KallelseSociala utskottet /18 Information från sektorerna 6. 22/18 Gårdsrådsprotokoll Solhaga

Transkript

1 Dagordning Kallelse KallelseSociala utskottet Val av justerare Tillkommande och utgående ärenden Information från sektorerna 21/18 Information från sektorerna 6 22/18 Gårdsrådsprotokoll Solhaga Ärenden till kommunstyrelsen 23/18 Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård 13 Loggbok 24/18 Loggbok 37 Ärenden för dialog 25/18 Information om feriejobb 44 26/18 Välfärdspolicy 45 27/18 Dialog kring motionssvar 61

2 Sociala utskottet ( ) - KS2014/ Kallelse Sociala utskottet : Kallelse Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, sammanträdesrum Bohusrummet, plan 2 Tid Tisdagen den 27 mars 2018, klockan 13:00-17:30 Gemensamt sammanträde med Välfärdsberedningen 14:30-17:30 Ledamöter Linda Åshamre (S) Ordförande Gun-Marie Daun (KD) Vice ordförande Assar Wixe (S) Pernilla Wiklund (UP) Kerstin Petersson (L) Robert Syrén (M) Linda Åshamre (S) Ordförande Karolina Tolic Sekreterare SOCIALA UTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

3 Sociala utskottet ( ) - KS2014/ Kallelse Sociala utskottet : Kallelse Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastslås Information från sektorerna 4 Information från sektorerna Klockan 13:00 Uppföljning avvikelser Sektor Trygghet och stöd Uppföljning Portfölj social hållbarhet Föredragande: Lena Arnfelt, Jonas Arngården & Makki Al Musawe 5 Gårdsrådsprotokoll Solhaga Klockan 13:50 Antecknas Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 6 KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Klockan 14:00 Föredragande: Noomi Holmberg Enligt förvaltningen förslag till kommunstyrelsen Loggbok 7 Loggbok Studiebesök Klockan 14:20 Antecknas Gemensamt med Välfärdsberedningen SOCIALA UTSKOTTET

4 Sociala utskottet ( ) - KS2014/ Kallelse Sociala utskottet : Kallelse Kallelse Sammanträdesdatum Fika 14:30-15:00 Ärenden för dialog 8 Information om feriejobb Klockan 15:00 Föredragande: Maria Pehrsson 9 Välfärdspolicy Klockan 16:00 10 Dialog kring motionssvar Klockan 17:00 Föredragande: Jonas Arngården Antecknas Antecknas Antecknas SOCIALA UTSKOTTET

5 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Noomi Holmberg Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (Dnr KS2018/0413-2) Sammanfattning Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. Nuläge Den samlade bedömning som Koncernkontoret och VästKom nu gör är att: Båda huvudmännen vill träffa en överenskommelse innehållande en ekonomisk modell för betalningsansvar från och med den 25 september En genomsnittsmodell är att föredra framför lagens back-upplösning med individberäkning efter tre dagar. Att den ekonomiska modell som var ute på remiss inte är möjlig att få acceptans för hos båda huvudmännen. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remiss en möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0. (Mellanskillnaden * Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse *7100 kr) Genomsnittet summeras efter varje månad. För personer som ligger kvar inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning. Kommunen betalar då för de dagar som överskriver 3 kalenderdagar, beräknat per individ. Dessa personer VERKSAMHETSOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

6 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2(5) ska inte räknas med i månadens genomsnitt. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det man överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Somatisk vård Från och med inträder kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom somatisk sluten vård och som omfattas av denna överenskommelse enligt föreslagen genomsnittsnittsmodell. Psykiatrisk vård Den statistik som finns för länet gällande psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning inte överskrider 4,0 dagar. Då statistiken till viss del är bristfällig är VästKoms och koncernkontorets samlade bedömning att det inte lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs en viss nedtrappning av antalet dagar. Förslaget från koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Juridisk bedömning Överenskommelsen utgår från ny lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar följande: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården. 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna. 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner

7 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3(5) och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Verksamhetens bedömning Införandet av den nya lagen innebär att kommunen har 3 kalenderdagar istället för som idag 5 veckodagar på sig att ta hem patienter från sluten vård inom den somatiska vården, helger och röda dagar kommer ingå i beräkningen av karensdagar vilket det inte gjort innan. Verksamheten tar idag hem patienter inom somatiken i ett genomsnitt som ligger under 3 dagar, verksamheten förväntar sig under förutsättning att inget oförutsett inträffar i verksamheterna kunna klara detta fortsättningsvis på samma sätt. Viss omställning inom verksamheterna kommer bli aktuellt för att klara att ta hem på helger samt leverera information till sjukhus när brukare behöver sjukhusvård. Lagen ställer tydligare krav på både primärvård som slutenvård vad som ska vara klart innan patienten kan anses utskrivningsklar. Primärvården förväntas ta en större roll i planerandet och ansvaret för patientens fortsatta vårdbehov. Detta bedömer sektorn underlätta kommunens förberedelse och därmed minska tiden mellan vårdplanering och utskrivning. En genomsnittsmodell är att fördra framför individberäkning. Inom psykiatrisk vård/omsorg är det ibland förekommande att brukare som vistats på psykiatrisk sluten vård vid utskrivning saknar bostad, vilket innebär att stora merkostnader kan komma uppstå, t ex köp av externt korttidsboende. Att ordna fram bostäder tar tid. Verksamheten ser med viss oro på att överenskommelsen kommer att gälla med 15 kalenderdagar med början och inte som det i ett tidigare förslag föreslogs from Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Att hänsyn tagits till de tidigare remissvar som skickats in om behov av övergångsregler för psykiatrin ser verksamheten som positivt. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kungälvs strategiska mål eller styrdokument påverkas inte av överenskommelsen.

8 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 4(5) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Lagen/överenskommelsen innebär ingen förändring utifrån ett barnperspektiv. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Lagen/överenskommelsen ger brukaren/patienten ökat inflytande och delaktighet över sin situation. Överenskommelsen inkluderar alla personer aktuella för ärenden som gäller in-och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård rörande samverkan vid utskrivning från sluten vård. Personerna aktuella inom detta område behandlas lika inom ramen för överenskommelsen och tillhörande riktlinje. Teknisk bedömning/genomförandeplan I överenskommelsen och utifrån den förändring som överenskommelsen ger utarbetas ett IT informationssystem SAMSA 2 till stöd för kommunikation mellan vårdgivare för att stödja säker in och utskrivning av brukare/patienter Ekonomisk bedömning Verksamheten inom somatiken tar idag hem patienter i snitt på mindre än 3,0 dagar. Verksamheten förväntar sig under förutsättning att inget oförutsett inträffar i verksamheterna kunna klara detta fortsättningsvis på samma sätt. Viss omställning inom verksamheterna kommer bli aktuellt för att klara att ta hem på helger samt leverera information till sjukhus när brukare behöver sjukhusvård. Verksamheten inom psykiatrins ansvarsområde inom kommunen ser med viss oro på ärenden där brukaren inför utskrivning saknar bostad, då detta medför att även denna insats behöver åtgärdas och bostadsmarknaden är begränsad för att inte kan säga svår. Förslag till beslut Kungälvs kommun ställer sig bakom föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar. Lena Arnfelt Sektorschef Noomi Holmberg Verksamhetschef Monica Fundin Verksamhetschef

9 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 5(5) Expedieras till: För kännedom till:

10 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Från: Skickat: den 5 mars :06 Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Gunnel Rydberg <Gunnel.Rydberg@grkom.se> för GR <gr@grkom.se> diarium.ks@ockero.se; kommun@ale.se; Kommun@Harryda.se (kommun@harryda.se); kommun@kungsbacka.se ; kommun@ockero.se; kommun@stenungsund.se; kommun@tjorn.se; kommunen@lillaedet.se; kommunstyrelsen@alingsas.se ; lerums.kommun@lerum.se; partille.kommun@partille.se; Registrator; stad@molndal.se; stadsledningskontoret@stadshuset. goteborg. se (stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se) GR; Elisabeth Beijer REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag ekonomisk modell pdf; Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning.pdf Kategorier: svart kategori Till GR:s medlemskommuner! Här översänds remiss från Västkom enligt nedan och bifogat. Svar skickas in senast den 23 april via länk till svarsformulär Vid frågor kontakta vänligen: Anneli Assmundson Bjerde, VästKom e-post: anneli.bjerde@vastkom.se mobil: Maria Grip, VGR e-post: maria.k.grip@vgregion.se mobil: Mvh Gunnel Rydberg Från: Anneli Bjerde [mailto:anneli.bjerde@vastkom.se] Skickat: den 2 mars :05 Till: info@skaraborg.se; kansli@fyrbodal.se; info@borasregionen.se; GR <gr@grkom.se>; andreas.ericson@stadshuset.goteborg.se; Elisabeth Beijer <Elisabeth.Beijer@grkom.se>; Gunilla Bothen <gunilla.bothen@borasregionen.se>; Jessica Ek <jessica.ek@skaraborg.se>; hanna <Hanna.Linde@skaraborg.se>; Ann-Katrin Schutz <ann-katrin.schutz@borasregionen.se>; Titti Andersson <titti.andersson@fyrbodal.se> Kopia: Thomas Jungbeck <thomas.jungbeck@vastkom.se>; Gunilla Fasth <gunilla.fasth@vastkom.se>; Rose-Marie Nyborg <rose-marie.nyborg@vgregion.se>; Linda Macke <linda.macke@grkom.se>; Maria Grip <maria.k.grip@vgregion.se> Ämne: REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

11 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård För vidarebefordran till samtliga kommuner i Västra Götaland Remiss kring ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret utifrån lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remiss möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen samt på ett förslag på nedtrappning gällande dagar för betalningsansvaret för psykiatrins patienter. Överenskommelsen samt riktlinjerna har förtydligats utifrån inkomna synpunkter. De ingår därmed inte i denna remiss. Du hittar aktuellt förslag till överenskommelse och riktlinje på VästKoms webbsida under Samverkan vid in- och utskrivning. Mer information om den ekonomiska modellen finns i bifogat underlag. Länk till svarsformulär finns i bifogat missiv. Svar skickas in senast den 23 april och ett svar per kommun kan lämnas. Med vänliga hälsningar Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg Socialtjänst & Hälso- och sjukvård VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Telefon: Post: Box Göteborg

12 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Besöks: Anders Perssongatan 8 Webbplats:

13 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom S amverkan vid in - och utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Västra Götaland Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsni ttligt antal kalenderdagar och 3,0. (Mellanskillnaden* Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse *7100 kr) Genomsnittet summeras efter varje månad. För personer som ligger kvar inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning. Kommunen betalar då för de dagar so m överskriver 3 kalenderdagar, beräknat per individ. Dessa personer ska inte räknas med i månadens genomsnitt. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommu nen betalar för det man överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Denna uträkning görs efter varje månad. Beloppet, 7100kr, fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och mots varar genomsnittskostnaden i riket för e tt vårddygn i den slutna vården. Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård. Lagen reglerar: 1. S amverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansie rade hälso - och sjukvården och den landsting sfinansierade öppna vården 2. H ur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskri vning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verk samheterna

14 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom 3. K ommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommun er att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens be talningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland I Västra Götaland finns en överenskommelse som reglerar betalningsansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för komm unernas betalningsansvar gäller under denna tid, och så också års belopp. E n beredningsgrupp med representanter frå n delregional vårdsamverkan tog under våren 2017 f ram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt regl erar in - och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget var på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser i nom VGR och andra intressenter, och över 50 remissvar kom in. En stor del av remissvaren hade s ynpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalningsansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Många kommuner, och fyra av VGRs fem hälso - och sjukvårdsnämnder, såg det som positivt med en genomsnittsvärdesmodell. En genomsnitt smodell ger flexibilitet och incitament för snabb hemtagning samtidigt. För att undvika betalningsansvar behöver en kommun ta hem de allra flesta utskrivningsklara personer omgående. Flexibiliteten i en genomsnittsmodell ger samtidigt möjlighet att låta enstaka utskrivningsklara personer vara kvar inom slutenvården några extra dagar om det finns behov medan allt riggas på hemmaplan. Detta lyfts som en fördel för den enskilde, och väl i linje med ett personcentrerat arbetssätt. Det sätt som remissmodellen var utformad på uppfattades doc k som krånglig och svårförståeligt. Några av VGRs förvaltningar menade att de ekonomiska incitamenten för effektiv hemtagnin g i remiss modellen var för svaga. Det fanns också oro för att flexibiliteten skulle nyttjas så att ut skrivningsklara personer som b lir kvar i slutenvården får vara kvar allt för länge. Utifrån remissvaren har dialog förts med de olika intressenterna. Målsättningen för koncernkontoret och VästKom har varit att ta hänsyn till de olika remissvaren, och för eslå en modell som både går att förstå och kan bli accepterad.

15 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Strategiska berednings gr upp en utökades med fler representante r från respektive huvudmannaled. Denna grupp har anal yserat ekonomiska modeller från flera andra län. I analysen utkristalliserade s ig två huvudalternativ: Skånes modell Modifiera den modell som var med i remissversionen i VG Gruppen kom fram till att individberäkning enligt lagens backupplösning inte är något alternativ. Gruppen menade att en genomsnittvärdesmodell ger bättre incitam ent till tidig hemtagning, och bör stimulera samverkan kring den enskilde. Flexibiliteten för kommunerna värderad es också högt. Mer k omplexa varianter av genomsnittsmodeller är inte något alternativ i Västra Götaland eftersom gruppen bedömde enkelhet som v iktigt. Vad gäller Skånemodellen var gruppens bedömning att den är enkel och begriplig. Den innehåller mer flexibilitet än individberäkning och stimulerar på så sätt snabb hemtagning, men har mindre flexibilitet än VGs remissversion. Den är lätt att få till i I T - stödet och innebär enklare administration. Det kan upplevas som rättvist att en kommun betalar retroaktivt för de månader som en kommun faktiskt haft problem med hemtagningen. Månadsflöde ger avslut och rättar till direkt. Modelle n har dock inte varit på remiss, något som gruppen bedömde som en nackdel. VästKoms och Västra Götalandsre gionens bedömning Analysen har lämnats till Västra Götalandsregionen och VästKom som tillsammans förordar en genomsnittsmodell på en månad så som Skåne har. Modellen kompletteras med en 7 - dagarsregel som reglerar hur länge en person kan ligga kvar innan be räkningen övergår till individberäkning. Modellen bedöms som enk el, samtidigt som den stimu lerar snabb hemtagning och ger viss flexibilitet. VGs remissmodell är inte ett alternativ för VGR, baserat på remissvaren. Ett räkneexempel E tt räkneexempel kan ge en fingervisning om mode llernas likheter och olikheter rent ekonomiskt. I exemplet har en kommun 20 folkbokförda individer som blir utskrivningsklara från slutenvården varje månad. Vi har lagt in fikti va siffror på hur länge dessa personer är kvar i slute nvården efter att de bedömts som utskrivningsklara. Exemplet indikerar att det rent ekonomiskt är bra för kommunkollektivet att undvika lagens backup - lösning med individberäkning på 3 dagar. Sjukhusens oro

16 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom för svaga incitament i VGs remissversion kan ha v iss grund. En genomsnittsmodell på en månad s er ut som en mellanmodell rent ekonomiskt. Betalningsansvar för psykiatrin Lagen säger att för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska fram till och med den 31 december 2018 kommunens betalningsansv ar inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse har skickats, om inte kommunen och landstinget har kommit överens om annat. I länet har vi kommit överens om att ekonomisk reglering fram till sker enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar och med samma belopp som Den statistik som finns för länet för psykiatrin visar att dagens genom snitt st id, från utskrivningsklar till utskrivning, inte överstiger 4,0 dagar. Beredningsgruppen har inhämtat bedömningar från huvudmän oc h verksamheter. Eftersom statistiken till viss del är bristfällig är VästKom och Koncer nkontorets samlade bedömning att det inte är lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs viss nedtrappning av antalet dagar. S amtid igt kan omställningstiden inte vara allt för lång. Det gynnar inte förändringsarbetet som kommer att behövas i alla inblandade verksamheter. Förslaget från Koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psyki atrin innebär en nedtrappning i två steg. Från oc h med till och med inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att s lutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Uppdaterad riktlinje I samband med beslutet om överenskommelsen som gäller fram till och med , beslutades också en riktlinje. Denna riktlinje har därefter ytterligare förtydligats inför nästa beslutsomgång. Förutom redaktionella ändringar har det förtydligats att : processen kan se olika ut beroende på om den enskilde har behov av samordnade ins atse r efter utskrivning eller inte

17 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom slutenvården har huvudansvaret för att samordning sker fram till överlämningen till den enskil des fasta vårdkontakt flera steg i pr ocessen behöver ske parallellt Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso - sjukvårdsdirektör

18 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom Till samtliga kommuner i V ästra Götaland R emiss kring ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret utifrån lagen S amverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalning sansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekom mendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Nuläge Den samlade bedömning som Koncernkontoret och VästKom nu gör är att: B åda huvudmännen vill träffa en överenskom melse innehållande en ekonomisk modell för betalningsansvar från och med den 25 september E n genomsnitts modell är att föredra framför lagens back - upplösning med individberäkning efter tre dagar. A tt den ekonomiska modell som var ute på remiss inte är möjlig att få acceptans för hos båda huvudmännen. I T - stöd Utveckling av IT - stödet för att stödja in - och utskrivningsprocessen kommer att påbörjas parallellt med remissomgången under våren IT - stödet kommer

19 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom att byggas på så vis att det möjliggör beräkning både utifrån ett genomsnittsvärde och på individnivå. Överenskommelse samt riktlinje rna Överenskommelsen samt riktlinjer na har förtydligats utifrån inkomna synpunk ter. De ingår därmed inte i denna remiss. Du hittar aktuellt förslag till överensk ommelse och riktlinje på VästKoms webbsida under Samverkan vid in - och utskrivning. Remiss av ekonomisk modell Efter b e redning förordar VästKom o ch Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remiss en möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar. Den ekonomiska modellen finns beskriven i bifogat underlag. De kommuner som har ytterligare frågor och som vill göra beräkningar kan kontakta Maria Grip på Västra Götalandsregionen: maria.k.grip@vgregion.se Psykiatrin Den statistik som finns för länet gällande psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning inte överskrider 4,0 dagar. Då statistiken till viss del är bristfällig är VästKoms och koncernkontorets samlade bedömning att de t inte lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs en viss nedtrappning av antalet dagar. Förslaget från k oncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från oc h med till inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att s lutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Fr ån och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Tidsplan Svar skickas in senast den 23 april. Vi är medvetna om att tidsramen kan vara något snäv för en politisk behandling i kommunerna, men ber om er förståelse för detta. R emisstid en är tidsmässigt s å lång som m öjligt i relation till det

20 18/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : REMISS-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom ställningstagande som behöver göras av det Politiska Samrådsorganet, SRO, den 4 maj. Efter ställningstagande i SRO kommer försl aget att skickas ut för ställningstagande till kommunalförbunden samt res p e ktive kommun. Det Politiska samrådsorganet ställde sig bakom den fortsatta processen samt denna remiss av den föreslagna ekonomiska modellen. Svar skickas in senast den 23 april. E tt svar per kommun kan lämnas. Länk till svarsformulär Vid frågor kontakta: Anneli Assmundson Bjerde, VästK om e - post: annel i.bjerde@vastkom.se mobil: Maria Grip, VGR e - post: maria.k.grip@vgregion.se mobil: Vänligen T homas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso - sjukvårdsdirektör

21 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0. (Mellanskillnaden * Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse *7100 kr) Genomsnittet summeras efter varje månad. För personer som ligger kvar inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning. Kommunen betalar då för de dagar som överskriver 3 kalenderdagar, beräknat per individ. Dessa personer ska inte räknas med i månadens genomsnitt. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det man överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Denna uträkning görs efter varje månad. Beloppet, 7100kr, fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna

22 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommuner att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland I Västra Götaland finns en överenskommelse som reglerar betalningsansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för kommunernas betalningsansvar gäller under denna tid, och så också 2017-års belopp. En beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan tog under våren 2017 fram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget var på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser inom VGR och andra intressenter, och över 50 remissvar kom in. En stor del av remissvaren hade synpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalningsansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Många kommuner, och fyra av VGRs fem hälso- och sjukvårdsnämnder, såg det som positivt med en genomsnittsvärdesmodell. En genomsnittsmodell ger flexibilitet och incitament för snabb hemtagning samtidigt. För att undvika betalningsansvar behöver en kommun ta hem de allra flesta utskrivningsklara personer omgående. Flexibiliteten i en genomsnittsmodell ger samtidigt möjlighet att låta enstaka utskrivningsklara personer vara kvar inom slutenvården några extra dagar om det finns behov medan allt riggas på hemmaplan. Detta lyfts som en fördel för den enskilde, och väl i linje med ett personcentrerat arbetssätt. Det sätt som remissmodellen var utformad på uppfattades dock som krånglig och svårförståeligt. Några av VGRs förvaltningar menade att de ekonomiska incitamenten för effektiv hemtagning i remissmodellen var för svaga. Det fanns också oro för att flexibiliteten skulle nyttjas så att utskrivningsklara personer som blir kvar i slutenvården får vara kvar allt för länge. Utifrån remissvaren har dialog förts med de olika intressenterna. Målsättningen för koncernkontoret och VästKom har varit att ta hänsyn till de olika remissvaren, och föreslå en modell som både går att förstå och kan bli accepterad.

23 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Strategiska beredningsgruppen utökades med fler representanter från respektive huvudmannaled. Denna grupp har analyserat ekonomiska modeller från flera andra län. I analysen utkristalliserade sig två huvudalternativ: Skånes modell Modifiera den modell som var med i remissversionen i VG Gruppen kom fram till att individberäkning enligt lagens backupplösning inte är något alternativ. Gruppen menade att en genomsnittvärdesmodell ger bättre incitament till tidig hemtagning, och bör stimulera samverkan kring den enskilde. Flexibiliteten för kommunerna värderades också högt. Mer komplexa varianter av genomsnittsmodeller är inte något alternativ i Västra Götaland eftersom gruppen bedömde enkelhet som viktigt. Vad gäller Skånemodellen var gruppens bedömning att den är enkel och begriplig. Den innehåller mer flexibilitet än individberäkning och stimulerar på så sätt snabb hemtagning, men har mindre flexibilitet än VGs remissversion. Den är lätt att få till i IT-stödet och innebär enklare administration. Det kan upplevas som rättvist att en kommun betalar retroaktivt för de månader som en kommun faktiskt haft problem med hemtagningen. Månadsflöde ger avslut och rättar till direkt. Modellen har dock inte varit på remiss, något som gruppen bedömde som en nackdel. VästKoms och Västra Götalandsregionens bedömning Analysen har lämnats till Västra Götalandsregionen och VästKom som tillsammans förordar en genomsnittsmodell på en månad så som Skåne har. Modellen kompletteras med en 7-dagarsregel som reglerar hur länge en person kan ligga kvar innan beräkningen övergår till individberäkning. Modellen bedöms som enkel, samtidigt som den stimulerar snabb hemtagning och ger viss flexibilitet. VGs remissmodell är inte ett alternativ för VGR, baserat på remissvaren. Ett räkneexempel Ett räkneexempel kan ge en fingervisning om modellernas likheter och olikheter rent ekonomiskt. I exemplet har en kommun 20 folkbokförda individer som blir utskrivningsklara från slutenvården varje månad. Vi har lagt in fiktiva siffror på hur länge dessa personer är kvar i slutenvården efter att de bedömts som utskrivningsklara. Exemplet indikerar att det rent ekonomiskt är bra för kommunkollektivet att undvika lagens backup-lösning med individberäkning på 3 dagar. Sjukhusens oro

24 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom för svaga incitament i VGs remissversion kan ha viss grund. En genomsnittsmodell på en månad ser ut som en mellanmodell rent ekonomiskt. Betalningsansvar för psykiatrin Lagen säger att för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska fram till och med den 31 december 2018 kommunens betalningsansvar inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse har skickats, om inte kommunen och landstinget har kommit överens om annat. I länet har vi kommit överens om att ekonomisk reglering fram till sker enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar och med samma belopp som Den statistik som finns för länet för psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning, inte överstiger 4,0 dagar. Beredningsgruppen har inhämtat bedömningar från huvudmän och verksamheter. Eftersom statistiken till viss del är bristfällig är VästKom och Koncernkontorets samlade bedömning att det inte är lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs viss nedtrappning av antalet dagar. Samtidigt kan omställningstiden inte vara allt för lång. Det gynnar inte förändringsarbetet som kommer att behövas i alla inblandade verksamheter. Förslaget från Koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till och med inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Uppdaterad riktlinje I samband med beslutet om överenskommelsen som gäller fram till och med , beslutades också en riktlinje. Denna riktlinje har därefter ytterligare förtydligats inför nästa beslutsomgång. Förutom redaktionella ändringar har det förtydligats att: processen kan se olika ut beroende på om den enskilde har behov av samordnade insatser efter utskrivning eller inte

25 betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Underlag ekonomisk modell Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom slutenvården har huvudansvaret för att samordning sker fram till överlämningen till den enskildes fasta vårdkontakt flera steg i processen behöver ske parallellt Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör

26 vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom Till samtliga kommuner i Västra Götaland Remiss kring ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret utifrån lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Nuläge Den samlade bedömning som Koncernkontoret och VästKom nu gör är att: Båda huvudmännen vill träffa en överenskommelse innehållande en ekonomisk modell för betalningsansvar från och med den 25 september En genomsnittsmodell är att föredra framför lagens backupplösning med individberäkning efter tre dagar. Att den ekonomiska modell som var ute på remiss inte är möjlig att få acceptans för hos båda huvudmännen. IT-stöd Utveckling av IT-stödet för att stödja in-och utskrivningsprocessen kommer att påbörjas parallellt med remissomgången under våren IT-stödet kommer

27 vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom att byggas på så vis att det möjliggör beräkning både utifrån ett genomsnittsvärde och på individnivå. Överenskommelse samt riktlinjerna Överenskommelsen samt riktlinjerna har förtydligats utifrån inkomna synpunkter. De ingår därmed inte i denna remiss. Du hittar aktuellt förslag till överenskommelse och riktlinje på VästKoms webbsida under Samverkan vid inoch utskrivning. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remissen möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar. Den ekonomiska modellen finns beskriven i bifogat underlag. De kommuner som har ytterligare frågor och som vill göra beräkningar kan kontakta Maria Grip på Västra Götalandsregionen: maria.k.grip@vgregion.se Psykiatrin Den statistik som finns för länet gällande psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning inte överskrider 4,0 dagar. Då statistiken till viss del är bristfällig är VästKoms och koncernkontorets samlade bedömning att det inte lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs en viss nedtrappning av antalet dagar. Förslaget från koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Tidsplan Svar skickas in senast den 23 april. Vi är medvetna om att tidsramen kan vara något snäv för en politisk behandling i kommunerna, men ber om er förståelse för detta. Remisstiden är tidsmässigt så lång som möjligt i relation till det

28 vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - KS2018/ Remiss-ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård : Missiv remiss Ekonomisk modell vid Samverkan vid utskrivning Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom ställningstagande som behöver göras av det Politiska Samrådsorganet, SRO, den 4 maj. Efter ställningstagande i SRO kommer förslaget att skickas ut för ställningstagande till kommunalförbunden samt respektive kommun. Det Politiska samrådsorganet ställde sig bakom den fortsatta processen samt denna remiss av den föreslagna ekonomiska modellen. Svar skickas in senast den 23 april. Ett svar per kommun kan lämnas. Länk till svarsformulär Vid frågor kontakta: Anneli Assmundson Bjerde, VästKom e-post: anneli.bjerde@vastkom.se mobil: Maria Grip, VGR e-post: maria.k.grip@vgregion.se mobil: Vänligen Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör

29 24/18 Loggbok Loggbok : Loggbok SoU Loggbok för aktuella ärenden i sociala utskottet Nr Mall Nr x Diarienummer Ärendenamn Ärende Handläggare/Ansvar ig för uppdraget KS2012/xxx Yttrande om allt möjligt 1. Mötesdatum samt beslutsparagraf Politiker/förvaltning/ (SoU den xx, xx/2012) handläggare osv 2. Gör detta och detta 3. Svarstid 4. Övrig information 1 Information från sektorerna/aos 1. Utanför utanförskapet svenskar i arbetsför ålder står helt utan registrerad inkomst, studerar inte, söker inte jobb och får heller inte bidrag i någon form. De befinner sig alltså ytterligare utanför de som normalt räknas in i utanförskapet. Det visar ny statistik som SCB tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Följs detta upp i Kungälv, i sådana fall hur? Glenn Ljunggren, Jonas Arngården Status Ej påbörjat Pågår Avslutat (Ej genomfört) Samt datum för varje status. Eventuell övrig information. Kontinuerlig uppföljning på utskottets sammanträden SoU 30/ Dialog Landskrona Fortsatt dialog Landskrona, block- och Tillagt SoU nivåsystem Uppföljning pilotprojekt Uppföljning pilotprojekt Ytterby Ytterby 8 Studiebesök All age hub Lindholmen science park Tillagt SoU

30 24/18 Loggbok Loggbok : Loggbok SoU Förslag på besök i samband med sammanträde 23/8 9 Återkoppling Återkoppling om deltagande på mässa Tillagt SoU Sociala projekt Sociala projekt och bemanning Jonas Arngården Tillagt SoU Trelleborgsmodellen Integration Lena Arnfelt Tillagt SoU Ta upp SoU Barnboende Carina Winkler Tillagt SoU Redovisning/statistik våld Återkoppling från förvaltningen Helene Berghog Tillagt SoU i nära relationer Uppföljning Uppföljning om e-hälsa (var tredje månad uppföljning av mål) Lars-Olof Lindblad och Elisabet Sjöberg 2

31 24/18 Loggbok Loggbok : Loggbok för avslutade ärenden i sociala utskottet Loggbok för avslutade ärenden i sociala utskottet Ärendenamn Aktuella ärenden Handläggare/Ansvar Status ig för uppdraget Information från sektorerna/voä 1. SoU 4 juni Information om T1 Kartläggning av åldern på brukarna med över 120 Makki Almusawe, Elisabeth Sjöberg April/maj -15 SoU tim/månad 3. Återkoppling Information från sektorerna/aos Mellan upptakt och utgångspunkten Jonas Arngården Juli -15 SoU VoÄ Antal hemtjänsttimmar för brukare på väntelista kostnader? Denny Kraft Aug/Sept -15 AoS Påpekat behov av larm, samt fibernät på Blå villan Jonas Arngården Informerat till Jonas Arngården den 1 april -15 Information från sektorerna/voä Införande av mobil dokumentation Diskussion angående Verksamhetsplan 2014 (Dnr KS2013/1825) 1. SoU 5 mars Förutsättningarna att förhålla sig till i verksamheten (kompetens, nättillgång, tekniska förutsättningar). Vill påbörja detta, kräver även ändring av arbetssätt. Denny Kraft kommer att göra en kartläggning med anledning av arbetsmiljöutredningen i höstas, för alla sektorer. Efter detta kommer fokus läggas på att införa mobil dokumentation. Lars-Olof Lindblad, Denny Kraft SoU Ta upp i sept-15 (kartläggning pågår) SoU SoU 6 nov -13 Gun-Marie Daun Pågår (april -14) Titta på i augusti -14

32 24/18 Loggbok Loggbok : Loggbok för avslutade ärenden i sociala utskottet Information och uppföljning från sektorerna AoS VoÄ 2. Uppföljning av missbruk psyk/äldre (ett informellt uppdrag gavs vid SoU 6/11) 1. Handlingsplan för integration inom äldrevård och arbetsliv och stöd 2. Uppföljning på handlingsplan Denny Kraft Jonas Arngården Månadsrapport September-15 SoU Aug/sept -15 VoÄ Landskronamodellen Block- och nivåsystem. Hemtjänsttimmar Kerstin Petersson Denny Kraft Togs upp på SoU Diskuteras på SoU Mötesrutiner 2016 Sammanträden och upplägg Linda Åshamre SoU Studiebesök 2016? Gun-Marie Daun Uppföljning Uppföljning av arbetet med funktionshinder- Jonas Arngården SoU och barnboenden Uppföljning Uppföljning av föreningspool samordningsförbundet Presidiet Jonas Arngården SoU , följs upp Kulturcentrum Kultur i daglig verksamhet Gun-Marie Daun SoU 27/1-16 Ensamarbete i boenden för Glenn Ljunggren, SoU 2/3-16 ensamkommande Jonas Arngården Nätverk Undersöka möjligheter till nätverk med Landskrona kommun block- och nivåsystem inom hemtjänsten Denny Kraft SoU , återkoppling vid senare möte Dialog riskbedömning/säkerhet 1 Att man har koll på ensamarbete och definierar när detta sker på våra boenden. 1 Hur sätts ensamarbeten in i de dagliga rutinerna med riskbedömningar med mera. (Undertecknad rekommenderar Bröset) Glenn Ljunggren SoU mars -16

33 24/18 Loggbok Loggbok : Loggbok för avslutade ärenden i sociala utskottet Alla avdelningar skall enligt lag ha en brandansvarig som arbetar med systematiskt brandmiljöarbete. I boenden skall det utföras brandronder en gång i månaden. Utbildning behöver tas fram för ansvariga anställda på boendet. Brand och släcknings övningar behöver tas fram för alla anställda. Avvikelser boenden Uppföljning av Glenn Ljunggren (S) avvikelserapportering/kravspecifikation på boenden Närvaro på gårdsråd Närvaro av politiker på gårdsråd Glenn Ljunggren (S) Info från Dag Waltersson Tillagt SoU Aktuellt på SoU under tidig höst Närvaro på gårdsråd Närvaro av politiker på gårdsråd Glenn Ljunggren (S) Studiebesök Studiebesök i verksamheterna Glenn Ljunggren (S) Info från Dag Waltersson Det drogpreventiva arbetet Tillagt SoU Flyktingmottagande Dialog med Anna-Lena Hansdotter om flyktingmottagande Tillagt SoU Tas upp på SoU Information om deltagande Information om deltagande på mässa på mässa Avvikelser LSS Avvikelser LSS Tillagt SoU Checklista för gårdsråd Checklista för gårdsråd vem gör vad, vilka frågor ska tas upp på gårdsråd, och hur ska mötena vara utformade? Tillagt SoU AoS VoÄ Samordning av samhällsbetalda resor. Finansiering skolresor, färdtjänst osv. Jonas Arngården Denny Kraft SoU 4/5-16 Fakturor Återkoppling om kostnader och arbetsinsats Lena Arnfelt Enligt info på SoU Juli-15

34 24/18 Loggbok Loggbok : Loggbok för avslutade ärenden i sociala utskottet Ensamarbete Vård och äldreomsorg Återkoppling om resursplanering kostnader och personal Lena Arnfelt Enligt info på SoU Optimerad bemanning Uppföljning av optimerad bemanning mer Glenn Ljunggren (S) Tillagt SoU info från Jonas med chefer. Frånvaro osv. Birgitta Paulsson (Jonas Arngården) Birgitta Paulsson Plan för boenden LSS Återkoppling framöver från förvaltningen om antal boenden och platser Lena Arnfelt Enligt info på SoU Status Återkoppling om status för lägenheter på Elisabeth Sjöberg Tillagt SoU Rexegården Dialogpunkt Dialogmöte om teknik E-hälsa Lars-Olof Lindblad Tillagt SoU

35 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Välfärdspolicy Diarienummer: <KS 2015/ > Dokumentansvarig: <Funktion> Beredande politiskt organ: Välfärdsberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter tidigare beslut <KS 2012/ > Datum för beslut: <2017- > Giltighetstid: < > Handläggare: <Handläggare vid dokumentets upprättande> 1

36 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Innehållsförteckning 1. Inledning Relation till andra styrdokument Syfte Omsorg Barn och unga Integration Tillgänglighet E-hälsa Kost och nutrition Lokal- och bostadsförsörjning Personal och kompetens Stöd till anhöriga och vårdnadshavare Miljö Policyns perspektiv, principer och målgrupper Levandegöra Uppföljning Länkar

37 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Inledning Ett av Välfärdsberedningens uppdrag är att genom Välfärdspolicy säkerställa att vi gemensamt arbetar för alla Kungälvs kommuns invånares bästa idag och i framtiden. Välfärdspolicyn ska vara lätt att följa både för kommuninvånare, verksamheter och politiker. Välfärdspolicyn är ett samlingsdokument för olika verksamheters planer/dokument/policyer. Samlingsdokument gör det lättare att hitta, följa upp, revidera och aktualisera enligt årsplan och gällande lagstiftning. Med detta dokument vill vi också stärka tryggheten och hälsan för alla kommuninvånare i Kungälvs kommun Välfärdspolicyn ska vara kort, heltäckande, övergripande, lättförståelig samt framåtsyftande. Detta för att ge varje kommuninvånare kunskap och förståelse för samhälle, hälsa, miljö och livsstil. Förvaltningen ska årligen, i januari, återkoppla till Välfärdsberedningen utifrån policyn med en handlingsplan samt verksamhetsberättelse. Dessa ska årsvis presenteras för Kommunstyrelsen senast i februari. 2. Relation till andra styrdokument Här ska skrivas in de dokument som skall ersättas. 3. Syfte Syftet med denna välfärdspolicy är att det ska finnas ett enkelt dokument som täcker alla kommunens välfärdsverksamheter. Detta för att minska och få kontroll över alla dokument som rör välfärd samt få alla kommuninvånare och personal intresserade av att vilja ta del av välfärdspolicyn. 3

38 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Omsorg Vår värdegrund och vårt förhållningssätt ska utgå från ett salutogent förhållningssätt att bevara och stärka det friska och göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. Det finns utvecklingsområden som behöver stärkas. Några aktuella områden är följande: Förebyggande arbete för att förhindra framtida men och skador. Åldersrelaterade sjukdomar/funktionsvariationer. Både fysiska och psykiska. Personalförsörjning/kompetens/arbetsmiljö. Stöd till anhöriga/närstående. Öka självbestämmandet. 5. Barn och unga Det är viktigt att ta tag i problem med all ohälsa på tidigt stadium för att förebygga problem och kostnader i framtiden. Utbildad personal inom de kommunala verksamheterna ska arbeta enligt handlingsplan för att tidigt kunna upptäcka symtom på psykosocial och fysisk ohälsa, agera och rapportera vidare till ansvarig inom sin verksamhet enligt gällande lagstiftning. Fortsatt samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid (SSPF). För att möta framtida behov och minska psykosocial ohälsa bland barn och ungdomar ska det finnas tillgång till skyndsam professionell hjälp. Personal skall samverka över gränser för att säkerställa fortsatt god utveckling och trygghet. Vuxna runt barn och ungdomar kan behöva hjälp och stöttning under hela barnets uppväxt. Kommunen ska arbeta för att förebygga all typ av mobbning. Och Även ITnätanvändande för att bland annat minska nätmobbning. Alla nyanställda och nya ledamöter i samtliga politiska instanser bör vid ny mandatperiod utbildas angående barnkonventionen. Detta ska tas upp som en punkt på APT minst en gång per år. Fokus ska vara på barnens bästa enligt BBIC (Barns behov i centrum) Alla barn skall ha samma förutsättningar. För de som har behov av LSS-och specialboenden ska det finnas boenden så långt det är möjligt inom kommunen. Tillgång till varierad fritidsverksamhet på alla orter. De kommunala verksamheterna ska främja arbetet med integration, som till exempel språk och samhällskunskap. 4

39 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Psykisk ohälsa Kontinuerligt arbete med förebyggande av psykisk ohälsa, information i skolor, vårdcentraler och kommunens kundcenter, ge föräldrar medel att hjälpa sina barn i hemmet. Fånga upp individers behov så tidigt som möjligt. Uppmärksamma betydelsen av arbetet med psykisk ohälsa samt göra information om hjälp lättillgänglig. Arbeta med att öka förståelsen - samt förebygga fördomar om psykisk ohälsa. Minimera riskmiljöer för gängbildning och extremism. Det ska finnas riktlinjer för drogpolicyfrågor. Drogförebyggande insatser samt utökade aktiviteter för ungdomar i form av olika evenemang och fritidsaktiviteter. Riskfaktorer samt information om olika substanser och skadeverkningar ska finnas lättillgänglig. Samverkan med polis i informationssyfte och fältassistenter. 7. Trygghet och stöd daglig verksamhet Kungälvs kommun ska erbjuda daglig verksamhet enligt gällande lagstiftning. Det ska ses som ett jobb och inte som en sysselsättning. Det ska vara den förlängda armen för att nå ett arbete med lön samt förbättra möjligheterna till anställningsbarhet. Resor till och från daglig verksamhet ska bekostas av kommunen, utifrån individens specifika behov. Ta hjälp av de lokala näringsidkarna för att skapa fler variationer av arbetstillfällen. 8. Integration För att kunna integreras in i samhället ska kommuninvånare informeras och utbildas i lagar, regler, kultur, skyldigheter och rättigheter för medborgare och bosatta i kommunen. Man ska även informeras om vilka krav samhället har på invånare att bidra till sin egen försörjning och utbildning. Samhällets skyldigheter: Validering (säkerställa yrkeskompetens) kan erbjudas. Då kan plan utformas för studier, praktikplatser eller arbete. Kommunen ska säkerställa att kvinnor kan delta i SFI. Undervisning i svenska som går att matcha med arbetstider. 5

40 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Målet är att nya kommuninvånare ska klara det svenska språket så pass bra att de klarar vardagen på egen hand. Alla bör så snart som möjligt få ett eget boende och placeras i alla kommundelar för att motverka segregation. En stödperson ska stödja kommuninvånare i sin integration för att ta tillvara på kommuninvånarens rättigheter. 9. Tillgänglighet För att öka tillgängligheten för alla inom kommunen ska: Kommunen verka för att förbättra kollektivtrafiken utifrån ett tillgänglighetsperspektiv i samarbete med olika aktörer inom infrastruktur. Hållplatser och stationer vara tillgängliga för alla enligt befintlig plan samt utökas där behov finns. Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla. 10. E-hälsa År 2030 ska Kungälv vara bland de bästa på att använda e-hälsans utveckling och möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god, jämlik hälsa, välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. 6

41 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Kost och nutrition Det ska finnas personal som har kunskap och utbildning inom kost. Att maten är anpassad så att näringsbehov tillgodoses. Varje individ som tar del av kommunens kost får en väl sammansatt måltid, utifrån individens behov och förutsättningar. Måltiden är en viktig social gemenskap. Arbete med kostens utformning och bl.a. variation utifrån dagar, årstider och högtider är exempel på detta. Det ska serveras likvärdig kost inom alla verksamheter i kommunen. 12. Lokal- och bostadsförsörjning När man bygger för kommunal verksamhet ska man planera och bygga smart. Lokaler ska snabbt, enkelt och kostnadseffektivt kunna ändras utifrån kommunens förändrade behov. Man ska bygga bostäder utifrån medborgarnas behov och förutsättningar. Hållbarhetsperspektivet ska finnas med i all nybyggnation. Representanter för olika funktionsvariatoner ska vara med från början vid planering och byggnation. 13. Personal och kompetens Så långt det är möjligt anställa personal med adekvat utbildning för att möta behoven av bredare kompetens inom alla kommunala verksamhetsområden. Att följa kommunfullmäktiges mål att vara en attraktiv arbetsgivare. Alla medarbetare i Kungälvs kommun ska ha en god arbetsmiljö och förutsättningar att höja sin kompetens och utvecklas i sin yrkesroll. Varje medarbetare inom kommunen ska ha en tydlig arbetsbeskrivning som ses över varje år på medarbetarsamtalen. Varje chef inom kommunen ska på ett APT årligen ta upp: Hur man går tillväga om medarbetaren utsätts för hot, våld och kränkande behandling. Information om möjligheter för rehabilitering och stöd. Arbetsmiljöpolicyn. Välfärdspolicyn. 7

42 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Stöd till anhöriga och vårdnadshavare Anhöriga och vårdnadshavare ska känna att kommunen värdesätter och respekterar deras insatser. Vi vill satsa på att: Anhöriga och vårdnadshavare ska vid behov få stöd under livets olika faser. Anhörigstöd i form av kommunal stödgrupp med information och utbildningar. Ett gott stöd uppnås genom att insatserna håller en god kvalitet och är trygghetsskapande. 15. Miljö Rikta insatser som bidrar till minskad miljöpåverkan. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Vi är en växande kommun och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, tillgängligt och klimatsmart. 16. Policyns perspektiv Arbetet med visionen ska drivas utifrån ett antal grundläggande perspektiv och principer som utgår bl.a. ifrån de aktuella lagar eller andra föreskrifter som reglerar verksamheterna. Jämlikhet är en utgångspunkt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det handlar bl.a. om att människor som lever under olika socioekonomiska förhållanden ska ha likvärdig tillgång till stöd utifrån behov och bemötas utifrån egna förutsättningar. Genom att tillhandahålla verktyg som stödjer insatser som är anpassade efter brukarnas, klienternas och patienternas individuella behov kan digitaliseringen underlätta för verksamheterna att arbeta för ökad jämlikhet. Digitaliseringen förbättrar även möjligheterna för uppföljning och analyser av omotiverade skillnader i resultat mellan verksamheter. Arbetet med e-hälsa och digitalisering ska utvecklas utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och självbestämmande. Arbetet ska beakta samtyckesfrågor, enskildas skydd och mot intrång i den personliga integriteten. Behovet av sekretesskyddad åtkomsthantering kring personuppgifter enligt gällande lagstiftning. Effektivitet är en annan utgångspunkt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En ökad effektivitet för att åstadkomma en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård och socialtjänst är nödvändigt för att hantera utmaningar i form av en åldrande befolkning och ökande förväntningar. 8

43 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Levandegöra För att hålla detta dokument levande och aktuellt bör det finnas tillgängligt på kommunens hemsida för allmänheten. Personalansvariga inom alla kommunens verksamheter ska årligen gå igenom denna policy med sina anställda på ett APT. 18. Uppföljning Policyn ska ses över vart tredje år och följa budgetåret, med möjlighet att årligen revideras vid behov av Välfärdsberedningen för att hålla den aktuell och levande. Kommunstyrelsen ska årsvis redovisa gjorda åtgärder till Välfärdsberedningen. Välfärdsberedningen lämnar en uppföljning till Kommunfullmäktige vartannat år. Policyns flödesschema Vision - Kommunfullmäktige - Uppföljning från beredning Policy - Beredning - Uppföljning från Kommunstyrelsen Handlingsplan Kommunstyrelsen - Uppföljning från Verksamhet, återkoppling i januari månad årligen till Beredning Verksamhetsplan Tjänstemän- Att redovisa till Kommunstyrelsen. 9

44 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Länkar Inledning Vision Våra värderingar Kvalitetsstrategi FN:s konventioner om mänskliga rättigheter (inklusive Konvention om barnets rättigheter) fns-konventioner-om-manskliga-rattigheter Omsorg Äldreomsorgsprogram Kungälvs kommun KS/KF Folkhälsorådets verksamhetsplan Bistånd till boende (anvisnig) tillhör verksamhet 10

45 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Barn och unga En tobaksfri generation - Riktlinjer mot tobak Grundskolan 2014?????tillhör vem? Barn- och ungdomspolicy (uppdatering?) Handlingsprogram för barns och ungas kultur (ska tillhöra verksamheten?) Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer KS Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Kungälvs kommun KS Riktlinjer för feriearbeten KS Psykisk ohälsa 17&module=Document&VerID=628753&subtype=61000 Gäller från 2018 Skall upp i SoU i januari Arbetsliv och stöd daglig verksamhet Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderspolitiskt program för Kungälvs kommun VB Handlingsplan 2017 Tillgänglighet och delaktighet för alla funktionshinderspolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2019????? 11

46 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Tillämpningsföreskrifter för särskild kollektivtrafik färdtjänst Kungälvs verksamhet Integration Riktlinjer för ekonomiskt bistånd OBS! uppdatering Verksamhetsplan social hållbarhet Verksamhet Riktlinjer för mottagande av nyanlända OBS! Eventuellt tas bort + andra Plan för att motverka våldsbejakande extremism SoU Tillgänglighet Tillämpningsföreskrifter för särskild kollektivtrafik färdtjänst Kungälvs KS Biblioteksplan ??? Handlingsprogram för barn och ungas kultur Idrottspolitiskt program KoF E-hälsa 12

47 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Digital utveckling KF Perspektiv, principer och målgrupper Social översiktsplan steg KF Social översiktsplan steg KS Social översiktsplan steg 3 Datum?? KS Kost och nutrition Kostpolicy VB Tillämpningsanvisning för nöt och mandelförbud och rutiner gällande allergener i Sektor skola och Trygga ungdomsmiljöers lokaler FL Lokal- och bostadsförsörjning Basutformning av nya bostäder i Kungälvs kommun Bostadsförsörjningsprogram Kungälvs kommun politik/styrdokument/kommunens-interna/bostadsforsorjning-i-kungalvs-kommun pdf 13

48 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Fastighetsstrategi EB Personal och kompetens Riktlinje för ny-, om- och tillbyggnation av förskolor BU Hälso- och arbetsmiljö KS (döp rätt) Jämställdhetsplan (Utgår ) finns lagstiftning som täcker detta, alltså behövs den inte längre Rehabilitering??? Personalpolitiskt program PNU Pensionspolicy PNU Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro PNU Regler för en rökfri arbetstid PNU (verksamhet?) Regler gällande skadligt bruk??? 14

49 26/18 Välfärdspolicy Välfärdspolicy - utkast : Välfärdspolicy Miljö Miljöpolitiskt program FoU politik/styrdokument/kommunens-interna/miljopolitiskt-program---antaget pdf Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö FoU 15

50 27/18 Dialog kring motionssvar Motion : Motion om ett förstärkt civilsamhälle