett första uppdrag för återbördande av mineralprover från Mars, som inleds någon gång i mitten av nästa årtionde. Ett EU-bidrag på omkring 100 miljoner euro per år behövs åren Anslagen kan gå till den tekniska anläggning dit proverna ska föras. Genomförandet av EU:s verksamhet inom utforskning av rymden kan läggas ut på ESA. Internationellt samarbete har stor betydelse i både alternativ 3 och BEDÖMNING AV ALTERNATIVENS KONSEKVENSER 6.1. Alternativ 1: Nollalternativet Enligt det här alternativet finansierar EU varken SSA eller utforskning av rymden. Problemen med avsaknad av SSA-system och bristande EU-engagemang i rymdens utforskning kvarstår Alternativ Ekonomiska konsekvenser Resultaten av det här alternativet är minskad risk för ekonomiska förluster på grund av skador på (även total förstörelse av) rymdfarkoster och bättre rymdsäkerhet, bl.a. säkerhet för 7 8 Låg omloppsbana kring jorden (Low Earth Orbit, LEO) brukar anses vara en bana på en höjd av km. ISS-samarbetet bygger på att inga pengar utbyts, utan alla bidrag till ISS ges in natura, vilket skapar möjligheter för utbyten av flygtillfällen, utrustning och tjänster. SV 5 SV

7 besättningar i rymden och allmänhet på jorden. Alternativet med avseende på rymdväder kan leda till fördelar i andra sektorer, t.ex. luftfart och elförsörjning. Verksamhet inom SSA och skydd av rymdinfrastruktur kan också påverka den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft Miljökonsekvenser Bättre information om rymdvädret kan leda till bättre information om klimatförändringar och vädret på jorden. Bättre information om meteorer minskar de negativa effekterna av skrot och meteorer som träffar jorden Sociala konsekvenser Skydd av rymdinfrastruktur innebär att väsentliga tjänster fortsätter att fungera även i händelse av allvarliga störningar av jordbundna system Alternativ Ekonomiska konsekvenser Verksamhet enligt alternativ 3 förutsätter anslag till en rad områden, bl.a. teknisk demonstration samt utveckling av utrustning och processer. Dessa varor och tjänster levereras av och gynnar ett brett urval av offentliga och privata organisationer och tillverkare i Europa. EU:s anslag till utforskning av rymden kan förväntas leda till direkt omsättning i rymdindustrin med en minsta uppskattad faktor på 2,3 eller med andra ord att 100 miljoner euro i anslag till utforskning av rymden leder till 230 miljoner euro i leveranser till industrier och nya produkter. De största bieffekterna till andra sektorer förväntas inom livsuppehållande system, hälsa och välbefinnande Miljökonsekvenser Utforskning av rymden ökar våra kunskaper om vår egen miljö, vilket i sin tur leder till bättre utformade miljöpolitiska insatser. Positiva effekter uppstår inom bl.a. luftkvalitetshantering och luftregenerering, teknik för produktion, lagring och distribution av energi samt vattenhantering Sociala konsekvenser EU-anslag till utforskning av rymden förväntas ge sociala konsekvenser för sysselsättning, arbetsmarknadens struktur, utbildning och hälsa. Det amerikanska rymdfärjeprogrammet hade en sysselsättningsmultiplikator på 2,8. Rymden erbjuder unika möjligheter att studera hälsoproblem som har samband med olika sjukdomar, ålder och orörlighet. Annan samhällsnytta uppstår inom energi, hälsa, bioteknik, miljö och säkerhet. 9 Space exploration and innovation, industrial competitiveness and technology advance, slutsatser och rekommendationer från symposiet, april 2010, Harwell (Förenade kungariket): SV 6 SV

8 6.4. Alternativ Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenser som anges för alternativ 3 gäller även för alternativ 4. Den potentiella ekonomiska inverkan står i proportion till de ökade anslagen. Program för utforskning av rymden är nödvändiga för att hålla den nuvarande och nästa generation av europeiska uppskjutningsfarkoster konkurrensdugliga. På grund av de många olika tekniklösningar som behövs förutspås ett stort antal spetstekniktillämpningar inom bioteknik och läkemedel, t.ex. biologiska inneslutningar, teleoperationer med hjälp av fjärrstyrda mikrorobotar, system för automatisk hantering och lagring samt mikroanalyssystem 10. EU:s internationella profil stärks betydligt Miljökonsekvenser Genom studier av ämnen som jämförande planetär klimatologi och jordobservation från ISS kan forskning med anknytning till utforskning av rymden bidra till förståelsen av klimatförändringar på jorden Sociala konsekvenser Utforskning av rymden bidrar till att utveckla Europas världsledande inom vetenskapen. Utforskning av rymden ökar allmänhetens intresse för rymdvetenskap och -teknik och uppmuntrar ungdomar att ägna sig åt vetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik. Avsevärda positiva effekter uppstår i form av nya, kvalificerade jobb. ESA 11 spår att en investering av den storleksordning som anges i alternativ 4 leder till att högt kvalificerade nya jobb skapas direkt. Med en tänkbar sysselsättningsmultiplikator på 2,8 12 kan den totala sysselsättning som skapas av detta alternativ bli mer än jobb Space exploration and innovation, industrial competitiveness and technology advance, slutsatser och rekommendationer från symposiet, april 2010, Harwell (Förenade kungariket): Uppgifter från ESA. Jerome Schnee, The Economic Impact of the US Space Programme, Rutgers University. SV 7 SV

9 7. JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN Alternativ Verkan Resurseffektivitet Överensstämmelse Alternativ 1 Alternativ 1 når inte åtgärdens särskilda mål. Finansieringen blir tillgänglig för andra initiativ. Ej tillämpligt. Alternativet överensstämmer inte med strategin Europa 2020, där innovation och industriell konkurrenskraft står i centrum och där rymdpolitikens utveckling nämns som ett sätt att nå strategins mål. Alternativ 2 Alternativet når det särskilda målet 1 om den europeiska rymdinfrastrukturens och tjänsternas säkerhet och långsiktiga tillgång och delvis mål 4 om konvergens mellan nationella satsningar och EU-satsningar på SSA och kopplingen mellan denna politik och annan EU-politik. Alternativ 2 innebär utgifter på 130 miljoner euro per år. Ett SSA-system kan spara minst 240 miljoner euro per år. Alternativet minskar risken för en dominoeffekt på grund av förlust av rymdfarkoster. Det har stor samhällsnytta genom att risken för störningar av satellitbaserade tjänster undviks, fel i elnätet förebyggs bättre och islag av jordnära objekt undviks. Positiv miljöinverkan bl.a. genom bättre kunskap om vädret i rymden. Alternativet är delvis men inte helt överensstämmande med strategin Europa SSA har visserligen potential för innovation och tillväxt, men dess huvudsyfte är att skydda rymdinfrastrukturen. Innovationspotentialen i samband med utforskning av rymden ingår inte i detta alternativ. Alternativ 3 Alternativet når målen 1, 2 och 4, men bara delvis målen 3 och 5. Det garanterar inte helt oberoende tillgång till infrastruktur i omloppsbana. Alternativ 3 ger EU en högre rymdpolitisk profil men inte den ledande, strategiska roll som nämns i mål 5. Alternativ 3 innebär ytterligare utgifter på 400 miljoner euro per år. Totalkostnaden för alternativet är 530 miljoner euro per år. Försiktiga skattningar av avkastningen på investeringar i utforskning av rymden är 2,3 med en sysselsättningsmultiplikator på 2,8. Andra betydande effekter är Europas profil och innovationspotential, skapandet av högkvalificerade arbetstillfällen och gynnsamma bieffekter. Alternativ 3 överensstämmer helt med strategin Europa 2020 då det bidrar till innovationen och leder till gynnsamma bieffekter på många EU-politiska områden, bl.a. hälsa och miljö. Alternativ 4 Alternativet når de fem särskilda målen. Samma skäl som för alternativ 3 gäller för alternativ 4. Alternativet innebär ytterligare 900 miljoner euro per år för en totalkostnad på 1,43 miljarder euro per år. Alternativ 4 innebär en enorm teknisk utmaning som kommer att påskynda teknikens utvecklingstakt och skapa många gynnsamma bieffekter för ekonomin och allmänheten. I fråga om överensstämmelse är detta alternativ likt alternativ 3. SV 8 SV

10 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Den här konsekvensbedömningen läggs fram tillsammans med ett meddelande om EU:s framtida rymdverksamhet, som i förlängningen kan leda till ett förslag om ett europeiskt rymdprogram. Närmare former för uppföljning och utvärdering kommer att diskuteras i konsekvensbedömningen för det förslaget. *** SV 9 SV