Hållbarhet och affärsnytta inom samhällsbyggande
|
|
- Vilhelm Falk
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbarhet och affärsnytta inom samhällsbyggande COWI AB 1
2 Hur kan man skapa reellt långsiktiga lösningar? Vilka miljöcertifieringssystem finns som hjälp, och hur arbetar man konkret med dessa? Hur kan vi med hjälp av biobränslen finna hållbara energilösningar? Verktyg som gör det enklare att sätta relevanta och lönsamma mål. Johanna Millander, Anna Berggren, Sonja Blom 2
3 Hållbart samhällsbyggande på COWI Johanna Millander - Miljö, Risk och Säkerhet 3
4 Genom att klicka på rubrikerna visas kriterier för de olika ambitionsnivåerna MAJ 2013 VÄRDEBAROMTERN
5 5
6 6
7 En mer förutsägbar process 7
8 Fysikaliska variabler ljud luftkvalitet statisk elektricitet luftrörelse luftfuktighet temperatur färg form funktion belysning dagsljus 8
9 Energi och termiskt klimat 9
10 Dagsljusberäkningar Autodesk Ecotect Radiance BIM 2D Materialval Konstruktionsval Fönster Solavskärmning 10
11 Bioenergi på COWI Anna Berggren Gruppchef Bioenergi Industri 11
12 Lång erfarenhet nya marknader 60 års erfarenhet inom papper och massa-, kemi- och raffinaderiindustri används för att expandera inom bioenergi 12
13 Värdekedja för biobränslen RÅVARA PRODUKTIONS PROCESS PRODUKT COWI 13
14 Hållbar värdekedja för biobränslen Tillgänglighet råvara Logistik Näringsbalans Lagerplanering 360 Produkter Avsättning produkter och bi-produkter Avfallshantering Energi & vattenbalans Optimering och integrering Start-up stöd Prestanda verifiering Teknikval och utvärdering Lokaliseringsstudie Säkerhet Projektutförande Projektering Inköp Konstruktion Design inför investeringsbeslut Förprojektering 14
15 RÅVARA Idag Vegetabilisk olja Spannmål Organiskt avfall RÅVARA PRODUKTIONS PROCESS PRODUKT Framtid Skogsavfall Cellulosa i form av halm och gräs 15
16 RÅVARA RÅVARA PRODUKTIONS PROCESS PRODUKT Utmaningar Tillgänglighet Näringsämnen Logistik 16
17 Produktionsprocess Idag 1a generation Esterifiering Jäsning Rötning RÅVARA PRODUKTIONS PROCESS PRODUKT Framtid 2a generation etanol Förgasningstekniker Pyrolys 17
18 Produktionsprocess RÅVARA PRODUKTIONS PROCESS PRODUKT UTMANINGAR Teknikutveckling storskalighet Lönsamhet Investorer 18
19 Produkt Idag Biodiesel Etanol Biogas (CBG) RÅVARA PRODUKTIONS PROCESS PRODUKT Framtid 2 generationens etanol Syntetisk diesel DME/metanol Biogas (CBG & LBG) 19
20 Intressanta uppdrag Produktion av andra generationens bioetanol av halm 20
21 Intressanta uppdrag Produktion av biodiesel från tallolja 21
22 Intressanta uppdrag 22
23 Forskning och utveckling Energieffktiviseringe av vägar Bedömning av strategier för frihamnen Fytosanering Sonja Blom Divisionschef Miljö, Risk och Säkerhet 23
24 FOI PROJEKT INOM PORTFÖLJ 1, TRAFIKVERKET BESLUTSTÖDSVERKTYG ENERGIEFFEKTIVISERING AV VÄGAR Nelly Forsman & Yvonne Andersson-Sköld, COWI 24
25 FOI PROJEKT INOM PORTFÖLJ 1, TRAFIKVERKET Verktygets syfte Underlätta för en tydlig sammanställning av möjliga strategier, och deras inverkan på energiförbrukning kostnader andra aspekter underlag och ställningstagande som använts vid bedömningen 25
26 26
27 27
28 FOI PROJEKT INOM PORTFÖLJ 1, TRAFIKVERKET Metoden 1. Mål - t.ex. att öka säkerheten, att öka framkomligheten o.s.v. 2. Identifiera möjliga alternativ för att uppnå målet. 3. Beskriv alternativen t.ex. genom en enkel skiss och dragningar på kartunderlag, typ av material, behov av räcke eller andra åtgärder 4. Identifiering av konsekvenser för de olika alternativen 5. Utvärdering av de alternativ som beaktas 6. Underlag för beslut 28
29 FOI PROJEKT INOM PORTFÖLJ 1, TRAFIKVERKET Arbetsmetod 1 Steg 4 Identifiering av konsekvenser Alternativ Energi Kostnader Investeringsfas Nollalternativ Nyttjandefas Investeringsfas Alternativ 1 Nyttjandefas Investeringsfas Alternativ 2 Nyttjandefas Övriga aspekter Kommentar 29
30 FOI PROJEKT INOM PORTFÖLJ 1, TRAFIKVERKET Arbetsmetod 2 Steg 4 Identifiering av konsekvenser Matris 2B - Uppskattning och kategorisering av konsekvenser Åtgärd Hälsa och ekologi Naturresurser Sociala och ekonomiska aspekter Direkta Global uppvärmning Storskalig luftkvalitet* Lokal luftkvalitet* Andra miljökvalitetskon sekvenser Markresurser Energi Råvaror Välbefinnande/ upplevd välfärd kostnader av åtgärd/ konsekvens Socioekonomiska aspekter Skriv ut i A3 format. Liggande. Flexibilitet Investeringsfas Nollalternativ Nyttjandefas Investeringsfas Alternativ 1 Nyttjandefas Invetseringsfas Alternativ 2 30
31 FOI PROJEKT INOM PORTFÖLJ 1, TRAFIKVERKET Resultat och rapporter Rapport beslutsstödsverktyg Energieffektivisering av vägar Rapport Projektnummer: Guide till beslutsstödsverktyg Energieffektivisering av vägar Projektnummer:
32 BEDÖMNING AV STRATEGIER FÖR FRIHAMNEN 32
33 33
34 BEDÖMNING AV STRATEGIER FÖR FRIHAMNEN Methodology Frihamnen Climate senarios Statistical downscaling Regional Climate Group, GU Thermal comfort heat/cold stress Urban Climate Group, GU Air quality dilution/deposition processes VTI Flooding consequences SGI Stratified vulnerability analysis socio-economic consequence LiU Adaptation strategies All, Stakeholder involvement/dialogues 34 Multicriteria analysis Global/regional/local Short and long time COWI
35 BEDÖMNING AV STRATEGIER FÖR FRIHAMNEN Multi criteria analysis Health and environment Flooding Heat stress Local air quality Climate change Global warming Emissions Impacts water and soil Resources Energy Raw material Social and economical aspects Land use value Well being/perceived well fare Socio-economical aspects LCA 35
36 BEDÖMNING AV STRATEGIER FÖR FRIHAMNEN Global uppvärm ning Flexibilite Hälsa och miljö Resurser Sociala och ekonomiska aspekter t Storskalig Lokal luftkvalite luftkvalite Vattenkvalitet* t* t* Markkvalitet* Landresurser Energi Råvaror Välbefinnand e/ upplevd välfärd Direkta kostnader av åtgärd/ konsekve ns Socioekonomis ka aspekter Nollalternativ kort sikt ,5 lång sikt , ,875 Åtgärdsförslag 1 kort sikt , lång sikt , Åtgärdsförslag 2 kort sikt , lång sikt Åtgärdsförslag 3 kort sikt lång sikt Åtgärdsförslag 4 kort sikt lång sikt Åtgärdsförslag 5 kort sikt lång sikt Viktad bedömnining: genomsni tt
37 BEDÖMNING AV STRATEGIER FÖR FRIHAMNEN Resultat Förändrade risker - klimatförändringar översvämningar förväntas öka värmestress förväntas öka något lokal luftkvalitet påverkas Sårbarhet och andra sociala aspekter bör värderas med hänsyn till individers påverkan Involvera olika perspektiv (och representater som står för dessa) i planeringsprocessen Analyserade hanteringsalternativ Reträtt och försvar Urban geometri (bebyggelsens höjd och täthet) Vegetationens betydelse Rekommendationer 37
38 Sanering av jord med hjälp av växter 38
39 39
40 40
41 41
42 Tack för uppmärksamheten! Sonja Blom Johanna Millander COWI Anna Berggren 42
Vad du behöver veta om riskvärdering
Vad du behöver veta om riskvärdering Yvonne Andersson-Sköld Statens geotekniska institut, SGI www.swedgeo.se Innehåll Vad är riskvärdering? Varför beslutsverktyg? Metoder för riskvärdering När används
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri
Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen
Aktuell miljöforskning. NVF Nordiskt möte, Stykkishólmur Mats Gustafsson www.vti.se
Aktuell miljöforskning NVF Nordiskt möte, Stykkishólmur Mats Gustafsson www.vti.se Projekt Via Futura & Via Futura Concretis Studerar effekten av att slipa ytan på vägbeläggningar jämnare (buller, rullmotstånd,
Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg
Marknaden för biogasdrivna godstransporter Bo Ramberg bo.ramberg@huv.nu Biogas Väst Biogasens värdekedja Substrat Produktion Distribution Kunder Fordon Marint bruk Produktion - Energi - Process Fordon
Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:
. Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv
Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030?
Hållbara transporter - vad driver tunga fordon 2030? Haulage Construction Distribution Special purpose Network and services City and suburban Intercity and coach Used vehicles Engines Anders Folkesson,
Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin
Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara
Hållbarhet inom industri och politikens roll
Hållbarhet inom industri och politikens roll Per-Anders Widell,, 19 februari 2013 Energi 20% effektivisering till 2020 20% förnybar energi till 2020 Resurser Naturkapital och ekosystemtjänster ska prissättas
Fossilfritt Sverige 2
Fossilfritt Sverige 2 Deklarationen Klimatförändringarna är här, de är allvarliga och de påverkar alla både oss som lever nu och framtida generationer. De globala utsläppen måste snabbt minska för att
Varia 612. Matrisbaserat beslutsstödsverktyg för bedömning av miljö- och samhällsaspekter vid markanvändning
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Matrisbaserat beslutsstödsverktyg för bedömning av miljö- och samhällsaspekter vid markanvändning Yvonne Andersson-Sköld Helena Helgesson Anja
Finns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Vad händer i Gävleborg?
Vad händer i Gävleborg? Rapport från projektet RATT-X (Regionala Alternativa Teknologier för Trafiken i X-län) Söderhamn 2018-10-25 Energi- och miljöstrategi för transporter Om projektet Syftet med projektet:
Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?
Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045? Färdplaner för fossilfrihet 2 Rapport: Klimatneutral konkurrenskraft kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner 3 Frågeställningar
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
stadsklimatet värme och gröna strukturer
Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson Frågor: A C Finns verkligen ett
HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10
TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco
TEKNISKA LASTBILAR Johan Ameen - Scania Ken V.G Martinsen - Iveco TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW. Hållbara Transporter Utmaningen och Scanias mål Johan Améen Regional Manager, Sales & Marketing
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Handlingsplan för hållbart markbyggande
Handlingsplan för hållbart markbyggande för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggandet Foto: Leif Johansson / Scandinav bildbyrå Upplägg av presentationen SGI:s uppdrag för klimatanpassning
Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen
Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri Helena Ranängen Helena Ranängen Kvalitetsteknik och management Forskningsområde CSR i gruvindustrin Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
BioEnergi Kombinatet i Härjedalen
BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Krokig väg till framgång för talloljedieseln
Krokig väg till framgång för talloljedieseln ACP Evolution - från Idé till färdig diesel En saga om hopp och förtvivlan (eller, det var inte så lätt?) Preem AB Sören Eriksson Preem i siffror 2011 Omsättning
SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions
SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Initiativet Fossilfritt Sverige
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Initiativet Fossilfritt Sverige Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige Fossilfritt Sverige 3 Deklarationen Klimatförändringarna är här, de är allvarliga och de
Bioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Bioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Basprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg
från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Fossilfritt Sverige 2
Malin Strand Fossilfritt Sverige 2 Deklarationen Klimatförändringarna är här, de är allvarliga och de påverkar alla både oss som lever nu och framtida generationer. De globala utsläppen måste snabbt minska
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Lantbruk och landsbygd
Lantbruk och landsbygd En dag om Framtidens Lantbruk 18 oktober 2011 Richard Ferguson Cecilia Waldenström Gruppmedlemmar Cecilia Waldenström, Institutionen för Stad och Land Richard Ferguson, Institutionen
Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017
Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Dr. Mattias Svensson, Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017 Biogas från alla slags råvaror Den naturliga renhållaren
Skapa affärsnytta med Agenda 2030
Skapa affärsnytta med Agenda 2030 NMC Göteborg 2018-06-07 Anna Graaf Hållbarhetschef anna.graaf@white.se #whitearkitekter @whitearkitekter Söbadet, Köpenhamn Men HUR? Men HUR? Översätt till din kärnverksamhet.
2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Potential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum
Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen
Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB
Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet
Hur kan vi som bor och verkar i Gävleborg bidra till att minska utsläppen från transportsektorn? Resultat från projektet RATT-X
Hur kan vi som bor och verkar i Gävleborg bidra till att minska utsläppen från transportsektorn? Resultat från projektet RATT-X Karl Hillman (tekn dr), lektor i miljöteknik Högskolan i Gävle Miljövetenskap
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från
Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som
Energigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
På väg mot hållbarhet?
På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)
Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA) Viveka Palm, Adjunct Professor KTH Deputy Director Regions and Environment Statistics Sweden CREEA Compiling and Refining
Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?
Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB
Neova/Vapo Syntetdiesel 18.11.2008 Stefan Östlund Neova AB Råsjö Torv (Hudiksvall), grundat 1982 och SÅBI (Jönköping), grundat 1964 I bioenergibranchen sedan 70 talet Råsjö Torv + SÅBI = Neova 2006 Ägare
Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner
Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner (Cities capacity to manage climate vulnerability ) Anna Jonsson CSPR, Norrköping Om projektet Partners Centrum
Jord & mark - Vad pågår inom EU?
"On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial resistance, soil-borne diseases, contamination, nutrition and human health."
Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Energi i industri Nuläge och framtid
Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk
Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor
1(6) B EHOVSBEDÖMNING av miljökonsekvensbeskrivning Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor tillhörande tillägg till detaljplan för GRÖNDALEN inom Östra Eneby i Norrköping,
Biogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Växjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum
Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum Per Arfvidsson Lantmännens affärsportfölj skapar värde av åkermarken Lantmännen Växtförädling Utsäde och frö Insatsvaror
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte
Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel
Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:
Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?
Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin 2006-10-25 Agneta Persson WSP Environmental agneta.persson@wspgroup.se Hur väljer man den effektivaste utrustningen?
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Designfiktion: Skåne 2050 Tema: Cirkulär ekonomi
Designfiktion: Skåne 2050 Tema: Cirkulär ekonomi Är det självförsörjande samhället möjligt? Hemuppgift inför W2 Avdelningen för Regional utveckling, Region Skåne Cirkulär ekonomi i Skåne 2050 År 2050 har
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR
STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR Stockholm 23-24 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-28 1 Sebastian Dahlgren- Axelsson, Innovationsstrateg
Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Hållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar.
Hållbarhet Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar. Hållbarhetsarbetet har alltid varit en naturlig del av Castellums verksamhet.
Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group
Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i
Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS
Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle
Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle Samhälleliga utmaningar: Nyttiggörande och kunskapens roll Universitetsledningen Helena Lindholm Institution enhet avdelning Namn Horizon 2020: Ramprogram
Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24
Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara
Behovsbedömning Detaljplan för del av Rimbo-Tomta 7:1, Bålbroskogen i Rimbo Dnr: Ks:
Behovsbedömning Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg,
Sveriges läkarförbund
2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats
B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping
1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:
Stålbranschen arbetar utifrån ett ekosystemperspektiv exempel från företagen
Stålbranschen arbetar utifrån ett ekosystemperspektiv exempel från företagen EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH STÅLBRANSCHEN SSAB i Oxelösund skapar natur mitt på industriområdet - ökar biologisk mångfald och ger
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.
1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13
Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön
Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön Sammanfattning Goda kunskaper om det urbana klimatet är en förutsättning för att kunna planera för en god bebyggd
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Energihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Förnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Konkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme