Ekobrottsmyndighetens årsredovisning Innehåll

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2 Innehåll 2

3 INLEDNING 4 Generaldirektören har ordet 6 Året i korthet 11 Om Ekobrottsmyndigheten 14 Om ekobrottsligheten 1 9 RESULTATREDOVISNING 19 Sammanfattande analys 21 Prioriterade områden 21 Organiserad brottslighet 21 Penningtvätt och finansiering av terrorism 23 Brott mot skatte- och pensionssystemen 24 En trygg finansmarknad 26 Internationellt arbete 28 Prestationsområden och processer 28 Brottsförebyggandeprocessen 29 Underrättelseprocessen 30 Utrednings- och lagföringsprocessen 32 Tillgångsinriktad brottsbekämpning 35 Styrning och stöd 35 Digital verksamhetsutveckling 36 Åtgärder för att förbättra kvalitet och effektiviteten 37 Rättsutveckling och rättslig styrning 37 Samverkan 40 Kompetensförsörjning 42 Jämställdhetsintegrering 44 Tabellredovisning 5 2 FINANSIELL REDOVISNING 3

4 En liten myndighet med en stor roll 2017 är ett år jag kommer att minnas av flera skäl. Dels fick jag regeringens förtroende att vikariera som generaldirektör med start i september, dels har samhällets trygghetsfrågor och rättsväsendets roll hamnat högt upp på agendan i samhällsdebatten. Ekobrottsmyndigheten redovisar ett gott resultat när det gäller stora och särskilt krävande ärenden, vilket är glädjande. Men samtidigt har dessa prioriterade ärenden slukat så stora resurser att det har varit svårt att klara av de mellanstora ärendena. Mycket tyder på att våra stora ärenden blir allt större och mer komplexa, vilket innebär att stora utmaningar väntar även i fortsättningen. Det är en svår balansgång då vi samtidigt behöver göra investeringar för att få en fungerande, säker och långsiktigt hållbar IT-struktur på plats. Detta arbete intensifierades under hösten sedan Åklagarmyndigheten i september krävt att EBM skyndsamt skulle flytta sin utredningsinformation från den dittills gemensamma plattformen. Vi har nu en tillfällig lösning på plats, men den kostar resurser, samtidigt som vi parallellt behöver investera i en lösning som fungerar långsiktigt. Självklart är ett uppdaterat IT-stöd och kommunikationslösningar med hög säkerhetsnivå en nödvändig förutsättning för att framtidssäkra vår verksamhet. Vi behöver erbjuda rätt verktyg för att som specialistmyndighet kunna rekrytera och utbilda specialister, vilket är en strategiskt viktig uppgift. Som arbetsgivare sätter vi också ljuset på jämställdhetsarbetet sedan #metookampanjen uppdagat missförhållanden inom rättsväsendet. För att vara en attraktiv arbetsgivare måste vi kunna erbjuda bra arbetsplatser med demokratiska värderingar samtidigt som vår verksamhet och vårt arbetssätt utvecklas så att vi tar tillvara på digitaliseringens möjligheter och våra medarbetares kompetens. Fredrik Holmberg Våra utredningsteam behöver hålla jämna steg med dem som begår ekobrott med företag som främsta brottsverktyg. Utvecklingen är snabb, uppfinningsrikedomen är stor och ekobrott förekommer i alla branscher och i alla delar av landet. 4

5 Allt oftare ser vi avancerade brottsupplägg med internationella förgreningar. Det är omfattande ärenden med till exempel penningtvätt, momskaruseller och punktskattebrott. Samtidigt har vi tusentals mindre ärenden med misstänkta skatte- och bokföringsbrott som ska utredas. Att ha en bra myndighetssamverkan är centralt för EBM. Premiepensionsmyndigheten är en av de myndigheter som EBM har fått närmare samverkan med under De PPM-ärenden som utreds för närvarande hör till ett för myndigheten nytt misstänkt brottsmodus. Å ena Tillsammans kan vi förebygga, försvåra och förhindra brott. Det är viktigt att det görs snabbt och effektivt. Ett sunt företagsklimat bygger på att företagare både känner till och vill följa de regler som finns. Därutöver behöver vi kunna hantera särskilda händelser. En fredag eftermiddag april sattes EBM och våra medarbetare på prov när det stod klart att Stockholm blivit utsatt för en terrorattack. Både polis- och åklagarmyndigheterna har beredskap och kompetens för att hantera särskilda händelser, men i denna svåra stund fick många av oss bekräftelse på att övning ger färdighet. Ett tiotal av våra medarbetare deltog från start i ett intensivt utredningsarbete som ledde till ett snabbt gripande av gärningspersonen. I det myndighetsgemensamma samarbetet mot den organiserade brottsligheten, spelar vår myndighet och vår expertkompetens ofta en viktig roll bland de tolv myndigheter som deltar. Förra året deltog vi i majoriteten av de beslutade myndighetsgemensamma insatserna. sidan är PPM-ärendena mycket stora, komplexa och resurskrävande. Å andra sidan har EBM hittills lyckats spåra och säkra tillgångar för miljardbelopp. Att bidra till att pensionspengarna tryggas och hanteras professionellt är en viktig uppgift för staten, de berörda branscherna och alla med inkomst. Alla som jobbar och sparar till sin pension i dag ska kunna lita på samhällets trygghetssystem i morgon. För att summera vill jag säga att vi är stolta över vårt resultat 2017, men det finns mer kvar att göra. Vi ser fram emot ett nytt år där vi i samverkan med andra kommer att arbeta ännu mer för att nå landets företagare. Tillsammans kan vi förebygga, försvåra och förhindra brott. En sak är säker. Ekobrottsligheten utvecklas och det innebär att vi hela tiden behöver rusta oss för att vi ska kunna hålla jämna steg och bekämpa brott på alla sätt vi kan. Fredrik Holmberg Vikarierande generaldirektör 5

6 Året i korthet Jan Feb Mar Flera personer misstänkta för grovt bedrägeri och grovt penningtvättsbrott anhölls i Boden. Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket hade då med förenade krafter kartlagt hur restaurangföretag vilselett Arbetsförmedlingen vid ansökningar och utbetalningar av nyanställningsstöd. Förundersökningen om penningtvättsbrott fokuserade på hur kontanter hanterats och hur överföringar av pengar från brottslig verksamhet gjorts mellan konton. Den 1 februari börjar den nya marknadsmissbrukslagen med skärpta straff för marknadsmissbruk att gälla. För Ekobrottsmyndigheten innebär det flera förbättringar för arbetet vid finansmarknadskammaren. Bland annat ändras ansvarsfördelningen mellan Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen samtidigt som samarbetet fördjupas. Finansinspektionen får ansvar att på egen hand utreda ringa överträdelser av bestämmelserna om marknadsmissbruk och de fall där uppsåt inte kan styrkas. Däremot ska misstankar om mer allvarliga överträdelser hanteras av Ekobrottsmyndigheten. En av myndighetens åklagare väcker åtal mot en riksdagsledamot och före detta styrelseledamot för ett av Sverigedemokraternas distrikt. Inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson besöker Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Även Skatteverket deltar vid mötet där Ekobrottsmyndigheten presenterar sitt årsresultat samt ett exempelärende som visar hur grov ekonomisk brottslighet kan gå till. Myndighetens samarbete med Skatteverket presenteras. Tillsammans med revisorernas branschorganisation FAR skriver Ekobrottsmyndigheten en debattartikel i Dagens Industri. Artikeln handlar om konsekvenserna med den slopade revisionsplikten som bidragit till att aktiebolag ofta används som brottsverktyg. Näringsminister Mikael Damberg besöker EBM för att ta del av myndighetens syn på vad som krävs för att snabbare och effektivare komma åt den grova ekobrottsligheten. Ekobrottsmyndigheten tar emot anmälningar om rör för sent upprättade årsredovisningar. Med sin belastningsattack söker anmälaren skapa debatt om gällande regelverk. Fem personer i pensionsbolaget Allra polisanmäls av Pensionsmyndigheten och en förundersökning inleds. 6

7 Apr Maj Jun Tingsrätten i Vänersborg friar den före detta ledningen i Saab som stått åtalade för bland annat grovt svindleri. Några veckor senare meddelar Ekobrottsmyndighetens åklagare att de överklagar delar av tingsrättens dom till hovrätten I ett ärende, som rör ett av myndighetens prioriterade områden punktskatter och som handlar om oredovisad och omfattande handel med olja, dömer hovrätten i Skåne och Blekinge huvudmannen och två medhjälpare till långa fängelsestraff, bland annat för penningtvättsbrott. Södertörns tingsrätt meddelar dom i ett mål där grova skattebrott begåtts i flera bolag inom bygg- och flyttbranschen. Byggbolagen har betalat ut svarta löner till flertalet av sina medarbetare, bland annat i samband med bygget av Nya Karolinska Sjukhuset i Stockholm. 7

8 Jul Aug Sep Under politikerveckan i Almedalen medverkar Ekobrottsmyndigheten som medarrangör till tre seminarier vid Rättsväsendets dag. Utöver detta deltog representanter från Ekobrottsmyndigheten som experter i sammanlagt åtta seminarier hos andra arrangörer. Det blir en fällande dom i Stockholms tingsrätt gällande grova insiderbrott i Fingerprint Cards-aktien. Stockholms tingsrätt meddelar dom mot tre personer, varav två tidigare styrelseledamöter bolaget. Tingsrätten fäller de tilltalade på samtliga sju åtalspunkter. Fängelsestraff döms ut för grova skattebrott som begåtts i bolag som handlat med ädelmetaller. De huvudåtalade har använt så kalllade skenbolag och medvetet redovisat momsen fel i syfte att undgå skatt. Ekobrottsmyndigheten lämnar sitt remissvar till utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra och beivra (SOU 2017:37) där Ekobrottsmyndigheten föreslås få ett utökat uppdrag för att utreda och lagföra bidragsbrott. EBM avstyrker förslaget. Det finns bättre sätt att gå tillväga, anser EBM. Bland annat går det att vidta förebyggande åtgärder i samverkan med andra myndigheter. EBM ser till exempel mycket positivt på förslag som gäller en ökad samordning av statens utbetalningar. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Eva Håkansson lämnar myndigheten efter sju år på posten. Hon blir vikarierande generaldirektör på Datainspektionen. Regeringen ger stabschefen Fredrik Holmberg jobbet som vikarierande generaldirektör. Åklagarmyndigheten fattar beslut om att Ekobrottsmyndighetens utredningsinformation ska flyttas till en provisorisk IT-miljö i EBM:s egen drift. Arbetet sker under tidspress med hjälp från ÅM. I slutet av oktober tar EBM sitt tillfälliga nät i bruk. Den tillfälliga lösningen påverkar effektiviteten i Ekobrottsmyndighetens utredningsverksamhet negativt under återstoden av året. 8

9 Okt Nov Dec Punktskatteuppdraget slutredovisas av Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Polisen och Skatteverket. En effekt av samverkan blev bland annat att ett antal spritbussar som gått i skytteltrafik till Tyskland stoppades. 145 miljoner liter alkohol omhändertogs under perioden januari-maj Skatteutredningar bidrog också till att undanhållna skatter för miljonbelopp på snus och röktobak upptäcktes. (Läs mer om spritbussarna på sidan 16). Ekobrottsmyndigheten arrangerar tillsammans med Polisen en internationell konferens om brottsvinster. Vid CARIN-konferensen medverkar åklagare, poliser och utredare från sammanlagt cirka 70 länder som arbetar med att spåra och återföra brottsvinster globalt, totalt cirka 200 deltagare varav cirka 140 internationella deltagare. Genom CARINnätverket som funnits sedan 2002 förenklas åklagarnas möjligheter att snabbt kunna säkra brottsvinster i andra länder. Åtal väcks mot en illegal trafikskoleverksamhet med bas i Värmland. Den obehörige instruktören på den svarta körskolan åtalas för grovt bokföringsbrott. Fyra personer åtalas vid Stockholms tingsrätt för att under mars 2016 ha handlat Fortknox-aktier, trots att de enligt åtalet hade insiderinformation om ett nära förestående uppköp. Totalt köptes aktier enligt åtalet för drygt 1,4 miljoner kronor med en sammanlagd vinst på drygt kronor. De personer som stått åtalade för insiderbrott i Fortknox-aktien döms till villkorlig dom. Hovrättförhandlingar inleds i Saab-målet. Hovrätten ska bland annat pröva om Saab Automobiles tidigare vd Victor Muller kan fällas för svindleri. Ett antal nyckelpersoner med koppling till Falcon Funds-ärendet frihetsberövas i England. Vid CARINkonferensen medverkar åklagare, poliser och utredare från sammanlagt cirka 70 länder som arbetar med att spåra och återföra brottsvinster. 9

10 10

11 Om Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet med uppdrag att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Myndigheten är ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet och har ett samordnande ansvar för andra myndigheters insatser på området. Myndighetens arbete omfattar hela kedjan från underrättelseverksamhet, utredning och lagföring till process i domstol. Parallellt arbetar myndigheten med brottsförebyggande åtgärder, i syfte att minska risken för ekobrott. Det görs genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet samt den finansiella sektorn. UMEÅ Nyckeltal Antal inkomna ärenden: Antal avslutade ärenden: Antal lagförda personer: Genomsnittlig utredningstid: 270 dagar GÖTEBORG LINKÖPING UPPSALA STOCKHOLM EBM-modellen Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar åklagare, poliser och andra utredare med olika kompetenser samt administratörer sida vid sida i utredningsgrupper. Syftet med att föra samman olika yrkeskompetenser är att uppnå ett så effektivt och kvalitativt utrednings- och lagföringsarbete som möjligt. Två arbetsgivare,gemensamt ledarskap Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Polismyndigheten. På Ekobrottsmyndigheten är de organisatoriskt placerade vid Ekobrottskansliet. Övriga medarbetare är anställda direkt av Ekobrottsmyndigheten. Den polisiära verksamheten leds av en polischef och är en integrerad del i myndighetens arbetssätt och ledning. Organisation Myndighetens operativa verksamhet bedrivs vid totalt nio ekobrottkammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Myndighetens kammare och polisoperativa enheter är placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Operativa MALMÖ enheter tillhörande huvudorterna finns också i Uppsala, Örebro och Sundsvall. Från och med den 1 januari 2018 är Uppsala en egen kammare. Utöver utredningsarbete i pågående ärenden arbetar de polisoperativa enheterna också med kriminalunderrättelseverksamhet, spaning samt med säkring och analys av beslag i IT-miljö. Ekobrottsmyndighetens huvudkontor ger ledning och stöd till den operativa verksamheten. Huvudkontoret ligger i Stockholm och består av: Operativa ledningskansliet Överåklagarens kansli Rättsenheten Enheten för styrning och säkerhet Enheten för personal- och kommunikationsfrågor IT-enheten 11

12

13 Brottstyper Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten utreder främst brottslighet som faller inom dessa kategorier: Borgenärsbrott (11 kap brottsbalken) Exempel: Bokföringsbrott och oredlighet mot borgenär. Brott mot Skattebrottslagen Exempel: Skattebrott och försvårande av skattekontroll. Brott mot Aktiebolagslagen Exempel: Överträdelse av låneförbudet och så kallad målvaktsverksamhet. Brott mot Lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument Exempel: Insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Övriga ärenden med särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden och skatterätt Exempel: Bedrägeri, förskingring, trolöshet mot huvudman, mutbrott och penningtvättsbrott om brottsligheten begåtts inom ramen för en näringsverksamhet och kräver omfattande och kvalificerade bedömningar av räkenskapsinformation. Brott mot EU:s finansiella intressen Exempel: Bedrägerier rörande EU:s finansiella intressen och subventionsmissbruk. Internationellt arbete En stor andel av de mål som handläggs på Ekobrottsmyndigheten i dag har en internationell koppling. Det gäller både den grova organiserade och den mer vardagliga ekonomiska brottsligheten. Ett väl fungerande internationellt samarbete, både rättsligt informationsutbyte och operativ samverkan, är en förutsättning för att utreda och lagföra ekonomiska brott. För att möta verksamhetens behov medverkar myndigheten därför i ett antal rättsliga nätverk och organisationer. Dessa presenteras närmare i avsnittet Internationellt arbete. 13

14 Om ekobrottsligheten Listan över ekobrottens offer kan göras lång. Skattebetalare, anställda, kunder, aktieägare, leverantörer, kommuner, bostadsrättsinnehavare och framtidens pensionärer. Omfattningen och konsekvenserna av ekonomiska brott är svåra att uppskatta, eftersom mörkertalet är stort. De brott som anmäls och upptäcks är i hög grad kopplade till förekomsten av tillsyn och kontrollmekanismer. Att så många företagare väljer att arbeta svart eller anställa svart arbetskraft och låter bli att bokföra rätt och i tid är en oroande trend, men brottsförebyggande arbete kan påverka attityder. På samma sätt kan regelverksförändringar och teknisk utveckling göra det lättare att göra rätt och svårare att rapportera medvetet vilseledande. Två typer som utmärker sig Ekobrott begås där verksamhet pågår, i alla branscher och i alla delar av landet. Ekobrottsmyndigheten definierar ekobrott som brott som begås av företag (alla associationsrättsliga former), ekonomiska föreningar och stiftelser. Det finns två typer av företagare som utmärker sig i myndighetens ekobrottsutredningar. Den ena huvudtypen är tidigare ostraffade företagare som upprättar sina årsredovisningar för sent. Oftast är det medelålders män, vilket speglar att flest företag i Sverige drivs av män. Den andra typen är kriminella entreprenörer som begår ekobrott systematiskt, med uppsåt att skaffa makt och/eller tjäna pengar. Ofta följer den senare gruppen vissa regler men inte andra. En legal fasad gör det möjligt att begå fler brott innan det upptäcks. Dessa entreprenörer startar och driver företag för att sedan försätta dem i konkurs med uppsåt att tillskansa sig fördelar. Här finns ofta den organiserade brottsligheten med i kulissen. Huvudmännen skyddar sig själva genom att distansera sig från brotten. Svartjobbshärvor, momskaruseller, olaglig införsel av sprit och tobak (punktskattepliktiga varor) samt bidragsfusk förekommer ofta i företag där själva företagskonstruktionen utgör den legitima fasaden som gör brottet möjligt. Utnyttjar digitalisering och kryphål i lagstiftningen Skattebrott och bokföringsbrott begås ofta samtidigt som näringspenningtvätt. Den organiserade brottsligheten använder ny teknik och företagskonstruktioner, i olika länder, för att maximera sina brottsvinster. Ekobrottsmyndigheten bidrog till den rapport som Nationella under- rättelsecentret, NUC, publicerade i november. Enligt Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet , framgår att dagens multikriminella är snabba på att utnyttja kryphål i lagstiftningen och brister i samhällets kontrollsystem. Det finns en växande marknad för brottstjänster där kriminella aktörer kan köpa eller hyra en kompetens eller ett utförande som krävs i ett brottsupplägg, så kallade crime-as-a-service. Fler kriminella kan därför begå avancerade brott som tekniska eller ekonomiska brottsupplägg, inte sällan i kombination med hackerattacker. Kriminella påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar, de använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Den här utvecklingen har medfört en växande marknad för oseriös bolagsförmedling. Den ökade digitaliseringen av tjänster hos myndigheter, företag och banker har också möjliggjort nya brottsupplägg, i synnerhet mot utbetalande myndigheter. Kriminella påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar, de använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Stor skada för finansmarknaden Den ökade brottsligheten är ett konkret hot mot en fungerande finansmarknad, där transparens och trovärdighet är nödvändiga parametrar bland såväl institutionella som privata placerare. Finansmarknaden, som står för näringslivets kapitalförsörjning, är beroende av god regelefterlevnad och tillsyn. Finansmarknadsbrott handlar i dag i hög grad om hur de noterade aktiebolagens ledningspersoner hanterar finansiell information. I perioder av högre ekonomisk aktivitet och fler börsintroduktioner ökar även antalet anmälda insiderbrott. 14

15 Case: Penningtvätt Skattebrott gör penningtvätt möjligt Ekobrottsmyndigheten ser hur företag används som verktyg för att begå brott. Fakturabedrägerier, skattebrott och penningtvätt förekommer ofta i ett och samma ärende. I ett fall hade huvudmannen och hens medhjälpare styrt och administrerat en mycket stor fakturaskrivande enskild firma inom byggbranschen. Den fakturaskrivande firman ställde ut en stor mängd falska fakturor till ett stort antal byggbolag (kundbolag). De falska fakturorna bokfördes av det mottagande bolag som kostnad för underentreprenör, men i själva verket avsåg kostnaden löner till svart arbetskraft. Upplägget syftade till att vilseleda Skatteverket och andra kontrollerande myndigheter. Huvudmannen fick dessutom provision på de falska fakturorna. De svarta löneutbetalningarna innebar att kundbolagen fick mer pengar i kassan då varken skatt eller arbetsgivaravgifter betalades. Denna förmögenhetsuppbyggnad doldes genom att falska fakturor ställdes ut och 65 miljoner kronor slussades från byggbolagen, till den fakturaskrivande verksamheten och vidare till de 100 bankkonton som kontrollerades av huvudmannen. Därifrån togs pengarna ut i bankomat och fördes tillbaka till byggbolagen, minus huvudmannens provision. Genom att utnyttja 22 socialt marginaliserade personer från Östeuropa och deras identiteter blev upplägget möjligt. De socialt utsatta personerna fördes till Sverige av bland annat huvudmannen, folkbokfördes här och fick öppna 100 bankkonton som huvudmannen sedan kontrollerade och använde i den brottsliga verksamheten. Hovrätten dömde de sju bolagsföreträdarna för grova skattebrott och grova bokföringsbrott till fängelse i mellan åtta månader och tre år och åtta månader. Huvudmännen dömdes till sex respektive fyra års fängelse för medhjälp till grova skatte- och bokföringsbrott. Hovrätten kom, till skillnad från tingsrätten, fram till att huvudmännens agerande innebar grovt penningtvättsbrott och grov näringspenningtvätt. Detta eftersom åtgärderna att ställa ut falska fakturor och slussa pengar till de 100 bankkontona och ta ut dem i bankomat innebar ett den förmögenhetsuppbyggnaden som skapats med hjälp av skattebrott doldes. 15

16 Foto: Tullverket Case: Punktskatter Spritbussarna togs ur trafik En av de tre huvudmännen drev ett bussbolag med tre registrerade bussar. Bussarna användes under organiserade inköpsresor till norra Tyskland där billig alkohol lockade. Ägaren av bussbolaget handlade så ofta vid tre olika försäljningsställen för öl/vin och sprit att hen hade ett provisionsavtal på försäljningen till passagerarna. Utöver de tre huvudmännen åtalades 21 medhjälpare. De åkte med i bussarna och vid Tullverkets kontroller uppgav de att de köpt öl, vin och sprit för personligt bruk, trots att de i själva verket hade planer på att sälja spriten vidare. Genom bland annat telefonavlyssning kunde åklagarna kartlägga verksamheten och domstolen slog fast att organiserad smuggelverksamhet hade pågått under flera år. Åklagaren kunde dokumentera sammanlagt 69 resor. Tingsrätten dömde de tre huvudmännen för grov smuggling till fleråriga fängelsestraff. Ägaren av bussbolaget dömdes också för grovt bokföringsbrott och fick ett näringsförbud i fem år. Utöver detta fälldes 15 medhjälpare för olika relaterade brott. Under året lämnades slutrapporten in för regeringsuppdraget Illegal hantering av punktskattepliktiga varor till regeringen. I uppdraget har Ekobrottsmyndigheten samverkat med Tullverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Syftet med regeringsuppdraget har varit att genom myndighetssamverkan få stopp på de så kallade spritbussarna som används för att smuggla stora mängder illegal alkohol till Sverige. 16

17 Case: Organiserad brottslighet Kriminell trio häktades efter samarbete med spansk polis Ett Operativa rådet 1 -ärende som väckte uppmärksamhet under 2017 handlade om en handfull personer som sedan tidigare förekommit i polisens belastningsregister och som haft koppling till såväl Mc-klubbar som organiserade, kriminella nätverk. En huvudman bakom flera aktiebolag inom åkeribranschen, verksamma i Stockholm, lät under åren bli att löpande bokföra affärshändelser och betalningsströmmar på bankkonton till ett sammanlagt belopp på omkring 38 miljoner kronor. Huvudmannen, som tidigare dömts till näringsförbud 2014, har hela perioden varit den faktiska företrädaren för bolagen men har haft personer i sin omgivning som formellt företrätt bolagen utåt. Bolagens anställda har betalats svart. Genom dessa upplägg har huvudmannen kunnat berika sig själv, då hen varken betalat arbetsgivaravgifter (sociala avgifter) eller moms i sina bolag. Genom kartläggning av bolagens betalningsströmmar, spaning, avlyssning och samarbete med spansk polis kunde bevis säkras. Vid ett samordnat tillslag i mars 2017 greps huvudmannen samt ytterligare personer som har möjliggjort brotten. Samtidigt genomfördes husrannsakan i Spanien där beslag gjordes av tillgångar som finansierats med brottsvinster, en motorbåt, motorcykel, en Mercedes Benz SUV och ett penningbelopp motsvarande kronor. I juni kom tingsrättens dom. Huvudmannen fick ett flerårigt fängelsestraff. 1 Operativa rådet leder sedan 2009 den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Under 2017 kompletterades uppdraget med en ny gemensam satsning i socioekonomiskt utsatta områden. 17

18 18

19 Resultatredovisning Sammanfattande analys 2017 års utfall visar att Ekobrottsmyndighetens prioritering av insatserna mot den grova ekonomiska och organiserade brottsligheten ger resultat. Samtidigt medför denna prioritering utmaningar för resurstillgången i myndighetens övriga brottsutredningar. Nedan följer en sammanfattande analys av 2017 års resultat. Ny högstanivå för ärendeinflödet 2017 inkom 7104 ärenden till Ekobrottsmyndigheten, vilket är det högsta antal som registrerats hittills för ett enskilt år. Ökningen av ärendeinflödet beror i huvudsak på ett stort antal anmälningar om försenade årsredovisningar under Huvuddelen av dessa anmälningar handläggs vid myndighetens särskilda mängdbrottsfunktioner, som genomgående präglas av hög effektivitet. Funktionerna är emellertid inte dimensionerade för den stora volym ärenden som det är fråga om i detta fall, utan resurser har fått tas från övrig verksamhet för att klara handläggningen. EBM ser vidare en trend där denna typ av anmälningar också fortsättningsvis ökar, vilket på sikt kan innebära att myndigheten måste avdela än mer resurser till handläggningen av dessa ärenden. Lagföring på aggregerad nivå: ett skifte mot grövre brottslighet En analys av lagföringen på aggregerad nivå ger tydliga indikationer på ett skifte mot lagföring av grövre brottslighet Antalet lagförda personer har minskat med åtta procent till personer, samtidigt som antalet lagförda brottsmisstankar har ökat med 35 procent till drygt misstankar. Det innebär att antalet brottsmisstankar per lagförd person i genomsnitt är betydligt fler än tidigare. En annan trend som bekräftar utvecklingen är att antalet brottsmisstankar för vilka strafföreläggande utfärdats har minskat med 30 procent, samtidigt som antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut har ökat med drygt 60 procent. Antalet åtalsbeslut har ökat särskilt mycket för grova skattebrott, penningtvätt och bedrägeri. Ökad lagföring i särskilt krävande ärenden Omkring av de ärenden myndigheten handlägger årligen kategoriseras som särskilt krävande avslutades 178 särskilt krävande ärenden. Det handlar ofta om mycket komplexa ärenden som avser den grövsta ekonomiska brottsligheten och som kräver utredningsresurser utöver det normala. Bland annat ingår här ärenden som utreds inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Under de senaste åren har resursåtgången i särskilt krävande ärenden ökat kraftigt, och numera åtgår drygt 40 procent av myndighetens samlade utredningsresurser till dessa. Detta är dels en konsekvens av att ärendena blir allt mer omfattande, men också av att myndigheten prioriterar arbetet mot den grövsta brottsligheten fattades lagföringsbeslut på drygt 4600 brottsmisstankar avseende sammanlagt 260 misstänkta personer i myndighetens särskilt krävande ärenden, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år 2. Fokus på tillgångsinriktad brottsbekämpning Ekobrottsmyndigheten har under lång tid fokuserat på tillgångsinriktad brottsbekämpning i sin verksamhet. Drivkrafterna bakom den organiserade brottsligheten och bakom grova ekobrott i synnerhet är de potentiella brottsvinsterna innebär i flertalet avseenden ett genombrott för den tillgångsinriktade brottsbekämpningen vid EBM. Antalet yrkanden om kvarstad, företagsbot och förverkande har ökat väsentligt. Inte minst har myndighetens metodiska arbete kring att öka tillämpningen av företagsbot gett resultat. Antalet yrkanden om företagsbot har ökat från en tidigare nivå på ca 30 yrkanden årligen, till nära 300 yrkanden De yrkade beloppen har ökat betydligt för samtliga tillgångsinriktade åtgärder. Myndighetens kvarstadsyrkanden uppgår 2017 till miljardbelopp. Satsningen mot organiserad brottslighet prioriteras Det faktum att företag används som brottsverktyg i allt större utsträckning inom den organiserade brottsligheten, gör att Ekobrottsmyndighetens kompetens och resurser har kommit att efterfrågas alltmer i den myndighetsgemensamma satsningen respektive i polisens nationella och regionala samverkansråd. Ekobrottsmyndigheten prioriterar denna verksamhet och har deltagit i majoriteten av de insatser som beslutats av Operativa rådet Under 2017 förtydligades riktlinjerna för ärendekategoriseringen av särskilt krävande ärenden vid myndigheten. Detta kan ha påverkat lagföringsresultatet i särskilt krävande ärenden Det är dock myndighetens uppfattning att denna effekt är begränsad. 19

20 Penningtvätt metodutvecklingsarbete ger resultat Den 1 juli 2014 kom en ny lagstiftning gällande penningtvättsbrott. Myndigheten har sedan dess drivit ett omfattande metodutvecklingsarbete för att öka effektiviteten och medvetenheten i organisationen kring brottstypen. Under 2017 har en handlingsplan tagits fram för utredning och lagföring gällande näringspenningtvätt och penningtvättsbrott i näringsverksamhet. Åtgärderna har gett goda resultat. Antalet anmälda brottsmisstankar har ökat kraftigt de senaste åren och ökar väsentligt också Detsamma gäller antalet lagförda brottsmisstankar och lagförda misstänkta personer. Ett särskilt genombrott har gjorts när det gäller näringspenningtvätt. I ett ärende åtalades 2017 inte mindre än 470 brottsmisstankar avseende grov näringspenningtvätt. Det ska jämföras med sammanlagt sex åtalade brottsmisstankar för detta brott vid Ekobrottsmyndigheten fram till och med Punktskattebrott framgångar i samverkan Hösten 2017 slutredovisades regeringsuppdraget (Fi 2015/05353/s3) avseende illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Tullverket och Ekobrottsmyndigheten har ansvarat för uppdraget, i samverkan med Skatteverket och Polismyndigheten. Det tydligaste resultatet av arbetet har varit insatserna mot de s.k. spritbussarna, som i och med satsningen bedöms ha upphört helt och hållet. I samband med att regeringsuppdraget redovisades lämnades också ett antal förslag på förändringar i gällande lagstiftning för att öka möjligheterna att effektivt bekämpa punktskattebrottsligheten. Fördjupad samverkan med Finansinspektionen En ny lagstiftning avseende marknadsmissbruk trädde i kraft under Den innebär att det numera är Finansinspektionen som utreder och beslutar i ärenden som rör insiderbrott och marknadsmanipulationer som inte har begåtts uppsåtligen eller som bedöms som ringa brott. Ekobrottsmyndigheten ska hantera ärenden som rör den mer komplicerade och allvarliga brottsligheten. Effekten av den nya lagstiftningen har blivit ett kraftigt minskat inflöde av anmälningar rörande marknadsmanipulation till myndigheten. Samtidigt syns en kraftig ökning av antalet anmälningar rörande insiderbrott, vilken till stor del antas bero på att antalet börsintroduktioner har ökat. Finansmarknadskammaren har under 2017 haft flera medialt uppmärksammade framgångar i domstol avseende insiderbrottslighet och detta bedöms ha en viktig allmänpreventiv effekt för aktörerna på de finansiella marknaderna. Förstärkt brottsförebyggande verksamhet Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande verksamhet syftar till att minska, begränsa eller eliminera ekonomisk brottslighet och dess skadeverkningar. Verksamheten befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. Antalet anmälda brottsmisstankar har ökat kraftigt de senaste åren och ökar väsentligt också Under 2017 har myndigheten förstärkt den brottsförebyggande organisationen med fem årsarbetskrafter och tagit ytterligare steg mot ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete, det vill säga att arbetet ska utgå från kunskap om brottslighetens omfattning och orsaker, praktisk erfarenhet och beprövade metoder. Merparten av det förebyggande arbetet sker i samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer, näringslivet inklusive den finansiella sektorn. En viktig aspekt på det brottsförebyggande arbetet är att informera exempelvis kommuner och branschorganisationer om misstänkta tecken på oseriösa aktörer i samband med upphandling av tjänster. Ett annat exempel är en informationskampanj under 2017 i samverkan med Bolagsverket som riktar sig primärt till tidigare ostraffade småföretagare som begår brott genom oaktsamhet. Utmaningar i verksamheten Verksamhetsresultatet 2017 präglas av framför allt två genomgripande trender. Den viktigaste är myndighetens prioritering av den grövsta brottsligheten, som har gett mycket goda resultat. Den andra är det kraftigt ökade inflödet av mängdbrott, som myndigheten hanterar med framgång tack vare den effektiva hanteringen av sådana ärenden vid myndighetens särskilda mängdbrottsfunktioner. Utvecklingen innebär att myndighetens resurser koncentreras till handläggningen av de svåraste respektive enklaste ärendena. Det har i sin tur inneburit minskade resurser till handläggningen av myndighetens medelsvåra ärenden, så kallade projektärenden. Statistiken visar tydligt att genomsnittsåldern på utredningarna har ökat i denna kategori, samtidigt som lagföringen har minskat. Myndigheten har en utmaning i att vända denna trend och samtidigt fortsatt prioritera den grövsta ekonomiska brottsligheten. 20

21 Prioriterade områden Organiserad brottslighet Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har pågått sedan 2009 och inkluderar tolv myndigheter inom och utanför rättsväsendet. Myndigheten är efterfrågad i samarbetet Ekobrottsmyndigheten är en central aktör i denna satsning och har medverkat sedan den inleddes. Myndigheten bidrar med expertis och resurser på både strategisk och operativ nivå. Utöver att delta i insatser beslutade av Operativa rådet, det vill säga det organ som leder den myndighetsgemensamma satsningen, deltar myndigheten även i ärenden genererade av de nationella och regionala samverkansråden (RSR). Ekobrottsmyndigheten driver även egna ärenden som riktas mot kriminella nätverk och strategiska personer som agerar inom grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Det faktum att företag används som brottsverktyg i allt större utsträckning, gör att Ekobrottsmyndighetens kompetens och resurser har kommit att efterfrågas alltmer i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Under 2017 har arbetet i satsningen till stor del inriktats mot ett antal utsatta områden. Ekobrottsmyndigheten har aktivt deltagit i underrättelsearbetet, vilket bland annat har lett till att ett antal ärenden överlämnats till den utredande verksamheten inom Ekobrottsmyndigheten. Den gemensamma satsningen tar stora resurser Ekobrottsmyndigheten deltog i flertalet av insatserna beslutade av Operativa rådet. De insatser som myndigheten deltagit i inbegriper bokföringsbrott, skattebrott avseende moms, svart arbetskraft, punktskattebrott och penningtvätt, människosmuggling, tagande och givande av muta, bedrägeri mot Försäkringskassan och kreditbedrägeri. Penningtvätt och finansiering av terrorism Nya möjligheter för åklagarna Den 1 juli 2014 kom en ny lagstiftning gällande penningtvättsbrott som ger ökade förutsättningar att lagföra brottsliga upplägg. Den nya lagen innebär bland annat att det räcker att pengar kommer 21

22 från brottslig verksamhet och det behövs inte längre ett konkretiserat förbrott för att det ska kunna bli fråga om penningtvätt. Vidare kriminaliserades näringspenningtvätt som innebär att ett klandervärt risktagande i samband med hantering av pengar, under vissa förutsättningar, i sig är straffbart. Efter de senaste årens satsningar på bland annat metodutveckling och utbildning gällande penningtvätt, börjar myndigheten se resultat när det gäller ökad tillämpning samt att det finns en större medvetenhet om brottet. Penningtvättsbrottet ger nya möjligheter att korta utredningstiderna, eftersom det inte behöver utredas exakt vilket brott pengarna kommer från. Dessutom kan man komma åt brottsvinster som tidigare inte var möjliga att nå. Detta gäller även internationellt, eftersom penningtvättslagstiftningen ser relativt lik ut världen över och därför är lätt att samarbeta om. Utmaningen i utredningarna är att fokusera på vad som krävs till exempel för att det ska vara fråga om brottslig verksamhet eller ett klandervärt risktagande och vad för bevisning som är relevant. Ny strategi och handlingsplan Mot bakgrund av de utmaningar som finns med att utreda penningtvättsbrott har myndigheten under 2017 tagit fram en strategi och en handlingsplan för utredning och lagföring gällande näringspenningtvätt och penningtvättsbrott i näringsverksamhet. Strategin innehåller bland annat mål om ökad användning av brotten penningtvätt och näringspenningtvätt. I syfte att uppfylla de strategiska målen har fyra utvecklingsområden identifierats; metodstöd, utbildning och erfarenhetsutbyte, nätverk inom myndigheten med särskild kompetens samt samverkan internt och med andra myndigheter. Positiva effekter av FATF granskningen Sverige ingår i den internationella organisationen Financial Action Task Force (FATF). Det innebär att Sverige har åtagit sig att efterleva FATF:s 40 rekommendationer som utgör internationella standarder för hur penningtvätt och finansiering av terrorism ska bekämpas på ett effektivt sätt. Det betyder också att Sverige har åtagit sig att regelbundet genomgå granskningar av landets system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Sverige ingick i den s.k. fjärde granskningsrundan, vilken har pågått i flera år och avslutades i februari Ekobrottsmyndigheten var en av de myndigheter som bidrog i det arbete som utvärderingen krävde. FATF gav Sverige beröm på en rad områden. Utredning och lagföring av finansiering av terrorism är highly effective. Penningtvättsbekämpningen anses bra och brottsvinster beslagtas effektivt. FATF identifierade också vissa utvecklingsområden bland annat när det gäller statistik och att hitta de större penningtvättsbrotten. Myndighetens arbete med att ta fram en strategi och handlingsplan gällande penningtvättsbrott, de särskilt prioriterade brottsområdena och myndighetens internationella arbete, går i linje med att utveckla de områden där FATF såg möjligheter till förbättringar. Myndigheter i gemensam kamp mot finansiering av terrorism Finansiella transaktioner i våldsbejakande extremistiska miljöer kan utgöra finansiering av terrorism eller vara ett sätt att med ekonomiska medel främja olika extremistiska rörelsers budskap. Ekobrottsmyndigheten har inget uttalat uppdrag att utreda och lagföra terroristbrott eller finansiering av terrorism, men i den verksamhet Ekobrottsmyndigheten bedriver kan den ekonomiska brottslighet som utreds ha kopplingar till våldsbejakande extremism. I syfte att förebygga, förhindra och försvåra terrorism samverkar Ekobrottsmyndigheten med andra myndigheter operativt och byter erfarenheter. Ekobrottsmyndigheten har under 2017 tagit initiativ till att öka samverkan ytterligare i syfte att effektivisera utredningar med kopplingar till våldsbejakande extremism samt för att utveckla metoder i dessa utredningar. Ekobrottsmyndigheten ingår även i Samverkansrådet mot terrorism som leds av Säkerhetspolisen. Särskild redovisning enligt regleringsbrev 3 Ekobrottsmyndigheten ska enligt regleringsbrevet särskilt redovisa uppgifter om handläggning av brott enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, samt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Under 2017 har ingen handläggning förekommit enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Redovisning av handläggning enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri återfinns i tabellerna 9-12 i Tabellredovisning. Det kan bland annat konstateras att antalet beslut om åtal och beslag har ökat väsentligt Under året har myndigheten avslutat ett ärende med dispositionsförbud. I ärendet upphävdes beslutet om dispositionsförbud. 3 Underlag till detta avsnitt återfinns i tabellerna 9-12 i Tabellredovisning. 22

23 Brott mot skatte- och pensionssystemen Förstärkta insatser skattebrott Ekobrottsmyndighetens regleringsbrev 2017: Ekobrottsmyndigheten ska i årsredovisningarna för redovisa hur myndigheten har arbetat, både på egen hand och i samverkan med Skatteverket, för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden samt vilka effekter vidtagna åtgärder har fått. Vidare ska Ekobrottsmyndigheten redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan med Skatteverket på detta område Extra medel användes för Panama Papers De extra medel som 2017 tilldelades Ekobrottsmyndigheten (10 mnkr) har till största del använts för att förstärka myndighetens resurser i Stockholm samt att finansiera utredningar inom ramen för Panama Papers-läckan. Anmälningarna om skattebrott har över tid ökat betydligt i Stockholm, eftersom det är där majoriteten av de större företagen i Sverige har sitt säte. Myndighetens resurser har därmed bättre anpassats till det faktiska inflödet av anmälningar. På så sätt ökar förutsättningarna att bedriva ett offensivt och effektivt arbete mot misstänkt brottslighet. Anmälningarna från Skatteverket är av avgörande betydelse för Ekobrottsmyndighetens verksamhet, liksom utredningsbiträde från Skatteverkets skattebrottsenheter. Samverkan med Skatteverket är en självklar del i myndighetens arbetssätt, både på strategisk och på operativ nivå. Panama Papers-läckan har lett till en särskild satsning mot internationell skatteflykt. Satsningen innefattar utredningar rörande svenska personer som använt sig av offshorebolag med koppling till Panama eller andra skatteparadis för vad som misstänks vara internationella skatteflyktsupplägg. I dessa utredningar samverkar Ekobrottsmyndigheten nära med Skatteverkets skattebrottsenhet och riksinsatsen Utlandstransaktioner. Vid utgången av 2017 hade 15 ärenden påbörjats vid myndigheten med anledning av Panama Papers-läckan, varav ett ärende hittills gått till åtal. Utredningarna innehåller många utmaningar. En utmaning är att stora delar av bevisningen finns utomlands. Det ställer krav på samverkan med berörda länder, däribland Panama, för att inhämta bevisning. En förhoppning är dock att Panama, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, ska kunna bistå i utredningarna inom ramen för internationella rättshjälpsförfaranden. En annan utmaning är att skattelagstiftningen rörande internationella förhållanden är komplicerad och att utrymmet för rättsliga invändningar är betydande. Exempel på insatser som lett till effektivare brottsbekämpning Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket har inom ramen för RUBICON genomfört en försöksverksamhet som syftat till att med snabbare handläggning kunna försätta målvaktsbolag som systematiskt använts som verktyg för ekonomisk brottslighet i konkurs i ett tidigare skede än annars skulle skett. Målsättningen har varit att genom en snabbare handläggning kunna förhindra fortsatt ekonomisk brottslighet och förbättra förutsättningarna för konkursförvaltarnas konkursarbete och brottsefterforskning. Ekobrottsmyndigheten har vidare, i samverkan med Skatteverket, påbörjat ett arbete med ett metodstöd som ska kunna användas i brottsutredningar som gäller skattebrott som grundar sig på mervärdesskatt inom EU, även kallade MTIC frauds. Brottsligheten är generellt komplex att utreda, bland annat eftersom brottsuppläggen involverar flera olika bolagskonstellationer och länder. Arbetet med ett utvecklat metodstöd innefattar bl.a. kartläggning av brottsupplägg, ta fram förslag på utredningsmetodik samt en praxisgenomgång med rättsfallsreferat, i syfte att effektivisera arbetsprocessen. Redovisning av åtgärder som vidtagits för att utveckla samverkan Det finns en rad permanenta samverkansfora mellan Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Under året har samverkan på ytterligare ett område formaliserats, ett forum har inrättats avseende brottförebyggande arbete. Syftet är bland annat att utbyta information om planerade inriktningar och aktiviteter. Vidare finns sedan tidigare ett samarbete på utbildningsområdet, bl.a. sker ett kontinuerligt utbyte av föreläsare och utbildningsmaterial mellan myndigheterna. Det har också gjorts ytterligare insatser för att underlätta och stärka samverkan mellan myndigheterna, däribland en överenskommelse om en samverkansstruktur. Den innehåller bland annat vägledning i sekretessfrågan, vilket inte sällan utgör ett hinder i utredningarna och därmed också utgör ett hinder för samverkan i dess fulla potential. Se även sida 39. Bekämpning av punktskattebrott Hösten 2017 slutredovisades regeringsuppdraget (Fi 2015/05353/s3) avseende illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Uppdraget gavs till Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Polismyndigheten. Tullverket och Ekobrottsmyndigheten har ansvarat för uppdraget. En viktig framgångsfaktor var myndigheternas gemensamma prioriteringar och samordnade insatser. Uppdraget som bedrevs med relativt begränsade resurser, bedöms i sin helhet som framgångsrikt. 23

24 Det tydligaste resultatet av arbetet var insatserna mot de så kallade spritbussarna. Myndigheten har dessutom drivit en mycket omfattande förundersökning mot ett av bussbolagen. I samband med att regeringsuppdraget redovisades lämnades också ett antal förslag på förändringar i gällande lagstiftning för att öka möjligheterna att effektivt bekämpa punktskattebrottsligheten. För Ekobrottsmyndighetens del är det främst möjligheten att i underrättelseverksamheten få tillgång till den så kallade inhämtningslagen 4 som skulle kunna ge betydande effektivitetsvinster. Punktskattebrottsligheten bedöms vara en stor inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Främst upptäcks fusk inom områdena tobak, olja och alkohol. Tobaksområdet är särskilt komplicerat då rättsläget avseende rökbar tobak, ibland kallad råtobak, i vissa delar upplevs som oklart. Bedömningen är att stora mängder rökbar tobak tas in i landet och sedan säljs utan att punktskatt betalas. Flera skatteärenden hanteras och har hanterats i förvaltningsdomstolarna och har i något fall även överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Det sker ständiga modusförändringar och produktutveckling inom området, vilket kräver omfattande underrättelse- och omvärldsbevakning. Inom tobaksområdet har det sedan flera år pågått myndighetssamverkan mellan Tullverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Myndigheterna har för avsikt att utveckla samverkan till att beröra fler punktskatteområden. Även den tillslags- och beredskapsorganisation som har krävts har slukat stora personella resurser, vilket bland annat har motiverats av misstankar om att det funnits stora brottsvinster att hämta. Under 2017 gjordes flera tillslag för att säkra bevis. Därefter har många förhör hållits. Brottsvinster för mångmiljonbelopp har säkrats genom kvarstad. I ärendet Falcon Funds frystes tillgångar för 830 miljoner kronor i november. I Allra uppgick kvarstaden inledningsvis till 242 miljoner kronor. Så många sparare, så mycket pengar I premiepensionsärendet Falcon Funds rörde det sig om cirka pensionssparares premiepensionskapital, med ett uppskattat fondvärde på omkring 2,4 miljarder kronor. I ärendet rörande Allra berördes cirka premiepensionssparare som hade hela eller delar av sin premiepension placerad i bolagets fonder. Vid tidpunkten för anmälan uppgick värdet till cirka 16 miljarder kronor. Allras fonder togs sedermera över av Ålandsbanken. Vad gäller Falcon Funds har det som är kvar av berörda sparares premiepensionskapital flyttats till det statliga förvalsalternativet inom premiepensionen, AP7 Såfa. Dock saknas alltjämt i storleksordningen 800 miljoner kronor av spararnas pensionspengar. Källa: Pensionsmyndigheten Ekobrottslighet inom premiepensionsförvaltning utreds Från hösten 2016 har anmälningar inkommit till Ekobrottsmyndigheten avseende misstänkt brottslighet i fondbolag som förvaltar premiepensionspengar på Pensionsmyndighetens fondtorg. Dessa omfattande utredningar av brott som misstänks ha begåtts mot pensionsspararna, och ytterst mot en viktig del av välfärdssystemet, är en ny utmaning för Ekobrottsmyndigheten. År 2017 kom de nya och högt prioriterade pensionsärendena inom det allmänna pensionssystemets valbara del, premiepensionen, att ta stora resurser i anspråk. Det har varit en omfattande insats som har haft stor påverkan på Ekobrottsmyndighetens verksamhet och operativa förmåga nationellt. Annan löpande verksamhet, till exempel utredningen av mellanstora ärenden, har påverkats och utredningar har försenats. Ekobrottsmyndigheten utreder PPM-ärendena i olika utredningsteam. Hösten 2017 arbetade fler än 30 personer på olika ekobrottskammare heltid med ärendena. Ekobrottsmyndigheten har huvudansvaret för det övergripande projektet där underrättelsearbete, pågående förundersökningar och resurser samordnas. En trygg finansmarknad Ekobrottsmyndighetens regleringsbrev 2017: Marknadsmissbruk Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndighetens samarbete med Finansinspektionen har utformats för att underlätta utredningar om marknadsmissbruk i enlighet med den nya regleringen om marknadsmissbruk som träder i kraft under Myndigheten ska lämna en bedömning av hur åtgärderna har bidragit till att underlätta utredningar om marknadsmissbruk samt vilka effekter arbetet har fått när det gäller utredning och lagföring. 4 Lag (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. 24

25 En väl fungerande värdepappersmarknad förutsätter att de som handlar på marknaden känner förtroende för den. Om handeln präglas av manipulationer och insiderhandel väljer investerare andra marknader. När bolagen inte får tillräcklig tillgång till kapital hindras de från att växa. Detta påverkar i sin tur sysselsättning och skatteintäkter. Kommuners, institutioners och hushållens eget sparande, liksom pensionssparandet, är också beroende av att investerare kan lita på marknadskurserna. Vidare förutsätts att alla de som handlar på marknaden har tillgång till samma information. Ekobrottsmyndighetens uppgift är att utreda och lagföra marknadsmissbruksbrott med utgångspunkt i EU:s rättsakter tillsammans med svensk lagstiftning. Syftet är att förbättra investerarens skydd och därigenom skydda förtroendet för finansmarknaden med utgångspunkt i EU:s rättsakter tillsammans med svensk lagstiftning. Ekobrottsmyndigheten hanterar huvusakligen brottstyperna insiderbrott och marknadsmanipulation. Insiderbrottet utgörs av att någon som har icke-offentliggjord information handlar utifrån informationen, ger råd till någon annan att handla utifrån information eller röjer informationen till någon obehörig. Marknadsmanipulation utgörs av att en eller flera aktörer på olika sätt, genom handel och/eller informationsgivning, påverkar pris eller andra villkor för ett finansiellt instrument. Båda brottstyperna är vanligen komplicerade att utreda och kräver ofta omfattande utredningsinsatser och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från andra länder. Genom specialisering, vidareutveckling av kompetens och arbetsformer, har Ekobrottsmyndigheten effektiviserat hanteringen av dessa brott. Ny lagstiftning om hur marknadsmissbruk ska hanteras trädde i kraft under året. Den innebär att det numera är Finansinspektionen som utreder och beslutar i ärenden som rör insiderbrott och marknadsmanipulationer som inte har begåtts uppsåtligen eller som bedöms som ringa brott. Ekobrottsmyndigheten ska hantera ärenden som rör den mer komplicerade och allvarliga brottsligheten. Effekten av den nya lagstiftningen har blivit ett kraftigt minskat inflöde av anmälningar rörande marknadsmanipulationer till myndigheten. Samtidigt syns en kraftig ökning av antalet anmälningar rörande insiderbrott, vilken till stor del antas bero på att det skett en ökning av antalet noterade bolag vid marknadsplatserna. Den nya lagstiftningen har medfört ett fördjupat samarbete med Finansinspektionen. Bland annat har det skapats en arbetsgrupp som tittar på gränsdragningen ringa respektive normalgraden av ett ärende i nära dialog med Ekobrottsmyndigheten. Kompetensutbyte har skett i form av praktik på respektive myndighet och en dialog har inletts rörande i vilka situationer det kan bli aktuellt för Ekobrottsmyndigheten att begära biträde av Finansinspektionen. Framgent kommer den nya lagstiftningen kräva en viss ökad arbetsinsats och analys av Ekobrottsmyndigheten. Utöver det fördjupade samarbete med Finansinspektionen som tillkommit genom den nya lagstiftningen hålls gemensamma möten med Finansinspektionen och marknadsplatserna som ett led i att nya hitta effektiva sätt att stävja marknadsmissbruk. Även på operativ nivå Effekten av den nya lagstiftningen har blivit ett kraftigt minskat inflöde av anmälningar rörande marknadsmanipulationer till myndigheten. hålls samverkansmöten i syfte att effektivisera samarbetet och förenkla kommunikationen mellan myndigheterna. Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen har lett till att båda parter i ett tidigt skede kan avgöra var ett ärende ska hanteras och inte lägga resurser på utredningar som inte kommer att leda till lagföring. En stor fördel, både vad gäller kompetenshöjning och effektivitet, förväntas ligga i de fall Finansinspektionen biträder Ekobrottsmyndigheten i utredningar. Biträde kan bland annat avse analyser av handelsmönster, underlag för beräkning av sanktionsavgifter och med bedömningar av vid vilken tidpunkt insiderinformation har uppstått. Under 2017 har sammanlagt 245 anmälningar om misstänkt insiderbrottslighet inkommit till Ekobrottsmyndighetens särskilda finansmarknadskammare. Det är en ökning med 56 procent jämfört med föregående år. Antalet anmälningar avseende marknadsmanipulation har under samma period minskat från 112 (2016) till 67 (2017). Antalet stämningsansökningar avseende marknadsmanipulation har minskat från nio stycken 2016 till fem stycken Samtidigt har stämningsansökningar avseende insiderbrott ökat från fyra stycken 2016 till sex stycken Finansmarknadskammaren har under 2017 haft flera medialt uppmärksammade framgångar i domstol avseende insiderbrottslighet och detta bedöms ha en viktig allmänpreventiv effekt för aktörerna på de finansiella marknaderna. 25

26 Internationellt arbete Myndigheten har sedan några år placerat en representant vid Eurojust, EU-medlemsstaternas samarbetsorganisation för gränsöverskridande brottslighet. Det skapar goda förutsättningar att få rättslig hjälp i operativa ärenden samt att följa utvecklingen utanför landets gränser. Vidare finns inom myndigheten en utvecklad organisation med ett antal internationella kontaktåklagare i den operativa verksamheten. Nedan redovisas antalet inkomna och utgående rättshjälpsansökningar. Myndigheten hanterar ett drygt hundratal sådana ärenden om året, varav omkring hälften är inkommande och hälften är utgående. brottsvinster inom EU. Nedan redovisas antalet inkomna och utgående förfrågningar genom ARO. Tabell 2. Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO. Antal förfrågningar ARO Inkomna Utgående Totalt Källa: EBM ARO Tabell 1. Antal inkommande och utgående rättshjälpsansökningar. Antal rättshjälpsansökningar Inkomna Utgående Totalt Källa: Cåsa Myndigheten medverkar aktivt i CARIN, ARO, EJN och ALEFA Camden Asset Recovery Inter Agency Network, CARIN, är ett internationellt nätverk för brottsutbyte. Genom CARIN kan medlemmarna skicka förfrågningar om tillgångar och bolagsförhållanden inom i stort sett hela världen. Sverige har två kontaktpunkter varav en från Ekobrottsmyndigheten och en från Polismyndigheten. Sverige har under 2017 varit ordförande för nätverket. I oktober höll Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Polisen årsmötet för CARIN. Under dagarna kom närmare 200 gäster från 60 länder för att utbyta kunskap och knyta kontakter. Mötet har till största delen finansierats genom bidrag från Europeiska kommissionen. Utifrån de diskussioner som fördes vid årsmötet kommer styrgruppen att lämna förslag till rekommendationer till rådet och kommissionen i syfte att ytterligare stärka förmågan att spåra och återföra brottsutbyten internationellt. För att förstärka det internationella samarbetet kring brottsutbyte inom EU har samtliga medlemsstater inrättat funktioner för brottsutbytesfrågor, Asset Recovery Offices (ARO). I Sverige består ARO av två kontaktpunkter från Ekobrottsmyndigheten respektive Finanspolisen. ARO är nationella enheter som utbyter information med varandra för att minska möjligheterna att hantera, tvätta och placera Ekobrottsmyndighetens förfrågningar genom ARO har ökat stadigt de senaste åren utgick 27 förfrågningar från Ekobrottsmyndigheten till ARO och fyra förfrågningar ställdes till Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten medverkar i ARO även på strategisk nivå och medverkar vid två årliga så kallade ARO platform meetings samt vid möten i den undergrupp som bildats för att utbyta best practice om virtuella valutor. Utöver ARO och CARIN har myndigheten varit aktiv i Europeiska Rättsliga Nätverket (EJN), vilket är ett nätverk av kontaktpersoner inom EU som har till uppgift att underlätta straffrättsligt samarbete mellan EU:s medlemsländer. Nätverket är särskilt viktigt för tillämpningen av principen om direkta kontakter mellan behöriga rättsliga myndigheter. Ekobrottsmyndigheten har två kontaktpunkter som deltagit i ett flertal nationella möten. Slutligen har myndigheten ökat sitt engagemang i The Association of Law Enforcement Forensic Accountants, ALEFA. Det är ett informellt nätverk av revisorer inom brottsbekämpande myndigheter i Europa som arbetar med att öka medlemmarnas effektivitet i att utreda ekonomisk brottslighet. Myndigheten är numera en av tre svenska kontaktpunkter i ALEFA och har en representant i styrgruppen. Internationellt bistånd och internationell fredsbefrämjande verksamhet Myndigheten har som ett led i sitt bidrag till internationellt bistånd bland annat anordnat och deltagit vid ett flertal insatser med syfte att sprida kunskap om myndighetens konstruktion och arbetssätt, samt om hur ekonomisk brottslighet bekämpas i Sverige. 26

27 Med en representant vid Eurojust skapas goda förutsättningar för att få rättslig hjälp i operativa ärenden och följa utvecklingen utanför landets gränser. Under 2017 har Ekobrottsmyndigheten bland annat haft en åklagare i Ukraina, som arbetat som sakkunnig inom ramen för den Europeiska unionens rådgivande uppdrag (EUAM). Arbetet syftar till att stärka vissa rättsliga institutioner, bland andra Åklagarmyndigheten och Åklagarakademin i Ukraina, genom strategiska råd och utbildningsinsatser. EU:s policycykel påverkar aktivitet Ekobrottsmyndigheten har, som en av flera svenska myndigheter, varit fortsatt aktiv i det operativa samarbetet inom EU för att bekämpa grov och organiserad brottslighet inom olika prioriterade områden. Myndigheten är sambandscentral, Anti Fraud Coordination Service (AFCOS), gentemot Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf. Vid byrån görs administrativa utredningar vid oegentligheter som påverkar unionens ekonomiska intressen. Myndighetens uppdrag som sambandscentral avser i huvudsak att medverka till genomförandet av Olafs kontroller och inspektioner på plats i operativa ärenden. Under året genomfördes tre olika på-plats-kontroller i Sverige. 27

28 Prestationsområden och processer Brottsförebyggandeprocessen Mål: Vi sprider kunskap för att i samverkan med andra försvåra, hindra och avbryta ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande verksamhet syftar till att minska och begränsa ekonomisk brottslighet och dess skadeverkningar. Verksamheten befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. Under 2017 har myndigheten förstärkt den brottsförebyggande organisationen med fem årsarbetskrafter och tagit ytterligare steg mot ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete, det vill säga att arbetet ska utgå från kunskap om brottslighetens omfattning och orsaker, praktisk erfarenhet och beprövade metoder. Att förebygga ekonomisk brottslighet är en bred samhällsinsats som involverar flera samhällsaktörer. Merparten av det förebyggande arbetet sker därför i samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet inklusive den finansiella sektorn. Under 2017 har myndigheten tagit initiativ till att ytterligare stärka och fördjupa samverkan med Bolagsverket som är en nyckelaktör för att förebygga ekonomisk brottslighet. Ett resultat av den fördjupade samverkan är att Bolagsverket förtydligat informationen som går ut till alla företagare när det är dags att lämna in årsredovisning, så att det nu tydligare framgår att den som lämnar in sin årsredovisning riskerar att begå ett bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten har i analyser av domar mot småföretagare kunnat konstatera att okunskap ofta är bidragande faktor till att brottet begåtts. Att informationen om straffansvaret är tydlig är därför angeläget. Samverkan med Bolagsverket för att förebygga ekobrott kommer att förstärkas ytterligare under kommande år. Bland annat har Ekobrottsmyndigheten under 2017 fattat ett inriktningsbeslut om att under 2018 gå med som partner i den samverkansorganisation som driver webbportalen verksamt.se, där Bolagsverket tillsammans med andra myndigheter samlat information till företagare. Merparten av Ekobrottsmyndighetens förebyggande arbete består i att sprida kunskap om ekonomisk brottslighet för att stärka andra aktörers möjlighet att förebygga ekobrott. Kunskapsspridning sker bland annat genom föreläsningar, utbildningar, seminarier, nyhetsbrev och samverkansmöten. På nationell nivå ingår Ekobrottsmyndigheten i ett tiotal olika samverkansfora där myndigheten bidrar med kunskap och expertis för att förbättra det svenska samhällets samlade förmåga att förebygga ekobrott. På regional nivå drivs en rad olika brottsförebyggande projekt, från samverkan med gruvnäringen i Norrland till förebyggande arbete avseende penningtvätt i söder. I Stockholmsregionen har en branschsatsning initierats för att förebygga svartarbete och osund konkurrens inom byggbranschen medan fokus i den östra regionen är att förebygga ekonomisk brottslighet i samband med infrastruktursatsningen Ostlänken. I Göteborgsregionen ingår Ekobrottsmyndigheten sedan flera år tillbaka i en myndighetsgemensam kommunal satsning mot organiserad brottslighet. Samverkan har under året även initierats med Borås kommun som har startat en liknande avdelning. Under året har Ekobrottsmyndigheten även initierat samverkan med Länsstyrelsernas brottsförebyggande samordnare. Länsstyrelserna är en ny och viktig aktör på den brottsförebyggande arenan. Nedan redovisas kostnaden 5 för myndighetens brottsförebyggandeprocess. I kostnaden ingår uppskattad OH-kostnad 6, det vill säga processens andel av myndighetsgemensamma kostnader för central administration, lokaler, IT etc. Kostnadsutvecklingen speglar myndighetens satsning på brottsförebyggandeprocessen Tabell 3. Kostnad brottsförebyggandeprocessen. År Kostnad (tkr) Källa: Agresso/tidredovisning 5 I Årsredovisning 2015 och 2016 uppskattades kostnaden genom arbetstidsmätning. Från och med 2017 kan myndigheten med hjälp av nytt ekonomisystem redovisa den faktiska kostnaden per process. Förändringen innebär att jämförelser mellan 2017 och tidigare år bör göras med försiktighet. 6 En kostnad á tkr för anordnandet av CARIN konferens 2017 har inte fördelats ut på processerna. Kostnaden är till större delen bidragsfinansierad och är inte heller återkommande. 28

29 Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. Underrättelseprocessen Mål: Grov och pågående ekobrottslighet upptäcks i ett tidigt skede och anmäls. Underrättelseverksamheten avseende ekobrottslighet beställs av Ekobrottsmyndigheten som även bestämmer inriktning, medan verksamheten leds och styrs av Polismyndigheten. På Ekobrottsmyndigheten är det polischefen som verkställer ledning och styrning. Underrättelseverksamhetens uppdrag är att inhämta, bearbeta och analysera information för att upprätta anmälningar i enlighet med Ekobrottsmyndighetens beslutade inriktningar. Under året har underrättelseverksamheten vid myndigheten fortsatt arbetet med att, inom ramen för den nationella inriktningen, bekämpa organiserad brottslighet. Särskilt fokus har legat vid att utveckla förmågan att förebygga och förhindra brottslighet inom områden såsom penningtvätt, momsbedrägerier och punktskattebrott. Samarbeten med andra myndigheter inom rättsväsendet har fortsatt och i vissa fall även fördjupats, till exempel med Polismyndigheten och andra samverkanspartners inom ramen för regionalt- och nationellt underrättelsecenter (RSR). Utöver detta har myndighetens underrättelseinsatser bland annat inriktats mot: Samverkan med Polismyndigheten sker nationellt och regionalt. Framförallt sker ett stort informationsutbyte i arbetet med att bekämpa brottslighet som begås av så kallade strategiska personer. Myndigheten har vidare en bilateral samverkan inom ett flertal områden. Till exempel: Finanspolisen för utbyte av finansiell information. Tullverket, Skatteverket och Skattebrottsenheten för utbyte av information gällande främst punktskattebrott. Skatteverket och Skatteverkets skattebrottsenhet för utbyte av skatteinformation som bidrar till inledande av förundersökningar inom EBM alternativt inledande av revisioner inom Skatteverket. Utbyte av information med Säkerhetspolisen Insatser som initierats och genomförts av underrättelseverksamheten bedöms som framgångsrika och har i många fall bidragit till att uppfylla målen med verksamheten i enlighet med den nationella inriktningen. För att fortsätta utveckla förmågan i underrättelseverksamheten när det gäller att tidigt identifiera och avbryta pågående brottslighet kommer en fortsatt kunskapsuppbyggnad kring brottsupplägg, aktörer och framgångsfaktorer i utredningsarbetet att vara nödvändig. För att sådan kunskap ska kunna överföras till och från utrednings- och brottsförebyggande verksamhet finns det anledning att diskutera gemensamma kunskapsplattformar. Under året har Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN), som utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna, följt upp sin tidigare tillsyn mot underrättelseverksamhetens personuppgiftsbehandling. Ett stort antal åtgärder har gjorts, bland annat en rensning, varefter nya rutiner och strukturer har tagits fram för att åtgärda tidigare brister. Vid SIN:s uppföljning fick underrättelseverksamheten inga anmärkningar. De nya rutinerna som används i dag fungerar bra. Kartläggningsarbete i samband med bedrägerier riktade mot pensionsfonder. Insatser mot regionala brottsfenomen, till exempel alkoholbussarna. Utökad användning av internationella kanaler, bland annat fördjupat samarbete med andra medlemsstater inom Europolsamarbetet. 29

30 Nedan redovisas kostnad 7 och prestationer för underrättelseprocessen. I kostnaden ingår uppskattad OH-kostnad 8, dvs. processens andel av myndighetsgemensamma kostnader för central administration, lokaler, IT etc. Till prestationer räknas rapporter, utlåtanden, sammanställningar, upprättade underrättelseuppslag och anmälningar. Kostnaden för underrättelseprocessen har enligt redovisningen minskat med omkring nio procent. Jämförelser med tidigare år bör dock göras med försiktighet eftersom myndigheten har bytt metod för att fastställa kostnader för sina processer Antalet prestationer har också minskat. En orsak till detta är att prestationer inom underrättelseprocessen som redovisats tidigare år numera är hemliga och inte längre redovisas. Således är inte heller kostnaden per prestation 2017 direkt jämförbar med tidigare år. Tabell 4. Kostnad och prestationer underrättelseprocessen. År Kostnad (tkr) Antal prestationer Kostnad per prestation (tkr) 71,9 44,9 53,2 Källa: Agresso/tidredovisning samt Ekobrottskansliet Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. Registrering av anmälningar och brottsmisstankar i Cåbra sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad, till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ärenden vid Ekobrottsmyndigheten delas in i tre huvudkategorier enligt följande: Mängdärenden: ärenden av enklare beskaffenhet där den effektiva utredningstiden understiger åtta timmar. Dessa ärenden handläggs normalt vid myndighetens särskilda mängdbrottsfunktioner. Projektärenden: ärenden som kräver fler utredningsåtgärder än mängdbrottsärendena, men ändå är av sådan beskaffenhet att de i allt väsentligt kan handläggas i enlighet med förenklade utredningsrutiner. Det kan vara fråga om ärenden som kräver förhör med fyra eller fem personer och där husrannsakan aktualiseras. Även frihetsberövanden kan förekomma. Särskilt krävande ärenden: ärenden som avser komplicerad brottslighet som är svåra att handlägga och därför normalt bör utredas av en utredningsgrupp under ledning av en åklagare. Ärenden med internationella kopplingar, hemliga tvångsmedel eller i samverkan mellan myndigheter räknas i regel hit. Under 2017 har riktlinjerna för kategoriseringen av särskilt krävande ärenden förtydligats. Effekterna av detta på statistiken beskrivs nedan. Utrednings- och lagföringsprocessen Mål: De som begått ekobrott lagförs genom en effektiv och rättssäker process. Den största delen av Ekobrottsmyndighetens verksamhet bedrivs inom kärnprocessen utredning och lagföring. Målet för processen är att de som begått ekonomisk brottslighet ska lagföras genom en effektiv och rättssäker process. Underlagen till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från åklagarväsendets statistikdatalager Cåsa (Centralt system för åklagarväsendets statistik och analys), som i sin tur hämtar uppgifterna från diarieföringssystemet Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). 7 I Årsredovisning 2015 och 2016 uppskattades kostnaden genom arbetstidsmätning. Från och med 2017 kan myndigheten med hjälp av nytt ekonomisystem redovisa den faktiska kostnaden er process. Förändringen innebär att jämförelser mellan 2017 och tidigare år bör göras med försiktighet. 8 En kostnad á tkr för anordnandet av CARIN konferens 2017 har inte fördelats ut på processerna. Kostnaden är till större delen bidragsfinansierad och är inte heller återkommande. 30

31 Särskilt krävande ärenden Nya riktlinjer påverkar EBM:s statistik Under 2017 förtydligades myndighetens interna riktlinjer gällande kategoriseringen av särskilt krävande ärenden och detta har fått vissa effekter på statistiken. Historiskt har det registrerade inflödet av särskilt krävande ärenden varit betydligt lägre än motsvarande mängd avslutade ärenden. Orsaken var att dessa ärenden i stor utsträckning kategoriserades som särskilt krävande först mot slutet av handläggningen (från att tidigare varit kategoriserade som projektärenden). De nya riktlinjerna innebär att särskilt krävande ärenden kategoriseras tidigare i processen och 2017 motsvarar storleken på inflödet i stort sett det antal som avslutas. Översynen har också inneburit att ett större antal pågående ärenden har kategoriserats om, vilket innebär att statistiken över arbetsbalansen (som har ökat väsentligt 2017) ger en mer korrekt bild än tidigare över antalet pågående särskilt krävande ärenden. Den statistik som avser senare delar av ärendehandläggningen har påverkats mindre av de nya riktlinjerna. Exempelvis kan ingen märkbar effekt ses för antalet avslutade ärenden, vilka uppgår till i stort sett samma antal 2017 som tidigare år. På samma sätt är de nya riktlinjernas effekt på lagföringsresultatet 2017 sannolikt små. Inkomna, balanserade och avslutade ärenden inkom sammanlagt ärenden till Ekobrottsmyndigheten. Det är det högsta antalet ärenden för ett enskilt år som hittills registrerats vid myndigheten. Jämfört med 2016 har ärendeinflödet ökat med nära ärenden, vilket motsvarar en ökning med drygt 22 procent. Ökningen beror i huvudsak på ett stort antal anmälningar om försenade årsredovisningar under Antalet avslutade ärenden har också ökat, men inte i samma utsträckning som inflödet. Detta har fått till följd att antalet ärenden i balans har ökat. Antalet ärenden i så kallad arbetsbalans (främst ärenden med pågående förundersökning) har ökat med 370 ärenden under 2017, vilket motsvarar en ökning med drygt 16 procent. Antalet ärenden i så kallad domstolsbalans (ärenden med pågående åtal i domstol) har ökat med 55 ärenden, en ökning med drygt 15 procent. Ökningen av domstolsbalansen beror i huvudsak på den ovan nämnda ökningen av anmälda försenade årsredovisningar. Inkomna och beslutade brottsmisstankar 10 Antalet inkomna brottsmisstankar uppgår 2017 till totalt stycken, vilket motsvarar en ökning med knappt fyra procent jämfört med föregående år. Antalet beslutade brottsmisstankar har ökat med knappt fem procent och uppgår 2017 till nära stycken. Inflödet av brottsmisstankar redovisas också fördelat på brottskategori. Det kan noteras att antalet inkomna brottsmisstankar har ökat särskilt mycket för brottskategorier som Ekobrottsmyndigheten normalt inte handlägger. Bland annat har inflödet av brottsmisstankar avseende bedrägeri och bidragsbrott ökat väsentligt. En orsak till detta är att dessa brott kan ingå i de ärenden Ekobrottsmyndigheten utreder i samverkan med andra myndigheter. Genomströmningstid och balansålder 11 Ekobrottsmyndigheten redovisar handläggningstiden för de brottsmisstankar som beslutas under året vid myndigheten (genomströmningstid), samt åldern på ej beslutade brottsmisstankar i arbetsbalans (balansålder). Måtten bör granskas tillsammans för att få en helhetsbild av handläggningstiderna. Bägge måtten redovisas i antal dagar, som medelvärde och median. Under 2017 har genomströmningstiden för beslutade brottsmisstankar totalt sett ökat väsentligt vid myndigheten, vilket innebär att beslut har fattats på äldre brottsmisstankar i högre utsträckning än tidigare. Detta är positivt i bemärkelsen att myndighetens ambition är att prioritera handläggningen av äldre ärenden. Åldern på brottsmisstankar som väntar på beslut, den så kallade balansåldern, har som helhet minskat något i genomsnitt, men medianen har ökat. Detta indikerar att det framför allt är de äldsta brottsmisstankarna som har minskat i ålder, medan åldern för de större volymerna tvärtom har ökat något. Bilden bekräftas av att balansåldern har minskat för myndighetens särskilt krävande ärenden, men ökat för projektärenden. Utvecklingen visar att myndighetens prioritering av de särskilt krävande ärendena har gett resultat, men samtidigt har detta fått konsekvenser i form av längre handläggningstider för de större volymerna av framför allt projektärenden. Lagföring 12 Med begreppet lagföring avses beslut om åtal, åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande. Ekobrottsmyndigheten redovisar antalet personer samt antalet brottsmisstankar med sådana beslut lagfördes sammanlagt personer och brottsmisstankar. Jämfört med 2016 har antalet lagförda personer minskat med 162 personer, eller lite drygt åtta procent. Samtidigt har antalet lagförda brottsmisstankar ökat med stycken, eller närmare 35 procent. Antalet lagförda personer har alltså minskat något, samtidigt som antalet lagförda brottsmisstankar har ökat väsentligt. Utvecklingen är en effekt av att myndigheten prioriterar arbetet mot den grövsta brottsligheten. 9 Underlag till detta avsnitt återfinns i tabellerna i Tabellredovisning. 10 Underlag till detta avsnitt återfinns i tabellerna i Tabellredovisning. 11 Underlag till detta avsnitt återfinns i tabellerna i Tabellredovisning. 12 Underlag till detta avsnitt återfinns i tabellerna i Tabellredovisning. 31

32 En trend som bekräftar denna utveckling är att antalet brottsmisstankar för vilka strafföreläggande utfärdats har minskat med 30 procent, samtidigt som antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut har ökat med drygt 60 procent. Antalet åtalsbeslut har dessutom ökat särskilt mycket för brottsmisstankar avseende grova skattebrott, penningtvätt och bedrägeri. I myndighetens särskilt krävande ärenden fattades lagföringsbeslut på drygt brottsmisstankar avseende sammanlagt 260 misstänkta personer, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år 13. Från och med årsredovisningen 2017 redovisas också antalet lagförda personer uppdelat på kön. Av totalt lagförda personer 2017 var 266 kvinnor och män. Också lagföringsandelen redovisas uppdelat på kön lagfördes ca 15 procent av de kvinnor som misstänktes för brott. För misstänkta män var andelen något högre, cirka 19 procent. Tillgångsinriktad brottsbekämpning Ekobrottsmyndighetens instruktion: Myndigheten ska arbeta för att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet. Ny handbok om brottsutbyte I handboken, som tagits fram i samarbete mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, beskrivs åklagarens rättsliga möjligheter och metoder för att angripa, utreda och säkra tillgångar och vinning av brott. För att ha möjlighet att säkra tillgångar måste åklagaren i ett tidigt skede pröva om det finns rättsliga möjligheter att angripa brottsvinster och tillgångar för att eventuellt fatta beslut om en så kallad tillgångsutredning och därefter överväga om egendom ska säkras, till exempel genom kvarstad. Handboken ersätter ett flertal olika styrdokument och ger på så sätt en tydligare överblick och vägledning kring regler och praxis på området. Utökad användning av företagsbot 14 Under 2017 slutfördes en intern granskning av domar där företagsbot prövats. Genom granskningen drogs slutsatsen att reglerna om företagsbot inte tillämpas enhetligt vid myndigheten samt att företagsbot kan framställas i flera fall än i dag. Av den anledningen togs en rutin fram som bland annat behandlar företagsbot. Rutinen har sammantaget lett till en stor ökning av antalet yrkade företagsbot vid myndigheten. Av tabell 32 framgår att antalet yrkanden om företagsbot har ökat från 31 yrkanden 2016 till 281 yrkanden Även de yrkade beloppen har ökat markant jämfört med tidigare år. Det förklaras bland annat av ett antal stora kvarstadsyrkanden som gjorts i samband med utredningarna som föranletts av anmälningar om oegentligheter i fondbolag. Antalet yrkanden (och beloppen) är ett mått på volymen aktiviteter som myndigheten genomfört i syfte att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet. Ekobrottsmyndigheten registrerar sedan 2015 även uppgifter om när myndighetens insatser bidragit till att andra myndigheter kunnat säkra tillgångar. De återförda tillgångarna genom myndighetens samverkansinsatser uppgick 2015 respektive 2016 till ett värde av cirka 64 miljoner kronor. För 2017 uppgick värdet till 19 miljoner kronor. Prestationer och kostnader, utredning och lagföring Nedan redovisas kostnad 15 och prestation för utrednings- och lagföringsprocessen. I kostnaden ingår uppskattad OH-kostnad 16, dvs. processens andel av myndighetsgemensamma kostnader för central administration, lokaler, IT etcetera. Myndighetens kostnader 2017 för verksamhetsområde utredning och lagföring beräknas totalt ha ökat med omkring 23 mnkr, eller ca fyra procent. Kostnaden för myndighetens särskilt krävande ärenden har ökat med 5 miljoner kronor och kostnadsandelen för dessa ärenden är drygt 40 procent av de totala kostnaderna för utrednings-och lagföringsprocessen, en nivå som etablerades Kostnaden för handläggningen av projektärenden har enligt redovisningen ökat med 24 miljoner kronor och kostnaden för mängdärenden har minskat med 5 miljoner kronor. Detta resultat är något förvånande, då verksamhetsresultaten snarare indikerar det motsatta. Det finns ett antal faktorer som kan förklara utfallet. För det första har myndigheten bytt metod för att uppskatta kostnader 2017, vilket gör att jämförelser mot tidigare år bör göras med försiktighet. Detta gäller särskilt prestationsområdet mängdärenden, som utgör en relativt liten andel av den totala kostnaden för utrednings- och lagföringsprocessen och därmed är känslig för förändrade redovisningsprinciper. 13 Under 2017 förtydligades riktlinjerna för ärendekategoriseringen av särskilt krävande ärenden vid myndigheten. Detta kan ha påverkat lagföringsresultatet i särskilt krävande ärenden. Det är dock myndighetens uppfattning att denna effekt är begränsad. 14 Underlag till detta avsnitt återfinns i tabellerna i Tabellredovisning. 15 I Årsredovisning 2015 och 2016 uppskattades kostnaden genom arbetstidsmätning. Från och med 2017 kan myndigheten med hjälp av nytt ekonomisystem redovisa den faktiska kostnaden per process. Kostnaden för särskilt krävande ärenden uppskattas däremot fortfarande genom arbetstidsmätning. Förändringen innebär att jämförelser mellan 2017 och tidigare år bör göras med försiktighet. 16 En kostnad á tkr för anordnandet av CARIN konferens 2017 har inte fördelats ut på processerna. Kostnaden är till större delen bidragsfinansierad och är inte heller återkommande. 32

33 Av totalt lagförda personer 2017 var 266 kvinnor och män. Också lagföringsandelen redovisas uppdelat på kön lagfördes ca 15 procent av de kvinnor som misstänktes för brott. För misstänkta män var andelen något högre, cirka 19 procent. Bakom den relativt stora ökningen av kostnaderna för projektärenden ser myndigheten främst två tänkbara förklaringar. Dels är det sannolikt att en del av kostnaden som redovisats på projektärenden i själva verket avser särskilt krävande ärenden. Detta beror på att tidredovisningen för särskilt krävande ärenden ägde rum i september, medan ett större antal projektärenden kategoriserades om till särskilt krävande ärenden senare under hösten (se avsnitt ovan om nya riktlinjer för kategorisering av särskilt krävande ärenden). Den andra faktorn bakom kostnadsökningen för projektärenden är sannolikt den provisoriska IT-lösning för utredningsmaterial som infördes i den operativa verksamheten under september Både övergången till från ett system till ett annat, och det nya systemets begränsade funktionalitet i sig, bedöms ha medfört betydande effektivitetsförluster och kostnader i utredningsverksamheten. Tabell 5. Kostnad per prestationsområde, utrednings- och lagföringsprocessen. Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad (tkr) per prestations område Prestationsområde Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Summa Nedan redovisas kostnaden per prestation för utrednings- och lagföringsprocessen. Myndigheten har valt att använda beslutade brottsmisstankar som mått på prestation avseende utredning och lagföring. Volymen beslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. Tabell 6. Kostnad per prestation, utrednings- och lagföringsprocessen. Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad (tkr) per beslutad brottsmisstanke Prestationsområde Mängdärenden 4,6 5,4 4,3 Projektärenden 11,6 9,4 10,2 Särskilt krävande ärenden 21,5 38,7 28,6 Genomsnitt samtliga ärenden 12,5 12,7 11,3 Källa: Agresso/tidredovisning samt Sebra Den genomsnittliga kostnaden 2017 per beslutad brottsmisstanke i samtliga ärenden är i stort oförändrad jämfört med Kostnaden per beslutad brottsmisstanke i särskilt krävande ärenden har minskat betydligt och detta är en effekt av att antalet beslutade brottsmisstankar i dessa ärenden har ökat kraftigt Källa: Agresso/tidredovisning Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. 33

34 Arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar IT-infrastruktur kommer att vara mycket högt prioriterat under kommande år. 34

35 Styrning och stöd Digital verksamhetsutveckling I början av 2017 tog Ekobrottsmyndigheten ett viktigt steg för att framtidssäkra verksamheten. Efter en bred process som involverat ett stort antal medarbetare och chefer runt om i landet antog myndigheten två långsiktiga strategier: en för IT-utveckling och en för digital verksamhetsutveckling. Den senare delen lyfter frågor som handlar om arbetssätt, kompetens och styrning viktiga förutsättningar för att kunna få till ett bättre IT-stöd. Nya strategier för IT och digital verksamhetsutveckling I strategin för digital verksamhetsutveckling fastslogs ett antal styrande principer, bland annat att IT- och verksamhetsutveckling ska ske integrerat och att myndigheten för prioriterade områden som utredningsanalys och IT-forensik ska välja digitala lösningar i framkant. Ytterligare en viktig princip handlar om säker och effektiv informationshantering. Utgångspunkten i den digitala verksamhetsutvecklingen ska vara en väl avvägd balans mellan effektivitet, legala krav, säkerhetskrav och identifierade risker. Vid vägval måste dock informationssäkerheten väga tyngst. Utvecklingsprojekt för att möta verksamhetens behov Kopplat till IT-strategin och strategin för digital verksamhetsutveckling finns ett stort antal föreslagna utvecklingsprojekt, varav flera har bedrivits under Två av de viktigaste projekten har handlat om arbetssätt och IT-stöd för utredningsanalys och IT-forensik. Båda dessa områden är kritiska framgångsfaktorer för att myndigheten ska kunna möta de utmaningar som följer av de ökade informationsmängderna i de stora ärendena. Ekobrottsmyndigheten lägger nära hälften av de operativa resurserna varje år på de knappt 200 ärenden som avser den grövsta ekonomiska brottsligheten. En viktig bidragande faktor till att de största ärendena tar allt mer tid att utreda är de ökade informationsmängderna i varje ärende. Det är inte ovanligt att ett större ärende omfattar ett tiotal misstänkta i ett 20-tal olika bolag och utredningsåtgärder i flera olika länder. I så gott som alla ärenden av denna typ tas ett mycket stort antal hårddiskar, läsplattor och mobiltelefoner i beslag. Att Ekobrottsmyndigheten har effektiva arbetssätt och IT-stöd för att bearbeta och analysera dessa omfattande informationsmängder digitalt är därför väsentligt. Samverkan med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kring IT Som åklagarmyndighet med en polisiär utredningsverksamhet är Ekobrottsmyndigheten beroende av en god och nära samverkan med Polis- och Åklagarmyndigheten i IT-frågor. Under 2017 har också samarbetet blivit tätare och mer strukturerat när det gäller att identifiera verksamhetens behov av utveckling i de viktigaste verksamhetsstöden DurTvå (polisens utredningsstöd) och Cåbra (åklagarväsendets ärendehanteringssystem). En grundläggande utmaning för Ekobrottsmyndigheten i digitaliseringsarbetet handlar om balansen mellan IT-stöd som myndigheten själva äger och därmed självständigt styr utvecklingen av och samarbete med Polis- och Åklagarmyndigheten. Under hösten 2017 fattade Åklagarmyndigheten ett beslut som innebar att en stor del av Ekobrottsmyndighetens utredningsinformation som tidigare lagrats och bearbetats i Åklagarmyndighetens IT-miljö behövde föras över till en ny, tillfällig utredningsmiljö som Ekobrottsmyndigheten själva äger. Överföringen av utredningsinformation har varit kostsam, resurs- och tidskrävande samt inneburit att annan digital verksamhetsutveckling fått prioriteras ned. Ett antal av de aktiviteter som identifierats inom ramen för IT-strategin och strategin för digital verksamhetsutveckling har under hösten fått pausas. Det tillfälliga utredningsnätet har också påverkat arbetsmiljön för många medarbetare på myndigheten negativt, eftersom det för många innebär att man nu har tre olika datorer på sitt skrivbord. Vidare har den tillfälliga utredningsmiljön fått kännbara konsekvenser på det operativa utredningsarbetet i form av manuellt merarbete, och därmed ett relativt stort produktionsbortfall. Arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar IT-infrastruktur kommer att vara mycket högt prioriterat under kommande år. För att säkerställa IT-säkerheten, rättssäkerheten och effektiviteten i ekobrottsbekämpningen även framöver kommer Ekobrottsmyndigheten behöva göra ett antal nödvändiga investeringar i ny teknik. Digitalisering i rättskedjan (RIF) Ekobrottsmyndigheten deltar i samarbetet inom rättsväsendets informationsförsörjning, (RIF) tillsammans med övriga RIF-myndigheter (Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, Rättsmedicinalverket, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet). Myndigheterna har tagit fram en gemensam tidsplan för genomförandet av nästa steg, RIF etapp 2, vilken redovisades till Regeringskansliet i september Myndigheterna har även gjort uppskattningar avseende nyttohemtagningar till följd av ett enhetligt sätt att utbyta information och dokument. 35

36 Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten Ekobrottsmyndighetens regleringsbrev 2017: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten samt för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll. Översyn av ledning och styrning Under 2017 genomfördes en intern översyn av Ekobrottsmyndighetens ledning och styrning av den operativa verksamheten. I slutrapporten presenterades ett antal förslag och beslutsunderlag. Därefter fattades beslut om att inrätta två områdeschefer vid myndigheten, att inrätta en ny kammare i Uppsala samt att tillsätta tre chefsadministratörstjänster i Stockholm. Beslut fattades i juni om att stärka ledningsgruppen ytterligare. Det fanns behov av att ytterligare stärka det operativa perspektivet i ledningsarbetet. Från och med augusti ingår de operativt ansvariga kammarcheferna i myndighetens ledningsgrupp. En ny verksamhetsinriktning Ekobrottsmyndigheten beslutade under hösten en strategisk inriktning för myndighetens verksamhet för kommande treårsperiod, åren Den innehåller fem fokusområden som handlar om att prioritera organiserad och grov ekonomisk brottslighet, att utveckla förmågan att driva stora mål, att ha ett brottsförebyggande perspektiv, att vara en specialistmyndighet i framkant med kompetenta och engagerade medarbetare samt att utveckla effektiva metoder och en god förmåga att arbeta i team. En samlad utvecklingsverksamhet Att utvecklingsarbetet är medarbetardrivet är en central utgångspunkt för Ekobrottsmyndigheten. Under året har myndigheten också tagit steg mot en mer samlad styrning av utvecklingsverksamheten. myndigheten också inrättat en utvecklingsledningsgrupp, där alla beslut om att inleda större centrala utvecklingsprojekt fattas och den samlade utvecklingsplanen följs upp. Kvalitetsfokus och utvärdering av stora ärenden I syfte att stärka rättssäkerheten och kvaliteten samt ge förutsättningar för ett strukturerat lärande i vardagen, har myndigheten beslutat att alla särskilt krävande ärenden från och med halvårsskiftet ska utvärderas. Myndigheten har även tillämpat kollegial utvärdering, så kallad peer review, som fungerar som ett stöd för förundersökningsledaren. Komplicerade ärenden föredras inför en panel av erfarna kolleger, som delar erfarenheter och best practice. Peer review kan genomföras vid olika tidpunkter under ett ärendes gång, till exempel i anslutning till beslut om att inleda förundersökning, i samband med att åtal väcks, vid utformningen av stämningsansökan samt vid eventuellt överklagande. Förutom fokus på kvalitet och rättssäkerhet, är syftet också att bidra till att utredningsresurserna används så effektivt som möjligt. Detta kan ske genom att inriktningen på målet tydliggörs på ett tidigt stadium och att resurserna därmed fokuseras på rätt saker från början. Myndigheten har under året beslutat om försöksverksamhet med peer review på samtliga ekobrottskammare. Digitalisering av ekonomiadministrationen Vad gäller myndighetens digitaliseringsarbete har stora framsteg gjorts när det gäller övergången till elektroniska fakturor. Till följd av ett målmedvetet arbete riktat mot samtliga leverantörer kommer i dag 89 procent av leverantörsfakturorna in elektroniskt via e-faktura. Kontrollen av den finansiella verksamheten har förstärkts ytterligare genom att automatiserade kontrollsteg i fakturahanteringen har införts. Även stora delar av bokföringen har automatiserats i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra redovisningen. Vidare har hanteringen av fakturor digitaliserats genom automatisk granskning och attest av myndighetens samtliga periodiska fakturor utifrån avtalsvillkor och historiska belopp. Dessa utgör 16 procent av myndighetens totala antal fakturor och bidrar till effektivitetsvinster såsom tidsbesparing och säkrare hantering av myndighetens in- och utbetalningar. För att få en mer sammanhållen styrning av utvecklingsverksamheten har myndigheten tagit fram en ny projektmodell och genomfört utbildningar i modellen. Alla större utvecklingsprojekt ingår nu i en sammanhållen utvecklingsplan och bedrivs enligt projektmodellen med tydliga etapper och leveranser, vilket sätter ett större fokus på effekthemtagning och skapar bättre förutsättningar för prioriteringar. För att på ett tydligare sätt hålla ihop styrningen av projekten har 36

37 Rättsutveckling och rättslig styrning Ekobrottsmyndigheten har ett uppdrag 17 att följa och analysera utvecklingen och rättstillämpningen när det gäller ekonomisk brottslighet. Nedan redovisas några av insatserna i det arbetet. För att få en mer sammanhållen styrning av utvecklingsverksamheten har myndigheten tagit fram en ny projektmodell och genomfört utbildningar i modellen. Implementering av den nya dataskyddsreformen Europeiska unionen har enats om en genomgripande dataskyddsreform som ska vara genomförd under våren Reformen omfattar dels en allmän dataskyddsförordning (GDPR), dels ett dataskyddsdirektiv som behandlar dataskyddet vid bland annat brottsbekämpning, lagföring och straffverkställighet. En konsekvens av reformen är att personuppgiftslagen upphävs och en ny lag, brottsdatalagen, blir tillämplig i verksamhet som rör myndighetens operativa verksamhet. Ett aktivt arbete bedrivs för att förbereda myndigheten för den nya lagstiftningen. Bland annat görs en bred översyn för att kartlägga vilka uppgifter som hanteras inom de olika delarna av organisationen. Arbetet fortskrider dessutom med att ta fram en tydligare struktur för dataskyddsombudets ansvarsområden och tillsynsverksamhet, samt för myndighetens information på intranätet och utbildningsverksamhet inom området. Bokföringsbrott och huvudsakskriteriet Bokföringsbrottet utgör en central brottstyp för Ekobrottsmyndighetens utredningsarbete. Huvudsakskriteriet är en förutsättning för att ett bokföringsbrott objektivt sett ska föreligga. Myndigheten har tagit fram en vägledning med tillhörande metodstöd som avser tillämpning av huvudsakskriteriet. Syftet är att kvalitetssäkra bedömningen av huvudsakskriteriet och därigenom öka rättssäkerheten och enhetligheten. Uppdaterad mängdhandbok Ungefär hälften av Ekobrottsmyndighetens ärenden utgörs av enklare ärenden som tar högst åtta timmars utredningstid i anspråk. För att få en effektiv hantering är det centralt med ett enhetligt arbetssätt och rutiner för detta. Myndighetens mängdhandbok, som bland annat beskriver hur inkommande ärenden till myndigheten ska hanteras och fördelas, har reviderats. Företagsbot Myndigheten har under året arbetat med att ensa rättstillämpningen gällande företagsbot i mängdärenden i allmänhet och gällande försenade årsredovisningar i synnerhet. Se vidare sida 32. Tillsyn och överprövningar Överåklagarens kansli ansvarar för myndighetens tillsynsverksamhet. Tillsyn sker på övergripande nivå genom årligen planerade aktiviteter. Tillsyn sker även på individnivå, bland annat efter ansökan av part eller annan intressent i målet kan en åklagares beslut prövas genom så kallad överprövning. Även enskilda kan framföra klagomål med anledning av en åklagares agerande. Den interna kontroll som förekommer beträffande bland annat tvångsmedelsfrågor kan också ge anledning till tillsyn. Den viktigaste övergripande tillsynen sker i samband med den så kallade domsgranskningen och den löpande tillsynen över vissa operativa frågor. Under året har sju tillsynsärenden förekommit där åklagares handläggning har ifrågasatts. Flera av dessa har initierats myndighetsinternt efter att beslut i tvångsmedelssammanhang ifrågasatts. Ett trettiotal överprövningsärenden har handlagts. Samarbete har skett med Åklagarmyndigheten rörande tillsynsfrågor. Samverkan Samverkan med Åklagarmyndigheten Ett flertal möten har hållits på central operativ nivå. En lägesavstämning har skett över hur samverkan på regional och lokal nivå har utvecklats under året. Detta har bland annat lett till en utökad samverkan i operativa ärenden, gemensamma utbildningar för jouråklagare, diskussion om säkerhetsfrågor med mera. Exempel på andra frågor som diskuterats i forumet har varit behov av principer eller riktlinjer avseende hantering av omfattande pågående ärenden när åklagare byter myndighet och frågor som har samband med jour- och beredskap. Samverkan med Åklagarmyndigheten sker också kontinuerligt i arbetsgivarfrågor och utbildningsfrågor. 17 Se Förordning (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. 37

38 38

39 Samverkan med Skatteverket Den regelbundna samverkan på central och lokal nivå, med rikssamordnare och regionala samordnare för brottsanmälningar på Skatteverkets fiskala sida har fortsatt under I syfte att förbättra myndighetens framförhållning och planeringsunderlag har ansvariga för framtagande av Skatteverkets riksplansinsatser bjudits in till Ekobrottsmyndigheten för att ge information till samtliga chefer på myndigheten. Vidare har ett arbete med att analysera kommande kontrollinsatser på Skatteverket inletts. Detta har lett till bättre beredskap för Ekobrottsmyndigheten att ta emot anmälningar. Syftet med samverkan är främst att höja kvaliteten på brottsanmälningar, effektivisera genom att få rutiner med mera på plats, erfarenhetsutbyte och ökad förståelse för varandras verksamheter. Det kan också vara frågan om att lösa konkreta problem som uppstått, exempelvis vid överförandet av strukturerad information mellan myndigheterna. Även samverkan med Skattebrottsenheten vid Skatteverket, SBE, som utreder skattebrott, har fortsatt. Frågor som hanterats har bland annat syftat till att effektivisera granskningen av bokföringen i operativa ärenden och att samordna utbildningsbehov mellan myndigheterna. Ett samarbete har även skett runt en kvalitetsmätning av Skattebrottsenhetens utredningar liksom samverkan i frågor rörande överförandet av strukturerad information mellan myndigheterna. Skattebrottsenheten vid Skatteverket utreder drygt 30 procent av det totala antalet brottsmisstankar som Ekobrottsmyndigheten beslutar att inleda förundersökning på. Utredningarna från SBE håller regelmässigt hög kvalitet och SBE är en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten. Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI) Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet) ska främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. Rådets verksamhet regleras i förordningen (2015:745) om Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen i Sverige. Rådet består av nio myndigheter och Ekobrottsmyndigheten är enligt förordningen ordförande och utgör rådets kansli. SEFI-rådets möten är temabaserade, ofta med externa föreläsare. Teman under 2017 har bland annat varit riskanalysens roll i det bedrägeriförebyggande arbetet och förutsättningar för att hantera en begäran om handräckning från behörig myndighet vid kontroller på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Rådet har även tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en vägledning för en nationell strategi för bedrägeriförebyggande arbete. Ekobrottsmyndigheten ansvarar också för att utreda och lagföra misstankar om bedrägeri mot EU:s finansiella intressen i Sverige. Under 2017 har sju ärenden avseende bedrägeri mot EU:s finansiella intressen inkommit till Ekobrottsmyndigheten. Av dessa har fyra ärenden avskrivits. Dom i tingsrätt har meddelats i ett ärende. 39

40 Revisorer och konkursförvaltare visar enad front Ekobrottsmyndigheten deltar i samverkansorganet i RUBICON (rutiner brottsutredningar i konkurs) tillsammans med Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rekonstruktörs- och förvaltarkollegiet (REKON) och Ackordscentralen. Målsättningen med RUBICON är att motverka konkursrelaterad brottslighet. Under 2017 har bland annat genomförts lokala seminarier där olika aspekter av samverkan vid konkursrelaterad brottslighet behandlats (se även sida 23). Under året har samverkan med revisorsorganisationen Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, fortsatt. Arbetet har bland annat mynnat ut i en gemensam opinionsbildande insats för att påvisa de risker som finns för ekonomisk brottslighet där aktiebolaget används som brottsverktyg. Ekobrottsmyndigheten och FAR har gemensamt framfört en del förslag till brottsförebyggande lagstiftningsåtgärder, som kan minska riskerna. Ekobrottsmyndigheten har i samverkan med FAR även deltagit i ett seminarium om hur aktiebolag används som brottsverktyg. Ett samverkansavtal har tecknats mellan Ekobrottsmyndigheten och Revisorsinspektionen. Samverkan struktureras på tre nivåer beroende på de frågor som aktualiseras myndighetsstrategisk nivå som fokuserar på principiella frågor kring Ekobrottsmyndighetens och Revisorinspektionens verksamhet, strategisk samt operativ nivå. Under året har samverkan med Revisorsinspektionen (RI) lett till förbättrade anmälningsrutiner. Detta har skett genom att RI kvalitetssäkrat Ekobrottsmyndighetens reviderade riktlinje avseende anmälningar till RI. Kompetensförsörjning Ekobrottsmyndighetens regleringsbrev: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att åstadkomma en kompetensförsörjning som är hållbar både på kort och lång sikt. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid planering av åtgärder avseende kompetensförsörjning. Av redovisningen ska även framgå hur Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten samarbetar i kompetensförsörjningsfrågor. Hållbar kompetensförsörjning Ekobrottsmyndigheten har generellt en god förmåga att försörja organisationen med den kompetens som verksamheten behöver. Under 2017 har medelantalet anställda vid myndigheten ökat från 592 föregående år till 613. De kategorier medarbetare som har ökat i antal är i huvudsak civila och polisiära utredare samt åklagare. Tabell 7. Medelantal anställda 18 fördelat på personalkategori. Personalkategori Chefer Åklagare Polisära utredare Civila utredare Administratör Övriga Totalt Källa: Palasso När karaktären på ekobrottsligheten förändras påverkas också vilken kompetens Ekobrottsmyndigheten behöver. Inom ramen för ett arbete med att skapa en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi har Ekobrottsmyndigheten under 2017 identifierat ett antal övergripande områden där myndigheten behöver förstärka sin kompetens på längre sikt. Under 2017 har personalomsättningen ökat något, från 12 procent 2016 till 14 procent Denna ökning beror bland annat på fler planerade avgångar (visstidsanställningar) samt att konkurrensen är hård om kompetent och specialiserad arbetskraft, särskilt i högkonjunktur och i storstadsområdena. Som ett led i det systematiska arbetet med att attrahera och behålla kompetenta medarbetare har Ekobrottsmyndigheten under året tagit fram en riktlinje för avslutssamtal. Avgångssamtalen kan, tillsammans med en enkät till de medarbetare som väljer att avsluta sin anställning på Ekobrottsmyndigheten, ge värdefull information om hur attraktionskraften kan utvecklas ytterligare. Att kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens är både en viktig faktor för Ekobrottsmyndighetens långsiktiga kompetensförsörjning och förutsättning för specialistmyndighetens verksamhet. Myndigheten har en omfattande intern utbildningsverksamhet för att introducera och vidareutveckla medarbetare. Under 2017 har drygt 50 internutbildningar genomförts. Flera yrkesroller har också interna nätverk för fortbildning och erfarenhetsutbyte. En annan viktig förutsättning för att kunna attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är ett väl fungerande och nära ledarskap. Under 2017 har myndigheten tagit fram ett nytt chefsutvecklingsprogram med moduler om bland annat utvecklande ledarskap, 18 Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polismyndigheten, ingår i redovisningen. 19 I kategorin Övriga ingår bl.a. personal på huvudkontoret och civilanställda inom kriminalunderrättelseverksamheten. 40

41 kommunikativt ledarskap och förändringsledning. Alla chefer vid myndigheten erbjuds också en mentor. Myndigheten har totalt sett en jämn könsfördelning. Inom vissa yrkesgrupper föreligger en viss obalans, till exempel har myndigheten betydligt fler kvinnor i ledande position och betydligt fler kvinnliga administratörer. Vid planering och beslut avseende kompetensförsörjning strävar myndigheten efter att alla som uppfyller myndighetens kompetenskrav ges likvärdiga möjligheter. Det ska ske i enlighet med Ekobrottsmyndighetens likabehandlingsplan Ekobrottsmyndigheten har en löpande dialog med Åklagarmyndigheten kring lönebildning och kompetensförsörjning. Under 2016 och 2017 har Ekobrottsmyndigheten ingått i en arbetsgrupp som ser över befattningsstrukturen för åklagare. Åtgärder för bättre arbetsmiljö Ekobrottsmyndigheten fortsätter arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet på både central och lokal nivå. Nya riktlinjer har tagits fram och börjat tillämpas. Fokus har varit att stärka det verksamhetsnära, löpande och förebyggande arbetsmiljöarbetet, särskilt inom ramen för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. En hälsosatsning har varit att höja friskvårdsbidraget till kronor per medarbetare och år. En annan del i denna hälsosatsning var en förändring i alkoholpolicyn som innebär att myndigheten aldrig bjuder på alkohol i samband med till exempel interna planeringskonferenser. Under hösten 2017 tog myndigheten fram ett samtalsmaterial om sexuella trakasserier som diskuterades på samtliga kammare och enheter. Materialet ledde till reflektion och värdefull dialog i många arbetsgrupper. I kölvattnet på #metoo var en viktig del av dialogen också att säkerställa att alla medarbetare känner till myndighetens rutiner för hur sexuella trakasserier ska anmälas och hanteras. En viktig aspekt av arbetsmiljö handlar om att alla medarbetare har rätt till en trygg och säker arbetsplats. Antalet rapporterade incidenter avseende otillåten påverkan i form av hot, våld, trakasserier och korruption mot Ekobrottsmyndighetens medarbetare är lågt och ligger i jämförbar nivå med föregående år. De incidenter som inträffar handlar oftast om trakasserier. Hot och våld förekommer mycket sällan. Åklagare är den mest utsatta yrkesgruppen och händelserna inträffar vanligen i samband med förhandling. Några enstaka personsäkerhetsärenden har krävt omfattande och långtgående åtgärder. Även om otillåten påverkan mot myndighetens medarbetare är ovanlig är det viktigt att understryka att varje gång någon utsätts är det ett tillfälle för mycket. Arbetet med personsäkerhetsfrågor pågår fortlöpande och inkluderar individuella, långsiktiga och anpassade förebyggande säkerhetsåtgärder för ett antal medarbetare. En öppen och återkommande dialog om olika former av otillåten påverkan är mycket viktigt för en myndighet som arbetar mot den organiserade brottsligheten. Inom ramen för årets medarbetarsamtal har därför chefer och medarbetare uppmanats att föra en särskild dialog om risker kring korruption och självcensur. Sjukfrånvaro Ekobrottsmyndigheten har sedan 2016 bedrivit ett aktivt arbete med att stärka samarbetet med företagshälsovården. Under 2017 har en satsning gjorts på att stärka samarbetet med företagshälsovården ytterligare när det gäller främjande och förebyggande åtgärder. Den totala sjukfrånvaron minskade under 2017 jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron sjönk bland alla anställda, både hos Polisen och Ekobrottsmyndigheten. Detta gäller för alla kategorier förutom för män mellan 30 och 49 år. I denna grupp har sjukfrånvaron höjts något. Den totala långtidssjukfrånvaron 20, i förhållande till den totala sjukfrånvaron, på myndigheten fortsätter att minska till 52 procent. För 2016 var motsvarande siffra 58 procent och för 2015 uppgick långtidssjukfrånvaron till 62 procent. Tabell 8. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid. 21 Sjukfrånvaro Kvinnor 4,26 5,28 5,58 Män 2,23 2,64 2,3 Alla år 3,23 3,62 2,81 Alla över 49 år 3,19 4,2 4,8 Kvinnor år 4,14 4,94 4,21 Kvinnor över 49 år 4,44 5,52 6,8 Män år 2,30 2,06 1,25 Män över 49 år 2,16 3,18 3,26 Totalt 3,21 3,94 3,89 20 Frånvaro på grund av sjukdom under en sammanhängande tid av minst 60 dagar. Källa: Palasso 21 Då antalet anställda yngre än 30 år understiger 10 personer, redovisas sjukfrånvaron för denna grupp inte detta särskilt. Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polismyndigheten, ingår i redovisningen. 41

42 Moderna beredskapsjobb i staten Inom ramen för regeringsuppdraget att erbjuda moderna beredskapsjobb har myndigheten under året anställt en person. Myndigheten har i samarbete med Arbetsförmedlingen arbetat med matchning av lämpliga kandidater. Redovisning till Statskontoret skedde enligt plan i augusti Praktik i staten Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att arbeta enligt regeringsuppdraget för att bereda praktikplatser för nyanlända och funktionsnedsatta. Totalt har fyra praktikanter erbjudits praktikplats. Myndigheten har även i detta uppdrag samarbete med Arbetsförmedlingen för att identifiera lämpliga kandidater. Redovisning till Statskontoret har skett enligt plan i april Jämställdhetsintegrering Ekobrottsmyndighetens regleringsbrev 2017: Jämställdhetsintegrering Ekobrottsmyndigheten har i enlighet med tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering redovisat en plan för hur myndigheten avser bedriva arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10). Redovisning av aktiviteter och resultat utifrån planen ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och På uppdrag av regeringen fastställde Ekobrottsmyndigheten under 2016 en handlingsplan för jämställdhetsintegrering av verksamheten. Handlingsplanen sträcker sig över åren och de flesta aktiviteterna finns i myndighetens brottsförebyggande verksamhet. Bland de aktiviteter som påbörjats under 2017 finns bland annat åtgärder för att förebygga mäns ekobrott och åtgärder för att förebygga ekobrott i kvinnodominerade branscher. Myndigheten har även initierat ett arbete med att anpassa våra IT-system i syfte att i större utsträckning än i dag kunna ta fram könsuppdelad statistik. Arbetet med handlingsplanen kommer att fortgå under 2018 och det är i stora delar för tidigt att utvärdera resultaten av arbetet. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste aktiviteterna som hittills genomförts inom ramen för handlingsplanen. 1. Mäns ekobrott ska förebyggas i högre utsträckning. För att förebygga mäns ekobrott har Ekobrottsmyndigheten under 2017 inriktat den brottsförebyggande verksamheten på två huvudgrupper: tidigare ostraffade småföretagare och mansdominerade branscher. Av Ekobrottsmyndighetens lägesbild framgår att män utgör över 80 procent av de misstänkta personerna som utreds av myndigheten. Majoriteten av de misstänkta är tidigare ostraffade företagare. Ett av de vanligaste brotten är småföretagare som gjort sig skyldiga till bokföringsbrott genom att ha upprättat sin årsredovisning för sent. Ekobrottsmyndigheten har genomfört en fördjupad studie av dessa brott som visar att det ofta är okunskap som gör att småföretagarna begår bokföringsbrott. Många är medvetna om att en försenad årsredovisning kommer att leda till en förseningsavgift, men känner inte till att den enskilda företagaren också riskerar att dömas för bokföringsbrott. I studien konstaterades också att det kan vara svårt att hitta information om personligt straffansvar och bokföringsbrott, om man inte redan känner till att det är straffbart. 42

43 Som ett led i att förebygga mäns ekobrott initierade därför Ekobrottsmyndigheten under 2017 en aktivitet i samverkan med Bolagsverket för att förbättra informationen till företagare. Ett viktigt steg var att Bolagsverket gjort en förändring i påminnelsebreven till företagare om årsredovisning, så att det nu tydligt framgår att en för sent upprättad årsredovisning kan utgöra bokföringsbrott. När det gäller mansdominerade branscher har några av de viktigaste satsningarna under 2017 riktat sig mot infrastruktur och byggnadsoch rivningsbranschen. Ekobrottsmyndigheten ingår i en rad samverkansaktiviteter för att förebygga svartarbete kopplat till stora infrastrukturprojekt som Ostlänken, Västlänken, Förbifart Stockholm och flytten av Kiruna. I byggbranschen har Ekobrottsmyndigheten under 2017 bland annat tagit ett initiativ i Stockholm för att i samverkan med representanter för byggbranschen genomföra en kartläggning och ta fram en gemensam åtgärdsplan mot ekobrott. Arbetet med att genomföra åtgärdsplanen fortsätter under Ekobrott ska förebyggas och upptäckas i kvinnodominerade branscher i samma omfattning som ekobrott i mansdominerade branscher. Ekobrottsmyndigheten har under 2017 påbörjat arbetet med en kartläggning av ekobrottsligheten i den kvinnodominerade branschen hårvård/frisör. Företag inom frisörbranschen har under flera års tid varit överrepresenterade bland anmälningarna till myndigheten. Kartläggningen kommer att färdigställas under 2018 och utmynna i förslag på brottsförebyggande åtgärder. Att förebygga ekonomisk brottslighet är en bred samhällsinsats som kräver samverkan med flera aktörer. Inom ramen för kartläggningen planeras det därför för samverkan med de aktörer som i första hand upptäcker och anmäler ekonomisk brottslighet. Likaså kommer myndigheten att samverka med företrädare för branschen. 43

44 Tabellredovisning Särskilt om handläggning av penningtvätt och finansiering av terrorism Tabell 9. Antal lagförda misstänkta personer enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Brottsrubricering Penningtvätt Näringspenningtvätt Totalt Tabell 10. Antal lagförings- och avskrivningsbeslut avseende brottsmisstankar enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Beslut Förundersökning inleds ej Förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa Tabell 11. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal framställningar i avslutade ärenden Inkommande Utgående Antal framställningar totalt Källa: Cåsa Källa: Cåsa Källa: Intern redovisning Ekobrottsmyndigheten Tabell 12. Antal beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal beslut i avslutade ärenden Beslag Penningbeslag Förvar Kvarstad Förverkande Antal beslut totalt Tabell 13. Antal inkomna ärenden. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 14. Antal avslutade ärenden. Källa: Intern redovisning Ekobrottsmyndigheten Inkomna, avslutade och balanserade ärenden Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Källa: Sebra 44

45 Tabell 15. Antal ärenden i arbetsbalans. 22 Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Tabell 16. Antal ärenden i domstolsbalans. 23 Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Inkomna och beslutade brottsmisstankar Tabell 17. Antal inkomna brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 18. Antal inkomna brottsmisstankar per brottskategori. Brottskategori Skattebrott Bokföringsbrott Bedrägeri/förskingring Osann utsaga/förfalskning Aktiebolagslagen Marknadsmissbruk Penningtvätt Bidragsbrott Tullbrott Övriga brott Totalt Källa: Sebra Tabell 19. Antal beslutade brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Källa: Sebra 22 Arbetsbalansen avser ärenden under intern handläggning vid myndigheten. Arbetsbalansen består främst av pågående förundersökningar. 23 Domstolsbalansen avser ärenden med pågående åtal i domstol. 45

46 Genomströmningstid och balansålder Lagföring Tabell 20. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Tabell 21. Antal dagar från anmälan till beslut, medianvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Tabell 22. Ålder arbetsbalans, antal dagar medelvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Tabell 23. Ålder arbetsbalans, antal dagar medianvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 24. Antal lagförda misstänkta personer fördelat på kön. Kön Kvinnor Män Totalt Tabell 25. Andel lagförda personer (av samtliga misstänkta personer) fördelat på kön. Kön Kvinnor 15% 19% 19% Män 19% 23% 22% Totalt 17% 21% 21% Tabell 26. Antal lagförda misstänkta personer fördelat på ärendekategori. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 27. Andel lagförda personer (av samtliga misstänkta personer) fördelat på ärendekategori. Ärendekategori Mängdärenden 17% 22% 24% Projektärenden 16% 19% 18% Särskilt krävande ärenden 27% 30% 26% Övriga ärenden 22% 23% 20% Totalt 17% 21% 21% Källa: Cåsa Källa: Cåsa Källa: Sebra Källa: Sebra Källa: Sebra 46

47 Tabell 28. Antal lagförda brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Källa: Sebra Tabell 29. Lagföringsandel brottsmisstankar. 24 Ärendekategori Mängdärenden 14% 17% 18% Projektärenden 14% 13% 13% Särskilt krävande ärenden 42% 32% 37% Övriga ärenden 15% 28% 14% Totalt 21% 16% 18% Källa: Sebra Tabell 31. Procentuell fördelning, avskrivnings- och lagföringsbeslut. Beslut Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning 19% 18% 17% Förundersökning inleds ej, övriga skäl 16% 17% 21% Summa förundersökning inleds inte 35% 35% 38% Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning 10% 11% 8% Förundersökning läggs ned, övriga skäl 32% 36% 34% Summa förundersökning läggs ned 42% 46% 42% Åtal väcks ej, bevisproblem 1% 2% 1% Åtal väcks ej, övriga skäl 1% 1% 1% Summa åtal väcks ej 2% 2% 1% Strafföreläggande 3% 5% 5% Åtalsunderlåtelse 0,1% 0,2% 0,1% Åtal 18% 12% 13% Summa lagföringsbeslut 21% 16% 18% Summa avskrivningsoch lagföringsbeslut 100% 100% 100% Källa: Sebra Antal och andel beslut fördelat på avskrivnings- och lagföringsbeslut Tabell 30. Antal avskrivnings- och lagföringsbeslut. Beslut Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning Förundersökning inleds ej, övriga skäl Summa förundersökning inleds inte Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning Förundersökning läggs ned, övriga skäl Summa förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Summa åtal väcks ej Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa lagföringsbeslut Summa avskrivningsoch lagföringsbeslut Källa: Sebra 2017 har antalet åtalsbeslut på brottsmisstankar ökat till från året innan. 24 Från och med Årsredovisning 2014 ändrades den tidigare definitionen av måttet. Förändringen består i att beslutskategorin Övriga beslut har exkluderats ur täljaren. Dessa beslut är av administrativ karaktär såsom korrektur av felaktiga registreringar. 47

48 Tillgångsinriktad brottsbekämpning Tabell 32. Framställda yrkanden och belopp. År Framställda yrkanden Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Kvarstad , , ,1 Förverkande , ,8 Företagsbot , , ,8 Skadestånd 24 50, , ,6 Totalt , , ,3 Källa: Intern redovisning Ekobrottsmyndigheten Tabell 33. Bifallna yrkanden och utdömda belopp. År Bifallna yrkanden Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Kvarstad ,5 1 1,4 9 18,5 Förverkande 18 11,6 5 2,7 15 7,3 Företagsbot 43 4,9 21 3,6 11 2,9 Skadestånd 57 15, , ,5 Summa , , ,3 Källa: Intern redovisning Ekobrottsmyndigheten 25 Extremvärde med ärenden som innehöll 127 yrkanden om skadestånd. Om man bortser från det och räknar detta ärende som ett, blir antalet 16 och totalsumman 84 yrkanden (jfr 210). 48

49 Häktningar och restriktioner Tabell 34. Häktningar och restriktioner. Antal dagar i häkte Mått Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Totalt Antal häktade personer Varav med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner Källa: Cåbra Under 2017 avslutades totalt 79 häktningar, varav 67 med restriktioner. Den genomsnittliga häktningstiden var 99 dagar, och den längsta var 761 dagar. Ingen av de häktade var 20 år eller yngre vid häktningstillfället. Fem av de häktade är kvinnor, varav samtliga har häktats med restriktioner. Den genomsnittliga häktningstiden för kvinnor var 105 dagar, och den längsta häktningstiden var 382 dagar. Motsvarande för män var 99 respektive 761 dagar. 49

50 50

51 Ekobrottsmyndighetens kompetens och resurser efterfrågas alltmer i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Under 2017 har arbetet i satsningen till stor del inriktats mot ett antal utsatta områden. 51

52 Finansiell redovisning Verksamhetens finansiering För 2017 tilldelades Ekobrottsmyndigheten 648 miljoner kronor i anslagsmedel, vilket var en ökning med 12 miljoner kronor jämfört med En del av ökningen avsåg medel för att förstärka insatser mot skattefusk. Ingående överföringsbelopp från 2016 uppgick till 8 miljoner kronor. Årets disponibla medel var därmed 656 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader De totala kostnaderna mot anslaget för verksamheten uppgick till 663 miljoner kronor, vilket innebar ett underskott vid årets slut på 6,8 miljoner kronor samt en ökad kostnad mot anslaget med 24 miljoner kronor jämfört med Största delen av underskottet, 5,4 miljoner kronor berodde på oförutsedda kostnader i slutet av 2017, som avsåg överföring av utredningsinformation från Åklagarmyndigheten till IT-miljö i egen drift och regi. 52

53 Resultaträkning (tkr) not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Uppbörd intäkter av andra ersättningar Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag 0-17 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

54 Balansräkning (tkr) not tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella tillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 0 Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar 1 2 Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Beslagtagna medel Summa SUMMA TILLGÅNGAR

55 (tkr) not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

56 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag (tkr) ingående ÅRETS TOTALT UTGIFTER UTGÅENDE ÖVERFÖRINGS- TILLDELNING DISPONIBELT ÖVERFÖRINGS- BELOPP ENL. REGL. BELOPP BELOPP BREV Utgiftsområde 04 Rättsväsendet, Ramanslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten ap. 1 Ekobrottsmyndigheten Summa Finansiella villkor Anslagskredit = tkr Utgiftsområde 4. Rättsväsendet 1:4 Ekobrottsmyndigheten (Ramanslag) ap.1 Ekobrottsmyndigheten (ram) 56

57 57

58 Tilläggsupplysningar och noter Belopp i tusental kronor där ej annat anges. Summeringsdifferenser kan förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Ekobrottsmyndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst kronor och en ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst kronor. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd from den månad tillgången tas i drift. Bärbara datorer kostnadsförs direkt. Tillämpade avskrivningstider 3-5 år Immateriella anläggningstillgångar 3-10 år Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 år Maskiner, datorer, servrar 5 år Bilar 3 år Finansiell leasing (bilar) 5 år Möbler 3-10 år Övriga inventarier Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulder Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i not. Beslagtagna medel som avser utländsk valuta i säkerhetsskåp har värderats till balansdagens kurs. 58

59 Medelantalet anställda har ökat med 14 personer. Uppgifter om ledande befattningshavare Arvode till Insynsrådet enligt 7 kap 2 FÅB och andra styrelseuppdrag Namn Uppdrag i andra statliga myndigheters ersättning styrelser och råd samt aktiebolagsstyrelser och förmåner 2017 tkr Eva Håkansson, generaldirektör 1 Ekonomistyrningsverket, Skatteverket Fredrik Holmberg, vik generaldirektör Sophie Degenne 4 Laden Redar Kriminalvårdens personalansvarsnämnd 3 Inger Söderholm Kriminalvården, Tjänsteförslagsrådet för åklagarväsendet 6 Anders Hansson Vällingebostäder AB, Åklagarmyndigheten 6 Leif Ljungholm Advokatsamfundets diciplinnämnd, Pressens Opinionsnämnd 6 Peter Källenfors Boldarc AB 4 Anette Landén 3 Transportstyrelsen 3 1 Generaldirektör fram till och med Vikarierande generaldirektör från och med Förordnad i EBM:s Insynsråd från och med

60 Noter Resultaträkning (tkr) Not 1. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av utbildning och konferenser Intäkter av vidarefakturerade kostnader Intäkter av utlånad personal 0 17 Intäkter av övrigt 8 20 Realisationsvinst maskiner och inventarier Summa Varav avgifter som tagits ut med stöd av 4 Avgiftsförordningen 50 tkr. Not 2. Intäkter av bidrag Intäkter av bidrag från EU Lönebidrag och anställningsstöd 0 8 Summa Intäkter av bidrag från EU hänförs till projektet CARIN (Camden Assets Recovery Interagency Network) som löper under 2017 och Projektet drivs tillsammans med Polismyndigheten och polska polisen. Ekobrottsmyndigheten är koordinator för projektet. Not 3. Finansiella intäkter Ränteintäkter avseende Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa

61 Not 4. Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag) varav arvoden till insynsråd och ej anställd personal Arbetsgivaravgifter Övriga kostnader för personal Summa Ökningen av personalkostnaderna beror på att medelantalet anställda har ökat med 14 personer samt sedvanlig lönerevision. Lönekostnaderna för polisanställda redovisas sedan 1 juli 2013 under övriga driftkostnader. Not 5. Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader Summa Övriga driftkostnader har ökat med ca tkr. Ökningen förklaras dels med kostnader om ca tkr för överföring av utredningsinformation från Åklagarmyndigheten till IT-miljö i egen drift, dels med kostnader för ett EU-finansierat projekt om ca tkr. Vidare har kostnaden för polislöner, som ingår i övriga driftkostnader med tkr, ökat med ca tkr beroende på sedvanlig lönerevision och att medelantalet anställda poliser har ökat med sex personer. Slutligen har även konsultkostnader för olika utvecklingprojekt ökat mellan åren. Not 6. Finansiella kostnader Räntekostnader avseende Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Not 7. Intäkter av avgifter som inte disponeras Övriga intäkter av uppbördsverksamhet Summa Övriga intäkter avser förverkade beslagtagna medel efter dom. Not 8. Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Bidrag till Brottsförebyggande rådet, finansieras av anslag 0-17 Summa

62 Balansräkning (tkr) Not 9. Rättigheter och andra immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 10. Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets uppskrivningar Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

63 Not 11. Maskiner, inventarier, installationer m.m Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 12. Finansiell leasing, bilar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Summa maskiner, inventarier, installationer mm Not 13. Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Övriga fordringar Summa Not 14. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa

64 Not 15. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisning mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisning mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Uppbörd Ingående balans 0 0 Redovisat mot inkomsttitel Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Fordran avseende uppbörd 0 0 Summa avräkning med statsverket Not 16. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Anslagsmedel Summa Ökningen beror till största del på byte av ekonomisystem vid årsskiftet 2016/2017 och att alla inkomna fakturor betalades innan sista bankdagen Beviljad räntekontokredit för 2017 är tkr. Under året har 0 kr utnyttjats. Not 17. Kassa och bank Beslagtagna medel Summa

65 Not 18. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Avsättningar för pensioner har ökat p g a fler beviljade delpensioner. Not 19. Övriga avsättningar Avsättning till trygghetsmedel Ingående avsättning Årets avsättning Årets utnyttjade medel Utgående övriga avsättningar Not 20. Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Not 21. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Åklagarmyndigheten Försäkringskassan Polismyndigheten Statens tjänstepensionsverk Övriga Summa Ökningen beror till största del på byte av ekonomisystem vid årsskiftet 2016/2017 och att alla inkomna fakturor betalades innan sista bankdagen

66 Ekobrottsmyndigheten koordinerar CARIN projektet som drivs av EBM, Polismyndigheten och polska polisen Not 22. Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Beslagtagna medel Finansiell leasing Övriga skulder Summa Not 23. Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Not 24. Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer Summa Medlen avser bidrag från EU för projektet CARIN (Camden Assets Recovery Interagency Network) som löper under 2017 och Projektet drivs tillsammans med Polismyndigheten och polska polisen. Ekobrottsmyndigheten är koordinator för projektet. Återstående medel kommer att förbrukas under

67 67