Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till bolagsrättspaket

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Justitiedepartementet Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till bolagsrättspaket Inledning Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivaren med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Innehållet i förslaget Remissen omfattar två förslag till direktiv från EU-kommissionen och den konsekvensanalys som har tagits fram samlat för båda dessa förslag. De två aktuella förslagen är dels ett direktiv om användningen av digital teknik 1, dels ett direktiv om gränsöverskridande rörlighet 2. Det förstnämnda förslaget syftar till att underlätta bolags användning av digital teknik vid bildande och registrering av bolag och filialer samt vid ingivande och ändring av uppgifter i företagsregister i medlemsstaterna. Det andra förslaget gäller att få mer harmoniserade regler för gränsöverskridande delningar och ombildningar av företag på den europeiska inre marknaden. Regelrådets yttrande fokuserar i det följande på den konsekvensanalys som EU-kommissionen har upprättat i ärendet. Alternativa lösningar I konsekvensanalysen redovisas ett flertal delförslag, med alternativa lösningar. När det gäller registrering av företag online redovisas ett nollalternativ 3, som i detta fall skulle innebära att medlemsstaterna även fortsättningsvis skulle ha antingen nationella särlösningar som kan vara motstridiga eller inga regler som möjliggör att ett bolag registreras online. Det skulle också innebära att medlemsstaterna fortfar att ha olika regler avseende hur information om företag kan lämnas till företagsregister. Därutöver anges ett alternativ 1 som skulle innebära att harmoniserade regler om registrering av bolag online införs, med en möjlighet för medlemsstaterna att avgöra om det är nödvändigt att bolagets grundare eller en representant för bolaget är fysiskt närvarande. Med detta 1 Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council amending Directive (EU) 2017/1132 as regards the use of digital tools and processes in company law 2 Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council amending Directive (EU) 2017/1132 as regards crossborder conversions, mergers and divisions 3 Baseline scenario översätts konsekvent med nollalternativ i detta yttrande. Postadress Webbplats E-post 1/9

2 alternativ skulle det inte ingå några harmoniserade regler om säkerhetskrav för elektronisk identifiering. Ett alternativ 2 när det gäller onlineregistreringen anges vara att det inte i någon medlemsstat ska kunna krävas att en representant för bolaget är fysiskt närvarande vid registreringen av bolag. För att säkerställa enhetlig rättstillämpning mellan medlemsstaterna skulle också harmoniserade säkerhetskrav för elektronisk identifiering fastställas på EU-nivå. Slutligen analyseras ett alternativ 3, som skulle ha samma innehåll som alternativ 2 med ett undantag: att medlemsstaterna i undantagsfall när det finns misstanke om bedrägeri ska kunna kräva att en representant för bolaget är fysiskt närvarande. Avseende samordnat uppgiftslämnande för företag 4 redovisas tre alternativ. Nollalternativet anges i detta fall innebära att befintliga regler som innebär att företag måste lämna information till olika myndigheter eller olika register blir bestående. I vissa medlemsstater skulle det också fortsättningsvis vara så att det är först när information har publicerats i en officiell tidning 5 som den rättsligt träder i kraft. Alternativ 1 när det gäller detta förslag anges vara att EU-regler införs som innebär att medlemsstaterna måste säkerställa att när information om bolaget hamnat i företagsregistret sänds den automatiskt till den officiella tidningen för publicering (dvs. företagen behöver inte skicka samma information två gånger). Däremot skulle det i detta alternativ fortfarande vara så att publiceringen i den officiella tidningen är det som säkerställer att informationen om företaget rättsligt träder i kraft. Därutöver redovisas ett alternativ 2 som innebär publicering i en officiell tidning blir frivilligt. Det som skulle avgöra att insänd information om bolaget får laga kraft skulle i detta alternativ vara att informationen har förts in i medlemsstatens företagsregister. Det skulle fortfarande vara tillåtet för medlemsstaten att dessutom publicera den aktuella informationen i en officiell tidning, men i så fall under förutsättning att informationen överförs elektroniskt från företagsregistret till den officiella tidningen, utan ytterligare insatser från företagets sida. När det gäller tillgång (online) till information om företag i företagsregister beskrivs tre alternativ. Nollalternativet anges innebära att enbart en begränsad mängd information (företagets namn, adress, associationsform och registreringsnummer) är kostnadsfritt tillgänglig i alla företagsregister medan de flesta medlemsstater fortsätter att ta ut avgifter för merparten av informationen. Alternativ 1 på detta område anges innebära att den information som ska vara tillgänglig kostnadsfritt skulle utökas, men medlemsstaterna skulle även fortsättningsvis kunna ta ut avgifter för sådan information som inte utpekats som att den ska vara kostnadsfri. Obligatorisk gratisinformation skulle exempelvis kunna vara information om företagets rättsliga status, om företaget har flera olika namn, om företaget har grenar även i andra medlemsstater etc. Ett alternativ 2 analyseras också. Det skulle innebära att all information om företag i registren skulle bli tillgänglig för alla, kostnadsfritt. Angående gränsöverskridande företagsuppdelningar och företagsombildningar 6 redovisas två alternativ. Det ena är nollalternativet, som i detta fall anges innebära att det även fortsatt inte kommer att finnas några harmoniserade regler på EU-nivå för företagsuppdelningar och ombildningar. Det anges i sin tur innebära att företag som vill dela upp sin verksamhet mellan olika medlemsstater antingen måste bilda ett nytt bolag i den mottagande medlemsstaten 7 (dvs där det inte redan finns en verksamhet) och genom olika avtalslösningar föra över tillgångar till detta nya bolag (indirekt företagsuppdelning) eller dela upp företaget i olika delar i ursprungslandet, bilda ett nytt bolag i den mottagande medlemsstaten och föra delar av det i ursprungslandet uppdelade bolaget till det nya bolaget i den mottagande medlemsstaten eller slutligen förlita sig på en analogisk tillämpning av 4 Multiple submission of the same information översätts här med samordnat uppgiftslämnande (för företag). 5 National gazette, motsvarigheten i Sverige är Post och Inrikes Tidningar. 6 Cross-border divisions and conversions översätts konsekvent med gränsöverskridande företagsuppdelningar och - ombildningar i detta yttrande. 7 Destination Member State översätts i detta yttrande med mottagande medlemsstat Postadress Webbplats E-post 2/9

3 nationella regler eller en analog tillämpning av det idag befintliga EU- direktivet om företagssammanslagningar 8. När det gäller företagsombildningar anges nollalternativet innebära att berörda företag behöver förlita sig på nationella regler för företagsombildning, som anges finnas enbart i ett fåtal medlemsstater, att förlita sig på lösningar i enlighet med rättsfall från EU-domstolen i fall där nationella myndigheter har god kännedom om EU-domstolens praxis och några andra lösningar. Det alternativ 1 som analyseras skulle innebära att det introduceras harmoniserade EU-procedurer som gör det möjligt för företag att genomföra gränsöverskridande företagsuppdelningar och/eller ombildningar direkt (till skillnad från de mer indirekta lösningar som anges behöva användas idag). Det anges att sådana EU-rättsliga regler i hög grad skulle följa samma principer som de befintliga reglerna om företagssammanslagningar, men med anpassning till de särdrag som företagsuppdelningar och företagsombildningar har. När det gäller anställdas rätt till information, samråd och deltagande redovisas nollalternativ samt två ytterligare alternativ. Nollalternativet anges innebära att nuvarande regler i direktivet om företagssammanslagningar behålls oförändrade och att det inte införs några regler avseende de anställdas rätt till information m.m. vid gränsöverskridande företagsuppdelningar och/eller ombildningar. Alternativ 1 till detta anges vara att tillämpa de EU-rättsliga regler som finns om anställdas roll vid företagssammanslagningar även vid gränsöverskridande företagsuppdelningar och ombildningar. Detta anges i sin tur innebära bland annat att företag som berörs av direktivets regler om medarbetares deltagande antingen måste inleda förhandlingar med medarbetarna om specifika villkor för deras medverkan eller besluta att direkt tillämpa standardregler utan föregående förhandling. De aktuella standardreglerna anges slå fast formen för ett organ där medarbetarnas representanter ingår samt för information, samråd m.m. Om ett företag väljer att förhandla ska företaget skapa en särskild organisation för denna förhandling där det ska ingå representanter för medarbetarna och de företag som ska slås samman. Om förhandlingarna misslyckas ska standardreglerna enligt direktivet gälla. Enligt alternativ 1 skulle alltså samma procedur tillämpas i två ytterligare fall, nämligen vid företagsuppdelning och företagsombildning. EU-kommissionen har även analyserat ett alternativ 2 som anges bygga på alternativ 1 men också innehålla några ytterligare komponenter för att säkerställa de anställdas rättigheter. Således skulle, i samband med alla gränsöverskridande förändringar (företagssammanslagningar, uppdelningar och ombildningar) en särskild rapport tas fram av företagsledningen som beskriver vilken effekt som den gränsöverskridande åtgärden väntas få på arbetstillfällen och villkor för de anställda. Det skulle också finnas möjlighet för de anställda att ha synpunkter på dokumentet. Detta anges gå längre än befintliga regler där motsvarande rapport huvudsakligen riktas till aktieägarna. Vidare anges att en antimissbruks -regel skulle införas med innebörden att under de tre år som följer efter den gränsöverskridande åtgärden skulle bolaget inte kunna genomföra ytterligare en gränsöverskridande åtgärd som medför att systemet för medarbetarrepresentation undergrävs. Specifikt för företagsuppdelningar och -ombildningar skulle följande särskilda villkor gälla: det ska inte vara möjligt att avstå från förhandling genom att tillämpa standardreglerna. Förhandlingar skulle alltså vara obligatoriska. Det föreslås också vissa ytterligare villkor för att säkerställa medarbetarnas inflytande vid detta slags företagsuppdelning och ombildning. Avseende skydd för långivare redovisas ett nollalternativ som anges innebära att nationella regler fortsatt gäller och att hänvisningar till dessa nationella regler i EU-direktivet om företagssammanslagningar inte heller förändras. Vidare analyseras ett alternativ 1 som anges innebära att befintliga regler för gränsöverskridande företagssammanslagningar skulle modifieras och att nya regler skulle tas fram för företagsuppdelningar och -ombildningar. Dessa regler skulle kräva att långivarnas situation beaktas i samband med alla gränsöverskridande åtgärder. Ett alternativ 2 8 Directive 2005/56/EC of the European Parliament and the Council Postadress Webbplats E-post 3/9

4 analyseras också med innebörden att samma harmoniserade regler som i alternativ 1 skulle finnas, men med en kompletterande möjlighet för medlemsstaterna att införa ytterligare säkerhetsvillkor. När det gäller skydd för minoritetsaktieägare analyseras två alternativ utöver nollalternativet. Alternativ 1 anges således bygga på de generellt utformade befintliga bestämmelser som finns för gränsöverskridande företagssammanslagar men gå mot väsentligt utökad harmonisering av det EUrättsliga regelverket när det gäller alla slags gränsöverskridande åtgärder. Samma skyddsnivå skulle gälla för minoritetsaktieägare på hela inre marknaden och det skulle inte vara möjligt för medlemsstater att komplettera med ytterligare rättsliga krav. I ett alternativ 2 föreslås också harmoniserade skyddsregler, men i detta alternativ skulle medlemsstaterna kunna komplettera de harmoniserade skyddsreglerna för aktieägarna med ytterligare nationella regler. Det analyseras vidare skydd mot missbruk av möjlighet till företagsombildningar, till exempel genom bildande av s.k. brevlådeföretag. Utöver nollalternativet beskrivs där ett alternativ 1 som innebär att medlemsstaten, baserat på rapport från oberoende experter och relevanta intressenter, från fall till fall skulle ges möjlighet att avgöra om en viss gränsöverskridande företagsombildning kan anses vara artificiell och syfta till att undvika ofördelaktiga skattevillkor eller motverka medarbetares och/eller minoritetsaktieägares intressen. Det görs också en analys av olika alternativ för hur man ska avgöra val av lag. De alternativ som övervägs är att antingen (alternativ 1) se orten för bolagets registrerade säte som avgörande för vilken lag som ska tillämpas eller (alternativ 2) att i vissa specifika situationer hänvisa till de bestämmelser om verkligt säte som finns i vissa medlemsstaters lagstiftning 9. De situationer som avses är exempelvis om det inte går att avgöra var ett företag är registrerat samt om det skulle finnas behov av skydd av tredje man. EU-kommissionens konsekvensanalys Aktörer som berörs av förslaget EU-kommissionen anger att förslaget berör företag, nationella myndigheter, domstolar, jurister, långivare, företags anställda samt konsumenter och allmänheten i stort. Regelrådet noterar att långivare till företag som berörs bland annat av regler vid företagsombildningar i sin tur kan vara företag. Vidare är det sannolikt så att de jurister som berörs av att regelverket ändras antingen är anställda på företag eller bedriver företag i egen regi. Sammanfattningsvis är således gruppen företag som på olika sätt berörs av förslaget något större än den grupp direkt berörda företag som kan nyttja exempelvis digitala tjänster. Analyser av effekter för företag I EU-kommissionens konsekvensanalys görs en samlad bedömning av hur de förslag som förordas av EU-kommissionen påverkar olika aktörer 10. När det gäller registrering online förordar EU- 9 Enligt EU-kommissionens analys av svensk rätt är ett bolags registrerade säte det (enda) som är avgörande enligt svensk rätt. I exempelvis Österrike anges de rättsliga förutsättningarna vara annorlunda. 10 I detta avsnitt refereras huvudsakligen till uppgifter från sidorna i EU-kommissionens konsekvensanalys, om inte annat anges. Postadress Webbplats E-post 4/9

5 kommissionen att företag ska kunna registreras elektroniskt och använda elektroniska dokument utan att det ställs krav på fysisk närvaro. Säkerhetskrav avseende elektronisk identifiering ska fastställas på EU-nivå. Det ska emellertid vara möjligt för medlemsstaterna att kräva fysisk närvaro om det finns genuina misstankar om bedrägeri 11. Avseende samordnat uppgiftslämnande för företag förordar EUkommissionen att företag ska kunna lämna information vid ett tillfälle och sända den elektroniskt till företagsregistret som ifall medlemsstatens lagstiftning kräver publicering i officiell tidning automatiskt överför informationen till denna officiella tidning utan att ytterligare åtgärd från företaget behövs. När det gäller tillgång online till information om företag i företagsregister förordar EU-kommissionen att den mängd data som ska tillhandahållas utan att berörd medlemsstat tar ut avgifter ska utökas. Det ska emellertid fortfarande vara möjligt för medlemsstaterna att ta ut avgifter för sådan information som inte har utpekats att den ska vara kostnadsfri. EU-kommissionen anger att till följd av att de digitala verktygen kan användas, skulle nya företag som registreras kunna spara mellan 42 och 84 miljoner euro. Det anges att besparingarna skulle bli större i medlemsstater där registrering online inte är möjlig idag. Vidare anges att det samordnade uppgiftslämnandet skulle bidra till kostnadsbesparingar uppgående till 5 miljarder euro årligen. Att kunna lämna in dokument elektroniskt anges i sig kunna bidra till kostnadsminskningar, med exempel från Storbritannien där inlämnande av årsrapport elektroniskt bedöms vara ca hälften så dyrt som att lämna den i pappersform. När det gäller gränsöverskridande företagsuppdelningar och -ombildningar förordar EUkommissionen att harmoniserade regler införs som möjliggör att sådana åtgärder kan genomföras på ett direkt snarare än indirekt sätt (som dagens regler anges medföra) 12. Avseende skydd för medarbetares inflytande förordas att befintliga regler för företagssammanslagningar med vissa modifieringar tillämpas även vid företagsuppdelning och ombildning 13. När det gäller skydd för långivare förordar EUkommissionen att samma regler ska tillämpas för företagsuppdelningar och ombildningar som gäller för företagssammanslagningar men att medlemsstaterna ska kunna införa kompletterande särskilda skyddsregler 14. Angående skydd för minoritetsaktieägare förordar EU-kommissionen att det ska införas harmoniserade regler för sådana aktieägare i samband med företagssammanslagningar, - uppdelningar och -ombildningar. Befintliga regler avseende företagssammanslagningar ska vara en utgångspunkt. Det ska också vara möjligt för enskilda medlemsstater att införa särskilda skyddsregler för de aktuella aktieägarna 15. Avseende särskilt skydd mot missbruk av möjlighet till företagsombildningar förordar EU-kommissionen att medlemsstaterna ska kunna bedöma från fall till fall om en företagsombildning är att se som artificiell 16. När det gäller lagvalsregler förordar EUkommissionen att registrerat säte för bolaget ska gälla som utgångspunkt utom i undantagsfall där ett sådant exempelvis inte går att identifiera. EU-kommissionen anger att förslaget medför att bolag får en möjlighet att agera i enlighet med EUomfattande harmoniserade regler och procedurer vid företagsuppdelning eller -ombildning, aktiviteter som är svåra eller omöjliga att göra idag. Vidare anges att förslaget innebär att reglerna om företagssammanslagningar får en mer ändamålsenlig utformning 17. Givet att införandet av 11 Det vill säga det alternativ som i beskrivningen av alternativa lösningar var alternativ Det vill säga det alternativ som i beskrivningen av alternativa lösningar benämndes alternativ Det vill säga det som i beskrivningen av alternativa lösningar kallas alternativ Det vill säga det som i beskrivningen av alternativa lösningar kallas alternativ Det vill säga det som i beskrivningen av alternativa lösningar kallas alternativ Det vill säga alternativ Specifikt använder EU-kommissionen uttrycket att reglerna om företagssammanslagning strömlinjeformas (would be streamlined). Postadress Webbplats E-post 5/9

6 harmoniserade regler för företagssammanslagningar dvs. det direktiv som finns redan idag ledde till en 173-procentig ökning av sådana sammanslagningar under perioden antar EUkommissionen att ytterligare finjustering av dessa regler borde ytterligare öka sammanslagningarna genom att det blir lättare för en större population av företag att genomföra sammanslagningar. Detta bedömer EU-kommissionen skulle öppna en flaskhals för ekonomisk verksamhet på marknaden. När det gäller kostnaderna för att genomföra gränsöverskridande företagsuppdelningar anger EUkommissionen att dessa bedöms komma uppgå till procent av vad en inhemsk uppdelning av företaget skulle kosta. Det anges innebära en kostnadsminskning mellan och euro (jämfört med de tillvägagångssätt som behövs idag). Nivån på förändringen anges variera beroende på företagens storlek och vilka medlemsstater som berörs. Vidare anges att befintlig volym på gränsöverskridande förtagsuppdelningar som genomförs är mellan 50 och 200 per år. Med en tioprocentig ökning av företagsuppdelningar anges kostnadsbesparingarna för bolag, till följd av de nya reglerna, potentiellt kunna uppgå till 57 miljoner euro på fem års sikt. Antas i stället att det skulle bli en 20-procentig ökning skulle besparingen uppgå till 73,5 miljoner euro medan om man räknar med 30- procents ökning sparas 94,5 miljoner euro på fem år. När det gäller gränsöverskridande företagsombildningar anger EU-kommissionen att införande av en ny harmoniserad procedur väntas leda till att kostnaden för en gränsöverskridande ombildning blir mellan 130 procent och 180 procent av kostnaden för en inhemsk företagsombildning. Detta anges leda till att kostnad för kostnad blir varje ombildning mellan och euro billigare än vad ombildningar kostar enligt dagens regelverk. Det anges att dagens volym av företagsombildningar enligt nationella regler och analog tillämpning av rättsfall från EU-domstolen är ganska låg. Det uppskattas ske mellan 350 och 900 ombildningar per år. EU-kommissionen anser att de nya reglerna kan väntas medföra en signifikant ökning i antalet gränsöverskridande företagsombildningar, såsom skedde vid införandet av de harmoniserade reglerna om företagssammanslagning. Vidare bedömer EU-kommissionen att en företagsombildning är en jämförelsevis enklare procedur än en företagsuppdelning, eftersom endast ett bolag berörs och det tilltalar en mycket bredare målgrupp av företag. Mot den bakgrunden bedömer EUkommissionen att ökningen i volym sannolikt blir större än vad som gällde för sammanslagningar och väntas ske för företagsuppdelningar. Mot den bakgrunden bedöms att i ett scenario med en 40- procentig ökning av företagsombildningarna kan det bli möjligt att uppnå kostnadsbesparingar mellan 176 miljoner och 279 miljoner euro på fem års sikt. Därutöver anger EU-kommissionen att den långsiktiga effekten av att en harmoniserad procedur för företagsombildningar väntas bli av mycket stor vikt för små och medelstora företag. Att proceduren blir lättare tillgänglig för små företag anges att dessa får förutsättningar som är likvärdiga med dem som de större företagen har idag att ägna sig åt gränsöverskridande verksamhet och EU-kommissionen bedömer att det potentiellt kan öppnas en flaskhals för ekonomisk verksamhet. Baserat på en jämförelse med Eurostats data för utländska anknutna företag 18 bedömer EU-kommissionen att förändringarna kan leda till besparingar mellan 0,6 miljarder och 2 miljarder euro för små och medelstora företag. EU-kommissionen anger vidare som notabelt att den volym som anges som utgångspunkt (nollalternativet) för både gränsöverskridande företagsuppdelningar och dito företagsombildningar enbart avser de direkta procedurer som förekommer idag. Det berör därmed inte åtgärder i samtliga medlemsstater. Vidare exkluderas företagssammanslagningar som i verkligheten har genomförts för att uppnå samma effekt som en företagsuppdelning eller en företagsombildning. En signifikant mängd indirekta åtgärder som syftar till gränsöverskridande företagsuppdelning har inte räknats med, vilket EUkommissionen anser medför att det verkliga kostnadsbesparingarna bör bli högre än vad som angetts 18 Foreign affiliated companies översätts här med utländska anknutna företag. Postadress Webbplats E-post 6/9

7 ovan. Sammantaget anser EU-kommissionen att den totala effekten av de föreslagna förändringarna kommer leda till effektivitetsvinster för företagen som kan påverka konsumenter när det gäller priser och vilka produkter som finns tillgängliga. Företagen skulle anpassas bättre till verkliga marknadsförhållanden vilket EU-kommissionen bedömer kan leda till utökad konkurrens. Ett sådant främjande av konkurrensen anser EU-kommissionen i sin tur skulle ha en positiv påverkan på tillväxt, sysselsättning (som nettoeffekt) och för unionens relativa konkurrenskraft när affärsmöjligheterna på den inre marknaden förbättras. En översiktlig genomgång av annex till EU-kommissionens konsekvensanalys ger vid handen att vissa svenska aktörer har lämnat in synpunkter vid det samråd som har gjorts, men det anges inte vilken kategori 19 som de svenska respondenterna tillhörde. Av annex om problemdefinition att döma framstår det som att svenska förhållanden har beaktats i vissa avseenden men inte alla 20. Svensk lagstiftning när det gäller företags registrerade säte finns medtagen i analys av lagstiftning på detta område 21. Metodannex avseende nyckelantaganden för bedömningar av effekter på gränsöverskridande företagsuppdelningar och -ombildningar innehåller vissa uppgifter om svenska förhållanden 22. Beräkningsmetoder för potentiella besparingar till följd av användning av digitala verktyg innehåller ingen explicit hänvisning till svenska förutsättningar 23. Det finns emellertid en hänvisning till svenska regler för partsrepresentation i bolagsstyrelser 24. Regelrådets bedömning av EU-kommissionens konsekvensanalys Regelrådets synpunkter på EU-kommissionens analys Regelrådet finner att det tydligt framgår av EU-kommissionens konsekvensanalys att de aktuella förslagen kan komma att medföra konsekvenser för svenska företag. I den mån som konsekvensanalysen vilar på korrekta och realistiska antaganden när det gäller de ekonomiska konsekvenserna skulle dessa kunna bli betydande. En sådan effekt borde såvitt Regelrådet kan bedöma kunna avse även svenska företag, även om det inte är möjligt för Regelrådet vare sig att mer substantiellt bedöma kvaliteten på EU-kommissionens analys som sådan eller vad den specifika effekten skulle bli för svenska företags del. Som angetts ovan är det tydligt att svenska förutsättningar i vissa avseenden har ingått i det underlag som konsekvensanalysen grundas på medan det i andra avseenden i vart fall saknas en explicit hänvisning till svenska förhållanden. I syfte att bredda och fördjupa sin förståelse för området har Regelrådet även efterfrågat vilken syn svenska branschorganisationer har på förslaget och EU-kommissionens konsekvensanalys. Regelrådet har då erfarit följande. När det gäller förslagen att utöka möjligheten att använda digitala verktyg har branschorganisationerna tydligt uttryckt sitt stöd för detta. I synnerhet förslaget om samordnad uppgiftsinlämning, där uppgifter enbart lämnas vid ett tillfälle, anses positivt. I det sammanhanget 19 I annex 2 görs en uppdelning av svar från medlemsstater respektive uppdelat på kategorierna nationella myndigheter, näringslivsorganisationer, fackförbund, notarier, akademiker, individer och andra. Det går emellertid inte att jämföra korsvis vilka typer av aktörer som svarat från respektive medlemsstat. 20 Se annex 4 (s ). Det finns redovisning av hur svenska regler för företagssammanslagning fungerar, men i genomgång av exempelvis användningen av digitala verktyg förefaller inte Sverige ha beaktats. 21 Se annex 7, s Se annex 8, ibid. 23 Se annex 9, s Se annex 10, s Postadress Webbplats E-post 7/9

8 framhåller också branschföreträdarna att det inte minst är viktigt för små och medelstora företag med sådana förenklingar. Det har också framförts kritiska synpunkter när det gäller delar av lagstiftningsförslaget. Således erfar Regelrådet att en av de tillfrågade organisationerna ifrågasätter att medlemsstaterna vid onlineregistrering ska kunna ha regler som omfattar att medlemsstaten kan vägra godkänna (registrera) en person som styrelseledamot i ett bolag om denna person inte är kvalificerad att agera som styrelseledamot i en annan medlemsstat. Branschorganisationen konstaterar att det inte definieras i direktivförslaget vad som kan anses vara diskvalificerande i detta avseende och mot denna bakgrund ställer sig organisationen preliminärt avvisande till att en sådan möjlighet ska finnas. Bland annat anges att effekterna blir svåra att förutse när varje medlemsstat suveränt kan avgöra vad som ska innebära att någon är diskvalificerad som styrelseledamot 25. Samma branschorganisation angav också att det visserligen är värdefullt för företagen att kunna lämna in uppgifter digitalt men att det bör vara frivilligt att använda de digitala verktygen, till skillnad från förslag i direktivet att medlemsstater ska ha rätt att kräva att uppgifterna lämnas digitalt. Regelrådet noterar emellertid att en annan av de tillfrågade organisationerna för sin del framhöll att Danmark och Estland, som båda tillämpar uteslutande elektronisk registrering, borde kunna vara förebilder för Sverige. Förslaget till ändrade bestämmelser om gränsöverskridande företagsuppdelningar och -ombildningar m.m. anges också vara positivt på flera sätt. Fördelar som framhålls av de tillfrågade organisationerna är att de olika gränsöverskridande åtgärderna underlättas och att rättssäkerheten ökar för bolag som vill utnyttja etableringsfriheten inom den inre marknaden. Viss kritik har också framförts mot bestämmelser i direktivet om gränsöverskridande rörlighet 26. En branschorganisation har således framhållit att det är viktigt att de föreslagna skyddsåtgärderna för att tillvarata anställdas rättigheter samt minoritetsaktieägares och långivares intressen blir balanserade så att de inte i sig blir ett hinder för bolags möjligheter att verka på den inre marknaden. Det framhålls att vissa begrepp som används i direktivtexten kan vara möjliga att tolka på flera sätt, med möjliga brister i rättssäkerhet som följd. Regelrådet erfar också att en annan branschorganisation har angett att svensk rättstillämpning skulle kunna bli konfliktfylld eftersom bolagsrättspaketet har en inriktning mot harmonisering av regelverk på ett område där Sverige, enligt branschorganisationens uppfattning, har en lagstiftning som avviker på flera sätt från andra medlemsstaters. Specifika synpunkter på konsekvensanalysen inkom endast i begränsad utsträckning. De synpunkter som framfördes från två av tre tillfrågade organisationer var att ansatsen och syftet med förslagen var något som branschorganisationerna gav sitt stöd till. Regelrådet gör följande bedömning. Även om EU-kommissionens konsekvensanalys på en övergripande nivå för den inre marknaden som helhet innehåller åtskillig information om möjliga ekonomiska konsekvenser av förslagen och trots att det i viss mån framgår att svenska förutsättningar har beaktats, är inte underlaget tillräckligt tydligt för att det ska gå att ta ställning till ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för berörda svenska företag. Det framgår också att förutsättningarna kan variera åtskilligt mellan medlemsstaterna, vilket rimligen också påverkar exempelvis svenska företag som skulle vilja etablera en verksamhet i en annan medlemsstat. Vidare kan Regelrådet konstatera att konsekvensanalysen ställer i utsikt betydande positiva ekonomiska konsekvenser för berörda företag, på en övergripande nivå. Såvitt Regelrådet kan förstås ger detta 25 De aktuella bestämmelserna återfinns i artikel 13 h och 13f.4(d) i direktivet om digitala verktyg (se not 1 för fullständigt namn på direktivförslaget). 26 Se fotnot 2 för direktivförslagets namn. Postadress Webbplats E-post 8/9

9 starka motiv för att närmare överväga såväl hur rimlig EU-kommissionens analys kan anses vara som vad nettoeffekten skulle kunna bli för de svenska företagens 27 del. Sammantaget talar allt för att det är motiverat att göra en kompletterande svensk konsekvensutredning. Rekommendationer avseende en kompletterande svensk konsekvensutredning Regelrådet finner således att en kompletterande svensk konsekvensutredning bör göras. En sådan bör i görligaste mån i vart fall belysa punkterna nedan. Är EU-kommissionens analys av de möjliga ekonomiska konsekvenserna av förslagen att se som realistisk? En mer utvecklad bild av den sammantagna ekonomiska effekten för företag av förslagen är önskvärd, som bl.a. med fördel kan vara uppdelad på branscher och visa eventuella skillnader mellan nystartade och mer etablerade företag. Förutsatt att en stor positiv ekonomisk effekt, i enlighet med EU-kommissionens analys, skulle uppstå, vad bedöms effekterna bli för svenska företag? Sverige har en stor andel små företag. I vilken mån påverkar det konsekvenserna för svensk del och på vilket sätt? Sammanfattning Regelrådet finner att EU-kommissionens konsekvensanalys ger en tydlig indikation om att de aktuella förslagen kan ge ekonomiska konsekvenser av betydelse för företag. Det är emellertid mindre tydligt vad effekterna kan väntas bli på nationell och regional nivå och i vilken mån som svenska förutsättningar har beaktats tillräckligt. Det finns sammantaget goda skäl att göra en kompletterande svensk konsekvensutredning som i vart fall bör belysa de punkter som angetts ovan. Regelrådet behandlade ärendet vid sitt sammanträde 23 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Hanna Björknäs, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Per Högström Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande 27 Med svenska företag avses här företag med svenska ägare eller företag med en väsentlig verksamhet i Sverige. Postadress Webbplats E-post 9/9