REMISSYTTRANDE Aktbilaga. Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten STOCKHOLM
|
|
- Anna-Karin Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSYTTRANDE Datum Dnr Aktbilaga Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten STOCKHOLM MediegrundlagskommiWns betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) (Departementets diarienummer Ju2016/06394/L6) Sammanfattning Justitiekanslern motsätter sig förslaget att bestämmelserna i fråga om utgivares ansvar bör förändras när det gäller äldre publiceringar på nätet. Om den befintliga preskriptionsordningen ska reformeras, genom en ansvarsbegränsningsregel som innebär att den ansvarige utgivaren kan undgå straff- och skadeståndsansvar för material som alltjämt finns tillgängligt men som publicerades för mer än ett år sedan, bör emellertid utgivaren ha bevisskyldigheten för publiceringstidpunkten. En eventuell ansvarsbegränsning bör i vart fall endast gälla det straffrättsliga ansvaret. Den begränsning av utgivarens skadeståndsansvar som förslaget innebär är enligt Justitiekanslern inte godtagbar. (kapitel 13) Justitiekanslern bedömer att det i och för sig är angeläget att på något sätt undanta vissa verksamheter som innebär integritetskränkande offentliggörande av känsliga personuppgifter från grundlagsskydd. Den reglering som kommittén föreslår för detta ändamål är dock alltför oprecis och därför inte godtagbar. Frågan bör analyseras vidare i det fortsatta utredningsarbetet. (kapitel 14) Justitiekanslern ställer sig positiv till att det införs en möjlighet att i viss utsträckning kunna lämna internationell rättslig hjälp på det grundlagsskyddade området. (kapitel 15) Justitiekanslern tillstyrker kommitténs förslag att tryck- och yttrandefriheten ska gälla också för andra än svenska medborgare och att bestämmelsen om tystnadsplikt i YGL ändras så att den stämmer överens med vad som anges i TF. Även den föreslagna definitionen av program i 1 kap. 2 andra stycket YGL tillstyrks. (kapitel 7) Postadress Gatuadress Box 2308 Birger Jarls Torg STOCKHOLM Telefon (växel) Telefax E-post registrator@justitiekanslern.se
2 2 Justitiekanslern delar kommitténs bedömning att det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln inte bör utvidgas till att omfatta exempelvis rena webbredaktioner. Justitiekanslern instämmer med kommittén att det inte finns skäl att ta bort det nuvarande redaktionsbegreppet i databasregeln. (kapitel 9) Justitiekanslern motsätter sig inte förslaget om att utvidga den s.k. bilageregeln till att avse ytterligare sätt att tillhandahålla taltidningar som har anpassats till personer med funktionsnedsättning liksom förslaget om ett samlat ansvar för böcker enligt bilageregeln. Justitiekanslern ifrågasätter dock om behovet av en sådan utvidgning är så stort att det motiverar den förhållandevis komplicerade lagreglering som krävs för ändamålet. (kapitel 10) Justitiekanslern delar kommitténs uppfattning att frågan om grundlagsskyddet för material som tillhandahålls av externa informationsleverantörer och som härrör från användarkommentarer även i fortsättningen bör överlämnas åt rättstillämpningen. (kapitel 11) Justitiekanslern delar kommitténs bedömning att det inte framkommit tillräckligt starka skäl för att införa någon regel som innebär att massmediers ytor på sociala medier ska omfattas av automatiskt grundlagsskydd. (kapitel 12) Justitiekanslern har inget att invända mot de av kommittén föreslagna undantag som syftar till att säkerställa att Sverige lever upp till de krav som följer av det s.k. AV-direktivet men anser att bestämmelserna har getts en inte helt lämplig utformning. (kapitel 17)
3 3 Inledning Mediegrundlagskommitt& har haft i uppdrag att, med utgångspunkt i det nuvarande tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet, se över grundlagsregleringen i ett antal avseenden. Kommittén har på ett förtjänstfullt sätt redogjort för de övervägandena som har lett fram till de förslag till lagändringar som har lagts fram. Justitiekanslern konstaterar dock att flera av förslagen visar på de särskilda krav och svårigheter som följer av att regleringen i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är teknikberoende, vilket leder till att den blir mycket detaljerad för att ligga på grundlagsnivå. Justitiekanslems särskilda synpunkter på utredningens förslag och bedömningar redovisas nedan. En översyn av språk och struktur i TF och YGL (kapitel 7) Remisstiden har, med beaktande av betänkandets omfattning, varit kort. Justitiekanslem har därför tvingats till prioriteringar och har då valt att inte i detalj granska de förändringar av språk och struktur i TF och YGL som föreslås. Justitiekanslerns uppfattning är dock att kommittén på ett ambitiöst och förtjänstfullt sätt har tagit sig an uppgiften att förenkla och förtydliga bestämmelserna i TF och YGL. En sådan modernisering är angelägen men förändringarna av språket i grundlagarna far inte medföra att innehållet i de olika bestämmelserna ändras i sak. Såvitt Justitiekanslem kan bedöma innebär inte de föreslagna förändringarna några betydelseförskjutningar, utom i de fall då detta har varit avsikten. Justitiekanslem tillstyrker kommitténs förslag till materiella ändringar (s. 242 f.) i fråga om att tryck- och yttrandefriheten ska gälla för andra än svenska medborgare och att bestämmelsen om tystnadsplikt i YGL ändras så att den stämmer överens med vad som anges i TF. Även den föreslagna definitionen av program i 1 kap. 2 andra stycket YGL tillstyrks. Villkoren för automatiskt grundlagsskydd för databaser (kapitel 9) I kommitténs uppdrag har ingått att utreda om det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln bör utvidgas till att omfatta exempelvis rena webbredaktioner så att skyddet inte blir beroende av hur massmedieföretagen väljer att organisera sin verksamhet. Som kommittén påpekar kan det i och för sig finnas ett intresse av att utvidga det automatiska grundlagsskyddet till professionellt bedriven massmedieverksamhet som bedrivs enbart på webben. Justitiekanslem delar dock utredningens uppfattning att en sådan utvidgning inte är möjlig med beaktande bl.a. av svårigheterna att definiera vad massmedier är och den grundläggande principen i TF och YGL att det inte ska ha någon betydelse för grundlagsskyddet vad ett yttrande innehåller. I utredningens direktiv anges dessutom att grundlagsskyddets omfattning inte heller i fortsättningen ska styras av yttrandenas innehåll.
4 4 Justitiekanslern anser inte att det nuvarande redaktionsbegreppet har orsakat några egentliga tillämpningsproblem. Det finns alltså inte skäl att ta bort detta begrepp i databasregeln. Även i denna fråga instämmer således Justitiekanslern i kommitténs slutsatser (avsnitt 9.2.2). Grundlagsskydd för print on demand, e-böcker och ljudböcker (kapitel 10) Justitiekanslern instämmer i de bedömningar som kommittén har redovisat när det gäller grundprinciperna för skydd av print on demand enligt databasregeln samt grundlagsskydd för enstaka exemplar och filer (avsnitt och ). När det gäller förslaget om att utvidga den s.k. bilageregeln (avsnitt ) ser Justitiekanslern inte anledning att motsätta sig en sådan utvidgning till att avse ytterligare sätt att tillhandahålla taltidningar som har anpassats till personer med funktionsnedsättning. Det kan dock ifrågasättas om behovet av en sådan utvidgning är så stort att det motiverar den förhållandevis komplicerade lagreglering som krävs för ändamålet. Samma synpunkt gör sig gällande när det gäller förslaget om ett samlat ansvar för böcker enligt bilageregeln. Den föreslagna regleringen är juridiskt tekniskt komplicerad och den riskerar att ge upphov till olika gränsdragningsproblem och i vissa fall till oklarhet om var det rättsliga ansvaret för en publicering ligger. Såvitt Justitiekanslern kan bedöma borde önskemålet om att få till stånd ett samlat ansvar för de tryckta skrifterna och efterföljande databaspubliceringar i olika former utan större problem kunna tillgodoses genom att den som ansvarar för den tryckta skriften också ansöker om utgivningsbevis för motsvarande innehåll i en databas. Jämför vad kommittén beskrivit i avsnitt när det gäller ansvaret för t.ex. e-böcker som inte också ges ut i form av en tryckt skrift. Användarkommentarer och externa informationsleverantörer (kapitel 11) Justitiekanslern delar kommitténs uppfattning att den omständigheten att verksamheter ibland anlitar externa informationsleverantörer inte gör det nödvändigt att förtydliga i YGL att grundlagsskyddet gäller. Som kommiltén har anfört får det avgöras från fall till fall om åtgärder av externa informationsleverantörer kan anses ske på uppdrag av den som driver verksamheten. Om så bedöms vara fallet kan förhållandena inte anses vara sådana att grundlagsskyddet upphör. Denna bedömning bör, som utredningen konstaterar, överlämnas till rättstillämpningen. Detta i enlighet med vad som sker redan i dag. När det gäller användarkommentarer på webbplatser kan konstateras att Justitiekanslern i sin verksamhet som åklagare sedan länge har tillämpat 1 kap. 9 YGL på det sättet att information som tillförs av en utomstående
5 5 användare kan betraktas som en egen databas i YGL:s mening. En förutsättning för det har varit att det ska framgå av omständigheterna att den som driver databasen tillåter medverkan av andra utan föregående granskning av innehållet och att detta innehåll kan identifieras på databasen. Justitiekanslerns praxis i detta avseende far anses ligga i linje med Högsta domstolens avgörande i NJA 2014 s Det kan tilläggas att Justitiekanslern i sin rättstillämpning haft som utgångspunkt att grundlagsskyddet för redaktionellt material kan bestå även om information som tillförts databasen av någon annan inte tydligt har avskilts. Det är positivt ur ett förutsebarhetsperspektiv att det i lagtexten markeras att grundlagen är tillämplig på all information som härrör från den som driver verksamheten på en grundlagsskyddad webbplats. Som kommittén föreslår finns det däremot inte skäl att i lagtexten ange vad som ska krävas för att information ska anses vara avskild så att grundlagsskydd ska gälla. Det är också positivt att det i lagtexten görs klart att vad som gäller för databaser med automatiskt grundlagsskydd även gäller databaser med utgivningsbevis. Massmedieföretags publiceringar på sociala medier (kapitel 12) I kommit-tals direktiv har väckts frågan om massmedieföretags avskilda ytor på sociala medier som exempelvis Facebook och Twitter bör omfattas av det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln. I direktiven anges att dessa publiceringar saknar grundlagsskydd för närvarande. Inledningsvis kan konstateras att det är tänkbart att ett massmedieföretags ytor på sociala medier kan vara avskilda på ett sådant sätt att de utgör en egen databas (jfr NJA 2007 s. 309 och 2014 s. 128). Vad som är problematiskt är kravet att innehållet i de databaser hos de sociala medierna som massmedieföretaget använder för sina publiceringar inte ska kunna ändras av andra än massmedieföretaget. Som påpekas av kommittén saknas domstolsavgöranden som ger något klart besked i detta fall om den närmare innebörden av kravet att innehållet i databasen endast ska kunna ändras av den som driver verksamheten. Enligt Justitiekanslerns mening är det av yttersta vikt att den som tillhandahåller information enligt databasregeln kan förfoga fullt ut över det material som publiceras under grundlagsskyddet. Utgångspunkten bör därför vara en relativt strikt tolkning av kravet att innehållet ska kunna ändras endast av den som driver verksamheten. En prövning av om detta krav är uppfyllt måste naturligtvis innefatta en bedömning av under vilka villkor som massmedieföretaget publicerar sig på de sociala medierna och övriga omständigheter kring tillhandahållandet. En sådan prövning kan resultera i att massmedieföretaget bedöms ha en sådan kontroll över informationen att databasregeln är tillämplig.
6 6 Mot denna bakgrund anser Justitiekanslem, liksom kommittén, att det inte finns anledning att införa någon regel som innebär att massmediers ytor på sociala medier ska omfattas av automatiskt grundlagsskydd. Preskriptionsregler och ansvar för databaser (kapitel 13) Frågan om reglerna om utgivares ansvar bör förändras när det gäller äldre publiceringar på nätet (avsnitt ) Som redogjorts för i betänkandet (s. 346) väcktes frågan om en särskild preskriptionstid för databasöverföringar under Mediegrundlagsutredningens arbete (SOU 2001:28). Utredningen analyserade för- och nackdelar med att betrakta yttrandefdhetsbrott i en databas som perdurerande brott och fann att övervägande skäl talade för att så borde vara fallet. Utredningens bedömningar stämde överens med hur Justitiekanslern hade resonerat i ett beslut angående ifrågasatt tryck- eller yttrandefdhetsbrott (beslut den 9 november 2000 i JK:s ärende med dnr ). Regeringen delade Mediegrundlagsutredningens och Justitiekanslerns bedömning. Bestämmelsen i 7 kap. 1 YGL om att tiden för att väcka allmänt åtal vid överföring från en databas ska vara sex månader från det att informationen inte längre tillhandahålls trädde i kraft den 1 januari Frågan är om den utveckling som skett på området härefter gör att det finns skäl att ändra preskriptionsbestämmelserna när det gäller ansvaret för databasöverföringar. Utvecklingen inom mediebranschen innebär, som kommittén påpekat, att äldre material på t.ex. tidningars webbplatser i allt mindre grad tas bort, vilket leder till att ansvaret för information i sådana databaser i princip aldrig upphör. Med den nuvarande ordningen skulle därmed t.ex. en artikel på en webbplats kunna komma att prövas med utgångspunkt i samhällsvärderingar som har vuxit fram långt efter den ursprungliga publiceringen. Justitiekanslems erfarenhet är dock att den befintliga preskriptionsregleringen hittills inte har inneburit några beaktansvärda problem. Endast i ett fatal fall har Justitiekanslem väckt åtal beträffande äldre material. Inget av dessa fall (som har gällt hets mot folkgrupp) har, enligt Justitiekanslems bedömning, lett till stötande resultat. Tvärtom skulle det kunna hävdas att en ordning som innebar att de aktuella publiceringarna straffritt kunde fortgå p.g.a. preskription hade kunnat ifrågasättas. Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott ska dessutom ske med beaktande av den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 YGL, vilket innebär att det finns ett stort utrymme för nyanserade bedömningar. En aspekt som kommittén tar upp är att Europadomstolen skulle kunna ha invändningar om vår lagstiftning tillåter ett åtal för förtal som t.ex. gäller en artikel som publicerades för mer än 15 år sedan men som fortfarande finns tillgänglig på en tidnings webbplats. Något sådant fall har dock inte, såvitt känt, förekommit hittills. I den mån det uppstår tillämpningssituationer där det, i enstaka fall, skulle kunna ifrågasättas om ett ansvarsutkrävande är förenligt med Europakonventionen torde detta, enligt Justitiekanslems
7 7 bedömning, utan större problem kunna hanteras i rättstillämpningen, t.ex. genom en konventionskonform tillämpning av den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 YGL. Materialet i en databas kan givetvis, som kommittén påpekat, vara så omfattande att det inte finns någon reell möjlighet för en ny utgivare att sätta sig in i detta i anslutning till tillträdet. Detta kan framstå som problematiskt, men är å andra sidan en naturlig och ofrånkomlig konsekvens av den grundläggande principen om ensamansvar. Oavsett när preskriptionstiden börjar löpa och oavsett preskriptionstidens längd så kan en nytillträdd utgivare för t.ex. en dagstidning få bära ett straffrättsligt ansvar för publiceringar som han eller hon inte haft någon realistisk möjlighet kontrollera. Sammantaget kan de argument som anförts till stöd för en förändring av de bestämmelser som reglerar utgivares ansvar när det gäller äldre publiceringar på nätet ifrågasättas. De är i vart fall inte sakligt så starka att de överväger de skäl som motiverat den nuvarande regleringen. Justitiekanslem delar därför inte kommitténs bedömning i denna del utan förordar att nu gällande regler bibehålls. Förslaget att den nuvarande preskriptionsordningen behålls men med ansvarsbegränsning för material som är äldre än ett år (avsnitt ) Om befintliga regler om preskription ändå ska reformeras i något avseende instämmer Justitiekanslem i kommitténs bedömning (s. 367) att det finns skäl att prioritera alternativ som inte bryter mot den nuvarande systematiken i YGL och som därmed innebär så begränsade förändringar som möjligt. Som kommittén anför överensstämmer den nuvarande preskriptionsordningen från principiella utgångspunkter väl med hur databasverksamhet i övrigt betraktas enligt YGL. Utgångspunkten är att någon "tillhandahåller" informationen på databasen över tid och att allmänheten genom egen aktivitet söker upp informationen och på "särskild begäran" får denna överförd till sig. Att det förhåller sig på det sättet talar för att publiceringen ska anses fortgå så länge som materialet finns tillgängligt i databasen och att fristen för väckande av åtal ska räknas från det att materialet togs bort ur databasen. Även intresset av att i praktiken kunna beivra yttrandefrihetsbrott i en databas talar för att databasöverföringar ska betraktas som perdurerande brott. Som påpekas i betänkandet kan det vara svårt att slå fast när uppgifter på en webbplats publicerades för första gången. Justitiekanslern instämmer alltså i kommitténs bedömning att yttrandefrihetsbrott på en webbplats även i fortsättningen ska anses pågå till dess att uppgiften tas bort. Samtidigt konstaterar Justitiekanslem att den föreslagna regeln om ansvarsbegränsning, som innebär att utgivaren kan undgå straffoch skadeståndsrättsligt ansvar för material som alltjämt finns tillgängligt på en webbplats men som publicerades för mer än ett år sedan, innebär att kommittén i realiteten överger principen att yttrandefrihetsbrott på en webbplats ska anses perdurerande.
8 8 Enligt förslaget behöver en utgivare som vill göra gällande att förutsättningar för ansvarsbegränsning föreligger åberopa detta. I syfte att underlätta tillämpningen av de nya bestämmelserna bör det, enligt kommittén, ställas låga beviskrav om Justitiekanslern eller en målsägande ser skäl att försöka motbevisa utgivarens påstående om att materialet började tillhandahållas ur databasen för mer än ett år sedan. Det ska räcka att det görs antagligt i målet att informationen började tillhandahållas senare än ett år innan talan väcktes. Om datum för publicering angetts i anslutning till t.ex. en artikel eller då det med ledning av innehållet går att sluta sig till när ett visst material har publicerats i en databas (eller i vart fall att så har skett under det senaste året) bör det vara möjligt för Justitiekanslern eller målsäganden att uppfylla det föreslagna beviskravet. När det däremot saknas sådana uppgifter torde möjligheterna att motbevisa en invändning om preskription vara ytterst begränsade. I allmänhet torde nämligen inte någon annan än innehavaren av en databas kunna med säkerhet veta när materialet lagrades i databasen och därmed blev tillgängligt. Den föreslagna regeln om ansvarsbegränsning kan därför i många fall antas medföra samma bevissvårigheter som anförts mot att låta åtalsfristen räknas från publiceringstidpunkten. Justitiekanslern ställer sig frågande till kommitténs slutsats (s. 369) att den föreslagna ordningen skulle ge utgivaren ett tydligt motiv att i anslutning till en webbartikel ange publiceringstidpunkten. Justitiekanslerns erfarenhet är att det i dag är relativt vanligt även bland andra aktörer än etablerade nyhetsmedier att ange publiceringsdatum i anslutning till artiklar som publiceras på nätet. Med den ordning som gäller i dag dvs, att preskription räknas från det att ett material inte längre tillhandahålls saknar uppgiften om publiceringstidpunkt betydelse för frågan om utgivarens straff- eller skadeståndsrättsliga ansvar. Med den föreslagna ansvarsbegränsningsregeln skulle uppgiften om publiceringstidpunkt däremot få stor betydelse för möjligheten att lagföra någon för yttrandefrihetsbrott. Tvärtemot den uppfattning som betänkandet ger uttryck för är det mest sannolika att incitamentet att ange publiceringstidpunkt skulle minska med den föreslagna regeln om ansvarsbegränsning. Ett alternativ till betänkandets förslag är att införa en ordning som innebär att en utgivare som vill åberopa ansvarsbegränsning måste visa att publiceringen skedde för mer än ett år sedan. En sådan ordning framstår som mest rimlig om man beaktar Justitiekanslerns (eller en målsägandes) respektive utgivarens möjlighet att prestera sådan bevisning. Som tidigare anförts torde i allmänhet inte någon annan än innehavaren av en databas kunna avgöra när materialet lagrades i databasen och därmed blev tillgängligt. Det bör i vart fall beträffande material som fortfarande tillhandahålls i databasen vara möjligt för utgivaren att t.ex. från servern ra fram data som visar när en viss fil kom till eller att med hjälp av programvaran för publicering på nätet kunna visa när ett visst material publicerades där. En ordning som innebär att utgivaren har bevisskyldigheten för de omständigheter som åberopas till stöd för ansvarsbegränsningen borde ge den
9 9 som ansvarar för innehållet på en webbplats ett tydligt motiv för att i anslutning till material som publiceras där ange när publiceringen har ägt rum. Om en ordning med ansvarsbegränsning trots allt skulle införas bör således, enligt Justitiekanslerns mening, bevisskyldigheten för publiceringstidpunkten placeras på utgivaren. Som exempel på en straffrättslig regel om ansvarsbegränsning där det ankommer på den tilltalade att presentera bevisning kan nämnas förtalsbrottet där den tilltalade är skyldig att styrka ett påstående om att en uppgift varit sann eller att det funnits skälig grund för den. I betänkandet anförs (s. 365) som ett skäl för att förändra reglerna om utgivares ansvar när det gäller äldre publiceringar på nätet att det kan diskuteras om den nuvarande ansvarsordningen är principiellt godtagbar med tanke på databasernas storlek. Uppsåtspresumtionen innebär att utgivaren ansvarar för allt material i databasen, även för material som publicerats av tidigare utgivare (den s.k. arvsynden) och detta även om materialet är så omfattande att det inte finns rimliga förutsättningar att sätta sig in i det. Enligt kommittén (s. 363) bör regleringen av det straff- och skadeståndsrättsliga ansvaret tydligare bygga på tanken att utgivaren ska ansvara för publiceringar som han eller hon har godkänt eller i vart fall har haft möjlighet att godkänna. Den föreslagna regeln om ansvarsbegränsning innebär emellertid att utgivaren inte heller behöver ansvara straff- eller skadeståndsrättsligt för publiceringar som skett mer än ett år innan talan väcktes även om hen faktiskt har godkänt (eller haft möjlighet att godkänna) dem. Den föreslagna regeln innebär därmed en orimligt långtgående begränsning av utgivarens ansvar för att komma till rätta med problemet med den s.k. arvsynden. Samtidigt innebär förslaget, som redan framhållits, i realiteten inte någon lösning på det uppgivna problemet. En nytillträdd utgivare ansvarar alltjämt, enligt förslaget, för publiceringar som tillförts databasen av den tidigare utgivaren, dock begränsat till sådana som publicerats under det senaste året före tillträdet. Även med den begräsningen kan det material som det handlar om i många fall antas vara så omfattade att det inte finns någon reell möjlighet för den nya utgivaren att sätta sig in i materialet. För att åstadkomma en ordning enligt vilken utgivaren ansvarar endast för sådant som hen själv har publicerat skulle man kunna tänka sig att ansvarsbegränsningen endast får åberopas i förhållande till tidigare utgivares publiceringar. Även om detta knappast skulle utnyttjas av seriösa publicister riskerar ändå en sådan ordning att leda till att den som tillhandahåller en databas byter utgivare enbart i syfte att undvika straffrättsligt ansvar. Ett sådant alternativ skulle inte heller påverka en ny utgivares ansvar för den tidigare utgivarens material som tillförts databasen under det senaste året före tillträdet. När en databas har samma utgivare under lång tid skulle en sådan regel inte heller innebära någon lösning på de övriga problem som kommittén har funnit (se avsnitt ) är förknippade med att äldre material inte avpubliceras. Mot bakgrund av det anförda finner Justitiekanslern att om en regel om ansvarsbegränsning trots allt ska
10 10 införas det framstår som mest ändamålsenligt att, som kommittén föreslagit, låta regeln gälla generellt för allt material som började tillhandahållas ur databasen tidigare än ett år innan talan väcktes. Möjligheten till ansvarsbegränsning ska enligt kommittén endast gälla utgivaren. När det gäller frågan hur lång tid tillbaka utgivarens ansvar ska sträcka sig för att åstadkomma en rimlig ansvarsbegränsning anser kommit-ta" (s. 369) att ett år far anses vara en tillräckligt lång tid för att i normala situationer ge rimligt utrymme för Justitiekanslern eller målsäganden att ingripa mot ett eventuellt yttrandefdhetsbrott. Kommittén föreslår att målsäganden, liksom hittills, ska kunna välja att vända sig mot medieföretaget med ett skadeståndskrav och att detta ska gälla även om utgivaren till följd av ansvarsbegränsning inte kan hållas ansvarig (avsnitt ). Denna möjlighet är, enligt vad som anförs (s. 369), avsedd att säkerställa att en ordning med ansvarsbegränsning för utgivaren fungerar på ett tillfredsställande sätt. Betänkandet innehåller i övrigt inte någon närmare analys av vilka konsekvenser förslaget med ansvarsbegränsning far för målsägandens möjlighet att framställa skadeståndskrav. Justitiekanslern konstaterar att förslaget innebär att den som anser sig utsatt för förtal genom en publicering på en grundlagsskyddad webbplats i princip måste framställa ett skadeståndsanspråk mot utgivaren inom ett år från publiceringstillfället. Jämfört med den nuvarande regleringen, enligt vilken ett sådant anspråk som utgångspunkt måste framställas inom tio år från det att uppgiften togs bort från databasen, innebär detta en minst sagt drastisk försämring av målsägandens möjlighet att hålla utgivaren skadeståndsrättsligt ansvarig. Enligt Justitiekanslerns mening uppvägs en sådan försämring inte av att målsäganden har möjlighet att vända sig mot medieföretaget (eller motsvarande) med ett skadeståndskrav. Det går inte att bortse från risken att den som driver en databas och som vill undgå skadeståndsrättsligt ansvar vidtar åtgärder som undergräver målsägandens möjlighet att nå framgång med ett berättigat anspråk på skadestånd. En sådan åtgärd skulle t.ex. kunna vara att verksamheten flyttas till ett nytt bolag. Principen att det ska vara förhållandevis enkelt att hålla någon skadeståndsrättsligt ansvarig på det grundlagsskyddade området skulle därmed gå förlorad. Den begränsning av utgivarens skadeståndsansvar som förslaget innebär är enligt Justitiekanslern inte godtagbar. Sammanfattningsvis instämmer Justitiekanslern i kommitténs bedömning att ett yttrandefrihetsbrott på en webbplats även i fortsättningen ska anses pågå till dess att uppgiften tas bort. Justitiekanslern avstyrker att det införs en ansvarsbegränsning för äldre publiceringar i databaser i enlighet med vad kommittén föreslår. Om en sådan regel trots allt införs bör det åligga en utgivare som vill åberopa ansvarsbegränsning att visa när publiceringen skedde. En eventuell ansvarsbegränsning bör i vart fall endast avse det straffrättsliga ansvaret.
11 11 Förslaget att en uppgift kan anses publicerad på nytt om den inte tas bort (avsnitt ) Justitiekanslem instämmer i kommitténs bedömning att det finns ett behov av att om en regel om ansvarsbegränsning införs införa en ordning för att motverka att uppgifter som innefattar yttrandefrihetsbrott ligger kvar på nätet utan att det finns möjlighet att angripa dessa. Justitiekanslern har ingen erinran mot den ordning för detta som föreslås i betänkandet. Ett annat alternativ som har övervägts (avsnitt ) Som framgått anser Justitiekanslem att det inte fmns tillräckliga skäl för att ändra reglerna om utgivares ansvar när det gäller äldre publiceringar på nätet. Justitiekanslem instämmer dock i kommitténs bedömning att förslaget med ansvarsbegränsning är att föredra framför det alternativ som presenteras i bilaga 5. Grundlagsskydd för databaser och skydd för den personliga integriteten (kapitel 14) Kommittén föreslår att det införs bestämmelser i TF och YGL för att göra det möjligt att begränsa grundlagsskyddet för verksamheter som innefattar spridning av viss information som innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i den personliga integriteten (avsnitt ). Regleringen ska enligt kommit-tal träffa verksamheter som ligger långt ifrån själva kärnan för det område som grundlagarna är tänkta att omfatta och därmed också från de ändamål som grundlagarna avser att skydda, dvs. att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande (avsnitt ). Som exempel på sådana verksamheter anges rena söktjänster på intemet som bedrivs på kommersiella grunder och som hämtar information om enskilda ur offentliga handlingar och register. För de verksamheter som omfattas av undantaget ska i stället för TF och YGL gälla vad som följer genom lag om förbud mot offentliggörande av de aktuella uppgifterna. Kommittén har undersökt webbplatser med utgivningsbevis för att undersöka om och i vilken omfattning som det förekom integritetskränkningar (avsnitt och bilaga 7). En liknande undersökning har tidigare gjorts av Yttrandefrihetskommittffi. Resultatet av de undersökningarna redovisades i den kommit-tals delbetänkande SOU 2009:14 och i slutbetänkandet SOU 2012:55. I den undersökning som kommittén nu har genomfört bedömdes att det förekom integritetskränkande innehåll i fem procent av databaserna. Motsvarande siffra vid Yttrandefrihetskommitths undersökningar var fyra procent. Kommittén anger att den sammantagna kartläggningen i allt väsentligt visar samma resultat som de undersökningar som YttrandefrihetskommittU. utförde.
12 12 Kommittén uttalar att det vid undersökningen har upptäckts ett antal utgivningsbevis som avser rena söktjänster (avsnitt ). Någon närmare beskrivning av dessa lämnas emellertid inte. Det kan konstateras att i tiden efter YttrandefrihetskommittUs undersökning har Justitiekanslern haft att ta ställning till om förundersökning skulle inledas med anledning av flera hundra anmälningar om förtal riktade mot webbplatsen (Se Justitiekanslerns ärende med dnr m.fl.) Det har inte förekommit anmälningar i stor omfattning mot någon annan databas som tillhandahåller söktjänster på motsvarande sätt som Lexbase. Såvitt framgår av tillgänglig information är det alltså inte så många söktjänster som, med stöd av ett utgivningsbevis och det därmed erhållna grundlagsskyddet, bedriver en verksamhet som innebär ett integritetskränkande offentliggörande av känsliga personuppgifter. Även om det inte handlar om något utbrett fenomen är det emellertid ändå angeläget att söka begränsa utrymmet för den typen av verksamhet för att garantera skyddet för enskildas integritet. De föreslagna bestämmelserna i 1 kap. 13 nya TF och 1 kap. 20 YGL innebär en inskränkning av grundlagsskyddet för databaser som annars skulle ha omfattats av sådant skydd. Det måste med hänsyn härtill krävas att bestämmelserna är tydliga och deras tillämpning förutsebar. De föreslagna reglerna uppfyller dock inte dessa krav. Det kan framför allt förutses att det skulle bli mycket svårt att avgöra vilka uppgiftssamlingar som tillhandahålls under sådana former att de ska undantas från det grundlagsskyddade området. En prövning enligt bestämmelsen innefattar med nödvändighet komplicerade bedömningar för att bestämma syftet med tillhandahållandet av en söktjänst eller liknade. Tillämparen lämnas också ett stort skön att avgöra grundlagarnas tillämpningsområde. Enligt utredningen är det tänkt att exempelvis rättsdatabaser som tillhandahålls av företag som vänder sig till yrkesverksamma jurister m.fl. fortfarande ska omfattas av grundlagsskydd liksom informationssamlingar i anslutning till redaktionell text på en dagstidnings webbplats. Det går att argumentera för att även denna typ av kommersiella rättsdatabaser har en sådan verksamhet som kan innebära särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Många av dessa databaser gör det exempelvis möjligt att genom enkla sökningar kartlägga i vilken omfattning en viss person har dömts för brott. Det finns även en risk att bestämmelserna i vissa fall inte skulle kunna bidra till att uppnå det uttalade målet. En söktjänst av det slag som bestämmelserna avser att träffa kan således omforma sin tjänst så att den uppges tjäna ett syfte som ligger närmare att säkra en allsidig upplysning genom att tillhandahålla nyhetsförmedling eller liknade på databasen. Med utgångspunkt i det kommittén anför borde en databas som är ordnad på ett
13 13 sådant sätt inte omfattas av undantaget. Här kan det enligt Justitiekanslems bedömning förväntas att svåra gränsdragningsproblem kommer att uppstå. Det kan även konstateras att de uttryckliga undantag från grundlagarnas materiella tillämpningsområde som finns idag är relativt tydligt avgränsade i jämförelse med det aktuella förslaget (1 kap. 9 TF och 1 kap. 12 YGL). Det innebär exempelvis inte några större svårigheter att avgöra när en verksamhet är yrkesmässigt bedriven kreditupplysningsverksamhet (se 1 kap. 9 4 TF). Avslutningsvis är de föreslagna delegationsbestämmelserna otydliga. I dessa anges att i stället för grundlagarna ska gälla "vad som följer genom lag om förbud mot offentliggörande av uppgifter" i fråga om sådana uppgiftssamlingar som omfattas av bestämmelserna. Bestämmelsernas lydelse ger intrycket att det i en särskild lag ska meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande. Den närmare utformningen av dessa förbud i en kommande lag diskuteras emellertid inte. Kommittén verkar utgå ifrån att bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204), PUL, och den kommande dataskyddsförordningen också kan komma att gälla för de databaser som undantas från grundlagsskydd. Det valda uttrycket synes dock snäva in den delegation som kommittén avsett att uppnå genom bestämmelsen. Varken PUL eller dataskyddsförordningen har bestämmelser som tar sikte på förbud mot offentliggörande av uppgifter vilket däremot exempelvis kreditupplysningslagen (1973:1173) innehåller. Bestämmelserna i dessa regelverk innehåller förbud mot att behandla vissa personuppgifter. Att offentliggöra uppgifter i en databas innebär förvisso att behandla personuppgifter (se 3 PUL), men om avsikten är att göra PUL och dataskyddsförordningens regler tillämpliga på uppgiftssamlingarna bör det förtydligas i lagtexten att även särskilda bestämmelser om personuppgiftsbehandling gäller för de uppgiftssamlingar som undantas från grundlagarnas tillämpningsområde. Sammanfattningsvis bedömer Justitiekanslern att det i och för sig är angeläget att på något sätt undanta vissa verksamheter som innebär integritetskränkande offentliggörande av känsliga personuppgifter från grundlagsskydd, men att den reglering som föreslagits för detta ändamål är alltför oprecis och därför inte godtagbar. Frågan bör analyseras vidare i det fortsatta utredningsarbetet. Internationellt rättsligt samarbete på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området (kapitel 15) Alltsedan Tryck- och yttrandefrihetsberedningen lämnade sitt betänkande (SOU 2004:114) har den förhärskande uppfattningen varit att utrymmet att lämna internationell rättslig hjälp är mycket begränsat på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Genom regeringens beslut i det s.k. Monacoärendet år 2015 far det betraktas som slutligt klarlagt att det med nuvarande reglering i princip helt saknas möjlighet att lämna sådan hjälp,
14 14 åtminstone på det straffrättsliga området. Den analys som ligger bakom nuvarande hållning utgår, som det far uppfattas, bl.a. från att den speciella rättegångsordning med justitiekanslern som ensam åklagare och möjlighet till juryprövning som föreskrivs i TF och YGL innefattar sådana grundläggande rättsprinciper till skydd för tryck- och yttrandefriheten som aldrig kan efterges. Eftersom det ligger i sakens natur att en process i utlandet aldrig kan möta kraven på svensk jury och justitiekanslern som åklagare har slutsatsen blivit att rättslig hjälp överhuvudtaget inte kan lämnas i situationer där den fråga saken gäller motsvarar en situation där enligt svensk rätt TF eller YGL är tillämpliga. Det framstår enligt Justitiekanslerns bedömning som uppenbart att en så rigid hållning kan bli svår att förklara och försvara i förhållande till de stater som Sverige har ingått rättshjälpsavtal med (här kan även hänvisas till vad dåvarande justitiekanslern anförde i sitt remissyttrande över Tryck- och yttrandefrihetsberedningens ovan nämnda betänkande). Det torde vidare finnas en överhängande risk att den svenska hållningen visar sig vara oförenlig med de krav som följer av unionsrätten. I detta sammanhang måste beaktas att det är en sak att, med hänvisning till vad som på ett allmänt plan kan betraktas som grundläggande rättsprinciper i egentlig mening (t.ex. principerna om meddelarfrihet och ensamansvar) inte anse sig kunna lämna begärt rättsligt bistånd men en helt annan sak att underlåta detta med hänvisning till rent formella krav som per definition är omöjliga att uppfylla. I praktiken innebär den ordning som nu anses gälla att rättslig hjälp inte kan lämnas ens om den rättegångsordning som gäller i den anmodande staten i sakligt hänseende skulle vara helt jämförbar med eller rentav innefatta ett mer långtgående skydd för tryck- och yttrandefriheten än som följer av TF och YGL. Det finns även en risk att om den nuvarande ordningen upprätthålls detta kan leda till att Sverige blir en fristad för publiceringar som i skydd av vår grundlag utan risk för straff t.ex. kan hetsa mot eller allvarligt hota människor i helt andra delar av världen. Mot denna bakgrund och då det måste anses vara ett rättsstatligt intresse att också tryck- och yttrandefrihetsbrott kan lagföras och beivras även om de inte i alla delar omfattas av svensk jurisdiktion ställer sig Justitiekanslern positiv till att det införs en möjlighet att i viss utsträckning kunna lämna internationell rättslig hjälp på det grundlagsskyddade området. Genom att agera proaktivt och i ordnade former införa en sådan möjlighet med de nyanseringar och begränsningar som motiveras av svenska konstitutionella intressen minimeras också risken för mindre väl avvägda och mer omvälvande förändringar som skulle kunna bli en följd om t.ex. EUdomstolen finner att den nuvarande ordningen står i strid med unionsrätten. Erfarenheterna från hanteringen av problematiken kring den s.k. ne bis in idem-frågan illustrerar tydligt att den typen av rättssystematiska komplikationer som kan bli en följd av auktoritativa och rättsgestaltande avgöranden från t.ex. EU-domstolen inte så enkelt låter sig hanteras inom ramen för rättstillämpningen.
15 15 Vid bedömningen av hur en öppning för att lämna internationellt rättsligt bistånd bör utformas har kommittén övervägt två alternativ; dels en sådan delegationsbestämmelse som man slutligt föreslagit, dels en ordning med mer detaljerade föreskrifter på grundlagsnivå. För alternativet med detaljerade föreskrifter talar, som framhålls i betänkandet, bl.a. förutsebarhetsskäl och att det minskar risken för att rättslig hjälp ska komma att lämnas i icke avsedda situationer. I motsatt riktning talar bl.a. att en detaljerad grundlagsreglering kan leda till oförutsedda tillämpningsproblem och svårigheter att anpassa tillämpningen efter en föränderlig verklighet. Det måste också beaktas att frågan i vilka situationer Sverige kan vara skyldigt att lämna rättsligt bistånd enligt unionsrätten framstår som oklar i flera avseenden. En detaljerad reglering på grundlagsnivå kan också därför snabbt visa sig vara oförenlig med de krav som följer av unionsrätten. Sammantaget delar Justitiekanslern kommitténs bedömning att en delegationsbestämmelse är den långsiktigt bästa lösningen. Den delegationsbestämmelse som kommit-tal föreslår är dock mycket allmänt hållen och avfattad på ett liknande sätt som motsvarande begränsningsregel i 2 kap. 14 lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Det finns därför en risk att den föreslagna ändringen inte skulle leda till avsett resultat. Den nu gällande grundlagsregleringen innehåller inte något uttryckligt förbud mot att lämna rättslig hjälp. Den restriktivitet som far anses utgöra gällande rätt utgår i stället från olika förarbetsuttalanden och den praxis som har utbildats på området. Denna praxis bygger, som framgått, på att det skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper att alls lämna rättslig hjälp på det grundlagsskyddade området. Om en delegationsbestämmelse formuleras som kommittén föreslagit d.v.s. på ett sätt som är snarlikt det rekvisit som enligt nuvarande ordning har bedömts helt utesluta att internationell rättslig hjälp lämnas finns det en uppenbar risk att den eftersträvade förändringen (som då bara kommer till klart uttryck i förarbetena) inte kommer att förverkligas. För att säkerställa att syftet med den föreslagna ändringen uppnås och att reformen inte bara uppfattas som en kodifiering av nuvarande regeringspraxis bör enligt Justitiekanslern en delegationsbestämmelse formuleras på ett sätt som inte så nära ansluter till bestämmelsen i 2 kap. 14 lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Ett alternativ skulle kunna vara att den av kommittén föreslagna bestämmelsen förses med ett tillägg som i vart fall klargör att rena rättegångsbestämmelser inte ska anses ge uttryck för allmänna rättsprinciper. När det gäller den praktiska handläggningen av frågor om internationellt rättsligt bistånd föreslår kommittén att det ska införas en bestämmelse i 11 kap. 5 lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) enligt vilken Justitiekanslern ska beredas tillfälle att yttra sig över en ansökan om internationellt rättsligt bistånd innan sådant bistånd lämnas. Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott och torde, även om frågan i dagsläget inte är uttryckligt reglerad, i linje med detta ha exklusiv behörighet att fatta beslut om att bevilja rättsligt bistånd på det
16 16 grundlagsskyddade området (låt vara att nuvarande praxis i praktiken utesluter att sådan hjälp lämnas). Den av kommittén föreslagna bestämmelsen i 11 kap. 5 tillämpningslagen ger intryck av att det skulle ankomma på någon annan än Justitiekanslern (oklart dock vem) att fatta beslut om internationell rättslig hjälp i de fall sådant bistånd kan lämnas. Detta synes innebära en, såvitt kan bedömas, oavsiktlig avvikelse från vad som gäller idag. I stället för den av kommittén föreslagna bestämmelsen bör det övervägas att införa en reglering som tydliggör att det i ärenden om internationell rättslig hjälp på det grundlagsskyddade området ankommer på Justitiekanslern att besluta om sådant bistånd (bortsett från de fall då beslutanderätten enligt 6 kap. 1 tillämpningslagen är förbehållen regeringen). Tillgänglighet och främjande av europeiska produktioner (kapitel 17) Genom de föreslagna bestämmelserna i 3 kap. 2 4 och 5 YGL införs undantag från etableringsfriheten avseende sändning av program genom tråd. Undantagen innebär att det för trådsändningar av traditionell tv och beställ-tv ställs krav på tillgänglighet för funktionshindrade samt för främjande av europeiska produktioner. När det gäller kraven på tillgänglighet finns det sedan tidigare ett sådant krav för traditionell tv, men inte för beställ-tv. Regleringen syftar till att säkerställa att Sverige lever upp till de krav som följer av det s.k. AV-direktivet. Justitiekanslern har inget att invända mot att de föreslagna undantagen införs och menar, i likhet med kommiṯtal, att det är rimligt att samma krav i dessa avseenden ställs på trådsändningar av traditionell tv respektive beställtv. Justitiekanslern anser emellertid, av de skäl som anförs nedan, att bestämmelserna har getts en inte helt lämplig utformning och att det bör övervägas att omarbeta bestämmelserna under ärendets fortsatta beredning. Vad som avses med begreppet "tv" i YGL är som kommittén anger inte helt klart. Enligt kommittén kan emellertid tv beskrivas som verksamhet vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla rörliga bilder innefattande krav på att tillhandahållaren utövar redaktionellt inflytande och sammanställer ett programutbud (s. 478). Begreppet tv skulle därmed, enligt kommitténs syn, innefatta såväl traditionell tv som beställ-tv (s. 479). Detta synsätt stämmer väl överens med den nya definitionen av program som föreslås införas i 1 kap. 2 andra stycket YGL, där det anges att begreppet "program" tar sikte på innehållet i tv eller andra överföringar av ljud och/eller bild. Med dessa utgångspunkter blir de föreslagna bestämmelserna emellertid inte helt lätta att förstå. I kommitténs förslag till 3 kap. 2 4 och 5 YGL anges att rätten att sända program genom tråd inte hindrar att det genom lag meddelas föreskrifter om skyldighet [avseende tillgänglighet och främjande av europeiska produktioner] för den som sänder program i tv eller tillhandahåller sådana program genom överföring ur en databas enligt 1 kap. 4 första stycket 2 a.
17 17 Uttrycket "den som sänder program i tv" är svår att förena med det som tidigare anförts dels avseende att begreppet tv avser ett visst innehåll, dels att tv avser såväl traditionell tv som beställ-tv. Att begreppet "sänder" används bidrar i viss mån ytterligare till oklarheten. Enligt författningskommentaren till 3 kap. 1 YGL ska nämligen formuleringen "sända program" även avse tillhandahållanden ur databaser enligt 1 kap. 4 YGL (s. 725). Enligt kommitténs egna definitioner skulle därmed att "sända program i tv" innefatta tillhandahållanden ur databaser, eller närmare bestämt; beställ-tv. Detta är uppenbarligen inte avsikten med bestämmelserna. Snarare får man intrycket att lagtexten i detta avseende hänför sig till en viss typ av tillhandahållande; nämligen traditionell tv. Uttrycket "eller tillhandahåller sådana program genom överföring ur en databas" verkar däremot avse tv-program i betydelsen innehåll med rörliga bilder m.m. Medan bestämmelsernas första led alltså synes använda uttrycket "program i tv" för att beteckna en sändningsteknik, verkar bestämmelsernas andra led avse ett visst innehåll när uttrycket "sådana program" används. En sådan inkonsekvens i lagtexten bör i möjligaste mån undvikas. Härutöver kan tilläggas att de föreslagna bestämmelserna, såsom dessa har utformats, inte verkar vara tillämpliga på sådana webbsändningar som avses i 1 kap. 3 andra stycket YGL (nuvarande 1 kap. 6 första stycket YGL). Det kan ifrågasättas om det finns några sakliga skäl som motiverar att dessa webbsändningar behandlas på annat sätt än traditionell tv och beställ-tv. Såsom radio- och tv-lagen är utformad är emellertid den praktiska betydelsen av det sagda inte särskilt stor. Det finns nämligen en del som talar för att webbsändningar enligt 1 kap. 3 andra stycket YGL inte utgör sändningar som är riktade till allmänheten enligt 3 kap radio- och tv-lagen, och att sådana webbsändningar därmed faller utanför radio- och tv-lagens tillämpningsområde (jfr HFD 2014 ref 33). Om avsikten är att webbsändningar enligt 1 kap. 3 andra stycket YGL ska omfattas av de berörda undantagsbestämmelserna bör detta komma till uttryck i lagtexten. Vid beredningen av detta remissvar har föredragandena Nina Forsgren, Ralf Järtelius, Mikael Ruotsi och Fredrik Vogel deltagit. a Skarhed
Yttrande över Mediegrundlagskommitténs betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
REMISSYTTRANDE 1 (11) Ju2016/06394/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Mediegrundlagskommitténs betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) III Språk och struktur
Yttrande över betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
1/6 2016-12-29 Dnr 16/02745 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm lisa.englund.krafft@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) (Ert ärendenummer
Ju2016/06394/L6 Vår ref: :A8. Yttrande över SOU 2016:58 Ändrade mediegrundlagar betänkande från Mediegrundlagskommittén.
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2016/06394/L6 Vår ref: 2016-10-13:A8 Yttrande över SOU 2016:58 Ändrade mediegrundlagar betänkande från Mediegrundlagskommittén. Sveriges Radio har inbjudits att
Mediegrundlagskommitténs betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
Yttrande Diarienr 1(6) 2016-12-20 1908-2016 Ert diarenummer Ju2016/06394/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Mediegrundlagskommitténs betänkande Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
Yttrande över betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) Ju2016/06394/L6 Från de utgångspunkter hovrätten
Karolina Alveryd Utredare Juridiska fakultetskansliet. Områdesnämnden för humanvetenskap. Remiss: Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
1(5) 2017-01-10 Dnr SU FV-1.1.3-3189-16 Karolina Alveryd Utredare Juridiska fakultetskansliet Områdesnämnden för humanvetenskap Remiss: Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) Sammanfattning: Juridiska fakultetsnämnden
Stockholm den 22 december 2016
R-2016/1958 Stockholm den 22 december 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/06394/L6 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över Mediegrundlagskommitténs
Föreslagna förändringar av tryck- och yttrandefrihetsbrotten
2016-05-26 Mediegrundlagskommittén Ju 2014:17 Anders Eka, ordförande Helen Ziobro, sekreterare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2016/01003/L5 Remissyttrande över betänkande av Utredningen om ett
EN ÖVERSYN AV TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETEN DEL 1 OCH 2 Slutbetänkande av Yttrandefrihetskommittén (SOU 2012:55)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/helena Johanson 2013-01-08 Direkttel: 08-782 92 81 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM EN ÖVERSYN
Mediegrundlagskommittténs betänkande - Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58)
Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm med e-post: lisa.englund.krafft@regeringskansliet.se Mediegrundlagskommittténs betänkande - Ändrade mediegrundlagar (SOU 2016:58) Given tillfälle inkommer
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december
REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2017-03- 30 7951-16-80 Aktbilaga Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Betänkandet En översyn av lagstiftningen om företagsbot (SOU 2016:82)
Beredningen har i uppdrag att utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Tryck- och yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:04) Dir. 2007:76 Beslut vid regeringssammanträde den 7juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Tryck- och yttrandefrihetsberedningen
Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Yttrande Dnr 2008-06-04 446-2008 Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)
Datainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2013 Ö 3507-12 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten AG Ombud: Advokat HA
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 1497-02 KLAGANDE 1. P. A. 2. I. J. 3. B. M. 4. H. M. 5. K. J. Ombud för 1-5: advokaten J. T. MOTPARTER 1. H. K. Offentlig
Yttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12)
YTTRANDE 1 (6) Yttrande över betänkandet Ny Patentlag (SOU 2015:41) (Ju:2012:12) Allmänna synpunkter Hovrätten välkomnar förslaget om en ny patentlag och tillstyrker i allt väsentligt de förslag som lämnas
Justitiedepartementet Stockholm
R2A DATUM 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete (SOU 2011:20) Hovrätten har granskat delbetänkandets
Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för konkurrens, statsstöd och ramvillkor 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR) Inledande kommentarer Hovrätten,
Stockholm den 17 september 2015
R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk
Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)
1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-13 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Kränkande fotografering Enligt en lagrådsremiss
NY YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAG? YTTRANDEFRIHETSKOMMITTÉN PRESENTERAR TRE MODELLER Betänkande av Yttrandefrihetskommittén (SOU 2010:68)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2011-02-14 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM NY YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAG?
DELBESLUT Datum
DELBESLUT Datum 2017-10- 12 Dnr 9568-17-3.2 Aktbilaga IFRÅGASATT BROTT MOT BESTÄMMELSERNA OM ATT UTSE OCH ANMÄLA UTGIVARE FÖR RADIOPROGRAM; NU FRÅGA OM ATT INLEDA FÖRUNDERSÖKNING M.M. Justitiekanslerns
En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter
YTTRANDE 2011-01-21 SVEA HOVRÄTT Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Medling i vissa privaträttsliga tvister (Ds 2010:39) Inledning Hovrätten, som inte har
SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen
Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning
Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella
RemitteringsPM - förordningsändringar i anledning av en ny vägtrafikdatalag och en ny lag om fordons registrering och brukande
Yttrande Diarienr 1 (5) 2018-08-20 DI-2018-5215 Ert diarienr [N2018/02625/MRT] Regeringskansliet, Näringsdepartementet RemitteringsPM - förordningsändringar i anledning av en ny vägtrafikdatalag och en
Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
Yttrande Diarienr 1 (6) 2017-07-05 702-2017 Ert diarienr Fi2017/01289/DF Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Datainspektionen
Yttrande över Yttrandefrihetskommitténs betänkande En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55)
Datum Diarienr 2012-12-18 1441-2012 Ert dnr Ju2012/5629/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Yttrandefrihetskommitténs betänkande En översyn av tryck- och yttrandefriheten
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-13 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Skadestånd och Europakonventionen
Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 maj 2007 Ö 5070-05 KLAGANDE 1. PA 2. IJ 3. K-A.J 4. B-L.M. 5. H-I.M. HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon 08-617 64 00 Expeditionstid
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 april 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Brottsdatalag (SOU 2017:29).
R-2017/0744 Stockholm den 10 juli 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/03283/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 april 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Brottsdatalag
Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)
Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria
YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström
Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande
Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)
R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för
Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning
Konstitutionsutskottets yttrande 2009/10:KU8y Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning Till finansutskottet Finansutskottet beslutade den 13 april 2010 att bereda konstitutionsutskottet
Yttrande i Förvaltningsrätten i Stockholms mål
Yttrande Diarienr 1 (8) 2017-09-29 1078-2017 Ert diarienr Mål 11458-17 Avdelning 32 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm forvaltningsrattenistockholm@dom.se Yttrande i Förvaltningsrätten i Stockholms
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss
Betänkandet (SOU 2016:58) Ändrade mediegrundlagar
Stockholm 5 januari 2017 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:58) Ändrade mediegrundlagar TU Medier i Sverige (Tidningsutgivarna) har getts tillfälle att yttra
Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)
Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått
Datum: Vår ref: Pär Trehörning. Dnr: 2015/ Justitiedepartementet Nils Sjöblom Stockholm
Datum: 2015-11-25 Vår ref: Pär Trehörning Dnr: 2015/65 810 Justitiedepartementet Nils Sjöblom 103 33 Stockholm Remissyttrande Myndighetsdatalag SOU 2015:39 Sammanfattning Journalistförbundet ställer sig
Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
Yttrande Diarienr 1 (9) 2018-09-12 DI-2018-11829 Ert diarienr Ju2018/02783/L& Regeringskansliet, Justitiedepartementet Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser
Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)
YTTRANDE 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (dnr Ju2017/01226/L2) Inledning
SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet
SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 41/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A 2015/734/ARM 2015-05-29 Remissvar Tillämpningsdirektivet 2015:13) till utstationeringsdirektivet
Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)
HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.
Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM. Ju.L5@regeringskans1iet.se
REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2015-09- 21 4329-15-80 Aktbilaga ) Regeringskansliet Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Ju.L5@regeringskans1iet.se Straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor
YTTRANDE Stockholm. Justitiedepartementet Straffrättsenheten STOCKHOLM
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2008-03-12 Stockholm Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Dnr 582-07 Betänkandet (SOU 2007:54) Barnet i fokus En skärpt lagstiftning mot barnpornografi (Ju2007/7579/L5)
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Ombud: N.N N.N Danowsky & Partners Advokatbyrå KB Box STOCKHOLM
Datum Diarienr 2012-11-20 1630-2012 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 STOCKHOLM ÖVERKLAGANDE KLAGANDE Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm MOTPART Syna AB, 556049-7114 Ombud: N.N N.N Danowsky
betalningsförelägganden bör övervägas ytterligare.
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2008-03-14 Stockholm Dnr 044/08 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Europeiskt betalningsföreläggande, Ds 2008:2
Utdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-21 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. En effektivare kriminalisering av penningtvätt
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18)
R2B PM 1 (6) Till Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18) Regeringskansliets
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 februari 2008 Ö 2908-06 KLAGANDE AG Ombud: Advokat SW MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Tillstånd till prövning
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget
REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Leveransplikt för elektroniskt material
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-27 Närvarande: F.d. justitierådet Marianne Eliason samt justitieråden Peter Kindlund och Kerstin Calissendorff. Leveransplikt för elektroniskt material
Stockholm den 28 april 2015
R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria
Er beteckning Byråchefen My Hedström B Ert datum
Yttrande Sida 1 (7) Rättsavdelningen Datum 2017-02-05 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2017-01-22 B 3552-17 Ang. Högsta domstolen mål B 3552-17 Riksåklagaren har beretts tillfälle att yttra
Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16)
YTTRANDE 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16) (N2018/01630/MRT) Svea hovrätt har beretts tillfälle att yttra
Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)
YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt
Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)
YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten
Avdelning 5 2012-04-26 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Per Hagström Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm
Sida l (5) KAMMARRÄTTEN T^/^A/T UvJlVL Mål nr 14-12 Avdelning 5 2012-04-26 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Per Hagström Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Överförmyndamärnnden
8.6.2 Forskningsdatabaslagens territoriella tillämpningsområde (1 kap. 7 )
REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2019-02-07 KST 2018/412 Ert datum Ert diarienr 2018-11-09 U2018/02557/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Betänkandet Rätt att forska Långsiktig reglering
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken
Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2016-12-01 Dnr 391-16 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Inledning
Copyright Brottsanalys 2013
Copyright Brottsanalys 2013 BROTTSA ALYS JK-beslut om den smala debattkorridoren I två olika ärenden har Justitiekanslern (JK) beslutat att inte inleda någon förundersökning gällande ifrågasatt tryckfrihetsbrott.
Förhållandet till regeringsformens bestämmelser
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2015-10-29 AdmD-515-2015 Ert datum Ert diarienr 2015-09-04 Fi2015/4235 Promemorian Amorteringskrav Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se
Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar
PM 62 2011-01-18 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Integritetsskydd - utkast till överväganden, lagtext och författningskommentar
Datainspektionen informerar. Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen
Datainspektionen informerar 1 Dina rättigheter enligt personuppgiftslagen Innehåll Inledning... 4 Fakta om PuL... 5 Så här kan du få rättelse... 6 Rätten till registerutdrag... 6 Möjligheten att själv
Bättre tillgång till kommunala föreskrifter (Ds 2011:24).
PM 2011:149 RI (Dnr 001-1543/2011) Bättre tillgång till kommunala föreskrifter (Ds 2011:24) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 11 november 2011 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
REMISSYTTRANDE 1 (5) KST2016/ Fi2016/04014/K. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Stockholm
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2017-02-17 KST2016/514 Ert datum Ert diarienr 2016-11-24 Fi2016/04014/K Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens
Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder
YTTRANDE 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över departementspromemorian En europeisk utredningsorder (Ds 2015:57) Sammanfattning Hovrätten tillstyrker med de påpekanden
Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:
Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss
Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1
YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden
Stockholm den 21 november 2017
R-2017/1883 Stockholm den 21 november 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/07698/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 oktober 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Brottsdatalag
Brottsdatalag kompletterande lagstiftning (SOU 2017:74)
Yttrande Diarienr 1 (13) 2017-11-22 2216-2017 Ert diarienr Ju2017/07698/L4 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Brottsdatalag kompletterande lagstiftning (SOU 2017:74) Datainspektionen har granskat betänkandet
Remissyttrande avseende promemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38) Svårigheterna med att skriva en regel utifrån 2014 års riksdagsbeslut
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2017/06954/L5 Remissyttrande avseende promemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38) Malmö tingsrätt har anmodats att yttra sig över rubricerad promemoria och
Stockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)
HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet
Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande
1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)
Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-
Beslut om förteckning enligt artikel 35.4 i EU:s allmänna dataskyddsförordning 2016/679
Datum Diarienr 1 (6) 2019-01-16 DI-2018-13200 Beslut om förteckning enligt artikel 35.4 i EU:s allmänna dataskyddsförordning 2016/679 Beslut Datainspektionen beslutar i enlighet med artikel 35.4 i EU:s
Inledning. Integritetsskydd - utkast till lagtext och författningskommentar till en mer specificerad bestämmelse Promemorians innehåll
PM 71 2011-03-07 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande goran.lambertz@dom.se 08 561 666 13 070 31 288 31 Integritetsskydd - utkast till lagtext och författningskommentar till en
myndigheten för press radio och tv
1/6 myndigheten för press radio och tv SKRIVELSE Dnr 17/02859 2017-10-19 KRAV PÅ TILLGÄNGLIGHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR MEDIESTÖD Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) ska verka för yttrandefrihet och
Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM
Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103
Publicering på Internet
Publicering på Internet I personuppgiftslagen (PuL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man
Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss
Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande
Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp