Årsberättelse 2017 Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2017 Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål"

Transkript

1 Årsberättelse 2017 Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål

2 Annual report 2017 in English To read the annual report in English, please use the QR-code below or visit our website: 2

3 Innehåll Ordförandens förord... 4 Några ord från projektledaren... 5 Om oss R - en princip för etiska djurförsök...7 De 3 R:en...7 Historik...7 Nationella kommittén Sveriges 3R-centers styrgrupp...7 Sveriges 3R-center Nationella kommitténs verkställande organ...8 Nationella kommitténs rådgivande utskott...8 Brukarutskottet...8 Etik- och utbildningsutskottet...8 Arbetet under året Rättsliga förutsättningar och styrdokument Föreskriftsarbete Kollektivt beslutsfattande Besluts- och arbetsordning Nationella kommitténs sammanträden under året Invigning av 3R-centret Framtagande av råd Projekt om märkning av fisk Projekt om grupphållning av mushanar R-centrets roll som kommunikationscentral R-centrets symbol R-centrets hemsida Enkätundersökning till försöksledare om 3R Samarbete med djurskyddsorganen Kommunikation med djurskyddsorganen Möte med djurskyddsorganen Arbete med de regionala djurförsöksetiska nämnderna Utbildning för ledamöter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna Samarbete med myndigheter som har 3R-strategier Konferenser och möten Konferenser och möten Scand-LAS 47:e årliga möte :e världskongressen om alternativa metoder: The 3Rs in action Norecopas 10-årsjubileum Swetox konferens - Framtidens forskning med djurförsöksfria metoder Norecopas konferens om 3R i viltforskning Danmarks 3R-centers symposium Veterinärkongressen Vetenskapsrådets försöksdjursdag Fler konferenser i korthet

4 Ordförandens förord Arbetet med 3R - Replace, Reduce och Refine - innebär att vi så långt det är möjligt ska ersätta djurförsök, vilket också är målsättningen i EU:s försöksdjursdirektiv 2010/63/EU. En minst lika viktig del i 3R-arbetet, som jag ser det, är att förbättra de djurförsök som genomförs. Här ser jag en stor vinst för både forskningskvalitén och djurens välfärd. Vi lever i en spännande tid där nya metoder utvecklas i takt med att vi ser ständiga förbättringar av redan existerande metoder, som i framtiden kan leda till att färre djur används i försök och där djurens välfärd är i fokus i de djurförsök som genomförs. Inom forskarvärlden finns det idag en ökad oro för att forskningsresultat från djurstudier ibland är otillförlitliga. I synnerhet ifrågasätts användning av djurmodeller för att undersöka effekten av läkemedel som ska användas av människor. Jag är övertygad om att den Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och deras verkställande organ Sveriges 3R-center kan verka för en ökad samverkan mellan olika aktörer och kan bidra med att ta vara på goda exempel från försöksdjursverksamheterna, samt ta fram och sprida goda råd och riktlinjer för ett fortsatt effektivt 3R-arbete. Vi har under året lagt grunden för detta arbete. Vi har bland annat tagit fram rättsliga förutsättningar för Nationella kommittén och Sveriges 3R-center, skapat en webbplats för kommunikationsinsatser, fastslagit vår vision och tagit fram en symbol för Sveriges 3R-center. Alla dessa komponenter är viktiga förutsättningar för att få förtroende hos våra målgrupper, vilket också är viktigt för att framtida insatser ska få den spridning som fordras för ett effektivt 3R-arbete i Sverige. Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt och tacka ledamöterna i den Nationella kommittén och Sveriges 3R-centers personal som alla lagt ner mycket arbete och engagemang för att skapa en bra grund för det kommande 3R-arbetet. Jag ser nu med spänning fram emot nästa steg när centret övergår från projektform till aktiv förvaltning under Jag hoppas och tror att 2018 blir ett givande år där vi tillsammans med forskarkollektivet, intresseorganisationer, andra 3R-center och övriga aktörer fortsätter att öka tillämpningen av 3R-principen. Håkan Henrikson Ordförande 4

5 Några ord från projektledaren I april 2017 blev jag engagerad som projektledare för Jordbruksverkets projekt för bildande av ett kompetenscenter för 3R-frågor, vilket har finansierats sedan inträdet av 2017 och under 4 år framåt av riksdagen. Projektgruppen sammansatt av hängivna medarbetare har under året ägnat sig åt en mängd organisatoriska frågor, uppbyggnad av Sveriges 3R-center och organiserat flera möten för Nationella kommittén. Jag är särskilt stolt över att vi har skapat rättsliga förutsättningar för 3R-centrets framtida arbete, vi har även skapat en hemsida och en tydlig profil med en symbol som är lätt att känna igen. Tillsammans med Nationella kommittén har vi även tagit fram en gemensam vision som lyder Djurens välfärd i fokus och färre djur i försök. Årets viktigaste och största uppgift för projektet var invigningen av det nybildade kompetenscentret. Invigningstalade gjorde Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg och presenterade då även centrets officiella namn, Sveriges 3R-center och symbol. Under året har vi även hunnit med en hel del annat, vi har exempelvis deltagit på konferenser och kurser, haft möten med djurskyddsorganen och Nationella kommittén, anordnat kurser för de regionala djurförsöksetiska nämnderna, samt påbörjat analys av berörda myndigheters 3R-strategier. Jag vill passa på att tacka mina medarbetare på 3R-centret och ledamöterna i Nationella kommittén för deras arbete under året. Jag ser nu fram emot att under nästa år fortsätta det arbete som vi påbörjat. Jag upplever ett stort engagemang kring 3R-frågor idag och det finns en vilja till såväl nationellt som internationellt samarbete, något som jag med stor glädje ser att Sveriges 3R-center kommer att vara en naturlig del av. Torsten Jakobsson Projektledare i Sveriges 3R-center 5

6 Om oss 6

7 3R - en princip för etiska djurförsök Forskarna William Russel och Rex Burch formulerade principen om 3R redan 1959, i boken The principles of humane experimental technique. Deras idé var att på sikt ersätta djurförsök med djurfria metoder. Eftersom det inte kan ske omgående menade Russel och Burch att forskare hela tiden ska sträva efter att använda så få djur som möjligt och samtidigt arbeta för att lindra och förbättra djurens situation i försök. Idag finns de 3R:en införlivade i både svensk och europeisk lagstiftning som handlar om djurförsök. Det innebär att alla som arbetar med försöksdjur ska tilllämpa 3R-principen i sitt arbete. De 3 R:en Replace - ersätta: Att ersätta djurförsök betyder att du ersätter en forskningsmetod med levande djur med en alternativ forskningsmetod utan levande djur, men som ger motsvarande eller bättre information. Reduce - minska: Att minska antalet djur betyder att du använder färre djur i ett försök än vad som tidigare varit möjligt för att få en viss mängd information. Att minska antalet djur kan också betyda att du från ett och samma djur får mer information än tidigare. Refine - förfina: Att förfina djurförsök betyder att du arbetar för att minimera smärta eller lidande för djur i försök. Att förfina djurförsök kan också betyda att du ökar välfärden för djur som används i försök. 3R används synonymt med termen alternativa metoder. Historik 2011 gav regeringen Jordbruksverket, Nationellt centrum för djurvälfärd och Vetenskapsrådet i uppdrag att undersöka hur arbetet med alternativa metoder till djurförsök (3R) bör bedrivas i Sverige. Utredningen kom bland annat fram till att ett kompetenscenter för 3R-frågor borde bildas där olika aktörer kan mötas och driva 3R-frågorna framåt. Utredningens resultat behandlades i proposition 2013/14:41 Ändringar i djurskyddslagen fattade riksdagen beslut om att inrätta ett nationellt kompetenscenter för 3R-frågor och i slutet av 2014 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att inleda bildandet av Sveriges 3R-center beslutade riksdagen även att finansiera ett 3R-center med 15 miljoner kronor per år från 2017 till och med Nationella kommittén Sveriges 3R-centers styrgrupp Den Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, är en rådgivande instans som enligt EU:s försöksdjursdirektiv (2010/63/ EU) ska finnas i alla EU:s medlemsländer. Sveriges Nationella kommitté inrättades 2013, genom omvandling av Jordbruksverkets försöksdjursråd, dåvarande rådgivande organ i försöksdjursfrågor. Fram till juni 2017 var kommittén allsidigt sammansatt och innefattade representanter för myndigheter och organisationer. Följande ledamöter satt i kommittén under januari till juni Ordinarie ledamöter och ersättare (kursivt): Staffan Persson, Charloth Johansson (Djurens Rätt), Katarina Cvek (Etik- och utbildningsutskottet), Karin Gabrielson Morton, Jan-Erik Strömberg (Forska Utan Djurförsök), Anne Carlsson, Marie Steen (Handikappförbunden), Brun Ulfhake, Viveka Hillegaart (Karolinska Institutet), Lena Hellmér (Kemikalieinspektionen), Lars Magnus Bjursten, Maria Björkqvist (Lunds universitet), Marie Hornfelt (Läkemedelsindustriföreningen), Olof Leander (Länsstyrelsen), Erik Göransson, Kurt Ek (Regionala djurförsöksetiska nämnderna), Mats Sjöquist, Elin Spangenberg (Sveriges Lantbruksuniversitet), Solveig Tjäder, Anne Waldemarsson (Uppsala universitet), Karin Tegerstedt (Vetenskapsrådet), och Anders Forslid, Patricia Hedenqvist (Veterinärförbundet) 2017 ombildade Jordbruksverket Nationella kommittén så att den även fungerar som styrgrupp åt Sveriges 3R-center som i sin tur agerar som kommitténs verkställande organ. Kommittén är sammansatt av ledamöter från akademin, näringen och intresseorganisationer. Nationella kommittén från juni 2017 Ordförande Vice ordförande Håkan Henrikson (Jordbruksverket) Ledamöter Elin Törnqvist (Swetox) Karin Gabrielson Morton (Forska Utan Djurförsök) Katarina Cvek (Sveriges lantbruksuniversitet) Staffan Persson (Djurens Rätt) Mats Sjöquist (Nationellt centrum för djurvälfärd) Jan-Ingvar Jönsson (Vetenskapsrådet) Åke Bergman (Swetox) Åsa Holmgren (Medivir) Ingrid Eilertz (Jordbruksverket) Ersättare Anders Forslid (Lunds universitet) Viveka Hillegaart (Karolinska Institutet) Erika Roman (Uppsala universitet) Kristian Königsson (Karolinska Sjukhuset) Michael Axelsson (Göteborgs universitet) Leif Carlsson (Umeå universitet) Gunnar Cedersund (Linköpings universitet) Urban Höglund (Adlego Biomedical) 7

8 Ledamöterna har erfarenhet inom djurskydd, veterinärmedicin och olika forskningsområden med och utan användning av djur. Kommittén har åtta ordinarie ledamöter och åtta ersättare, samt en ordförande och en vice ordförande. Nationella kommittén ska främja och samordna arbetet med alternativa metoder till djurförsök tillsammans med berörda aktörer, exempelvis djurskyddsorgan, regionala djurförsöksetiska nämnder, myndigheter, forskare och intresseorganisationer. Nationella kommitténs uppgifter är att: ge råd åt de behöriga myndigheterna och djurskyddsorganen i frågor som rör införskaffande, uppfödning, hållande, skötsel och användning av djur i försök, utbyta information om arbetet i djurskyddsorganen, utbyta information om den etiska prövningen av djurförsök, samt dela med sig av bästa praxis inom den europeiska unionen. Rollen som 3R-centrets styrgrupp innebär att kommittén ska prioritera centrets arbete samt besluta om vilka råd som centret ska ta fram. Sveriges 3R-center Nationella kommitténs verkställande organ Sveriges 3R-center är verkställande organ till Nationella kommittén, vilket innebär att centret ska utföra merparten av kommitténs uppdrag. Centret ska: inhämta, tillhandahålla och aktivt sprida information om 3R, ge råd och rekommendationer om alternativa metoder, stödja myndigheter i deras strategiska arbete med 3R-frågor, främja gemensamt nyttjande av organ och vävnader, samt ta fram, bedöma och sprida bästa praxis i försöksdjursrelaterade frågor. Sammanfattningsvis arbetar Sveriges 3R-center för ökad djurvälfärd och för att färre djur ska användas i försök. Centrets uppdrag är att främja, underlätta och samordna arbetet med att ersätta djurförsök, minska antalet djur som används i försök och förfina försöken så att djuren utsätts för mindre lidande. Centret är en del av Jordbruksverket och är placerat i Jönköping. Medarbetare på Sveriges 3R-center under 2017 var projektledare Torsten Jakobsson, administratör Anna Heimersson och handläggarna: Cecilia Bornestaf, Anders Elmström, Karen Erlbacher, Stefan Lindblad, Per E Ljung, och Josefina Zidar. Nationella kommitténs rådgivande utskott Nationella kommittén har två utskott knutna till sig, ett brukarutskott och ett etik- och utbildningsutskott som bistår kommittén med expertkunskap. Brukarutskottet Brukarutskottet har som uppgift att stödja Nationella kommittén genom att ta tillvara försöksdjursanvändarnas kunskap och erfarenhet för att diskutera praktiska frågor kring och identifiera behov av åtgärder inom försöksdjursverksamheten. Det inrättades 2009 för att bistå Jordbruksverkets försöksdjursråd. I och med omvandlingen av försöksdjursrådet till Nationella kommittén 2013 blev brukarutskottet ett utskott till kommittén. Utskottet säkerställer ett effektivt djurskyddsarbete genom en god förankring av kommitténs arbete i verksamheten och genom att driva olika uppdrag från kommittén. Brukarutskottet hade under året två möten och var drivande i organisation och genomförande av mötet med landets djurskyddsorgan. Utskottet är sammansatt av föreståndare för stora försöksdjursverksamheter i Sverige. Etik- och utbildningsutskottet Etik- och utbildningsutskottet har som uppgift att hjälpa Nationella kommittén och de regionala djurförsöksetiska nämnderna i viktiga etiska frågeställningar, att se över och föreslå lämpliga utbildningsinsatser inom försöksdjursområdet och att bidra med omvärldsanalys angående dessa frågor. Det inrättades 2008 som stöd till Jordbruksverkets försöksdjursråd. I och med omvandlingen av försöksdjursrådet till Nationella kommittén 2013 blev etik- och utbildningsutskottet ett utskott till kommittén. Utskottet är delaktigt i nämndutbildningarna och driver olika uppdrag från Nationella kommittén. Under året hade utskottet två möten, deltog i mötet med landets djurskyddsorgan och ansvarade huvudsakligen för grundutbildningen av ledamöter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna. Utskottet består av olika kompetenser och företrädare för universiteten, djuretik, läkemedelsindustrin, djurskydd, djurvälfärd och veterinärmedicin. 8

9 Sveriges 3R-centers personal under Från vänster: Torsten Jakobsson, Karen Erlbacher, Anna Heimersson, Cecilia Bornestaf, Per E Ljung, Josefina Zidar och Stefan Lindblad. På bilden saknas Anders Elmström. Foto: Carl Johansson Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Från vänster: Leif Carlsson, Michael Axelsson, Viveka Hillegaart, Erika Roman, Mats Sjöquist, Gunnar Cedersund, Staffan Persson, Katarina Cvek, Anders Forslid, Ingrid Eilertz, Karin Gabrielson Morton, Åke Bergman, Håkan Henrikson, Elin Törnqvist. På bilden saknas: Kristian Königsson, Jan-Ingvar Jönsson, Åsa Holmgren och Urban Höglund. Foto: Carl Johansson 9

10 Arbetet under året 10

11 Rättsliga förutsättningar och styrdokument Föreskriftsarbete Jordbruksverket har under året arbetat med att skapa rättsliga förutsättningar för omorganisation och bildande av den nya Nationella kommittén och Sveriges 3R-center. I detta arbete har ingått att skriva föreskrifter om kommitténs sammansättning och arbetsformer. Föreskrifterna är beslutade och gäller från och med den 1 januari Kollektivt beslutsfattande Den Nationella kommittén fattar beslut genom så kallat kollektivt beslutsfattande. Denna beslutsform ska användas när flera personer tillsammans, i detta fall kommitténs ledamöter, fattar beslut under sittande sammanträde. Detta beslutsförfarande skiljer sig från det betydligt vanligare förfarandet där en ensam chefsperson fattar beslut på egen hand och det kollektiva beslutsfattandet ställer andra krav på formalia runt beslutsfattandet. Under året har vi därför tagit fram stöddokument som ska hjälpa kommitténs ledamöter att bevaka sina rättigheter och skyldigheter under beslutsfattandet. Detta har varit ett viktigt steg i strävan efter att rättssäkra kommitténs arbete. Besluts- och arbetsordning Jordbruksverket har också påbörjat arbetet med att ta fram besluts- och arbetsordning för kommittén och 3R-centret för att klargöra hur beslut tas och hur arbetet ska fördelas. Nationella kommitténs sammanträden under året Den Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål höll två sammanträden innan juni 2017, när den ombildades till att vara centrets styrgrupp. Den enskilt största frågan som togs upp under den här tiden var att ta fram förslag på sammansättning av den nya kommittén, tillika styrgrupp för Sveriges 3R-center. Kommittén behandlade dessutom ett flertal andra frågor som t.ex. initierandet av centrets invigning under hösten och planeringen inför deltagandet i världskongressen i Seattle. Under hösten höll sedan den nya kommittén tre sammanträden där bl.a. följande frågor behandlades: Kommunikationsstrategi för Sveriges 3R-center Utkast till verksamhetsplanering för 2018 Mötesformalia Framtida former för ev. expertgrupper inom kommittén Initierande av två projekt Fem av årets sex sammanträden var förlagda till Stockholm. Det sista sammanträdet för året hölls i Jönköping den 22 november, i anslutning till invigningen av Sveriges 3R-center. Detta blev ett längre tillfälle för ledamöterna och centrets personal att träffas, vilket gav en bra övergång från projektstadiet som vi befunnit oss i under 2017 till den linjeverksamhet som tar vid Utöver dessa sex sammanträden genomfördes även en endags workshop där kommitténs ledamöter och centrets personal gemensamt arbetade fram förslag på vision för Sveriges 3R-center. Visionen har senare beslutats av kommittén till Djurens välfärd i fokus och färre djur i försök. Utöver detta har kommitténs ledamöter vid flera tillfällen träffats i olika arbetsgrupper för att fullfölja sina åtaganden inom kommittén. Invigning av 3R-centret Den 21 november 2017 invigdes Sveriges 3R-center. Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg höll tal där han bland annat sade: -Nu kommer alla som arbetar med en försöksdjursverksamhet att ha någonstans att vända sig med 3R-frågor. Centret ska samordna de olika aktörerna inom försöksdjursverksamheterna och stimulera att vi lär av varandra internationellt och nationellt. På så vis kommer det att bli enklare att arbeta med alternativa metoder (3R). Tillsammans utvecklar vi vetenskapen och låter den genomsyras av 3R-principen. Sammanträdet i juni var ett gemensamt sammanträde för både den nya och den gamla kommittén där avtackning av avgående och välkomnande av nyutsedda ledamöter var delar av programmet. Leif Denneberg höll ett invigningstal. Foto: Anna Heimersson 11

12 Ett drygt 60 tal personer var på plats vid invigningen där Leif Denneberg till trumpetfanfar avtäckte och lanserade Sveriges 3R-centers symbol. Deltagarna fick tårta och alkoholfritt bubbel. Invigningen hölls i samband med Jordbruksverkets årliga djurskyddskonferens, där Sveriges 3R-center under eftermiddagen hade ett eget program där deltagarna fick lyssna till tre föreläsningar, en för respektive R: Professor Lisbeth E. Knudsen, ordförande för Danmarks 3R-center inledde med en föreläsning om hur arbetet med metoder som kan ersätta djurförsök ser ut idag. Filosofie doktor Maria Karlgren från Uppsala universitet berättade sedan om de metoder som hon använder i sin forskning för att minska användningen av djur i försök. Professor Adrian Smith, som arbetar på Norges 3R-center, Norecopa, belyste vikten av att arbeta för bättre djurvälfärd och för att djur ska utsättas för så lite lidande som möjligt i försök. Varje föreläsning följdes av en frågestund som leddes av moderator Torsten Jakobsson, projektledare för Sveriges 3R-center. Dagen avslutades med att Norecopa uppvaktade Sveriges 3R-center med ett norskt konsthantverk och önskade centret lycka till, med en förhoppning om gott samarbete. Framtagande av råd En av Nationella kommitténs uppgifter är att ta fram djurskyddsrelevanta råd i olika försöksdjursfrågor exempelvis rörande hållande, skötsel och användning av djur i försök. Som ett led i det arbetet har två arbetsgrupper tillsatts under året för att ta fram råd för märkning av fisk respektive grupphållning av mushanar. Projekt om märkning av fisk För att kunna studera och följa fiskars rörelsemönster, överlevnad och populationsstorlek behöver forskare på något sätt märka och följa frilevande fiskar. Även fiskar i laboratoriemiljö individmärks för att möjliggöra studier på individnivå. Det finns en uppsjö av fiskmärkningsmetoder som används runt om i världen. Sveriges 3R-center fick i juli 2017 in en förfrågan från Umeås djurförsöksetiska nämnd angående rekommendationer för märkning av fisk tillsammans med en fråga om hur olika metoder påverkar djurens välfärd. Nationella kommittén gav därefter 3R-centret i uppdrag att initiera ett projekt för att ta fram råd för fiskmärkning. Projektet kommer inkludera både frilevande fisk och fisk som lever i laboratorium. Projektgruppen kommer att sammanställa den forskning som finns på området och kommer att gå igenom redan existerande rekommendationer. Både för- och nackdelar med respektive märkningsmetod kommer att utvärderas med tanke på välfärd för fisken men även användarvänlighet för människa. Projektet kommer att pågå under Projekt om grupphållning av mushanar Ett av världens mest använda försöksdjur, musen, hålls på många försöksdjursanläggningar runt om i världen. Musen är ett socialt djur som i naturen lever i grupp. På försöksdjursanläggningar är dock aggressivitet hos mushanar som hålls i grupp ett vanligt förekommande problem, särskilt om de behöver separeras från varandra under vissa perioder, under försök eller inom aveln, och sedan sätts ihop igen. Aggression kan leda till slagsmål med allvarliga skador som följd. Det är därför inte ovanligt att mushanar ensamhålls. Isolering av mushanar där de helt saknar social kontakt har dock visat sig ha en negativ inverkan på både hälsa och välfärd. Problem med grupphållning av mushanar är inget som är unikt i Sverige utan är ett globalt problem som behöver uppmärksammas. Nationella kommittén har gett Sveriges 3R-center i uppdrag att ta fram råd för grupphållning av mushanar. Råden ska underlätta för användarna att säkerställa en så god djurvälfärd för mushanar som möjligt. Projektgruppen kommer att sammanställa den forskning som finns på området. Därtill kommer projektgruppen utnyttja den kunskap och de erfarenheter som finns bland landets forskare, försöksdjurstekniker och försöksdjursveterinärer för att ta fram råden. Projektet kommer att pågå under hela R-centrets roll som kommunikationscentral Under året har Sveriges 3R-center tillsammans med Nationella kommittén tagit fram en kommunikationsstrategi där vi tagit fram målgrupper för vår kommunikation och våra samarbeten. Vi ser kommunikation som ett centralt verktyg för att framgångsrikt kunna driva 3R-utvecklingen framåt där olika parter kommer att spela olika roller. 3R-centrets kommunikationsplaner och projekt kommer att öka 3R-medvetenhet och 3R-intresset hos viktiga målgrupper såsom myndigheter, forskare, företag, studenter etc. Vidare har Sveriges 3R-center med hjälp av en konsult tagit fram en symbol för centret. Symbolen skapar en profil för Sveriges 3R-center. Centret har också lanserat en ny webbplats och därmed påbörjat det viktiga arbetet att på ett enkelt sätt sprida relevant information till våra målgrupper. 3R-centrets symbol Med Sveriges 3R-centers symbol på plats finns nu en profil som är lätt att känna igen. Symbolen finns i svensk och engelsk version vilket gör det möjligt att marknadsföra centret både nationellt och internationellt. Symbolen kommer att användas i dokument, presentationer och på centrets hemsida. 12

13 Under uppbyggnaden har fokus legat på sidor med information om vad 3R är och varför det är viktigt att jobba med 3R. Vidare finns information om 3R-centret med historik, vision och mål med verksamheten. Det finns även beskrivningar av 3R-centrets och Nationella kommitténs uppdrag och organisatoriska struktur. Sveriges 3R-centers symbol. 3R-centrets hemsida En hemsida har skapats under året, en viktig kanal för spridning av information om 3R. Den ligger på Jordbruksverkets webbplats med egen ingångssida: www. jordbruksverket.se/3r. Vi har en bred målgrupp där både allmänhet och specialister inom området ingår. Därför strävar vi efter att sidor med grundläggande information skrivs på ett lättillgängligt sätt så att personer utan tidigare kunskap i ämnet kan ta till sig av informationen. Sidor som riktar sig till forskare med flera, som redan har goda kunskaper i ämnet, kan innehålla mer specialiserad information. Arbete har också påbörjats med att ta fram mer specialiserade sidor, exempelvis information om djurskyddsorgan, hur man söker forskningsmedel för projekt med anknytning till 3R samt länkar till andra organisationer som jobbar med djurskydd och 3R-relaterade frågor. Dessa sidor kommer färdigställas och publiceras i början av På hemsidan publicerar centret dessutom nyheter och sprider information om kurser och konferenser. Sveriges 3R-centers ingångssida. Så här ser hemsidan ser ut. 13

14 Enkätundersökning till försöksledare om 3R I november 2017 genomförde 3R-centret med hjälp av ett undersökningsföretag en webbaserad enkätundersökning. Genom undersökningen ville centret ta reda på hur 3R-principen tillämpas av forskare, vilka eventuella barriärer som finns som hindrar tillämpning av 3R, och hur forskare vill använda 3R-centret. Syftet med undersökningen var dessutom att få en baslinje att jämföra med om några år för att se om och hur tillämpningen av 3R förändras. Ambitionen var att skicka enkäten till alla försöksledare som ansökt om etiskt godkännande av djurförsök från och med september 2016 och tolv månader framåt. Av de 555 försöksledare som fick undersökningen svarade 215 (39 %) på enkäten. Mejladresser saknades till 34 stycken. Resultaten tyder på att försöksledare generellt är väl medvetna om 3R och att de tänker på 3R regelbundet. Många respondenter anser att brist på relevant forskning och teknisk innovation, samt jämförbarhet med andra data är stora hinder för att tillämpa 3R. Omkring en fjärdedel av respondenterna hade hört talas om Sveriges 3R-center före undersökningen. Drygt hälften av respondenterna tycker att det är viktigt att centret samlar in och sprider kunskap och erfarenhet från olika aktörer samt bistår de regionala djurförsöksetiska nämnderna med råd. Delar av resultaten från studien kommer under 2018 att presenteras på Scand-LAS årliga försöksdjurskonferens. Resultaten kommer även att publiceras i en rapport under Vidare kommer enkätsvaren analyseras närmare i ett examensarbete på mastersnivå under Samarbete med djurskyddsorganen Alla som använder, föder upp, förvarar eller tillhandahåller försöksdjur ska enligt djurskyddslagen (1988:534) ha ett djurskyddsorgan. Djurskyddsorganet ska verka för en god djurvälfärd i verksamheten, bland annat genom att ge personalen råd i djurskyddsfrågor (se figur 1). Nationella kommittén har i uppgift att stödja djurskyddsorganen genom råd och utbyte av information om arbetet i djurskyddsorganen. Kommunikation med djurskyddsorganen Som verkställande organ till den Nationella kommittén är en huvuduppgift inom 3R-centret att upprätta en bra kommunikation och möjliggöra ett gott samarbete med djurskyddsorganen. Som del i detta arbete har centret samlat in djurskyddsorganens kontaktuppgifter. Möte med djurskyddsorganen Den 14 juni 2017 organiserade Sveriges 3R-center tillsammans med brukarutskottet och etik- och utbildningsutskottet ett möte med landets djurskyddsorgan. Mötet hade till syfte att etablera kontakt och utveckla former för ett effektivt samarbete mellan djurskyddsorganen och 3R-centret som kommitténs verkställande organ. Mötet gav en möjlighet för alla närvarande att skapa kontakter, samla in ny kunskap samt få nya verktyg för att på ett bra sätt kunna utföra sina uppdrag. Inbjudan skickades till alla som har tillstånd att bedriva en försöksdjursverksamhet i Sverige. På mötet deltog 78 personer från drygt 20 olika djurskyddsorgan. 3R-centret presenterade sin roll som verkställande organ för den Nationella kommittén och sina tankar kring framtida samarbete med djurskyddsorganen. Figur 1. Djurskyddsorganets uppgifter: Djurskyddsorganet ska 1. ge råd till personal som hanterar djur i djurskyddsfrågor i samband med inskaffande, hållande, skötsel och användning av försöksdjur 2. ta fram respektive granska interna rutinbeskrivningar för övervakning, rapportering och uppföljning av djurens välfärd samt för det övergripande djurskyddsarbetet i verksamheten 3. aktivt verka för att god djuromsorg prioriteras inom verksamheten 4. ge personalen råd om hur de ska tillämpa kravet på att djurförsök ersätts med djurfria metoder, att antalet djur som används i försök blir färre och djurförsök förfinas så att djuren utsätts för mindre lidande, samt informera om den tekniska och vetenskapliga utvecklingen på detta område 5. följa utvecklingen och resultatet av de försök som bedrivs inom verksamheten avseende djurskyddseffekterna för de djur som används samt identifiera och ge råd om de faktorer som ytterligare bidrar till ersättning, begränsning och förfining 6. ge råd vid utplacering av djur i hem, inklusive lämpliga metoder för socialisering av de djur som ska utplaceras. 14

15 Under mötet hölls gruppvisa diskussioner om för djurskyddsorganen angelägna frågor. Bland annat framkom det önskemål om en vägledning eller mall för hur de ska arbeta med vissa ändringar i befintliga etiska godkännanden. Vidare diskuterades olika samarbeten mellan djurskyddsorganen och 3R-centret. De deltagande djurskyddsorganen uppskattade mötet och önskade flera sådana möten i framtiden. Nationella kommittén tillsammans med 3R-centret ser fram emot att fortsätta samarbetet med djurskyddsorganen. Arbete med de regionala djurförsöksetiska nämnderna I Sverige får inte djurförsök (med vissa undantag) utföras utan att de har prövats och godkänts från etisk synpunkt av en regional djurförsöksetisk nämnd. Den djurförsöksetiska prövningen ska säkerställa att försökets syften motiverar användningen av djur, att försöket är angeläget från allmän synpunkt och är motiverat bland annat av vetenskapliga skäl. I princip ska värdet av försöket vara större än det lidande djuren kan utsättas för, och det ska inte finnas något tillräckligt bra alternativ till att använda djur. Nationella kommittén har i uppgift att stödja de regionala djurförsöksetiska nämnderna i deras uppdrag. Ett led i detta arbete är en förbättrad utbildning för nämndledamöterna på 3R-området. Som kommitténs verkställande organ deltog Sveriges 3R-center i grundutbildningen för ledamöter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna. Samarbete med myndigheter som har 3R-strategier Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, Statens livsmedelsverk och Statens veterinärmedicinska anstalt har fått i uppdrag av regeringen att upprätta strategiska planer för respektive myndighets 3R-arbete. I strategin ska ingå hur myndigheterna avser att arbeta för att ersätta, begränsa och förfina försöksdjursanvändning enligt 3R-principen. Tanken är också att myndigheternas 3R-arbete ska synliggöras och bidra till en bättre helhetsbild på området. För att underlätta och harmonisera arbetet har regeringen föreslagit att Sveriges 3R-center ska bistå med stöd genom att exempelvis sammanställa och granska de 3R-relaterade aktiviteter myndigheterna har samt stödja myndigheterna i upprättandet av 3R-strategier, exempelvis genom att ta fram riktlinjer för vad strategierna bör innehålla. Regeringen föreslog även att 3R-centret bör ha till uppgift att sammanställa och analysera myndigheternas redovisningar. Under 2017 har centret påbörjat arbetet med att sammanställa och analysera myndigheternas 3R-strategier. Arbetet med att stötta myndigheterna med deras 3R-strategier kommer att vara en återkommande uppgift för centret. Utbildning för ledamöter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna Den oktober 2017 anordnade Nationella kommitténs etik- och utbildningsutskott tillsammans med Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) den årliga utbildningen i djurförsöksetisk prövning för ledamöter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna. Sveriges 3R-center var delaktiga i utbildningen som hölls i Uppsala för 26 kursdeltagare från alla de sex regionala nämnderna. Utbildningen inleddes med en översikt över försöksdjursverksamheten i Sverige och gällande lagstiftning. Kursen innehöll även föreläsningar i etologi, lidande och smärta samt information om de i djurförsök vanligast använda djurslagen såsom mus, råtta och fisk. Kursen tog även upp nämndernas arbetssätt samt vikten av etik, gruppdynamik och arbetsklimat i nämndarbetet. Detta kompletterades med gruppövningar inom lagstiftning, etisk bedömning och försökens svårhetsgrad. Kursen avslutades med en presentation av Sveriges 3R-center och tre föreläsningar, varav två om behovet av försöksmodeller samt en om alternativa metoder till djurförsök. Vi vill även i framtiden ha ett gott samarbete med nämnderna och ser till exempel fortsatt engagemang vid kommande utbildningar som en del av det arbetet. 15

16 Konferenser och möten 16

17 Konferenser och möten Nationella kommittén och 3R-centret har under året deltagit på flera konferenser och möten för kunskapsinhämtning, nätverkande och för att informera om vår verksamhet. På centrets hemsida publiceras konferensrapporter. Nedan följer korta sammanfattningar av dessa. Scand-LAS 47:e årliga möte Konferensen anordnades av Scand-LAS (Scandinavian Society for Laboratory Animal Science) i Köpenhamn den 31 maj-2 juni och hade temat: Do we need animal experimentation? Föreläsningar hölls kring en mängd ämnen, bland annat djurvälfärd, etik, smärta hos försöksdjur, och användning av försöksdjur i forskning om inflammatoriska sjukdomar, cancer samt inom toxikologi och säkerhetstester. Under konferensen hölls åtta workshops; representanter från Nationella kommittén deltog i Design och utvärdering av djurförsök, och representanter från Sveriges 3R-center deltog i Svårhetsgradsklassificering och rapportering enligt direktiv 2010/63/EU. Stort fokus på konferensen lades på diskussion om hur viktigt det är att välja rätt djurmodell så att resultaten blir relevanta för frågeställningen och även möjliga att översätta till användning på människor. Flera föreläsare poängterade vikten av god djurvälfärd. Man lyfte också vikten av träning av djur och personal inför försök; främst för djurens bästa men även för bättre forskningsresultat, bättre arbetsmiljö och tidsbesparing. Ett återkommande tema var vikten av bättre dokumentation och presentation av den forskning som sker. Idag publiceras artiklar som inte innehåller tillräckligt med information om försökens tillvägagångssätt vilket gör det svårt att bedöma resultaten och upprepa försöken. Bättre planering av försök, inklusive mer omfattande litteraturgenomgång efterlystes också. Omkring 460 personer var anmälda till konferensen. Nästa Scand-LAS-möte kommer att äga rum i Kristiansand, Norge den april :e världskongressen om alternativa metoder: The 3Rs in action Den augusti deltog Nationella kommittén och 3R-centret i världskongressen om alternativa metoder som hölls i Seattle för att inkludera forsknings världen i det 3R arbete som görs i Sverige. På kongressen deltog forskare, myndighetspersonal, företagsrepresentanter, intresseorganisationer och ett antal 3R-center. Föreläsningarna berörde en rad skilda ämnen och var grupperade inom åtta teman: etik, lärdomar, innovativa modeller för säkerhet och effektivitet, hållbarhet, systembiologi och big data, 3R i akademin, översättbarhet, förfining och djurvälfärd, samt globala samarbeten. Förutom föreläsningarna så fanns det ett stort antal postrar på plats. Nationella kommittén och Sveriges 3R-center presenterade en poster om vår verksamhet. Sveriges 3R-center och delar av Nationella kommittén framför postern som vi presenterade. Från vänster övre raden: Viveka Hillegaart, Torsten Jakobsson, Anders Elmström, Per E Ljung, Cecilia Bornestaf, Mats Sjöquist. Från vänster nedre raden: Katarina Cvek, Stefan Lindblad, Karen Erlbacher, Elin Törnqvist, Anna Heimersson och Karin Gabrielson Morton. Foto: Erik Petersson På kongressen poängterades att validering av alternativa metoder till djurförsök fortfarande tar mycket lång tid. När det gäller försök som utförs till följd av lagstadgade krav presenterades dock en hel del påbörjade samarbeten för att skynda på denna process. Angående minskning av antalet försöksdjur nämndes en del verktyg för en bättre försöksplanering och inom förfining låg fokus på nya metoder för att bedöma djurvälfärd och minska belastningen på djuren samt vikten av en omsorgskultur. Hela kongressen präglades av en positiv anda, en vilja till internationellt samarbete och ett stort engagemang i 3R-frågorna. Detta var mycket inspirerande. Omkring 600 personer deltog, varav fem stycken från Nationella kommittén och sju stycken från Sveriges 17

18 3R-center. Nästa världskongress hålls i Maastricht i Nederländerna, augusti Sammanfattningar från kongressen finns tillgängliga här: issue1.pdf Norecopas 10-årsjubileum Norecopa, Norges 3R-center, firade tio år Med anledning av det arrangerade de den 10 oktober 2017 en jubileumsdag i Oslo med återblickar kring Norecopas tio år och föreläsningar som blickade framåt. Dagen inleddes med att delar av Norecopas styrelse; sekreterare Adrian Smith tillsammans med ordförande Bente Bergersen, gav en bakgrund för och en tillbakablick på Norecopas första 10 år. Detta gjordes genom att de presenterade en jubileumsbok som tagits fram med anledning av jubiléet. Man presenterade även Norecopas PREPARE guidelines (Planning Research and Experimental Procedures on Animals: Recommendations for Excellence); riktlinjer för hur man kan gå tillväga när man planerar ett försök. Sedan följde fem olika föreläsningar som alla syftade till att blicka framåt mot kommande år. Representanter från Danmarks 3R-center och RSPCA, U.K. höll varsin föreläsning som belyste vad de 3R:en har betytt och kan komma att betyda, samt hur vi kan hjälpas åt i arbetet framöver. Ytterligare två föreläsningar var inriktade på modern teknik. Vidare fick åhörarna via länk även lyssna till en föreläsning om etiska aspekter inom bland annat bevarandearbete. Dagen avslutades med uppvaktning och jubileumstårta. Sveriges 3R-center uppvaktade Norecopa med en översättning av PREPARE guidelines till svenska samt en glasskål från Sverige. Föreläsningarna från dagen finns tillgängliga här: Swetox konferens - Framtidens forskning med djurförsöksfria metoder Utgångspunkten för dagen var Swetox vision om en kemikaliesäker värld och toxikologisk riskbedömning utan djurförsök. Exempel på hur olika toxikologiska tester redan ersatts av djurfria modeller presenterades. Bland annat presenterades hur djurfria allergitest, organ-på-chip respektive matematiska modeller kan användas i stället för djurförsök. Ett europeiskt samarbetsprojekt (EU-ToxRisk) vars mål är att leverera teststrategier som möjliggör pålitlig, djurfri riskbedömning av kemikalier belystes som bra exempel på stora samarbeten mellan EU-länder. Intresseorganisationen Forska Utan Djurförsök poängterade vikten av att mer pengar bör läggas på forskning inom 3R, och att tillämpningen av 3R inte minst är en ekonomisk fråga. Kemikalieinspektionen och Läkemedelsindustriföreningen pratade om vilken roll politiska beslutsfattare har gällande satsningar för nya djurfria metoder. Dagen avslutades med en paneldebatt där fyra politiker (M, C, V, KD) deltog. Samtliga var positiva kring tillämpningen av 3R och avsåg fortsätta driva frågan. Under dagen poängterade flera föreläsare att djurmodeller inte är speciellt träffsäkra och att djurfria modeller ofta är billigare och snabbare. Omkring 100 personer deltog på konferensen i Stockholm den 17 oktober. Norecopas konferens om 3R i viltforskning Norecopa anordnade den oktober 2017 en konferens om 3R i viltforskning på Oslo flygplats. Följande ämnen togs upp på konferensen: EU-lagstiftning och nationell lagstiftning och hur de tillämpas i forskning på frilevande djur Etik, hälsa och välfärd för djuren Nya tekniker, metoder och tillvägagångssätt Planering av viltforskning i fält Flera föreläsningar under konferensen berörde vilthälsa och övervakning av viltsjukdomar, något som är viktigt eftersom många av människans sjukdomar först uppträder hos djur. Under konferensens andra dag presenterades bland annat de riktlinjer för bättre försöksplanering som Norecopa tagit fram (PREPARE). Därefter följde en presentation om GPS-sändare och hur de påverkar djuren som bär dem. Flera deltagare ansåg att utformningen av GPS:erna och deras halsband sällan var anpassade för vilda djur. Cecilia Bornestaf från Sveriges 3R-center lämnar över en gåva till Norecopas sekreterare Adrian Smith. Foto: Anna Heimersson Ett nytt sätt att göra beståndsinventeringar av lodjur presenterades. Eftersom lodjur är svåra att inventera har man i Norge (och delar av Sverige) börjat använda kameror på utvalda stigar för att göra beståndsuppskattningar, något som verkar fungera väl. Under kon- 18

19 ferensen presenterades även olika immobiliseringstekniker och utmaningar med att jobba med vilda djur i fält. Vikten av veterinärkompetens togs upp och även trögheten att sprida nya, bättre metoder. Drygt 30 personer deltog på konferensen. De flesta presentationer som hölls under konferensen finns här: Danmarks 3R-centers symposium 2017 Danmarks 3R-center arrangerar årligen ett symposium med fokus på 3R. Under symposiet hålls korta forskningspresentationer från arbetsgrupper som det danska 3R-centret har finansierat helt eller delvis. Torsten Jakobsson, projektledare för Sveriges 3R-center, var inbjuden föreläsare vid årets symposium för att hålla en presentation om uppbyggnaden av det svenska 3R-centret. Årets symposium bjöd på en blandning av ämnen från in vitro modeller till nya djurfria undervisningsmodeller. En grupp forskare arbetade med att öka välfärden hos möss som används i smärtforskning. Målet var att hitta tekniker så att modelldjuret kan ges smärtlindring utan att påverka de forskningsparametrar som studien avser. Modeller som alternativ till levande djur för undervisning och träning av veterinärer presenterades: en plastinationsteknik där kadaver eller organ från organdonationer tas till vara och blir till undervisningsmaterial; samt en fullstor hästmodell med verklighetstrogna organ som kan användas vid palperingsträning. Vidare presenterades in vitro modeller för framtagning och produktion av vaccin samt datormodeller för att screena kemikalier som kan orsaka störningar i hormonsystemet. På symposiet som hölls den 7-8 november 2017 deltog ca 180 personer. Torsten Jakobsson presenterar Sveriges 3R-center på Danmarks årliga symposium. Foto: Kim Granli 19

20 Veterinärkongressen 2017 Sveriges veterinärmedicinska sällskap anordnar årligen en veterinärkongress. Årets kongress avhandlade i den allmänna inledningsdelen problematiken med antibiotikaresistens som ett hot mot framtida djurhälsa och djurvälfärd. Därefter erbjöds en rad parallella sessioner där Sveriges 3R-center deltog i försöksdjurssessionen. För att uppmärksamma 3R-centrets stundande invigning och uppstart hälsade Torsten Jakobsson välkommen till den här delen av kongressen. Professor Joseph Garner var inbjuden föreläsare från Stanford University och höll sammantaget fem inspirerande föreläsningar om vad vi kan lära från djurförsök om försöken planeras och genomförs på ett tillfredsställande sätt. Även Karolina Westlund som är etolog på Karolinska Institutet höll två föreläsningar om hantering av försöksdjur. Joseph Garner föreslog att forskning på försöksdjur ska utföras mer likt människostudier där man inkluderar ett större urvalsmaterial med kontroller från samma urval, detta för att få ett mer representativt urval än vad som idag är vanligt vid djurstudier. Genom att använda en bättre försöksdesign kan antalet djur som används i försök minskas. Fokus bör En expertpanel svarar på frågor om antibiotikaresistens på veterinärkongressen. Foto: Josefina Zidar 20

21 ligga på att validera de tester man gör för att försäkra sig om vad man studerar. Om små förändringar i försöksupplägget, exempelvis olika kön eller olika åldrar, leder till att resultatet ändras så är sannolikheten väldigt liten att det kan översättas och användas på människor, menade Garner. Karolina Westlund pratade bland annat om studier som visar att möss som hanterats i svansen uppvisar mycket mer frysbeteende dvs. djuren står blixtstilla, än djur som plockats upp i ett rör, vilket belyser vikten av bra hantering av försöksdjur. Kongressen hölls den 9-10 november På försöksdjurssessionen deltog ca 20 personer. Vetenskapsrådets försöksdjursdag Vetenskapsrådet arrangerar årligen ett seminarium om aktuella djurförsöksfrågor. Syftet med dagen är att ge myndigheter, forskare och andra intressenter tillfälle att presentera och diskutera aktuella frågor inom området. Seminariet är också ett tillfälle för de forskare som har fått forskningsbidrag från Vetenskapsrådet att presentera sina resultat. Fler konferenser i korthet Sveriges 3R-center har även deltagit vid länsstyrelsernas årliga konferens Länsveterinärdagarna som i år hölls i Västerås. Där kunde centret presentera sig för länsstyrelserna i den delen av konferensen som rör djurskydd och djurskyddskontroll. Vidare deltog 3R-centret vid Almedalsveckan i två seminarier rörande försöksdjursanvändning och djurfria modeller anordnade av Forska Utan Djurförsök respektive av Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige i samarbete. Där gavs även projektledare Torsten Jakobsson möjlighet till enskilt samtal med NCads (Nederländernas Nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapligt ändamål) ordförande Herman Koëter och flera försöksdjursengagerade riksdagsledamöter. Sveriges 3R-center har även deltagit vid ett av riksdagens lunchseminarier anordnat av ledamöter i utbildningsutskottet i samarbete med Forska Utan Djurförsök där frågan var hur vi kan främja djurfria modeller i den biomedicinska forskningen. I fokus under årets seminarium stod möjligheter att ersätta djurförsök och förbättring av försöksmodeller. Dessutom informerade Näringsdepartementet om arbetet med direktivet 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål på EU-nivå. Vidare informerade den Centrala djurförsöksetiska nämnden om sin verksamhet. Cecilia Bornestaf från Sveriges 3R-center presenterade centrets arbete under det gångna året. Seminariet avslutades med en etisk diskussion om forskning över landsgränser särskilt utanför Europa. Drygt 80 personer från forskningen, myndigheter och regionala djurförsöksetiska nämnder med flera deltog. 21

22 22

23 23

24 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: OVR442

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Synpunkter på förslagen i utredningen Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök (L 2012:1591).

Synpunkter på förslagen i utredningen Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök (L 2012:1591). p 2012-11-30 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslagen i utredningen Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök (L 2012:1591). Sammanfattning Forska Utan Djurförsök vill inleda

Läs mer

Katarina Cvek. Koordinator för försöksdjursfrågor, SLU

Katarina Cvek. Koordinator för försöksdjursfrågor, SLU Katarina Cvek Koordinator för försöksdjursfrågor, SLU Lagar och regler kring försöksdjursanvändning Vad är ett djurförsök? Definitioner av djurförsök EU och Europarådet Användning av djur för försök och

Läs mer

Policy för användning av djur inom forskning och utbildning vid SLU

Policy för användning av djur inom forskning och utbildning vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2015.1.1.1-4840 Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå samt Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Ersätt, minska och förfina. En studie om lärosätenas arbete med att främja moderna djurfria forskningsmetoder

Ersätt, minska och förfina. En studie om lärosätenas arbete med att främja moderna djurfria forskningsmetoder Ersätt, minska och förfina En studie om lärosätenas arbete med att främja moderna djurfria forskningsmetoder Inledning Forska Utan Djurförsök är en stiftelse som sedan mer än 50 år tillbaka arbetar för

Läs mer

Konferensrapport Vetenskapsrådets årliga seminarium om aktuella djurförsöksfrågor 1 december 2017, Stockholm

Konferensrapport Vetenskapsrådets årliga seminarium om aktuella djurförsöksfrågor 1 december 2017, Stockholm Dnr: 5.2.18-19920/17 2017-12-20 Konferensrapport Vetenskapsrådets årliga seminarium om aktuella djurförsöksfrågor 1 december 2017, Stockholm Vetenskapsrådet arrangerar årligen ett seminarium om aktuella

Läs mer

Djurskyddslagen. Djurskyddsförordningen. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Djurskyddslagen. Djurskyddsförordningen. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Vilken djurskyddslagstiftning gäller? Fiskodling forskning på fisk Kontaktperson vid frågor som rör djurskydd i användningen av djur till forskning utbildning Ordförande i försöksdjursrådet SLU:s djurskyddsorgan

Läs mer

Uppdrag att inleda bildandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor

Uppdrag att inleda bildandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor Uppdrag att inleda bildandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor Ett kompetenscentrum för 3R-frågor ska inrättas på Jordbruksverket för att främja och samordna arbetet med alternativa metoder till djurförsök.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i djurskyddsförordningen (1988:539); SFS 2012:675 Utkom från trycket den 27 november 2012 utfärdad den 15 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Vad är ett djurförsök enligt lagen? För vilka djur gäller försöksdjurslagstiftningen? - Tillämpningsområde

Läs mer

Uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning

Uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning Koncept Regeringsbeslut 2018-06-20 N2018/03772/DL Näringsdepartementet Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda

Läs mer

Remiss avseende Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur, diarienr /10

Remiss avseende Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur, diarienr /10 p YTTRANDE 2012-08-13 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Remiss avseende Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur, diarienr 31-13678/10 Sammanfattning och övergripande synpunkter

Läs mer

Remiss avseende Djurskyddsutredningens betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75).

Remiss avseende Djurskyddsutredningens betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75). p YTTRANDE 2012-06-08 Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss avseende Djurskyddsutredningens betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Sammanfattning Forska Utan Djurförsök har i vårt yttrande

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR KOMPARATIV BIOLOGI (UCCB)

INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR KOMPARATIV BIOLOGI (UCCB) INSTRUKTION FÖR ENHETEN FÖR KOMPARATIV BIOLOGI (UCCB) Typ av dokument: Datum: 209-07-0 Dnr: FS.-063-9 Beslutad av: Giltighetstid: 209-07-0-- januari 2024 Område: Beslutsstruktur, delegation och organisation

Läs mer

Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök

Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök Foto: Ulf Nylén Ett kompetenscenter för frågor som gäller alternativa metoder till djurförsök föreslås inrättas vid Jordbruksverket. Kompetenscentret föreslås

Läs mer

Eva Ekblad Experimentell medicinsk vetenskap. Djurförsök: 1. Nuläge LU 2. Lagar och Etik 3. Etisk Nämnd 4. Alternativ; 3R

Eva Ekblad Experimentell medicinsk vetenskap. Djurförsök: 1. Nuläge LU 2. Lagar och Etik 3. Etisk Nämnd 4. Alternativ; 3R Eva Ekblad Experimentell medicinsk vetenskap Djurförsök: 1. Nuläge LU 2. Lagar och Etik 3. Etisk Nämnd 4. Alternativ; 3R Försöksdjursanvändning LU: 4 fakulteter använder djur i forskning: Medicinska, Naturvetenskapliga,

Läs mer

Instruktion för SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd

Instruktion för SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Dekan STYRDOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.1.1.1-1112 2018-03-29 Instruktion för SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd Bakgrund Regeringen beslutade den

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om försöksdjur

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om försöksdjur Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig Havs- över kvaliteten

Läs mer

Protokoll för sammanträde 22 maj 2018

Protokoll för sammanträde 22 maj 2018 Protokoll för sammanträde 22 maj 2018 Svenska nationalkommittén för globala miljöförändringar Närvarande ledamöter: Agneta Andersson, Umeå universitet Bertil Forsberg, Umeå universitet Katarina Gårdfeldt,

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2

LIF policy. LIF Policy om djurförsök 2006:2 LIF policy LIF Policy om djurförsök 2006:2 November 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Väl utformade djurstudier är idag nödvändiga... 5 Framsteg för alternativa metoder... 5 LIFs principer

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

1. UPPRÄTTANDE OCH SAMMANSÄTTNING. 1.1 Upprättande. 1.2 Sammansättning

1. UPPRÄTTANDE OCH SAMMANSÄTTNING. 1.1 Upprättande. 1.2 Sammansättning 2011-10-11 Sekretariatet för övervakningskommittén Arbetsordningen godkändes vid övervakningskommitténs möte den 17 mars 2008, med revideringar den 8 oktober 2008, den 22 april 2009 och den 11 oktober

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Bakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum

Bakgrund. Kemikalieinspektionen. Datum Förslag om att inrätta samordningsgrupp för myndighetschefer så att kemikaliehot kan upptäckas tidigare samt förslag till instruktionsändring avseende Toxikologiska rådets roll Kemikalieinspektionen föreslår

Läs mer

8.5 Kapitel 7. Utredningen föreslår ett Nationellt kompetenscenter för 3R-frågor... 84

8.5 Kapitel 7. Utredningen föreslår ett Nationellt kompetenscenter för 3R-frågor... 84 Uppdrag om alternativa metoder till djurförsök Redovisning från Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet Nationellt centrum för djurvälfärd och Vetenskapsrådet 2012-06-15 1 2 Innehå ll Sammanfattning...

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

/19 Informationsklass: Begränsad

/19 Informationsklass: Begränsad 2019-05-08 1355-2018/19 Informationsklass: Begränsad Riksdagen ska vara jämställd. Ledamöter ska oavsett kön ha samma reella förutsättningar att utöva sitt uppdrag. Genom att kontinuerligt lyfta jämställdhetsfrågor

Läs mer

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in e Regeringen Regerings beslut 2017-03-23 N2017/02366/SUN IV8 Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrateg in Regeringens beslut

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Hälsa i Samverkan. Pia Andersson, ordinarie ledamot, oral hälsa. Ordförande hälsar välkommen till sammanträdet.

Hälsa i Samverkan. Pia Andersson, ordinarie ledamot, oral hälsa. Ordförande hälsar välkommen till sammanträdet. Sidan 1 av 5 2012-06-05 Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan Möte med Vetenskapliga rådet Tid: 2012-06-04 kl. 13.00-15.00 Plats: Högskolan Kristianstad, 5-208 Närvarande: Anna-Karin Edberg, ordförande

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Uppdaterad på gemensamt styrgruppsmöte den 8 september 2016. (Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj 2014, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg.) Avsiktsförklaring

Läs mer

Motion till riksdagen av Jens Holm m.fl. (V) Respekt för djuren

Motion till riksdagen av Jens Holm m.fl. (V) Respekt för djuren NUMMER DELAD [ ] Kommittémotion Motion till riksdagen pe av Jens Holm m.fl. (V) Respekt för djuren 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut... 1 3 Sju förlorade år dags för respekt för djuren...

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Torgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

Torgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. 1 (8) Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Vid protokollet Marcus Olofsson Sekreterare 2 (8) Plats: Sammanträdeslokalen Linden, Eklundavägen, Örebro Tid: 09.00-12.00 Närvarande ledamöter Torgny Larsson

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens.

Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens. Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens. Riktlinjer vid FFFF-konferens 2017-11-29 Innehållsförteckning s 2 Inledning s.3 Förutsättningar s 3 Ansökan s 3 Konferensagent/byrå s 4 Anläggning s 4 Ekonomi

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur;

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Regional utvecklingsledare

Regional utvecklingsledare 1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Konferensrapport ScandLAS Beyond Legislation Best Practice in Animal Research april 2018, Kristiansand

Konferensrapport ScandLAS Beyond Legislation Best Practice in Animal Research april 2018, Kristiansand Dnr: 5.2.17-02360/2018 2018-05-18 Sveriges 3R-center Konferensrapport ScandLAS Beyond Legislation Best Practice in Animal Research. 26-28 april 2018, Kristiansand Scandinavian Society for Laboratory Animal

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP KUNSKAPSUTBYTE PÅ INTERNATIONELL ARENA Vid SAMOT bedrivs forskning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 I. Fundament Verksamhetsplanen är det uppdrag som valårsstämman ger förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens uppdrag är att, efter bästa förmåga uppfylla den inriktning

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12 Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som

Läs mer

MISTRAPHARMA - MED FOKUS PÅ KOMMUNIKATION

MISTRAPHARMA - MED FOKUS PÅ KOMMUNIKATION MISTRAPHARMA - MED FOKUS PÅ KOMMUNIKATION KARIN LILJELUND & HÉLÈNE HAGERMAN MARS 2013 MISTRAPHARMA IDENTIFICATION & REDUCTION OF ENVIRONMENTAL RISKS CAUSED BY HUMAN PHARMACEUTICALS MistraPharma är ett

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Internet of Things Sverige regler för samverkan

Internet of Things Sverige regler för samverkan Internet of Things Sverige regler för samverkan Fastställd av prefekten vid institutionen för informationsteknologi Allmänt 1 Bakgrund Strategiska innovationsprogram är en del av Vinnova, Energimyndigheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Länsbygderådet i Blekinge 2016

Verksamhetsberättelse för Länsbygderådet i Blekinge 2016 Verksamhetsberättelse för Länsbygderådet i Blekinge 2016 Inledning Länsbygderådet i Blekinge arbetar övergripande med frågor som rör hela länet. Styrelsen har kontakt med myndigheter och andra organisationer

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Verksamhetsinriktning hösten 2018 2018-06-27 Verksamhetsinriktning hösten 2018 Innehåll 1. Verksamhetsinriktning hösten 2018... 3 1.1 Händelser som påverkar esam... 3 1.2 Förslag till övergripande inriktning hösten 2018... 3 2. Mål och

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg. Uppdaterad september 2018. Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan

Läs mer

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov. Stadgar för det nationella Landsbygdsnätverket 2020 Upprättade juni 2014 Reviderade september 2014 Reviderade 21 juni 2018 Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov. 1. Ändamål

Läs mer

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Handlingsplan för hållbar utveckling, UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar

Läs mer

Torgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

Torgny Larsson Gunnel Lindblom Håkan Söderman. Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. 1 (11) Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Vid protokollet Marcus Olofsson Sekreterare 2 (11) Plats: Sammanträdeslokalen Linden, Eklundavägen, Örebro Tid: 09.00-14.00 Med avbrott för lunch 11.30-12.30

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025 Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB

INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB INSTRUKTION FÖR ARBETSENHET HUMLAB Typ av dokument: Datum: Dnr: FS 1.2.1-1942-18 Beslutad av: Giltighetstid: Tills vidare Område: Organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten Ersätter dokument:

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

ESLAV ECLAM AAALAC SECAL

ESLAV ECLAM AAALAC SECAL Dnr: 5.2.17-02360/2018 2018-10-22 Sveriges 3R-center Konferensrapport ESLAV ECLAM AAALAC SECAL Conference 2018 Improving quality and translation of experimental animal studies. 15 16 oktober 2018, Barcelona,

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities MADE IN SWEDEN building on 100 years of innovation for waterwise communities INBJUDAN Unik möjlighet för svenska företag att delta i svensk monter på IWA World Water Congress & Exhibition 2020 Temat för

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Djurskyddsrapport

Djurskyddsrapport Djurskyddsrapport 2017 2018 Hur jobbar Jordbruksverket med djurskyddet? www.jordbruksverket.se 1 2 INLEDANDE ORD AV DJURSKYDDSSAMORDNAREN HELENA ELOFSSON Hur jobbar Jordbruksverket med djurskyddet? Helena

Läs mer

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi

Läs mer

Reglemente för folkhälsorådet

Reglemente för folkhälsorådet Reglemente för folkhälsorådet Upprättat: 2014-05-14 Antaget av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 69 Giltig från: 2015-01-01 Kontaktperson: André Enarsson Utöver vad som framkommer i reglemente

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer