Komplettering av ansökan om rättsprövning i mål
|
|
- Mattias Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Högsta Förvaltningsdomstolen Box Stockholm Komplettering av ansökan om rättsprövning i mål Som juridiskt ombud för Naturskyddsföreningen i Kungsbacka, föreningen Värna Onsala, Gunnar Carlsson, Underliden, Apelrödsvägen 129, Onsala samt Josefine Sjöstrand, Rydetvägen 93, Onsala har jag tidigare ansökt om rättsprövning av regeringens beslut N 2016/01849/TIF. Denna ansökan kompletteras härmed. Yrkanden Mina huvudmän vidhåller tidigare framförda yrkanden. Talerätt i rättsprövningsmål Miljöorganisationer En miljöorganisation som avses i 16 kap 13 miljöbalken (MB) får ansöka om rättsprövning av sådana tillståndsbeslut av regeringen som omfattas av artikel 9.2 i konventionen den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Både Naturskyddsföreningen i Kungsbacka och föreningen Värna Onsala är sådana föreningar som avses i 16 kap 13 MB. De har under hela prövningsprocessen deltagit i samråd m m. 1
2 Enskilda Enligt rättsprövningslagen får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut från regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Artikel 6 i Europakonventionen uppställer ett krav på att klaganden, för att tillerkännas klagorätt, genom klagomålet vill få till en prövning av en civil rättighet eller skyldighet ( determination of his civil rights and obligations ). När det gäller tvister om civila rättigheter och skyldigheter har Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg slagit fast att artikeln är tillämplig vid reell och seriös tvist mellan enskilda personer fysiska såväl som juridiska eller mellan enskilda personer och myndigheter. Med en reell och seriös tvist avses ett anspråk som är, eller påstås vara, en rättighet grundat på konventionsstatens inhemska lagar eller genom nationella domstolars praxis. Europadomstolen grundar sin prövning av artikel 6 helt på existerande nationella rättigheter. Det är rättighetens materiella innehåll i nationell rätt, snarare än dess klassificering, som är vägledande vid bedömningen av om rättigheten utgör en civil rättighet eller inte. Europadomstolen har slagit fast att kravet på att en klagande ska vara direkt berörd inte kan appliceras på ett strikt, mekaniskt och oflexibelt sätt ( rigid, mechanical and inflexible way ). Europadomstolen har i flera fall kommit fram till att olägenheter på grund av miljöfarlig verksamhet utgör en sådan civil rättighet som omfattas av artikel 6. I fallet Zander mot Sverige ansågs klaganden, som bodde vid en avfallsanläggning, ha en civil rättighet att vid en tillståndsprövning enligt då gällande miljöskyddslagen (1969:387) av avfallsanläggningen få sitt intresse av tillfredsställande vattenförsörjning tillgodosett. I fallet Ortenberg mot Österrike förde klaganden talan mot ett tillstånd till bebyggelse av en närbelägen fastighet under åberopande av olägenheter som bebyggelsen skulle förorsaka henne. Domstolen fann att klagandens civila rättigheter var berörda. Bland rättsfallen kan även nämnas Lopez Ostra mot Spanien, där spanska staten ålades betala skadestånd till en familj som bodde nära en reningsanläggning för avloppsvatten från skinnindustri. Vidare kan nämnas andra rättsfall från Europadomstolen som rör flygplatsen Heathrow i London, där frågan om avvägningar mellan flygplatsen och enskilda spelade en central roll. Gunnar Carlsson och Josefin Sjöstrand bor och äger fastigheter och vistas dagligen inom det område som kommer att beröras av negativa effekter i form av buller, damning, utsläpp till luft, vattenförorening etc på grund av den planerade vägen. De påverkas således genom den planerade verksamheten så att de utsätts för risk för skada och olägenheter. Väglagen hänvisar till miljöbalkens bestämmelser. Enligt miljöbalken ska för en verksamhet som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön väljas en plats som är lämplig i förhållande till 2
3 ändamålet och som medför minsta möjliga olägenhet (2 kap 6 MB). Verksamhetsutövaren ska även utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skador eller olägenheter på människors hälsa eller miljön (2 kap 3 MB). Även i övrigt innehåller miljöbalken många bestämmelser som innebär att människor och miljön ska påverkas så lite som möjligt av en planerad miljöfarlig verksamhet. Blir påverkan för stor kan verksamheten inte godtas 1. Dessa bestämmelser, samt miljöbalkens relativt vida talerättsbestämmelse, talar för att den svenska rätten innehåller regler som innebär att närboende i en sådan situation det nu handlar om har sådana civila rättigheter som omfattas av artikel 6 i konventionen. Det faktum att mina huvudmän även i sin talan för fram argument för att skydda även allmänna miljöintressen ändrar inte detta faktum. Det är en grundprincip i förvaltningsprocessen att den som har rätt att överklaga ett beslut också kan grunda sin talan på alla de omständigheter som är av betydelse för den fråga som hans överklagande rör. Regeringsrätten har funnit att en enskild klagande har rätt att åberopa också att beslutet kränker allmänna intressen (RÅ 1993 ref. 97). Detsamma har ansetts gälla vid rättsprövning av beslut om antagande av detaljplan (RÅ 1994 ref. 39). Talerätt enligt rättsprövningslagen för de enskilda huvudmän jag företräder föreligger således. Grunder för yrkandena Frågan är om det står i strid med någon rättsregel att fastställa en arbetsplan enligt väglagen dels utan att först bedöma om miljökvalitetsnormer för vatten samt ramvattensdirektivets icke-försämringskrav uppfylls, dels utan att först pröva om villkoren i art 4.7 a-d ramvattendirektivet är uppfyllda, dels innan frågan om påverkan på skyddade arter prövats enligt bestämmelserna i 8 kap MB samt artskyddsförordningen (AF). Mina huvudmän menar att så är fallet. Bakgrund fastställde Trafikverket arbetsplan för anläggning av väg 940, delen Rösan-Forsbäck inom Kungsbacka kommun, Hallands län avslog regeringen samtliga överklaganden som inkommit över detta beslut. 1 Även artikel 8 i Europakonventionen ger ett särskilt skydd för enskildas hem mot att utsättas för miljöförstöring.. 3
4 Den nya väg 940 planeras att byggas i en mycket värdefull miljö. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Trafikverket har presenterat redovisas 29 områden med värdefull naturmiljö samt ett antal områden med värdefull kulturmiljö. Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE , är ett stort område som bland annat inkluderar de tre naturreservaten Malön, Hållsundsudde-Sönnerbergen samt Kungsbackafjorden. Området är växtgeografiskt intressant och fågellivet på de flacka strandängarna är rikt och det häckar täta bestånd av tofsvipor, rödbenor, och större strandpipare. Enligt MKB:n förekommer inom vägkorridoren eller i kringlandskapet ett fyrtiotal arter som är upptagna i artskyddsförordningen, många är fåglar. Några av arterna häckar inom vägkorridoren. Det gäller t ex den ovanliga mindre hackspetten och gröngöling. Ett stort antal arter påträffas i landskapet omkring vägkorridoren (uppgifter från Artportalen/Svalan). För 18 av de 24 fågelarter som förekommer i området kan gynnsam bevarandestatus (GYBS) lokalt påverkas negativt, främst genom att marker för födosök försvinner eller avskärs av vägen. De alkärr och lövskogar som återfinns i eller i anslutning till vägkorridoren utgör dessutom ett kärnområde för den mindre hackspetten inte bara i Kungsbacka kommun utan i hela regionen. Mindre hackspett förekommer med flera par. Förekomsten av hackspetten bedöms påverkas negativt, särskilt om äldre lövskogsområden avverkas eller dräneras i samband med vägbygget men även av bullerstörningar när vägen är byggd. Områdena kring Staragården, Björsmosse och Norrelund är de mest värdefulla för arten. Bland annat i området N1, N2, även kallat Paradiset, har flera personer sett mindre hackspett så gott som årligen sedan mitten av 60-talet, senast för någon vecka sedan. Samma resonemang gäller för arten gröngöling. I området finns även andra mer ovanliga arter såsom örlav, guldsandbi, väddsandbi, korallorangelav, större vattensalamander och backsippa. För samtliga av de påträffade groddjursarterna (samtliga ingår i artskyddsförordningen) kan gynnsam bevarandestatus komma att påverkas negativt lokalt. Detta kanske i första hand gäller större vattensalamander, vars livsmiljö berörs både direkt och indirekt av vägbygget. Denna anmälan om rättsprövning kommer dock i det fortsatta att huvudsakligen beröra fågelarterna mindre hackspett och gröngöling. Enligt 13 väglagen ska, när en väg byggs, den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Nu aktuell väg har inte givits ett sådant läge och har heller inte utformats på sådant sätt. Miljöbalken ska tillämpas parallellt med väglagens bestämmelser vilket innebär att väghållaren är skyldig att ta hänsyn till miljöbalkens regler (se bl a prop 1997/98:90 s. 170 f). För tydlighets skull finns i 3 a i väglagen en hänvisning direkt till vissa av miljöbalkens bestämmelser, närmare bestämt de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och bestämmelsen om kommuners och myndigheters 4
5 ansvar för att miljökvalitetsnormerna följs, vilka ska tillämpas vid prövningen av frågor enligt väglagen. Nu aktuell vägdragning strider mot flera av miljöbalkens bestämmelser, främst 2 kap 6 MB samt bestämmelser om områdesskydd, artskydd samt påverkan på miljökvalitetsnormer vilket är en del av lokaliseringsbedömningen enligt 2 kap 6 MB. I 4 AF föreskrivs med stöd av 8 kap 1 MB att i fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till förordningen har markerats med N eller n, är det förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Enligt 14 AF får länsstyrelsen i enskilda fall ge dispens från förbuden. Bestämmelserna om fridlysning och dispens i 4, 8 och 14 AF innebär en ren implementering av artiklarna 12, 13 och 16 i art- och habitatdirektivet 2 och 9.1 fågeldirektivet 3. I nu aktuellt ärendet finns det stor risk att flera skyddade arter störs i den mening som avses i 4 p 2 AF. Det finns även stor risk att skyddade arters fortplantningsområden eller viloplatser skadas eller förstörs enligt 4 p 4 AF. Den nu planerade vägen skulle negativt påverka enbart den värdefulla fågelfaunan i så stor omfattning att lokaliseringen inte kan anses förenlig med 2 kap 6 MB. Både grundvatten och ytvatten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, det s k ramvattendirektivet. Ramvattendirektivet kompletteras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. Dessa direktiv är implementerade främst genom 5 kap MB samt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och genom föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Den planerade väg 940 ligger i anslutning till yt- och grundvattenförekomster för vilka det har beslutats miljökvalitetsnormer (MKN). Det finns beslutade MKN för ytvattenförekomsterna Knapabäcken (Ulleråsbäcken-källorna, SE ) och Kungsbackafjorden (Inre Kungsbackafjorden SE samt Yttre Kungsbackafjorden SE ). Kungsbackaån, Rolfsån och Hovmanneån 2 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 3 Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 5
6 mynnar alla i Kungsbackafjorden. Nämnda åar tillsammans med Hammargårds avloppsreningsverk står för nästan all belastning av näringsämnen till Inre Kungsbackafjorden enligt Kungsbacka kommuns miljörapport Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har för Inre Kungsbackafjorden bestämt miljökvalitetsnormen god ekologisk status till år Statusen idag är otillfredsställande ekologisk status på grund av övergödning. Miljöproblem är bland andra övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Vad gäller kemisk status är MKN god ekologisk status till 2015 (förutom vad gäller kvicksilver). Samma situation och MKN gäller för Yttre Kungsbackafjorden. För Knapabäcken är gällande MKN god ekologisk status till år 2021, men med förslag på god ekologisk status till år Problemet är även här övergödning och motiveringen till förslaget är att God ekologisk status inte kan uppnås till 2015 eller 2021 på grund av orimliga kostnader. För att nå god ekologisk status till 2027 behöver fortfarande en stor del av de planerade åtgärderna genomföras före God kemisk status 2015 gäller. Miljöproblem för Knapabäcken är övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Dagvattnet från vägen som kommer att tillföras både yt- och grundvatten innehåller enligt MKB:n förutom bly, kadmium, koppar och zink, vissa polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som kan vara giftiga för och lagras i vattenlevande organismer. Även fosfor tillförs vilket ofta är det tillväxtbegränsande ämnet i sjöar och kväve är det i hav. Ökad tillförsel av kväve och fosfor kan därför leda till övergödning, vilket är ett allvarligt problem i dessa vattenområden. Vägsaltet innehåller kloridjoner som kan försämra kvaliteten i både yt- och grundvatten. Föroreningar kan ackumuleras i sediment på botten av en vattenförekomst, ett ökat flöde kan medföra uppgrumling av sedimentet vilket gör att föroreningar kan bli tillgängliga i höga koncentrationer för upptag i levande organismer. Ökad mängd partiklar i dagvattnet kan ändra de fysikaliska förutsättningarna i recipienten. Ökat flöde av vägdagvatten till ett vattendrag kan även orsaka att bottensubstrat virvlar upp och mängden partiklar i vattnet ökar vilket ändrar de fysikaliska förutsättningarna för djur och växter som lever där. Finare sediment som tidigare avsattes följer med vattnet och förändrar bottnens struktur och därmed förutsättningarna. Slänter kan erodera och växter kan få svårare att rota sig. Ett ökat flöde kan även medföra att djur inte längre kan hänga kvar utan åker med strömmen. Följderna kan bli ändrad artsammansättning samt att vissa arter kan försvinna helt. Principen om fördragskonform tolkning innebär att svenska myndigheter och domstolar i möjligaste mån ska tolka nationella lagar på ett sätt som är förenligt med för Sverige bindande internationella överenskommelser. Om en svensk myndighet eller domstol finner att en nationell bestämmelse strider mot en EU-rättslig bestämmelse ska den inte tillämpa den nationella bestämmelsen, vilket följer av EUdomstolens praxis, se bland annat C 6/64 där EU-domstolen för första gången uttalar 6
7 att det förhållande att gemenskapsrätten utgör en del av varje medlemsstats nationella rättsordning gör att staterna inte kan låta en nationell regel få företräde framför EU:s rättsliga system. EU-domstolen har i avgöranden på senare tid betonat vikten av att nationella myndigheter och domstolar bidrar till unionsrättens effektiva genomslag på nationell nivå. EU-domstolen tycks inte heller anse att direkt effekt är en förutsättning för att en bestämmelse har företräde. Mina huvudmän har under ärendets gång hela tiden hävdat att det beslutsunderlag som Trafikverket presenterat och som regeringen grundar sitt beslut på är så undermåligt att det inte kan godtas i en rättslig prövning. Det är sökanden, Trafikverket, som har bevisbördan för att den planerade verksamheten är tillåtlig enligt miljöbalken (2 kap 1 MB). Regeringen hade att pröva bland annat huruvida den MKB som presenterats levde upp till lagens krav om innehåll. Regeringen synes inte ha gjort någon egen sådan prövning. Vad gäller de brister som den MKB innehåller vill mina huvudmän här särskilt understryka bristen vad gäller utredningar om effekter på miljökvalitetsnormer för vatten, ramvattendirektivets krav på ickeförsämring samt påverkan på skyddade arter. Både trafikverket och Regeringen har underlåtit att göra en sådan prövning av väg 940 som krävs enligt miljöbalken, artskyddsförordningen och EU-rätten. Prövning enligt artskyddsförordningen Då miljöbalkens bestämmelser ska tillämpas även när vägar planeras ska för den mark som tas i anspråk för vägen enligt 2 kap 6 MB vara en sådan plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Ett flertal arter inom och i anslutning till verksamhetsområdet är skyddade enligt 4 artskyddsförordningen. Mark- och miljööverdomstolen har slagit fast att artskyddsförordningen är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se bl a MÖD 2013:13, MÖD , MÖD 7639:11). Detta innebär bland annat att en bedömning av verksamhetens påverkan på skyddade arter och om den kan tillåtas enligt artskyddsförordningen ska ingå i lokaliseringsbedömningen. Både i kommissionens vägledningsdokument 4 och i Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen 5 betonas vikten av att minimera störningar på känsliga arter genom att från början välja en lämplig plats för störande verksamheter. 4 Guidance document on the strict protection of animal species of Community interest under the habitats Directive 92/43/EEC 5 Handbok för artskyddsförordningen, Del 1 fridlysning och dispenser, 2009:2 UTGÅVA 1 april
8 Fågeldirektivet antogs 1979 och där slås inledningsvis fast att Ett effektivt skydd för fåglar är ett typiskt gränsöverskridande miljöproblem som medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för (ingressen p 4). EU-domstolen har också i sin praxis betonat att speciellt höga krav ställs vad gäller implementeringen av fågeldirektivet då det handlar om att förvalta ett gemensamt arv. Domstolen har i sammanhanget betonat vikten av att nationella bestämmelser tolkas i överensstämmelse med EU-rätten för att syftet med fågeldirektivet ska kunna uppnås Enligt art 12 i art- och habitatdirektivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i direktivets bilaga 4 a. Enligt art 13 ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att införa ett strikt skyddssystem för de växtarter som finns förtecknade i bilaga 4 b. Artikel 16 anger de fall när undantag från detta strikta skydd kan medges. Möjligheterna att medge undantag är begränsade eftersom en dispens inte får innebära att syftet med artskyddet som beskrivs i habitatdirektivets artikel 2 äventyras. Tolkningen av direktivets krav görs ytterst genom EU-domstolens praxis. Domstolen har i sina avgöranden C-10/96, C- 6/04 samt C-60/05 tydligt slagit fast att de villkor för undantag som anges i art 16 ska tolkas restriktivt. Att nationella genomförandeåtgärder ska garantera tillämpningen av direktivet i dess helhet utan att selektivt tillämpa bestämmelserna framgår av avgörande i mål C-118/94. Av dessa domar följer att möjligheten för en svensk myndighet att meddela beslut om artskyddsdispens är begränsad och bör tillämpas restriktivt. Myndigheterna ska särskilt bevaka att gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för skyddade arter och dess livsmiljöer. Ett myndighetsbeslut får inte försämra artens bevarandestatus eller möjlighet att nå gynnsam bevarandestatus på någon nivå. I art- och habitatdirektivet art 1 (i) anges en arts bevarandestatus som summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer inom det territorium som anges i artikel 2. Av ovan förstås att medlemsländerna ska se till att de s k strikt skyddade arter som finns i art- och habitatdirektivets bilaga 4 och fågeldirektivets lista 1 inte bara ska uppnå en populationsstorlek som minst svarar mot FRP-nivån utan även ska uppfylla kravet på att arten finns i ett utbredningsområde som minst svarar mot FRR-nivån. Alla verksamheter och åtgärder omfattas av förbudet enligt artskyddsförordningen om de riskerar att få den effekt på arter som bestämmelsen syftar till att reglera. Detta gäller även Trafikverkets vägplanering. Det är enligt 4 första st p 2 AF förbjudet att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Ordet störa definieras varken i artskyddsförordningen eller i de två naturvårdsdirektiven. Stöd för tolkningen av begreppet finns emellertid i EU-kommissionens vägledningsdokument. Där anges att störning kan förekomma till exempel i form av 8
9 ljud eller ljus, men den behöver inte fysiskt påverka arten direkt utan även indirekta effekter innefattas. Det kan handla om att arten flyr och därmed utsätts för omständigheter som gör att den lättare blir till byte för andra djur, förlorar stora mänger energi eller att deras ungar utsätts för fara genom att de förflyttas eller att de svälter ihjäl. Intensitet, tidsperiod och frekvens har betydelse för vilken påverkan störningen har. Störningen i 4 2 punkten AF behöver inte vara betydande utan utrymmet för störning i artskyddsförordningen är mindre än i 7 kap 28 b MB. Störningen bör kopplas till dess påverkan på artens eller arternas bevarandestatus, såväl för den lokala populationen som för den biogeografiska nivån i landet. En störning som påverkar artens överlevnadschanser, reproduktion eller utbredning är otillåten. En åtgärd som påverkar exempelvis en fågelarts häckningsframgång genom att boplatsen överges eller att färre antal ungar än annars blir flygfärdiga är inte tillåten om detta leder till att artens population minskar i området, särskilt om arten har en ogynnsam bevarandestatus. Syftet med bestämmelserna om art- och habitatskydd är att upprätthålla gynnsam bevarandestatus. Därvid måste beaktas såväl permanent skada som, typiskt sett, mer tillfälliga störningar, förutsatt att de är av kvalificerat slag. Alla slags försämringar ska beaktas utifrån angivet syfte. Det ligger därmed inom ramen för bestämmelsens räckvidd att exempelvis bedöma en arts försämrade spridningsmöjligheter som en störning. Gemensamt för åtgärder rörande djurens olika uppehållsplatser är att dessa inte får påverkas av mänskliga aktiviteter på ett sådant sätt att platserna i fråga förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktion för berörda arter. Med detta avses att ingreppet inte får vara så omfattande att området tappar de egenskaper som gör det betydelsefullt för arten ifråga. Syftet med bestämmelserna angående artskydd är att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer och arter som finns inom EU:s medlemsländer. Avsiktlig betyder i sammanhanget att den som utför åtgärden förstår den förutsägbara konsekvensen av sitt handlande och ändå genomför den, det vill säga är medveten om att ett skyddat djur sannolikt störs, även om störningen inte var syftet med åtgärden. När det gäller tolkningen av begreppet avsiktligt har detta begrepp när det gäller art- och habitatdirektivet tolkats av EU-domstolen i åtminstone två fall (mål C-103/00 och C-221/04). I det förra av dessa fall, C-103/00, som handlade om tillämpningen av ett effektivt och strikt skyddssystem för havssköldpaddan Caretta caretta i strandområden där arten förekom, uttalar domstolen följande: Kommissionen har uppgett att dess tjänstemän under ett besök i slutet av augusti 1999 på parningsstränderna för havssköldpaddan Caretta caretta på ön Zakynthos konstaterade att det förekom mopedtrafik på sandstranden öster om Laganas [ ]. (P. 32). Det är för det första ostridigt att mopedtrafik på en parningsstrand för havssköldpaddan Caretta caretta 9
10 bland annat på grund av bullret kan komma att störa denna art [ ]. (P. 34) Det framgår av handlingarna i målet att vid tiden för de faktiska omständigheter som konstaterades av kommissionens tjänstemän var mopedtrafik på parningsstränderna förbjuden och skyltar som angav förekomsten av sköldpaddsbon på dessa stränder hade satts upp [ ]. (P. 35) Av detta följer att mopedtrafiken på sandstranden öster om Laganas [ ] utgör avsiktliga handlingar som kan störa den berörda arten under parningsperioden i den mening som avses i artikel 12.1 b i direktivet. (P. 36) EU-kommissionens vägledningsdokument har också betydelse för tolkningen av begreppet. Kommissionen uttalar där bland annat följande (s 35): Utgående från det synsätt som domstolen tillämpat i målen C-103/00 och C-221/04 skulle följande definition kunna framläggas: Avsiktliga gärningar är gärningar som utförs av en person som vet, i ljuset av gällande lagstiftning för den aktuella arten, och den allmänna information som riktats till allmänheten, att hans gärning sannolikt kommer att orsaka skada för en djurart, men strävar efter att åstadkomma denna skada, eller åtminstone medvetet accepterar det förutsägbara resultatet av gärningen. Härtill kommer att det inte är möjligt att kompensera med skydds- och försiktighetsåtgärder beträffande vidtagande av åtgärder som strider mot 4 2 punkten AF. Utgångspunkten i 4 p 4 AF är att en arts fortplantningsområde och viloplats inte får skadas eller förstöras. Enligt EU-kommissionens vägledningsdokument och även Naturvårdsverkets handbok måste även fortplantningsområden och viloplatser skyddas när de inte används. Det är vidare viktigt att platsens ekologiska funktion bibehålls. Gemensamt för åtgärder rörande djurens olika uppehållsplatser är att dessa inte får påverkas av mänskliga aktiviteter på ett sådant sätt att platserna förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktion för den berörda arten. Med detta avses att ingreppet inte får vara så omfattande att området tappar de egenskaper som gör det betydelsefullt för arten i fråga. Platserna behöver skyddas även när de inte används så att funktionen finns kvar när arten återvänder för att lägga ägg eller föda ungar. Detta gäller sådana områden som används regelbundet, men inte nödvändigtvis varje år. Om platserna bara används någon enstaka gång omfattas de bara av skyddet när arten i fråga uppehåller sig där. En fysisk degradering kan påverka en livsmiljös funktionalitet. Inte enbart en förstörelse av en livsmiljö omfattas utan även försämring av densamma. En sådan försämring kan ske gradvis. Det kan vara så att en försämring inte omedelbart leder till förlust av ett fortplantningsområde eller viloplats, men får till följd att platsens funktion successivt försämras i kvalitet. Det framkommer tydligt av beslutsunderlaget att åtminstone arterna mindre hackspetten och gröngöling kommer att störas på ett sådant sätt som omfattas av 4 p 2 AF. Vidare kommer arternas fortplantningsområde att utsattas för en sådan fysisk degradering som medför att livsmiljös funktionalitet förstörs eller i vart fall försämras så att platsen förlorar sin ekologiska funktion (4 p 4 AF). 10
11 Inom området finns således dokumenterat förekomsten av fridlysta arter. För att de åtgärder som den aktuella arbetsplanen omfattar, inkluderande all typ av avverkning, markförberedelse m m, krävs därigenom dispens enligt 14 artskyddsförordningen. Dispens enligt 14 AF får endast lämnas under vissa i förordningen upptagna förutsättningar. Dessa är att: det inte finns någon annan lämplig lösning dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och dispensen behövs a) för att skydda vilda djur och växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter, b) för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom c) av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse d) för forsknings- och utbildningsändamål e) för återinplantering eller återinförsel av arten eller för den uppfödning av en djurart eller den artificiella förökning av en växtart som krävs för detta eller f) för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i liten omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar i liten mängd. Samtliga tre förutsättningar måste vara uppfyllda (minst ett av de sex angivna skälen). I nu gällande ärende finns inte förutsättningar att ge dispens. Det finns andra lämpligare lösningar, dispensen skulle försvåra upprätthållande av gynnsam bevarandestatus av skyddade arter och ingen av de övriga förutsättningarna är aktuella. Bestämmelserna om artskydd utgår som nämnts tidigare helt från unionsrätt. Ska avsteg ske har prövningsmyndigheten ett ansvar för att detta beslut fattas på grundval av relevanta och vetenskapliga grunder. Ett undantag är enbart berättigat om det objektivt kan styrkas att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Bedömningen om en sådan annan lösning måste baseras på objektivt verifierbara faktorer som vetenskapliga och tekniska analyser (se bl a C-10/96). Medlemsländernas handlingsfrihet är begränsad och varje argument för att det inte skulle finnas någon annan lämplig lösning eller att denna inte skulle vara tillfredställande måste vara väl underbyggda. EU- domstolen har i mål C-60/05 uttalat att den myndighet som fattar ett beslut grundat på en undantagsbestämmelse har bevisbördan för att nödvändiga förutsättningar föreligger för varje undantag och medlemsstaterna ska säkerställa att varje åtgärd som påverkar skyddade arter endast tillåts i beslut som är noggrant och tillräckligt motiverade och som hänvisar till skäl och krav som anges i art 9.1 och 9.2 (motsvarande art 16 art- och habitatdirektivet) i direktivet. 11
12 Det framgår nämligen av dom av den 7 mars 1996 i mål C-118/94, Associazione italiana per il WWF m.fl. (REG 1996, s. I-1223, punkterna 23 och 25 26), att den nationella lagstiftningen på detta område klart och tydligt skall ange kriterierna för att beviljas undantag och ålägga de myndigheter som tillämpar lagstiftningen, att beakta dessa kriterier. Undantagsbestämmelser skall tolkas restriktivt, och den myndighet som fattat beslutet har bevisbördan för att nödvändiga förutsättningar föreligger för varje undantag och medlemsstaterna skall säkerställa att varje åtgärd som påverkar skyddade arter endast tillåts i beslut som är noggrant och tillräckligt motiverade och som hänvisar till skäl, villkor och krav som anges i artikel 9.1 och 9.2 i direktivet. Även i dom C-342/05 slår domstolen fast samma principer vid tillämpningen av art 16 art- och habitatdirektivet. Eftersom denna senare artikel innehåller undantagsbestämmelser som skall tolkas restriktivt och den myndighet som fattat beslutet har bevisbördan för att nödvändiga förutsättningar föreligger för varje undantag, skall medlemsstaterna säkerställa att varje åtgärd som påverkar skyddade arter endast tillåts genom beslut som är noggrant och tillräckligt motiverade och som hänvisar till de skäl, villkor och krav som anges i artikel 16.1 i livsmiljödirektivet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 juni 2006 i mål C 60/05, WWF Italia m.fl., REG 2006, s. I 5083, punkt 34). Mina huvudmän vill här också hänvisa till EU-domstolens dom C 182/02, där domstolen pekade på vikten av att kunna visa på tvingande skäl för att rättfärdiga ett undantag. Av Kommissionens vägledning framgår tydligt att undantag ska vara den sista utvägen och att varje system för undantag måste vara underordnat art- och habitatdirektivets bevarandeintressen. I mål C slår EU-domstolen fast att: För de fågelarter som anges i bilaga I till fågeldirektivet måste dessa åtgärder bland annat vara ägnade att säkerställa arternas överlevnad och fortplantning, samt fortplantning, ruggning och övervintring för de regelbundet förekommande flyttfågelarter som inte är angivna i bilagan. Dessa åtgärder kan inte begränsas till att förebygga externa skador och störningar som orsakats av människan, utan de måste beroende på de faktiska förhållandena även omfatta positiva åtgärder för att bevara eller förbättra områdets status (dom av den 13 december 2007, kommissionen/irland, C-418/04, EU:C:2007:780, punkterna 153 och 154). Domstolen uttalade i samma mål att de förbud som ställs i art 12 art- och habitatdirektivet, motsvarande 4 AF, är absoluta och oberoende av antalet exemplar och förekomsten av de arter som omfattas av ett strikt skydd för bevarande. Den allmänt utbredda förekomsten av en art kan således inte motivera en intensifiering av åtgärder som kan medföra att dessa förbud överträds. 12
13 Länsstyrelsen är dispensgivande myndighet. Länsstyrelsen i Hallands län har, efter det att arbetsplanen godkänts, i beslut förelagt Trafikverket att inkomma med ansökan om artskyddsdispens för arterna mindre hackspett och gröngöling. Länsstyrelsen utreder för närvarande om ytterligare krav på dispensansökan ska föreläggas Trafikverket. Slutsatser angående artskyddet Mina huvudmän anser att en tudelad prövningsordning, först med stöd av väglagen och därefter med stöd av miljöbalken och artskyddsförordningen, underminerar möjligheten till en rättssäker bedömning av påverkan på de hotade arter vilka är skyddade enligt EU-rätten. En sådan prövning måste istället göras så tidigt som möjligt i processen. Det går inte att frikoppla prövningen om arbetsplan för väg från frågan om påverkan på skyddade arter. Av 20 väglagen följer vidare att ett lagakraftvunnet beslut att fastställa en arbetsplan innebär att endast oväsentliga avvikelser därefter får göras. Länsstyrelsens beslut i fråga om artskyddsdispens kan således komma att stå i direkt konflikt med Trafikverkets beslut att fastställa arbetsplanen och regeringens godkännande av detta beslut. En tillämpning där Trafikverket fastställer arbetsplan för väg utan att frågan om artskyddsdispens först prövas medför att art- och habitatdirektivets och fågeldirektivets stränga artskydd åsidosätts. Den mera övergripande bedömningen av markanvändningen som sker enligt väglagen står inte i överensstämmelse med de förhållandevis detaljerade överväganden rörande artskydd som EU-rätten kräver. Ett sådant förfarande strider enligt mina huvudmän direkt mot EU-rätten och en fördragsenlig tolkning av denna måste innebära att en arbetsplan inte kan fastställas utan att frågan om artskyddsdispens avgörs först. Istället är det nödvändigt att annan lagstiftning som rör markanvändningsfrågor, såsom väglagen, inte medger åtgärder som vid en senare prövning enligt miljöbalken och artskyddsförordningen visar sig vara oförenliga med EU-rätten. Av ovanstående följer att en fördragskonform tolkning av väglagen och artskyddsförordningen måste leda till slutsatsen att frågan om artskyddsdispens måste avgöras före Trafikverket fastställer arbetsplan för väg. Genom en sådan tidig bedömning och prövningsordning kan man förhoppningsvis undvika inte bara en situation där skyddet för hotade arter utarmas, utan även motverka långdragna och kostsamma rättsprocesser i ett system som redan kan anses långsamt och komplicerat. Ett eventuellt otydligt rättsläge får inte äventyra det stränga skydd som art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet kräver. 13
14 Trots ovanstående har regeringen godtagit Trafikverkets beslut. Vägens påverkan på yt- och grundvatten Att uppnå god vattenstatus och att förebygga en försämring i medlemsstaternas vattenförekomster utgör ramvattendirektivets grundläggande miljömål och är huvudregeln för de krav som riktas mot en medlemsstat att säkerställa att dess vattenförekomster når rätt vattenstatus i rätt tid. Direktivet ställer stränga krav på medlemsstaterna för att de ska uppnå målet icke-försämring av ekologisk status i artikel 4 i direktivet. Dessa krav innebär att kvaliteten på vatten alltid måste vara vägledande i samband med tillstånd och planering av åtgärder eller verksamheter som påverkar vattnets kvalitet. Rätt kvalitet på vattenmiljön ska uppnås och myndigheter och kommuner som prövar frågor om verksamheter som påverkar vattenmiljön ska se till att prövningen inte ger ett resultat som innebär att verksamheten försämrar kvaliteten på vattenmiljön i strid med EU-rättens försämringsförbud eller att verksamheten äventyrar att rätt kvalitet kan uppnås. Mina huvudmän vill i sammanhanget hänvisa till EU-domstolens dom i mål C 461/13, den s k Weserdomen. Avgörandet är direkt relevant för tillämpningen i alla prövningsärenden av verksamheter som kan komma att påverka sådant som omfattas av direktivets krav, d v s även i nu aktuellt ärende. Enligt domen är medlemsstaterna skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnåendet av god ekologisk status eller god ekologisk potential och god kemisk status äventyras. På frågan om vad som avses med försämring av status svarade domstolen att begreppet ska tolkas på så sätt att det sker en försämring så snart statusen hos minst en kvalitetsfaktor försämras en klass, exempelvis från god till måttlig eller från måttlig till otillfredsställande. Detta gäller även om den sammanvägda statusen inte försämras. Försämringsförbudet gäller alltså på kvalitetsfaktornivå. Om en kvalitetsfaktor däremot redan är klassad som dålig, d v s den sämsta statusklassen, är ingen ytterligare försämring tillåten ens på parameternivå. Weserdomen innebär ett klargörande av vilken effekt ramvattendirektivet har i fråga om medlemsstaternas skyldighet att se till att uppnåendet av rätt kvalitet på vattenmiljön kan förverkligas. Domen bekräftar att medlemsstaterna inte får tillåta att en vattenstatus försämras. Europeiska kommissionen är bestämd i sin uppfattning att försämringsförbudet gäller alla de statustyper som direktivet reglerar. Uppfyllandet av ramvattendirektivets miljömål (som i Sverige genomförts som miljökvalitetsnormer) är således bindande för medlemsstaternas samtliga myndigheter och domstolar. Detta har förutom i mål C-461/13 även fastställts av EUdomstolen i mål C-43/10 samt C-346/14. Praxisen bekräftas i mål C- 664/15 där domstolen uttalar att art 4. 1 inte enbart är en programförklaring utan att bestämmelsen innebär en skyldighet att förebygga försämring av 14
15 vattenförekomsterna som har en tvingande verkan gentemot medlemsländerna i synnerhet i samband med beslut om tillstånd. Ett projekt som kan medföra negativa effekter för vatten får endast godkännas om villkoren i art 4.7 a-d ramvattendirektivet är uppfyllda. Den nationella myndighet som prövar ett projekt som kan påverka miljökvalitetsnormer för vatten och ickeförsämringskravet är skyldiga att kontrollera om villkoren i art 4.7 a-d har iakttagits innan de utfärdar ett tillstånd. Om myndigheten, såsom i det nu aktuella målet, har utfärdat tillstånd utan att pröva om detta måste det konstateras att tillståndet är rättsstridigt. Slutsats angående påverkan på yt- och grundvatten Av den presenterade miljökonsekvensbeskrivningen framgår inte på ett tillräckligt sätt hur vägverksamheten förhåller sig till ramvattendirektivet (med dotterdirektiv) och de beslutade miljökvalitetsnormerna för berörda vattendrag. Det framgår inte hur Trafikverket kommit fram till att den planerade vägen med planerade skyddsåtgärder inte bedöms inverka negativt på möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för berörda yt- eller grundvattenförekomster. Verket uppger att dagvattnet ska omhändertas genom gräsbeklädda diken som enligt verket har en god reningseffekt på de olika ämnena i dagvattnet. Trafikverket refererar till en doktorsavhandling Bäckström, M Grassed swales for urban storm drainage. Luleå University of Technology, Dept of Environmental Engineering, Thesis 2002:06. Bäckströms avhandling stödjer dock inte Trafikverkets påståenden om nyttan med gräsbevuxna diken. Det vetenskapliga stödet för Trafikverkets påstående i MKB:n om nyttan med gräsbevuxna diken kan därmed starkt ifrågasättas. Av beslutsunderlaget i ärendet kan man, trots brister i utredningarna, istället enligt mina huvudmän konstatera att verksamheten riskerar medföra försämring av både ekologisk och kemisk status för flera vattendrag i närområdet på ett sådant sätt som inte är tillåtligt enligt ramvattendirektivet. Trafikverket har underlåtit att göra en sådan bedömning som följer av art 4.7 a-d ramvattendirektivet. Oavsett vad som anges i väglagen måste Trafikverket vid prövning av väg göra en fördragskonform tolkning av den svenska lagen. Fastställande av arbetsplan för väg kan inte mot bakgrund av ramvattendirektivets bestämmelser och EU-domstolens förtydliganden i Weserdomen tillåtas då miljökvalitetsnormer för vatten äventyras eller vattenkvaliteten försämras på ett sätt som inte tillåts enligt direktivet. Förutsättningar för undantag är inte utredda eller bedömda. Trots ovanstående har regeringen godtagit Trafikverkets beslut. 15
16 Sammanfattande kommentar Mina huvudmän menar således sammanfattningsvis att: En prövning enligt 8 kap miljöbalken samt 4 och 14 artskyddsförordningen skulle ha gjorts innan arbetsplan för väg 940 fastställdes. Trafikverket har underlåtit att göra en sådan prövning av vägens påverkan på ytoch grundvatten som följer av EU:s ramvattendirektiv artikel 4. Av detta följer att beslutet strider mot flera rättsregler. Dag som ovan Gunilla Högberg Björck Jur.kand 16
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö
1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,
Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?
Foto: Torbjörn Ebenhard Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas? Maria Forsberg Juridiska institutionen/uu; Centrum för biologisk mångfald (CBM) Stockholm 21 mars 2018 Disposition Artskydd
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning
Naturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M (artskyddsmålet) Punkt 79
Naturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M 4617-13 (artskyddsmålet) Punkt 79 Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en precisering av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken när det gäller
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning Monica Bergsten EU-lagstiftning - generellt Förordning = en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet; Direktiv = sätter
Grunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Rensning och underhåll av dikningsföretag
Rensning och underhåll av dikningsföretag 11 september 2012 Therese Eklund, vattenhandläggare Vad ska jag prata om? Generell lagstiftning Lagstiftning som rör rensningsarbeten Exempel på försiktighetsmått
Komplettering av talan i ärende N2016/01849/TIF
2016-05-10 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av talan i ärende N2016/01849/TIF Som juridiskt ombud för Naturskyddsföreningen i Kungsbacka, föreningen Värna Onsala, Gunnar Carlsson,
Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt
Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 4 3 Bakgrund...
Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning
Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur
Områdesskydd och artskydd
Områdesskydd och artskydd signe.lagerkvist@jus.umu.se Naturvård Bakgrund Områdesskydd - Efter enskilt beslut - Direkt enligt lag Natura 2000 Artskydd 2 Övergripande naturvård Bakgrund 1909 års lagar om:
HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
vattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Ramdirektivet för vatten
Miljökvalitetsnormer för vatten
Miljökvalitetsnormer för vatten Uppsala den 7 april 2016 Joakim Kruse och Annika Israelsson Disposition Miljökvalitetsnormer för vatten (Joakim) Rättslig grund, normtyper Försämringsförbudet Tillämpningsfrågor
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten
Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog
Kungsbacka kommun Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Planeringsmetod i Kungsbacka Översiktsplan var är bebyggelse lämplig Mål för bostadsbyggande
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens
Kalmar läns författningssamling
Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 26 oktober 2018 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Advokat Carolina Gustavsson Landahl Advokatbyrå AB Box 19143 104 32 Stockholm KLANDRAT
Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013 Gällande regelverk och lagstiftarens
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten? Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten Västerhavet Varför? Vatten är
Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:48
Page 1 of 5 Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:48 Målnummer: M3163-12 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2012-11-15 Rubrik: Miljöorganisationers rätt att överklaga ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Norrbottens läns författningssamling
Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt
Vattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget
Vattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget 2017-10-03 Författningsförslagets syften Förtydliga det svenska genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten Bemöta och tillgodose kommissionens formella
Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer
Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 7.3.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0170/2006, ingiven av Pedro Pablo Herrero Ruiz (spansk medborgare), undertecknad av
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 juni 2018 KLAGANDE AA MOTPART Länsstyrelsen i Västmanlands län 721 86 Västerås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den
Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?
Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2019 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 16 maj 2019 M2018/00480/Me, avseende överklagande i fråga
HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten
Dnr: 2014/0229-12 HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Förslag till beslut Samhällsbyggnadschef föreslår Allmänna utskottet att enligt delegationspunkt M. 10.4
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 46 En skogsägare har trots föreskrivet överklagandeförbud ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om nekad skyddsjakt efter älg eftersom beslutet avsett en civil rättighet. 23 a, 29 och
Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2012-10-02 Ärendenr: NV-06619-12 NV-06620-12 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 mars 2011 SÖKANDE 1. Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening genom AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet)
Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Webbinarium augusti 2016 Om du behöver teknisk hjälp: ring Carmela tel. 076-1151674 Program Regelverk, tillsyn Frågor Riktlinjerna Frågor
AKTUELLA RÄTTSFALL FÖR BASINDUSTRIN. Pia Pehrson Foyen Advokatfirma
AKTUELLA RÄTTSFALL FÖR BASINDUSTRIN Pia Pehrson Foyen Advokatfirma SVEA HOVR M 8262-16 MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING AV FÖRORENINGSSKADAT OMRÅDE I LJUSNARSBERGS KOMMUN M 8262-16, Mark- och miljööverdomstolen,
DOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 060208 DOM 2012-11-15 Stockholm Mål nr M 3163-12 Sid 1 (7) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2012-03-13 i mål M 140-12, se bilaga KLAGANDE
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 februari 2018 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Advokat Tomas Underskog Advokatfirman Åberg & Co AB Box 16295 103 25 Stockholm KLANDRAT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 juni 2014 SÖKANDE AA Ombud:. BB LRF Konsult Brunnsgatan 5 611 32 Nyköping KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den
M2015/556/R
Promemoria 2015-01-27 M2015/556/R Miljö- och energidepartementet Svar på kompletterande formell underrättelse angående införlivandet av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder
DOM meddelad i Nacka strand
1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2017-03-03 meddelad i Nacka strand Mål nr P 4847-16 KLAGANDE 1. Birgitta Adolfsson birgitta@badolfssondesign.se 2. Nätverket Årstafältet c/o ombudet Ombud:
rofessor i miljörätt tockholms universitet
tockholms miljörättscentrum atura 2000 har en vän i EG- omstolen rofessor i miljörätt tockholms universitet ymposium 19 april 2004: atura 2000 och ramvattendirektivet incitament, restriktioner och flexibilitet
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 februari 2016 SÖKANDE AA Ombud: BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljö- och energidepartementet) beslut den 19 mars 2015, M2014/1735/Me,
Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12
Bilaga Rådspromemoria 007-06-1 Miljödepartementet Enheten för naturresurser Rådets möte den 8 juni 007 Dagordningspunkt Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens
RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG)
RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (79/409/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2004 T 2223-03 KLAGANDE Stora Enso Hylte Aktiebolag, 556127-7954, 314 81 HYLTEBRUK Ombud: bolagsjuristen UJ MOTPART Naturvårdsverket,
Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten
Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Joakim Kruse Skellefteå den 18 maj 2011 Vattenförvaltningens MKN Miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen
gabriel.michanek@jur.uu.se
Det svenska fridlysningsinstitutet och EU-rätten Fridlysningens räckvidd särskilt skyddet för artens livsmiljö gabriel.michanek@jur.uu.se Olika angreppssätt för att skydda fridlysta arters livsmiljö Särskilda
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 0601 DOM 2016-09-08 Stockholm Mål nr M 3574-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-04-01 i mål nr M 1074-16, se bilaga KLAGANDE Strandmiljö
Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012
Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara
Om äganderätten 22 november Carl von der Esch - Chefsjurist LRF
Om äganderätten 22 november 2016 Carl von der Esch - Chefsjurist LRF Regeringsformen 2:15 Egendomsskydd och allemansrätt 15 Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018
Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften Lunchseminarium 28 september 2018 Vattenkraft och vattenmiljö (prop. 2017/18:243) genomföra
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13. Foto: Martina Nolte, Creative Commons
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Foto: Martina Nolte, Creative Commons Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (6) meddelat i Stockholm den 21 december 2018 SÖKANDE Fundacja ClientEarth Prawnicy dla Ziemi Ombud: Jurist David Loveday Box 433 129 04 Hägersten KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens
Förslag till förtydligande av regler om artskydd för anpassning till fågeldirektivets bestämmelser PROMEMORIA
Förslag till förtydligande av regler om artskydd för anpassning till fågeldirektivets bestämmelser PROMEMORIA Advokat Magnus Fröberg Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB 2014-03-13 2(23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Beslut Naturvårdsverket avskriver ärendena från vidare handläggning.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-11-10 Ärendenr: NV-05432-14 NV-05520-14 NV-05544-14 Klagande 1
Miljökvalitetsnormer för vatten
Miljökvalitetsnormer för vatten Joakim Kruse Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Umeå den 30 september 2015 Miljökvalitetsnormer för vatten 5 kap 2 första stycket MB - fyra slags MKN Gränsvärdesnormer
Regelverk rörande båtbottenfärger
Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar
Ericksson Eva, Klinte Lilla Snögrinde 511, Klintehamn 1:45
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 3 INKOM: 2019-05-29 MÅLNR: M 7034-18 AKTBIL: 45 2019-05-29 Mark- och miljödomstolen Nacka Tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande i mål M 7034-18 angående SMA Mineral
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 SÖKANDE 1. AA 2. BB 3. CC 4. DD 5. EE 6. FF 7. GG KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Näringsdepartementet) beslut den 22 februari
Varför behövs uttagsrestriktioner?
Varför behövs uttagsrestriktioner? Jan Grosen Länsstyrelsen Skåne län Vattendagen 31 januari 2007 Varför behövs restriktioner för ytvattenuttag? Allt liv är beroende av vatten Vatten är en begränsad tillgång
PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra
2018-03-06, s 1 (7) PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Stockholms stad Underlag till program Upprättad av: Ebba Sundberg Granskad av: Christer Södereng 2018-03-06, s 2 (7) Innehållsförteckning
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 30 april 2018 SÖKANDE AA BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljö- och energidepartementet) beslut den 6 april 2017, M2015/00621/Me, avseende
Introduktion till miljöbalken
Introduktion till miljöbalken Många lagar har betydelse för miljön Miljöbalken Miljökvalitet Skydd av natur, djur och växter Artskyddsförordningen Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förorenade områden
Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till vägplan för E22, delen Lösen-Jämjö, Blekinge län. Trafikverkets objekt nr
BESLUT 1 (5) Rätts och djurskydd Carina Burelius 010-2240122 Trafikverket Box 513 371 23 Karlskrona Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till vägplan för E22, delen Lösen-Jämjö, Blekinge län.
Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB
1 Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB T O V E A N D E R S S O N & T O V E S K Ä R B L O M 2 Agenda Bakgrund Nya ord och uttryck Strategiska miljöbedömningar Specifika miljöbedömningar Olika typer av samråd
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter. Sara Grahn Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013
Miljökvalitetsnormer för vatten - utvecklingen fortsätter Miljösamverkan Västra Götaland 23 januari 2013 Viktiga bestämmelser i MB 5 kap. 3 MB kommunens ansvar 5 kap 8 MB vidta åtgärder 6 kap. 19 MB ÅP
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ett utvidgat miljöansvar Enligt
GUSTAVSBERG S:2: Beslut om att avsluta ärende gällande klagomål på avloppslukt från pumpstation utan åtgärd
Datum Dnr 2017-11-22 MIL.2017.1506 Linda Bergman linda.bergman@varmdo.se 08 570 481 46 Miljöinspektör Enligt sändlista Delegationsbeslut BMH 5215 GUSTAVSBERG S:2: Beslut om att avsluta ärende gällande
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2016-10-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 7173-15 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE Utbredning, innehåll, och betydelse mikael.lindberg@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Nätverket i Sverige idag SCI/SPA
MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun
BESLUT 1(6) Vår referens Miljöavdelningen Natuvårdsenheten Paul Eric Jönsson 040/044-25 22 87 Norrvikens Trädgårdar AB Erikslund 262 96 Ängelholm Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp
Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?
Normer eller mål i svenskt vattenarbete - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande? Uppsala den 27 januari 2010 Joakim Kruse, Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Miljökvalitetsnormer
PM Miljöfarlig verksamhet
1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet