Årsrapport Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling. på uppdrag av Klippans kommun

Transkript

1 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling på uppdrag av Klippans kommun

2 Tom sida

3 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Rapporten är upprättad av: Annika Ekström Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Klippans kommun Omslagsbild: Bäljane å, augusti 2013 Landskrona EKOLOGGRUPPEN Utskriftsversion: Wordfil: Årsrapport 2014_04_01.docx ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: FAX: HEMSIDA: E-POST:

4 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Innehåll sidan Inledning... 6 Kontrollprogram och genomförande... 6 Kontrollprogrammets omfattning... 6 Ändringar i kontrollprogrammet Allmänt om genomförande... 9 Grundvatten Mätning av grundvattennivå och förberedelser för uttag av prov Initial pumpning Hantering av slang, provtagningsordning Uttag av prov, fältmätningar Omsättningspumpning Dagvatten Flödesuppskattning Uttag av prov, fältmätningar Ytvatten Uttag av prov, fältmätningar Metaller i sediment och bottenfauna i Bäljane å Sediment Bottenfauna Bottenfaunaundersökning i Bäljane å Vattennivåer och vattenföring i Bäljane å Resultat Grundvatten Avvikelser Dagvatten Avvikelser Ytvatten i Bäljane å Metaller i sediment och bottenfauna i Bäljane å Bottenfauna i Bäljane å Vattennivåer och vattenföring i Bäljane å Resultat diver Resultat SMHI Förslag till ändringar i kontrollprogram Referenser

5 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Bilagor 1. Samtliga resultat a. Grundvatten b. Dagvatten c. Ytvatten d. Metaller i sediment e. Metaller i bottenfauna 2. Bottenfaunaundersökning ALS analysmetoder och detektionsgränser 4. Rutinbeskrivningar provtagning och provhantering a. Grundvatten b. Dagvatten c. Ytvatten 5. Fältprotokoll a. Grundvatten b. Dagvatten c. Ytvatten 6. Resultat från samordnad vattenkontroll för Rönne å (Rönneåns vattenråd), stn 32 och 33 5

6 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Inledning Ekologgruppen i Landskrona har från och med 2013 uppdraget att genomföra kontrollprogrammet för omgivningspåverkan vid f.d Klippan läderfabrik inför planerade saneringsåtgärder. Kontrollprogrammet har bedrivits sedan 2011 t o m 2012 av COWI Sverige AB. Beställare för uppdraget är Klippan kommun och kontaktpersoner/projektledning för saneringen av Klippan läderfabrik är Zara Isaksson, Klippan kommun (Monica Johansson vik ) och Tomas Henrysson, Conviro AB. Se även hemsidan Kontrollprogrammets huvudsakliga syfte är att kontrollera långsiktiga effekter av kommande saneringsåtgärder vid f.d Klippan läderfabrik i grundvatten och i recipienten Bäljane å. Kontrollprogrammet utgör ett komplement till de kontroller som kommer att ingå i entreprenadarbetena. Kontrollprogrammet har olika omfattning i de olika skedena före åtgärd, under åtgärd och efter åtgärd, se Kontrollprogrammets omfattning nedan. Resultaten från pågående kontrollprogram (före) utgör referensvärden som kan användas för att utvärdera effekterna av åtgärdsarbetena på kort (medan åtgärder pågår) och på lång sikt efter åtgärder. Under 2013 har resultaten från kontrollprogrammet redovisats till uppdragsgivaren i kvartalsrapport 1-4. I föreliggande årsrapport sammanställs och kommenteras resultaten från samtliga årets undersökningar. I kontrollprogrammets genomförande 2013 har följande personer medverkat: Annika Ekström uppdragsansvarig, redovisning, grundvattenprovtagning, dagvattenprovtagning, provtagning av sediment och bottenfauna för metallanalys Magnus Gynnemo (MG Geokonsult AB) grundvattenprovtagning, divertömning Karl Holmström dag- och ytvattenprovtagning, provtagning av sediment och bottenfauna för metallanalys Birgitta Bengtsson bottenfaunaundersökning i Bäljane å Analyser har utförts av Ekologgruppen och ALS Scandinavia Kontrollprogram och genomförande Kontrollprogrammets omfattning Kontrollprogrammet genomförs i enlighet med Förslag till kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan vid f.d Klippan läderfabrik ( ), samt Teknisk beskrivning för upphandling av provtagningskonsult ( ), med vissa mindre justeringar som beslutades om under 2013, se nedan Ändringar i kontrollprogrammet Kontrollprogrammets omfattning skiljer sig i de olika skedena före åtgärd, under åtgärd och efter åtgärd, för de olika medierna (grund-, dag-, ytvatten m fl) generellt med en högre ambitionsnivå (mätfrekvens) under sanering än före och efter. Olika provpunkter har olika ambitionsnivå i kontrollprogrammet avseende analysprogram (t ex G1-G5), beroende på provpunktens läge och funktion i programmet. För kontrollprogrammet före sanering framgår provtagningsfrekvens och tidpunkt på året för de olika medierna (grund-, dag- ytvatten o s v) av tidplanen nedan (figur 1). 6

7 Årsrapport Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Grundvatten Dagvatten Ytvatten Sediment Bottenfauna Met Met Und Diver Möte Provtagning Redovisning Möte Met = Metallanalys i bottenfauna Und = Bottenfaunaundersökning Figur 1. Årstidplan för i kontrollprogrammet ingående undersökningsmoment, redovisning samt möten. De ingående analysprogrammen för respektive provpunkt för grund-, dag- och ytvattenprovtagning, framgår av tabell 1 nedan samt i bilaga 5 (fältprotokoll). Metod- och provtagningsbeskrivning för kontrollprogrammets samtliga programdelar/medium (även metaller i sediment och bottenfauna, bottenfaunaundersökning och hydrologi) beskrivs nedan i rapporten. Tabell 1. Analysprogram per provpunkt (grund-, dag- och ytvatten) i skede före åtgärd. Grundvatten provtagningsfrekvens 4 ggr/år GV1006, GV9525 GV1007, GV9526 GV9533, GV1004 GV105, GV1005 GV106, GV104 GV103, GV1002 GV115, GV17 GV1003, GV110 Dagvatten provtagningsfrekvens 4 ggr/år G1 (grundvattennivå, temp, ph, konduktivitet) G2 (DOC, COD, NH4-N, Tot-N, Cl) G3 (Cr, As, Fe, Mn) G4 (As, Pb, Cr-tot, Cr(6+), Fe, Mn, Cu, Ni, Zn, Cd, Hg) G5 (syrehalt, redoxpotential) X X X X X X X X X X D1 (flöde, temp, ph, konduktivitet) D2 (turb, susp,toc, NH4-N, Tot-N) D4 (As, Cd, Cr tot, Cr 6+, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn) D1001-D1011, ARV1 X X X Ytvatten provtagningsfrekvens 2 ggr/år Y1 (temp, ph, konduktivitet) Y2 (turb, susp,toc, NH4-N, Tot-N) Y3 (As, Cd, Cr tot, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn) Y1001-Y1004 X X X Provtagningen för kvartal (grundvatten, dagvatten) blev fördröjd och utfördes i april till följd av upphandlingsprocessen (byte av konsult). 7

8 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Provtagning under 2013 har utförts följande dagar: Kvartal april Kvartal maj Kvartal augusti Kvartal 4 5 november Bottenfauna i Bäljane å provtogs den 1 oktober. I figur 2 och tabell 2 nedan redovisas provtagningsområdets delområden (A-E), med kommentarer till delområdena och i delområdet ingående provpunkter för grund- och dagvatten. Tabell 2. Delområde A-E med kommentarer och provpunkter för grund- och dagvatten. Delområde Kommentar Provpunkt grundvatten Provpunkt dagvatten A Referens- och uppströmsområde GV110,GV1003, GV103, GV104, B C Fabriksområde och nedströms fabriksområde, mejerisänkan Slam- och spaltläderdeponin, nedströms industriområde GV17, GV1002 GV115, GV1004, GV105, GV1005 D Nedströms deponin och damm GV106, GV1006, GV9525, GV1007, GV9525, GV9533 D1001, D1003, D1005, ARV1 D1011, D1002 D1004, D1007 D1006, D1008 E Cösters dal D1009, D1010 Figur 2. Delområde A-E, provpunkter för dagvatten och grundvatten. 8

9 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Ändringar i kontrollprogrammet 2013 Enligt styrdokumenten för kontrollprogrammet (se ovan) ska prov tas ut för metallanalys (B2) i samband med bottenfaunaundersökningen (B1). Provtagning av bottenfauna för metallanalys sker sedan beslut i projektledningen 2013 istället samtidigt som sedimentprovtagningen i augusti månad. Syftet med ändringen är att möjliggöra provtagning av bottenfauna för metallanalys på samma platser som för sediment och på så vis möjliggöra koppling av analysresultaten av metaller i sediment och bottenfauna. Enligt kontrollprogrammets ska fem prover av bottenfauna för metallanalys samt fem sedimentprover tas ut per provtagningslokal (4 st), d v s totalt 20 prover. Vid provtagningen i augusti 2013, visade det sig, trots stor håvningsinsats, vara svårt att samla in tillräcklig mängd med bottenfauna vid varje provpunkt för att räcka till analysen. Proverna slogs därför ihop till ett samlingsprov per provtagningslokal. Efter samråd med Länsstyrelsen har beslutats att endast ett prov av bottenfauna för metallanalys ska tas ut per provtagningslokal tills vidare. Grundvattenrör GV är nya rör som inte tidigare ingått i kontrollprogramet. Dessa installerades Syftet med rören är att få en mer detaljerad bild av transporten av metallerna via grundvattnet ner mot Bäljane å. Allmänt om genomförande För beskrivning av övergripande projektrutiner och kvalitetsaspekter, se projektspecifik Kvalitets- och miljöplan (Kvalitets_miljöplan_läderfabriken.pdf), Ekologgruppen, Handböcker och referenslitteratur som använts som stöd vid provtagning och utvärdering av resultat redovisas i referenslista sist i rapporten. Projektspecifika rutinbeskrivningar och fältprotokoll för grund- dag- och ytvattenprovtagning har upprättats under 2013, se bilaga 4 och 5. Dessa syftar till att säkerställa provtagningens/ provhanteringens kvalitét och möjliggör likvärdig upprepning av provtagningen av annan personal än ordinarie. Ekologgruppen är ackrediterat av SWEDAC (ackred. nr 1279) för de metoder (standarder) som används vid kontrollprogrammets vattenprovtagning, fältmätningar, sedimentprovtagning och bottenfaunaundersökning. Fältmätningar (ph, temperatur, konduktivitet, syrgashalt, redoxpotential, nivåmätningar) utförs av Ekologgruppens personal. Metoder och mätosäkerheter för fältmätningar anges i Länk till metodbeskrivningar finns också i kvartalsrapporternas excelfil (se nedan). Övriga parametrar (metaller, turbiditet, susp, DOC, TOC m fl) tas prov ut och skickas till ALS Scandinavia AB (med underkonsulter) för analys. Se ALS analysmetoder och detektionsgränser i bilaga 3. Kalibrering av instrument för fältmätningar sker löpande. ph-meter kalibreras mot kalibreringslösningar på morgonen innan provtagning och ph-meter och konduktivimeter kontrolleras mot kontrollösning före och efter provtagning. Syrgasmätaren kontrolleras fortlöpande under provtagningsdagen. Resultat redovisas till uppdragsgivaren i kvartaltsrapporter (excel-, word- och pdf-dokument) för kvartalet aktuella undersökningar samt i en årsrapport i vilken samtliga årets resultat sammanställs. Eventuella avvikelser i fält under provtagning meddelas direkt till uppdragsgivaren. I kvartalsrapporterna redovisas analysresultat och fältmätningar tillsammans med 9

10 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling klassningar och riktvärden tillsammans med korta kommentarer kring resultatet och eventuella fältobservationer och avvikelser. I årsrapporten utvärderas och kommenteras årets resultat mer utförligt än i kvartalsrapporterna, jämförelser görs bakåt i tiden och eventuella förslag ges på ändringar i kontrollprogrammet. Resultat för vattenkemiska parametrar och metaller i näckmossa från stn 32 (uppströms läderfabriken) och 33 (nedströms) i recipientkontrollprogrammet för Rönne å, redovisas i bilaga 6. Resultat från bottenfaunaundersökning vid provpunkt 33 redovisas i bilaga 2, Bottenfaunaundersökning Analys av metaller i ytvatten ingår inte i kontrollprogrammet vid provpunkterna 32 och 33. I redovisning av resultat (bilaga 1a-e) har antalet decimaler för olika parametrar av praktiska skäl formaterats förenklat och överensstämmer inte alltid med vad som gäller för respektive standard. För att ta del av fler decimaler se excelfil Klippan_LF.xlsm. Utöver redovisning i kvartalsrapporter (pdf), levereras även kvartalsvis en uppdaterad excelfil (Klippan_LF.xlsm), med resultat från samtliga analyser och fältmätningar. Även tidigare resultat från har matats in i filen. I filen finns automatiska funktioner för sortering och beräkning av medel-, max-, och minhalter per provtagningspunkt. Analysresultat och fältmätningar färgmarkeras automatiskt med klassgränser (grund- och ytvatten, sediment) eller riktvärden (dagvatten) vid inmatning i filen. Resultaten läggs kontinuerligt upp på projektets hemsida. Grundvatten För detaljerad beskrivning av provtagningsrutiner och provhantering, se bilaga 4 a. Provpunkternas läge redovisas i figur 3. Samtliga provpunkter är märkta med provpunktsnamn på metallrör eller med märkning direkt på grundvattenrör. Grundvattenprovtagning görs 4 gånger per år, se figur 1. Mätning av grundvattennivå och förberedelser för uttag av prov Med hjälp av förtryckta uppgifter på fältprotokoll (bilaga 5a) kontrolleras rörets djup och normalvattenstånd, varpå ljudsonden vevas ned försiktigt och vattennivån mäts och registreras i fältprotokoll som avstånd till röröverkant. Uträkning av tillgänglig provvolym i rör görs (lathund finns i fältblankett). Provtagning sker mitt i grundvattenrörets filterdel, om vattenpelaren inte täcker hela filtret, mitt i vattenpelaren. Provtagningsnivå bestäms med hjälp av rördjup, filterlängd och aktuell vattennivå. Initial pumpning Efter mätning av vattennivå görs en initial pumpning (peristaltisk pump, 12V, Geawelltech) med syftet att skölja slang, provtagningsutrusning och provtagningsflaskor med aktuellt provvatten. Pumpning görs med hänsyn till aktuell vattennivå och uppskattad vattenvolym i rör. I rör med liten vattentillgång tas vatten ut med stor försiktighet. Hantering av slang, provtagningsordning Slangen sköljs med kranvatten efter varje provtagning. Varje provtagning inleds med sköljning av slang med aktuellt provvatten (se ovan). Uppenbart förorenad slang byts ut. Rekommenderad provtagningsordning med hänsyn till provvattnets beskaffenhet framgår av fältprotokollet. 10

11 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Peristaltisk pump för uttag av provvatten från grundvattenrör. Uttag av prov, fältmätningar Med hjälp av fältprotokoll görs kontroll av vilka undersökningspaket som ska genomföras på respektive provpunkt (G1, G2, o s v). Provflaskor sköljs väl med aktuellt provvatten. Provvatten som ska analyseras m a p metaller, analyspaket för metaller G3 och G4, ska filtreras med spruta 0,45 µm filter direkt ner i provflaska. Igensatt filter, renspolas med avjoniserat vatten eller byts. Filter byts mellan varje provpunkt. Aktuella förmärkta flaskor, för respektive analys, fylls ända upp med provvatten. Omsättningspumpning Efter uttagning av prov görs omsättningspumpning vid rör med god vattentillgång med dränkbar pump. Omsättningspumpning sker med 3-10 ggr rörvolymen. Vid rör med mindre vattentillgång sker omsättningspumpning med peristaltisk pump tills vattnet tar slut. Proceduren upprepades 2-3 gånger om möjligt, d v s 1-3 rörvolymer omsättningspumpades. 11

12 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Omsättningspumpning av grundvattenrör efter uttag av vattenprov. Figur / Provpunkter/grundvattenrör (16 st) för provtagning av grundvatten. Bakgrundskarta Lantmäteriet MS Dagvatten För detaljerad beskrivning av provtagningsrutiner och provhantering, se bilaga 4 b. Samtliga provpunkter är märkta med provpunktsnamn på metallrör eller med märkning direkt på 12

13 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling dagvattenrör. Provpunkternas läge redovisas i figur 4. Dagvattenprovtagning görs 4 gånger per år, se figur 1. Flödesuppskattning Flödesuppskattning görs vid samtliga dagvattenprovpunkter utom pkt ARV (flödesuppgift inhämtas från reningsverket, Klippans kommun), med måttsatt kärl och klocka. Vid provpunkter där vattnet ligger djupt (D1002-D1004) görs en visuell uppskattning av flödet. Uttag av prov, fältmätningar Med hjälp av fältprotokoll (bilaga 5 b) görs kontroll av vilka undersökningspaket som ska genomföras på respektive provpunkt (D1, D2, o s v). Provflaskor sköljs väl med aktuellt provvatten. Aktuella förmärkta flaskor fylls ända upp med provvatten som tas ut med hjälp av hämtare (brunnar) eller fylls direkt vid en del av rören. Särskild renlighet och avsköljning av händer och utrustning tillämpas efter provtagning av utgående vatten från Klippans reningsvek, ARV1. Figur 4. Provpunkter (12 st) för provtagning av dagvatten. Bakgrundskarta Lantmäteriet MS 2008/ Ytvatten För detaljerad beskrivning av provtagningsrutiner och provhantering, se bilaga 4 c. Provpunkternas läge redovisas i figur 5. Ytvattenprovtagning görs 2 gånger per år (feb, aug månad), se figur 1. 13

14 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Uttag av prov, fältmätningar Med hjälp av fältprotokoll (bilaga 5 c) görs kontroll av vilka undersökningspaket som ska genomföras (Y1, Y2 o s v). Provflaskor sköljs väl med aktuellt provvatten. Aktuella förmärkta flaskor fylls ända upp med provvatten som tas ut med hämtare så långt ut i ån som möjligt. Figur 5. Provpunkter för ytvatten (4 st), provtagningsytor för metaller i sediment och bottenfauna (4 st) samt nivåmätning. Bakgrundskarta Lantmäteriet MS 2008/ Metaller i sediment och bottenfauna i Bäljane å Provtagningsytornas läge redovisas i figur 5. Sediment- och bottenfaunaprovtagning görs 1 gång per år på fyra provpunkter, se figur togs proverna den 28 augusti. Sediment Sökning gjordes av lämpliga bottnar för sedimentprovtagning (organogena ackumulationsbottnar) inom provtagningsytan. Sökningen och provtagningen på lämpliga bottnar påbörjades längst ned i provtagningsytan och fortsatte uppströms, för att undvika grumling. I många fall påträffades inga lämpliga bottnar varför flertalet uttagna prov/proppar var mycket minerogena. Även tidigare år har proverna varit mycket minerogena, ofta med glödrest på över 90 %. Med hjälp av plexiglasrör och tillhörande gummiproppar insamlades fem proppar per provpunkt (fyra stycken) för analys, totalt 20 sedimentproppar. Ca 0-5 cm utav sedimentets ytskikt togs ut till prov. 14

15 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Sedimentpropp från Bäljane å. Bottenfauna Bottenfaunadjur för metallanalys insamlades med standardiserad handhåv inom samma bottenytor som användes för sedimentprovtagning (se figur 5). Provtagningen riktades mot större djur, såsom åsandsländor (Ephemera) och sötvattensmärlor (Gammarus). Grovsortering av insamlat material utfördes i fält men slutfördes i laboratorium. Trots stor provmängd (jämfört med normalt bottenfaunaprov) var delproven inte tillräckliga för att god analys kunde utföras på det enskilda delprovet. På analyslaboratoriet (ALS) slogs därför delproven ihop före analys (se även ovan under Ändringar i kontrollprogrammet 2013). Bottenfaunaundersökning i Bäljane å För fullständig bottenfaunarapport med metod och resultat, se bilaga 2. Under Resultat, Bottenfauna i Bäljane å, finns en sammanfattning av resultatet från undersökningen. Provpunkter för bottenfaunaundersökningen, fyra stycken, redovisas i figur 6. Bottenfaunaundersökning görs 1 gång per år (oktober månad) se figur togs bottenfaunaproverna den 1 oktober. 15

16 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Figur 6. Provpunkter för bottenfaunaundersökning (4 st). Bakgrundskarta Lantmäteriet MS 2008/ Vattennivåer och vattenföring i Bäljane å Vattennivåer i Bäljane å påverkar grundvatten och grundvattenutflöden längs ån. Vattenföringen är av stor betydelse för ämnestransporterna i ån. Vattennivån mäts kontinuerligt med projektets trycksond (diver). Data hämtas i samband med provtagning fyra gånger per år. Läget för divern ( automatisk nivåmätning ) visas i figur 5. Vid divern finns även en lufttrycksmätare så att vattenpelaren över divern kan beräknas med hänsyn till lufttrycket. Vattenföringen i Bäljane å mäts vid SMHI:s vattenföringsstation i Bäljane å (station 1635 Klippan 2, RT , ), som är belägen nedströms väg 13. Vattenföringen i Bäljane å vid undersökningsområdet räknas fram genom arealvägd relation (faktor 0,76) till SMHI:s vattenföringsstation. Mellan undersökningsområdet och vattenföringsstationen ansluter Smålarpsån. Vattenföringen i Bäljane å, uppströms Smålarpsån tillflöde, beräknas av SMHI även med S-hypemodellen. Data från dessa beräkningar finns tillgängliga på SMHI:s hemsida men redovisas inte här då de i detta sammanhang inte tillför någon ytterligare information. 16

17 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Resultat Grundvatten Vid utvärdering av analysresultat av grundvatten används klassindelning enligt Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU-rapport 2013:01). Tabell 3. Nedan redovisas klassindelning av parametrar enligt SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten (SGU-rapport 2013:01). Klassindelning Mycket lågt/ Måttligt Mycket högt/ Mycket bra Mycket dåligt Enhet ph >8,5 7,5-8,5 6,5-7,5 5,5-6,5 <5,5 Redox Syre mg/l >10 7, ,5 2,5-5 <2,5 COD Mn mg/l <0,5 0, >8 Turbiditet FNU <0,5 0,5-1,5 1, >6 Klorid (Cl - ) mg/l < >300 Konduktivitet ms/m < >150 Ammoniumkväve* (NH 4 -N) mg/l <0,04 0,04-0,08 0,08-0,4 0,4-1,2 >1,2 Järn (Fe) mg/l <0,1 0,1-0,2 0,2-0,5 0,5-1 >1 Mangan (Mn) mg/l <0,05 0,05-0,1 0,1-0,3 0,3-0,4 >0,4 Arsenik (As) ug/l < >10 Bly (Pb) ug/l <0,5 0, >10 Kadmium (Cd) ug/l <0,1 0,1-0,5 0, >5 Kvicksilver (Hg) ug/l <0,005 0,005-0,01 0,01-0,05 0,05-1 >1 Koppar (Cu) mg/l <0,02 0,02-0,2 0, >2 Krom (Cr) ug/l <0,5 0, >50 Nickel (Ni) ug/l <0,5 0, >20 Zink (Zn) mg/l <0,005 0,005-0,01 0,01-0,1 0,1-1 >1 Samtliga resultat år av provtagningarna (undersökningsprogram G1-G5) i grundvatten redovisas per grundvattenrör i bilaga 1a. Enligt bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013) är halterna 2013 av järn, arsenik och mangan höga (klass 4) och mycket höga (klass 5) vid flera grundvattenrör. Mycket höga halter av arsenik uppmättes vid samtliga mättillfällen 2013 (kvartal 1-4) vid rör GV9525, GV9533, GV105, GV1005 och GV1002 (figur 7). Höga halter (klass 4) uppmättes av totalkrom (Cr tot) i rör GV9525 och GV105 vid samtliga mättillfällen och vid ett tillfälle (kvartal 3) vid GV1007 (figur 8). Grundvattenrör med höga eller mycket höga halter ligger inom de delområden som representerar förhållanden nedströms fabriksområdet, slam- och spaltläderdeponier samt delområdet nedströms deponier och föroreningsbelastad uppsamlingsdamm. Högst uppmätt halt av sexvärd krom (Cr 6+) 2013 uppmättes kvartal 2 till 5,47 µg/l i GV1007. Efter hänsynstagande till betydande utspädningen av grundvattnet vid GV1007 då det når Bäljane å, underskrider denna tillförda halt PNEC 1 för sexvärd krom i ytvatten, 3,4 µg/l (EU:s riskbedömning av krom 2005, ESIS) med stor marginal. Vid de flesta utav de åtta grundvattenrör som analyseras på sexvärd krom låg halten för sexvärd krom under detektionsgränsen. Detektion gjordes under 2013 i rör GV1007, GV9533, GV9526 i halter 1 Predicted No-Effect Concentration. Koncentration som sannolikt inte förorsakar negativa effekter i vattenmiljön. 17

18 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling mellan 0,68 µg/l till 5,47 µg/l. Dessa rör är belägna utmed Bäljane å och representerar förhållanden nedströms deponier och föroreningsbelastad uppsamlingsdamm. Manganhalterna är mycket höga (klass 5) vid flera grundvattenrör 2013, se figur 9,men halterna var låga i referensrören. Efter utspädning av utgående grundvatten i Bäljane å är det inte troligt att den då uppkomna halt kan medföra toxiska effekter på vattenlevande organismer. Däremot kan utfällningar av mangan och järn (se nedan) i ytvattnet påverka vattenkvalitén för organismlivet negativt. Förhöjda halter av järn och mangan följer varandra vid flera grundvattenrör (G V1006, GV9525, GV1004, GV105, GV1005, GV106, GV1002), med mycket höga halter vid flertalet mättillfällen (se bilaga 1 a). Såsom tidigare år sticker kloridhalterna ut vid rör GV1002 och GV115. Under år förekommer höga och mycket höga kloridhalter vid dessa rör vid flera provtagningstillfällen (bilaga 1 a). Uppmätta halter inom program G2 samt fältmätningar i program G1 och G5, ligger i nivå med tidigare mätningar (bilaga 1 a). Tydligt är att grundvattenrör som ligger i deponiområden (GV 105, 115, 1002, 1004 och 1005) eller nedströms dessa (GV 106, 9525 och 9526) har tydligt förhöjda COD- och ammoniumhalter (bilaga 1a). Vad gäller de fyra grundvattenrör som tillkommit inför provtagningen 2013, dvs GV , kan sägas att GV1004 och 1005 i deponislänten ger resultat liknande som äldre närbelägna rör (GV 105 och 115). De nya rören nära Bäljane å, GV 1006 och 1007, har än så länge lägre halter av t ex arsenik och krom, jämfört med det äldre röret GV I GV 1007 finns tecken på ökande påverkan av förorenat grundvatten, med högst halter vid den senaste provtagningen i augusti. Tyvärr var röret sönderkört vid novemberprovtagningen, vilket innebär att utvecklingen av röret för tillfället inte kan följas. Generellt sett ligger uppmätta metallhalter 2013 i nivå med tidigare uppmätta halter (figur 10-15). I figur 16 och 17 redovisas på karta årsmedel av arsenik och krom (Cr tot) i grundvatten och dagvatten. Provpunktens färg visar klass 1-5 (grundvatten) respektive över/under riktvärde (dagvatten). Avvikelser Analysföretaget ALS har kvartal använt sig av högre detektionsgräns för Cr 6+, som analyseras i grund- och dagvatten, (20 µg/l). Detta fel åtgärdades till analysomgången för kvartal och nu är detektionsgränsen för analysen 0,4 µg/l. Rör GV1007 var vid fältbesöket kvartal 4 avslaget/påkört nere vid marken och igensatt med lera. Prov kunde därför inte tas ut. 18

19 GV1006 GV9525 GV1007 GV9526 GV9533 GV1004 GV105 GV1005 GV106 GV104 GV103 GV1002 GV115 GV17 GV1003 GV110 Cr tot (ug/l) GV1006 GV9525 GV1007 GV9526 GV9533 GV1004 GV105 GV1005 GV106 GV104 GV103 GV1002 GV115 GV17 GV1003 GV110 As (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling 350 Arsenik i grundvatten, kvartal 1-4, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 4, övre gräns 0 Figur 7. Arsenik i grundvatten, kvartal 1-4, Totalkrom i grundvatten, kvartal 1-4, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 3, övre gräns 0 Figur 8. Totalkrom i grundvatten, kvartal 1-4,

20 As (ug/l) GV1006 GV9525 GV1007 GV9526 GV9533 GV1004 GV105 GV1005 GV106 GV104 GV103 GV1002 GV115 GV17 GV1003 GV110 Mn (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Mangan i grundvatten, kvartal 1-4, 2013 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU klass 4 övre gräns Figur 9. Mangan i grundvatten, kvartal 1-4, Arsenik GV9525, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 4, övre gräns Figur 10. Arsenik i grundvatten vid rör GV9525 år

21 As (ug/l) Cr tot (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Totalkrom GV9525, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU klass 3, övre gräns Figur 11. Totalkrom i grundvatten vid rör GV9525, Arsenik GV105, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 4, övre gräns Figur 12. Arsenik i grundvatten vid rör GV105 år

22 As (ug/l) Cr tot (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Totalkrom GV105, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 3, övre gräns Figur 13. Totalkrom i grundvatten vid rör GV105, Arsenik GV9533, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 4, övre gräns Figur 14. Arsenik i grundvatten vid rör GV9533 år

23 As (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Arsenik GV1002, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 SGU Klass 4, övre gräns Figur 15. Arsenik i grundvatten vid rör GV1002 år

24 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Figur 16. Arsenik i grundvatten och dagvatten, redovisat i klasser (grundvatten) respektive över/under riktvärde (dagvatten), baserat på årsmedel Bakgrundskarta Lantmäteriet MS 2008/

25 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Figur 17. Krom i grundvatten och dagvatten, redovisat i klasser (grundvatten) respektive över/under riktvärde (dagvatten), baserat på årsmedel Bakgrundskarta Lantmäteriet MS 2008/

26 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Dagvatten För utvärdering av analysresultat av dagvatten används riktvärden ur Göteborgs stad rapport Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter(2008). Tabell 4. Nedan redovisas riktvärden ur Göteborgs stad "Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter" (2008). As ug/l 15 Cr ug/l 15 Färgklassning Under riktvärde Över riktvärde Cd ug/l 0,3 Pb ug/l 3 Cu ug/l 9 Zn ug/l 30 Ni ug/l 45 Förklaring Ag ug/l 5 Hg ug/l 0,07 TOC mg/l 12 ph 6-9 ej färgklassade Totalkväve ug/l 1250 Susp mg/l ej färgklassade Samtliga resultat år av provtagningarna (undersökningsprogram D1-DX) i dagvatten redovisas per provpunkt i bilaga 1b. Metallhalterna ligger vid flertalet provpunkter under riktvärden för dag- och avloppsvatten (Göteborgs stad 2008), med undantag för zink (D1001, D1002, D1003, D1004, D1006, D1009, ARV1, figur 21), krom (D1007, figur 18), arsenik (D1005, D1008, figur 20) koppar (D1009) och bly (D1001). Sexvärd krom saknar riktvärde för dag- och avloppsvatten. Berörda provplatser har haft liknande halter tidigare, men avvikande är arsenikhalten i D1008 uppehållsdammens utlopp, där man tidigare aldrig uppmätt arsenikhalt över riktvärdet. Förhöjda zinkhalter kan inte kopplas till fabriks- och deponiområden då sådana halter även förekommer i de provpunkter som representerar uppströms- och referensområden. När det gäller krom (både Cr tot och Cr6+) utmärker sig provpunkt D1007 med uppmätta halter av Cr tot och Cr6+ på respektive µg/l (figur 15 och 16). Dagvattnet vid D1007 går vidare till uppehållsdammen och därefter ut till Bäljane å. Vid utloppet från uppehållsdammen, provpunkt D1008, är halterna av totalkrom och sexvärd krom reducerade till 7 respektive 0,93 µg/l. Efter hänsynstagande till betydande utspädningen av dagvattnet vid D1008 då det når Bäljane å, underskrider denna tillförda halt av sexvärd krom PNEC 2 för sexvärd krom i ytvatten, 3,4 µg/l (EU:s riskbedömning av krom 2005, ESIS) med stor marginal. Uppmätta halter inom program D2 samt fältmätningar i program D1, ligger i nivå med tidigare mätningar (bilaga 1 b). I figur redovisas metallhalter år vid utvalda provpunkter; D1007 (Cr tot, Cr6+, As), D1005 (As) och D1003 (Zn). 2 Predicted No-Effect Concentration. Koncentration som sannolikt inte förorsakar negativa effekter i vattenmiljön. 26

27 Cr tot (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling I figur 16 och 17 redovisas på karta årsmedel av arsenik och krom (Cr tot) i grundvatten och dagvatten. Provpunktens färg visar klass 1-5 (grundvatten) respektive över/under riktvärde (dagvatten). Avvikelser Provpunkt D1001 och D1003 var torra vid provtagningstillfällena kvartal 1-3. Analysföretaget ALS har kvartal använt sig av högre detektionsgräns för Cr 6+, som analyseras i grund- och dagvatten, (20 µg/l) än avtalat. Detta fel har nu åtgärdats till analysomgången för kvartal och nu är detektionsgränsen för analysen 0,4 µg/l. 350 Totalkrom i dagvatten, kvartal 1-4, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde 50 0 Figur 18. Totalkrom i dagvatten, kvartal 1-4,

28 As (ug/l) Cr 6+ (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling 300 Sexvärd krom i dagvatten, kvartal 1-4, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal Figur 19. Sexvärd krom i dagvatten, kvartal 1-4, Arsenik i dagvatten, kvartal 1-4, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde 5 0 Figur 20. Arsenik i dagvatten, kvartal 1-4,

29 Cr tot (ug/l) Zn (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling 250 Zink i dagvatten, kvartal 1-4, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde 50 0 Figur 21. Zink i dagvatten, kvartal 1-4, Totalkrom D1007, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde Figur 22. Totalkrom vid provpunkt D1007 år

30 As(ug/l) Cr 6+ (ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling 300 Sexvärd krom D1007, Kvartal 1 Kvartal Kvartal 3 Kvartal Figur 23. Sexvärd krom vid provpunkt D1007 år Arsenik D1007, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde Figur 24. Arsenik vid provpunkt D1007 år

31 Zn (ug/l) As(ug/l) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Arsenik D1005, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde Figur 25. Arsenik vid provpunkt D1005 är Zink D1003, Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Riktvärde Figur 26. Zink vid provpunkt D1003 år Brunnen har varit torr vid flertalet provtagningstillfällen. 31

32 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Ytvatten i Bäljane å För utvärdering av analysresultat av ytvatten har klassindelning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för miljökvalitet- sjöar och vattendrag, använts. Klassindelningen/haltgränser avser ofiltrerade prover (totalhalter), men har trots detta använts för både filtrerade och ofiltrerade prover. Tabell 5. Nedan redovisas klassindelning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för miljökvalitet- sjöar och vattendrag. Klassindelning Mycket lågt/ Måttligt Mycket högt/ Mycket bra Mycket dåligt Enhet ph >6,8 6,5-6,8 6,2-6,5 5,6-6,2 <5,6 Turbiditet FNU <0,5 0, ,5 2,5-7 >7 N-tot ug/l < >5000 TOC mg/l < >16 Cu ug/l <0,5 0, >45 Zn ug/l < >300 Cd ug/l <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Pb ug/l <0,2 0, >15 Cr ug/l <0,3 0, >75 Ni ug/l <0,7 0, >225 As ug/l <0,4 0, >75 Samtliga resultat år av provtagningarna (undersökningsprogram Y1-Y3) i ytvatten redovisas per provpunkt i bilaga 1c. Metallhalterna skilde sig inte nämnvärt mellan ofiltrerade och filtrerade prover år Enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning av metaller i ytvatten (1999), är metallhalterna mycket låga till låga halter (klass 1 och 2). I tabell 6 redovisas halterna av arsenik och totalkrom i ytvatten år Halten av TOC är lägre vid samtliga ytvattenlokaler jämfört med tidigare uppmätta halter år I övrigt ligger halterna för metaller och resterande parametrar i nivå med tidigare resultat. Tabell 6. Halter av arsenik och krom (Cr tot) i ytvatten vid provpunkt Y1001-Y1004 i april (representerar kvartal 1) och i augusti Provplats År Månad As ofiltr Kvartal 1 As filtr Cr tot ofiltr Cr tot filtr µg/l µg/l µg/l µg/l Y ,148 0,14 0,29 0,116 Y ,16 0,19 0,338 0,28 Y ,162 0,122 0,336 0,256 Y ,163 0,158 0,343 0,275 utförare: Kvartal 3 Y ,239 0,207 0,226 0,180 Y ,677 0,41 0,438 0,289 Y ,447 0,29 0,341 0,220 Y ,442 0,315 0,401 0,241 32

33 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Metaller i sediment och bottenfauna i Bäljane å För utvärdering i sediment används klassindelning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för miljökvalitet- sjöar och vattendrag. Tabell 7. Nedan redovisas klassindelning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, Bedömningsgrunder för miljökvalitet- sjöar och vattendrag. Klassindelning Mycket lågt/ Måttligt Mycket högt/ Mycket bra Mycket dåligt Enhet Cu mg/kg ts < >500 Zn mg/kg ts < >5000 Cd mg/kg ts <0,8 0, >35 Pb mg/kg ts < >2000 Hg mg/kg ts <0,15 0,15-0,3 0,3-1,0 1,0-5 >5 Cr mg/kg ts < >500 Ni mg/kg ts < >250 As mg/kg ts < >150 Samtliga resultat år av provtagningarna, metaller i sediment och bottenfauna, redovisas per provpunkt i bilaga 1d-e. Metaller i bottenfauna (programdel B:2) är analyserade på fem sammanslagna delprov per provlokal. Trots stor provtagningsinsats var provmängderna ej tillräckliga för att köra analyser på varje enskilt delprov. Metallhalterna i sedimentproverna var i flertalet analyserade delprov att beteckna som låga till mycket låga (figur 27). På den längst nedströms belägna lokalen i Bäljane å, B1004, erhölls i några prov höga-mycket höga halter av krom. På denna lokal noterades även förhöjningar av arsenik och kadmium. Delprovet med mycket hög kromhalt är det enda delprovet i provomgången som dominerades av organiskt material. Resultaten, där B1004 utmärker sig, liknar tidigare års resultat. Resultaten från metaller i bottenfauna följer resultaten från sedimentprovtagningen på så sätt att kromhalterna är markant förhöjda på lokal B1004 och de lägsta halterna finns uppströms läderfabriksområdet (lokal B1001). I figur 28 redovisas samtliga resultat från för metaller i bottenfauna. Liknande resultat, med högre halter på lokal B1004, jämfört med övriga provpunkter, erhölls även år En gradient med successivt ökande halter i Bäljane å, från uppströmslokalen B1001 till den längts nedströms belägna lokalen B1004 märks 2013 också för arsenik i bottenfauna. Metallhalterna i bottenfauna är i årets undersökning generellt lägre än motsvarande resultat från 2011 och

34 Cr tot (mg/kg TS) Cr tot (mg/kg TS) Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Krom i sediment, kvartal 3, 2013 Delprov 1 Delprov Delprov 3 Delprov 4 Delprov 5 0 B1001 B1002 B1003 B1004 Figur 27. Krom i sediment, år Krom i bottenfauna, B1001 B1002 B1003 B1004 Figur 28. Krom i bottenfauna, år

35 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Bottenfauna i Bäljane å Genomförd bottenfaunaundersökning 2013 redovisas i sin helhet i bilaga 4. I bilagan redovisas även resultat från 2011 och Inga större skillnader i bottenfaunans sammansättning kan ses, som kan kopplas till utläckage från Klippans läderfabriks deponi. Renvattenkrävande arter förekom vid samtliga lokaler (se figur 29). För några få enskilda arter kan en gradient ses, där lokal B1003 och B1004 hade ett lägre antal eller helt saknade arten. Det gäller sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus) och dagsländan Caenis rivulorum, som båda förekom rikligt vid lokal B0001 och B0002, men endast i fåtal exemplar eller helt saknades vid B003 och B004. Detta mönster syntes inte 2011 och 2012, så det är svårt att tolka. Artantalen (antal taxa) var högst på uppströmslokalen (B1001) och cirka 1,6 km nedströms vid lokal Ro33 (data från samordnad recipientkontroll, SRK). Bottenfauna i Bäljane å, antal taxa B1001 B1002 B1003 B1004 RO33 Figur 29. Antalet arter (taxa) i Bäljane å vid f d Klippans läderfabrik och cirka 1,6 km nedströms (stn Ro33). Kryss anger medelvärden för åren

36 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Vattennivåer och vattenföring i Bäljane å Vattennivåerna i Bäljane å under 2013 fram till och med provtagningen den 5 november redovisas nedan. Vattenstånd vid årets fyra provtagningar och vattenföringen i ån vid samma tillfällen redovisas också. Vattenföringen i Bäljane å vid undersökningsområdet baseras på arealvägd relation (faktor 0,76) till SMHI:s vattenföringsstation i Bäljane å (Klippan 2). Resultat diver Vattenpelaren över tryckgivaren (divern) 2013 vid de fyra provtagningstillfällen redovisas i tabell 8. Observera att under sommaren-hösten 2013 har vattenföringen stundtals varit så låg att divern (tryckgivaren) hängt i luften. Divervärden, illustrerade som vattennivåer vid referenspunkt (metallräcke, +12,12 m ö h), i Bäljane å under 2013 visas i figur 30. Vattennivåerna i Bäljane å vid f d läderfabriken har under 2013 varierat med cirka 1,4 meter. De högsta vattennivåerna registerarades i januari och februari medan de lägsta förekom under juli, augusti och september. 0-0,5-1 -1,5-2 -2,5 Figur 30. Vattenytan i Bäljane å relativt metallräcke (referens) under november 2012 november Uppgifter från diver. 36

37 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Tabell 8. Vattendjup vid diver, vattennivå i Bäljane å relativt metallräcke (referens) och vattenföring vid provtagningstillfällen Tidpunkt Diver, cm* Vattennivå, m** Vattennivå, m ö h Vattenföring, m 3 /s*** kl: 11 21,4 1,99 10,13 0, kl: 16 33,2 1,91 10,21 0, kl: 15-0,3**** 2,07 10,05 0, , kl 14 63,9 1,62 10,50 2,3 * vattenpelare på tryckgivare (diver) ** avstånd vattennivå metallräcke (referens +12,12 m ö h) *** dygnsmedelvattenföring vid SMHI:s vattenföringsstation Klippan 2 x 0,76 vid aktuellt datum **** diver ovanför vattenyta Resultat SMHI Dygnsmedelvattenföringen i Bäljane å vid f d Klippans läderfabrik under perioden visas i figur 31. Månadsmedelvattenföringen under 2013 jämfört med normalvärden visas i figur får ses som ett torrår där alla månader utom januari visade på vattenföringsunderskott jämfört med jämförelseperioden Högsta dygnsmedelvattenföring 2013 i Bäljane å, vid SMHI:s vattenföringsstation Klippan 2, registrerades den 2 januari med 12,6 m 3 /s. Lägst flöde, 0,3 m 3 /s, noterades den 22 juli, men låga flöden förekom också under augusti, september och oktober Figur 31. Dygnsmedelvattenföring (m 3 /s) i Bäljane å vid f d läderfabriken , baserat på SMHI:s vattenföringsstation Klippan 2 (x 0,76). 37

38 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling m 3 /s 6 5 Vattenföring - Bäljane å, Klippan 2013 med jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 32. Månadsmedelvattenföringen i Bäljane å 2013 vid SMHI:s vattenföringsstation Klippan2 jämfört med månadsmedelvärden för perioden Förslag till ändringar i kontrollprogram Under arbetet med kontrollprogrammet 2013 har det inte framkommit några påtagliga brister i kontrollprogrammet. Det är möjligt att fortsatt arbete ger erfarenheter som framöver leder till förslag till ändringar eller kompletteringar av programmet. Vad som kan övervägas är om de tillämpade jämförvärdena för dagvatten (från Göteborgs stad) ger ändamålsenlig upplösning (över eller under riktvärde) vid klassning av erhållna resultat. Ett alternativ är att använda Naturvårdsverkets femgradiga skala som används för klassificering av ytvattenproverna i Bäljane å. För att kunna relatera resultat från olika provtillfällen till grundvattennivåer i grundvattenrören bör observationer kompletteras med angivelser av vattennivåer i förhållande till röröverkanter och vattennivåer angivna som meter över havet. Grundvattenrör GV1007 bör lagas. Eftersom resultaten visar på mycket höga halter av järn och mangan i vissa grundvattenrör, vore det intressant att få en uppfattning om eventuella förhöjningar av ämnena i Bäljane å och i utgående dagvatten. 38

39 Årsrapport 2013 Omgivningspåverkan vid Klippans läderfabrik, före efterbehandling Referenser Göteborgs stad Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. Göteborgs stad Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vattendrag och sjöar. Rapport Naturvårdsverket (HaV) Handledning för miljöövervakning, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidserier (ver 1:1: ). Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning, Metaller i sediment (ver 1:1, ). SGI Utvärdering av grundvattenprovtagning för ph- och redoxkänsliga ämnen. Statens geotekniska institut, publikation 5. SGF Fälthandbok. Miljötekniska markundersökningar. Rapport 1:2004. SGU Bedömning för Grundvatten. SGU-rapport 2013:10. 39

40 Bilaga 1a Grundvatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad V-nivå fr rörök V-nivå fr my Program G1 (fält) V-nivå m ö h Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Program G2 (Fys/kem) DOC COD Mn NH4-N N-tot Cl - m m m ms/m C mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l GV ,33 1,72 10,14 70,3 7,2 5,6 4,3 6,8 0,81 1,72 51,5 GV ,42 1,81 10,05 71,7 7,1 12,5 4,9 6,4 0,95 1,21 42,2 GV ,57 1,96 9,90 66,9 6,9 14,6 6,5 7,7 1,04 1,47 55,0 GV ,10 1,49 10,37 113,7 7,0 9,5 8,9 7,4 1,25 2,26 57,5 GV1006 Medel 2,36 80,7 7,0 10,6 6,1 7,1 1,01 1,67 51,6 GV1006 Max 2,57 113,7 7,2 14,6 8,9 7,7 1,25 2,26 57,5 GV1006 Min 2,10 66,9 6,9 5,6 4,3 6,4 0,81 1,21 42,2 GV , ,4 7,0 9,4 13,00 14,50 16,8 GV ,34 104,0 6,6 8,0 7,8 8,6 16,80 15,80 20,6 GV ,00 106,4 7,3 14,6 7,1 12,8 17,80 16,80 20,9 GV ,22 86,5 6,7 9, GV ,20 16,3 6,7 4,9 8,5 38,4 14,20 15,50 21,0 GV ,35 107,2 6,5 9,3 6,4 27,5 16,40 15,00 27,9 GV ,50 100,4 6,7 12,0 5,7 15,6 15,70 14,40 40,8 GV ,85 66,8 6,7 8,0 6,3 11,6 16,20 15,30 27,8 GV ,47 1,13 10,23 95,0 6,8 5,1 5,8 7,7 12,30 15,40 19,0 GV ,50 1,16 10,20 91,3 6,8 12,5 5,0 9,3 12,80 13,60 16,9 GV ,68 1,34 10,02 93,1 6,7 13,1 6,8 10,3 13,80 16,00 28,5 GV ,20 0,86 10,50 111,6 6,7 10,1 11,0 14,2 13,20 16,50 24,7 GV9525 Medel 1,46 89,0 6,7 9,6 7,0 15,0 14,75 15,35 24,1 GV9525 Max 1,68 111,6 7,3 14,6 11,0 38,4 17,80 16,80 40,8 GV9525 Min 1,20 16,3 6,5 4,9 5,0 7,7 12,30 13,60 16,8 GV ,97 2,18 10,33 27,8 7,1 5,4 2,4 1,6 < ,28 6,3 GV ,98 2,19 10,32 27,2 7,1 13,5 2,1 1,8 <0,040 0,17 4,0 GV ,12 2,33 10,18 72,9 6,8 17,4 5,6 3,9 1,17 1,47 25,6 12,51 GV GV1007 Medel 3,02 42,6 7,0 12,1 3,3 2,5 1,17 0,64 11,9 GV1007 Max 3,12 72,9 7,1 17,4 5,6 3,9 1,17 1,47 25,6 GV1007 Min 2,97 27,2 6,8 5,4 2,1 1,6 1,17 0,17 4,0 GV , ,2 5,4 4,8 1,92 2,69 24,3 GV ,48 107,5 7,3 13,9 5,7 9,2 2,61 3,54 30,4 GV ,15 108,3 7,2 14,2 4,2 13,1 0,52 0,78 13,3 GV ,43 108,5 7,2 10, GV ,01 104,9 8,3 8,0 4,7 2,7 1,72 2,28 23,9 GV ,32 110,0 6,7 10,6 4,1 7,1 0,47 12,20 92,7 GV ,60 107,0 6,9 17,6 4,2 4,7 1,39 2,28 30,8 GV ,90 100,3 7,0 8,9 3,8 3,7 1,18 1,40 19,3 GV ,90 2,28 10,50 99,9 7,3 5,6 4,5 2,8 2,20 3,37 19,5 GV ,91 2,29 10,49 101,6 7,3 14,3 4,2 3,3 2,74 3,24 19,4 GV ,03 2,41 10,37 105,3 7,2 14,4 5,7 3,3 1,38 2,48 25,9 GV ,67 2,05 10,73 128,6 6,9 10,2 4,6 2,7 0,43 0,76 22,5 GV9526 Medel 2,88 107,4 7,2 10,9 4,7 5,2 1,50 3,18 29,3 GV9526 Max 3,03 128,6 8,3 17,6 5,7 13,1 2,74 12,20 92,7 GV9526 Min 2,67 99,9 6,7 3,2 3,8 2,7 0,43 0,76 13,3 GV ,99 88,0 7,9 3,2 4,6 2,1 0,08 0,66 40,0 GV ,10 86,0 6,7 9,0 4,3 2,5 0,46 1,46 50,2 GV ,56 100,2 7,5 16,0 4,5 8,3 0,20 1,73 62,9 GV ,94 105,0 6,6 9, GV ,81 29,3 6,9 4,7 5,6 10,8 4,66 5,83 62,5 GV ,00 98,5 7,0 9,6 4,5 4,5 2,42 2,47 27,5 GV ,40 112,0 6,5 12,0 4,2 5,3 0,17 3,91 131,0 GV ,65 108,2 6,7 7,8 4,2 3,0 <0,040 0,45 77,9 GV ,52 0,81 9,86 95,9 6,9 3,0 3,4 2,0 0,76 4,84 46,8 GV ,53 0,82 9,85 97,9 6,9 13,2 3,7 2,5 0,46 3,35 41,8 GV ,85 1,14 9,53 99,2 6,9 14,6 5,0 2,8 <0,040 1,31 64,6 GV ,25 0,54 10,13 100,2 6,7 10,0 3,8 2,3 < ,86 39,1 GV9533 Medel 1,54 93,4 6,9 9,3 4,4 4,2 1,15 2,72 58,6 GV9533 Max 1,85 112,0 7,9 16,0 5,6 10,8 4,66 5,83 131,0 GV9533 Min 1,25 29,3 6,5 3,0 3,4 2,0 0,08 0,45 27,5 GV ,90 1,94 14,84 92,1 6,9 4,7 7,1 17,2 3,54 4,97 64,9 GV ,84 1,88 14,90 86,5 6,7 13,3 13,1 4,7 1,85 3,76 63,7 GV ,15 2,19 14,59 100,6 6,5 15,4 11,3 6,6 4,70 5,47 75,2 GV ,65 1,69 15,09 87,1 6,5 10,4 7,4 6,6 3,52 5,10 71,8 GV1004 Medel 2,89 91,6 6,6 11,0 9,7 8,8 3,40 4,83 68,9 GV1004 Max 3,15 100,6 6,9 15,4 13,1 17,2 4,70 5,47 75,2 GV1004 Min 2,65 86,5 6,5 4,7 7,1 4,7 1,85 3,76 63,7 Sida 1 av 6

41 Bilaga 1a Grundvatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad GV GV GV GV GV1006 Medel GV1006 Max GV1006 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV9525 Medel GV9525 Max GV9525 Min GV GV GV GV GV1007 Medel GV1007 Max GV1007 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV9526 Medel GV9526 Max GV9526 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV9533 Medel GV9533 Max GV9533 Min GV GV GV GV GV1004 Medel GV1004 Max GV1004 Min Program G3 (Me bas) Program G4 (Me utök) Program G:5 (Flödescell) Fe As Mn Cr tot Cr 6+ Cd Cu Ni Pb Zn Hg Redoxp (fält) mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mv mg/l 0,05 0,3 6300,0 2,98 <20 < ,87 1,20 <0.01 3,34 < ,9 1,5 13,80 0,9 5430,0 3,15 <0,40 <0,01 <0,5 1,09 <0,05 4,69 <0,002 0,6 1,7 21,60 <0,5 5510,0 3,82 <0,40 <0,02 <1 1,05 <0,1 3,22 <0,002 4,6 3,8 55,60 <1 5770,0 4,58 <0.40 <0.02 <1 1,18 <0.1 <2 < ,6 0,6 22,76 0,6 5752,5 3,63 0,87 1,13 3,75-1,8 1,9 55,60 0,9 6300,0 4,58 0,00 0,00 0,87 1,20 0,00 4,69 0 4,6 3,8 0,05 0,3 5430,0 2,98 0,00 0,00 0,87 1,05 0,00 3, ,9 0,6 212,0 14,80 <1 <0,04 <2 1,13 <0,2 5,12 <0, ,0 16,10 <1 <0,02 <1 1,41 <0,1 3,03 <0,002-77,0 0,4 268,0 13,50 <1 0,01 <0,1 0,92 0,02 1,15 <0, ,2 6,6 387,0 16,30 <1 <0,02 <1 1,00 <0,1 2,87 <0,002-62,0 2,5 253,0 15,60 <1 <0.02 <1 3,61 0,44 9,80 < ,1 1,6 324,0 17,00 <1 <0.02 <1 1,15 <0.1 4,95 < ,5 4,2 334,0 15,00 <1.0 <0.1 <5 <3 <0.5 <10 < ,3 0,7 236,0 12,90 <1,0 <0,01 <0,5 0,82 0,05 2,22 <0,002-6,3 25,0 67,10 240,0 6130,0 18,60 <20 < ,20 2,40 0,03 12,20 < ,2 0,2 47,80 197,0 4870,0 13,80 <0,40 <0,02 <1 1,32 <0,1 3,94 <0,002-13,7 0,9 52,30 301,0 5100,0 16,40 <0,40 <0,02 <1 0,80 <0,1 3,72 <0,002 14,1 1,5 58,50 314,0 4760,0 14,40 <0.40 <0.02 <1 0,89 <0.1 <2 < ,2 0,2 56,43 274,0 5215,0 15,37 0,01 0,20 1,40 0,13 4,90-13,5 4,0 67,10 387,0 6130,0 18,60 0,00 0,01 0,20 3,61 0,44 12,20 198,2 25,0 47,80 197,0 4760,0 12,90 0,00 0,01 0,20 0,80 0,02 1,15-89,3 0,2 0,17 1,4 75,0 6,04 <20 0,00 2,63 2,73 0,17 13,30 < ,0 3,2 0,01 1,5 2,1 8,07 5,47 <0,002 1,07 1,73 0,03 2,78 <0,002-1,8 2,9 6,09 133,0 7350,0 12,50 <0,40 0,02 <1 4,63 <0,1 4,91 <0,002 5,8 4,1 2,09 45,3 2475,7 8,87 5,47 0,01 1,85 3,03 0,10 7,00 3,7 3,4 6,09 133,0 7350,0 12,50 5,47 0,02 2,63 4,63 0,17 13,30 0 7,0 4,1 0,01 1,4 2,1 6,04 5,47 0,00 1,07 1,73 0,03 2,78 0-1,8 2,9 2,4 1,48 <1 0,02 1,91 1,56 0,05 7,07 <0,002 4,7 1,76 <1 0,01 0,88 1,58 0,11 6,98 <0,002 16,3 2,02 <1 0,02 1,00 2,74 0,04 13,30 <0,002 5,1 1,15 <1 0,01 0,56 1,92 0,10 3,82 0,0022 8,4 3,27 <1 0,06 2,23 3,91 0,63 14,60 < ,0 2,76 <1 0,01 0,95 1,22 0,10 2,63 < ,4 0,54 <1.0 0,02 0,57 1,07 0,02 5,08 < ,8 2,02 <1,0 0,03 2,10 2,04 0,10 23,70 <0,002 0,18 3,1 237,0 0,93 <20 0,01 1,30 1,53 0,02 11,00 < ,8 0,6 0,20 4,0 282,0 0,95 <0,40 0,01 0,68 1,51 0,02 8,75 <0,002-19,6 0,6 0,08 2,9 216,0 0,68 <0,40 0,02 1,22 1,08 0,01 6,98 <0,002 16,0 0,6 0,03 2,9 7,9 4,86 0,73 0,06 4,18 2,80 0,03 14,20 < ,2 0,2 0,12 5,0 185,7 1,87 0,73 0,02 1,46 1,91 0,10 9,84 0,0022-6,2 0,5 0,20 16,3 282,0 4,86 0,73 0,06 4,18 3,91 0,63 23,70 0, ,0 0,6 0,03 2,4 7,9 0,54 0,73 0,01 0,56 1,07 0,01 2,63 0, ,6 0,2 45,8 2,10 <1 0,01 1,62 1,00 0,04 1,72 <0, ,1 2,23 <1 0,01 1,76 1,83 0,05 1,70 <0,002 41,0 0,5 54,2 2,38 <1 0,01 1,42 1,31 0,03 1,89 <0, ,0 8,1 45,4 2,41 <1 0,02 1,49 1,32 <0,01 1,07 <0,002 54,4 1,9 255,0 2,90 <1 0,01 0,59 9,82 0,12 1,95 0, ,5 5,4 69,7 0,78 <1 0,01 0,52 1,10 0,03 4,61 < ,0 5,7 85,2 3,06 <1.0 0,00 0,98 1,44 0,10 3,10 0, ,5 3,3 48,3 2,83 <1,0 0,01 1,73 0,89 0,06 1,38 <0,002 78,4 33,6 0,02 47,7 570,0 1,90 <20 0,01 2,35 1,20 0,04 5,02 < ,01 43,7 379,0 1,65 <0,40 0,01 1,82 1,64 0,02 4,26 <0,002 0,01 42,3 106,0 2,52 0,68 0,02 2,42 1,48 0,02 3,04 <0,002 0,01 48,0 4,4 3,59 1,17 0,03 3,09 1,17 0,03 2,80 < ,01 69,5 264,9 2,36 0,93 0,01 1,65 2,02 0,05 2,71 0, ,8 8,3 0,02 255,0 570,0 3,59 1,17 0,03 3,09 9,82 0,12 5,02 0, ,0 33,6 0,01 42,3 4,4 0,78 0,68 0,00 0,52 0,89 0,02 1,07 0, ,0 0,5 0,00 < ,0 3,03 <20 0,20 8,01 6,68 0,01 5,58 < ,73 1,2 374,0 3,71 <0,40 0,02 2,05 2,14 0,04 5,39 <0,002 19,10 8,1 3500,0 6,88 <0,40 <0,02 <1 2,08 <0,1 2,16 <0,002 15,00 5,4 2530,0 7,17 <0.40 0,05 1,73 3,11 0,04 7,37 <0.02 8,71 4,9 2448,5 5,20 0,09 3,93 3,50 0,03 5,13 19,10 8,1 3500,0 7,17 0,00 0,20 8,01 6,68 0,04 7,37 0 0,00 1,2 374,0 3,03 0,00 0,02 1,73 2,08 0,01 2,16 0 Syreh, (fält) Sida 2 av 6

42 Bilaga 1a Grundvatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad V-nivå fr rörök V-nivå fr my Program G1 (fält) V-nivå m ö h Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Program G2 (Fys/kem) DOC COD Mn NH4-N N-tot Cl - m m m ms/m C mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l GV , ,4 7,0 11,1 8,08 8,50 78,9 GV ,32 123,1 6,8 9,0 3,5 9,8 4,64 4,61 63,9 GV ,20 126,6 7,4 14,3 6,3 27,1 7,04 6,06 64,3 GV ,28 123,4 6,6 10, GV ,20 129,0 6,8 8,5 5,9 8,6 5,15 6,15 95,0 GV GV GV ,13 96,8 6,5 9,7 4,4 90,6 4,40 3,87 123,0 GV ,27 3,17 14,08 112,0 7,1 8,3 4,6 6,2 4,20 5,85 37,6 GV ,24 3,14 14,11 106,3 7,0 12,3 4,8 5,9 4,47 5,10 87,1 GV ,35 3,25 14,00 97,8 6,8 14,3 7,6 4,5 3,97 4,26 39,8 GV ,25 3,15 14,10 95,8 6,9 10,2 5,1 5,1 3,70 4,78 32,8 GV105 Medel 3,28 112,3 6,9 10,0 5,5 18,8 5,07 5,46 69,2 GV105 Max 3,35 129,0 7,4 14,3 7,6 90,6 8,08 8,50 123,0 GV105 Min 3,24 95,8 6,5 3,4 3,5 4,5 3,70 3,87 32,8 GV ,08 2,05 14,31 81,9 7,0 5,7 4,6 9,0 3,17 4,56 59,9 GV ,16 2,13 14,23 74,0 6,9 12,8 4,3 3,7 3,28 3,92 55,6 GV ,24 2,21 14,15 72,5 6,7 15,5 5,7 5,7 2,06 3,01 51,5 GV ,20 2,17 14,19 76,6 6,8 10,2 4,7 4,6 2,87 4,07 45,4 GV1005 Medel 3,17 76,3 6,9 11,1 4,8 5,7 2,85 3,89 53,1 GV1005 Max 3,24 81,9 7,0 15,5 5,7 9,0 3,28 4,56 59,9 GV1005 Min 3,08 72,5 6,7 5,7 4,3 3,7 2,06 3,01 45,4 GV ,78 91,0 6,7 7,4 7,6 5,7 16,70 15,00 11,7 GV ,90 79,2 6,7 7,9 7,6 5,8 17,80 21,70 12,4 GV ,45 95,0 7,3 13,8 7,4 10,8 14,60 14,50 10,4 GV ,70 88,4 6,6 10, GV ,62 94,1 6,8 5,6 6,7 5,5 16,00 17,30 15,9 GV ,82 96,2 6,6 9,1 5,7 23,0 17,00 15,70 17,6 GV ,05 95,5 6,8 11,7 6,6 18,5 19,20 16,70 24,1 GV ,30 93,7 6,7 9,1 7,8 77,3 17,90 17,00 18,3 GV ,27 1,79 11,08 92,0 7,0 6,5 5,9 5,8 15,10 18,50 16,2 GV ,28 1,80 11,07 93,8 7,0 10,3 6,8 5,2 14,40 18,00 36,1 GV ,52 2,04 10,83 84,1 6,9 13,8 6,7 5,0 12,00 15,90 22,4 GV ,97 1,49 11,38 91,0 6,9 9,7 6,3 6,0 16,80 18,00 18,7 GV106 Medel 2,26 91,2 6,8 9,6 6,8 15,3 16,14 17,12 18,5 GV106 Max 2,52 96,2 7,3 13,8 7,8 77,3 19,20 21,70 36,1 GV106 Min 1,97 79,2 6,6 5,6 5,7 5,0 12,00 14,50 10,4 GV ,93 109,0 7,4 4,0 5,2 2,5 0,10 0,52 16,2 GV ,03 92,3 7,3 7,6 4,5 2,3 0,06 0,28 14,9 GV ,55 118,0 7,7 17,6 4,7 2,4 0,33 0,58 11,7 GV ,02 108,1 7,3 9, GV ,80 94,0 7,6 6,3 4,0 1,6 <0,040 0,22 14,4 GV ,17 93,0 7,1 8,0 4,8 5,5 0,20 0,45 13,9 GV ,25 84,5 7,6 16,6 4,3 3,1 0,38 0,59 16,8 GV ,62 92,7 7,2 9,2 4,0 2,5 <0,040 0,77 13,7 GV ,61 2,06 12,61 97,0 7,7 7,6 3,9 2,2 < ,57 11,0 GV ,54 1,99 12,68 86,4 7,6 9,7 2,8 1,9 <0,040 0,28 22,3 GV ,78 2,23 12,44 87,3 7,3 11,6 4,4 2,0 <0,040 0,28 13,7 GV ,33 1,78 12,89 117,2 7,3 9,6 4,9 2,8 0,24 0,57 12,0 GV104 Medel 2,57 98,3 7,4 9,8 4,3 2,6 0,22 0,46 14,6 GV104 Max 2,78 118,0 7,7 17,6 5,2 5,5 0,38 0,77 22,3 GV104 Min 2,33 84,5 7,1 4,0 2,8 1,6 0,06 0,22 11,0 GV ,58 43,0 7,6 3,5 2,1 1,1 <0,040 0,10 29,6 GV ,70 42,7 6,4 8,3 1,8 1,4 <0,040 0,19 19,5 GV ,55 46,5 6,4 15,5 1,8 2,2 <0,020 0,17 19,8 GV ,69 49,1 6,3 10, GV ,29 48,9 6,4 5,3 1,7 4,2 <0.040 < ,8 GV ,62 45,7 6,4 9,2 1,6 2,0 <0.040 < ,9 GV ,82 50,5 6,5 12,0 1,7 1,9 <0.040 < ,0 GV ,18 49,1 6,6 9,2 2,1 1,7 <0,040 0,35 40,1 GV ,62 1,34 17,61 48,5 6,7 4,6 2,0 1,4 < ,24 26,9 GV ,77 1,49 17,46 47,6 6,7 9,8 1,7 1,3 <0,040 0,13 57,2 GV ,81 1,53 17,42 46,3 6,4 12,7 2,3 1,2 <0,040 <0,10 35,5 GV ,65 1,37 17,58 55,7 6,5 9,6 2,0 1,1 < ,15 35,2 GV103 Medel 1,71 47,8 6,6 9,2 1,9 1,8 0,19 34,0 GV103 Max 1,81 55,7 7,6 15,5 2,3 4,2 0,00 0,35 57,2 GV103 Min 1,62 42,7 6,3 3,5 1,6 1,1 0,00 0,10 19,5 Sida 3 av 6

43 Bilaga 1a Grundvatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV105 Medel GV105 Max GV105 Min GV GV GV GV GV1005 Medel GV1005 Max GV1005 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV106 Medel GV106 Max GV106 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV104 Medel GV104 Max GV104 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV103 Medel GV103 Max GV103 Min Program G3 (Me bas) Program G4 (Me utök) Program G:5 (Flödescell) Fe As Mn Cr tot Cr 6+ Cd Cu Ni Pb Zn Hg Redoxp (fält) mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mv mg/l 38,20 192,0 4200,0 26,90 30,30 124,0 3440,0 27,90 29,60 171,0 2880,0 24,60 24,20 160,0 2820,0 20,70 21,80 117,0 2300,0 21, ,98 13,2 796,0 4,87 15,40 116,0 1870,0 24,00 <20 <0.02 <1 1,02 <0.1 2,05 < ,30 116,0 1710,0 22,70 <0,40 <0,01 <0,5 1,26 <0,05 4,15 <0,002 10,70 96,4 1430,0 23,00 <0,40 <0,02 <1 0,54 <0,1 <2 <0,002 11,50 98,6 1440,0 23,90 <0.40 0,00 0,17 0,74 0,03 20,80 < ,00 120,4 2288,6 22,02 0,00 0,17 0,89 0,03 9,00 38,20 192,0 4200,0 27,90 0,00 0,00 0,17 1,26 0,03 20,80 4,98 13,2 796,0 4,87 0,00 0,00 0,17 0,54 0,03 2,05 4,77 62,6 663,0 6,48 <20 < ,51 1,97 0,18 5,51 < ,38 38,6 568,0 5,42 <0,40 0,00 0,47 1,98 0,02 2,98 <0,002 2,51 32,8 567,0 5,34 <0,40 0,01 0,78 2,20 0,03 5,70 <0,002 2,98 36,8 496,0 5,18 <0.40 0,02 0,65 2,06 0,02 2,60 <0.02 3,41 42,7 573,5 5,61 0,01 0,60 2,05 0,06 4,20 4,77 62,6 663,0 6,48 0,00 0,02 0,78 2,20 0,18 5,70 2,51 32,8 496,0 5,18 0,00 0,00 0,47 1,97 0,02 2,60 37,00 0,8 3800,0 3,10 39,50 0,9 3380,0 3,02 35,40 1,6 4660,0 3,31 11,50 1,2 3320,0 2,12 30,90 1,0 2830,0 2,40 43,70 2,1 3880,0 3,59 42,60 4,3 3500,0 2,66 30,10 1,2 3050,0 2,82 28,60 1,8 2580,0 2,52 33,20 2,0 2960,0 2,91 34,70 3,0 2980,0 2,94 36,90 2,1 2970,0 3,24 33,68 1,8 3325,8 2,89 43,70 4,3 4660,0 3,59 11,50 0,8 2580,0 2,12 0,00 0,6 311,0 0,09 0,03 0,4 420,0 0,06 0,84 2,4 408,0 0,15 0,00 0,4 1790,0 0,02 0,01 0,4 1,9 0,14 0,16 1,4 583,0 0,05 0,42 1,8 679,0 0,07 0,00 0,6 3,6 0,08 <0.02 0,7 3,7 0,12 0,00 0,5 3,6 0,06 0,00 0,6 166,0 0,04 0,09 1,1 1010,0 0,05 0,14 0,9 448,3 0,08 0,84 2,4 1790,0 0,15 0,00 0,4 1,9 0,02 0,05 0,1 200,0 0,41 0,07 0,1 170,0 0,26 0,05 0,2 206,0 0,32 0,04 <0,09 330,0 0,12 0,20 <0,09 263,0 0,40 0,12 0,1 254,0 0,28 0,03 0,1 232,0 0,28 0,05 <0,3 311,0 0,40 0,26 0,1 370,0 0,44 0,09 0,2 262,0 0,40 0,29 0,2 291,0 0,39 0,32 < ,0 0,38 0,13 0,2 268,8 0,34 0,32 0,2 370,0 0,44 0,03 0,1 170,0 0,12 Syreh, (fält) Sida 4 av 6

44 Bilaga 1a Grundvatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad V-nivå fr rörök V-nivå fr my Program G1 (fält) V-nivå m ö h Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Program G2 (Fys/kem) DOC COD Mn NH4-N N-tot Cl - m m m ms/m C mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l GV ,17 83,0 7,5 4,4 6,0 11,0 4,06 5,43 283,0 GV ,14 210,7 6,7 12,0 7,0 5,1 6,17 6,67 308,0 GV ,18 216,5 7,3 15,6 7,1 2190,0 4,62 5,25 239,0 GV ,22 212,9 7,8 7, GV ,00 208,7 6,9 9,1 6,0 202,0 4,97 6,62 230,0 GV ,25 181,0 6,8 11,3 5,0 212,0 2,25 3,84 133,0 GV ,28 158,0 6,8 18,0 4,2 1220,0 3,46 3,61 201,0 GV ,20 175,0 6,8 9,0 5,0 11,2 3,12 3,38 134,0 GV ,03 6,10 22,73 151,5 6,8 8,7 4,6 3,1 2,04 2,84 75,2 GV ,15 6,22 22,61 148,5 6,9 11,6 4,0 4,2 2,63 2,82 145,0 GV ,21 6,28 22,55 149,7 6,7 11,6 5,0 3,9 1,97 2,23 77,9 GV ,20 6,27 22,56 141,3 6,7 9,8 4,7 4,0 3,20 4,17 70,2 GV1002 Medel 6,15 169,7 7,0 10,7 5,3 351,5 3,50 4,26 172,4 GV1002 Max 6,21 216,5 7,8 18,0 7,1 2190,0 6,17 6,67 308,0 GV1002 Min 6,03 83,0 6,7 4,4 4,0 3,1 1,97 2,23 70,2 GV , ,9 5,8 3,2 0,22 2,01 20,3 GV ,40 189,0 7,0 8,0 10,2 9,0 17,40 16,40 225,0 GV ,40 217,5 7,5 12,7 11,3 14,4 18,00 18,10 219,0 GV ,90 83,0 6,7 9, GV ,60 51,8 7,1 4,1 5,4 3,9 <0,040 4,54 30,5 GV ,60 221,2 7,0 7,8 8,5 13,6 16,70 15,20 223,0 GV ,78 244,0 7,0 10,5 10,0 8,9 18,30 17,80 314,0 GV ,48 57,2 6,8 8,1 6,2 8,1 <0,040 1,15 52,4 GV ,84 1,08 17,13 89,6 6,9 3,6 5,0 4,1 < ,22 42,9 GV ,78 1,02 17,19 168,3 7,0 8,8 5,9 4,6 0,93 5,47 60,3 GV ,40 1,64 16,57 230,0 7,0 12,7 11,1 7,4 19,60 18,00 248,0 GV ,18 0,42 17,79 141,3 6,8 9,7 11,6 5,3 0,05 2,19 178,0 GV115 Medel 1,80 153,9 7,0 8,2 8,3 7,5 11,40 9,37 146,7 GV115 Max 2,40 244,0 7,5 12,7 11,6 14,4 19,60 18,10 314,0 GV115 Min 1,18 51,8 6,7 2,9 5,0 3,2 0,05 1,15 20,3 GV ,30 87,0 7,1 4,3 4,1 7,5 1,20 2,17 122,0 GV ,14 56,6 7,0 18,0 3,9 3,2 0,25 0,57 78,2 GV ,22 100,3 7,7 16,0 3,5 71,4 0,03 4,72 71,6 GV ,36 106,0 8,0 7, GV ,31 118,2 7,1 9,1 4,8 2,9 0,22 28,60 129,0 GV ,25 83,6 7,3 10,5 4,2 18,6 0,16 9,26 73,9 GV ,25 77,9 7,0 14,9 3,7 5,8 0,25 5,66 65,6 GV ,20 79,8 7,3 10,0 3,9 13,8 0,25 5,84 57,2 GV ,82 6,15 23,79 78,6 7,0 8,4 4,9 1,8 0,27 7,00 49,9 GV ,83 6,16 23,78 63,8 7,2 12,1 3,1 7,9 <0,040 3,80 69,2 GV ,20 6,53 23,41 62,5 7,1 13,1 4,4 2,1 <0,040 3,42 36,4 GV ,18 6,51 23,43 61,2 6,9 10,3 4,6 2,3 < ,27 38,1 GV17 Medel 7,01 81,3 7,2 11,2 4,1 12,5 0,33 6,85 71,9 GV17 Max 7,20 118,2 8,0 18,0 4,9 71,4 1,20 28,60 129,0 GV17 Min 6,82 56,6 6,9 4,3 3,1 1,8 0,03 0,57 36,4 GV ,90 24,1 8,4 3,0 2,3 1,9 <0,040 8,67 15,1 GV ,96 19,6 6,9 10,4 1,8 0,9 <0,040 6,26 15,5 GV ,90 26,1 7,0 16,2 1,7 4,9 <0,020 5,69 13,6 GV ,95 27,1 7,5 7, GV ,98 17,5 6,9 12,2 1,9 0,7 <0,040 4,11 20,2 GV ,00 24,8 7,2 10,7 1,6 0,9 < ,54 26,1 GV ,00 27,5 6,9 13,4 1,6 2,4 < ,76 29,6 GV ,00 34,8 7,6 9,3 2,0 1,1 <0,040 6,95 23,2 GV ,86 5,90 30,21 28,0 6,8 9,1 1,6 0,7 < ,40 19,2 GV ,92 5,96 30,15 45,5 6,8 9,7 1,3 0,9 <0,040 10,20 42,0 GV ,92 5,96 30,15 34,4 6,6 11,6 2,9 1,3 <0,040 7,19 23,8 GV ,92 5,96 30,15 29,5 6,5 9,9 3,3 1,2 < ,70 25,1 GV1003 Medel 5,91 28,2 7,1 10,3 2,0 1,5 7,68 23,0 GV1003 Max 5,92 45,5 8,4 16,2 3,3 4,9 0,00 13,70 42,0 GV1003 Min 5,86 17,5 6,5 3,0 1,3 0,7 0,00 4,11 13,6 GV ,22 25,5 7,9 3,0 3,1 1,0 <0,040 12,10 22,6 GV ,30 27,3 6,5 10,0 2,4 0,8 <0,040 10,80 30,6 GV ,20 42,1 6,9 15,2 0,9 1,8 <0,020 9,74 74,9 GV ,29 33,3 6,7 11, GV ,40 45,4 7,0 12,4 2,5 4,9 < ,00 38,8 GV ,35 41,1 7,1 10,4 2,0 1,5 < ,20 29,3 GV ,40 46,5 6,6 19,0 2,4 2,7 < ,30 51,5 GV ,25 36,3 7,3 8,6 2,1 1,3 <0,040 7,80 49,1 GV ,22 4,22 29,89 39,9 6,7 7,5 2,1 0,9 < ,90 48,8 GV ,27 4,27 29,84 33,1 6,5 10,4 2,4 1,3 <0,040 9,41 65,4 GV ,26 4,26 29,85 50,1 6,5 12,7 2,3 1,2 <0,040 9,12 18,2 GV ,25 4,25 29,86 37,8 6,6 10,8 2,3 0,6 < ,30 16,5 GV110 Medel 4,25 38,2 6,9 11,0 2,2 1,6 10,70 40,5 GV110 Max 4,27 50,1 7,9 19,0 3,1 4,9 0,00 13,00 74,9 GV110 Min 4,22 25,5 6,5 3,0 0,9 0,6 0,00 7,80 16,5 Sida 5 av 6

45 Bilaga 1a Grundvatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV1002 Medel GV1002 Max GV1002 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV115 Medel GV115 Max GV115 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV17 Medel GV17 Max GV17 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV1003 Medel GV1003 Max GV1003 Min GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV GV110 Medel GV110 Max GV110 Min Program G3 (Me bas) Program G4 (Me utök) Program G:5 (Flödescell) Fe As Mn Cr tot Cr 6+ Cd Cu Ni Pb Zn Hg Redoxp (fält) mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mv mg/l 26,40 57,2 2680,0 25,60 17,30 50,4 2600,0 4,41 21,60 32,9 3020,0 6,09 9,99 6,7 2950,0 3,23 6,70 20,7 1570,0 3,67 2,83 9,7 2360,0 4,19 12,20 32,6 2320,0 4,93 17,00 63,6 2090,0 7,50 16,40 80,7 1860,0 7,66 15,50 58,9 1970,0 6,67 14,70 55,7 1960,0 6,39 14,30 38,2 2020,0 7,01 14,58 42,3 2283,3 7,28 26,40 80,7 3020,0 25,60 2,83 6,7 1570,0 3,23 0,47 10,6 639,0 4,89 2,16 53,2 2150,0 6,07 3,40 81,6 1950,0 9,46 1,71 34,8 748,0 3,75 0,23 1,6 15,5 1,79 3,32 59,9 2360,0 6,56 4,85 92,4 1940,0 10,60 0,04 1,4 9,4 1,56 0,03 1,1 14,2 2,12 0,24 3,8 1190,0 3,69 3,76 75,4 2140,0 8,66 0,03 1,0 12,8 3,16 1,69 34,7 1097,4 5,19 4,85 92,4 2360,0 10,60 0,03 1,0 9,4 1,56 1,65 16,2 615,0 2,45 0,37 11,2 283,0 1,78 0,00 5,6 291,0 1,68 0,01 16,2 358,0 2,04 0,01 4,4 329,0 2,06 0,15 8,2 281,0 3,40 0,00 5,5 263,0 2,21 0,01 5,0 301,0 2,29 0,02 6,5 241,0 2,60 0,01 5,3 241,0 2,06 0,01 6,0 173,0 2,08 0,03 8,3 14,0 2,18 0,19 8,2 282,5 2,24 1,65 16,2 615,0 3,40 0,00 4,4 14,0 1,68 0,04 0,1 5,9 0,49 0,01 0,1 1,6 0,16 0,27 0,1 18,0 0,27 0,01 2,4 30,3 0,28 0,01 0,3 16,5 0,15 0,00 <0.05 1,1 0,18 0,03 0,1 3,5 0,11 0,01 0,1 4,9 0,13 0,00 <0.06 0,1 0,12 0,00 0,2 1,4 0,12 0,00 <0,05 0,4 0,07 0,00 <0.2 0,5 0,13 0,03 0,4 7,0 0,18 0,27 2,4 30,3 0,49 0,00 0,1 0,1 0,07 0,00 0,1 0,6 0,03 0,00 <0,05 0,8 0,06 0,31 <0,1 6,4 <0,01 0,02 <0,07 1,8 0,06 0,00 <0.05 0,9 0,08 0,01 <0.05 1,1 0,02 0,00 0,1 0,7 0,04 0,01 <0,1 1,2 0,09 0,00 <0.09 0,4 0,02 0,00 0,2 1,0 0,04 0,00 0,1 0,7 0,07 0,00 <0.2 0,5 0,07 0,03 0,1 1,3 0,05 0,31 0,2 6,4 0,09 0,00 0,1 0,4 0,02 Syreh, (fält) Sida 6 av 6

46 Bilaga 1 b Dagvatten och dammar sorterat efter provpunkt Program D1 (fält) Program D2 (Fys/kem) Provplats År Månad Flöde Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Turb Susp TOC NH4-N N-tot l/s ms/m C FNU mg/l mg/l mg/l mg/l D ,3 8,4 3,2 40,6 11,0 3,7 0,54 1,8 D D D ,0 6,7 17,6 28,7 42,5 1,9 0,05 0,4 D D ,2 8,8 8,8 27,8 22,5 2,0 0,31 1,3 D l/s 4,3 8,2 14,1 7,1 42,0 4,0 0,08 0,4 D D D D D D ,9 7,1 10,9 11,0 12,5 2,1 <0.040 <0.10 Medel 17,9 7,8 10,9 23,0 26,1 2,7 0,24 1,0 Max 63,9 8,8 17,6 40,6 42,5 4,0 0,54 1,8 Min 4,2 6,7 3,2 7,1 11,0 1,9 0,05 0,4 D ,0 7,9 4,1 0,9 <7,1 2,9 <0,040 8,5 D D D ,0 7,5 19,0 2,0 <2,0 3,8 <0,040 4,3 D D ,5 l/s 82,0 7,2 15,5 0,7 <5,0 3,6 0,04 8,0 D l/s 42,8 8,1 10,3 0,5 <2,1 2,2 <0,040 7,5 D l/s 39,0 8,1 9,0 0,7 <5.0 2,4 < ,1 D ,5 l/s 37,0 7,4 11,7 6,7 23,8 2,6 < ,6 D l/s 41,4 7,6 13,1 1,7 <5.0 2,7 < ,4 D l/s 29,2 7,7 7,8 0,5 <5,0 2,3 <0,040 7,9 D ,0 41,4 7,7 6,2 1,2 <5 2,4 <0,040 6,4 D ,0 35,1 7,6 13,0 2,1 <4,0 2,6 <0,040 5,4 D ,5 42,6 7,8 15,1 1,2 <5,0 4,1 0,38 2,3 D ,4 8,0 9,5 1,9 <5.0 3,6 0,30 3,3 Medel 45,4 7,7 11,2 1,7 23,8 2,9 0,24 5,6 Max 82,0 8,1 19,0 6,7 23,8 4,1 0,38 8,5 Min 29,2 7,2 4,1 0,5 23,8 2,2 0,04 2,3 D ,5 8,7 5,0 130,0 120,0 3,5 0,84 2,2 D D D D D l/s 2,9 8,3 8,8 24,1 32,0 2,0 0,66 1,9 D ,01 l/s D l/s 10,9 7,3 17,2 31,0 22,4 15,7 1,22 4,1 D D D D D ,1 6,9 10,6 16,0 10,8 2,0 < ,4 Medel 26,4 7,8 10,4 50,3 46,3 5,8 0,91 2,1 Max 48,5 8,7 17,2 130,0 120,0 15,7 1,22 4,1 Min 2,9 6,9 5,0 16,0 10,8 2,0 0,66 0,4 D ,0 8,4 3,0 18,0 9,7 6,3 0,86 7,9 D D ,0 8,0 21,0 1,9 <2,2 3,6 <0,040 4,4 D l/s 35,8 7,4 16,2 8,0 11,2 6,3 0,47 4,8 D l/s 45,1 8,1 7,3 1,0 <2,2 2,2 0,04 7,5 D l/s 8,5 8,4 9,5 12,8 25,6 1,9 0,55 2,1 D l/s 36,8 7,7 11,7 1,1 <5.0 2,5 < ,5 D l/s 41,6 7,7 13,0 1,2 <5.0 2,3 0,04 4,5 D l/s 42,9 7,8 8,1 4,0 <5,0 2,4 <0,040 8,0 D ,0 7,9 7,0 0,7 <5,0 2,9 <0,040 7,2 D ,5 48,8 7,9 12,2 1,8 <4,0 2,4 <0,040 5,4 D ,9 7,8 14,8 2,7 <4,0 6,0 0,08 2,6 D ,9 7,5 10,8 8,3 5,8 2,3 0,05 0,7 Medel 43,9 7,9 11,2 5,1 13,1 3,4 0,30 4,9 Max 87,9 8,4 21,0 18,0 25,6 6,3 0,86 8,0 Min 8,5 7,4 3,0 0,7 5,8 1,9 0,04 0,7 Sida 1 av 6

47 Bilaga 1 b Dagvatten och dammar sorterat efter provpunkt Provplats År Månad D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min Pr D3 (Me bas) Program D4 (Me utök) As Cr tot Cr 6+ Cd Cu Ni Pb Zn Hg µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 0,49 1,80 <1 0,06 5,47 1,02 3,55 313,00 0,006 0,67 2,80 - <0,05 4,96 1,27 3,71 32,20 <0, ,18 0,22-0,02 1,24 0,19 0,55 10,10 0, ,90 1,65 <1 0,08 4,17 1,18 4,58 28,80 0,011 1,89 2,02 <1 0,18 7,28 1,17 9,93 66,40 0, ,21 0,69 <0.40 0,06 3,89 0,78 3,41 34,30 0,013 0,72 1,53 0,08 4,50 0,93 4,29 80,80 0,011 1,89 2,80 0,00 0,18 7,28 1,27 9,93 313,00 0,021 0,18 0,22 0,00 0,02 1,24 0,19 0,55 10,10 0,003 4,15 9,15 3,60 0,04 2,75 0,76 0,13 26,80 <0,002 3,83 7,97 6,20 0,04 2,41 0,70 0,04 25,20 <0,002 3,82 8,65 - <0,05 2,39 <0,6 <0,5 25,20 <0,02 6,08 9,51 4,40 0,05 3,54 0,87 0,24 20,60 0,004 5,37 7,72 4,10 0,03 2,81 0,75 0,04 12,50 0,003 4,70 20,10-0,05 3,13 0,99 0,20 24,80 0,004 3,83 5,11 2,10 0,03 2,29 0,78 0,10 26,00 0,002 3,23 4,07 3,90 0,03 2,29 0,55 0,08 16,50 0,002 3,70 9,83 8,80 0,04 3,06 0,82 0,99 19,90 0,003 4,38 3,01 2,10 0,06 3,33 0,89 0,32 28,40 0,003 2,03 0,18 5,60 0,04 2,37 0,75 0,08 25,30 0,004 2,17 2,88 <20 0,03 2,73 0,54 0,14 23,00 <0,002 2,65 2,04 1,76 0,04 2,56 0,61 0,23 17,90 0,005 7,79 10,10 <0,40 0,13 3,92 2,08 0,23 36,70 0,013 5,14 9,86 <0.40 0,05 3,39 1,50 0,20 19,50 0,005 4,19 7,35 4,26 0,05 2,86 0,90 0,21 23,22 0,004 7,79 20,10 8,80 0,13 3,92 2,08 0,99 36,70 0,013 2,03 0,18 1,76 0,03 2,29 0,54 0,04 12,50 0,002 0,73 4,03 1,40 0,08 13,00 1,64 18,10 114,00 0,006 1,04 10,10 0,09 16,70 3,37 17,30 128,00 < ,31 2,94 1,00 0,03 7,95 0,62 1,95 84,30 0, ,65 1,31 <1 0,10 14,40 1,71 2,77 198,00 0, ,19 2,28 1,31 0,04 4,02 0,52 0,70 223,00 < ,58 4,13 1,24 0,07 11,21 1,57 8,16 149,46 0,005 1,04 10,10 1,40 0,10 16,70 3,37 18,10 223,00 0,006 0,19 1,31 1,00 0,03 4,02 0,52 0,70 84,30 0,004 3,07 7,25 3,80 0,06 8,34 1,15 0,91 118,00 0,005 2,92 5,91-0,05 7,88 1,17 1,26 111,00 <0,02 7,47 9,65 4,40 0,06 3,90 0,88 0,30 26,60 0,005 2,27 9,90-0,08 6,03 1,12 0,52 242,00 0,007 5,27 4,41 3,10 0,05 2,07 1,55 0,13 27,80 0,003 0,53 2,75 2,60 0,02 3,41 0,45 0,35 43,70 0,003 3,77 11,00 7,40 0,05 3,76 1,27 0,47 30,30 0,005 4,32 2,83 2,30 0,05 2,55 0,76 0,12 26,80 0,003 5,47 7,87 5,40 0,11 4,45 1,46 0,48 64,20 0,006 2,06 2,92 <20 0,22 2,59 0,65 0,09 15,90 <0,002 2,66 2,17 1,89 0,04 3,04 0,62 0,25 19,70 0,004 10,20 10,60 0,63 0,15 4,32 2,04 0,28 40,50 0,011 0,78 3,42 2,19 0,03 4,33 0,54 0,47 124,00 < ,91 6,21 3,37 0,07 4,36 1,05 0,43 68,50 0,005 10,20 11,00 7,40 0,22 8,34 2,04 1,26 242,00 0,011 0,53 2,17 0,63 0,02 2,07 0,45 0,09 15,90 0,003 Sida 2 av 6

48 Bilaga 1 b Dagvatten och dammar sorterat efter provpunkt Program D1 (fält) Program D2 (Fys/kem) Provplats År Månad Flöde Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Turb Susp TOC NH4-N N-tot l/s ms/m C FNU mg/l mg/l mg/l mg/l D ,3 l/s 48,0 4,8 3,8 110,0 56,0 10,8 0,81 6,0 D D ,1 l/s 66,0 7,8 22,5 0,7 <2,1 5,4 0,06 2,8 D D ,5 l/s 75,7 8,5 7,7 3,3 <2,5 4,3 0,31 5,2 D l/s 37,1 8,3 8,7 20,4 49,1 3,1 0,37 1,8 D l/s 44,0 7,7 12,8 9,6 <5.0 5,5 0,13 0,8 D ,2 l/s 80,5 7,6 14,8 1,2 <5.0 4,7 0,05 2,3 D D ,1 74,3 8,2 4,1 2,6 <5.0 4,0 0,39 3,1 D ,2 70,8 8,2 13,0 1,3 <4,0 4,7 0,17 2,2 D ,3 7,4 15,2 14,0 13,0 3,6 <0,040 3,9 D ,9 7,5 9,0 4,8 <5.0 3,5 0,07 3,6 Medel 58,3 7,6 11,2 16,8 39,4 5,0 0,26 3,2 Max 80,5 8,5 22,5 110,0 56,0 10,8 0,81 6,0 Min 37,1 4,8 3,8 0,7 13,0 3,1 0,05 0,8 D ,7 l/s 45,0 8,1 4,7 14,0 <7,7 5,7 0,65 8,2 D D D l/s 43,0 8,1 19,5 2,9 <2,1 3,6 <0,040 4,3 D D l/s 24,0 7,6 18,7 14,8 12,7 2,2 0,05 2,1 D ,5 l/s 45,0 8,8 6,7 0,5 <2,5 2,3 <0,040 7,5 D l/s 6,9 9,0 8,8 16,4 31,0 1,5 0,61 1,9 D l/s 36,4 7,8 12,1 1,7 <5.0 2,7 0,05 4,3 D l/s 41,5 7,6 13,1 0,7 <5.0 2,3 < ,5 D l/s 43,6 7,5 8,1 1,1 <5,0 2,5 <0,040 8,1 D ,0 39,3 8,0 6,1 0,9 <5.0 2,2 < ,4 D ,0 35,1 7,8 15,1 2,0 <5,0 2,6 0,04 5,3 D ,15 43,1 7,8 14,1 2,5 <4,0 4,7 <0,040 2,8 D ,5 7,7 11,2 10,7 6,9 2,4 0,07 1,2 Medel 41,5 8,0 11,5 5,7 16,9 2,9 0,24 4,7 Max 94,5 9,0 19,5 16,4 31,0 5,7 0,65 8,2 Min 6,9 7,5 4,7 0,5 6,9 1,5 0,04 1,2 D ,1 l/s 141,0 7,5 3,0 7,8 42,0 4,6 <0,040 26,5 D D ,1 l/s 156,0 7,4 20,6 3,1 2,0 7,4 0,09 13,7 D ,5 l/s 97,5 7,6 15,8 12,1 11,4 10,6 0,07 18,6 D ,1 l/s 150,0 8,4 5,8 0,5 <2,5 5,0 <0,040 5,0 D ,1 l/s 104,0 8,6 8,4 4,9 <5.0 5,4 < ,1 D ,2 l/s 119,4 7,8 13,5 18,1 6,4 7,4 0,04 18,1 D ,1 l/s 147,1 7,7 15,2 0,8 <5.0 7,0 < ,5 D ,2 l/s 91,4 7,2 6,3 3,7 <5,0 7,4 <0,040 13,5 D ,1 82,4 7,5 3,5 2,3 <5.0 4,9 < ,5 D ,1 90,3 7,9 16,1 1,8 <5,0 7,4 0,05 10,0 D ,05 93,3 7,6 14,2 0,7 <4,0 7,7 <0,040 7,2 D ,2 79,8 7,4 8,5 2,2 0,6 9,0 < ,8 Medel 112,7 7,7 10,9 4,8 12,5 7,0 0,06 14,9 Max 156,0 8,6 20,6 18,1 42,0 10,6 0,09 26,5 Min 79,8 7,2 3,0 0,5 0,6 4,6 0,04 5,0 D ,2 l/s 93,0 7,5 4,0 5,0 <8,5 6,7 2,66 8,3 D D D ,5 l/s 109,0 7,8 24,0 6,9 4,4 9,4 0,97 2,7 D D l/s 86,0 7,6 16,8 5,7 11,2 8,5 0,61 3,2 D ,5 l/s 105,0 8,4 5,8 4,2 <2,5 5,1 2,56 6,7 D l/s 103,7 8,7 8,7 3,3 5,3 6,3 1,78 7,3 D l/s 105,6 7,5 15,2 9,1 13,6 9,3 1,36 3,0 D ,5 l/s 108,5 7,5 14,5 4,8 <5.0 6,5 1,82 2,8 D l/s 90,3 7,2 5,3 7,5 5,7 5,8 1,89 6,7 D ,0 85,0 7,5 7,0 4,5 <5.0 4,6 0,94 4,3 D ,9 87,7 7,8 19,1 4,0 <5,0 7,0 0,56 2,6 D ,5 84,3 7,4 17,8 7,6 <5,0 7,9 1,55 1,9 D ,4 7,4 9,2 2,0 2,4 7,3 1,31 2,5 Medel 94,7 7,7 12,3 5,4 7,1 7,0 1,50 4,3 Max 109,0 8,7 24,0 9,1 13,6 9,4 2,66 8,3 Min 78,4 7,2 4,0 2,0 2,4 4,6 0,56 1,9 Sida 3 av 6

49 Bilaga 1 b Dagvatten och dammar sorterat efter provpunkt Provplats År Månad Pr D3 (Me bas) Program D4 (Me utök) As Cr tot Cr 6+ Cd Cu Ni Pb Zn Hg D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D D D D Medel Max Min µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 32,10 15,80 1,30 0,11 8,04 3,00 2,86 43,30 0,010 31,90 19,80-0,06 8,76 3,66 3,30 49,50 <0,02 2,10 8,66 3,00 0,07 2,15 1,15 0,05 8,00 0, ,97 8,26 1,70 0,06 1,98 1,32 0,09 14,80 0,003 0,69 3,85 2,60 0,02 2,18 0,72 0,38 6,72 < ,85 3,62 1,00 0,04 2,45 0,86 0,31 8,87 0,003 3,86 12,30 3,50 0,09 3,09 2,27 0,05 6,50 0, ,50 10,90 <20 0,07 3,58 2,05 0,04 8,05 0,003 2,65 8,98 1,82 0,07 3,15 1,59 0,04 4,26 0,005 36,50 12,90 1,37 0,04 2,82 0,82 0,77 14,30 0,004 17,10 5,82 1,95 0,03 2,23 0,67 0,37 15,80 0,003 12,47 10,08 2,03 0,06 3,68 1,65 0,75 16,37 0,005 36,50 19,80 3,50 0,11 8,76 3,66 3,30 49,50 0,010 0,69 3,62 1,00 0,02 1,98 0,67 0,04 4,26 0,003 3,58 9,96 3,50 0,06 6,89 1,20 0,71 72,20 0,004 3,43 7,29 3,50 0,04 5,11 0,88 0,04 57,10 0,002 3,40 9,49 - <0,05 7,15 1,25 0,75 66,60 <0,02 6,00 8,92 4,50 0,05 3,43 0,79 0,23 22,80 0,003 5,60 8,38 4,00 0,02 2,77 0,78 0,03 13,80 0,003 1,19 7,22-0,03 2,73 0,51 0,61 30,50 0,006 4,17 4,24 2,90 0,03 2,38 0,80 0,07 24,90 0,004 0,50 2,48 1,80 0,02 2,91 0,35 0,27 48,50 < ,67 9,91 9,20 0,04 3,17 0,74 0,20 25,70 0,003 3,60 2,67 2,40 0,04 2,49 0,77 0,07 22,30 0,003 2,19 6,56 5,70 0,04 3,03 1,02 0,26 29,30 0,005 2,05 2,89 <20 0,01 2,71 0,59 0,09 20,90 < ,69 2,30 1,47 0,03 2,81 0,64 0,27 21,40 0,004 7,16 9,74 0,63 0,12 4,13 1,95 0,20 35,40 0,011 0,71 3,41 2,10 0,04 4,87 0,62 0,70 166,00 < ,33 6,36 3,48 0,04 3,77 0,86 0,30 43,83 0,004 7,16 9,96 9,20 0,12 7,15 1,95 0,75 166,00 0,011 0,50 2,30 0,63 0,01 2,38 0,35 0,03 13,80 0,002 37,20 337,00 260,00 1,20 2,37 1,07 1,64 15,00 <0,002 34,90 340,00-1,17 2,23 1,02 1,62 14,10 <0,02 4,24 199,00 170,00 0,03 1,36 0,96 0,13 7,96 <0,002 3,87 74,10-0,15 2,62 1,25 0,40 9,00 0,004 2,90 169,00 190* 0,16 1,19 1,25 0,13 6,90 <0,002 2,07 96,50 81,00 0,09 1,59 1,24 0,27 7,08 < ,90 98,10 91,00 0,16 3,07 2,17 0,83 15,60 0,003 5,23 148,00 150* 0,11 1,98 1,82 0,09 8,71 < ,10 207,00 170,00 0,09 2,17 1,42 0,26 6,05 <0,002 3,79 293,00 270,00 0,06 1,39 1,15 0,12 4,68 < ,85 220,00 214,00 0,03 1,51 1,35 0,12 4,14 <0,002 5,80 178,00 150,00 0,03 1,30 1,35 0,06 2,86 <0,002 5,40 190,00 181,00 0,05 1,72 1,28 0,18 3,24 < ,10 196,13 176,33 0,26 1,88 1,33 0,45 8,10 0,003 37,20 340,00 270,00 1,20 3,07 2,17 1,64 15,60 0,004 2,07 74,10 81,00 0,03 1,19 0,96 0,06 2,86 0,003 6,09 12,00 <1 0,03 0,53 1,11 0,06 2,31 <0, < < < <0.05 < <0.5 <4 <0.02 9,83 7,12 <1 <0,002 0,19 0,97 0,03 0,46 <0,002 5,41 6,09 <1 <0,002 0,12 0,94 <0,01 0,92 <0,002 5,36 7,22-0,01 1,04 1,09 0,10 7,25 <0,002 3,99 8,42 <1 0,01 0,38 1,11 0,03 0,70 <0,002 3,00 10,40 1,60 0,00 0,28 0,96 0,03 0,65 < ,47 7,93 <1 0,00 0,24 0,94 0,05 1,61 < ,72 7,99 <1 < ,16 0,99 0,02 0,70 < ,82 14,90 1,30 0,02 1,14 1,45 1,25 4,47 0,002 4,58 12,30 <20 < ,24 0,98 0,02 0,55 < ,94 7,19 0,93 <0,002 0,19 0,93 0,02 0,37 <0,002 29,00 8,92 <0,40 <0,002 <0,1 0,79 <0,01 <0,2 <0,002 9,38 7,88 <0.40 < ,22 0,90 0,01 0,28 < ,28 9,10 1,28 0,01 0,39 1,01 0,15 1,69 0,002 29,00 14,90 1,60 0,03 1,14 1,45 1,25 7,25 0,002 3,00 6,09 0,93 0,00 0,12 0,79 0,01 0,28 0,002 Sida 4 av 6

50 Bilaga 1 b Dagvatten och dammar sorterat efter provpunkt Program D1 (fält) Program D2 (Fys/kem) Provplats År Månad Flöde Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Turb Susp TOC NH4-N N-tot l/s ms/m C FNU mg/l mg/l mg/l mg/l D D l/s 39,5 7,0 22,0 1,3 <2,2 5,1 <0,04 9,5 D ,5 l/s 21,3 7,4 16,3 9,8 8,2 11,2 0,12 2,6 D ,5 l/s 57,8 8,7 6,7 2,0 <2,5 3,2 0,05 5,8 D l/s 31,2 9,0 8,4 14,6 10,1 4,1 0,41 3,4 D l/s 30,7 8,6 12,3 5,1 10,9 4,1 0,13 2,3 D ,3 l/s 47,0 7,8 13,9 2,8 <5.0 3,6 < ,8 D l/s 52,3 7,6 8,7 2,3 <5,0 3,8 0,05 4,9 D ,0 55,1 8,2 6,0 2,9 <5.0 2,2 < ,6 D ,2 31,9 7,8 16,6 3,9 <5,0 4,9 <0,040 4,1 D ,3 39,1 7,7 13,6 2,4 <5,0 3,7 <0,040 6,4 D ,5 7,1 10,8 16,9 12,0 4,9 < ,4 Medel 51,4 7,9 12,3 5,8 10,3 4,6 0,15 5,0 Max 159,5 9,0 22,0 16,9 12,0 11,2 0,41 9,5 Min 21,3 7,0 6,0 1,3 8,2 2,2 0,05 2,3 D D ,1 l/s 28,1 7,6 21,3 6,1 6,1 5,6 <0,040 3,3 D l/s 22,1 7,5 16,7 18,1 19,0 14,6 0,21 1,8 D ,2 l/s 31,0 8,6 5,6 8,3 5,0 3,4 <0,040 7,0 D ,5 l/s 33,4 9,1 8,2 2,4 <5.0 4,6 < ,6 D ,5 l/s 29,4 7,5 12,3 4,7 <5.0 6,3 0,07 2,7 D ,3 l/s 32,6 7,9 14,4 12,2 7,4 4,4 < ,0 D ,5 l/s 32,5 7,6 5,8 4,6 <5,0 4,4 <0,040 7,4 D ,3 32,4 7,5 3,5 7,7 11,0 2,8 < ,0 D ,5 40,9 7,6 10,6 2,6 <5,0 4,4 <0,040 9,6 D ,1 32,4 7,6 15,0 13,0 11,4 3,3 <0,040 4,7 D ,9 7,2 9,2 7,6 8,0 5,9 < ,1 Medel 31,3 7,8 11,1 7,9 9,7 5,4 0,14 5,3 Max 40,9 9,1 21,3 18,1 19,0 14,6 0,21 9,6 Min 22,1 7,2 3,5 2,4 5,0 2,8 0,07 1,8 D ,4 7,9 8,3 55,0 94,0 2,0 <0,04 9,3 D ,5 8,2 12,3 2,2 32,0 2,2 < ,9 D ,2 l/s 32,2 7,5 11,2 28,8 309,0 3,4 0,10 4,7 D D ,1 l/s 5,4 65,2 1,8 <0,040 8,7 D ,0 33,2 7,3 8,9 0,8 <5.0 1,9 < ,7 D ,0 32,6 7,1 11,0 0,2 <4,0 1,9 <0,040 6,8 D ,9 7,0 11,9 9,6 16,0 2,6 <0,040 7,5 D ,8 7,2 9,8 0,4 <5.0 2,4 < ,2 Medel 34,2 7,4 10,5 12,8 103,2 2,3 0,10 7,5 Max 38,4 8,2 12,3 55,0 309,0 3,4 0,10 9,3 Min 32,2 7,0 8,3 0,2 16,0 1,8 0,10 4,7 ARV ,1 10,0 15,4 15,30 23,7 ARV ARV ,0 7,1 21,0 2,0 28,0 9,5 0,78 11,6 ARV l/s 47,6 7,0 16,8 1,5 <5,0 5,3 0,61 7,4 ARV l/s 69,0 7,8 10,5 1,6 2,7 6,1 8,73 18,4 ARV l/s 83,2 7,6 8,3 2,4 <5.0 13,5 8,23 14,7 ARV l/s 51,4 7,0 14,6 4,3 7,0 6,3 12,20 15,9 ARV l/s 60,9 6,8 17,5 1,8 <5.0 5,2 0,53 15,6 ARV ,6 7,1 11,7 3,2 7,8 5,1 1,43 7,3 ARV ,9 7,5 8,6 1,3 <5.0 7,5 24,20 32,8 ARV ,6 7,0 14,5 1,5 <4,0 6,7 0,82 10,3 ARV ,5 6,9 18,2 1,2 <4,0 6,9 0,32 14,4 ARV ,0 72,7 7,2 12,5 0,5 <3.6 13,4 0,40 15,0 Medel 61,2 7,2 14,0 2,1 11,1 8,4 6,13 15,6 Max 83,2 7,8 21,0 4,3 28,0 15,4 24,20 32,8 Min 47,6 6,8 8,3 0,5 2,7 5,1 0,32 7,3 Sida 5 av 6

51 Bilaga 1 b Dagvatten och dammar sorterat efter provpunkt Provplats År Månad Pr D3 (Me bas) Program D4 (Me utök) As Cr tot Cr 6+ Cd Cu Ni Pb Zn Hg D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D D D D Medel Max Min D D D D D D D D D Medel Max Min ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV ARV Medel Max Min µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,07 0,19 <1 0,08 25,00 2,89 0,09 30,80 <0,002 2,34 0,79-0,11 25,90 3,35 0,50 36,40 0,008 0,50 2,43 <1 0,03 2,43 1,83 0,03 5,88 <0,002 1,08 0,77 <1 0,10 26,20 1,59 1,46 88,60 0,004 1,70 2,00 1,00 0,18 13,20 2,70 2,64 124,00 0,004 0,66 0,26 <1 0,06 5,18 2,72 0,12 13,30 < ,85 0,40 <1,0 0,05 3,46 2,04 0,18 11,30 <0,002 0,50 0,08 <20 0,02 1,94 1,43 0,03 2,88 < ,81 0,18 <0,40 0,01 0,93 0,55 0,13 0,80 <0,002 0,54 0,15 <0,40 0,05 4,08 2,57 0,04 6,85 <0,002 0,61 0,62 <0.40 0,09 15,40 1,16 0,80 132,00 0,003 0,97 0,72 1,00 0,07 11,25 2,08 0,55 41,16 0,005 2,34 2,43 1,00 0,18 26,20 3,35 2,64 132,00 0,008 0,50 0,08 1,00 0,01 0,93 0,55 0,03 0,80 0, ,24 0,30 <1 0,01 0,98 0,59 0,24 1,26 <0,002 2,38 0,66-0,02 2,42 1,49 0,40 5,52 0,006 1,14 0,30 <1 0,01 0,84 0,80 0,23 1,37 <0,002 0,46 0,23 <1 0,01 0,99 0,64 0,09 0,97 < ,78 0,38 <1 0,01 1,30 0,80 0,20 2,28 0,002 1,44 0,22 <1 0,01 0,81 0,77 0,31 1,37 < ,83 0,33 <1,0 0,01 0,94 0,58 0,18 1,30 <0,002 0,86 0,27 <20 < ,89 0,53 0,38 1,23 < ,21 0,13 <0,40 0,05 6,56 2,38 0,06 20,30 <0,002 1,27 0,35 <0,40 0,01 0,85 0,60 0,38 1,45 <0,002 0,70 0,33 <0.40 0,01 1,17 0,73 0,18 1,44 0,002 1,12 0,32 0,02 1,61 0,90 0,24 3,50 0,003 2,38 0,66 0,00 0,05 6,56 2,38 0,40 20,30 0,006 0,46 0,13 0,00 0,01 0,81 0,53 0,06 0,97 0,002 0,39 4,47 6,8* 0,02 2,57 0,45 0,04 9,80 0,003 0,16 2,27 <1** 0,11 1,13 1,10 0,41 38,50 0,002 0,36 1,43 <1 0,07 1,91 0,83 0,05 34,20 < ,38 1,90 1,60 0,19 1,94 2,69 1,17 53,80 0,007 0,39 3,63 <20 0,02 4,03 0,56 0,09 14,00 0,003 0,39 1,78 2,13 0,02 4,12 0,58 0,09 13,10 0,004 0,50 5,10 4,89 0,04 6,13 0,71 0,53 15,70 0,005 0,41 8,58 10,00 0,03 3,85 0,51 0,15 10,70 0,005 0,37 3,65 4,66 0,06 3,21 0,93 0,32 23,73 0,004 0,50 8,58 10,00 0,19 6,13 2,69 1,17 53,80 0,007 0,16 1,43 1,60 0,02 1,13 0,45 0,04 9,80 0,002 0,33 2,16 <1 <0,01 2,36 9,44 0,32 17,80 <0,002 <0,5 2,77 - <0,05 1,93 9,28 <0,5 15,60 <0,02 0,30 0,31 <1 0,01 1,51 7,22 0,07 24,30 <0,002 0,18 0,13-0,00 0,61 4,91 0,02 11,10 <0,002 0,31 0,41 <1 0,00 0,91 4,01 0,07 13,80 <0,002 0,34 1,64 <1 0,01 1,11 4,02 0,06 15,50 < ,22 0,26 <1 0,01 1,46 3,03 0,09 18,80 < ,27 0,22 <1 < ,00 3,72 0,03 17,10 < ,30 0,28 <1,0 0,01 1,87 4,09 0,40 15,60 <0,002 0,24 0,65 <20 < ,78 5,50 0,05 13,60 < ,26 0,21 <0,40 0,00 0,71 5,63 0,05 14,20 <0,002 <0,3 0,27 <0,40 0,00 0,80 6,59 0,04 30,40 <0,002 0,36 1,28 <0.40 0,01 0,65 4,76 0,03 12,70 < ,28 0,81 0,01 1,21 5,55 0,10 16,96 0,36 2,77 0,01 2,36 9,44 0,40 30,40 0 0,18 0,13 0,00 0,61 3,03 0,02 11,10 0 Sida 6 av 6

52 Bilaga 1 c Bäljane å vatten Program Y1 (fält) sorterat efter provpunkt Provplats År Månad Flöde Kond. (fält) ph (fält) Temp (fält) Program Y2 (Fys/kem) Turb Susp TOC NH4-N N-tot As ofiltr m3/s ms/m C FNU mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Y ,0 6,0 5,2 4,2 <5,0 9,7 0,14 1,5 0,26 0,34 0,25 0,46 Y ,0 8,0 15,9 9,6 9,6 25,2 0,03 2,2 0,53 0,50 0,55 1,18 Y ,7 7,4 7,3 5,7 5,7 9,9 0,11 2,0 0,21 0,19 0,33 0,25 Y ,8 8,3 15,8 12,7 12,7 10,3 <0,040 2,0 0,29 0,28 0,27 0,24 Y ,0 14,9 7,6 4,0 9,2 <5.0 6,0 0,13 2,5 0,15 0,14 0,29 0,12 Y ,3 18,0 7,8 15,8 8,4 <5,0 9,6 <0,040 1,8 0,24 0,21 0,23 0,18 Y1001 Medel 0,7 16,2 7,5 10,7 8,3 9,3 11,8 0,10 2,0 0,28 0,28 0,32 0,40 Y1001 Max 1,0 25,0 8,3 15,9 12,7 12,7 25,2 0,14 2,5 0,53 0,50 0,55 1,18 Y1001 Min 0,3 10,0 6,0 4,0 4,2 5,7 6,0 0,03 1,5 0,15 0,14 0,23 0,12 Y ,8 6,4 4,5 5,2 <5 9,5 0,38 1,8 0,21 0,21 0,29 0,29 Y ,8 7,9 15,5 9,1 13,0 23,4 0,12 2,5 0,65 0,42 1,29 0,38 Y ,0 8,7 7,8 6,4 <5 10,2 0,67 2,8 0,22 0,23 0,46 0,36 Y ,8 7,8 16,4 10,5 <5 9,4 0,10 3,9 0,34 0,31 0,33 0,32 Y ,0 19,4 7,5 3,9 8,5 <5.0 6,1 1,55 4,0 0,16 0,19 0,34 0,28 Y ,3 27,5 7,4 16,0 7,1 <5,0 8,6 0,08 4,2 0,68 0,41 0,44 0,29 Y1002 Medel 0,7 18,6 7,6 10,7 7,8 13,0 11,2 0,48 3,2 0,38 0,30 0,52 0,32 Y1002 Max 1,0 27,5 8,7 16,4 10,5 13,0 23,4 1,55 4,2 0,68 0,42 1,29 0,38 Y1002 Min 0,3 14,8 6,4 3,9 5,2 13,0 6,1 0,08 1,8 0,16 0,19 0,29 0,28 Y ,0 6,5 5,7 4,5 5,3 9,8 0,22 1,6 0,28 0,22 0,38 0,22 Y ,8 7,6 15,6 9,6 10,0 25,0 0,09 2,3 0,54 0,42 0,59 0,34 Y ,1 8,4 7,3 6,4 8,4 10,2 0,41 2,3 0,27 0,24 0,68 0,33 Y ,5 7,8 16,8 10,8 <5.0 10,1 < ,9 0,35 0,31 0,36 0,27 Y ,0 17,3 7,6 4,3 8,6 <5.0 6,2 1,08 3,6 0,16 0,12 0,34 0,26 Y ,3 22,9 7,4 16,1 7,3 <5,0 9,1 0,05 3,2 0,45 0,29 0,34 0,22 Y1003 Medel 0,7 16,8 7,5 11,0 7,9 7,9 11,7 0,37 2,7 0,34 0,27 0,45 0,27 Y1003 Max 1,0 22,9 8,4 16,8 10,8 10,0 25,0 1,08 3,6 0,54 0,42 0,68 0,34 Y1003 Min 0,3 11,8 6,5 4,3 4,5 5,3 6,2 0,05 1,6 0,16 0,12 0,34 0,22 Y ,7 6,5 4,8 4,6 9,8 9,8 0,22 1,5 0,31 0,22 0,33 0,28 Y ,0 7,5 15,0 11,0 11,0 25,0 0,09 2,3 0,54 0,38 0,56 0,37 Y ,5 7,3 8,4 7,2 5,2 10,2 0,31 2,4 0,24 0,19 0,41 0,30 Y ,8 7,7 16,5 11,4 <5.0 10,3 < ,9 0,38 0,43 0,56 0,31 Y ,0 17,3 7,7 4,3 8,2 <5.0 6,2 1,06 3,5 0,16 0,16 0,34 0,28 Y ,3 27,8 7,3 15,0 8,0 <5,0 9,1 0,05 3,1 0,44 0,32 0,40 0,24 Y1004 Medel 0,7 17,2 7,3 10,7 8,4 8,7 11,8 0,34 2,6 0,35 0,28 0,43 0,29 Y1004 Max 1,0 27,8 7,7 16,5 11,4 11,0 25,0 1,06 3,5 0,54 0,43 0,56 0,37 Y1004 Min 0,3 12,0 6,5 4,3 4,6 5,2 6,2 0,05 1,5 0,16 0,16 0,33 0,24 As filtr Cr tot ofiltr Cr tot filtr Sida 1

53 Bilaga 1 c Bäljane å vatten sorterat efter provpunkt Provplats År Månad Y Y Y Y Y Y Y1001 Medel Y1001 Max Y1001 Min Y Y Y Y Y Y Y1002 Medel Y1002 Max Y1002 Min Y Y Y Y Y Y Y1003 Medel Y1003 Max Y1003 Min Y Y Y Y Y Y Y1004 Medel Y1004 Max Y1004 Min Cd ofiltr Cd filtr Program Y3 (Me) Cu ofiltr Cu filtr Ni ofiltr Ni filtr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Pb ofiltr 0,05 0,04 1,39 1,97 1,15 1,22 0,29 0,25 8,17 9,28 0,002 <0,002 0,08 0,04 2,19 1,93 1,97 1,68 0,87 0,34 11,30 10,10 0,008 0,006 0,03 0,02 1,08 1,05 1,19 1,11 0,25 0,15 5,14 5,16 0,002 <0,002 0,02 0,01 1,32 1,40 1,22 1,13 0,35 0,21 3,83 4,68 <0,002 <0,002 0,01 0,01 1,31 1,05 1,10 1,11 0,24 0,12 5,67 3,59 <0.002 < ,01 0,01 1,08 0,97 1,01 0,75 0,23 0,14 2,83 3,25 <0,002 <0,002 0,03 0,02 1,40 1,39 1,27 1,17 0,37 0,20 6,16 6,01 0,004 0,006 0,08 0,04 2,19 1,97 1,97 1,68 0,87 0,34 11,30 10,10 0,008 0,006 0,01 0,01 1,08 0,97 1,01 0,75 0,23 0,12 2,83 3,25 0,002 0,006 0,04 0,04 1,24 1,56 1,41 1,46 0,27 0,25 8,08 8,59 0,002 <0,002 0,06 0,04 2,12 1,95 1,95 1,61 0,71 0,38 11,40 9,17 0,007 0,005 0,03 0,02 1,20 1,04 1,31 1,30 0,30 0,14 7,41 6,62 0,003 <0,002 0,01 0,01 1,38 1,28 1,55 1,54 0,26 0,19 6,22 5,59 <0,002 <0,002 0,02 0,00 1,18 1,12 1,36 1,44 0,23 0,10 4,85 3,81 <0.002 < ,01 0,01 1,04 0,89 1,95 1,80 0,20 0,09 8,12 6,97 <0,002 <0,002 0,03 0,02 1,36 1,31 1,59 1,53 0,33 0,19 7,68 6,79 0,004 0,005 0,06 0,04 2,12 1,95 1,95 1,80 0,71 0,38 11,40 9,17 0,007 0,005 0,01 0,00 1,04 0,89 1,31 1,30 0,20 0,09 4,85 3,81 0,002 0,005 0,05 0,04 1,57 1,21 1,24 1,10 0,34 0,19 9,12 7,34 0,003 0,002 0,07 0,04 2,09 1,80 2,20 1,69 0,79 0,37 11,70 9,39 0,007 0,005 0,03 0,02 0,45 1,11 1,33 1,22 0,32 0,16 6,37 5,61 0,003 <0,002 0,01 0,02 1,29 1,74 1,39 1,43 0,28 0,22 4,34 9,27 <0,002 <0,002 0,01 0,01 1,25 1,06 1,27 1,27 0,25 0,11 4,68 3,57 <0.002 < ,01 0,01 1,03 0,94 1,51 1,50 0,22 0,12 5,52 5,78 <0,002 <0,002 0,03 0,02 1,28 1,31 1,49 1,37 0,37 0,19 6,96 6,83 0,004 0,004 0,07 0,04 2,09 1,80 2,20 1,69 0,79 0,37 11,70 9,39 0,007 0,005 0,01 0,01 0,45 0,94 1,24 1,10 0,22 0,11 4,34 3,57 0,003 0,002 0,05 0,04 1,20 1,16 1,24 1,16 0,34 0,20 7,91 7,14 0,003 0,002 0,07 0,04 1,84 1,80 1,70 1,63 0,85 0,37 9,74 8,66 0,007 0,006 0,03 0,02 1,32 1,41 1,19 1,13 0,31 0,17 6,02 5,81 0,004 0,003 0,02 0,01 1,32 1,33 1,39 1,32 0,31 0,20 4,71 5,28 <0.002 < ,02 0,00 1,13 1,12 1,37 1,35 0,23 0,12 4,76 3,81 <0.002 < ,01 0,01 1,05 1,51 1,54 1,33 0,23 0,12 5,14 4,58 <0,002 <0,002 0,03 0,02 1,31 1,39 1,41 1,32 0,38 0,19 6,38 5,88 0,005 0,003 0,07 0,04 1,84 1,80 1,70 1,63 0,85 0,37 9,74 8,66 0,007 0,006 0,01 0,00 1,05 1,12 1,19 1,13 0,23 0,12 4,71 3,81 0,003 0,002 Pb filtr Zn ofiltr Zn filtr Hg ofiltr Hg filtr Sida 2

54 Bilaga 1 d Bäljane å Program S:1 (org) metaller i sediment Provplats Delprov År Månad Torrsubstans Program S:2 (Me) TOC Glödrest As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn % mg/kg TS % av TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 2011 B ,5 3,6 93,7 0,73 0,08 5,31 3,63 0,69 4,71 3,52 25,4 B ,6 2,0 96,6 1,13 0,20 14,1 3,85 0,43 4,22 4,65 29,3 B ,7 32,4 44,1 71,1 0,70 62,5 10,1 <0.04 6,60 8,80 85,7 B ,5 2,8 95,2 5,09 0,13 46,2 22,1 0,25 38,1 20,3 52, B ,2 1,8 96,9 0,99 0,28 12,6 5,87 0,05 4,10 8,71 45,6 B ,6 2,9 95,0 1,21 0,24 9,14 5,14 <0.04 5,15 5,89 55,9 B ,0 12,9 77,8 27,3 0,29 32,2 4,31 <0.04 2,36 4,09 46,3 B ,2 5,2 91,0 38,2 0, ,6 0,10 10,3 23, B ,2 9,3 84,0 1,57 0,52 10,3 11,0 <0,04 7,73 7,56 68,9 B ,1 0,9 98,4 1,31 0,52 4,33 9,06 <0,04 5,01 4,80 53,3 B ,9 5,6 90,4 1,71 0,74 9,28 8,22 <0,04 6,87 5,74 68,4 B ,6 6,6 88,6 1,06 0,54 6,33 4,95 <0,04 4,94 4,34 59,2 B ,8 1,1 98,0 1,79 0,36 4,77 4,76 <0,04 4,39 16,7 62,2 B ,7 2,0 96,6 1,39 0,29 6,17 4,58 <0,04 4,51 5,65 66,2 B ,5 2,4 95,9 1,17 0,38 8,66 7,31 <0,04 5,29 5,53 53,1 B ,6 1,5 97,4 0,97 0,33 4,59 4,51 <0,04 3,76 4,15 54,7 B ,6 0,7 98,7 0,71 0,14 5,74 3,38 <0,04 3,39 3,66 34,3 B ,5 19,0 67,2 2,25 0,97 14,4 18,8 0,07 11,2 10,1 124 B ,2 2,5 95,7 3,80 0,21 13,2 4,42 0,04 4,16 4,43 51,5 B ,3 0,9 98,4 1,76 0,20 8,83 3,31 <0,04 3,23 3,97 50,6 B ,9 0,6 99,0 0,77 0,06 4,73 3,17 <0,04 2,66 2,52 25,5 B ,9 1,3 97,8 2,31 0,15 13,6 3,71 <0,04 3,42 3,83 47,6 B ,9 0,9 98,4 1,73 0,15 6,64 2,88 <0,04 2,94 3,82 45,5 B ,9 0,8 98,7 4,72 0,16 86,6 4,71 <0,04 3,55 6,17 42,2 B ,6 2,0 96,6 6,06 0,31 78,9 6,12 0,06 4,66 6,38 50,0 B ,2 4,4 92,3 11,4 0, ,7 0,06 6,39 7,86 77,4 B ,1 41,3 28,8 24,8 2, ,9 0,12 12,0 14,0 185 B ,2 1,2 98,0 11,7 0, ,45 0,07 4,76 7,15 51,7 Sida 1

55 Bilaga 1 e Bäljane å metaller i bottenfauna Program B:2 (Me) Provplats År Månad As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 2011 B ,66 1,77 4,45 27,68 0,075 3,934 3, ,4 B ,21 1,10 1,12 26,12 0,126 1,200 1, ,3 B ,5 1,36 8,67 25,72 0,043 2,369 2, ,9 B ,40 1,73 11,80 29,02 0,075 2,142 3, , B ,72 1,09 1,46 24,20 0,031 4,650 2,390 45,4 B ,30 0,86 0,72 27,60 0,057 1,570 0, ,0 B ,63 1,62 5,94 36,50 0,082 3,490 6,130 47,2 B ,80 0,87 1,31 34,10 0,050 2,310 1,830 24, B ,15 0,34 0,22 3,25 0,012 0,250 0,322 40,1 B ,20 0,14 0,42 4,96 0,008 0,197 0,190 35,8 B ,33 0,19 0,56 3,55 0,011 0,302 0,334 34,4 B ,62 0,14 10,70 5,81 0,010 0,227 0,613 36,4 Sida 1

56 Undersökning av fyra lokaler Preliminär version på uppdrag av Klippans kommun

57 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Rapporten är upprättad av: Birgitta Bengtsson. Granskning: Cecilia Holmström. Uppdragsgivare: Klippans kommun. Landskrona Preliminär version EKOLOGGRUPPEN 2

58 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Resultat... 4 Föroreningspåverkan... 4 Rödlistade och ovanliga arter samt naturvärden... 6 Ekologisk status... 6 Bilaga 1. Provpunktsvis redovisning... 7 Bilaga 2. Resultat från lokal RO Bilaga 3. Metodik Inledning Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från en bottenfaunaundersökning av fyra lokaler i Bäljaneå vattensystem Undersökningen ingår i ett kontrollprogram för Klippans läderfabrik och har utförts av, på uppdrag av Klippans kommun. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat företag. Samma lokaler har även undersökts 2011 och 2012 av COWI AB, och resultaten från dessa undersökningar har använts som jämförelse. Provpunkternas läge framgår av figur 1. Inom recipientkontrollen för Rönne å görs regelbundna undersökningar av en provpunkt ca 1,6 km nedströms lokal B1004, RO33, Bäljaneå nedströms Klippan, vilken också tagits med som jämförelsematerial. Figur 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Bäljaneå

59 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Resultat Resultaten av bottenfaunaundersökningarna 2013 redovisas nedan, i tabell 1 och figur 2-3. I bilaga 1 redovisas provpunktsbeskrivning med utvärdering av varje enskild lokal, samt artlista. I bilaga 2 har bottenfaunaresultat sammanställts för åren från lokalen RO33, Bäljaneå nedströms Klippan, som ingår i Rönneåns recipientkontrollprogram. Föroreningspåverkan Som hjälp vid utvärderingen har ett antal olika index beräknats (tabell 1). Föroreningsindex (DFI) tar hänsyn till bottenfaunans känslighet mot organiska/eutrofierande föroreningar. Vid bedömningen beräknas antalet indikatorgrupper för positiva (renvattenkrävande) och negativa (smutsvattentåliga) arter/grupper. I figur 3 redovisas antalet av dessa, samt övriga arter, för de undersökta lokalerna En liten ökning av antalet smutsvattentåliga arter kan ses vid provpunkten strax nedströms reningsverksutsläppet (B1002). De renvattenkrävande arterna var många (18 st) vid de tre översta lokalerna och något färre (15 st) vid den längt ned belägna provpunkten (B1004). Diagrammet visar också att skillnaderna i det totala artantalet i största mån beror på antalet övriga arter. Enligt föroreningsindex var alla fyra lokalerna obetydligt påverkade av organiska/eutrofierande föroreningar. Inga större skillnader i bottenfaunans sammansättning kan ses, som kan kopplas till utläckage från Klippans läderfabriks deponi. Renvattenkrävande arter förekom vid samtliga lokaler. För några få enskilda arter kan en gradient ses, där lokal B1003 och B1004 hade ett lägre antal eller helt saknade arten. Det gäller sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus) och dagsländan Caenis rivulorum, som båda förekom rikligt vid lokal B0001 och B0002, men endast i fåtal exemplar eller helt saknades vid B003 och B004. Detta mönster syntes inte 2011 och 2012, så det är svårt att tolka. Artantalen var mycket höga vid lokalerna B1001, B1002 och RO33, medan artantalen var lägre vid lokal B1003 (betecknas som högt) och B1004 (betecknas som måttligt). Denna gradient syntes inte i 2011 eller 2012 års undersökning (figur 2). Lokal B1004 har sandigare botten, vilket naturligt brukar ge ett lägre artantal. I figur 3 visas att skillnaden i artantal mellan lokalerna inte beror på några större skillnader i antalet renvattenkrävande arter. Tabell 1. Sammanfattning av resultatet från bottenfaunaundersökning i Bäljaneå För förklaring av index, se bilaga 3. Som jämförelse har resultat från lokal RO33 i Rönne å recipientkontrollprogram oktober 2013 tagits med, denna lokal ligger ca 1,6 km nedströms B1004. Lokal Artantal Individantal/m 2 Förorenings index (DFI) Bedömning förorening Shannonindex ASPTindex EPTindex Naturvindex Bedömning naturvärde B ,6 6, obetydlig 10 högt B ,4 5, obetydlig 6 högt B ,2 6, obetydlig 0 allmänt B ,5 6, obetydlig 0 allmänt RO ,3 6, obetydlig 16 mycket högt 4

60 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler antal taxa B1001 B1002 B1003 B1004 RO33 Figur 2. Antal bottenfaunataxa(arter) vid de undersökta lokalerna i Bäljaneå under åren , med 2013 längst till höger (ljusblå staplar). Kryssen markerar medelvärden av de tre åren. Antal taxa 35 föroreningsgynnade renvattenskrävande övriga B1001 B1002 B1003 B1004 RO33 Figur 3. Antalet taxa (arter) av renvattenkrävande (positiva arter/grupper) och smutsvattentåliga (negativa arter/grupper) i föroreningsindex, DFI), samt övriga djurgrupper, vid de undersökta lokalerna i Bäljaneå 2013, samt RO33 från Rönne å recipientprogram. En liten ökning av antalet smutsvattenkrävande arter kan ses vid provpunkten strax nedströms reningsverksutsläppet (B1002). De renvattenkrävande arterna var många (18 st) vid de tre översta lokalerna, och något färre (15 st) vid lokal B004 nedströms. Diagrammet visar också att skillnaderna i det totala artantalet i största mån beror på antalet övriga arter. 5

61 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Rödlistade och ovanliga arter samt naturvärden Inga rödlistade arter enligt artdatabankens lista påträffades i undersökningen. En ovanlig art påträffades vid lokal B1002, nattsländan Ceraclea annulucornis, som även noterats i tidigare undersökningar. Arten hittades också längre nedströms, vid lokal RO Naturvärdesindex, samt bedömningen av naturvärden redovisas i tabell 1. Naturvärdesindex speglar lokalens artantal, diversitet, samt eventuell förekomst av ovanliga och rödlistade arter. Det finns inget givet samband mellan renvattenförhållanden och rödlistade eller ovanlig arter, utan vissa av dessa kan vara tåliga mot föroreningar. De två översta lokalerna (B1001 och B1002) bedömdes ha höga naturvärden, medan de två nedersta (B1003 och B1004) bedömdes ha allmänt naturvärde. Längre nedströms, vid lokal RO33, bedömdes naturvärdet vara mycket högt. Ekologisk status Ekologisk status är ett begrepp inom svensk vattenförvaltning och EU:s vattendirektiv. Bottenfauna är i detta sammanhang en av flera biologiska parametrar (kvalitetsfaktorer) som används för att klassa ekologisk status i vattendrag. Bottenfaunan bedöms efter tre parametrar, allmän ekologisk kvalitet (ASPT-index), näringspåverkan (DJ-index) och försurningspåverkan (MISA-index). Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. Den ekologiska statusen 2013 för bottenfaunan bedömdes vara hög vid alla fyra lokalerna i Bäljaneåundersökningen och även vid lokalen RO33, längre nedströms. 6

62 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Bilaga 1. Provpunktsvis redovisning I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver På högersidan finns de kompletta artlistorna. Enligt provtagningsmetodiken (se bilaga 3) ska provtagningen ske över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Vid vissa lokaler finns inte dessa fysiska förutsättningar och där har provtagningen helt eller delvis skett på mjukbottnar. Vid högvattensituationer kan det dessutom vara extra svårt att genomföra provtagningen, då dessa lokaler också är djupa. Vid den översta lokalen, B1001 har provtagningen delvis skett på mjukbotten, men även vid de övriga lokalerna är provtagningen svår vid högvatten. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 30 8 % god (värde 70 92) och under 30 % svag (värde under 70). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande belastning 7 Taxats hotkategori Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3=taxat tål ph 5,0-5,4 3=predator 3=påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6,0 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Nära hotad (NT) Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 1600 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

63 Bottenfauna i Bäljaneå Undersökning av fyra lokaler Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Bäljaneå RO-B1001 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Klippan vid uteplats Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,6 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:) 0,9 m Vattentemperatur 7,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D3 2 Finsediment: D2 2 Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D1 3 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D2 2 Grus: 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 1 Fin sten: D3 1 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: kantvegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D2 2 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 1 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: Gräs/halvgräs: Annan veg: D2 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: bra - men mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: styrka: 0 Påverkan B: styrka: 0 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt Dominerande taxa: Asellus aquaticus, 34% Gammarus pulex, 13% Chironomidae, 11% mycket högt måttlig högt högt högt mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 5 dagsländefamiljer 7 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Elmis aenea, Limnius Bäckbaggar: 1p volckmari Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis Snäckor: - B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: Övriga kriterier: Antal taxa: 10 poäng 10p Kommentarer: Förhållandena på uppströmslokalen är inte helt idealiska för bottenfaunprovtagning, då det är mjukbotten och ganska djupt, men resultatet i år var mycket bra. Artantalet var mycket högt, medan individantalet var måttligt. Flertalet djurgrupper fanns representerade, dock saknades snäckor. Renvattenkrävande grupper som dag- och nattsländor var artrika. Smutsvattentåliga djur förekom, men i betydligt mindre omfattning än de renvattenkrävande och lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av eutrofierande föroreningar. På grund av det mycket höga artantalet bedömdes naturvärdet vara högt. Jämfört med tidigare resultat, var artantalet betydligt högre 2013 än det varit förut. Föroreningspåverkan bedömdes vara svag 2011, och obetydlig därefter. Skillnaden beror troligtvis på provtagningsförhållandena på lokalen, 2011 var det högflöde och svårt att komma ut i ån. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,0 6, obetydlig 6 svag ,2 5, obetydlig 7 obetydlig ,6 6, obetydlig 7 obetydlig 10 allmänt allmänt högt 8

64 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler ARTLISTA Provpunkt: RO B1001 Provt.datum Provtagningskvalitet 92 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 3 1 Hydridae ,1 VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,8 Planaria-Dugesia ,1 Polycelis sp ,5 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,2 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Glossiphonia concolor ,2 Glossiphoniidae ,1 Erpobdella octoculata ,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp ,3 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,6 Ostracoda ,1 VATTENKVALSTER Hydracarina ,3 VATTENSPINDLAR Arachnida Argyroneta aquatica ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,0 Ephemera sp ,7 Caenis luctuosa ,2 Caenis rivulorum ,1 Heptagenia fuscogrisea ,3 Heptagenia sulphurea ,1 Leptophlebia sp ,3 Baetis niger ,2 Baetis rhodani ,1 Centroptilum luteolum ,7 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,4 Nemoura avicularis ,3 TROLLSLÄNDOR Odonata Calopteryx virgo ,1 Calopteryx sp ,1 Coenagrionidae ,1 SKINNBAGGAR Heteroptera Sigara striata X SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,2 Orectochilus villosus ,1 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,9 Oulimnius sp ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,1 Polycentropodidae ,1 Polycentropus sp ,2 Cheumatopsyche lepida ,2 Agapetus ochripes ,1 Phryganea bipunctata ,1 Lepidostoma hirtum ,2 Limnephilidae ,3 Limnephilus rhombicus ,3 Notidobia ciliaris ,1 Sericostoma personatum ,5 Molanna angustata ,2 Athripsodes cinereus ,7 Athripsodes sp ,6 Mystacides sp ,3 Oecetis testacea ,3 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp ,2 Dicranota sp ,2 Chironomidae ,3 Ceratopogonidae ,4 Empididae ,2 Tabanidae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 53 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 54 INDIVIDANTAL Individantal/m

65 Bottenfauna i Bäljaneå Undersökning av fyra lokaler Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Bäljaneå RO-B1002 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Klippan 5m uppströms rör Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 9 m Grumlighet: grumligt Lokalens medeldjup (provyta): 0,5 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:) 0,7 m Vattentemperatur 8,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: D2 1 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D3 1 Grus: 1 Långskottsveg: 0 Grov död ved: 0 Fin sten: D2 2 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D1 3 Mossor: 0 Fina block: D3 1 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: rötter Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: 0 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: D2 1 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 al Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: Reningsverk styrka: 2 Påverkan B: Deponi styrka: 1 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt mycket högt hög högt måttligt högt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Heptagenia sulphurea, 25% Asellus aquaticus, 19% Caenis rivulorum, 14% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 12p 2p Indikatorgrupper, renvatten: Virvelmaskar 2 bäcksländesläkten Försurn.känslig sländart: 3p 5 dagsländefamiljer 6 familjer husbyggare Gammarus: 3p Gammarus, Elmis aenea, Limnius Bäckbaggar: 1p volckmari, Ancylus fluviatilis Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Snäckor: 1p Erpobdella, Sialis, Sphaerium B/P index: - Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Ovanliga arter: Ceraclea annulicornis, 3p Övriga kriterier: Antal taxa: 3 poäng Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Kommentarer: På provpunkten strax nedströms reningsverksutsläppet var artantalet mycket högt, och individtätheten hög. Alla de vanligaste djurgrupperna fanns representerade. Dag- och nattsländor var artrika grupper. Det fanns många arter/grupper av renvattenkrävande djur, men även en del smutsvattentåliga. Den föroreningsgynnade sötvattensgråsuggan (Asellus aquaticus) förekom mycket rikligt, och många föroreningståliga iglar noterades. Ett stort antal renvattenarter bidrog dock till att lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av eutrofierande föroreningar. En ovanlig nattsländeart noterades och naturvärdet bedömdes vara högt. Jämfört med tidigare undersökningar, noterades det högsta artantalet I övrigt var indexvärdena relativt likvärdiga de tidigare. Föroreningspåverkan har varit svag till obetydlig, så reningsverksutsläppets negativa påverkan på bottenfaunasamhället verkar inte var så stor. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde ,8 5, obetydlig 7 obetydlig ,8 5, obetydlig 6 svag ,4 5, obetydlig 7 obetydlig 6 allmänt allmänt högt 10

66 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler ARTLISTA Provpunkt: RO B1002 Provt.datum Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 3 1 Hydridae ,4 VIRVELMASKAR obest Turbellaria obest Dendrocoelum lacteum ,2 Planaria-Dugesia ,1 Polycelis sp ,3 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,1 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia complanata ,1 Glossiphonia concolor ,7 Helobdella stagnalis ,1 Erpobdella octoculata ,7 MUSSLOR Bivalvia Sphaerium sp ,7 SNÄCKOR Gastropoda Bathyomphalus contortus ,0 Ancylus fluviatilis ,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellidae ,1 Asellus aquaticus ,8 Gammarus pulex ,4 VATTENKVALSTER Hydracarina ,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,7 Ephemera sp ,1 Caenis horaria ,2 Caenis rivulorum ,3 Heptagenia fuscogrisea ,9 Heptagenia sulphurea ,0 Leptophlebia sp X Baetis muticus ,0 Centroptilum luteolum ,2 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Nemoura avicularis ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus ,0 Hydraena riparia ,0 Elmis aenea ,8 Limnius volckmari ,3 Oulimnius sp ,2 MEGALOPTERA Sialis lutaria ,0 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,3 Lype sp ,0 Polycentropus irroratus ,1 Hydropsyche pellucidula ,6 Hydropsyche siltalai ,5 Agapetus ochripes ,0 Ithytrichia sp ,0 Lepidostoma hirtum ,1 Limnephilidae ,0 Limnephilus sp ,0 Sericostoma personatum ,2 Athripsodes albifrons ,3 Athripsodes cinereus ,1 Athripsodes sp ,5 Ceraclea annulicornis ,0 Mystacides azurea ,0 Oecetis testacea ,2 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,0 Dicranota sp ,2 Chironomidae ,6 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 47 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 48 INDIVIDANTAL Individantal/m

67 Bottenfauna i Bäljaneå Undersökning av fyra lokaler Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Bäljaneå RO-B1003 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge i böj y: Kommun: Klippan Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 8 m Vattenhastighet (0-3): 3 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 7 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 8 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,25 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:) 0,35 m Vattentemperatur 8,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: 0 Finsediment: 0 Överv.veg: 0 Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D2 1 Grus: D3 1 Långskottsveg: D2 1 Grov död ved: 0 Fin sten: D1 3 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: D2 2 Mossor: D1 3 Fina block: 1 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: hård Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: mossa Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 1 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 salix Buskar: D2 Gräs/halvgräs: Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: Övriga iakttagelser i fält: ja Påverkan A: Reningsverk styrka: 1 Påverkan B: Deponi styrka: 2 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt högt hög högt högt måttligt Dominerande taxa: Chironomidae, 35% Limnius volckmari, 15% Gammarus pulex, 13% mycket högt mycket högt Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 13p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 4 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 6 familjer husbyggare Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: 3p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Musslor: 1p Snäckor: B/P index: 1p 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Lokalen hade ett mycket högt artantal och individtätheten var hög. Alla de vanligaste djurgrupperna fanns representerade, och dag- och nattsländor var ovanligt artrika grupper. Det fanns många renvattenkrävande arter/grupper, men även några smutsvattentåliga. Sötvattensgråsugga fanns i betydligt lägre antal än vid lokal B1002, Även dagsländan Caenis fanns i oväntat litet antal. Lokalen bedömdes enligt DFI vara obetydligt påverkad av eutrofierande föroreningar. Inga ovanliga eller rödlistade arter hittades och lokalen bedömdes ha ett allmänt naturvärde. Jämfört med tidigare undersökningar på lokalen, var föroreningspåverkan densamma. Individantalen 2011 och 2012 var ovanligt låga, vilket troligen berodde på problem vid provtagningen. Artantal och indexvärden var relativt likvärdiga mellan åren och lokalen har även vid de två tidigare undersökningarna bedömts vara obetydligt föroreningspåverkad. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,6 5, obetydlig 7 obetydlig ,4 5, obetydlig 7 obetydlig ,2 6, obetydlig 7 obetydlig 0 allmänt allmänt allmänt 12

68 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler ARTLISTA Provpunkt: RO B1003 Provt.datum Provtagningskvalitet 100 Delprov (ant ind) Summa GLATTMASKAR Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % Oligochaeta övriga ,3 Eiseniella tetraedra ,1 IGLAR Hirudinea 3 Erpobdella octoculata ,0 MUSSLOR Bivalvia Sphaerium sp ,0 SNÄCKOR Gastropoda Ancylus fluviatilis ,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,2 Gammarus pulex ,5 VATTENKVALSTER Hydracarina ,0 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica X Caenis rivulorum ,1 Heptagenia sulphurea ,5 Baetis fuscatus ,0 Baetis muticus ,4 Baetis rhodani ,1 Centroptilum luteolum ,0 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,1 Protonemura meyeri ,7 Isoperla difformis ,4 Isoperla sp ,7 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,3 Hydraena gracilis ,7 Hydraena riparia ,2 Elmis aenea ,6 Limnius volckmari ,7 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila ,2 Cheumatopsyche lepida ,1 Hydropsyche pellucidula ,1 Hydropsyche siltalai ,7 Agapetus ochripes ,1 Ithytrichia sp ,1 Lepidostoma hirtum ,5 Limnephilidae ,0 Silo pallipes ,1 Athripsodes albifrons ,1 Athripsodes cinereus ,1 Athripsodes sp ,2 TVÅVINGAR Diptera Dicranota sp ,8 Simuliidae ,2 Chironomidae ,9 Empididae ,2 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 38 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 39 INDIVIDANTAL Individantal/m

69 Bottenfauna i Bäljaneå Undersökning av fyra lokaler Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÖNNE Å Bäljaneå RO-B1004 Provdatum: Lokaltyp: Å Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Läge y: Kommun: Klippan vid avsmalning Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) Provtagning: Birgitta Bengtsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 60 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handledning för miljöövervakning 2010 Lokalens längd (normalt 10 m): 10 m Vattenhastighet (0-3): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 8 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 9 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta): 0,4 m Färg: starkt färg Lokalens maxdjup (provyta:) 0,6 m Vattentemperatur 8,5 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom Täck Dom Täck Dom Täck Findetritus: 0 Finsediment: 0 Överv.veg: D1 1 Grovdetritus: D3 1 Sand: D1 3 Flytbladsveg: 0 Fin död ved: D1 3 Grus: D2 2 Långskottsveg: 0 Grov död ved: D2 2 Fin sten: 0 Rosettväxter: 0 Utfällningar: 0 Grov sten: 0 Mossor: 0 Fina block: 0 Makroalger: 0 Grova block: 0 Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: 0 delprov: Kvalprov substr.: vegetation Övrigt utanför delprov: Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Dom Täck Dom Täck Lövskog: D2 2 Gräs/äng: D1 3 Barrskog: 0 Hed: 0 Blandskog: 0 Hällmark: 0 Kalhygge: 0 Blockmark: 0 Våtmark: 0 Artif mark: 0 Åker: 0 0 Beskuggning (0-3): 3 Dom. markanvändning: Dom.art Strandzon 0-5m, 50m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Träd: D1 ek Buskar: Gräs/halvgräs: D2 Annan veg: D3 Övrigt: skogsbygd Tätortsmiljö: Ja Lokal lämplig för provtagning: bra - men mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Påverkan A: Reningsverk styrka: 1 Påverkan B: Deponi styrka: 1 Påverkan C: styrka: 0 Bedömning av prov från Artantal: Individtäthet: Shannonindex: ASPT-index: EPT-index: Surhetsindex: DFI-index: Allmänt måttligt måttlig högt högt måttligt mycket högt mycket högt Dominerande taxa: Gammarus pulex, 31% Limnius volckmari, 16% Hydropsyche siltalai, 10% Försurningspåverkan: obetydlig Föroreningspåverkan: obetydlig Kriteriepoäng (max 14): Antal taxa: 11p 1p Indikatorgrupper, renvatten: 3 bäcksländesläkten 3 dagsländefamiljer Försurn.känslig sländart: 3p 6 familjer husbyggare Gammarus, Elmis aenea, Limnius Gammarus: 3p volckmari Bäckbaggar: 1p Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Asellus aquaticus, Erpobdella Musslor: - Snäckor: B/P index: - 2p Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: allmänt Kriteriepoäng - totalt: 0p Kommentarer: Lokalen hade ett måttligt högt art- och individantal. Av de vanligaste djurgrupperna saknades snäckor och musslor. Det fanns många renvattenkrävande arter/grupper, men även ett par smutsvattentåliga. Vid uppströmslokalerna B1001 och B1002 förekom sötvattensgråsugga och dagsländan Caenis rivulorum rikligt, men här var gråsuggan fåtalig och dagsländan saknades helt. Det är svårt att utvärdera om detta är en föroreningseffekt, eftersom denna lokalens botten är sandigare, vilket naturligt bidrar till lägre art- och individantal. Lokalen bedömdes enligt DFI vara obetydligt påverkad av eutrofierande föroreningar. Inga ovanliga eller rödlistade arter hittades och lokalen bedömdes ha ett allmänt naturvärde. Jämfört med tidigare undersökningar på lokalen var artantalet 2013 det lägsta. I övrigt var indexvärdena relativt likvärdiga och lokalen har även vid de två tidigare undersökningarna bedömts vara obetydligt föroreningspåverkad. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde ,7 6, obetydlig 7 obetydlig ,8 6, obetydlig 7 obetydlig ,5 6, obetydlig 7 obetydlig 0 högt högt allmänt 14

70 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler ARTLISTA Provpunkt: RO B1004 Provt.datum Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga ,0 IGLAR Hirudinea 3 Glossiphonia concolor ,2 Erpobdella octoculata ,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus ,1 Gammarus pulex ,8 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica ,4 Heptagenia sulphurea ,5 Baetis muticus ,2 Baetis niger ,2 Baetis rhodani ,5 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Taeniopteryx nebulosa ,9 Protonemura meyeri ,1 Isoperla difformis ,5 Isoperla sp ,6 SKALBAGGAR Coleoptera Orectochilus villosus ,6 Hydraena gracilis ,9 Hydraena riparia ,4 Elmis aenea ,1 Limnius volckmari ,5 Oulimnius sp ,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Lype phaeopa ,8 Lype sp ,1 Hydropsyche pellucidula ,9 Hydropsyche siltalai ,7 Agapetus ochripes ,4 Hydroptilidae 1 1 0,1 Lepidostoma hirtum ,0 Silo pallipes ,2 Sericostoma personatum ,2 Athripsodes sp ,5 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp ,7 Eloeophila sp ,1 Dicranota sp ,7 Simuliidae ,1 Chironomidae ,7 ANTAL TAXA (exkl sökprov) 33 ANTAL TAXA (inkl sökprov) 33 INDIVIDANTAL Individantal/m

71 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Bilaga 2. Resultat från lokal RO33 Tabell 1. Resultat från bottenfaunaundersökningar i Bäljaneå nedströms Klippan, RO33 under åren Provtagningen är gjord inom ramen för Rönneå recipientkontrollprogram. För förklaring av index, se bilaga 3. Provtagningsdatum Taxa Indantal/m 2 Bedömning förorening Shannonindex ASPTindex EPTindex DFIindex NVindex Bedömning naturvärde ,81 5, obetydlig 9 högt ,20 6, obetydlig 1 allmänt ,35 6, obetydlig 16 mycket högt ,93 6, obetydlig 17 mycket högt ,28 6, obetydlig 4 allmänt ,90 6, obetydlig 17 mycket högt ,92 6, obetydlig 4 allmänt ,79 6, obetydlig 1 allmänt ,44 6, obetydlig 4 allmänt ,76 5, obetydlig 3 allmänt ,16 6, obetydlig 4 allmänt ,32 6, obetydlig 7 allmänt ,06 6, obetydlig 1 allmänt ,84 6, obetydlig 1 allmänt ,03 6, obetydlig 7 högt ,74 6, obetydlig 3 allmänt ,58 6, obetydlig 0 allmänt ,77 6, obetydlig 0 allmänt ,86 6, obetydlig 4 allmänt ,82 5, obetydlig 1 allmänt ,42 5, obetydlig 9 högt ,25 6, obetydlig 16 mycket högt 16

72 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Bilaga 3. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona, som är av Swedac ackrediterat organ. Metodiken följer följande metoder, vilka Ekologgruppen är ackrediterade för (ackred nr 1279): SS EN :1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag - tidsserier, Ver 1:1, Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 delprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration av ca 70 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. Lokalbeskrivningen följer Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Sötvatten, Lokalbeskrivningen, Ver Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 20 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning ). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 30 8 % god (gul cell, värde 70 92) och > 30 % svag (orange cell, värde under 70). Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa (inklusive sökprov) och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa < >45 antal individer/m 2 < >

73 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. 3. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5,0 ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa. Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan 18

74 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: 19

75 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: ger 1 p, ger 3 p, >50 ger 10 p Antal taxa sjölitoral: ger 1 p, ger 3 p, >35 ger 10 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige 2010 ArtDatabanken, SLU. Även tidigare naturvärden har räknats om efter de nya klassningarna i rödlistan. Rödlistekategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Nära hotad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -n i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 20

76 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att phvärdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al Klass Benämning 1 Mycket högt index Shannons diversitets -index Bedömning av ekologisk status ASPT, MISA/MILA, DJindex ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >3,71 >6,9 >10 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6, Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6, Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, Mycket lågt index 1,48 4, En bedömning av ekologisk status har gjorts enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4, där indexen beskrivs. Bedömningen anger den ekologiska statusen i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Statusen bedöms efter tre parametrar, ASPT-index som visar allmän ekologisk kvalitet, DJ-index som avspeglar näringspåverkan och MISA-index som avspeglar försurningspåverkan. Både DJ och MISA består i sin tur av ett antal delindex. Det index som har fått sämst statusklass är utslagsgivande för bedömningen av vilken sammanvägd ekologisk status som lokalen får. 21

77 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning Sötvatten - Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier, utg Nilsson, C. et al Bottenfauna i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42. Bestämningslitteratur Brink, P Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 40. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport Forchhammer, K De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92: Glöer, P. & Meier-Brook, C Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 73 Teil. ConchBooks. Hansen, M The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hubendick, B Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

78 Bottenfauna i Bäljaneå 2013 Undersökning av fyra lokaler Kaiser, E. W Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83: Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 20. Macan, T.T A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 109: Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed) Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 50. Svensson, B.S Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 107: Wallace, I.D A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7: Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr

79 Bilaga 3- ALS analysmetoder och detektionsgränser Tabell över samtliga analyser I tabellen nedan redovisas kontrollprogrammets benämningar på undersökningspaketen i vänstra kolumnen och i högra ingående parametrar/analyspaket hos ALS.

80 Analyser i vatten

81

82 Analysmetod metaller i sediment och bottenfauna 1. TS 2. Glödförlust 3. TOC 4. Metaller

83 OFFERT OF /12 Bilaga 2. Analysomfattning DOC Ämne: DOC Provtyp: Vatten Provmängd: 100 ml Provkärl: 150 ml plastflaska Express: Ja Rapporteringsgräns: 0.5 mg/l COD(Mn), kemisk syreförbrukning Ämne: COD-Mn Provtyp: Vatten Provmängd: 100 ml Provkärl: 150 ml plastflaska Rapporteringsgräns: 0.5 mg/l Ammonium-kväve Ämne: ammoniumkväve Provtyp: Vatten Provmängd: 50 ml Express: Ja Rapporteringsgräns: 0.03 mg/l Kväve (total) i vatten Ämne: kväve, total Provtyp: Vatten Provmängd: 100 ml Provkärl: 150 ml plastflaska Express: Ja Ackreditering: Ja Rapporteringsgräns: 0.1 mg/l Klorid Ämne: klorid Provtyp: Vatten Provmängd: 100 ml Provkärl: 150 ml plastflaska Express: Ja Rapporteringsgräns: 1 mg/l ADDRESS ALS Scandinavia AB, Maskinvägen 2, Box 511, SE Täby, Sweden PHONE FAX info.ta@alsglobal.com VAT No. SE

84 OFFERT OF /12 Cr(VI) Ämne: Rapporteringsgräns: Cr6+, krom(vi) mg/l Provtyp: Vatten Provmängd: 50 ml Provkärl: 150 ml plastflaska Express: Ja Instruktion: Flaskan skall sändas kyld till lab snarast efter provtagning. Anmärkningar: Tidskänslig analys. Proverna skickas in snarast möjligt efter provtagning, ska ej inkomma till lab på fredagar eller skickas över en helg. V-2 Grundämnen i sötvatten Ämne: Rapporteringsgräns: Al, aluminium As, arsenik 1 Ba, barium Ca, kalcium Cd, kadmium 2 Co, kobolt Cr, krom Cu, koppar Fe, järn Hg, kvicksilver 0.2 µg/l 0.05 µg/l 0.01 µg/l 100 µg/l µg/l µg/l 0.01 µg/l 0.1 µg/l 0.4 µg/l µg/l K, kalium 400 µg/l Mg, magnesium Mn, mangan Mo, molybden Na, natrium Ni, nickel 90 µg/l 0.03 µg/l 0.05 µg/l 100 µg/l 0.05 µg/l P, fosfor 1 µg/l Pb, bly Si, kisel Sr, strontium 0.01 µg/l 30 µg/l 2 µg/l V, vanadin µg/l Zn, zink Provtyp: Vatten Provmängd: min. 60 ml Provkärl: 125 ml syradiskad plastflaska 0.2 µg/l Express: Ja, Expresstariff 1: 1dag +100%; 2 dagar: +75%; 3 dagar +40%; 4 dagar +30%; 5 dagar +20% Ackreditering: Ja Instruktion: Provet bör fövaras kylt och mörkt. ADDRESS ALS Scandinavia AB, Maskinvägen 2, Box 511, SE Täby, Sweden PHONE FAX info.ta@alsglobal.com VAT No. SE

85 OFFERT OF /12 Anmärkningar: Vattenprover som innehåller bottensats dekanteras före konservering om inte filtrering har beställts. För dekantering tillkommer 25 kr/prov. För filtrering tillkommer 75 kr/prov. 1 För prover med höga halter klorid kan rapporteringsgränsen bli förhöjd. 2 För prover med höga halter molybden kan rapporteringsgränsen bli förhöjd. Suspenderade ämnen Ämne: Rapporteringsgräns: suspenderade ämnen 5 mg/l Provtyp: Vatten Provmängd: 1 l Provkärl: 1 l plastflaska Express: Ja Ackreditering: Ja Instruktion: Flaskan skall sändas kyld till lab snarast efter provtagning. Anmärkningar: Tidskänslig analys. Proverna skickas in snarast möjligt efter provtagning, ska ej inkomma till lab på fredagar eller skickas över en helg. Analysen finns även med lägre rapporteringsgräns. Kontakta kundtjänst i Täby för mer information. TOC Ämne: Rapporteringsgräns: TOC Provtyp: Vatten Provmängd: 100 ml Provkärl: 150 ml plastflaska 0.5 mg/l Express: Ja, Expresstariff 1: 1dag +100%; 2 dagar: +75%; 3 dagar +40%; 4 dagar +30%; 5 dagar +20% Ackreditering: Ja Instruktion: Provet skall frysas och sänds kylt till lab. glödgningsrest 550 C Ämne: Rapporteringsgräns: glödgningsrest - Provtyp: Jord, slam och sediment TOC, beräknad Ämne: Rapporteringsgräns: TOC - Provtyp: Jord, slam och sediment ADDRESS ALS Scandinavia AB, Maskinvägen 2, Box 511, SE Täby, Sweden PHONE FAX info.ta@alsglobal.com VAT No. SE

86 OFFERT OF /12 Provkärl: 212 ml glasburk Express: Ja, Expresstariff 1: 1dag +100%; 2 dagar: +75%; 3 dagar +40%; 4 dagar +30%; 5 dagar +20% Ackreditering: Nej Anmärkningar: Önskas annan haltangivelse skall detta anges vid beställningen. Uppslutning ingår i priset. Endast analysen av glödförlust är ackrediterad, ej beräkningen av TOC. M-2 Grundämnen i jord, slam och sediment (10 st) Ämne: Rapporteringsgräns: As, arsenik 0.1 mg/kg torrsubstans Cd, kadmium 0.01 mg/kg torrsubstans Co, kobolt 0.03 mg/kg torrsubstans Cr, krom 0.1 mg/kg torrsubstans Cu, koppar 0.3 mg/kg torrsubstans Hg, kvicksilver 0.04 mg/kg torrsubstans Ni, nickel 0.08 mg/kg torrsubstans Pb, bly 0.1 mg/kg torrsubstans V, vanadin 0.2 mg/kg torrsubstans Zn, zink 1 mg/kg torrsubstans Provtyp: Jord, slam och sediment Provmängd: min. 1 g torrsubstans Provkärl: 100 ml plastburk Metod: ICP-MS. Uppslutning: Provet torkas vid 50 C och lakas i 7 M salpetersyra i sluten teflonbehållare i mikrovågsugn. (Halterna korrigeras till TS 105 C.) För jord används normalt salpetersyra/väteperoxid istället för 7 M salpetersyra. Express: Ja, Expresstariff 1: 1dag +100%; 2 dagar: +75%; 3 dagar +40%; 4 dagar +30%; 5 dagar +20% Ackreditering: Ja Anmärkningar: För prover där resultat önskas inom ett dygn görs provuttag direkt ur materialet utan föregående torkning och siktning. För icke homogena prover rekommenderas torkning och siktning för ett representativt provuttag. Resultat kan då erhållas inom två dygn. Tilläggselement inom ackrediteringen. Pris för första tilläggselementet 240 kr, därefter 120 kr/element. För tillgängliga element och LOQ, se Tilläggspaket - metaller. M-4 Grundämnen i biota Ämne: As, arsenik Cd, kadmium Co, kobolt Cr, krom Cu, koppar Rapporteringsgräns: 0.08 mg/kg torrsubstans mg/kg torrsubstans mg/kg torrsubstans 0.03 mg/kg torrsubstans 0.1 mg/kg torrsubstans ADDRESS ALS Scandinavia AB, Maskinvägen 2, Box 511, SE Täby, Sweden PHONE FAX info.ta@alsglobal.com VAT No. SE

87 OFFERT OF /12 Hg, kvicksilver Mn, mangan Ni, nickel Pb, bly Zn, zink Provtyp: Biota Provmängd: min. 1 g torrsubstans eller 5 g våtsubstans Provkärl: 100 ml plastburk Metod: ICP-SFMS 0.01 mg/kg torrsubstans 0.04 mg/kg torrsubstans 0.04 mg/kg torrsubstans 0.04 mg/kg torrsubstans 0.2 mg/kg torrsubstans Anmärkningar: Önskas annan haltangivelse skall detta anges vid beställningen. Uppslutning ingår i priset. För prov med hög fetthalt (exempelvis fisklever) eller prov med matrisstörning kan rapporteringsgränsen vara ggr högre. För fetthaltsbestämning tillkommer 5-10 g våtvikt. ADDRESS ALS Scandinavia AB, Maskinvägen 2, Box 511, SE Täby, Sweden PHONE FAX info.ta@alsglobal.com VAT No. SE

88 Bilaga 4a Kontrollprogram vid f d Klippans läderfabrik 1 (3) Rutinbeskrivning för provtagning version Rutinbeskrivning grundvatten För beskrivning av övergripande projektrutiner och kvalitetsaspekter, se Kvalitets- och miljöplan (Kvalitets_miljöplan_läderfabriken.pdf). Beträffande de olika grundvattenrörens rördjup, filterlängd, generell vattentillgång, se fältblanket för grundvatten (LF_Blanketter.xlsx). Dessa egenskaper avgör rutinerna för provtagning vid röret (se nedan). Förberedelser Beställ provkärl, etiketter, sprutor och filter av ALS i minst en vecka före provtagning (kontaktperson Kent Utterström). Vid provkärlens ankomst, kontrollera att rätt antal skickats med marginal. Kontrollera att all utrustning finns på plats och fungerar (utrustningslista.doc) Kalibrera ph-meter på lab före provtagning. Skriv ut fältblanketter för aktuella medium för provtagningsrundan (LF_Blanketter.xlsx) och kopiera till vattentåligt papper. Skriv ut projektspecifik orderblankett till ALS (orderblankett_grundvatten.xlsx) och se till att frysklampar finns i frysen dagen innan provtagning. Meddela tidpunkt för provtagning till projektledningen, Klippan kommun, dagarna innan provtagning. Mätning av grundvattennivå och förberedelser för uttag av prov Kontrollera rörets djup och normalvattenstånd. Veva försiktigt ner ljudsonden och mät och registrera vattennivån som avstånd till röröverkant (i meter med två decimaler). Uträkning av aktuell vattenvolym i rör görs (lathund finns i fältblankett). Provtagning ska ske mitt i grundvattenrörets filterdel, om vattenpelaren inte täcker hela filtret, mitt i vattenpelaren. Provtagningsnivå bestäms med hjälp av filterlängd, rördjup och aktuell vattennivå. Initial pumpning med peristaltisk pump Syftet med den initiala pumpningen är att skölja slang, provtagningsutrusning och provtagningsflaskor med aktuellt provvatten. Pumpning görs med hänsyn till aktuell vattennivå och uppskattad vattenvolym i rör. I rör med liten vattentillgång tas vatten ut med stor försiktighet. Hantering av slang, provtagningsordning Slangen sköljs med kranvatten efter varje provtagning. Varje provtagning inleds med sköljning av slang med aktuellt provvatten (se ovan). Uppenbart förorenad slang byts ut. Rekommenderad provtagningsordning med hänsyn till provvattnets beskaffenhet framgår av fältprotokoll för grundvatten. Uttag av prov, fältmätningar Med hjälp av fältprotokoll görs kontroll av vilka undersökningspaket som ska genomföras på respektive provpunkt (G1, G2, o s v). Aktuella flaskor tas fram och märks med AE

89 Kontrollprogram vid f d Klippans läderfabrik 2 (3) Rutinbeskrivning för provtagning version provpunktsnummer, projektnamn (Klippan Läderfabrik), typ av medium, datum och provtagarens initialer. Allmänna uppgifter om väderlek, instrument m m förs in i fältprotokoll Provtagningsflaskor och korkar sköljs två gånger Provvatten som ska analyseras m a p metaller, analyspaket G3 och G4, filtreras med spruta 0,45 µm filter direkt ner i provflaska. Igensatt filter, renspolas med avjoniserat vatten eller byts. Filter byts mellan varje provpunkt. Flaskor för metallanalys hanteras med plastpåsar Flaskor fylls helt Insamlade prover läggs omedelbart i kylväska Provflaskor bockas av i fältprotokoll Fältinstrument sköljs med provvatten Fätmätningar antecknas i fältprotokoll Fältinstrument kalibreras mot kalibreringslösningar (ph-meter) på morgonen innan provtagning. Fältmätningar (temp, ph, konduktivitet) görs alltid efter uttag av prov. Fältmätningarna görs via flödescell vid rör GV9525, GV9526, GV1006 och GV1007, i vilken även redoxpotential och syrehalt mäts. Fältinstrument (ph-meter och konduktivimeter) kontrolleras mot kontrollösning före och efter provtagning. Syrgasmätaren kontrolleras fortlöpande under provtagningsdagen. Omsättningspumpning efteråt- peristaltisk pump eller dränkbar pump Omsättningspumpning görs efter avklarad provtagning med dränkbar pump vid rör med god vattentillgång. Omsättningspumpning sker med 3-10 ggr rörvolymen. Vid rör med liten vattentillgång sker omsättningspumpning med peristaltisk pump tills vattnet tar slut. Rapportering av avvikelser Eventuella avvikelser i fält (problem med inhämtning av prov, fältmätningar, filtrering m m) ska meddelas projektledningen under provtagning, så att beställaren har möjlighet att göra eventuell tilläggsbeställning. Avvikelser ska kommenteras i fältprotokoll under Anmärkningar och i kvartalsrapport. Rutiner för hantering av prover För hantering i fält se ovan. Vi ankomst till kontor görs en noggrann genomgång av insamlade provflaskor mot fältprotokoll. Projektspecifika orderblanketter till ALS fylls i och läggs i packlåda tillsammans med insamlade prover. Till orderblanketten biläggs en tabell aktuella analyser tillsammans med projektets benämning på undersökningspaketen (G1, G2 o s v) samt med total omfattning (antal prover) som totalt skickas in i aktuell provtagningsomgång. Nya kylklampar läggs i lådorna strax före hämtning. Hänvisning till andra dokument: - Fältprotokoll för grundvatten: LF_Blanketter.xlsx - Utrustningslista: utrustningslista.doc - Orderblankett: orderblankett_grundvatten.xlx - Bilaga 1 till orderblankett: Klippan ALS_bilaga 1.xlsx AE

90 Bilaga 4b Kontrollprogram vid f d Klippans läderfabrik 1 (2) Rutinbeskrivning för provtagning version Rutinbeskrivning dagvatten För beskrivning av övergripande projektrutiner och kvalitetsaspekter, se Kvalitets- och miljöplan (Kvalitets_miljöplan_läderfabriken.pdf). Förberedelser Beställ provkärl, etiketter, sprutor och filter av ALS i minst en vecka före provtagning (kontaktperson Kent Utterström). Vid provkärlens ankomst, kontrollera att rätt antal skickats med marginal. Kontrollera att all utrustning finns på plats och fungerar (utrustningslista.doc) Kalibrera ph-meter på lab före provtagning. Skriv ut fältblanketter för aktuella medium för provtagningsrundan (LF_Blanketter.xlsx) och kopiera till vattentåligt papper. Skriv ut projektspecifik orderblankett till ALS (orderblankett_dagvatten.xlsx) och se till att frysklampar finns i frysen dagen innan provtagning. Meddela tidpunkt för provtagning till projektledningen, Klippan kommun, dagarna innan provtagning. Flödesuppskattning Flödesuppskattning görs vid samtliga dagvattenprovpunkter utom pkt ARV, med måttsatt hink och klocka. Vid provpunkter där vattnet ligger djupt (D1004) görs en visuell uppskattning av flödet. Uttag av prov, fältmätningar Med hjälp av fältprotokoll görs kontroll av vilka undersökningspaket som ska genomföras på respektive provpunkt (D1, D2, o s v). Aktuella flaskor tas fram och märks med provpunktsnummer, projektnamn (Klippan Läderfabrik), typ av medium, datum och provtagarens initialer. Prov tas ut med hämtare (brunnar) eller direkt ner i provflaska vid en del av rören. Allmänna uppgifter om väderlek, instrument m m förs in i fältprotokoll Provtagningsflaskor och korkar sköljs två gånger Flaskor för metallanalys hanteras med plastpåsar Flaskor fylls helt Insamlade prover läggs omedelbart i kylväska Provflaskor bockas av i fältprotokoll Fältinstrument sköljs med provvatten Fätmätningar (temp, ph, konduktivitet) antecknas i fältprotokoll Fältinstrument kalibreras mot kalibreringslösningar (ph-meter) på morgonen innan provtagning. Fältinstrument (ph-meter och konduktivimeter) kontrolleras mot kontrollösning före och efter provtagning. Syrgasmätaren kontrolleras fortlöpande under provtagningsdagen. Rapportering av avvikelser Eventuella avvikelser i fält (problem med inhämtning av prov, fältmätningar, filtrering m m) ska meddelas projektledningen under provtagning, så att beställaren har möjlighet att göra eventuell AE

91 Kontrollprogram vid f d Klippans läderfabrik 2 (2) Rutinbeskrivning för provtagning version tilläggsbeställning. Avvikelser ska kommenteras i fältprotokoll under Anmärkningar och i kvartalsrapport. Rutiner för hantering av prover För hantering i fält se ovan. Vi ankomst till kontor görs en noggrann genomgång av insamlade provflaskor mot fältprotokoll. Projektspecifika orderblanketter till ALS fylls i och läggs i packlåda tillsammans med insamlade prover. Till orderblanketten biläggs en tabell aktuella analyser tillsammans med projektets benämning på undersökningspaketen (G1, G2 o s v) samt med total omfattning (antal prover) som totalt skickas in i aktuell provtagningsomgång. Nya kylklampar läggs i lådorna strax före hämtning. Hänvisning till andra dokument: - Fältprotokoll för grundvatten: LF_Blanketter.xlsx - Utrustningslista: utrustningslista.doc - Orderblankett: orderblankett_dagvatten.xlx - Bilaga 1 till orderblankett: Klippan ALS_bilaga 1.xlsx AE

92 Bilaga 4c Kontrollprogram vid f d Klippans läderfabrik 1 (2) Rutinbeskrivning för provtagning version Rutinbeskrivning ytvatten För beskrivning av övergripande projektrutiner och kvalitetsaspekter, se Kvalitets- och miljöplan (Kvalitets_miljöplan_läderfabriken.pdf). Förberedelser Beställ provkärl, etiketter, sprutor och filter av ALS i minst en vecka före provtagning (kontaktperson Kent Utterström). Vid provkärlens ankomst, kontrollera att rätt antal skickats med marginal. Kontrollera att all utrustning finns på plats och fungerar (utrustningslista.doc) Kalibrera ph-meter på lab före provtagning. Skriv ut fältblanketter för aktuella medium för provtagningsrundan (LF_Blanketter.xlsx) och kopiera till vattentåligt papper. Skriv ut projektspecifik orderblankett till ALS (orderblankett_ytvatten.xlsx) och se till att frysklampar finns i frysen dagen innan provtagning. Meddela tidpunkt för provtagning till projektledningen, Klippan kommun, dagarna innan provtagning. Uttag av prov, fältmätningar Med hjälp av fältprotokoll görs kontroll av vilka undersökningspaket som ska genomföras (Y1, Y2 o s v). Aktuella flaskor tas fram och märks med provpunktsnummer, projektnamn (Klippan Läderfabrik), typ av medium, datum och provtagarens initialer. Prov tas ut med hämtare så långt ut i ån som möjligt. Allmänna uppgifter om väderlek, instrument m m förs in i fältprotokoll Provtagningsflaskor och korkar sköljs två gånger Flaskor för metallanalys hanteras med plastpåsar Flaskor fylls helt Insamlade prover läggs omedelbart i kylväska Provflaskor bockas av i fältprotokoll Fältinstrument sköljs med provvatten Fätmätningar (temp, ph, konduktivitet) antecknas i fältprotokoll Fältinstrument kalibreras mot kalibreringslösningar (ph-meter) på morgonen innan provtagning. Fältinstrument (ph-meter och konduktivimeter) kontrolleras mot kontrollösning före och efter provtagning. Syrgasmätaren kontrolleras fortlöpande under provtagningsdagen. Rutiner för hantering av prover För hantering i fält se ovan. Vi ankomst till kontor görs en noggrann genomgång av insamlade provflaskor mot fältprotokoll. Projektspecifika orderblanketter till ALS fylls i och läggs i packlåda tillsammans med insamlade prover. Till orderblanketten biläggs en tabell aktuella analyser tillsammans med projektets benämning på undersökningspaketen (G1, G2 o s v) samt med total omfattning (antal prover) som totalt skickas in i aktuell provtagningsomgång. Nya kylklampar läggs i lådorna strax före hämtning. AE

93 Kontrollprogram vid f d Klippans läderfabrik 2 (2) Rutinbeskrivning för provtagning version Rapportering av avvikelser Eventuella avvikelser i fält (problem med inhämtning av prov, fältmätningar, filtrering m m) ska meddelas projektledningen under provtagning, så att beställaren har möjlighet att göra eventuell tilläggsbeställning. Avvikelser ska kommenteras i fältprotokoll under Anmärkningar och i kvartalsrapport. Hänvisning till andra dokument: - Fältprotokoll för grundvatten: LF_Blanketter.xlsx - Utrustningslista: utrustningslista.doc - Orderblankett: orderblankett_ytvatten.xlx - Bilaga 1 till orderblankett: Klippan ALS_bilaga 1.xlsx AE

94 Bilaga 5a Uppdrag: Klippan Läderfabrik År: Månad: GRUNDVATTEN. Fas före sanering Provtagare: Syremätare: Slopevärde: PH/Redox-mätare: Kalibrering: VERSION Kond. Mätare: Kommentar: Väder: Lathund, rörvolym (liter per dm rör) Nederbörd Temp Rör 63 mm Ø 0,3 L/dm Alla (utom 9526) Väderlek före Övrigt Rör 50 mm Ø 0,2 L/dm GV9526 G1 Fältmätningar G2 (DOC, COD, NH4- N, Tot-N, Cl) G3 (Cr, As, Fe, Mn) Filtrering fält, kons. ALS Provpkt. Rördjup Filterl. Generell Prov- Datum Klock- Gvy Temp ph Kond Redox Syrehalt Anmärkning (m) (m) vattentillg. volym slag (m) ( C) (ms/m) 150 ml plast 125 ml rund 125 ml rund 150 ml (Cr 6+) (mv) (mg/l) GV1006 4,03 2 dålig GV9525 2,45 1 dålig GV1007 3,97 2 dålig GV9526 3,37 1 dålig GV9533 2,7 1 dålig GV1004 4,8 2 god GV105 4,8 2 god GV1005 5,05 2 god GV106 3,93 1 dålig GV104 4,5 2 måttlig GV103 2,94 1 dålig GV1002 7,05 2 god GV115 4,03 2 måttlig GV måttlig GV god GV god G4 (As, Pb, Cr-tot, Cr(6+), Fe, Mn, Cu, Ni, Zn, Cd, Hg) Filtrering fält, kons. ALS G5 Flödescell Sign: Datum:

95 Bilaga 5b Uppdrag: Klippan Läderfabrik År: Månad: DAGVATTEN. Fas före sanering VERSION Provtagare: Väder: Nederbörd Väderlek före Syremätare: PH-mätare: Kond. mätare: Temp Övrigt D1 D2 (turb,susp,toc, NH4-N, Tot-N) D4 (As, Cd, Cr tot, Cr-6, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn) Provpkt. D1001 D1002 D1003 D1004 D1005 D1006 D1007 D1008 D1009 D1010 D1011 ARV 1 Fältmätningar Typ brunn/rör Datum Klock- Flöde Temp ph Kond Anmärkning slag l/s ( C) (ms/m) 500 ml (susp) 250 ml (resten) 125 ml rund 150 ml (Cr 6+) brunn i gata betongbrunn i vägdike brunn i gräs, metallock betongbrunn i vägdike rörutlopp, 225 btg rörutlopp, 400 btg rörutlopp, 200 plast rörutlopp, 350 plast rörutlopp, 600 btg rörutlopp, 225 plast bäck uppstr damm rörutlopp, btg Datum: Sign:

96 Bilaga 5 c Uppdrag: Klippan Läderfabrik År: Månad: YTVATTEN. Fas före sanering VERSION Provtagare: Väder: Nederbörd Väderlek före Syremätare: PH-mätare: Kond. mätare: Temp Övrigt Y1 Y2 (turb,susp,toc, NH4-N, Tot-N) Y3 (As, Cd, Cr tot, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn) Fältmätningar Provpkt. Datum Klock- Temp ph Kond Filtreras ALS Anmärkning slag ( C) (ms/m) 500 ml (susp) 250 ml (resten) 125 ml rund 125 ml rund Y1001 Y1002 Y1003 Y1004 Datum: Sign: