Tillräknelighet.
|
|
- Emma Fredriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillräknelighet
2 Upplägg Tillräknelighet vad och varför inte? Övning Diskussion
3 Förutsättningar för straffansvar Aristoteles: Vi kan endast prisa eller klandra personer som har begått frivilliga handlingar. Frivilliga handlingar i sin tur, har två kännetecken: Ett kontrollvillkor: handlingen måste ha sitt ursprung i agenten. Det måste vara upp till agenten att handla, handlingen ska inte vara resultatet av yttre tvång. Ett epistemiskt (kunskaps-) villkor: agenten måste veta vad hon gör eller vilka effekter hennes handlande får.
4 Förutsättningar för straffansvar Aristoteles: Vi kan endast prisa eller klandra personer som har begått frivilliga handlingar. Frivilliga handlingar i sin tur, har två kännetecken: Ett kontrollvillkor: handlingen måste ha sitt ursprung i agenten. Det måste vara upp till agenten att handla, handlingen ska inte vara resultatet av yttre tvång. Ett epistemiskt (kunskaps-) villkor: agenten måste veta vad hon gör eller vilka effekter hennes handlande får.
5 The Insanity Defence Uttryck för en moralisk intuition: att det vore orättvist att straffa någon som, på grund av en mental sjukdom, inte förstod att handlandet var brottsligt.
6 The Insanity Defence The M Naghten rules (common law): To establish a defence on the ground of insanity, it must be clearly proved that, at the time of the committing of the act, the party accused was labouring under such a defect of reason, from disease of the mind, as not to know the nature and quality of the act he was doing; or, if he did know it, that he did not know he was doing what was wrong.
7 The Insanity Defence Model Penal Code (USA) ALI rule A defendant would not be criminally responsible if "as a result of mental disease or defect, he lacked substantial capacity either to appreciate the wrongfulness of his conduct or to conform his conduct to the requirements of the law.
8 The Insanity Defence Tyskland (Strafgesetzbuch 20): A person is not criminally responsible if at the time of the act, because of a psychotic or similar serious mental disorder, or because of a profound interruption of consciousness or because of feeblemindedness or any other type of serious mental abnormality, he is incapable of understanding the wrongfulness of his conduct or of action in accordance with his understanding.
9 The Insanity Defence Negativ definition Relevanta effekter Förmåga att förstå gärningens innebörd Förmåga att förstå att gärningen är fel (moraliskt och/eller juridiskt) Förmåga att anpassa sitt handlande efter förståelsen Effekter av vad? Mental disease or defect Psykossjukdom, förvirring, utvecklingsstörning Recognized medical condition (Law Commission, 2013)
10 The Insanity Defence Uttryck för en moralisk intuition: att det vore orättvist att straffa någon som, på grund av en mental sjukdom, inte förstod att handlandet var brottsligt.
11 Varför särbehandla? Olika förklaringsmodeller: Klassisk straffrätt, bakåtblickande: orättvist att straffa någon som inte kunde förstå eller kontrollera sitt handlande. Framåtblickande: prevention uppnås bättre om vissa särbehandlas. Sociologisk (Durkheim): Samhället behöver uppdelning i gott och ont, och undantag kan behöva göras i fall som vi inte kan/vill förstå som gott/ont. Social kontroll (Foucault): distinktionen frisk/sjuk är ett medel för staten att utöva kontroll över medborgarna. Kritisk straffrätt: Sätt att dölja/undkomma strukturella konflikter i rättsystemet, ideologiska och sociala konflikter medikaliseras. The wooden glove : straffrätten är ett trubbigt verktyg, undantag behövs för att hitta lösningar i enskilda fall.
12 Särbehandling av psykiskt störda lagöverträdare i Sverige Strafflagen (1946): 5:5 Ej må någon fällas till ansvar för gärning, som han begår under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av så djupgående natur, att den måste anses jämställd med sinnessjukdom.
13 Särbehandling av psykiskt störda lagöverträdare i Sverige Brottsbalken (1965): 30:6 För brott som någon begått under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av så djupgående natur, att den måste anses jämställd med sinnessjukdom, får rätten inte tillämpa annan påföljd än överlämnande till särskild vård, böter eller skyddstillsyn. Bör påföljd som nu sagts inte tillämpas ska den tilltalade vara fri från påföljd.
14 Att grunda en i så eminent grad empirisk och praktisk institution som ett straffsystem på en sådan metafysisk såpbubbla som viljefriheten (tillräkneligheten) går uppenbarligen inte längre för sig, så snart man upptäckte att grundbegreppet icke är av denna världen. (Olof Kinberg, 1930)
15 Varför avskaffades begreppet tillräknelighet? Strafflagberedningen (Karl Schlyter) SOU 1956:55 Skyddslag Skydd = samhället skulle skyddas mot brott, och lagöverträdare skulle skyddas från att begå nya brott. (Sundell 1998 s. 255) Straff skulle ersättas av vård och behandling. Alla påföljder skulle betraktas som samhällets skyddsåtgärder mot brott.
16 Kritik Praktisk kritik t.ex. tillfällig sinnesförvirring Principiell kritik utifrån skuldprincipen och konformitetsprincipen Sammanblandning av olika intressen: skydd, vård, ansvar och påföljd. Förslag att (åter)införa ett tillräknelighetsrekvisit: SOU 1988:7, SOU 1996:185, SOU 2002:3, SOU 2012:17
17 SOU 2002:3 Psykisk störning, brott och ansvar BrB 1 kap 2 a En gärning skall inte medföra ansvar för den som till följd av en allvarlig psykisk störning, en tillfällig sinnesförvirring, en svår utvecklingsstörning eller ett allvarligt demenstillstånd har saknat förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt. Ändring av fängelseförbudet 2008
18 SOU 2012:17 BrB 1 kap 2 a En gärning utgör inte brott om den begås av någon som till följd av 1. en allvarlig psykisk störning, 2. en tillfällig sinnesförvirring, 3. en svår utvecklingsstörning eller 4. ett allvarligt demenstillstånd har saknat förmåga att förstå gärningens innebörd i den situation i vilken han eller hon befann sig eller att anpassa sitt handlande efter en sådan förståelse.
19 En otillåten gärning begås Uppsåtsbedömning Uppsåt Fällande dom Ej uppsåt Frikännande Vårdbehov Ej vårdbehov Påföljd Rättspsykiatrisk vård Påföljd Böter/Fängelse Andra rättsverkningar (utvisning, skadestånd)
20 En otillåten gärning begås Tillräknelighetsbedömning Otillräknelig Tillräknelig Uppsåtsbedömning Uppsåt Ej uppsåt Frikännande Fastställelsedom Fällande dom Frikännande Påföljd (böter/fängelse) Andra rättsverkningar (utvisning, skadestånd) Särskilda skyddsåtgärder
21 Blir det en reform? Remissvar Positiva till införandet av ett tillräknelighetsrekvisit Tveksamma om praktiska konsekvenser Mycket tveksamma till delar av förslaget
22 Ur Lunds Universitets remissvar: Utredningens förslag förefaller inkonsekvent. Den principiella utgångspunkten, som vi delar, är att bristande tillräknelighet innebär att en gärning inte skall anses vara ett brott. Det förefaller med en sådan utgångspunkt märkligt att utredningens förslag till stora delar består av reglering med syftet att knyta starkt repressiva åtgärder till just sådana gärningar där ett sådant tillräknelighetsrekvisit inte är uppfyllt. Till skillnad från dagens straffrättsliga reglering ( ) så räcker det enligt utredningens förslag att någon har gjort sig skyldig till en otillåten gärning, för att personen ifråga ska kunna bli föremål för frihetsberövande i form av de föreslagna särskilda skyddsåtgärderna. Det räcker också, enligt utredningens förslag, med en otillåten gärning för att en person skall föras in i belastningsregistret vilket i sin tur har en icke ringa uppsättning repressiva rättsverkningar. Utredningens förslag att knyta rättsverkningar till begreppet otillåten gärning riskerar alltså att förskjuta straffsystemet i en mer repressiv riktning. Detta är en följd av att vissa för den enskilda starkt ingripande rättsverkningar knyts till ett begrepp, otillåten gärning, som vare sig förutsätter tillräknelighet eller personlig skuld. Vi ställer oss kritiska till en sådan förskjutning.
23 Alternativ A defendant is not guilty by reason of insanity if, at the time of the offense, the defendant was so extremely crazy and the craziness so substantially affected the criminal behavior that the defendant does not deserve to be punished. Morse, Stephen J. "Excusing the crazy: The insanity defense reconsidered." S. Cal. L. Rev. 58 (1985): 777.
24 Exempel från praktiken
25 Fall 12 Personlighetsförändring orsakad av traumatisk hjärnskada; svår mental retardation Våldtäkt, sexuellt ofredande RPU: "X har habituellt, på grund av den omfattande hjärnskadan, en total oförmåga att kontrollera sina handlingar och han har en dokumenterat svår utvecklingsstörning som gör att han inte kan reflektera över vad som är rätt och fel.", "Avseende frågan om insikt står det helt klart att X till följd av en svår mental retardation inte har begrepp om vad som är otillåtet. Således är teamets samfällda bedömning att X helt saknar insikt i innebörden av gärningarna."
26 Fall 12 Personlighetsförändring orsakad av traumatisk hjärnskada; svår mental retardation Våldtäkt, sexuellt ofredande RPVS RPU: Dom: "X har habituellt, på grund av den omfattande hjärnskadan, en total oförmåga att kontrollera sina handlingar och han har en dokumenterat svår utvecklingsstörning som gör att han inte kan reflektera över vad som är rätt och fel.", "Avseende frågan om insikt står det helt klart att X till följd av en svår mental retardation inte har begrepp om vad som är otillåtet. Således är teamets samfällda bedömning att X helt saknar insikt i innebörden av gärningarna." "Straffvärdet är så högt att det krävs mycket starka skäl att välja annan påföljd än fängelse. "Undersökningsteamet har förklarat sig vara helt enigt i de angivna bedömningarna och även om att X:s låga mentala nivå medför att det råder ett absolut fängelseförbud."
27 Fall 134 RPU: Lindrig mental retardation (Aspergers syndrom) Falsk tillvitelse Det som talar för att X haft en sådan insikt är att hon själv uppger att bakgrunden var någon form av besvikelse eller frustration riktad mot målsägarna, och det ligger i gärningens karaktär att den tycks vara avsedd att ställa till någon form av problem. Eftersom det är i viss mån tidskrävande att anmäla ett brott, och det innefattar kommunikation snarare än praktisk handling, kan inte bara impulsivitet ligga bakom. Det som talar emot en sådan insikt är framför allt Xs genomgående oförståelse för hur samhället är uppbyggt, och hennes väldokumenterade svårigheter med konsekvenstänkande. Vilket som helt juridiskt resonemang kommer att gå henne förbi. Gärningens syfte kan ha varit att väcka uppmärksamhet för den egna saken, snarare än att rikta sig mot målsägaren.
28 Fall 134 RPU: Lindrig mental retardation (Aspergers syndrom) Falsk tillvitelse RPV Det som talar för att X haft en sådan insikt är att hon själv uppger att bakgrunden var någon form av besvikelse eller frustration riktad mot målsägarna, och det ligger i gärningens karaktär att den tycks vara avsedd att ställa till någon form av problem. Eftersom det är i viss mån tidskrävande att anmäla ett brott, och det innefattar kommunikation snarare än praktisk handling, kan inte bara impulsivitet ligga bakom. Det som talar emot en sådan insikt är framför allt Xs genomgående oförståelse för hur samhället är uppbyggt, och hennes väldokumenterade svårigheter med konsekvenstänkande. Vilket som helt juridiskt resonemang kommer att gå henne förbi. Gärningens syfte kan ha varit att väcka uppmärksamhet för den egna saken, snarare än att rikta sig mot målsägaren. Dom: "Tingsrätten anser inte att X hör till den kategori mest psykiskt störda för vilka ett absolut fängelseförbud föreligger
Fri vilja och tillräknelighet enligt Kinberg
Fri vilja och tillräknelighet enligt Kinberg Medeltidsmuseet, Stockholm 16.5.2018 Christer Svennerlind christer.svennerlind@gmail.com Strafflagen 1865 Reviderade lydelsen fr.o.m. 1921 5 kap. Om särskilda
Psykiatrilagsutredningen
Malmö den 17 oktober 2012 Betänkandet (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Lämnades till ansvarig minister den 3 april 2012 Innebär ikraftträdande tidigast den
Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m.
Psykiatrilagsutredning en Ny svensk lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård m.m. Trondheim den 14 november 2013 Betänkandet (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd
Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17)
YTTRANDE 1(4) Socialdepartementet Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar, och samhällsskydd (SOU 2012:17) Sammanfattning Utredningen föreslår omvälvande förändringar vars konsekvenser är mycket
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics)
Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics) Tes: Lagstifaren är på rätt spår, vi bör avskaffa rättspsykiatrin Kvalifikation
Betänkande av Psykiatrilagsutredningen, Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
YTTRANDE 1 (10) Socialdepartementet 103 30 Stockholm Betänkande av Psykiatrilagsutredningen, Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) S2012/2766/FS Sammanfattning Hovrätten
Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd
Datum 2012-11-12 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd Region Halland har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Psykiatrin
Påföljd för psykiskt störda lagöverträdare. Grupp 4 Andreas Briselius, Johan Larsson, Moa Larsson och Sanna Nilsson
Påföljd för psykiskt störda lagöverträdare Grupp 4 Andreas Briselius, Johan Larsson, Moa Larsson och Sanna Nilsson Metod, syfte, frågeställning Metod Rättsdogmatisk metod Praktiskt perspektiv Fiktiv person,
Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5
2007-05-07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 Förslagen i promemorian Utredningen har haft i uppdrag
Tillräknelighet & Ansvarsförmåga
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Christofer Linder Tillräknelighet & Ansvarsförmåga - En kritisk granskning av SOU 2012:17 LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
Yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen
Stockholm den 5 november 2012 Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande (SOU 2012:17) Psykiatrin och lagen Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har beretts
Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,
1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Amanda Cederholm. Tillräknelighet - Var det bättre förr?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Amanda Cederholm Tillräknelighet - Var det bättre förr? LAGM01 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Helén Örnemark Hansen
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 september 2012 B 4735-11 KLAGANDE FS Ombud och offentlig försvarare: Advokat AR MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
I hvilken utstrekning bør psykiske lidelser hos gjerningspersonen medføre straffrihet? Chefsrådman Stefan Reimer, Sverige
I hvilken utstrekning bør psykiske lidelser hos Chefsrådman Stefan Reimer, Sverige I hvilken utstrekning bør psykiske lidelser hos I hvilken utstrekning bør psykiske lidelser hos Chefsrådman Stefan Reimer,
Regeringens proposition 2007/08:97
Regeringens proposition 2007/08:97 Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare Prop. 2007/08:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Beatrice
Psykisk störning, brott och ansvar Tillräknelighet såsom ett krav för straffrättsligt ansvar och konsekvenserna av detta
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Lisa Eriksson Psykisk störning, brott och ansvar Tillräknelighet såsom ett krav för straffrättsligt ansvar och konsekvenserna av detta Examensarbete 20 poäng
Rättspsykiatri 20131016
Rättspsykiatri 20131016 Andra Mosebok 21:12-13 Den som slår någon, så att han dör, han skall straffas med döden. Men om han inte eftertraktade den andres liv, utan Gud lät denne av misstag träffas av hans
I hvilken utstrekning bør psykiske lidelser hos gjerningspersonen medføre straffrihet?
I hvilken utstrekning bør psykiske lidelser hos Chefsrådman Stefan Reimer, Sverige Frågan om psykiskt störda lagöverträdares straffrättsliga ansvar tillhör de svåraste och mest komplexa inom straffrätten.
Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17) Utdrag från Förslag och bedömningar i utredningen som är kommenterade i Region Skånes remissvar
Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17) Utdrag från Förslag och bedömningar i utredningen som är kommenterade i Region Skånes remissvar Det som benämns vårt förslag respektive vår bedömning är utredningens
BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN
BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms
Vad gör vi med de otillräkneliga?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Frida Wester Vad gör vi med de otillräkneliga? En rättshistorisk studie av synen på straffansvar och påföljdsreglering för psykiskt störda lagöverträdare LAGF03
KS /2012 Remiss av Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.6-0379/2012 SID 1 (6) 2012-06-11 Handläggare: Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 156 Till Socialnämnden KS 001-833/2012
Psykisk störning och samhällsskydd
Juridiska institutionen Höstterminen 2013 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Psykisk störning och samhällsskydd Finns det ett behov av att kunna skydda samhället mot vissa särskilt farliga individer?
Fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare
Juridiska institutionen Göteborgs Universitet Juristprogrammet VT 2010 Fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare Tillämpade studier 30 poäng Författare: Maria Johansson Handledare: Gösta Westerlund
Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken Ärendenr HSN 2012/251 1 (6) Handlingstyp Remissvar Datum 21 september 2012 Till Socialdepartementet Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar
Straffansvar Ursäktande omständigheter
Straffansvar Ursäktande omständigheter Upplägg Brottsbegreppet lite repetition Förutsättningarna för personligt ansvar Uppsåt (lite repetition) Medvetenhetsbegreppet och Rödeby Ursäktande omständigheter
Otillräkneliga eller allvarligt psykiskt störda lagöverträdare - Vilka psykiskt störda lagöverträdare som bör särbehandlas, och framför allt hur
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Kristina Wanhainen Otillräkneliga eller allvarligt psykiskt störda lagöverträdare - Vilka psykiskt störda lagöverträdare som bör särbehandlas, och framför allt
Sex ska vara frivilligt
Sex ska vara frivilligt - en presentation av den nya sexualbrottslagstiftningen Louise Lundqvist, jurist louise.lundqvist@brottsoffermyndigheten.se Uppdrag och målgrupp Regeringsuppdrag att ta fram en
Dnr Justitiedepartementet Stockholm
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Tillräknelighet för straffansvar
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds Universitet Anna Brandt Tillräknelighet för straffansvar En komparativ studie av Sveriges och Norges tillämpning av ett tillräknelighetskrav LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats
Tillräknelighetsbegreppet - och dess betydelse i straffrätten Johannes Aronsson
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Tillräknelighetsbegreppet - och dess betydelse i straffrätten Johannes Aronsson Examensarbete i straffrätt, 30 hp Examinator: Håkan Westin Stockholm, Vårterminen
IDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning)
IDEOLOGIER 3 nivåer NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning) NIVÅ 2 Domsnivån - Proportionalitet och humanitet NIVÅ 3 Verkställighet - Individualprevention och humanitet STRAFFMÄTNING
ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT
Martin Borgeke ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Innehall 7 Forkortningar 15 Introduktion 17 I Allman bakgrund och pafoljdsbestamningsprocessens struktur 23 1.1 Allmant
Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017
Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Ansvar utan ansvarsförmåga?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Tor Pöpke Ansvar utan ansvarsförmåga? En jämförande undersökning av allvarlig psykisk störning och tillfällig sinnesförvirring JUEN01 15 högskolepoäng Handledare:
Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)
R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för
Uppsåt och oaktsamhet
Uppsåt och oaktsamhet Annika Norée annika.noree@juridicum.su.se Disposition 1. Grundläggande principer 2. Uppsåt 3. Oaktsamhet 4. Misstag 5. Berusning och tillfällig sinnesförvirring Åter till brottsbegreppet
Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)
1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden
2009-07-03 meddelad i Alingsås
ALINGSÅS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1065-09 meddelad i Alingsås 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Louise Eriksson Åklagarkammaren i Borås Målsägande Sekretess, se bilaga 1 Särskild företrädare:
Den psykiskt sjukes ansvar
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jacob Lindblom Den psykiskt sjukes ansvar - Om tillräknelighet som förutsättning för straffrättsligt ansvar LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 december 2015 B 2351-15 KLAGANDE DKN Ombud och offentlig försvarare: Advokat BÅ MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Allvarlig psykisk störning, tillräknelighet och Flinkfallet
Allvarlig psykisk störning, tillräknelighet och Flinkfallet Christer Svennerlind I föreliggande artikel redogörs för och diskuteras svensk straffrätt med avseende på allvarligt psykiskt störda gärningsmän.
Svarsmall till skrivningen i straffrätt den 25 augusti 2016
Svarsmall till skrivningen i straffrätt den 25 augusti 2016 Betygsättning och resultat Vid rättningen av skrivningen har den fyrgradiga betygsskalan använts med betygen Ab (med beröm godkänd), Ba (icke
Avdelningen för JURIDIK. Straffrätt. Britta Forsberg C 430
Straffrätt Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Medverkan, försök, förberedelse och stämpling till brott Medverkan till brott Allmän medverkansbestämmelse BrB 23:4 Den som övertalat
Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften
Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen
Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd
RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har
Hur ska vi hantera de psykiskt störda lagöverträdarna inom rättsystemet? En analys av 2008 års reform
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofie Jeppsson Hur ska vi hantera de psykiskt störda lagöverträdarna inom rättsystemet? En analys av 2008 års reform Examensarbete 30 poäng Handledare Helén Örnemark
Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)
Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5april 2007 B 788-07 KLAGANDE KS Ombud och offentlig försvarare: Advokat CS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån m.m.
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges
Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Straff i proportion till brottets allvar
Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag
Lag (1964:163) om införande av brottsbalken
Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 1555-12 KLAGANDE X Målsägandebiträde: Advokat UK Ombud: Jur.kand. AW MOTPARTER 1. JB Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang
Samverkan publika evenemang Tillsammans för trygga och säkra evenemang 1 Samverkansmodell Polis Arrangörer (om ej kommunen) Kommun Besökare Lägesbild Problembild (orsaksanalys) Åtgärdsplan (vem gör vad?)
Två HD-domar om ungdomstjänst
Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.
Psykisk störning och påföljderna - en hållbar modell?
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Psykisk störning och påföljderna - en hållbar modell? Johannes Ståhlnacke Examensarbete i ämnets namn, X hp Examinator: För- och efternamn Stockholm, Höst/Vårterminen
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Sammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2
Bilaga 2 Uppdraget Vi har haft i uppdrag att göra en översyn av de bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt
Ansvar, fri vilja och allvarlig psykisk störning - om den filosofiska inkonsekvensen i regleringen av psykiskt störda lagöverträdare
Ansvar, fri vilja och allvarlig psykisk störning - om den filosofiska inkonsekvensen i regleringen av psykiskt störda lagöverträdare Examensarbete allmän rättslära 30 hp, vt 2008 Nike Franklin Förkortningar
Den som är avvita, vare strafflös Om den straffrättsliga synen på psykiskt sjuka brottslingar de senaste hundra åren
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Elin Gustafsson Den som är avvita, vare strafflös Om den straffrättsliga synen på psykiskt sjuka brottslingar de senaste hundra åren LAGF03 Rättsvetenskaplig
EA./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-10-03 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2013-09-10 B 4135-13 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM EA./. riksåklagaren
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Är lagen otillräcklig för de otillräkneliga? Om straffbarheten för psykiskt störda lagöverträdare
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Lisa Hammarlund Är lagen otillräcklig för de otillräkneliga? Om straffbarheten för psykiskt störda lagöverträdare LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats
Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430
Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt
Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto
29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014
Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Allvarlig psykisk störning en svår rättspsykiatrisk bedömning Skillnader mellan svenskar och invandrare och mellan kvinnor och män analyserade
originalstudie Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Allvarlig psykisk störning en svår rättspsykiatrisk bedömning Skillnader mellan svenskar och invandrare och mellan kvinnor
Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage
Fengsels- och sikkerhetspsykiatri i Sverige Henrik Belfrage 2015 Fängelse: Normaliseringsprincipen Konsultpsykiatri Rättspsykiatrisk vård Domstolen dömer till rättspsykiatrisk vård Allvarlig psykisk störning
Det man inte vet, det lider man inte av
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Wellenstam Det man inte vet, det lider man inte av En studie av förhållandet mellan tillfällig sinnesförvirring och allvarlig psykisk störning i svensk
HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om grov misshandel
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 mars 2011 Ö 5374-10 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Yttrande "Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m.
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22 Yttrande
Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag
Lag och Rätt 7E I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skriva lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 5060-08 KLAGANDE DI Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån ÖVERKLAGADE
Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Tova Bennet. Medvetenhet. det juridiska ansvarets yttersta gräns. Examensarbete 30 högskolepoäng
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Tova Bennet Medvetenhet det juridiska ansvarets yttersta gräns Examensarbete 30 högskolepoäng Per Ole Träskman Straffrätt VT 11 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING
Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.
R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2017 B 3878-15 KLAGANDE BH Ombud och offentlig försvarare: Advokat JN MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Upphovsrättsintrång
Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2008 Rapport nr. 500 Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare Petra Nordmark Andreas Westerlund Sammanfattning För
MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI
MEDIAS RAPPORTERING OM RÄTTSPSYKIATRI David Lerdell 27 november 2012 2/23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Om begreppet "rättspsykiatrisk undersökning"... 3 Begreppet personutredning i brottmål ( 7-undersökning)...
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-06-25 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Enligt
Varför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
807,,9:/.0/74$/>71.0!8,2!05,,A!()!4.0!7/!8$))$!+7)+4?!Q.+!4.0!9:,>./!>*!/.4$+!$1!"!#$%!&'! #())*+$,,$-.+A!$00!4.+!#(+80.,,$05(+.+!7/!(05,,20.+?!!
"#$%&'(&%) Lagreglerna om jäv för offentliganställda finns bland annat i förvaltningslagen. Reglerna talar om när en anställd eller ledamot ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att dennes opartiskhet
1. Inledning. 2. Motivering
Kod: 277 Dominik Zimmermann 1 1. Inledning Såsom framgår av uppgiftsbeskrivningen har Dragan befunnits ansvarig för misshandel av normalgraden (BrB 3:5) i ett fall och för grov stöld (BrB 8:4) i två fall.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens
Yttrande över departementspromemorian Ett särskilt tortyrbrott, Ds 2015:42
Stockholm den 14 januari 2016 Till Justitiedepartementet Diarie nr: Ju2015/06480/L5 Yttrande över departementspromemorian Ett särskilt tortyrbrott, Ds 2015:42 Sammanfattning Civil Rights Defenders tillstyrker
Stockholm den 15 november 2012
R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin
Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2016-12-01 Dnr 391-16 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Inledning
Examensarbete Straffrätt 20 p, Ht 2005 Ambjörn Essén. Det svenska fängelseförbudet och bevisvärderingen av rättspsykiatriska sakkunnigutlåtanden
Examensarbete Straffrätt 20 p, Ht 2005 Ambjörn Essén Det svenska fängelseförbudet och bevisvärderingen av rättspsykiatriska sakkunnigutlåtanden Innehållsförteckning 1. Inledning s. 4 2. Bakgrund s. 6 2.1