Riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Transkript

1 Riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt Slutrapport Måsen Etapp 2 GRAP Geosigma AB

2 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor Inga bilagor Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Erik Gustafsson Hannes Vidmark Leveransens diarienr KSN Beställare UVAB / Uppsala Kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Rubrik Riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt Underrubrik Slutrapport MÅsen Etapp 2 Författad av Erik Gustafsson (ed.), Elin Andersson, Sofia Föhlinger, Frida Hammar, Marcus Heinke Tommy Lundberg, Rune Nordqvist, Erik Palmfjord, Johanna Ragvald, Oskar Sjöberg. GEOSIGMA AB Uppsala Teknik & Innovation Göteborg Box 894, Uppsala Seminariegatan 33 St. Badhusg geosigma@geosigma.se S:t Persgatan 6, Uppsala Uppsala Göteborg Bankgiro: Tel: Tel: Tel: PlusGiro: Org.nr: Datum Stockholm S:t Eriksgatan Stockholm Tel: Omslagsbild från Uppsala Vatten och Avfall AB hemsida Sidan 2 (73)

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Projektmål Projektdirektivet Projektmål MÅsen Etapp Projektets genomförande Projektorganisation Förutsättningar Omfattning och avgränsningar Aktiviteter Beräkningsverktyg för punktbelastning Integration av resultat från Uppsala Vattens funktionsanalys av åsen Riskinventering Markanvändning och diffus belastning Känslighetskarta Steg 2 i riskhanteringsprocessen riskanalys Steg 3 i riskhanteringsprocessen - riskhantering Riktlinjer för markanvändning Rapport Etapp Projektleveranser 11 3 Översiktlig hydrogeologisk beskrivning Allmänt Uppsala- och Vattholmaåsarna Grundvattenförekomster Uppsalas vattenförsörjning 15 4 Känslighet för grundvattenförorening Definition av känslighet Känslighetsklasser Känslighetskarta 18 5 Markanvändning och diffus belastning Markanvändning år 2017 och Föroreningsbelastning år 2017 och Riskinventering Val av skyddsobjekt 30 Sidan 3 (73)

4 6.2 Val av hänsynskrav Miljökvalitetsnormer för grundvatten och gränsvärden för dricksvatten Gränsvärden för PFAS i grundvatten och dricksvatten Okända ämnen ska regleras i takt med att behov uppstår Val av riskobjekt Markanvändningsytor som riskobjekt Identifiering av skadehändelser 33 7 Riskanalys Generella sannolikheter Korrigering av sannolikhet utifrån markanvändning Konsekvenser Modellberäkningar Risk Okända ämnen Samverkanseffekter (dominoeffekter och kumulativa effekter) Resultat Allmänt Screeningberäkningar Diffus vardagsbelastning Riskernas geografiska distribution 52 8 Riskhantering Acceptabel risk Förslag till riskreducerande åtgärder Områden i känslighetsklass extrem Områden i känslighetsklass hög Områden i känslighetsklass måttlig Områden i känslighetsklass låg Prioriterade åtgärder 67 9 Sammanfattning Fortsatt arbete Referenser 71 Sidan 4 (73)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Uppsala- och Vattholmaåsarna utgör en av Sveriges viktigaste grundvattenförekomster och förser stora delar av befolkningen i kommunen med dricksvatten. Den grundvattenförekomst som Uppsalaoch Vattholmaåsarna utgör har en mycket stor potential att långsiktigt försörja en växande befolkning i Uppsala. Stora delar av åspartierna inom stadsområdet är sedan lång tid bebyggda och den långsiktiga stadsutvecklingen enligt översiktsplanen bygger i hög grad på att stadsområdet förtätas och expanderar utåt i sammanhängande stadsbygd inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Uppsala Kommun vill säkerställa skyddet av Uppsala- och Vattholmaåsarna vid nuvarande markanvändning och framtida exploatering i Uppsala med omnejd. Utöver översiktsplanens vägledning för markanvändningen behövs mer tydliga riktlinjer för stadsutvecklingen på åsen och i dess närhet. Även risker för grundvattenförekomsten som följer av dagens markanvändning och samhällsaktiviteter samt hur dessa förändras med en samhällsutveckling enligt översiktsplanen, behöver identifieras och värderas. I ÖP 2016 anges prioriteringar i samhällsplanering och byggande och en av de prioriterade insatserna är ett uppdrag att långsiktigt värna Uppsalaåsens grundvatten: Kommunen tillsammans med berörda aktörer gör i ett särskilt uppdrag kopplat till översiktsplaneringen en sammanvägd riskbedömning för hela Uppsalaåsen med en strategi för markanvändning i syfte att bevara åsen som vattenreservoar. För att genomföra denna riskbedömning och strategi för markanvändning har Uppsala kommun initierat projektet: Riktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt. Projektet är indelat i två etapper: Etapp 1 av projektet genomfördes i perioden januari juni Etapp 2 av projektet genomfördes i september 2017 januari I Etapp 1 användes benämningen Markanvändning Åsen Etapp 1 (MÅsen Etapp 1) för projektet. I analogi med det används benämningen MÅsen Etapp 2 i för denna del av projektet. Etapp 1 omfattade: Framtagning av metod för riskhanteringsprocess. Riskanalys för programområde Ulleråker. Etapp 2 har omfattat: Tillämpning av riskhanteringsprocessen och översiktlig riskanalys för hela tillrinningsområdet. Framtagning av riktlinjer för markanvändning ur grundvattensynpunkt för hela tillrinningsområdet. Föreliggande rapport redovisar genomförandet och leveranserna från Etapp 2. Riktlinjer för markanvändning har tagits fram baserat på genomförd riskhanteringsprocess i Etapp 2 bestående av; riskinventering och riskanalys (sannolikhet och konsekvens) samt värdering av riskerna och förslag till riskreducerande åtgärder. Samtliga delar i riskhanteringsprocessen har redovisats i separata PM med tillhörande bilagor, GIS kartor, beräkningsmoduler och underlagsdata. I dessa PM Sidan 5 (73)

6 redovisas mer detaljer än som varit praktiskt att infoga i denna rapport för att behålla rimlig omfattning och läsbarhet. Riktlinjerna redovisas i ett separat dokument. 1.2 Projektmål Projektdirektivet Projektdirektivet definierar syftet, målet och slutprodukten för projektet. Enligt projektdirektivet är syftet med projektet att säkra stadens tillväxt samtidigt som grundvattenförekomsten är skyddad och miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvattnet uppnås enligt ramdirektivet för vatten samt att grundvattnet uppfyller gränsvärden för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30). Vidare är syftet att Uppsala kommuns utveckling sker så att risker som påverkar grundvattenkvaliteten i Uppsala- och Vattholmaåsarna beaktas tidigt i planeringen och hanteras. Målet med projektet har varit att ta fram en sammanvägd riskbedömning för hela Uppsala- och Vattholmaåsarnas vattenkvalitet och kvantitet samt riktlinjer för markanvändning i syfte att bevara åsen som vattenreservoar på kort och lång sikt. Slutprodukt för projektet är riktlinjer för markanvändning som ska innehålla en karta för tillrinningsområdet för Uppsala- och Vattholmaåsarna med riktlinjer för markanvändning och förhållningssätt. Slutprodukten ska kunna ligga till grund för konkreta handlingsplaner med åtgärder som behöver vidtas. Materialet ska utgöra underlag till ÖP och användas vid bedömning av markens förutsättningar för exploatering och planhandläggning. Materialet ska dessutom fungera som ett underlag för bedömning av behov av åtgärder eller fördjupade utredningar och undersökningar inom befintlig markanvändning, utifrån risker för grundvattnet Projektmål MÅsen Etapp 2 Projektmål för MÅsen Etapp 2 utgörs av de mål som, beaktat det som redan utförts och uppnåtts i Etapp 1, behöver uppnås för att uppfylla det mål och nå den slutprodukt som anges i projektdirektivet. 1. En sammanställning av befintlig och framtida, på ÖP-nivå år 2050, planerad markanvändning och markbelastning (diffus belastning) i form av kommenterade GIS-skikt. 2. Känslighetskarta, avseende grundvattenskydd, för hela tillrinningsområdet. 3. Riskanalys (sannolikhet och konsekvens) för valda delar av tillrinningsområdet, baserat på nuvarande och planerad markanvändning år 2050 enlig ÖP Riskhantering (riskvärdering och förslag till riskreducerande åtgärder) för valda delar av de områden som genomgått riskanalys enligt pkt Riktlinjer för markanvändning ur grundvattensynpunkt för hela tillrinningsområdet dvs. karta för tillrinningsområdet med tillhörande riktlinjer och förhållningssätt. 2 Projektets genomförande 2.1 Projektorganisation Uppsala kommun är projektägare. Projektorganisationen visas i figur 2-1. En betydande skillnad mot organisationen för den tidigare genomförda Etapp 1 är att Arbetsgruppen inte arbetat produktivt i projektet. Sidan 6 (73)

7 Parallellt med MÅsen Etapp 2 har tre projekt pågått som har starka kopplingar till framtagen riskhanteringsprocess och resultat i Etapp 1 och resultaten i Etapp 2. Dessa tre projekt är Vattenförsörjningsplan (UVAB), DP Ulleråker och FÖP Södra staden. Figur 2-1. Organisation för MÅsen Etapp Förutsättningar Huvudsakliga underlag för genomförande av Etapp 2 har varit. Befintliga resultat från MÅsen Etapp 1. Samtidigt som Etapp 1 genomförts har UVAB genomfört en funktionsanalys av åsen och SGU har tagit fram en 3D-modell av jordlagerföljden som ingått som underlag i funktionsanalysen. Dessa två utgör tillsammans den hittills bästa beskrivningen av åsens hydrogeologi och utgör viktiga källor till underlagsdata för genomförandet av Etapp 2. Riskhanteringsprocessens steg tre Riskhantering (värdering och reducering av risk) har nyligen genomförts för planområde Ulleråker och finns nu rapporterat i form av arbetsmaterial ( ). Framtagen metod utgör viktigt underlag vid genomförande av dessa moment i Etapp Omfattning och avgränsningar Etapp 2 har omfattat de aktiviteter, enligt punkt 2.4, som behövt genomföras för att uppnå projektmålen enligt projektdirektivet. Inom planområdet Ulleråker har riskhanteringsprocessens samtliga tre steg genomförts. Ytterligare utredning inom planområde Ulleråker har av den anledningen inte utförts inom Etapp 2. Etapp 2 har genomförts baserat på de data och övriga underlag som finns tillgängliga, eller som med rimlig arbetsinsats kunnat fås fram ur t.ex. UVAB:s Funktionsanalys Åsen. Inga fältundersökningar har gjorts inom Etapp 2. I leveransen från Etapp 1 ingick bl.a. en databas vars syfte var att kunna uppdatera ingående data vid förändringar i planerad markanvändning eller när bättre underlag finns tillgängligt. Om den databas Sidan 7 (73)

8 med underlag som överlämnats i Etapp 1 ska kunna fungera på detta sätt behöver den kompletteras för att göras lätt tillgänglig för kommunens användare. Denna komplettering har inte ingått i Etapp 2 utan får ske som separat uppdrag om det bedöms vara lämpligt utifrån användarnas behov. 2.4 Aktiviteter Projektet har genomförts i ett antal aktiviteter och varje aktivitet utgör en del i ett sammanhållet underlag för riktlinjer för markanvändning ur grundvattensynpunkt för hela tillrinningsområdet. Tabell 2-1. Aktiviteter Leverans/Aktivitet A.1 Beräkningsverktyg för punktbelastning A.2 Integration av resultat från UVAB:s funktionsanalys av åsen A.3 Risker identifiering A.4 Markanvändning och diffus belastning A.5 Känslighetskarta A.6 Steg 2 i riskhanteringsprocessen riskanalys. Sannolikhet och konsekvens A.7 Steg 3 i riskhanteringsprocessen riskhantering. Värdering och reducering A.8 Utformning av riktlinjer för markanvändning A.9 Rapport Etapp 2 Vägen fram till slutmålet, dvs riktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde illustreras i Figur ) Markanvändningen ger upphov till möjliga skadehändelser och diffus belastning. Detta har dokumenterats i riskinventeringen. 2) Konsekvensen av skadehändelse och diffus belastning beror på platsens känslighet för att förorena grundvattenförekomsten. 3) Sannolikheten för en skadehändelse och även diffus belastning beror av markanvändningen. 4) Sannolikheten tillsammans med konsekvensen för en skadehändelse och diffus belastning ger en risknivå. 5) Riskerna har värderats och reducerande åtgärder, tekniska och icketekniska, i form av skadereducerande (minska konsekvens) och förebyggande (minska sannolikhet) har föreslagits. 6) Utifrån resultaten av 1) till 5) har riktlinjer för markanvändning utarbetats. Riktlinjerna beskriver, så långt som möjligt, med befintligt underlag, vad som behöver göras i nuläge med befintlig markanvändning och vid utbyggnad av Uppsala mot planerad markanvändning år 2050 enligt ÖP. Sidan 8 (73)

9 Figur 2-2. Aktiviteternas inbördes relation vid framtagning av riktlinjer för markanvändning Beräkningsverktyg för punktbelastning Aktivitet A.1 Beräkningsverktyg för punktbelastning, har omfattat följande moment: Genomlysning och second-opinion av modellen. Detta innefattar bland annat en tydlig och lättförståelig förklaring av modellen och dess ursprung, samt förtydliganden om vad som beräknas med modellen. Mer utförlig diskussion och redovisning om modellens för- och nackdelar samt begränsningar. Hur bör modellen utvecklas? Finns det alternativ som kompletterar modellen? Motivering till modellens lämplighet för tillämpning för MÅsens projektmål. Praktiskt tillvägagångssätt för generell tillämpning för hela åsen med tillrinningsområde. Hur ska modellresultat tolkas i förhållande till riktvärden? Utvidgning av beräkningsverktyg för att kunna tillämpa detta även på diffus belastning Integration av resultat från Uppsala Vattens funktionsanalys av åsen Aktivitet A.2 Integration av resultat från Uppsala Vattens funktionsanalys av åsen har omfattat följande. Den funktionsanalys av åsen som UVAB nyligen genomfört har resulterat i en genomgripande uppdaterad förståelse av det hydrogeologiska systemet. Bl.a. är två konkreta resultat en tredimensionell modell av geologisk struktur (jordlagerföljd) samt en tredimensionell kvantitativ Sidan 9 (73)

10 modell för grundvattenströmning. Att införliva sådan state-of-the-art -kunskap till MÅsen har haft stor prioritet i ett tidigt skede av Etapp 2. En uppenbar fördel med samordningen är också att det uppnås en överensstämmelse mellan projekten avseende hydrogeologiska tolkningar och ansättande av värden för hydrogeologiska parametrar. Viktiga punkter innefattar bl.a. följande: Den tredimensionella strukturmodellen har använts för att få bättre underlag för en känslighetskarta och belastningsberäkningar. Den tredimensionella modellen för grundvattenströmning har använts för att ansätta värden för grundvattenflöden i beräkningsverktyg för punktbelastning och diffus belastning. Den grundvattenbildning (delvis erhållna som ett resultat av modellkalibrering) som använts inom UVAB:s funktionsanalys har gett bättre indata till beräkningsverktygen för belastning Riskinventering Aktivitet A.3 Riskinventering har genomförts för hela tillrinningsområdet. Endast delar av riskhanteringsprocessen utfördes inom projektets etapp 1, där fokus låg på Ulleråker. I etapp 2 har inventering, analys och riskhantering utvidgats till att omfatta hela Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde och kompletterats med ytterligare skadehändelser som inte tidigare beaktats. Riskinventeringen utgör det första steget i riskhanteringskedjan och omfattar en identifiering av riskobjekt och skyddsobjekt. De efterföljande stegen riskanalys (aktivitet A.6) och riskvärdering (aktivitet A.7) har utförts med riskinventeringen som grund. Steg i riskhanteringsprocessen: 1. Inventering av riskobjekt och skyddsobjekt. 2. Analys av risker och konsekvenser. 3. Hantering av risker genom riskvärdering och riskreduktion. De två sistnämnda stegen har utgjort en viktig del av arbetet inom Etapp 2, och listas som separata aktiviteter nedan. Figur 2-3. Riskhanteringsprocess som följts i Etapp 1 och Markanvändning och diffus belastning Aktivitet A.4 markanvändning och diffus belastning var delvis utförd inom ramen för etapp 1 men har i etapp 2 reviderats för befintlig (2017) markanvändning och kompletterats med framtagning och kartredovisning av framtida markanvändning. Inom denna aktivitet har också gjorts en generell beräkning av föroreningsbelastningen på hela grundvattenförekomsten för olika ämnen Känslighetskarta Aktivitet A.5 Känslighetskartan för hela åsen med tillrinningsområde har bl.a. utarbetats med hjälp av den tredimensionella jordlagerföljdsmodell som tagits fram inom UVAB:s funktionsanalys. Denna Sidan 10 (73)

11 baseras, förutom på den vanliga jordartskartan, på ett stort antal jordborrningar och geofysiska profiler vilket ger jordlagerinformation även på större djup. Tillrinningsområdet har indelats i fyra huvudsakliga känslighetsklasser utifrån ett antal kriterier: - Klass 1: Extrem känslighet - Klass 2: Hög känslighet - Klass 3: Måttlig känslighet - Klass 4: Låg känslighet I denna aktivitet har också genomförts bedömning av risken för påverkan på grundvattenförekomsten av översvämningar i nivå med beräknat högsta flöde. För detta har den framtagna känslighetskartan sammanfogats med MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) översvämningskartering av Fyrisån (2013). Känslighetskartan har även jämförts med en lågpunktskartering för att utreda områden utanför översvämningsområdet Steg 2 i riskhanteringsprocessen riskanalys Aktivitet A.6 Riskanalys har baserats på de skadehändelser som identifierats i aktivitet A3- Riskinventering och har utförts med utgångspunkt i dagens markanvändning inom tillrinningsområdet. För vissa av skadehändelserna, där så har bedömts relevant, har hänsyn även tagits till planerad markanvändning 2050 enligt ÖP Riskerna har distribuerats geografiskt och kan vid behov redovisas i GIS kartor Steg 3 i riskhanteringsprocessen - riskhantering Aktivitet A.7 Riskhantering har inkluderat förslag på riskreducerande åtgärder för de skadehändelser som identifierats i Aktivitet A.3 Riskinventering och som genomgått riskanalys i Aktivitet A.6 - Riskanalys. Särskilt fokus på riskreducerande åtgärder har legat på de två områden som genomgått fördjupad riskanalys i Aktivitet A6. Riskreducerande åtgärder redovisas också områdesvis utifrån känslighetsklass; låg, måttlig, hög och extrem. Här har också föreslagna åtgärder delats in utifrån tre olika skeden: Planering/projektering Bygg- och anläggning Drift- och underhåll Både tekniska och icke tekniska riskreducerande åtgärder har utvärderats och redovisats Riktlinjer för markanvändning Aktivitet A.8 Utformning av riktlinjer för markanvändning har gjorts utifrån resultaten från ovanstående aktiviteter A.1 till A Rapport Etapp 2 Aktivitet A.9 Rapport har omfattat framtagning av rapport som sammanfattar omfattning, genomförande, leveranser och resultaten från Etapp Projektleveranser Figur 2-4 illustrerar de ingående leveranserna och deras inbördes förhållande. Föreliggande rapport (Geosigma rapport 18116) representeras av rutan Riskanalys av Uppsala- och Vatholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt. Rapporten sammanfattar projektets genomförande och resultat. Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt är ett separat dokument som tagit fram enligt Uppsala kommuns mall Riktlinje. PM finns som separata underlagsdokument. Sidan 11 (73)

12 Figur 2-4. Leveranser från projekt MÅsen Etapp 2. 3 Översiktlig hydrogeologisk beskrivning 3.1 Allmänt De hydrogeologiska förhållandena styr hur känsligt grundvattnet är för förorening och därmed vilka markanvändningar som är lämpliga eller olämpliga för ett visst område. De hydrogeologiska förhållandena och känsligheten styr också vilka skyddsåtgärder som kan behövas för att minska sannolikhet och konsekvens för att en förorening når grundvattnet. 3.2 Uppsala- och Vattholmaåsarna I Uppsalatrakten förekommer Uppsalaåsen både som topografiskt framträdande åsryggar i dagen och under mer än 50 m djupa lager av finsediment (lera och silt). Genom Uppsala har åsen avlagrats längs en nord-sydlig förkastning i berggrunden. Av figur 3-1 framgår att större delen av åsen täcks av finsediment av varierande tjocklek. Områdena med åsmaterial i dagen utgör endast ca 15 % av den totala utbredningen av åsens grundvattenmagasin inom tillrinningsområdet. Där åsen går i dagen uppgår den omättade zonen i vissa markerade höjdområden, som exempelvis vid Tunåsen, till mer än 30 m. Huvudåsens vattenförande mäktighet överstiger ställvis 30 m och åsens centrala delar ligger oftast direkt på berg. Den vattenförande mäktigheten i biåsarna i Sävjaåns och Jumkilsåns dalgångar är väsentligt mindre, oftast inte mer än ca 5 m, medan den i Vattholmaåsen ställvis är mer än 10 m. Den huvudsakliga naturliga grundvattenströmningen i tillrinningsområdet är riktad mot åsarna och mot söder och en utströmning sker till Mälaren, se figur 3-1. I tillrinnings-områdets nordligaste del finns två mindre grundvattenmagasin i åsen, Läby- och Björklinge-Sandbromagasinen, vilka avvattnas Sidan 12 (73)

13 mot Vendelån respektive Långsjön. Dessa delar har inte inkluderats i Måsen Etapp 2, jämför figur 3-1 och 3-2. I områden där åsmaterialet går i dagen varierar medelgrundvattenbildningen i olika delar av modellområdet mellan knappt 250 till drygt 300 mm/år (Rodhe et al, 2006). Även om grundvattenbildningen per ytenhet är högst i dessa områden bildas dock huvuddelen av det grundvatten som tillförs åsen i den resterande delen av åsens tillrinningsområde. Vid grundvattendelaren vid Björklinge-Sandbromagasinets södra gräns, i höjd med Drälinge, ligger grundvattennivån på ca +35 m (RH2000). Därifrån sjunker grundvattennivån successivt hela vägen ner till Mälaren där grundvattennivån är knappt +1 m. I Vattholmaåsen, i tillrinningsområdets nordostligaste del, är grundvattennivån ca +23 m. I höjd med Lena kyrka finns ett markant stalp i grundvattennivån, från drygt +22 m till knappt +17 m (ett stalp är ett parti med brant lutande grundvattenyta, grundvattenfall ). Grundvattennivån i Vattholmaåsen sjunker sedan successivt och är vid sammanflödet med huvudåsen knappt +13 m. Mälaren är under naturliga förhållanden utströmningsområde för åsens grundvatten. Fyrisån, Sävjaån och Jumkilsån rinner alla på vissa sträckor längs med åsarna eller korsar dem, och utgör där potentiella in- eller utströmningsområden beroende på relationen mellan grundvattennivån och vattendragens nivåer. Jordlagerförhållandena på dessa sträckor är avgörande för om det finns en hydraulisk kontakt av praktisk betydelse. 3.3 Grundvattenförekomster Havs- och Vattenmyndigheten har definierat sex grundvattenförekomster inom tillrinningsområdet för Uppsala- och Vattholmaåsarna (Figur 3-2). Samtliga dessa ska uppfylla miljökvalitetsnormen (MKN) för grundvatten. Uppsalaåsen-Uppsala Uppsalaåsen-Fredrikslund Vattholmaåsen-Storvreta Vattholmaåsen-Salsta Jumkilsåsen-Broby Sävjaån-Samnan Sidan 13 (73)

14 Figur 3-1. Utbredningen av åsens grundvattenmagasin med tillrinningsområdet markerat (Uppsala Vatten, 2017, med SGUs grundvattenkarta som underlag ). Sidan 14 (73)

15 Figur 3-2. Grundvattenförekomster inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Tillrinningsområdet är markerat med röd linje. 3.4 Uppsalas vattenförsörjning Uppsalas dricksvatten tas från brunnar i Uppsalaåsen. För att kompensera för vattenuttagen infiltreras vatten från Fyrisån i åsen. Vattnet från Fyrisån förbehandlas i filter innan infiltration i dammar. Efter cirka sex månaders passage i åsen har det blivit ett lika bra grundvatten som det naturliga grundvattnet i åsen när det pumpas upp till vattenverken. Vattenföringen i Fyrisån är under sommarmånaderna ofta inte tillräcklig för att önskad infiltration ska kunna ske samtidigt som minimivattenföringen nedströms uttagspunkterna upprätthålls. För att säkerställa tillgången på infiltrationsvatten finns därför möjlighet att pumpa vatten från sjön Tämnaren till Fyrisån. Sidan 15 (73)

16 4 Känslighet för grundvattenförorening 4.1 Definition av känslighet Som nämnts i kapitel 3 är det de hydrogeologiska förutsättningarna som avgör hur känsligt ett område är för att grundvattnets kvalitet ska påverkas negativt av en förorening. Målet med föreliggande riktlinjer är att skydda grundvattnet i de grundvattenförekomster som ges i kapitel 3 så att de kan användas för Uppsalas dricksvattenförsörjning idag och i framtiden samtidigt som staden växer. Det har lett till följande definition av känslighet. Känslighet är en geografiskt distribuerad egenskap. Med känslighet avses hur känslig en specifik plats är för att en förorening på markytan eller en marknära förorening ska påverka grundvattnet i Uppsala- och Vattholmaåsarna så att det inte kan användas som resurs för dricksvattenförsörjning. 4.2 Känslighetsklasser Känslighetsklasserna utgår från de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Uppsalaåsen och Vattholmaåsen ligger som långa strängar och till stor del under lera i dalgångar med nord-sydlig eller nordväst-sydostlig riktning. Leran kan vara sprucken och torr i ytan och ha delvis luftfyllda porer (torrskorpelera) ner till ett djup av 2 4 m. Grundvattenströmning sker generellt från randområden och in mot åsarna och söderut i åsarna. Figurer 4-1 exemplifierar de hydrogeologiska förutsättningarna som känslighetsklasserna utgår ifrån. I Figur 4-2 ges ett konceptuellt exempel av känslighetsklassning av åsen med omgivning kring centrala Uppsala. I exemplet ses åsen i tvärprofil och stegvis klassas ytan efter känslighetskriterierna. Notera att detta är ett förenklat exempel för att beskriva olika känslighetsklasser i ett plan. E. Extrem känslighet a) Isälvsmaterial i dagen (grönt) på jordartskartan + 50 m osäkerhetsmarginal (baserat på SGU s rekommendationer m.a.p. generaliseringar och onoggrannhet i kartgränser). H. Hög känslighet a) Lera med mäktighet mindre än 5 m som överlagrar isälvsmaterial. b) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar isälvsmaterial och som avvattnas mot områden i klass extrem. c) Lera som överlagrar morän och som avvattnas mot områden i klass extrem. d) Morän och bergområde inom 1000 m från kontaktytan mellan morän och utbredning isälvsmaterial med hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. M. Måttlig känslighet a) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar isälvsmaterial och som avvattnas mot klass hög. b) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar morän och som avvattnas mot klass hög. c) Lera med mäktighet mindre än 5 m som överlagrar morän som inte avvattnas mot områden i klass extrem. d) Morän och bergområde på ett avstånd större än 1000 m från kontaktytan mellan morän och utbredning isälvsmaterial med hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. e) Morän och bergområde inom 1000 m från kontaktytan mellan morän och utbredning isälvsmaterial utan hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. L. Låg känslighet Sidan 16 (73)

17 a) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar isälvsmaterial och som inte avvattnas mot områden i klass extrem eller hög. b) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagar morän och som inte avvattnas mot områden i klass extrem eller hög. c) Morän- och bergområden på ett avstånd större än 1000 m från kontaktytan mellan morän och isälvsmaterial utan hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. Figur 4-2. Konceptuellt exempel av känslighetsklassning, området motsvarar en vertikal tvärprofil av åsen utbredning i centrala Uppsala. A) Först klassas extremt känsliga områden samt tunna lerområden (<5 m) på isälvsmaterial. B) I nästa steg klassas lerområden med måttlig och låg känslighet. C) Till sist klassas morän- och urbergsområden Sidan 17 (73)

18 4.3 Känslighetskarta Känslighetskartan för Uppsala- och Vattholmåsarnas tillrinningsområde visas i figur 4-3. Känslighetskartan är framtagen i GIS och utformad att fungera tillsammans med GIS lager för t.ex. befintlig och planerad framtida markanvändning. Känslighetskartan tar hänsyn till både vertikala och horisontella strömningen från ett utsläpp. Den baserar sig på en av SGU nyligen framtagen tredimensionell jordlagermodell över tillrinningsområdet integrerat med resultat från en tredimensionell kalibrerad grundvattenflödesmodell för åsarna och tillrinningsområdet som Uppsala Vatten och Avfall AB använt för en funktionsanalys av åsen. Figur 4-6. Känslighetskarta för Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Sidan 18 (73)

19 5 Markanvändning och diffus belastning Det övergripande syftet med den geografiska analysen av markanvändning och beräkning av diffus belastning har varit att: Översiktligt beräkna diffus belastning på grundvattenförekomsterna vid befintlig markanvändning (2017) och vid planerad markanvändning enligt ÖP år Identifiera befintliga verksamheter och markanvändningar som utgör risk för grundvattnet på områden med hög och extrem känslighet. Identifiera planerade exploateringar som är placerade i områden med hög och extrem känslighet. 5.1 Markanvändning år 2017 och 2050 Markanvändningen ger upphov till möjliga skadehändelser som kan förorena grundvattnet och diffus föroreningsbelastning till grundvattenförekomsten. Stora ytor inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas avrinningsområde utgörs i dagsläget av jordbruksmark, skogsmark och blandat grönområde. Även år 2050 kommer dessa kategorier att utgöra de största markanvändningsområdena trots att ytan kommer att minska till förmån för bostadsbebyggelse, industriområden, tät stadsbebyggelse och parkmark. Totalareor för samtliga markanvändningsareor år 2017 och 2050 presenteras i tabell 5-1. Observera att tabell 5-1 i första hand ska ses som en redovisning av de areor som använts för beräkning av diffus belastning. Vissa markanvändningar, t.ex. torg och grusyta är ibland redovisade som egna ytor, men kan också vara en del av en annan markanvändning, (torg ingår t.ex. i tät stadsbebyggelse på några platser och grusyta kan vara en del av både skolområde och idrottsplats). En del förenklingar har också gjorts men för ytterligare kommentarer för de olika markanvändningsklasserna. Geografiska fördelningen av markanvändningen år 2017 visas i figur 5-1 och markanvändning 2050 visas i figur 5-2. Stora delar av centrala Uppsala är beläget på känsliga områden. Inom dessa områden återfinns såväl villabebyggelse, flerfamiljshusområde som tätare stadsbebyggelse och industriområden. Andra delar där bebyggelse i större omfattning ligger inom åsen känsligare delar är kring södra Sunnersta, Vattholma och Lövstalöt. Flera vägar följer eller korsar dessutom åsens mer känsliga delar, detta gäller bland annat E4:an, Dag Hammarskjölds väg, Bärbyleden, väg 290 och väg 600 mot Björklinge Markförändringarna som planeras fram till 2050, se figur 5-3, ligger till stora delar utanför områdena med extrem eller hög känslighet. Vissa delar av några nya bostadsområden ligger dock mer eller mindre delvis inom åsens mer känsliga områden. I figur 5-4 och tabell 5-2 visas mer i detalj befintlig och planerad markanvändning, enligt ÖP2016, inom områden med hög och extrem känslighet. Sidan 19 (73)

20 Tabell 5-1: Area per markanvändning år 2017 samt Markanvändning Area (ha) 1 Förändring (ha) (%) Atmosfärisk deposition, ytvatten % Avfallsanläggning % Banvall % Begravningsplats % Bilskrot 2,5 2,5 0 0% Blandat grönområde % Centrumområde % 2 Djurhållning % Flerfamiljshusområde % Flygplats % 2 Gård vid jordbruksmark 6,1 6,1 0 0% Golfbana % 2 Grusyta 1, % Idrottsplats % Industriområde % Jordbruksmark % Koloniområde % Kontorsområde % 3 Landsväg % 4 Parkmark 4, % 4 Radhusområde % Sjukhusområde % Skjutfält 4,6 4,6 0 0% Skogsmark % Skolområde % Småhusbebyggelse; mix av område med villor, kedjehus, % parhus och radhus (radhus, villor) 4 3 Stadsgata % Tät stadsbebyggelse. Stenstadens bostads- och % arbetsområden Torg 2 4,1 5,2 1 27% Villaområde % 1 Avrundade siffror, totalareorna skiljer 1,7 %. Icke avrundade siffror som används i beräkningarna skiljer 0,05 % i totalarea pga delvis överlappande markanvändning. 2 Sparsamt använt. Det finns fler områden som skulle kunna klassas som denna markanvändning inom tillrinningsområdet som är klassat på annat sätt p.g.a. praktiska skäl och liten skillnad i belastning. 3 Endast större vägar (ÅDT större än 2000 fordon/dygn) redovisas som vägar. Övriga vägar ingår i annan markanvändning (t.ex. villaområde). 4 Den stora procentuella ökningen förklaras delvis med att markanvändningsklassen använts i större omfattning för nya områden än i den ursprungliga markanvändningskartan från etapp 1. Sidan 20 (73)

21 Figur 5-1. Markanvändning år Sidan 21 (73)

22 Figur 5-2. Markanvändning år 2050 baserat på en tolkning av ÖP Områden i kartan är indelade i klasser relaterat till dagvattenbelastning i syfte att göra en riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt. För riskanalysen behövs en konkretisering i markanvändningstyper och för detta har ett hypotetiskt scenario använts som inte ska läsas som förslag till utveckling. Sidan 22 (73)

23 Figur 5-3. Områden med förändrad markanvändning mellan år 2017 och 2050 (grå fält). Hypotetisk scenario baserat på ÖP Sidan 23 (73)

24 Figur 5-4. Befintlig markanvändning inom områden med hög eller extrem känslighet och där ny markanvändning planeras enligt ÖP2016. Sidan 24 (73)

25 Tabell 5-2. Områden med planerad ny markanvändning inom områden som klassats som hög och extrem känslighet. Nr Namn Typ av område Markanvändning 2017 Markanvändning 2050 Kommentar 1 Skyttorp Prioriterad tätort Jordbruksmark Småhusbebyggelse Osäker skiss, små områden 2 Vattholma Prioriterad tätort Jordbruksmark Småhusbebyggelse Osäker skiss, små områden 3 Storvreta Prioriterad tätort Blandat grönområde Skog Jordbruksmark Idrottsplats Småhusbebyggelse Skolområde 3 Storvreta Prioriterad tätort 4 Fullerö Verksamhetsområde Jordbruksmark Industriområde Jordbruksmark 5 Bälinge och Lövstalöt Prioriterad tätort Skogsmark Småhusbebyggelse Små områden 6 Librobäck Verksamhetsområde Jordbruksmark Industriområde Litet område 7 Gamla Uppsala och Ärna Staden övrigt Jordbruksmark Blandat grönområde Skogsmark Småhusbebyggelse Ny småhusbebyggelse överlappar delvis befintligt villaområde på kartan (ej nytt i verkligheten) 8 Nordöstra stadsgränsen Verksamhetsområde Jordbruksmark Industriområde 9 Gränby Utvecklingsområde Blandat grönområde Tät stadsbebyggelse Småhusbebyggelse 9 Gränby Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Parkmark 10 Fyrislund Verksamhetsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Skogsmark Industriområde Parkmark 11 Boländerna Verksamhetsområde Blandat grönområde Industriområde Parkmark Kontorsområde Industriområde ritat nytt över befintligt industriområde (ingen ändring) Blandat grönområde 12 Lövsta forskningscentrum Landsbygd övrigt Skogsmark Djurhållning Osäker utökning av området Sydöstra stadsdelarna - Jordbruksmark Tät stadsbebyggelse Flerfamiljshus Småhusbebyggelse 13 Bergsbrunna Utvecklingsområde Blandat grönområde Parkmark Sidan 25 (73)

26 Nr Namn Typ av område Markanvändning 2017 Markanvändning 2050 Sydöstra stadsdelarna - Blandat grönområde Tät stadsbebyggelse 14 Nåntuna Utvecklingsområde Skogsmark Småhusbebyggelse Kommentar 15 Uppsala södra Verksamhetsområde Skogsmark Industriområde 16 Södra staden - Sydligaste delen Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Skogsmark Småhusbebyggelse Liten del inom extrem känslighet 17 Södra staden - Bäcklösa Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Småhusbebyggelse Litet område 18 Södra staden - Ultuna Utvecklingsområde 19 Södra staden - Ulleråker Utvecklingsområde 20 Södra staden - Rosendal Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Tät stadsbebyggelse Skogsmark Blandat grönområde Villaområde Blandat grönområde Skogsmark Skolområde Flerfamiljshus Kontorsområde Tät stadsbebyggelse Flerfamiljshus Parkmark Tät stadsbebyggelse Skolområde 21 Börjetull Stadsnod Jordbruksmark Parkmark Mycket av den nya markanvändningen i kartan för 2050 är omritad befintlig markanvändning. Ev. kommer förtätning av befintlig bebyggelse göras Området förtätas Sidan 26 (73)

27 5.2 Föroreningsbelastning år 2017 och 2050 Den diffusa vardagsbelastningen av föroreningar kommer bland annat från ämnen som kontinuerligt frigörs från olika typer av markanvändningar. Det kan ske genom utsläpp av partiklar från bilar och genom atmosfärisk deposition som binds till nederbörd och faller ner på markytan. Föroreningarna kan även frigöras från material (till exempel asfalt) som kontinuerligt släpper ifrån sig föroreningar. Den diffusa vardagsbelastningen sker i små mängder över stora ytor men kontinuerligt över tiden. Tillskottet från dessa föroreningar kan uppskattas genom att beräkna den diffusa föroreningssituationen för respektive markanvändning. Detta har gjorts i dagvattenprogramvaran StormTac för befintlig markanvändning 2017 och för planerad markanvändning år 2050 enligt Översiktsplanen för Uppsala. Beräkningarna av föroreningsbelastning har gjorts utifrån två olika antaganden. I det ena fallet används schablonhalter i basflöde. Då det är rimligt att anta att dessa värden gäller även för det vatten som infiltrerar och perkolerar ner till grundvattnet. I det andra fallet har som worst case schablonhalterna i dagvatten, dvs det som leds bort i dagvattenledningarna använts för beräkningarna. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 5-3 och resultaten kommenteras i följande text. Det finns relativt stora osäkerheter i ingångsdata och schablonhalterna. För flera ämnen i Stormtacs databas ansågs schablonhalterna för osäkra för att en tillförlitlig belastning skulle kunna beräknas. Basflödet har flest ämnen med osäkra halter, se noteringarna i tabell 5-3. Beräkningarna baserade på halter i basflöde visar att den största förändringen i diffus belastning från dagens situation kommer från ämnena Benso(a)pyren (+55%), nickel (+31%), kvicksilver (+16%) och zink (12%). Vissa ämnen minskar för planerad markanvändning, exempelvis suspenderad substans, fosfor, kväve och bly. Beräkningarna baserade på halter i dagvatten worst case visar att den största förändringen i diffus belastning från dagens situation kommer från ämnen som PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten), ( %), nickel (+39%), olja (+32%) och krom (+30%). Även kvicksilver, kadmium, zink, koppar, bly och klorid visar markanta höjningar i detta beräkningsfall. Kväve beräknas minska även vid detta worst case scenario. Som exempel på hur den diffusa belastningen fördelar sig över tillrinningsområdet visas fördelningen av nickel (Ni) vid befintlig markanvändning 2017 och planerad markanvändning år 2050 enligt ÖP 2016 i figur 5-5. Nickel är relativt lättrörligt och förutom naturlig förekomst tillförs det marken och grundvattnet via mänsklig verksamhet såsom vägtrafik, industriområden och bebyggelse. I figuren visas också skillnaden i belastning mellan år 2017 och 2050 Sidan 27 (73)

28 Tabell 5-3. Totalbelastning (beräknat utifrån schablonhalter för basflöde resp. dagvatten) samt kvoten dem emellan. Samtliga värden avrundade till två värdesiffror, förändring är beräknad på inte avrundade värden. Totalbelastning (kg/år) 2017 utifrån: Totalbelastning (kg/år) 2050 utifrån: Ämne Kvot 1 basflödeshalt dagvattenhalt baslödeshalt dagvattenhalt Fosfor , ,4 Kväve , ,0 Bly , ,1 Koppar , ,7 Zink , ,0 Kadmium 1,6 5,5 3,4 1,6 6,8 4,3 Krom , ,9 Nickel , ,7 Kvicksilver 0,15 0,27 1,8 0,18 0,34 1,9 Suspenderad substans , ,5 Olja , ,0 Kvot 1) Bens(a)pyren 0,043 0,23 5,3 0,066 0,38 5,8 Benso(b)fluoranten 2) 0,56-2) 1 - Benso(k)fluoranten 2) 0,13-2) 0,24 - Benso(ghi)perylen 2) 0,28-2) 0,48 - Inden(1,2,3-cd)pyren 2) 0,41-2) 0,65 - Bensen 2) 2) - 2) 2) - 1,2-dikloretan 2) 2) - 2) 2) - Arsenik 2) 91-2) 88 - Klorid 2) ) ) Kvot = [totalbelastning beräknad utifrån schablonhalt för dagvatten] /[totalbelastning beräknad utifrån schablonhalt för basflöde], d.v.s. kvot = 2 innebär att belastningen blir dubbelt så stor om den beräknas utifrån schablonhalt för dagvatten istället för utifrån schablonhalt för basflöde. 2) Schablonhalterna ansågs för osäkra för att en tillförlitlig belastning skulle kunna beräknas Sidan 28 (73)

29 Figur 5-5. Diffus belastning år 2017 (vänster) och 2050 (mitten) samt skillnad (höger), för nickel, Ni (beräknad utifrån schablonhalter för basflöde). Sidan 29 (73)

30 6 Riskinventering Riskinventeringen som utförts i etapp 1 har legat till grund för det fortsatta arbetet i etapp 2. De skadehändelser som identifierats avser sådana som kan innebära risk för negativ påverkan på vattenkvalitet- och kvantitet i de studerade åsarna. Det i sin tur kan försämra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsterna och att uppnå kraven enligt Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Skadehändelserna omfattar både punktkällor (exempelvis trafikolyckor) och diffusa belastningar (föroreningar i dagvatten). Många av skadehändelserna är kopplade till framtida exploateringar och befolkningsutvecklingen, både under anläggnings- och driftsfas. Hänsyn har tagits till förväntade framtida förhållanden vid riskidentifieringen genom att förväntad markanvändning 2050 antagits. Riskanalysen är begränsad till skadehändelsernas risker för vattenkvalitet- och kvantitet i Uppsalaoch Vattholmaåsarna. Andra risker som skadehändelserna kan medföra beaktas inte. 6.1 Val av skyddsobjekt Riskhanteringsprocessens målsättning är att Uppsala ska kunna utvecklas på ett sådant sätt att grundvattenförekomsterna har ett fullgott skydd idag och på lång sikt. Uppsala- och Vattholmaåsarna består av fyra grundvattenförekomster. I deras tillrinningsområde ligger ytterligare två grundvattenförekomster. Dessa totalt sex grundvattenförekomster inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde har valts som skyddsobjekt för riskanalysen. Grundvattenförekomsterna/skyddsobjekten visas i figur 3-2 och består av: Uppsalaåsen-Uppsala Uppsalaåsen-Fredrikslund Vattholmaåsen-Storvreta Vattholmaåsen-Salsta Jumkilsåsen-Broby Sävjaån-Samnan Det finns andra grundvattenförekomster som ligger i direkt anslutning till Uppsalaåsen-Uppsalas tillrinningsområde, bland annat Uppsalaåsen-Björklinge direkt norr om Uppsalaåsen-Uppsala. Den huvudsakliga strömningsriktningen i dessa åspartier är riktad bort från Uppsalaåsen-Uppsalas tillrinningsområde och ingår därför inte som skyddsobjekt i riskanalysen. 6.2 Val av hänsynskrav Miljökvalitetsnormer för grundvatten och gränsvärden för dricksvatten De studerade grundvattenförekomsterna omfattas av både ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och grundvattendirektivet (2006/118/EG). De utnyttjas även som grundvattentäkter för produktion av dricksvatten. Utgångspunkten i projektet är att förhindra att de sex grundvattenförekomsterna hotas av risker som kopplas till försämrad vattenkvalitet- och kvantitet. Som hänsynskrav i riskanalysen används därför miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten och gränsvärden för dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten. Miljökvalitetsnormerna för grundvatten avser både kvalitet och kvantitet. God kvantitativ status innebär att det råder balans mellan grundvattenuttag och grundvattenbildning. Sidan 30 (73)

31 Miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet uttrycks i halter av olika ämnen som kan ha en påverkan på vattenkvaliteten. De fastställs av vattenmyndigheterna för varje enskild grundvattenförekomst. Bland de ämnen som omfattas av MKN återfinns föroreningar som uteslutande eller i hög grad härrör från mänskliga aktiviteter (exempelvis bekämpningsmedel, klorerade lösningsmedel och polycykliska aromatiska kolväteföreningar). MKN omfattar dock även ämnen som förekommer naturligt (exempelvis närsalter, fluor och arsenik), ibland även i kombination med mänskliga utsläpp (exempelvis metaller, klorid och sulfat). Dessa ämnen kan i högre halter klassas som föroreningar genom att de begränsar möjligheten att använda vattnet som dricksvatten. MKN anges dels som ett övre riktvärde, dels som en utgångspunkt för att vända trend.utgångspunkterna ska användas för att i ett tidigt skede identifiera trender som riskerar att leda till att MKN (övre riktvärde) överskrids, så att motverkande åtgärder kan vidtas. I tabell 6-1 redovisas hänsynskrav i form av miljökvalitetsnormer och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten för de ämnen som i dagsläget omfattas av MKN/gränsvärden Gränsvärden för PFAS i grundvatten och dricksvatten Hänsynskraven kompletteras med riktvärden för PFAS-ämnen som sannolikt kommer att omfattas av MKN inom kort. PFAS är ett samlingsnamn för en grupp ämnen som används bland annat i brandsläckningsskum och impregneringsmedel och vars miljö- och hälsoskadliga effekter upptäckts och fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. Livsmedelverket har tagit fram en åtgärdsgräns för summan av 11 PFAS-ämnen i dricksvatten. Om åtgärdsgränsen överskrids uppfyller vattnet inte kraven på dricksvattenkvalitet. Avseende PFASriktvärde i grundvatten fattade vattenmyndigheterna i november 2016 ett inriktningsbeslut som innebär att Livsmedelsverkets åtgärdsgräns i dricksvatten används även i grundvatten. Ett slutgiltigt beslut efter kartläggning (riskbedömning, statusklassificering och åtgärdsbehov) väntas i december 2018 (Vattenmyndigheterna, 2016). SGI har även tagit fram ett preliminärt riktvärde för PFOS i grundvatten. De föreslagna gränsvärdena redovisas i tabell 6-2. Sidan 31 (73)

32 Tabell 6-1. Miljökvalitetsnormer (MKN), utgångspunkt för att vända trend (avseende MKN) och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Som hänsynskrav i riskanalysen används både MKN och Livsmedelsverkets gränsvärden Parameter Enhet Riktvärde för grundvatten (MKN) Utgångspunkt för att vända trend Gränsvärden för dricksvatten (LMV) 1,2-dikloretan μg/l 3 0,5 3 Bekämpningsmedel Aktiva ämnen inkl. metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter μg/l μg/l 0,1 (enskilda) 0,5 (totalt) Detekterat Ammonium mg/l 1,5 0,5 0,1 (enskilda) 0,5 (totalt) Antimon μg/l 5 Arsenik μg/l Bensen μg/l 1 0,2 1 Benso(a)pyrene ng/l Bly μg/l Bor mg/l 1 Bromat BrO3 μg/l 10 Cyanid μg/l 50 Fluorid mg/l 1,5 Fosfat mg/l 0,6 0,1 Kadmium μg/l Klorid mg/l Kloroform (triklormetan) μg/l (trihalometaner totalt) Konduktivitet ms/m Koppar mg/l 2 Krom μg/l 50 Kvicksilver μg/l 1 0,05 1 Nickel μg/l 20 Nitrat mg/l (mg/l NO3) Nitrit mg/l 0,5 0,1 0,5 Summa 4 PAH:er, ng/l Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso(ghi)perylen Indeno(1,2,3-cd)pyren Selen μg/l 10 Sulfat mg/l Trikloreten + μg/l Tetrakloreten Vinylklorid μg/l Beräknat 0,5 Sidan 32 (73)

33 Tabell 6-2. Rekommenderade gränsvärden för PFAS i grundvatten och dricksvatten Parameter Enhet Föreslaget gränsvärde Källa PFAS (summa 11*) PFOS μg/l 0,09 μg/l 0,045 Åtgärdsgräns för dricksvatten (Livsmedelsverket, 2016) Preliminärt riktvärde för grundvatten (SGI, 2015) * Perfluorbutansulfonat (PFBS), Perfluorhexansulfonat (PFHxS), Perfluoroktansulfonat (PFOS), Fluortelomersulfonat (6:2 FTS), Perfluorbutanoat (PFBA), Perfluorpentanoat (PFPeA), Perfluorhexanoat (PFHxA), Perfluorheptanoat (PFHpA), Perfluoroktanoat (PFOA), Perfluornonanoat (PFNA), Perfluordekanoat (PFDA) Okända ämnen ska regleras i takt med att behov uppstår Kriterierna för bedömning av god kemisk grundvattenstatus bygger på riktvärden i form av miljökvalitetsnormer. Eftersom nya ämnen eller kunskap om ämnens effekter ständigt tillkommer kan det komma att upprättas miljökvalitetsnormer för ytterligare ämnen än de som behandlats ovan. Enligt SGU (2013) ska miljökvalitetsnormer tas fram för nya föroreningar när kunskapen om deras effekter är tillräcklig för att utgöra underlag för att fastställa MKN. I gällande och föreslagna riktvärden för MKN finns tre ämnesgrupper; PFAS, bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel vilka bedömts täcka de egenskaper (toxicitet, persistens, vattenlöslighet) som ett nytt okänt ämne sannolikt kommer att ha. Dessa ämnesgrupper har därför inkluderats i genomförd riskanalys (kapitel 7). 6.3 Val av riskobjekt Markanvändningsytor som riskobjekt Riskhanteringsprocessens målsättning är att Uppsala ska kunna utvecklas på ett sådant sätt att grundvattenförekomsterna har ett fullgott skydd idag och på lång sikt. För att kunna koppla samman bebyggelseutvecklingen med identifieringen av skadehändelser väljs markanvändningsytor som riskobjekt. En markanvändningsyta avser i det här sammanhanget en sammanhängande geografisk yta med en viss markanvändning. Varje markanvändningsyta antas rymma en viss uppsättning av hela den mångfald av aktiviteter som sker i verkligheten. 6.4 Identifiering av skadehändelser Identifieringen av skadehändelser bygger på samma metod som tidigare använts i etapp 1. Metoden innebär att de skadehändelser som potentiellt kan orsaka risker för vattenkvaliteten- och kvantiteten i grundvattenförekomsterna inom tillrinningsområdet identifieras och formuleras. En skadehändelse definieras här som en händelse som kan, men inte nödvändigtvis måste, bidra till att halterna av miljöstörande ämnen i grundvattnet ökar, eller att grundvattenkvantiteten minskar. De identifierade skadehändelserna bygger främst på tidigare erfarenheter av olyckor, incidenter eller riskanalyser. Vid identifieringen av skadehändelserna har hänsyn tagits till de specifika förhållandena (naturgivna förutsättningar, befintliga och planerade verksamheter etc.) inom tillrinningsområdet. Kompletterande skadehändelser vid nya typer av markanvändning som inte var aktuella i etapp 1 har identifierats utifrån en genomgång av tidigare riskanalyser för liknande projekt. Dessa innefattar bland annat skadehändelser som medför risker för minskad grundvattenkvantitet. Sidan 33 (73)