Riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Transkript

1 Riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt Slutrapport Måsen Etapp 2 GRAP Geosigma AB

2 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor Inga bilagor Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Erik Gustafsson Hannes Vidmark Leveransens diarienr KSN Beställare UVAB / Uppsala Kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Rubrik Riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt Underrubrik Slutrapport MÅsen Etapp 2 Författad av Erik Gustafsson (ed.), Elin Andersson, Sofia Föhlinger, Frida Hammar, Marcus Heinke Tommy Lundberg, Rune Nordqvist, Erik Palmfjord, Johanna Ragvald, Oskar Sjöberg. GEOSIGMA AB Uppsala Teknik & Innovation Göteborg Box 894, Uppsala Seminariegatan 33 St. Badhusg geosigma@geosigma.se S:t Persgatan 6, Uppsala Uppsala Göteborg Bankgiro: Tel: Tel: Tel: PlusGiro: Org.nr: Datum Stockholm S:t Eriksgatan Stockholm Tel: Omslagsbild från Uppsala Vatten och Avfall AB hemsida Sidan 2 (73)

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Projektmål Projektdirektivet Projektmål MÅsen Etapp Projektets genomförande Projektorganisation Förutsättningar Omfattning och avgränsningar Aktiviteter Beräkningsverktyg för punktbelastning Integration av resultat från Uppsala Vattens funktionsanalys av åsen Riskinventering Markanvändning och diffus belastning Känslighetskarta Steg 2 i riskhanteringsprocessen riskanalys Steg 3 i riskhanteringsprocessen - riskhantering Riktlinjer för markanvändning Rapport Etapp Projektleveranser 11 3 Översiktlig hydrogeologisk beskrivning Allmänt Uppsala- och Vattholmaåsarna Grundvattenförekomster Uppsalas vattenförsörjning 15 4 Känslighet för grundvattenförorening Definition av känslighet Känslighetsklasser Känslighetskarta 18 5 Markanvändning och diffus belastning Markanvändning år 2017 och Föroreningsbelastning år 2017 och Riskinventering Val av skyddsobjekt 30 Sidan 3 (73)

4 6.2 Val av hänsynskrav Miljökvalitetsnormer för grundvatten och gränsvärden för dricksvatten Gränsvärden för PFAS i grundvatten och dricksvatten Okända ämnen ska regleras i takt med att behov uppstår Val av riskobjekt Markanvändningsytor som riskobjekt Identifiering av skadehändelser 33 7 Riskanalys Generella sannolikheter Korrigering av sannolikhet utifrån markanvändning Konsekvenser Modellberäkningar Risk Okända ämnen Samverkanseffekter (dominoeffekter och kumulativa effekter) Resultat Allmänt Screeningberäkningar Diffus vardagsbelastning Riskernas geografiska distribution 52 8 Riskhantering Acceptabel risk Förslag till riskreducerande åtgärder Områden i känslighetsklass extrem Områden i känslighetsklass hög Områden i känslighetsklass måttlig Områden i känslighetsklass låg Prioriterade åtgärder 67 9 Sammanfattning Fortsatt arbete Referenser 71 Sidan 4 (73)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Uppsala- och Vattholmaåsarna utgör en av Sveriges viktigaste grundvattenförekomster och förser stora delar av befolkningen i kommunen med dricksvatten. Den grundvattenförekomst som Uppsalaoch Vattholmaåsarna utgör har en mycket stor potential att långsiktigt försörja en växande befolkning i Uppsala. Stora delar av åspartierna inom stadsområdet är sedan lång tid bebyggda och den långsiktiga stadsutvecklingen enligt översiktsplanen bygger i hög grad på att stadsområdet förtätas och expanderar utåt i sammanhängande stadsbygd inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Uppsala Kommun vill säkerställa skyddet av Uppsala- och Vattholmaåsarna vid nuvarande markanvändning och framtida exploatering i Uppsala med omnejd. Utöver översiktsplanens vägledning för markanvändningen behövs mer tydliga riktlinjer för stadsutvecklingen på åsen och i dess närhet. Även risker för grundvattenförekomsten som följer av dagens markanvändning och samhällsaktiviteter samt hur dessa förändras med en samhällsutveckling enligt översiktsplanen, behöver identifieras och värderas. I ÖP 2016 anges prioriteringar i samhällsplanering och byggande och en av de prioriterade insatserna är ett uppdrag att långsiktigt värna Uppsalaåsens grundvatten: Kommunen tillsammans med berörda aktörer gör i ett särskilt uppdrag kopplat till översiktsplaneringen en sammanvägd riskbedömning för hela Uppsalaåsen med en strategi för markanvändning i syfte att bevara åsen som vattenreservoar. För att genomföra denna riskbedömning och strategi för markanvändning har Uppsala kommun initierat projektet: Riktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt. Projektet är indelat i två etapper: Etapp 1 av projektet genomfördes i perioden januari juni Etapp 2 av projektet genomfördes i september 2017 januari I Etapp 1 användes benämningen Markanvändning Åsen Etapp 1 (MÅsen Etapp 1) för projektet. I analogi med det används benämningen MÅsen Etapp 2 i för denna del av projektet. Etapp 1 omfattade: Framtagning av metod för riskhanteringsprocess. Riskanalys för programområde Ulleråker. Etapp 2 har omfattat: Tillämpning av riskhanteringsprocessen och översiktlig riskanalys för hela tillrinningsområdet. Framtagning av riktlinjer för markanvändning ur grundvattensynpunkt för hela tillrinningsområdet. Föreliggande rapport redovisar genomförandet och leveranserna från Etapp 2. Riktlinjer för markanvändning har tagits fram baserat på genomförd riskhanteringsprocess i Etapp 2 bestående av; riskinventering och riskanalys (sannolikhet och konsekvens) samt värdering av riskerna och förslag till riskreducerande åtgärder. Samtliga delar i riskhanteringsprocessen har redovisats i separata PM med tillhörande bilagor, GIS kartor, beräkningsmoduler och underlagsdata. I dessa PM Sidan 5 (73)

6 redovisas mer detaljer än som varit praktiskt att infoga i denna rapport för att behålla rimlig omfattning och läsbarhet. Riktlinjerna redovisas i ett separat dokument. 1.2 Projektmål Projektdirektivet Projektdirektivet definierar syftet, målet och slutprodukten för projektet. Enligt projektdirektivet är syftet med projektet att säkra stadens tillväxt samtidigt som grundvattenförekomsten är skyddad och miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvattnet uppnås enligt ramdirektivet för vatten samt att grundvattnet uppfyller gränsvärden för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30). Vidare är syftet att Uppsala kommuns utveckling sker så att risker som påverkar grundvattenkvaliteten i Uppsala- och Vattholmaåsarna beaktas tidigt i planeringen och hanteras. Målet med projektet har varit att ta fram en sammanvägd riskbedömning för hela Uppsala- och Vattholmaåsarnas vattenkvalitet och kvantitet samt riktlinjer för markanvändning i syfte att bevara åsen som vattenreservoar på kort och lång sikt. Slutprodukt för projektet är riktlinjer för markanvändning som ska innehålla en karta för tillrinningsområdet för Uppsala- och Vattholmaåsarna med riktlinjer för markanvändning och förhållningssätt. Slutprodukten ska kunna ligga till grund för konkreta handlingsplaner med åtgärder som behöver vidtas. Materialet ska utgöra underlag till ÖP och användas vid bedömning av markens förutsättningar för exploatering och planhandläggning. Materialet ska dessutom fungera som ett underlag för bedömning av behov av åtgärder eller fördjupade utredningar och undersökningar inom befintlig markanvändning, utifrån risker för grundvattnet Projektmål MÅsen Etapp 2 Projektmål för MÅsen Etapp 2 utgörs av de mål som, beaktat det som redan utförts och uppnåtts i Etapp 1, behöver uppnås för att uppfylla det mål och nå den slutprodukt som anges i projektdirektivet. 1. En sammanställning av befintlig och framtida, på ÖP-nivå år 2050, planerad markanvändning och markbelastning (diffus belastning) i form av kommenterade GIS-skikt. 2. Känslighetskarta, avseende grundvattenskydd, för hela tillrinningsområdet. 3. Riskanalys (sannolikhet och konsekvens) för valda delar av tillrinningsområdet, baserat på nuvarande och planerad markanvändning år 2050 enlig ÖP Riskhantering (riskvärdering och förslag till riskreducerande åtgärder) för valda delar av de områden som genomgått riskanalys enligt pkt Riktlinjer för markanvändning ur grundvattensynpunkt för hela tillrinningsområdet dvs. karta för tillrinningsområdet med tillhörande riktlinjer och förhållningssätt. 2 Projektets genomförande 2.1 Projektorganisation Uppsala kommun är projektägare. Projektorganisationen visas i figur 2-1. En betydande skillnad mot organisationen för den tidigare genomförda Etapp 1 är att Arbetsgruppen inte arbetat produktivt i projektet. Sidan 6 (73)

7 Parallellt med MÅsen Etapp 2 har tre projekt pågått som har starka kopplingar till framtagen riskhanteringsprocess och resultat i Etapp 1 och resultaten i Etapp 2. Dessa tre projekt är Vattenförsörjningsplan (UVAB), DP Ulleråker och FÖP Södra staden. Figur 2-1. Organisation för MÅsen Etapp Förutsättningar Huvudsakliga underlag för genomförande av Etapp 2 har varit. Befintliga resultat från MÅsen Etapp 1. Samtidigt som Etapp 1 genomförts har UVAB genomfört en funktionsanalys av åsen och SGU har tagit fram en 3D-modell av jordlagerföljden som ingått som underlag i funktionsanalysen. Dessa två utgör tillsammans den hittills bästa beskrivningen av åsens hydrogeologi och utgör viktiga källor till underlagsdata för genomförandet av Etapp 2. Riskhanteringsprocessens steg tre Riskhantering (värdering och reducering av risk) har nyligen genomförts för planområde Ulleråker och finns nu rapporterat i form av arbetsmaterial ( ). Framtagen metod utgör viktigt underlag vid genomförande av dessa moment i Etapp Omfattning och avgränsningar Etapp 2 har omfattat de aktiviteter, enligt punkt 2.4, som behövt genomföras för att uppnå projektmålen enligt projektdirektivet. Inom planområdet Ulleråker har riskhanteringsprocessens samtliga tre steg genomförts. Ytterligare utredning inom planområde Ulleråker har av den anledningen inte utförts inom Etapp 2. Etapp 2 har genomförts baserat på de data och övriga underlag som finns tillgängliga, eller som med rimlig arbetsinsats kunnat fås fram ur t.ex. UVAB:s Funktionsanalys Åsen. Inga fältundersökningar har gjorts inom Etapp 2. I leveransen från Etapp 1 ingick bl.a. en databas vars syfte var att kunna uppdatera ingående data vid förändringar i planerad markanvändning eller när bättre underlag finns tillgängligt. Om den databas Sidan 7 (73)

8 med underlag som överlämnats i Etapp 1 ska kunna fungera på detta sätt behöver den kompletteras för att göras lätt tillgänglig för kommunens användare. Denna komplettering har inte ingått i Etapp 2 utan får ske som separat uppdrag om det bedöms vara lämpligt utifrån användarnas behov. 2.4 Aktiviteter Projektet har genomförts i ett antal aktiviteter och varje aktivitet utgör en del i ett sammanhållet underlag för riktlinjer för markanvändning ur grundvattensynpunkt för hela tillrinningsområdet. Tabell 2-1. Aktiviteter Leverans/Aktivitet A.1 Beräkningsverktyg för punktbelastning A.2 Integration av resultat från UVAB:s funktionsanalys av åsen A.3 Risker identifiering A.4 Markanvändning och diffus belastning A.5 Känslighetskarta A.6 Steg 2 i riskhanteringsprocessen riskanalys. Sannolikhet och konsekvens A.7 Steg 3 i riskhanteringsprocessen riskhantering. Värdering och reducering A.8 Utformning av riktlinjer för markanvändning A.9 Rapport Etapp 2 Vägen fram till slutmålet, dvs riktlinjer för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde illustreras i Figur ) Markanvändningen ger upphov till möjliga skadehändelser och diffus belastning. Detta har dokumenterats i riskinventeringen. 2) Konsekvensen av skadehändelse och diffus belastning beror på platsens känslighet för att förorena grundvattenförekomsten. 3) Sannolikheten för en skadehändelse och även diffus belastning beror av markanvändningen. 4) Sannolikheten tillsammans med konsekvensen för en skadehändelse och diffus belastning ger en risknivå. 5) Riskerna har värderats och reducerande åtgärder, tekniska och icketekniska, i form av skadereducerande (minska konsekvens) och förebyggande (minska sannolikhet) har föreslagits. 6) Utifrån resultaten av 1) till 5) har riktlinjer för markanvändning utarbetats. Riktlinjerna beskriver, så långt som möjligt, med befintligt underlag, vad som behöver göras i nuläge med befintlig markanvändning och vid utbyggnad av Uppsala mot planerad markanvändning år 2050 enligt ÖP. Sidan 8 (73)

9 Figur 2-2. Aktiviteternas inbördes relation vid framtagning av riktlinjer för markanvändning Beräkningsverktyg för punktbelastning Aktivitet A.1 Beräkningsverktyg för punktbelastning, har omfattat följande moment: Genomlysning och second-opinion av modellen. Detta innefattar bland annat en tydlig och lättförståelig förklaring av modellen och dess ursprung, samt förtydliganden om vad som beräknas med modellen. Mer utförlig diskussion och redovisning om modellens för- och nackdelar samt begränsningar. Hur bör modellen utvecklas? Finns det alternativ som kompletterar modellen? Motivering till modellens lämplighet för tillämpning för MÅsens projektmål. Praktiskt tillvägagångssätt för generell tillämpning för hela åsen med tillrinningsområde. Hur ska modellresultat tolkas i förhållande till riktvärden? Utvidgning av beräkningsverktyg för att kunna tillämpa detta även på diffus belastning Integration av resultat från Uppsala Vattens funktionsanalys av åsen Aktivitet A.2 Integration av resultat från Uppsala Vattens funktionsanalys av åsen har omfattat följande. Den funktionsanalys av åsen som UVAB nyligen genomfört har resulterat i en genomgripande uppdaterad förståelse av det hydrogeologiska systemet. Bl.a. är två konkreta resultat en tredimensionell modell av geologisk struktur (jordlagerföljd) samt en tredimensionell kvantitativ Sidan 9 (73)

10 modell för grundvattenströmning. Att införliva sådan state-of-the-art -kunskap till MÅsen har haft stor prioritet i ett tidigt skede av Etapp 2. En uppenbar fördel med samordningen är också att det uppnås en överensstämmelse mellan projekten avseende hydrogeologiska tolkningar och ansättande av värden för hydrogeologiska parametrar. Viktiga punkter innefattar bl.a. följande: Den tredimensionella strukturmodellen har använts för att få bättre underlag för en känslighetskarta och belastningsberäkningar. Den tredimensionella modellen för grundvattenströmning har använts för att ansätta värden för grundvattenflöden i beräkningsverktyg för punktbelastning och diffus belastning. Den grundvattenbildning (delvis erhållna som ett resultat av modellkalibrering) som använts inom UVAB:s funktionsanalys har gett bättre indata till beräkningsverktygen för belastning Riskinventering Aktivitet A.3 Riskinventering har genomförts för hela tillrinningsområdet. Endast delar av riskhanteringsprocessen utfördes inom projektets etapp 1, där fokus låg på Ulleråker. I etapp 2 har inventering, analys och riskhantering utvidgats till att omfatta hela Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde och kompletterats med ytterligare skadehändelser som inte tidigare beaktats. Riskinventeringen utgör det första steget i riskhanteringskedjan och omfattar en identifiering av riskobjekt och skyddsobjekt. De efterföljande stegen riskanalys (aktivitet A.6) och riskvärdering (aktivitet A.7) har utförts med riskinventeringen som grund. Steg i riskhanteringsprocessen: 1. Inventering av riskobjekt och skyddsobjekt. 2. Analys av risker och konsekvenser. 3. Hantering av risker genom riskvärdering och riskreduktion. De två sistnämnda stegen har utgjort en viktig del av arbetet inom Etapp 2, och listas som separata aktiviteter nedan. Figur 2-3. Riskhanteringsprocess som följts i Etapp 1 och Markanvändning och diffus belastning Aktivitet A.4 markanvändning och diffus belastning var delvis utförd inom ramen för etapp 1 men har i etapp 2 reviderats för befintlig (2017) markanvändning och kompletterats med framtagning och kartredovisning av framtida markanvändning. Inom denna aktivitet har också gjorts en generell beräkning av föroreningsbelastningen på hela grundvattenförekomsten för olika ämnen Känslighetskarta Aktivitet A.5 Känslighetskartan för hela åsen med tillrinningsområde har bl.a. utarbetats med hjälp av den tredimensionella jordlagerföljdsmodell som tagits fram inom UVAB:s funktionsanalys. Denna Sidan 10 (73)

11 baseras, förutom på den vanliga jordartskartan, på ett stort antal jordborrningar och geofysiska profiler vilket ger jordlagerinformation även på större djup. Tillrinningsområdet har indelats i fyra huvudsakliga känslighetsklasser utifrån ett antal kriterier: - Klass 1: Extrem känslighet - Klass 2: Hög känslighet - Klass 3: Måttlig känslighet - Klass 4: Låg känslighet I denna aktivitet har också genomförts bedömning av risken för påverkan på grundvattenförekomsten av översvämningar i nivå med beräknat högsta flöde. För detta har den framtagna känslighetskartan sammanfogats med MSB:s (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) översvämningskartering av Fyrisån (2013). Känslighetskartan har även jämförts med en lågpunktskartering för att utreda områden utanför översvämningsområdet Steg 2 i riskhanteringsprocessen riskanalys Aktivitet A.6 Riskanalys har baserats på de skadehändelser som identifierats i aktivitet A3- Riskinventering och har utförts med utgångspunkt i dagens markanvändning inom tillrinningsområdet. För vissa av skadehändelserna, där så har bedömts relevant, har hänsyn även tagits till planerad markanvändning 2050 enligt ÖP Riskerna har distribuerats geografiskt och kan vid behov redovisas i GIS kartor Steg 3 i riskhanteringsprocessen - riskhantering Aktivitet A.7 Riskhantering har inkluderat förslag på riskreducerande åtgärder för de skadehändelser som identifierats i Aktivitet A.3 Riskinventering och som genomgått riskanalys i Aktivitet A.6 - Riskanalys. Särskilt fokus på riskreducerande åtgärder har legat på de två områden som genomgått fördjupad riskanalys i Aktivitet A6. Riskreducerande åtgärder redovisas också områdesvis utifrån känslighetsklass; låg, måttlig, hög och extrem. Här har också föreslagna åtgärder delats in utifrån tre olika skeden: Planering/projektering Bygg- och anläggning Drift- och underhåll Både tekniska och icke tekniska riskreducerande åtgärder har utvärderats och redovisats Riktlinjer för markanvändning Aktivitet A.8 Utformning av riktlinjer för markanvändning har gjorts utifrån resultaten från ovanstående aktiviteter A.1 till A Rapport Etapp 2 Aktivitet A.9 Rapport har omfattat framtagning av rapport som sammanfattar omfattning, genomförande, leveranser och resultaten från Etapp Projektleveranser Figur 2-4 illustrerar de ingående leveranserna och deras inbördes förhållande. Föreliggande rapport (Geosigma rapport 18116) representeras av rutan Riskanalys av Uppsala- och Vatholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt. Rapporten sammanfattar projektets genomförande och resultat. Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt är ett separat dokument som tagit fram enligt Uppsala kommuns mall Riktlinje. PM finns som separata underlagsdokument. Sidan 11 (73)

12 Figur 2-4. Leveranser från projekt MÅsen Etapp 2. 3 Översiktlig hydrogeologisk beskrivning 3.1 Allmänt De hydrogeologiska förhållandena styr hur känsligt grundvattnet är för förorening och därmed vilka markanvändningar som är lämpliga eller olämpliga för ett visst område. De hydrogeologiska förhållandena och känsligheten styr också vilka skyddsåtgärder som kan behövas för att minska sannolikhet och konsekvens för att en förorening når grundvattnet. 3.2 Uppsala- och Vattholmaåsarna I Uppsalatrakten förekommer Uppsalaåsen både som topografiskt framträdande åsryggar i dagen och under mer än 50 m djupa lager av finsediment (lera och silt). Genom Uppsala har åsen avlagrats längs en nord-sydlig förkastning i berggrunden. Av figur 3-1 framgår att större delen av åsen täcks av finsediment av varierande tjocklek. Områdena med åsmaterial i dagen utgör endast ca 15 % av den totala utbredningen av åsens grundvattenmagasin inom tillrinningsområdet. Där åsen går i dagen uppgår den omättade zonen i vissa markerade höjdområden, som exempelvis vid Tunåsen, till mer än 30 m. Huvudåsens vattenförande mäktighet överstiger ställvis 30 m och åsens centrala delar ligger oftast direkt på berg. Den vattenförande mäktigheten i biåsarna i Sävjaåns och Jumkilsåns dalgångar är väsentligt mindre, oftast inte mer än ca 5 m, medan den i Vattholmaåsen ställvis är mer än 10 m. Den huvudsakliga naturliga grundvattenströmningen i tillrinningsområdet är riktad mot åsarna och mot söder och en utströmning sker till Mälaren, se figur 3-1. I tillrinnings-områdets nordligaste del finns två mindre grundvattenmagasin i åsen, Läby- och Björklinge-Sandbromagasinen, vilka avvattnas Sidan 12 (73)

13 mot Vendelån respektive Långsjön. Dessa delar har inte inkluderats i Måsen Etapp 2, jämför figur 3-1 och 3-2. I områden där åsmaterialet går i dagen varierar medelgrundvattenbildningen i olika delar av modellområdet mellan knappt 250 till drygt 300 mm/år (Rodhe et al, 2006). Även om grundvattenbildningen per ytenhet är högst i dessa områden bildas dock huvuddelen av det grundvatten som tillförs åsen i den resterande delen av åsens tillrinningsområde. Vid grundvattendelaren vid Björklinge-Sandbromagasinets södra gräns, i höjd med Drälinge, ligger grundvattennivån på ca +35 m (RH2000). Därifrån sjunker grundvattennivån successivt hela vägen ner till Mälaren där grundvattennivån är knappt +1 m. I Vattholmaåsen, i tillrinningsområdets nordostligaste del, är grundvattennivån ca +23 m. I höjd med Lena kyrka finns ett markant stalp i grundvattennivån, från drygt +22 m till knappt +17 m (ett stalp är ett parti med brant lutande grundvattenyta, grundvattenfall ). Grundvattennivån i Vattholmaåsen sjunker sedan successivt och är vid sammanflödet med huvudåsen knappt +13 m. Mälaren är under naturliga förhållanden utströmningsområde för åsens grundvatten. Fyrisån, Sävjaån och Jumkilsån rinner alla på vissa sträckor längs med åsarna eller korsar dem, och utgör där potentiella in- eller utströmningsområden beroende på relationen mellan grundvattennivån och vattendragens nivåer. Jordlagerförhållandena på dessa sträckor är avgörande för om det finns en hydraulisk kontakt av praktisk betydelse. 3.3 Grundvattenförekomster Havs- och Vattenmyndigheten har definierat sex grundvattenförekomster inom tillrinningsområdet för Uppsala- och Vattholmaåsarna (Figur 3-2). Samtliga dessa ska uppfylla miljökvalitetsnormen (MKN) för grundvatten. Uppsalaåsen-Uppsala Uppsalaåsen-Fredrikslund Vattholmaåsen-Storvreta Vattholmaåsen-Salsta Jumkilsåsen-Broby Sävjaån-Samnan Sidan 13 (73)

14 Figur 3-1. Utbredningen av åsens grundvattenmagasin med tillrinningsområdet markerat (Uppsala Vatten, 2017, med SGUs grundvattenkarta som underlag ). Sidan 14 (73)

15 Figur 3-2. Grundvattenförekomster inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Tillrinningsområdet är markerat med röd linje. 3.4 Uppsalas vattenförsörjning Uppsalas dricksvatten tas från brunnar i Uppsalaåsen. För att kompensera för vattenuttagen infiltreras vatten från Fyrisån i åsen. Vattnet från Fyrisån förbehandlas i filter innan infiltration i dammar. Efter cirka sex månaders passage i åsen har det blivit ett lika bra grundvatten som det naturliga grundvattnet i åsen när det pumpas upp till vattenverken. Vattenföringen i Fyrisån är under sommarmånaderna ofta inte tillräcklig för att önskad infiltration ska kunna ske samtidigt som minimivattenföringen nedströms uttagspunkterna upprätthålls. För att säkerställa tillgången på infiltrationsvatten finns därför möjlighet att pumpa vatten från sjön Tämnaren till Fyrisån. Sidan 15 (73)

16 4 Känslighet för grundvattenförorening 4.1 Definition av känslighet Som nämnts i kapitel 3 är det de hydrogeologiska förutsättningarna som avgör hur känsligt ett område är för att grundvattnets kvalitet ska påverkas negativt av en förorening. Målet med föreliggande riktlinjer är att skydda grundvattnet i de grundvattenförekomster som ges i kapitel 3 så att de kan användas för Uppsalas dricksvattenförsörjning idag och i framtiden samtidigt som staden växer. Det har lett till följande definition av känslighet. Känslighet är en geografiskt distribuerad egenskap. Med känslighet avses hur känslig en specifik plats är för att en förorening på markytan eller en marknära förorening ska påverka grundvattnet i Uppsala- och Vattholmaåsarna så att det inte kan användas som resurs för dricksvattenförsörjning. 4.2 Känslighetsklasser Känslighetsklasserna utgår från de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Uppsalaåsen och Vattholmaåsen ligger som långa strängar och till stor del under lera i dalgångar med nord-sydlig eller nordväst-sydostlig riktning. Leran kan vara sprucken och torr i ytan och ha delvis luftfyllda porer (torrskorpelera) ner till ett djup av 2 4 m. Grundvattenströmning sker generellt från randområden och in mot åsarna och söderut i åsarna. Figurer 4-1 exemplifierar de hydrogeologiska förutsättningarna som känslighetsklasserna utgår ifrån. I Figur 4-2 ges ett konceptuellt exempel av känslighetsklassning av åsen med omgivning kring centrala Uppsala. I exemplet ses åsen i tvärprofil och stegvis klassas ytan efter känslighetskriterierna. Notera att detta är ett förenklat exempel för att beskriva olika känslighetsklasser i ett plan. E. Extrem känslighet a) Isälvsmaterial i dagen (grönt) på jordartskartan + 50 m osäkerhetsmarginal (baserat på SGU s rekommendationer m.a.p. generaliseringar och onoggrannhet i kartgränser). H. Hög känslighet a) Lera med mäktighet mindre än 5 m som överlagrar isälvsmaterial. b) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar isälvsmaterial och som avvattnas mot områden i klass extrem. c) Lera som överlagrar morän och som avvattnas mot områden i klass extrem. d) Morän och bergområde inom 1000 m från kontaktytan mellan morän och utbredning isälvsmaterial med hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. M. Måttlig känslighet a) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar isälvsmaterial och som avvattnas mot klass hög. b) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar morän och som avvattnas mot klass hög. c) Lera med mäktighet mindre än 5 m som överlagrar morän som inte avvattnas mot områden i klass extrem. d) Morän och bergområde på ett avstånd större än 1000 m från kontaktytan mellan morän och utbredning isälvsmaterial med hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. e) Morän och bergområde inom 1000 m från kontaktytan mellan morän och utbredning isälvsmaterial utan hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. L. Låg känslighet Sidan 16 (73)

17 a) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagrar isälvsmaterial och som inte avvattnas mot områden i klass extrem eller hög. b) Lera med mäktighet större än 5 m som överlagar morän och som inte avvattnas mot områden i klass extrem eller hög. c) Morän- och bergområden på ett avstånd större än 1000 m från kontaktytan mellan morän och isälvsmaterial utan hydraulisk kontakt med isälvsmaterial. Figur 4-2. Konceptuellt exempel av känslighetsklassning, området motsvarar en vertikal tvärprofil av åsen utbredning i centrala Uppsala. A) Först klassas extremt känsliga områden samt tunna lerområden (<5 m) på isälvsmaterial. B) I nästa steg klassas lerområden med måttlig och låg känslighet. C) Till sist klassas morän- och urbergsområden Sidan 17 (73)

18 4.3 Känslighetskarta Känslighetskartan för Uppsala- och Vattholmåsarnas tillrinningsområde visas i figur 4-3. Känslighetskartan är framtagen i GIS och utformad att fungera tillsammans med GIS lager för t.ex. befintlig och planerad framtida markanvändning. Känslighetskartan tar hänsyn till både vertikala och horisontella strömningen från ett utsläpp. Den baserar sig på en av SGU nyligen framtagen tredimensionell jordlagermodell över tillrinningsområdet integrerat med resultat från en tredimensionell kalibrerad grundvattenflödesmodell för åsarna och tillrinningsområdet som Uppsala Vatten och Avfall AB använt för en funktionsanalys av åsen. Figur 4-6. Känslighetskarta för Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Sidan 18 (73)

19 5 Markanvändning och diffus belastning Det övergripande syftet med den geografiska analysen av markanvändning och beräkning av diffus belastning har varit att: Översiktligt beräkna diffus belastning på grundvattenförekomsterna vid befintlig markanvändning (2017) och vid planerad markanvändning enligt ÖP år Identifiera befintliga verksamheter och markanvändningar som utgör risk för grundvattnet på områden med hög och extrem känslighet. Identifiera planerade exploateringar som är placerade i områden med hög och extrem känslighet. 5.1 Markanvändning år 2017 och 2050 Markanvändningen ger upphov till möjliga skadehändelser som kan förorena grundvattnet och diffus föroreningsbelastning till grundvattenförekomsten. Stora ytor inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas avrinningsområde utgörs i dagsläget av jordbruksmark, skogsmark och blandat grönområde. Även år 2050 kommer dessa kategorier att utgöra de största markanvändningsområdena trots att ytan kommer att minska till förmån för bostadsbebyggelse, industriområden, tät stadsbebyggelse och parkmark. Totalareor för samtliga markanvändningsareor år 2017 och 2050 presenteras i tabell 5-1. Observera att tabell 5-1 i första hand ska ses som en redovisning av de areor som använts för beräkning av diffus belastning. Vissa markanvändningar, t.ex. torg och grusyta är ibland redovisade som egna ytor, men kan också vara en del av en annan markanvändning, (torg ingår t.ex. i tät stadsbebyggelse på några platser och grusyta kan vara en del av både skolområde och idrottsplats). En del förenklingar har också gjorts men för ytterligare kommentarer för de olika markanvändningsklasserna. Geografiska fördelningen av markanvändningen år 2017 visas i figur 5-1 och markanvändning 2050 visas i figur 5-2. Stora delar av centrala Uppsala är beläget på känsliga områden. Inom dessa områden återfinns såväl villabebyggelse, flerfamiljshusområde som tätare stadsbebyggelse och industriområden. Andra delar där bebyggelse i större omfattning ligger inom åsen känsligare delar är kring södra Sunnersta, Vattholma och Lövstalöt. Flera vägar följer eller korsar dessutom åsens mer känsliga delar, detta gäller bland annat E4:an, Dag Hammarskjölds väg, Bärbyleden, väg 290 och väg 600 mot Björklinge Markförändringarna som planeras fram till 2050, se figur 5-3, ligger till stora delar utanför områdena med extrem eller hög känslighet. Vissa delar av några nya bostadsområden ligger dock mer eller mindre delvis inom åsens mer känsliga områden. I figur 5-4 och tabell 5-2 visas mer i detalj befintlig och planerad markanvändning, enligt ÖP2016, inom områden med hög och extrem känslighet. Sidan 19 (73)

20 Tabell 5-1: Area per markanvändning år 2017 samt Markanvändning Area (ha) 1 Förändring (ha) (%) Atmosfärisk deposition, ytvatten % Avfallsanläggning % Banvall % Begravningsplats % Bilskrot 2,5 2,5 0 0% Blandat grönområde % Centrumområde % 2 Djurhållning % Flerfamiljshusområde % Flygplats % 2 Gård vid jordbruksmark 6,1 6,1 0 0% Golfbana % 2 Grusyta 1, % Idrottsplats % Industriområde % Jordbruksmark % Koloniområde % Kontorsområde % 3 Landsväg % 4 Parkmark 4, % 4 Radhusområde % Sjukhusområde % Skjutfält 4,6 4,6 0 0% Skogsmark % Skolområde % Småhusbebyggelse; mix av område med villor, kedjehus, % parhus och radhus (radhus, villor) 4 3 Stadsgata % Tät stadsbebyggelse. Stenstadens bostads- och % arbetsområden Torg 2 4,1 5,2 1 27% Villaområde % 1 Avrundade siffror, totalareorna skiljer 1,7 %. Icke avrundade siffror som används i beräkningarna skiljer 0,05 % i totalarea pga delvis överlappande markanvändning. 2 Sparsamt använt. Det finns fler områden som skulle kunna klassas som denna markanvändning inom tillrinningsområdet som är klassat på annat sätt p.g.a. praktiska skäl och liten skillnad i belastning. 3 Endast större vägar (ÅDT större än 2000 fordon/dygn) redovisas som vägar. Övriga vägar ingår i annan markanvändning (t.ex. villaområde). 4 Den stora procentuella ökningen förklaras delvis med att markanvändningsklassen använts i större omfattning för nya områden än i den ursprungliga markanvändningskartan från etapp 1. Sidan 20 (73)

21 Figur 5-1. Markanvändning år Sidan 21 (73)

22 Figur 5-2. Markanvändning år 2050 baserat på en tolkning av ÖP Områden i kartan är indelade i klasser relaterat till dagvattenbelastning i syfte att göra en riskanalys av Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt. För riskanalysen behövs en konkretisering i markanvändningstyper och för detta har ett hypotetiskt scenario använts som inte ska läsas som förslag till utveckling. Sidan 22 (73)

23 Figur 5-3. Områden med förändrad markanvändning mellan år 2017 och 2050 (grå fält). Hypotetisk scenario baserat på ÖP Sidan 23 (73)

24 Figur 5-4. Befintlig markanvändning inom områden med hög eller extrem känslighet och där ny markanvändning planeras enligt ÖP2016. Sidan 24 (73)

25 Tabell 5-2. Områden med planerad ny markanvändning inom områden som klassats som hög och extrem känslighet. Nr Namn Typ av område Markanvändning 2017 Markanvändning 2050 Kommentar 1 Skyttorp Prioriterad tätort Jordbruksmark Småhusbebyggelse Osäker skiss, små områden 2 Vattholma Prioriterad tätort Jordbruksmark Småhusbebyggelse Osäker skiss, små områden 3 Storvreta Prioriterad tätort Blandat grönområde Skog Jordbruksmark Idrottsplats Småhusbebyggelse Skolområde 3 Storvreta Prioriterad tätort 4 Fullerö Verksamhetsområde Jordbruksmark Industriområde Jordbruksmark 5 Bälinge och Lövstalöt Prioriterad tätort Skogsmark Småhusbebyggelse Små områden 6 Librobäck Verksamhetsområde Jordbruksmark Industriområde Litet område 7 Gamla Uppsala och Ärna Staden övrigt Jordbruksmark Blandat grönområde Skogsmark Småhusbebyggelse Ny småhusbebyggelse överlappar delvis befintligt villaområde på kartan (ej nytt i verkligheten) 8 Nordöstra stadsgränsen Verksamhetsområde Jordbruksmark Industriområde 9 Gränby Utvecklingsområde Blandat grönområde Tät stadsbebyggelse Småhusbebyggelse 9 Gränby Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Parkmark 10 Fyrislund Verksamhetsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Skogsmark Industriområde Parkmark 11 Boländerna Verksamhetsområde Blandat grönområde Industriområde Parkmark Kontorsområde Industriområde ritat nytt över befintligt industriområde (ingen ändring) Blandat grönområde 12 Lövsta forskningscentrum Landsbygd övrigt Skogsmark Djurhållning Osäker utökning av området Sydöstra stadsdelarna - Jordbruksmark Tät stadsbebyggelse Flerfamiljshus Småhusbebyggelse 13 Bergsbrunna Utvecklingsområde Blandat grönområde Parkmark Sidan 25 (73)

26 Nr Namn Typ av område Markanvändning 2017 Markanvändning 2050 Sydöstra stadsdelarna - Blandat grönområde Tät stadsbebyggelse 14 Nåntuna Utvecklingsområde Skogsmark Småhusbebyggelse Kommentar 15 Uppsala södra Verksamhetsområde Skogsmark Industriområde 16 Södra staden - Sydligaste delen Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Skogsmark Småhusbebyggelse Liten del inom extrem känslighet 17 Södra staden - Bäcklösa Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Småhusbebyggelse Litet område 18 Södra staden - Ultuna Utvecklingsområde 19 Södra staden - Ulleråker Utvecklingsområde 20 Södra staden - Rosendal Utvecklingsområde Jordbruksmark Blandat grönområde Tät stadsbebyggelse Skogsmark Blandat grönområde Villaområde Blandat grönområde Skogsmark Skolområde Flerfamiljshus Kontorsområde Tät stadsbebyggelse Flerfamiljshus Parkmark Tät stadsbebyggelse Skolområde 21 Börjetull Stadsnod Jordbruksmark Parkmark Mycket av den nya markanvändningen i kartan för 2050 är omritad befintlig markanvändning. Ev. kommer förtätning av befintlig bebyggelse göras Området förtätas Sidan 26 (73)

27 5.2 Föroreningsbelastning år 2017 och 2050 Den diffusa vardagsbelastningen av föroreningar kommer bland annat från ämnen som kontinuerligt frigörs från olika typer av markanvändningar. Det kan ske genom utsläpp av partiklar från bilar och genom atmosfärisk deposition som binds till nederbörd och faller ner på markytan. Föroreningarna kan även frigöras från material (till exempel asfalt) som kontinuerligt släpper ifrån sig föroreningar. Den diffusa vardagsbelastningen sker i små mängder över stora ytor men kontinuerligt över tiden. Tillskottet från dessa föroreningar kan uppskattas genom att beräkna den diffusa föroreningssituationen för respektive markanvändning. Detta har gjorts i dagvattenprogramvaran StormTac för befintlig markanvändning 2017 och för planerad markanvändning år 2050 enligt Översiktsplanen för Uppsala. Beräkningarna av föroreningsbelastning har gjorts utifrån två olika antaganden. I det ena fallet används schablonhalter i basflöde. Då det är rimligt att anta att dessa värden gäller även för det vatten som infiltrerar och perkolerar ner till grundvattnet. I det andra fallet har som worst case schablonhalterna i dagvatten, dvs det som leds bort i dagvattenledningarna använts för beräkningarna. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 5-3 och resultaten kommenteras i följande text. Det finns relativt stora osäkerheter i ingångsdata och schablonhalterna. För flera ämnen i Stormtacs databas ansågs schablonhalterna för osäkra för att en tillförlitlig belastning skulle kunna beräknas. Basflödet har flest ämnen med osäkra halter, se noteringarna i tabell 5-3. Beräkningarna baserade på halter i basflöde visar att den största förändringen i diffus belastning från dagens situation kommer från ämnena Benso(a)pyren (+55%), nickel (+31%), kvicksilver (+16%) och zink (12%). Vissa ämnen minskar för planerad markanvändning, exempelvis suspenderad substans, fosfor, kväve och bly. Beräkningarna baserade på halter i dagvatten worst case visar att den största förändringen i diffus belastning från dagens situation kommer från ämnen som PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten), ( %), nickel (+39%), olja (+32%) och krom (+30%). Även kvicksilver, kadmium, zink, koppar, bly och klorid visar markanta höjningar i detta beräkningsfall. Kväve beräknas minska även vid detta worst case scenario. Som exempel på hur den diffusa belastningen fördelar sig över tillrinningsområdet visas fördelningen av nickel (Ni) vid befintlig markanvändning 2017 och planerad markanvändning år 2050 enligt ÖP 2016 i figur 5-5. Nickel är relativt lättrörligt och förutom naturlig förekomst tillförs det marken och grundvattnet via mänsklig verksamhet såsom vägtrafik, industriområden och bebyggelse. I figuren visas också skillnaden i belastning mellan år 2017 och 2050 Sidan 27 (73)

28 Tabell 5-3. Totalbelastning (beräknat utifrån schablonhalter för basflöde resp. dagvatten) samt kvoten dem emellan. Samtliga värden avrundade till två värdesiffror, förändring är beräknad på inte avrundade värden. Totalbelastning (kg/år) 2017 utifrån: Totalbelastning (kg/år) 2050 utifrån: Ämne Kvot 1 basflödeshalt dagvattenhalt baslödeshalt dagvattenhalt Fosfor , ,4 Kväve , ,0 Bly , ,1 Koppar , ,7 Zink , ,0 Kadmium 1,6 5,5 3,4 1,6 6,8 4,3 Krom , ,9 Nickel , ,7 Kvicksilver 0,15 0,27 1,8 0,18 0,34 1,9 Suspenderad substans , ,5 Olja , ,0 Kvot 1) Bens(a)pyren 0,043 0,23 5,3 0,066 0,38 5,8 Benso(b)fluoranten 2) 0,56-2) 1 - Benso(k)fluoranten 2) 0,13-2) 0,24 - Benso(ghi)perylen 2) 0,28-2) 0,48 - Inden(1,2,3-cd)pyren 2) 0,41-2) 0,65 - Bensen 2) 2) - 2) 2) - 1,2-dikloretan 2) 2) - 2) 2) - Arsenik 2) 91-2) 88 - Klorid 2) ) ) Kvot = [totalbelastning beräknad utifrån schablonhalt för dagvatten] /[totalbelastning beräknad utifrån schablonhalt för basflöde], d.v.s. kvot = 2 innebär att belastningen blir dubbelt så stor om den beräknas utifrån schablonhalt för dagvatten istället för utifrån schablonhalt för basflöde. 2) Schablonhalterna ansågs för osäkra för att en tillförlitlig belastning skulle kunna beräknas Sidan 28 (73)

29 Figur 5-5. Diffus belastning år 2017 (vänster) och 2050 (mitten) samt skillnad (höger), för nickel, Ni (beräknad utifrån schablonhalter för basflöde). Sidan 29 (73)

30 6 Riskinventering Riskinventeringen som utförts i etapp 1 har legat till grund för det fortsatta arbetet i etapp 2. De skadehändelser som identifierats avser sådana som kan innebära risk för negativ påverkan på vattenkvalitet- och kvantitet i de studerade åsarna. Det i sin tur kan försämra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsterna och att uppnå kraven enligt Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Skadehändelserna omfattar både punktkällor (exempelvis trafikolyckor) och diffusa belastningar (föroreningar i dagvatten). Många av skadehändelserna är kopplade till framtida exploateringar och befolkningsutvecklingen, både under anläggnings- och driftsfas. Hänsyn har tagits till förväntade framtida förhållanden vid riskidentifieringen genom att förväntad markanvändning 2050 antagits. Riskanalysen är begränsad till skadehändelsernas risker för vattenkvalitet- och kvantitet i Uppsalaoch Vattholmaåsarna. Andra risker som skadehändelserna kan medföra beaktas inte. 6.1 Val av skyddsobjekt Riskhanteringsprocessens målsättning är att Uppsala ska kunna utvecklas på ett sådant sätt att grundvattenförekomsterna har ett fullgott skydd idag och på lång sikt. Uppsala- och Vattholmaåsarna består av fyra grundvattenförekomster. I deras tillrinningsområde ligger ytterligare två grundvattenförekomster. Dessa totalt sex grundvattenförekomster inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde har valts som skyddsobjekt för riskanalysen. Grundvattenförekomsterna/skyddsobjekten visas i figur 3-2 och består av: Uppsalaåsen-Uppsala Uppsalaåsen-Fredrikslund Vattholmaåsen-Storvreta Vattholmaåsen-Salsta Jumkilsåsen-Broby Sävjaån-Samnan Det finns andra grundvattenförekomster som ligger i direkt anslutning till Uppsalaåsen-Uppsalas tillrinningsområde, bland annat Uppsalaåsen-Björklinge direkt norr om Uppsalaåsen-Uppsala. Den huvudsakliga strömningsriktningen i dessa åspartier är riktad bort från Uppsalaåsen-Uppsalas tillrinningsområde och ingår därför inte som skyddsobjekt i riskanalysen. 6.2 Val av hänsynskrav Miljökvalitetsnormer för grundvatten och gränsvärden för dricksvatten De studerade grundvattenförekomsterna omfattas av både ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och grundvattendirektivet (2006/118/EG). De utnyttjas även som grundvattentäkter för produktion av dricksvatten. Utgångspunkten i projektet är att förhindra att de sex grundvattenförekomsterna hotas av risker som kopplas till försämrad vattenkvalitet- och kvantitet. Som hänsynskrav i riskanalysen används därför miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvatten och gränsvärden för dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten. Miljökvalitetsnormerna för grundvatten avser både kvalitet och kvantitet. God kvantitativ status innebär att det råder balans mellan grundvattenuttag och grundvattenbildning. Sidan 30 (73)

31 Miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet uttrycks i halter av olika ämnen som kan ha en påverkan på vattenkvaliteten. De fastställs av vattenmyndigheterna för varje enskild grundvattenförekomst. Bland de ämnen som omfattas av MKN återfinns föroreningar som uteslutande eller i hög grad härrör från mänskliga aktiviteter (exempelvis bekämpningsmedel, klorerade lösningsmedel och polycykliska aromatiska kolväteföreningar). MKN omfattar dock även ämnen som förekommer naturligt (exempelvis närsalter, fluor och arsenik), ibland även i kombination med mänskliga utsläpp (exempelvis metaller, klorid och sulfat). Dessa ämnen kan i högre halter klassas som föroreningar genom att de begränsar möjligheten att använda vattnet som dricksvatten. MKN anges dels som ett övre riktvärde, dels som en utgångspunkt för att vända trend.utgångspunkterna ska användas för att i ett tidigt skede identifiera trender som riskerar att leda till att MKN (övre riktvärde) överskrids, så att motverkande åtgärder kan vidtas. I tabell 6-1 redovisas hänsynskrav i form av miljökvalitetsnormer och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten för de ämnen som i dagsläget omfattas av MKN/gränsvärden Gränsvärden för PFAS i grundvatten och dricksvatten Hänsynskraven kompletteras med riktvärden för PFAS-ämnen som sannolikt kommer att omfattas av MKN inom kort. PFAS är ett samlingsnamn för en grupp ämnen som används bland annat i brandsläckningsskum och impregneringsmedel och vars miljö- och hälsoskadliga effekter upptäckts och fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. Livsmedelverket har tagit fram en åtgärdsgräns för summan av 11 PFAS-ämnen i dricksvatten. Om åtgärdsgränsen överskrids uppfyller vattnet inte kraven på dricksvattenkvalitet. Avseende PFASriktvärde i grundvatten fattade vattenmyndigheterna i november 2016 ett inriktningsbeslut som innebär att Livsmedelsverkets åtgärdsgräns i dricksvatten används även i grundvatten. Ett slutgiltigt beslut efter kartläggning (riskbedömning, statusklassificering och åtgärdsbehov) väntas i december 2018 (Vattenmyndigheterna, 2016). SGI har även tagit fram ett preliminärt riktvärde för PFOS i grundvatten. De föreslagna gränsvärdena redovisas i tabell 6-2. Sidan 31 (73)

32 Tabell 6-1. Miljökvalitetsnormer (MKN), utgångspunkt för att vända trend (avseende MKN) och Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Som hänsynskrav i riskanalysen används både MKN och Livsmedelsverkets gränsvärden Parameter Enhet Riktvärde för grundvatten (MKN) Utgångspunkt för att vända trend Gränsvärden för dricksvatten (LMV) 1,2-dikloretan μg/l 3 0,5 3 Bekämpningsmedel Aktiva ämnen inkl. metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter μg/l μg/l 0,1 (enskilda) 0,5 (totalt) Detekterat Ammonium mg/l 1,5 0,5 0,1 (enskilda) 0,5 (totalt) Antimon μg/l 5 Arsenik μg/l Bensen μg/l 1 0,2 1 Benso(a)pyrene ng/l Bly μg/l Bor mg/l 1 Bromat BrO3 μg/l 10 Cyanid μg/l 50 Fluorid mg/l 1,5 Fosfat mg/l 0,6 0,1 Kadmium μg/l Klorid mg/l Kloroform (triklormetan) μg/l (trihalometaner totalt) Konduktivitet ms/m Koppar mg/l 2 Krom μg/l 50 Kvicksilver μg/l 1 0,05 1 Nickel μg/l 20 Nitrat mg/l (mg/l NO3) Nitrit mg/l 0,5 0,1 0,5 Summa 4 PAH:er, ng/l Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso(ghi)perylen Indeno(1,2,3-cd)pyren Selen μg/l 10 Sulfat mg/l Trikloreten + μg/l Tetrakloreten Vinylklorid μg/l Beräknat 0,5 Sidan 32 (73)

33 Tabell 6-2. Rekommenderade gränsvärden för PFAS i grundvatten och dricksvatten Parameter Enhet Föreslaget gränsvärde Källa PFAS (summa 11*) PFOS μg/l 0,09 μg/l 0,045 Åtgärdsgräns för dricksvatten (Livsmedelsverket, 2016) Preliminärt riktvärde för grundvatten (SGI, 2015) * Perfluorbutansulfonat (PFBS), Perfluorhexansulfonat (PFHxS), Perfluoroktansulfonat (PFOS), Fluortelomersulfonat (6:2 FTS), Perfluorbutanoat (PFBA), Perfluorpentanoat (PFPeA), Perfluorhexanoat (PFHxA), Perfluorheptanoat (PFHpA), Perfluoroktanoat (PFOA), Perfluornonanoat (PFNA), Perfluordekanoat (PFDA) Okända ämnen ska regleras i takt med att behov uppstår Kriterierna för bedömning av god kemisk grundvattenstatus bygger på riktvärden i form av miljökvalitetsnormer. Eftersom nya ämnen eller kunskap om ämnens effekter ständigt tillkommer kan det komma att upprättas miljökvalitetsnormer för ytterligare ämnen än de som behandlats ovan. Enligt SGU (2013) ska miljökvalitetsnormer tas fram för nya föroreningar när kunskapen om deras effekter är tillräcklig för att utgöra underlag för att fastställa MKN. I gällande och föreslagna riktvärden för MKN finns tre ämnesgrupper; PFAS, bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel vilka bedömts täcka de egenskaper (toxicitet, persistens, vattenlöslighet) som ett nytt okänt ämne sannolikt kommer att ha. Dessa ämnesgrupper har därför inkluderats i genomförd riskanalys (kapitel 7). 6.3 Val av riskobjekt Markanvändningsytor som riskobjekt Riskhanteringsprocessens målsättning är att Uppsala ska kunna utvecklas på ett sådant sätt att grundvattenförekomsterna har ett fullgott skydd idag och på lång sikt. För att kunna koppla samman bebyggelseutvecklingen med identifieringen av skadehändelser väljs markanvändningsytor som riskobjekt. En markanvändningsyta avser i det här sammanhanget en sammanhängande geografisk yta med en viss markanvändning. Varje markanvändningsyta antas rymma en viss uppsättning av hela den mångfald av aktiviteter som sker i verkligheten. 6.4 Identifiering av skadehändelser Identifieringen av skadehändelser bygger på samma metod som tidigare använts i etapp 1. Metoden innebär att de skadehändelser som potentiellt kan orsaka risker för vattenkvaliteten- och kvantiteten i grundvattenförekomsterna inom tillrinningsområdet identifieras och formuleras. En skadehändelse definieras här som en händelse som kan, men inte nödvändigtvis måste, bidra till att halterna av miljöstörande ämnen i grundvattnet ökar, eller att grundvattenkvantiteten minskar. De identifierade skadehändelserna bygger främst på tidigare erfarenheter av olyckor, incidenter eller riskanalyser. Vid identifieringen av skadehändelserna har hänsyn tagits till de specifika förhållandena (naturgivna förutsättningar, befintliga och planerade verksamheter etc.) inom tillrinningsområdet. Kompletterande skadehändelser vid nya typer av markanvändning som inte var aktuella i etapp 1 har identifierats utifrån en genomgång av tidigare riskanalyser för liknande projekt. Dessa innefattar bland annat skadehändelser som medför risker för minskad grundvattenkvantitet. Sidan 33 (73)

34 En skadehändelse kan vara en sällanhändelse eller en vardagshändelse. Sällanhändelser är plötsliga och tillfälliga skadehändelser som kan orsakas av olyckor, haverier eller genom uppsåt. Vardagshändelser är vardagliga och tillståndsgivna verksamheter och händelser. I tabell 6-3 redovisas exempel på identifierade skadehändelser. Näst intill samtliga av dessa är sällanhändelser. De skadehändelser som betraktas som vardagshändelser är: Diffus vardagsbelastning. Diffust läckage från dagvatten- respektive avloppsvattenledning. Föroreningsspridning från snö- och sopsandsupplag. Minskad grundvattenbildning p.g.a. ökad andel hårdgjorda ytor. Vissa skadehändelser skulle kunna betraktas som både sällan- och vardagshändelser beroende på omfattningen. Exempelvis kan en bilbrand betraktas som en vardagshändelse eftersom bilbränder idag sker kontinuerligt. Frekvensen hos skadehändelserna varierar dock i olika delar av tillrinningsområdet och dataunderlaget för inträffade skadehändelser säger ofta ingenting om omfattningen av skadehändelsen. Frekvensen och den geografiska distributionen av skadehändelserna beaktas i samband med sannolikhetsberäkningarna i riskanalysen. På så sätt tas indirekt hänsyn till om skadehändelsen är en sällan- eller vardagshändelse i den aktuella markanvändningsytan. Det som egentligen är intressant för riskanalysen är huruvida konsekvensen blir lång- eller kortvarig. Exempelvis kan ett utsläpp vara ett punktutsläpp som sker under en kort tid eller ett kontinuerligt utsläpp. Beroende på vilken förorening det handlar om kan den finnas kvar i grundvattnet under en längre eller kortare tid. Även korta punktutsläpp kan ha en långvarig påverkan på grundvattenförekomsten. Resonemanget gäller även för skadehändelser som inte genererar ett utsläpp men som innebär risk för negativ påverkan på MKN (inträngning av saltvatten, ökad föroreningsspridning m.fl.). Tabell 6-3. Exempel på identifierade skadehändelser Skadehändelse Diffus vardagsbelastning. Nuläge Diffus vardagsbelastning 2050 Utsläpp av drivmedel från trafikolycka Utsläpp av flytande farligt gods från trafik- eller Järnvägsolycka Släckvatten från husbrand och annan byggnad (industri) Släckvatten från bil- och tågbrand Utsläpp av hydraulolja vid läckage från fordon eller tank Spridning och spill av bekämpnings- och gödningsmedel Utsläpp av byggdagvatten Kommentar Föroreningsbelastning från dagvatten Föroreningsbelastning från dagvatten. Hänsyn till ändrad markanvändning och ökad andel hårdgjorda ytor. Hänsyn till förhållanden enligt ÖP. Konsekvens gäller även spill i byggnad, inklusive källare, som läcker till grundvattnet. Sidan 34 (73)

35 Diffust läckage och brott på dagvatten- och avloppsvattenledning Utsläpp från enskilda avlopp Spridning/ökad spridning från kända förorenade områden Spridning på grund av olycka vid miljöfarlig verksamhet Olycka med halkbekämpningsfordon som orsakar spridning av salt till grundvattnet Borrningar. Spill och förändrade spridningsvägar Katastrofer. Tekniska haverier, skadegörelse Katastrofer. Naturkatastrofer Föroreningsspridning från snö- och sopsandsupplag Minskad grundvattenbildning p.g.a. ökande andel hårdgjorda ytor Inträngning av relikt saltvatten Försämrad grundvattenkvalitet p.g.a. utbyte mellan grundvattentäkt och ytvatten som normalt inte har kontakt Försämrad grundvattenkvalitet p.g.a. förorenat ytvatten för infiltration Grundvattenbrist p.g.a. inte möjligt att infiltrera ytvatten Spridning vid schaktarbeten/pålning i, eller sanering av, förorenad mark/byggnad Konsekvens gäller även spill i byggnad, inklusive källare, som läcker till grundvattnet. Diffus/kontinuerlig spridning av salt från halkbekämpning till grundvattnet ingår i skadehändelse 1 Otäta borrhål som öppnar spridningsväg för förorening eller salt. Läckage av köldbärarvätska och/eller termisk obalans vid energiborrhål. Skyfall och högt vattenstånd som leder till översvämning. Översvämning i förorenat område kan leda till föroreningsspridning. Onormalt höga temperaturer och torka som leder till bränder Åskoväder som leder till strömavbrott och okontrollerade utsläpp eller bränder Vattenbrist som leder till överuttag och dålig kvalitet och kvantitet Föroreningar, salt Till följd av överuttag. Skadehändelsen förutsätter att det sker ett utbyte mellan en grundvattentäkt och ett ytvatten som blivit förorenat. Ej riskanalys. Resonemang Ex. läkemedelsrester som inte går att rena, okända ämnen. Till följd av dålig ytvattenkvalitet. Sidan 35 (73)

36 7 Riskanalys Markanvändningen har i riskanalysen främst en inverkan på sannolikheten att en skadehändelse inträffar. Särskilda bedömningar har gjorts för de fall där en förändrad markanvändning bedömts kunna innebära en förändrad sannolikhet för skadehändelsens inträffande. Det generella upplägget för riskanalysen bygger delvis på riskanalysen som utförts i projektets etapp 1 och på handböcker från MSB (2011) och Trafikverket (2013). I etapp 1 omfattade riskanalysen Ulleråker, som är ca 1 km 2 och utgör ca 0.4 % av hela tillrinningsområdets area på ca 270 km 2. I etapp 2 har riskanalysen gjorts för hela tillrinningsområdet. I etapp 2 har riskerna distribuerats geografiskt över hela tillrinningsområdet efter den markanvändning som med sannolikhet kan ge upphov till viss typ av skadehändelse. I etapp 1 gjordes inte denna distribution eftersom Ulleråkerområdet är så begränsat i areal och endast omfattade två sårbarhets-/känslighetsklasser. I etapp 2 har riskanalysen utvecklats mot mer kvantitativa beräkningar av risk i tre steg med en beräkningsmodul i Excel. Riskerna med skadehändelserna beräknas genom en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Sannolikheter bestäms utifrån statistiskdata eller expertbedömningar och med hänsyn till markanvändning. Konsekvenser bedöms utifrån mängd och farlighet hos den aktuella föroreningen och med hänsyn till områdets känslighet. Förutsättningarna och resultaten av riskanalysen har sammanställts i excelformat. På så sätt kan de parametrar och avvägningar som riskanalysen baseras på revideras. Excelmodellen möjliggör även en geografisk distribution av riskerna utifrån befintlig och planerad markanvändning och känsligheten i respektive markanvändningsyta. 7.1 Generella sannolikheter De generella sannolikheterna baseras så långt möjligt på statistiska beräkningar utifrån dataunderlag inom tillrinningsområdet. Där underlagsdata inte finns tillgängligt görs kvalitativa bedömningar. Sannolikheterna klassificeras i enlighet med tabell 7-1 där en indelning i sannolikhetsklass (1-5) görs utifrån skadehändelsernas frekvens. Tabell 7-1. Indelning av generella sannolikheter utifrån skadehändelsernas frekvens Frekvens Sannolikhet > 1 gång per dag 1 mån 5 1 gång per 1 mån 1 år 4 1 gång per 1 år 10 år 3 1 gång per 10 år 100 år 2 1 gång per 100 år 1000 år Korrigering av sannolikhet utifrån markanvändning För att anpassa sannolikheten till befintlig och planerad markanvändning görs vid behov en korrigering av de generella sannolikheterna, som bestämts utifrån tabell 7-1, med hänsyn till markanvändningen. Den generella sannolikheten för en viss skadehändelse skalas således upp eller ner en eller flera nivåer i tabell 7-1. Korrigeringen innebär exempelvis att för markanvändning som Sidan 36 (73)

37 inte berörs av en viss skadehändelse sätts sannolikheten för denna skadehändelse till noll och beaktas därmed inte i den fortsatta riskanalysen. 7.3 Konsekvenser De generella konsekvenserna av skadehändelserna avgörs genom en bedömning av skadehändelsernas påverkan på möjligheten att uppnå hänsynskraven enligt kapitel 6.2., det vill säga miljökvalitetsnormerna (MKN), Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten och de föreslagna gränsvärdena för PFAS-ämnen. I ett första steg görs en bedömning av mängden och farligheten hos den aktuella föroreningen som en skadehändelse ger upphov till. Mängd och farlighet bedöms specifikt för respektive skadehändelse med hjälp av mängdfarlighetsmatrisen i figur 7-1. Genom användande av denna matris tas hänsyn till att vissa föroreningar är farliga redan i mycket små mängder eller låga halter, medan andra blir farliga först i stora mängder. Figur 7-1. Mängd-farlighetsmatris. Med ett ämnes farlighet avses här en sammanvägd bedömning utifrån ämnets toxicitet, persistens och vattenlöslighet. Översiktliga bedömningar har gjorts för hela ämnesgrupper, inklusive deras ingående komponenter och nedbrytningsprodukter. I realiteten finns variationer i egenskaper hos olika ämnen inom samma ämnesgrupp. Dessutom påverkas farligheten även av de platsspecifika förhållandena (exempelvis ph-värde) och andra ämnesspecifika egenskaper. Klassificeringen baseras främst på expertbedömningar utifrån Geosigmas erfarenheter av undersökningar och saneringar av förorenade områden, men även på information som inhämtats via Kemikalieinspektionens, Länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets hemsidor, samt kanadensiska statens hemsida (Government of Canada, 2017). Klassificeringen av farlighet har anpassats utifrån ämnenas uppträdande i och spridningsförutsättningar till just grundvatten. Information om vad som är styrande för ett ämnes farlighet har hämtats ifrån Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. Fokus har legat på de ämnen vars riktvärden i första, andra eller tredje hand styrs av intag av dricksvatten eller spridning (skydd av grundvatten). Vid klassificeringen av mängden av en förorening beaktas att många ämnen inte förekommer i fri fas utan ingår i någon form av produkt eller uppstår som en restprodukt vid en process. Mängderna av sådana ämnen är svåra att både uppskatta och klassificera. Det finns även en skillnad i Sidan 37 (73)

38 skadehändelser där en förorening sker som ett tillfälligt punktutsläpp och skadehändelser där en förorening läcker ut under en längre tid. Bedömningen av konsekvensen av en skadehändelse relativt MKN görs utifrån konsekvensmatrisen i figur 7-2. I matrisen bestäms konsekvensen utifrån föroreningsmängd- och farlighet och känsligheten i det aktuella området. Mängd/farlighet (vertikala axeln i figur 7-2) bestäms med figur 7-1 ovan. Känsligheten (horisontella axeln i figur 7-2) beror enbart av skadehändelsens geografiska utbredning. Klassificeringen av känslighet beskrivs i kapitel 4. Bedömningen av konsekvensen relativt MKN görs enligt en indelning i fem klasser enligt färgkodningen i matrisen i figur 7-2. Klasserna kan beskrivas enligt tabell 7-4. Det är inte möjligt att göra kvantitativa bedömningar av vad konsekvenserna i form av ökade föroreningshalter i grundvattentäkterna blir utan att utföra mycket omfattande modelleringar. Därför har inga definitioner gjorts av vilka halter av olika ämnen som antas inom respektive påverkansklass. En kvalitativ bedömning har gjorts i riskanalysen och stämts av med formuleringarna i tabell 7-2 för att säkerställa att riskbedömningen är väl avvägd för de olika skadehändelserna sinsemellan. Mängd/farlighet Mycket stor Stor Måttlig Liten Figur 7-2. Konsekvensmatris. Låg Måttlig Hög Extrem Känslighet Tabell 7-2. Indelning av konsekvenser utifrån skadehändelsernas bedömda påverkan på möjligheten att uppnå MKN/gränsvärden enligt hänsynskraven Påverkan Konsekvens Lokalt överskridande av MKN/gränsvärde, irreversibel Katastrofal Lokalt kraftigt överskridande av MKN/gränsvärde, reversibel Lokalt litet överskridande av MKN/gränsvärde, reversibel Liten men mätbar haltökning Ej mätbar haltökning Mycket stor Stor Lindrig Mycket liten Sidan 38 (73)

39 Med irreversibel påverkan avses en påverkan på grundvattenförekomsten som innebär att denna inte kan användas för dricksvattenändamål inom en överskådlig framtid. Det är inte möjligt att med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel utföra efterhandsåtgärder för att åter kunna använda grundvattenförekomsten för dricksvattenändamål. Med reversibel påverkan avses en påverkan på grundvattenförekomsten som genom rimliga medel och/eller naturlig nedbrytning kan åtgärdas så att grundvattenförekomsten fortsatt kan användas för dricksvattenändamål Modellberäkningar Naturvårdsverkets screeningmodell för föroreningsspridning Som stöd till de kvalitativa bedömningarna har konsekvensen, uttryckt som halt jämfört MKN, beräknats med en utvecklad version av Naturvårdsverkets modell (screeningberäkningar) för några skadehändelser inom områden med hög och extrem känslighet. I modellen har platsspecifika ingångsvärden på hydrogeologiska parametrar hämtats från Uppsala Vattens kalibrerade grundvattenmodell för tillrinningsområdet (Grundvattengruppen, 2017). Resultat från några beräkningar presenteras översiktligt i kapitel Modellen beräknar föroreningens rörlighet i markzonen genom jämviktsberäkningar av sorptionsoch förångningsprocesser. Att beräkningarna förutsätter jämvikt innebär att allt är konstant med tiden, vilket ger en överskattning av föroreningsspridningen. Ett argument att förutsätta jämvikt är att föroreningar i mark ofta minskar långsamt över tid och att endast en liten del försvinner som löst fas med perkolerande vatten. Detta beror förstås mycket på föroreningens egenskaper och över lång tid minskar förstås även den totala mängden förorening i marken. Modellen innehåller inte heller någon nedbrytning, vilket ger en överskattning av nedbrytbara föroreningar eftersom nedbrytning påskyndar en minskning av den totala mängden förorening i marken. I första steget (det röda rätblocket i figur 7-3) fördelas ett utsläpp genom att anta den totala mängden förorening fördelas homogent över en specificerad area och jorddjup. Detta beräknas då enligt: C s = där m bel W L Z ρ b m bel = belastad mängd förorening W = föroreningskällans bredd [L] L = föroreningskällans längd [L] Z = vertikal mäktighet av omättad zon [L] ρ b = torrdensitet [M/L 3 ] (1) Man kan notera att torrdensiteten avser jord + porer, dvs. inte bara själva jordmaterialet, därav suffixet b som står för engelskans bulk. I första steget antas således att den belastade föroreningsmängden fördelas homogent inom hela jordvolymen. Det innebär t.ex. att ju mäktigare den omättade zonen är desto lägre blir beräknad C s, viket i sin tur innebär lägre C w_mob och mindre belastning på grundvattnet. I steg två beräknas koncentrationen i porvattnet, C w. Sidan 39 (73)

40 C w = C s [K d + (θ w (1+K DOCDOC)+θ a H (2) ] ρ b där K d = fördelningskoefficient mellan jord och vatten [L 3 /M] Θ w = vattenhalt [L 3 /L 3 ] Θ a = jordens lufthalt [L 3 /L 3 ] H = Henrys konstant [dimensionslös] ρ b = torrdensitet [M/L 3 ] DOC = halt löst/mobilt organiskt kol i vatten [M/L 3 ] K DOC = fördelningskoefficient mellan löst/mobilt organiskt kol och vatten [L 3 /M] När man sedan beräknar halten mobil förorening som kan sprida sig till grundvattnet tar man även hänsyn till att föroreningen kan bindas till löst organiskt kol (som i sin tur är mobilt och tar med sig förorening). Koncentration av mobil (rörlig) förorening som tillförs grundvattnet beräknas då enligt: C w_mob = C w (1 + K DOC DOC) (3) Det är C w_mob som används för vidare beräkning av spridning med grundvatten. I steg tre beräknas utspädning i grundvattenzonen vilket innebär att man skattar en koncentration i grundvattnet på ett visst avstånd nedströms, genom att beräkna hur mycket C w_mob späds ut. Utspädningen hanteras genom en utspädningsfaktor kallad DF gw-well (DF står för Dilution Factor ) på följande sätt: C gw well = DF gw well C w_mob (4) DF gw well = Q i / Q gv (5) där Q i = vertikalt grundvattenflöde genom föroreningen som tillförs grundvattnet Q gv= totalt grundvattenflöde inom en tvärsektion på ett visst avstånd nedströms föroreningen Figur 7-3. Illustration av screeningmodellen. Sidan 40 (73)

41 I etapp 2 har ingångsvärden, så som grundvattenflöde, djup på omättad zon och flödesriktning tagits från den kalibrerade grundvattenflödesmodellen för hela tillrinningsområdet (Grundvattengruppen, 2017). I etapp 1 gjordes skattningar av dessa parametrar då det inte fanns andra data att tillgå Förorening på ett visst avstånd från centralt åsmaterial I de fall då en förorening sker på sidan (på ett visst avstånd) av den huvudsakliga åsen och därefter strömmar in mot åsen och på så sätt förorenar denna kan koncentrationen i grundvattnet beräknas genom en seriekoppling av utspädningsdelen av modellen. Inom MÅsen etapp 2 tillämpas en modifierad beräkningsprocedur för detta fall jämfört med etapp 1, även om själva grundidén kan betraktas som likartad. Principerna för beräkningarna illustreras i figur 7-4 och är följande: Den första plymen (dvs. den som rör sig in mot den huvudsakliga åsen) antas träffa sidan av den huvudsakliga åsen. Den första plymens utbredning när den träffar åsen blir källdimensioner för den andra plymen (dvs. den som bildas i själva åsen). Det innebär att dmix-well och 2ymix-well+W från den första plymen bildar en rektangel i sidan av den grundvattenförande delen av åsen, där föroreningar strömmar in i åsen. Utspädningen för den fortsatta spridningen i åsen beräknas på analogt sätt som den första plymen men med ändrade roller för ingående beräkningsparametrar. Bredden på den första plymen blir t.ex. längden av föroreningskällan för den andra plymen, och på motsvarande sätt blir djupet på den första plymen bredden på föroreningskällan i den andra plymen. Viss modifiering krävs även när man sedan beräknar dimensionerna för hur föroreningen sprids ut i själva åsen. För att massflödet in i åsen från den första plymen ska bli konsekvent används helt enkelt det specifika flödet (darcyhastighet) (från plym 1) istället för grundvattenbildning. Figur 7-4. Schematisk figur för att illustrerar beräkningsprincipen för en förorening som tillförs åsen från sidan. Det stora rätblocket föreställer åsen och föroreningen träffar åsen i sidan i form av en rektangel med dimensioner som visas i figuren. Figurens övre begränsning representerar grundvattenytan. Sidan 41 (73)

42 Diffus belastning Även för diffus vardagsbelastning har beräkningar gjorts för kvantitativ bestämning av konsekvens jämfört MKN. Resultaten presenteras i avsnitt Risk Riskerna för skadehändelserna bestäms genom en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens enligt riskmatrisen i figur 7-5. I matrisen har en viktning gjorts så att konsekvensen värderas något högre än sannolikheten. Därigenom motiveras riskreducerande åtgärder alltid där konsekvensen är mycket stor eller katastrofal, trots att sannolikheten är liten. Riskklasser: A. Mycket stor risk (svart) B. Stor risk (röd) C. Måttlig risk (orange) D. Förhöjd risk (gul) E. Liten risk (grön) Omfattningen hos åtgärderna bör avgöras för respektive fall beroende på förutsättningarna i det aktuella området. För riskklasserna C och D antas att enkla förebyggande åtgärder kan utföras som inte innebär några större kostnader. Detta kan till exempel innebära särskilda anpassningar av dagvattenhanteringen eller restriktioner i markanvändningen inom områden med extrem känslighet. Riskklasserna A och B innebär så stora konsekvenser att långtgående förebyggande, riskreducerande åtgärder är motiverade. Detta kan till exempel innebära att planerade anläggningar inom områden med hög eller extrem känslighet utformas med extra säkerhetsanordningar eller att stränga restriktioner i markanvändning implementeras inom dessa områden. Sidan 42 (73)

43 Sannolikhet Mycket liten Lindrig Stor Mycket stor Katastrof al Konsekvens Figur 7-5. Riskmatris. Riskklasser utifrån färgkodningen beskrivs i ovanstående text Okända ämnen Risker kopplade till okända ämnen har hanterats genom att fokusera på egenskaper hos de potentiella föroreningarna. Genom att titta på kända ämnen som man vet kan förorena grundvattnet kan man identifiera egenskaper som särskilt kan kopplas till föroreningsrisker. I riskanalysen har hela ämnesgrupper så som PFAS, Bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel inkluderats, vilka bedöms täcka de egenskaper (toxicitet/giftighet, persistens/stabilitet, vattenlöslighet) som ett nytt farligt okänt ämne sannolikt kommer att ha. För PFAS11 har modellsimulering gjorts som visar att PFAS kan spridas och ge relativt höga koncentrationer över långa sträckor nedströms skadeplatsen, Se avsnitt Resultatet av denna simulering ingår som en del i riskanalysen för denna typ av ämnen Samverkanseffekter (dominoeffekter och kumulativa effekter) Vid riskanalysen har potentiella samverkanseffekter för skadehändelserna beaktats. Detta innefattar så kallade dominoeffekter och kumulativa effekter. Enligt MSB (2015) kan en dominoeffekt definieras som En händelsekedja där en primär olycka fortplantas till närliggande system eller verksamheter och därigenom orsakar en eller flera sekundära händelser vars effekter förvärrar de totala konsekvenserna av den ursprungliga olyckan. Med kumulativa effekter avses den effekt som enskilda skadehändelser tillsammans med andra pågående och framtida skadehändelser samtidigt kan ge upphov till. Effekterna kan vara additiva, synergistiska (förstärkande) eller antagonistiska (motverkande). Med kumulativ effekt följer också kumulativ risk. Där riskanalysen baseras på empiriska data och statistik ingår skadehändelser med domino- och kumulativa effekter i underlaget. Underlaget säger dock inte något om den geografiska distributionen av skadehändelserna och sannolikheten att domino- och kumulativa effekter uppstår. Sidan 43 (73)

44 Samverkanseffekterna bedöms därför kvalitativt i riskanalysen och har hanterats som separata poster för de skadehändelser där det är aktuellt. Kumulativa effekter hanteras även genom att konsekvensen viktats högre än sannolikheten i riskanalysen. Därigenom motiveras riskreducerande åtgärder alltid där konsekvensen är mycket stor eller katastrofal, trots att sannolikheten är liten. Genom att sannolikheter och utsläppsmängder har bedömts åt det högre hållet i riskanalysen får den enskilda skadehändelsen en buffert som rymmer flera samtida eller efterföljande skadehändelser av samma typ, dvs kumulativa effekter. För några skadehändelser har en screeningmodell använts för beräkning av skadans konsekvens. I denna modell förutsätts att föroreningen läcker över tid med konstant mängd och halt från utsläppspunkten och därmed överskattas föroreningsspridningen för många skadehändelser och ger en buffert för flera efterföljande eller samtidiga utsläpp. 7.5 Resultat Allmänt Riskanalysen har genomförts i en serie länkade bedömningar och beräkningar i Excel. Exempel på sammanställning av resultat från riskanalysen presenteras i tabell 7-3. De största riskerna för vattenkvaliteten genereras av markanvändning och annan verksamhet i känsliga områden. Resultat av screeningberäkningarna presenteras i avsnitt och resultaten av riskanalysen av diffus belastning presenteras i avsnitt Riskernas geografiska distribution presenteras i avsnitt och de största riskerna för grundvattenförekomsterna presenteras i avsnitt Sidan 44 (73)

45 Tabell 7-3. Exempel på sammanställning av resultat från riskanalys Låg och Måttlig känslighet Hög och Extrem känslighet Skadehändelse Sannolikhet Mängd/farlighet K R K R Trafikolycka med turist-, stads- eller linjebuss. 3 Måttlig Spridning/ökad spridning från kända förorenade områden enligt nedan a,d,e 3 Måttlig b,c 3 Stor Mycket liten till Lindrig Mycket liten till Lindrig Lindrig till Stor Liten till Förhöjd Liten till Förhöjd Förhöjd till Måttlig Stor till Mycket stor Stor till Mycket stor Mycket stor till Katastrofal Måttlig till Stor Måttlig till Stor a. Betning av säd, betong- och cementindustri, färgindustri, förbränning, garveri, gasverk, gummiproduktion, hamn, impregnering, läkemedelsindustri, skjutbana, sågverk, tillverkning av tegel och keramik, transformatorstation, tungmetallgjuterier b. Brandövningsplats, flygplats, kända platser där PFAS hanterats, kemtvätt, varv eller verkstad med klorerade lösningsmedel/tbt, ytbehandling, plantskola c. Deponi, gruva, järn-, stål- och manufakturindustri d. Grafisk industri, skrothantering, textilindustri, tillverkning av plast e. Bilverkstad, drivmedelshantering, oljegrus- och asfaltverk, varv eller verkstad utan klorerade lösningsmedel/tbt Borrningar. Spill vid borrning/förändrade spridningsvägar/läckage köldmedium 3 Måttlig Föroreningsspridning från snö- och sopsandupplag 4 Måttlig Mycket liten till Lindrig Mycket liten till Lindrig Liten till Förhöjd Liten till Förhöjd Stor till Mycket stor Stor till Mycket stor Stor Måttlig till Stor Måttlig till Stor Screeningberäkningar Med utgångspunkt från känslighetskartan (kapitel 4) valdes ett antal platser ut för kvantitativa beräkningar av konsekvenser av olika skadehändelser. Beräkningsfallen valdes ut dels som särskilt intressanta platser men också för att täcka in olika typer av skadehändelser och spridningsförutsättningar. Konsekvensberäkningar gjordes med den screeningmodell som beskrivs i avsnitt och som baserar sig på Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark (NV 5076). I modellen har platsspecifika ingångsvärden på hydrogeologiska parametrar hämtats från Uppsala Vattens kalibrerade grundvattenmodell för tillrinningsområdet (Grundvattengruppen, 2017). I nedanstående text presenteras två exempel: 1. Södra staden, strax norr om Sunnersta. Planerad bostadsbebyggelse. Läge nära åsen. 2. Boländerna, industriområde. Läge på relativt långt avstånd från centrala delar av åsen men där hydraulisk förbindelse finns. Platsernas lägen visas på översiktskarta i figur 7-6. Sidan 45 (73)

46 Figur 7-6. Platser för presenterade exempel på beräkning av föroreningsspridning till följd av skadehändelse Södra staden Följande skadehändelser har beaktats i detta fall: 1. Husbrand: 1 st. 2. Bilbrand: 1 st. I detta fall har man en kombination av relativt högt grundvattenflöde i åsen och relativ låg grundvattenbildning (dock ej extremt låg). Man kan därför förvänta sig relativ stor utspädning i grundvattnet. Resultaten i tabell 7-4 indikerar också låga halter, under MKN, i grundvattnet för båda skadehändelserna. Spridningen från skadeplatsen illustreras i geologiska plankartan i figur 7-7. Den antagna skadeplatsen visserligen ovanpå isälvsmaterial (grön färg) men åtskiljs av ett lager med relativt tätare sediment (gul/brun färg). Normalt antas att grundvattenbildningen i tätare sediment är lägre, vilket i screeningberäkningen innebär att den totala föroreningsbelastningen också blir mindre, jämfört om skadeplatsen varit belägen direkt på isälvsmaterial. Sidan 46 (73)

47 Tabell 7-4. Konsekvenser av skadehändelser Södra staden. Skadehändelse Avstånd (m) Koncentration (mg/l) Gränsvärde 1 (mg/l) Ämne ,6 x ,001 Bensen 100 2,4 x ,001 Bensen 200 7,8 x ,001 Bensen ,5 x ,04 Bensen 100 1,4 x ,04 Bensen 200 4,5 x ,04 Bensin 1 Gränsvärde (SLV) för dricksvatten och riktvärde (MKN) för grundvatten. Figur 7-7. Jordartskarta med illustration av föroreningstransport från Södra staden strax norr om Sunnersta baserat på kalibrerad stationär modell från Uppsala vattens beräkningsmodell. Plats för skadehändelse visas med gul-orange punkt och föroreningens spridning i grundvattenzonen med gul färg. I jordartskartan är isälvsmaterial (grönt), morän (blått), sand (orange), berg (rött), lera (gulgrönt) och fyllning (grått). Vattendrag är markerade med mörkblått. Observera att föroreningen transporters i isälvsmaterial under leran Boländerna Följande skadehändelser beaktas i detta fall: 1. Läckage brandsläckningsmedel: läckage av 100 kg PFAS11. Grundläggande resultat relaterat till utspädning i grundvattnet visas i Tabell Tabellen kan betraktas bestå av två delar. Första tabellraden anger resultat för transport från Boländerna fram till den egentliga åsformationen. Denna visar på hög utspädning, dvs. låg utspädningsfaktor, vilket beror på en kombination av det långa avståndet samt att masstillförseln av förorening är relativt liten på grund av låg grundvattenbildning vid den antagna skadeplatsen. Sidan 47 (73)

48 Den beräknade plymbredden respektive plymmäktigheten för första sträckan av beräkningen antas träffa den huvudsakliga åsen i sidan, och därefter strömmar längs åsens riktning. Eftersom den förta plymen träffar åsen med så stor bredd hinner inte utspädningen i åsen bli särskilt stor. De utspädningsfaktorer som ges för de olika avstånden i åsen visar alltså den ytterligare utspädning som fås i åsen, inte den totala utspädningen från Boländerna; för att få detta måste talen multipliceras. Beräknade konsekvenser av skadehändelse ges i Tabell 7-5. Tabell 7-5. Grundresultat för utspädning i grundvatten; Boländerna. Avstånd föroreningskälla (m) Plymbredd (m) Plymmäktighet (m) 1 Utspädningsfaktor (dimensionslös) 2000 (sidan om ås) 429 5,0 5,4 x (i åsen) 47,6 20,0 0, (i åsen) 56,0 20,0 0, (i åsen) 66,6 20,0 0,59 1 Räknat från grundvattenytan och nedåt Tabell 7-6. Konsekvenser av skadehändelser; Boländerna. Skadehändelse Avstånd (m) Koncentration (mg/l) Gränsvärde (mg/l) 1 Ämne ,9 x x 10-5 PFAS ,6 x x 10-5 PFAS ,4 x x 10-5 PFAS11 1 Föreslaget gränsvärde Resultaten får betraktas som mer osäkra p.g.a. den långa flödesvägen till åsen (ca 2 km) och mer komplexa hydrogeologiska förhållanden. Ansättande av värden från UVAB:s grundvattenmodell blir mer osäkra eftersom det är ofrånkomligt med större subjektivitet vid val av representativa värden för respektive transportväg. Det antagna utsläppet är relativt stort, men har dock förekommit i denna storleksordning tidigare inom just detta område. Trots låg grundvattenbildning och relativt stort avstånd indikerar dock screeningmodellen att halter omkring och över föreslaget gränsvärde PFAS 11 i åsens grundvatten vid Sunnersta Diffus vardagsbelastning Halterna som jämförts med gränsvärdena för MKN är beräknade som ett genomsnitt för hela åsen. I närheten av områden med större diffusa utsläpp kan lokalt högre halter förekomma. Beräkningssättet som använts ovan ger inte svar på rumslig variation av halterna och risk för gränsöverskridning i olika delar av åsen. Således är det utifrån detta inte möjligt att dra slutsatser huruvida exempelvis ett industriområde påverkar vattenkvalitén i en specifik närbelägen dricksvattenbrunn så pass att gränsvärdet överskrids. Kvalitativa resonemang om dessa risker går dock att föra utifrån den rumsliga fördelningen av belastningen, se figur 5-5. Sidan 48 (73)

49 Befintlig situation (år 2017) Den diffusa belastningen som sker idag ligger på en nivå som bedöms motsvara en liten till förhöjd risk. Detta baseras på att grundvattentäkten idag inte kan påvisas vara påverkad av den diffusa belastningen utifrån de mätningar av kemisk grundvattenkvalitet som funnits tillgängliga samtidigt som föroreningar från diffus belastning beräknat som medelvärde för hela grundvattenförekomsten pekar på att bly och bens(a)pyrene ger halter som är i nivå med MKN eller lägre beroende på beräkningsmetod, se tabell 7-13 och Den främsta risken idag bedöms dock utgöras av punktutsläpp från föroreningar. En kontinuerlig belastning innebär dock att ämnen som inte bryts ner kan ansamlas i åsen vilket kan innebära en ökad risk med tiden Planerad framtida markanvändning (år 2050) Föroreningar från diffus belastning beräknat som medelvärde i grundvattnet för hela grundvattenförekomsten pekar på att bly, bens(a)pyrene och summa PAH:er (BbF, BkF, BgP, IND) ger halter som är i nivå med MKN eller något högre beroende på beräkningsmetod, dvs halt i basflöde eller dagvatten se tabell 7-7 och 7-8. I och med exploateringarna inom Uppsalaåsens tillrinningsområde kommer den diffusa föroreningsbelastningen öka om traditionell dagvattenhantering tillämpas, vilket beräkningarna i StormTac visar. Detta ger dock inte hela riskbilden eftersom det i och med exploateringar även kommer att ställas krav på implementering av dagvattenlösningar som genom fördröjning och rening ska reducera föroreningshalterna till under de befintliga utsläppsmängderna. Detta bör då innebära att risken för Uppsalaåsen minskar baserat på den diffusa vardagsbelastningen trots den ändrade markanvändningen. Hur detta kommer att utvecklas är dock inte helt säkert. Risken bedöms därför att vara liten till förhöjd. Sidan 49 (73)

50 Tabell 7-7. Diffus belastning beräknad utifrån schablonhalt för basflöde i förhållande till total omsättning i åsen jämfört med riktvärden för grundvatten. MKN avser riktvärden för grundvatten på nationell nivå enligt SGU:s föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. LMV avser gränsvärde för dricksvatten enligt Livsmedelsverket. Rikt- och gränsvärde Ämne Enhet MKN LMV Värde % av gränsvärde 2 Värde 1 % av gränsvärde 2 Fosfor P mg/l 0,6 3 0,12 21% 0,12 20% Fosfat 0,6 Kväve N mg/l ,5 3 3,0 6% 2,8 5% Nitrat mg/l Nitrit mg/l 0,5 0,5 Ammonium mg/l 1,5 Bly Pb µg/l ,8 48% 4,5 45% Koppar Cu mg/l 2 0,0092 0% 0,0090 0% Zink Zn mg/l 0,019 0,021 Kadmium Cd µg/l 5 5 0,067 1% 0,067 1% Krom Cr µg/l 50 0,84 2% 0,89 2% Nickel Ni µg/l 20 1,0 5% 1,4 7% Kvicksilver Hg µg/l 1 1 0,0065 1% 0,0075 1% Suspenderad substans SS mg/l Olja Oil mg/l 0,11 0,11 Bens(a)pyrene BaP ng/l ,8 18% 2,8 28% 1 Värde = [total diffus belastning] / [vattenomsättning i åsen] 2 I första hand har riktvärde för MKN, men där det endast finns gränsvärde enligt LMV har detta använts. För de flesta ämnen är de två riktvärdena lika. 3 För fosfor och kväve anges summan för gränsvärdena för fosfat respektive nitrat, nitrit och ammonium. Observera att gränsvärde för ammonium enbart finns angivet för MKN och därför skiljer sig de summerade gränsvärdena för totalkväve. Sidan 50 (73)

51 Tabell 7-8. Diffus belastning beräknad utifrån schablonhalt för dagvatten i förhållande till total omsättning i åsen jämfört med riktvärden för grundvatten. MKN avser riktvärden för grundvatten på nationell nivå enligt SGU:s föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten. LMV avser gränsvärde för dricksvatten enligt Livsmedelsverket. Rikt- och gränsvärde Ämne Enhet MKN LMV Värde % av gränsvärde 2 Värde 1 % av gränsvärde 2 Fosfor P mg/l 0,6 2 0,16 27% 0,17 28% Fosfat 0,6 Kväve N mg/l ,5 3 3,0 6% 2,9 6% Nitrat mg/l Nitrit mg/l 0,5 0,5 Ammonium mg/l 1,5 Bly Pb µg/l ,0 90% 9,9 99% Koppar Cu mg/l 2 0,014 1% 0,0 1% Zink Zn mg/l 0,034 0,0 Kadmium Cd µg/l 5 5 0,24 5% 0,29 6% Krom Cr µg/l 50 2,0 4% 2,6 5% Nickel Ni µg/l 20 1,6 8% 2,3 11% Kvicksilver Hg µg/l 1 1 0,011 1% 0,014 1% Suspenderad substans SS mg/l 71,9 72 Olja Oil mg/l 0,24 0,31 Bens(a)pyrene BaP ng/l % % Summa 4 PAH:er (BbF,BkF, BgP,IND) ng/l % % Benso(b)fluoranten BbF ng/l 23,8 44 Benso(k)fluoranten BkF ng/l 5,7 10 Benso(ghi)perylen BgP ng/l 11,8 20 Indeno(1,2,3- IND cd)pyren ng/l Arsenik As µg/l ,9 39% 3,8 38% klorid Cl mg/l % 14 14% 1 Värde = [total diffus belastning] / [vattenomsättning i åsen] 2 I första hand har riktvärden för MKN, men där det endast finns gränsvärde enligt LMV har detta använts. För de flesta ämnen är de två riktvärdena lika. 3 För fosfor och kväve anges summan för gränsvärdena för fosfat respektive nitrat, nitrit och ammonium. Observera att gränsvärde för ammonium enbart finns angivet bland MKN och därför skiljer sig de summerade gränsvärdena för totalkväve. Sidan 51 (73)

52 7.5.4 Riskernas geografiska distribution Riskanalysen har gjorts utifrån en indelning av marken i olika känslighetsklasser. Skadehändelserna har sedan distribuerats geografiskt inom tillrinningsområdet i de fall där en skadehändelse kan kopplas till en viss typ av markanvändning eller geografisk plats. Att så långt det är möjligt distribuera riskerna geografiskt bidrar till en tydligare bild av var inom tillrinningsområdet som de största riskerna för grundvattenförekomsterna finns och vilken inverkan olika typer av markanvändning har på riskerna. I följande text beskrivs den geografiska distributionen för några av de mer utmärkande riskerna Gator och vägar Den geografiska analysen visar på ett flertal områden med gator och vägar där det är stor risk för grundvattnets kvalitet om det sker en olycka med utsläpp av drivmedel och flytande farligt gods, där sådana transporter är tillåtna enligt lokal trafikstadga. I dessa områden är det också stor risk för grundvattnet med släckvatten vid brand i fordon. Den största risken finns på de vägavsnitt där trafikintensiteten är hög och om grundvattenskyddet är bristfälligt eller saknas helt. Gator och vägar med stor risk presenteras i figur Järnvägar Den geografiska analysen visar på ett par järnvägsavsnitt där det är stor risk för grundvattnets kvalitet om det sker en olycka med utsläpp av flytande farligt gods. På dessa sträckor är det också stor risk för grundvattnet med släckvatten vid brand i tågsätt. Den största risken finns på spåravsnitt om grundvattenskyddet är bristfälligt eller saknas helt. Järnvägsavsnitt med stor risk presenteras i figur Brand i bostadshus och annan byggnad Områden med stor risk att påverkas av släckvatten från brand i hus och industribyggnader finns spridda över stora delar av tillrinningsområdet med känslighetsklass hög och extrem Bekämpningsmedel Den geografiska analysen visar att områden med stor risk att påverkas av daglig användning och spill av bekämpningsmedel finns spridda över stora delar av tillrinningsområdet Förorenade områden Den geografiska analysen visar att det finns ett stort antal kända förorenade områden inom känslighetsklass hög och extrem, totalt 227 stycken. Av dessa har 128 bedömts ha stor risk att förorena grundvattnet. Samtliga förorenade områden med stor risk presenteras i figur 7-10 och Miljöfarlig verksamhet Den geografiska analysen visar att det finns ett stort antal miljöfarliga verksamheter inom känslighetsklass hög och extrem, totalt 81 stycken. Av dessa har 25 bedömts ha stor risk att förorena grundvattnet. Samtliga miljöfarliga verksamheter med stor risk presenteras i figur Sidan 52 (73)

53 Översvämning För att få fram geografisk distribution av översvämmade områden vid högsta beräknat flöde (BHF) har Känslighetskartan, höjddata och MSB översvämningskartering samkörts. Resultatet visas översiktligt i figur Längs med Fyrisån från Södra Vattholma, förbi Storvreta och hela vägen ner till Ensta norr om Gamla Uppsala finns känsliga områden som riskeras att översvämmas vid BHF-flöde och därmed finns risk att förorenat ytvatten infiltrerar i grundvattenförekomsterna. Längs med sträckan Vattholma-Storvreta är det framförallt området på den västra banken av Fyrisån som är mest känslig för översvämningar. I området runt Fullerö och Ensta passerar Fyrisån och dess översvämningsområde flera känsliga områden. I Centrala Uppsala finns risk att känsliga områden vid Luthagen och vid kvarnfallet översvämmas. Söder om Uppsala översvämmas områden längs med Ulleråker-Sunnerstaåsen, samt känsliga lerområden öster om Fyrisån nära Nåntuna. Sidan 53 (73)

54 Figur 7-8. Gator och vägsträckor med stor risk för grundvattenförorening. Sidan 54 (73)

55 Figur 7-9. Järnvägssträckor med stor risk för grundvattenförorening Sidan 55 (73)

56 Figur Områden inom hög och extrem känslighet med stor risk för grundvattenförorening vid spridning från förorenade områden. Sidan 56 (73)

57 Figur Områden inom hög och extrem känslighet med stor risk för grundvattenförorening vid spridning från förorenade områden centralt i Uppsala. Sidan 57 (73)

58 Figur Områden inom hög och extrem känslighet med stor risk för grundvattenförorening vid spridning från olycka vid miljöfarlig verksamhet. Sidan 58 (73)

59 Grap nr Uppdragsnummer Version Figur Översvämningskartering vid BHF-flöde i Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Sidan 59 (73)

60 8 Riskhantering 8.1 Acceptabel risk Risken som är förknippad med en specifik skadehändelse är en kombination av sannolikhet och konsekvens. Konsekvensen beror på de geografiska förutsättningarna (framför allt känsligheten) där skadehändelsen inträffar och hur stor mängd/farlighet av ett visst ämne som skadehändelsen ger upphov till. Risken är indelad i följande riskklasser: A. Mycket stor risk (svart) B. Stor risk (röd) C. Måttlig risk (orange) D. Förhöjd risk (gul) E. Liten risk (grön) Enligt indelningen ska riskreducerande åtgärder vidtas om risken är måttlig eller större, se figur 8-1. Vid förhöjd risk kan förebyggande riskreducerande åtgärder vara motiverade, men då bör dessa vägas mot kostnaden för efterbehandlingsåtgärder samt hur stor den bedömda konsekvensen är vid ett skadetillfälle. Vid liten risk har bedömningen gjorts att inga riskreducerande åtgärder, utöver vad som normalt tillämpas, är motiverade. Vilka riskreducerande åtgärder som normalt tillämpas styrs av lagar, förordningar och lokala föreskrifter, till exempel vattenskyddsområdets föreskrifter. Även normala riskreducerande åtgärder kan innebära omfattande åtgärder för att förhindra en skadehändelse. Att konsekvensen av en skadehändelse kan vara stor eller mycket stor samtidigt som sannolikheten för skadehändelsen är liten behöver beaktas. I den föregående riskanalysen (kapitel 7) har konsekvensen viktats högre än sannolikheten vid bedömningen av risken för en given skadehändelse. I riskhanteringen som presenteras nedan är det därför konsekvensen snarare än risken som styr skyddsåtgärderna. Många av åtgärderna har en riskreducerande effekt på flera av de behandlade skadehändelserna. Figur 8-1. Val av acceptabel risk. Sidan 60 (73)

61 8.2 Förslag till riskreducerande åtgärder Riskreducerande åtgärder riktas antingen mot att reducera sannolikheten att en viss skadehändelse ska inträffa eller mot att reducera konsekvensen om en skadehändelse inträffar. I vissa fall är det tänkbart att en riskreducerande åtgärd minskar både sannolikhet och konsekvens för en skadehändelse, se figur 8-2. Figur 8-2. Riskreducerande åtgärd kan minska både sannolikhet och konsekvens. Fokus i riskhanteringen som presenteras nedan ligger på förebyggande åtgärder. Efterhandsåtgärder för att minska konsekvensen av inträffade skadehändelser behandlas inte. Exempel på sådana efterhandsåtgärder kan vara hur räddningstjänsten ska hantera spill av farliga ämnen i ett område med extrem känslighet. De riskreducerande åtgärderna som föreslås nedan är rekommendationer som behöver kompletteras och vidareutvecklas. De presenteras uppdelat enligt markområdets känslighetsklass; låg, måttlig, hög och extrem Områden i känslighetsklass extrem Utgångspunkten ska vara att all typ av exploatering och verksamhet på extrem känslighet ska undvikas i mesta möjliga mån eftersom flera av de identifierade skadehändelserna kan ge upphov till mycket stora konsekvenser med stora risker som följd. Områden med extrem känslighet viktiga med avseende på grundvattenbildningen (grundvattnets kvantitet). Grundvattenbildningen är viktig att upprätthålla i största möjliga mån för att fortsatt kunna ha ett hållbart uttag av grundvatten från Uppsala- och Vattholmåsarna. Ökad hårdgöring och bortledning av dagvatten minskar grundvattenbildningen inom dessa områden Vissa verksamheter ska inte vara tillåtna: Nyetablering av miljöfarliga verksamheter inom eller i nära anslutning till områden med extrem känslighet. Upplag med sopsand och snö från snöröjning. Sidan 61 (73)