Cellosvit nr 1 av J.S. Bach
|
|
- Britt-Marie Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 016 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Incca Rasmussen Examinator: Peter Berlind Carlson Lovisa Säfström Cellosvit nr 1 av J.S. Bach Tankar kring analys och instudering Skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete Inspelning av det självständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek.
2 Sammanfattning I detta arbete gör jag en omfattande analys av första satsen av Bachs första cellosvit, jag beskriver också kompositörens liv i stora drag. Bachs första cellosvit som går i tonarten G-dur är också den som har blivit mest känd. Detta arbete skriver jag för att få en tydligare förståelse för styckets struktur och uppbyggnad och hur jag på ett effektivare sätt kan studera in verket. Genom en analys av stycket har svårigheterna i verket blivit tydligare och genom att ha gjort en intervju med violin- och violapedagogen Mats Strand som arbetar på Lunnevads folkhögskola har jag fått olika redskap hur man kan gå tillväga för att på ett bättre och mer effektivt sätt kunna studera in ett liknande verk i framtiden. De kunskaper jag tillägnat mig kommer ha en stor påverkan i framtiden då jag ska studera in nya verk. Nyckelord Bach, Suite 1, Prélude, viola, tekniska svårigheter, stråkteknik, dubbelgrepp. ii
3 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Bakgrund Inledning Johann Sebastian Bach Preludium ur cellosvit i G-dur Syfte... 3 Metod Analys Intervju Slutsatser Referenser iii
4 1 Inledning och bakgrund 1.1 Bakgrund Under mitt första år när jag studerade på Musikhögskolan Ingesund så började jag spela Bachs första cellosvit. Då jag kände till verket väl sedan tidigare så hade jag redan vissa förkunskaper då jag läst på lite om stycket och även lyssnat på det en hel del. I början av min inlärningsprocess blev jag mycket frustrerad då jag insåg att det var mer komplicerat än jag trodde. Min dåvarande lärare gav mig många tips och redskap hur jag skulle göra vid instuderingen, dock upplevde jag det som att vi aldrig gick in på djupet och gjorde ett grundligt jobb med verket utan att vi arbetade mest på ytan. Jag valde att lägga stycket åt sidan efter några månaders arbete. Nu, tre år senare har jag valt att ta upp det igen, jag upplever att mycket av det som jag och min lärare pratade om då har landat och går lättare att göra i praktiken idag. Detta har inspirerat mig och gör att jag med nyfikenhet vill ta mig an nya utmaningar i stycket som jag inte kunde hantera första gången jag spelade det. 1. Inledning Preludiet från Bachs första cellosvit har jag känt igen redan sedan jag var barn. Det var först när jag började studera musik som jag fick höra musiken spelas live och det var också då som jag fick ett fördjupat intresse att analysera musiken mer på djupet. Den mesta av Bachs musik som är skriven för ett soloinstrument har jag alltid tyckt är väldigt vacker och gripande. Hans musik tolkar jag som stilren, det förekommer ofta rena klanger som gör att instrumentet klingar fint. Bachs soloverk kan vara mycket avslöjande då den ofta är avancerad att få till rent musikaliskt, det är viktigt att tänka igenom musiken och ha en tanke bakom allt man spelar. Denna svårighet har gjort att jag blivit mer intresserad av att ta mig an utmaningen i hur man studerar in ett soloverk av Bach. 1
5 När jag började min instudering av den första cellosviten kom jag ganska snabbt fram till att det finns många svårigheter, både tekniska och musikaliska. Detta har varit mycket frustrerande för mig och jag har därför valt att till stor del fokusera på hur man kan studera in detta verk utifrån en pedagogs perspektiv. Jag har valt att intervjua en violin och violapedagog som har lång erfarenhet av musik i allmänhet men framförallt inom violin och violaspel. Genom att ha stött på egna problem vid inlärning av olika verk har pedagogen Mats Strand som arbetar på Lunnevads folkhögskola många erfarenheter av olika sätt att studera in ett verk. Detta har varit intressant att ta del av när jag skrivit detta arbete Johann Sebastian Bach År 1685 föddes tonsättaren och organisten Johann Sebastian Bach i Eisenach, Tyskland. Bach spelade både violin och piano men hans huvudinstrument var orgel, han var mycket duktig på orgelspel och på flera konsertframträdanden fick han möjlighet att visa sina kunskaper. (Bengtsson, 1946, s. 10) Mycket av hans orgelmusik skrev han tidigt i hans liv. Mellan åren 1717 och 173 skrev Bach sina sex solocellosviter. Varje svit består av satserna preludium, allemande, courante, sarabande, menuetto (en eller två), gigue. Under samma tid var också Bach kapellmästare i den tyska staden Köthen där han var en mycket aktiv komponist. Han skrev här många verk, bland annat kammarmusik och orkesterverk, han komponerade dock aldrig någon musik för opera. År 173 fick Bach i uppdrag att skriva en ny kantat varje vecka och varje söndag skulle de framföras. Sammanlagt komponerade han cirka 300 kantater. Några exempel på mycket betydande verk är Matteuspassionen och Johannespassionen. Den sistnämnda blev uruppförd ganska snart efter att han flyttade till Leipzig och sex år senare skrev han Matteuspassionen. Sin tid i Köthen ägnade han inte bara åt att komponera musik utan han hade också ett stort musikansvar i staden och i kyrkorna. Bach undervisade också en hel del, framförallt under talet, många organister och kompositörer i Tyskland var elever till Bach. Musiken var inte bara ett jobb för Bach utan även en hobby, det förekom ofta musikaftnar i hans hem, han ägnade också mycket av sin tid åt sina söners studier i musik. (Sadie, 1985; Bengtsson, 1946)
6 Bach cellosviter hör till standardrepertoaren för cellister men även för viola och många andra instrument. Någonting som är unikt i framförallt Bachs solomusik är att helheten låter flerstämmig även om det bara är en stämma skriven. Det finns ofta en ackompanjerande stämma vilket gör att det aldrig känns tomt i musiken. Den första cellosviten i G-dur är den som har blivit mest känd av sviterna. Originalutgåvan är väldigt sparsam med utskrivna detaljer, så som till exempel stråk, spelteknik och dynamik. 1.. Preludium ur cellosvit i G-dur Tonarten i Bachs första cellosvit är i G-dur. I preludiet, som är den första satsen i sviten inleder allt med ett brutet G-dur- ackord, vilken följs av en kadens. Hela satsen är uppbyggd av sextondelar. I mitten av satsen sker en modulation till D-dur. I den nya tonarten befinner man sig inte länge förrän det går tillbaka till huvudtonarten igen. Hela satsen avslutas med en lång coda. Det är en tydlig dominantisk känsla som till slut landar på en tonika. Satsen är inte harmoniskt komplicerat utan svårigheten är att få fram en musikalisk struktur så att musiken ska fånga lyssnaren. 1.3 Syfte Syftet med detta arbete är att få en tydligare förståelse av styckets struktur och uppbyggnad för att på ett effektivt sätt kunna studera in verket, samt att också få kunskaper som senare kan användas vid instudering av liknande verk. 3
7 Metod När jag bestämde mig för att göra en analys av Bachs första cellosvit i G-dur började jag med att lyssna igenom olika inspelningar som finns på bland annat cd-skivor och webbsiterna YouTube och Spotify. Detta var bra då jag fick olika synvinklar på hur man kan spela och framföra detta verk. Jag undersökte olika utgåvor men bestämde mig för att göra en analys av en utgåva bearbetad för viola av Samuel Lifschey (Bach 1936). I början av mitt arbete beskriver jag kompositörens liv i stora drag. Jag valde att skriva kortfattat om satsens uppbyggnad innan jag gjorde en mer djupdykande analys. I analysen har jag på ett mer fördjupat sätt analyserat hela satsen. Intervjun med Mats Strand har jag valt att skriva om efter min analys av satsen. Intervjun pågick i cirka fem timmar. Jag valde att göra en ljudinspelning under själva intervjun. I efterhand har jag lyssnat på den och valt ut det jag tyckte var viktigast från den och sedan skrivit ner i text. Jag förde också anteckningar då Mats Strand pratade. Anteckningarna har varit till en stor hjälp för att kunna göra en bra sammanfattning av intervjun. Intervjudelen efterföljs sedan av ett resultat, där gör jag en sammanfattning av det jag tycker har varit mest intressant och betydelsefullt i detta arbete. Där skriver jag också om mina egna tankar och funderingar kring verket och vad jag har lärt mig av att skriva denna uppsats och vad jag kan ta med mig i framtiden. 4
8 f f F f f f 3 Analys I detta kapitel beskriver jag mer ingående hur stycket är skrivet. Jag beskriver olika motiv som finns och hur musikens struktur är uppbyggd. Jag har valt att visa notexempel så att man får förståelse på ett enklare sätt. Efter analysen följer en intervju med violin- violapedagogen Mats Strand. I Intervjun får jag redskap för hur jag i framtiden ska kunna studera in liknande verk. Den utgåva jag valt att arbeta utifrån är Cellosvit nr. 1 som är bearbetad av Samuel Lifschey. (Bach 1936) De två första sextondelsfigurerna i takt nummer ett är ett återkommande motiv i stycket. Ex:1 takt 1 och =69 K 4 S ŰŰŰŰ 4 Motivet är tvådelat då första sextondelsfiguren beskriver första delen i motivet och andra sextondelsfiguren är den andra delen i motivet. Detta motiv upprepas i fyra takter men harmoniken ändras och det bildas en kadens. I takt 5 har motivet utvecklats, den behåller samma rytmik men riktningen ändras. Tonerna blir mer sammanträngda och har inte längre samma baston som i föregående takter. Ex: takt 5 och 6 5 K 4 K 4 1 ŰŰŰŰ Denna utveckling av motivet pågår i åtta takter. Det blir en högre intensitet under denna period och det känns tydligt i musiken att den vill vidare någonstans. I takt 9 och 10 är det som mest händelserikt och här utvecklas även dynamiken. 1 1 ŰŰŰŰ ŰŰŰŰ 1 ŰŰ ŰŰ ŰŰ ŰŰ F 3 F ŰŰŰŰ ŘŘŘŘ ŘŘŘŘ 4 ĎĎĎĎ ĎĎĎĎ 5
9 Æ Ö ű Æ ű Ö Æ P Ö ŘŘ ŁŁŁŁ 4 ÊÊÊÊ 4 ÊÊÊÊ 4 0 ŁŁŁŁ ÊÊÊÊ Ex:3 takt 9 och 10 9 K Dessa åtta takter landar sedan i takt 15 som påminner om början på stycket. Här kommer det första motivet tillbaka och intensiteten har minskat. Detta pågår i fyra takter. Ex:4 takt 15 och K 4 3 I takt 0 händer någonting nytt. Motiv ett har utvecklats, i och med att de första två sextondels-figurerna förändrats något. På första och tredje slaget hämtar man en tydlig baston som ligger som grund för kommande takter Ex:5 takt 1 och 1 K 4 ŁŁŁŁ ŁŁŁŁ ŁŁŁŁ ŁŁ ÄÄÄÄ 6 Denna baston ändrar sig harmoniskt efter hand. Bastonen gör musiken intressant och visar en tydlig riktning. Känslan som uppstår här är att man gå mot ett slut. Det blir ett tydligt ritardando som består av en uppgång och landar på en hög ton med fermat. Detta är den första 6
10 höjdpunkten i stycket. Fram till takt kan räknas som styckets första del, del A. Efter denna fermat avslutas del A av satsen och man går nu in i B-delen. Motivet har utvecklats och man får en tydlig känsla av en växelvis stigande och fallande melodi, det förekommer många skalpassager. Ex:6 6 takt 3 och 4 ŁŁ Ł 3 K ŁŁŁŁ ŁŁŁŁ ÐÐÐÐ 6 ÄÄÄÄ ŁŁŁŁ ŁŁŁ 4 Även om det är nya melodiska rörelser är det fortfarande samma rytmik. Dynamiken följer oftast om melodin är stigande eller fallande. Det blir alltså svagare då melodin faller och starkare då melodin stiger. Detta pågår till och med takt 31. Där börjar ytterligare en ny del, C-delen, som också är den sista delen. In till C-delen är det en tydlig överledning där man känner hur det ska början någonting nytt. Här har motivet utvecklats ytterligare en gång. Nu är tonen a 1 en bordunton i sex takter framåt. Ex:7 takt 31 och 3 31 K 4! ŁŁ ÊÊ ŁŁ Ł 4 0 [f] Understämman ändras hela tiden och det är den som blir själva melodin. Här skapas höjdpunkt nummer två i stycket. Det ger en intensitet och under dessa sex takter blir understämman mer och mer sammanträngd. ÊÊ Ê ŁŁ Ł 4 [p] I takt nummer 37 sker det ytterligare en överledning till codan. Även här förkommer det en bordunton, nu är det ettstrukna d 1. 7
11 Ex:8 takt 37 till K 4 H G 4 3 1= 41 G 4 =1 3 P... 1 Den andra stämman är nu en överstämma till borduntonen och går stegvis uppåt. Hela stycken avslutas med en coda som består av fyra takter. Det är en tydlig kadens som avslutas med ett slutackord på en fermat. Satsen är inte rytmisk komplicerad då den endast består av sextondelsrörelser. Då rytmen är enformig gör att det är svårare att skapa en fin musikalisk gestaltning av satsen. Stråkhastighet, dynamik och nyanser är exempel på saker som kan hjälpa till för att få fina fraser i musiken. 8
12 3.1 Intervju Mats Strand, Violin- och violapedagog vid Lunnevads folkhögskola, 0 januari 016. Mats har varit min lärare under flera år. Han som person och hans musikaliska kunskaper har varit en stor inspirationskälla för mig och min musikaliska utveckling. Inom musiken finns det inget som är rätt eller fel inleder Mats vårt samtal. Begreppet mästare-lärling som förekommer inom undervisning kan ibland leda till någonting negativt där mästaren får en för dominant ställning som kan påverka lärlingen negativt. Som mästare har man ett stort ansvar att ge olika alternativ och redskap till eleven, det kan många gånger bli så att det bara finns ett rätt och att eleven inte får använda sitt eget tänkande och ta egna beslut. Detta kan lätt utvecklas till att eleven blir en kopia av sin lärare. Mästaren har oftast i sin tur gjort som sin mästare och även den i sin tur. Mats tänker tillbaka på de 5 år som han själv har undervisat och kommer fram till att i början lärde han själv ut så som han hade blivit lärd. Ju mer erfarenhet han har fått som pedagog desto mer ser han utifrån elevens perspektiv och behov, detta är såklart en kombination av eget mognande i att undervisa och egna erfarenheter menar Mats. Efter ett långt samtal om begreppet mästare-lärling kommer vi in på barocken, Bach och föroch nackdelar med att spela barockmusik på tidstrogna instrument. Något som kan vara till en fördel när man spelar barockmusik är att spela med barockstråke, den är lättare att arbeta med och svarar snabbare mot strängarna, den väger mindre än en mer modern stråke vilket är en fördel om man spelar snabba passager. Felaktiga betoningar är någonting som ofta kan förekomma när man använder en modern stråke. Att spela med sensträngar på en barockviola kan ibland vara komplicerat. Strängarna håller inte stämningen lika bra som andra strängar och detta kan ofta bli frustrerande och komplicerat. Det finns dock fördelar med sensträngar, en är till exempel att det är mer svikt i strängarna vilket gör att det blir mjukare och lättare att till exempel spela ackord. När man spelar på barockinstrument är det vanligast att man stämmer strängarna lägre, detta kan också vara en fördel i spelet då det blir enklare att artikulera förklarar Mats. 9
13 Stråktekniken är någonting som Mats tycker hör till en av de viktigaste teknikerna när man ska göra en instudering av Bachs cellosviter, men även generellt av andra verk av Bach. Att kunna få igång strängen på instrumentet kan vara en konst och kräver mycket övning. Målet är att få strängen i svängning och detta gör man med hjälp av stråken. Ibland kan det vara svårt att veta när man har fått igång strängen, det viktigaste redskapet man har till hjälp då är sitt eget gehör. Mats menar på att om man inte kan höra ett bra ljud i instrumentet då kan man heller inte skapa ljudet. Mats är en pedagog och musiker som är kunnig inom många olika genrer. Jag frågar honom vad de största skillnaderna är på ett verk från romantiken och ett verk från barocken. En av de största skillnaderna är att under romantiken har vibratot kommit till som en musikalisk effekt. Det finns många olika vibratotekniker som kan skapa olika slags ljud. Tekniken på instrumentet har generellt utvecklats mer under romantiken, med bland annat flageoletter och pizzicato. En annan stor skillnad mellan de olika epokerna är att under romantiken var det längre fraser i musiken. Fraserna sträcker sig över fler takter och det krävs mer för att hålla en ton levande då fraserna blir längre om man jämför med ett verk från barocken. I ett romantiskt verk är det också större omfång, man går högre upp i lägen vilket ofta gör det mer komplicerat för den utövande musikern. Under barocken var instrumenten begränsande på ett annat sätt än modernare instrument, man var tvungen att rätta sig och ta hänsyn efter vad man spelade på för instrument. Även stråkarna var annorlunda om man jämför med vilka stråkar man spelade med under romantiken. Någonting som skiljer sig åt väldigt mycket mellan de olika epokerna är hur själva notbilden såg ut. Under barocken var improvisation vanligt då noterna var väldigt sparsamma med detaljer, detta lämnades istället över till musikern som fick improvisera. Vissa ramar kunde finnas att hålla sig inom men ofta var det ganska fritt. I ett romantiskt verk är detaljer mycket mer utvecklade och det finns mer information noterat. Ett solostycke av Bach innehåller generellt många ackord samtidigt som det också finns en tydlig melodi. Detta kan vara en svårighet när man ska välja om man ska intonera efter melodi eller ackord. Mats förklarar att det är viktigt att man är väl medveten om det ackordiska innehållet i stycket och när man ska välja att spela med melodisk eller ackordisk intonation. Det är alltid bra att göra en harmonisk analys av det verk man spelar, då får man en klar bild av harmoniken som underlättar instuderingen. Vid genomgångstoner använder man sig av den melodiska intonationen. Vid 10
14 dessa ställen i musiken finns ofta en tydlig melodi och riktning som visar vart tonen leder. Efter lång erfarenhet som pedagog har Mats kommit fram till vanligt förekommande brister hos elever på högre nivå vid instudering av olika verk. I Bach-verk har dubbelgreppsspel en viktig funktion och där kan han se tydliga brister. Gehöret är någonting som får arbeta aktivt när man spelar dubbelgrepp, man får fokusera mycket på intonation. Man skapar också en bra klang i instrumentet och lär sig hitta en balans mellan två olika stämmor. Mats anser att undervisningen av dubbelgreppsspel börjar alldeles för sent, detta borde en pedagog introducera vid ett tidigt stadium. Att undervisa i dubbelgreppsspel för nybörjarelever kan ibland ses som komplicerat för många pedagoger men egentligen råder det kanske bara brist på kunskap hur man ska gå tillväga. Att jobba mycket mot lös sträng är ett bra sätt att börja tycker Mats. Ett annat sätt kan vara att använda sig av mycket duospel i sin undervisning, detta gör att eleven lär sig lyssna på två stämmor samtidigt och lär sig också intonera efter det. Det är viktigt att lära sig att kunna rätta sig efter instrumentet. Bachs cellosviter är transkriberade till många olika instrument. En fördel att spela stycket på viola är att det ibland kan vara enklare att ta svåra grepp då avstånden är mindre jämfört med på en cello. Bachs musik är inte alltid så enkelt noterad och det kan leda till att cellisterna får arbeta hårdare vad det gäller handställningar, framförallt då det förekommer ackord i musiken. För en violast finns det en fördel av att inte behöva byta till ett annat läge lika ofta för att få det att låta bra till skillnad från hur cellisterna måste göra. Det krävs fler lägesväxlingar och fingersättningar för dem för att nå till samma resultat. En stor fördel som cellisterna har i Bachs cellosviter är att det finns ett helt annat djup och botten i instrumentet än i en viola. Resonanslådan är större och det bildas därför en större efterklang. Någonting som Mats kontinuerligt återkommer till i vårt samtal är hur viktigt det är att använda sitt gehör i sitt spel. Vem bestämmer egentligen när någonting låter bra? Vad är bra? Vad är rätt? Den enda som faktiskt kan svara på detta är personen själv som spelar, den bestämmer det med hjälp av sitt lyssnande. Vårt närmsta instrument är sången och alla instrument har fått sitt ursprung därifrån och försöker efterlikna den. Mats brukar använda sången som metod när han undervisar, han brukar låta eleven sjunga fraser ur musiken som de sedan spelar för att de ska få en bättre bild av hur en fras ska hänga ihop. Mats brukar 11
15 generellt säga att begreppen rytmik och sångbarhet är de två största delarna ett stycke är uppbyggt på. Det är två helt skilda saker och vid instudering av ett verk kan det ibland vara bra att tänka på dessa två delar och arbeta med var och en för sig. I det rytmiska tänket är det viktigt att vara rytmiskt noggrann och man kan lära sig hur man ska betona olika rytmer för att få musiken att få ett naturligt sväng. I den sångbara delen fokuserar man mer på linjer, fraser och intonation. Ofta förknippas en duktig musiker med att kunna spela snabbt och att kunna utföra svåra tekniska delar, men i själva verket handlar det om någonting helt annat menar Mats. En skicklig musiker är den som kan hinna forma sin ton under tiden som den spelar, att kunna beröra en publik är inget man kan öva in utan någonting som kommer i stunden vid ett framförande. Någonting som Mats av egen erfarenhet har lärt sig är att man inte alltid behöver planera allt i musiken i minsta detalj utan att man sparar lite åt stundens inlevelse, att känna in hur just den dagen är och hur man mår och känner då. Hur det går att spela på exempelvis ett genrep har ingen direkt betydelse utan det som betyder någonting är när det väl är konsert och man ska skapa musik med inlevelse. 1
16 4 Slutsatser När jag lyssnar på de olika satserna i Bach cellosviter upplever jag att det är ett eget språk som talar i musiken, det är som en konversation som pågår mellan de olika satserna. Alla satser säger olika saker och har olika betydelser, detta kan upplevas genom olika karaktärer, tempon och dynamik. Bachs cellosviter upplever jag som väldigt komplicerad musik då den ofta är svår tekniskt. Den är dock lätt att ta till sig och är väldigt tilltalande då den inte låter komplicerad. Vissa satser kan man nästan uppfatta som att det är en del av ett övningsverk, så som en teknisk övning på instrumentet. Själv anser jag att det krävs mycket förarbete för att få det att klinga och låta bra. Preludiet ur första sviten består genomgående av sextondelar, jag tycker själv det har varit svårt att få det att låta som musik och inte en etyd då rytmiken är likadan hela tiden. Något jag tror är väldigt viktigt är att hitta ett bra tempo som gör att mycket av musiken gör jobbet och talar för sig själv. En bra metod kan vara att testa många olika tempi till dess man känner att man får det rätta flödet i musiken. Ibland kan jag undra vad Bachs tanke var när han skrev denna musik. Hur uppstod allt egentligen, var det en berättelse han ville få fram eller var det en speciell tid han ville beskriva genom musiken? Detta är frågor jag aldrig kommer att få något svar på. Det går att spekulera i detta och kanske var hans tanke att man skulle få göra helt egna tolkningar att var och en får göra sina egna berättelser av musiken. Kanske hade Bach en tanke då han var sparsam med detaljer i musiken. Ibland tror jag inte att sådana detaljerade saker behövs då musikens harmonik och egen kraft är tillräcklig. Genom en analys av stycket har svårigheterna i verket blivit tydligare och genom att ha gjort intervjun med Mats Strand har jag fått olika redskap hur man kan gå tillväga för att på ett bättre sätt studera in ett liknande verk framöver. Mitt möte med Mats var otroligt intressant och lärorikt. Han tog upp saker som jag själv inte har tänkt på innan, till exempel hur stor roll 13
17 stråken faktiskt har, vad ett tidstroget instrument har för fördelar respektive nackdelar vid inlärning eller hur stor betydelse gehöret och örat faktiskt har. Jag fick med mig väldigt bra metoder på hur jag själv kan gå tillväga om jag undervisar elever redan vid låg ålder. Att tänka utifrån en elev och inte hur man själv har blivit lärd är någonting jag kommer bära med mig efter att ha skrivit detta arbete. Alla individer är olika och det är viktigt att ta vara på varje persons kvalitet. Att till exempel arbeta mycket med duospel och dubbelgreppsspel är någonting som jag själv fick lära mig efter många års spelande på mitt instrument, detta är någonting som har tagit mycket tid och varit krävande för mig nu på senare år, jag önskar att min lärare hade introducerat mig till det i ett tidigare skede. Det viktigaste av allt som jag fick med mig från vårt samtal var nog trots allt att musik handlar om egna beslut och att vad andra säger till en själv är bara en vägledning men de riktiga besluten som jag fattar i praktiken tar jag faktiskt själv som musiker. 14
18 Referenser Bach, J.S. (1936). Cellosvit nr. 1. In Bach. Six suites for the viola.(originally for violoncello). Bearbetad av Samuel Lifschey. New York: Schirmer. Bengtsson, I. (1946). Bach och hans tid. Stockholm: Lindfors. Sadie, S. Latham, A. (1985). Stanley sadie s Music Guide- an introducion. Stockholm: Bonnier Fakta. 15
19 16
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemer Lavotha Leo van Debré Examensarbete
Läs merSML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Annamia Larsson Karl Hedbom Examenskonsert
Läs merSML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars
Läs mer! " ## $ % & ' () * +, ' - )
! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merSML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Violin Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I VIOLINSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merKonstnärlig kandidatexamen
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Aida Salakka, MIK Marja-Helena Ojanperä, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade Kunskapsstegen,
Läs merÖvergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner
Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner Få grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom sitt ämne Få kunskap
Läs merKurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemér Lavotha, Kati Raitinen Oda Lundin
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Emma Viljanen-Laurmaa INLEDNING Kunskapsstegen hjälper en (elev, vårdnadshavare, andra intresserade)
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trombon Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TROMBONSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merAnsökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan
Läs merExamensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sebastian Gerstel Sollerman
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sebastian Gerstel Sollerman Examensarbete Examenskonsert Lör 26 Maj 19.00 Abrahamsbergskyrkan
Läs meranvända ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Eva Maria Thür Jenny Lierud Examenskonsert
Läs merKurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Tobias Carron Tove Edqvist Kandidatexamination
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merSkolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Trumpet Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I TRUMPETSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Thomas Rudberg.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Thomas Rudberg Examensarbete - Thomas Rudberg, Piano Sergej Rachmaninov Pianosonat
Läs merFörord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se
Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning
Läs merExamination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH
!"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004
Läs merKursplan för musik i grundskolan
Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Anja Kaiser.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Anja Kaiser Examensarbete examination 290512, 010612/15.40, 12.00/A339, S:ta Clara
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Läs merTypiskt för Medeltiden
Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Oskar Olofson.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Oskar Olofson Examensarbete Examination 25/5-2012/19:00/Stora Salen Oskar Olofson,
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Andreas Lyeteg Examensarbete Andreas Examenskonsert 24 Maj kl 19 Stora salen Andreas
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Eric Ander.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Eric Ander Examensarbete Examination Tisdagen 29 maj/ kl. 12.30/Stora Salen, KMH Eric
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik Handledare: Incca Rasmusson, Cecilia Zilliacus Gudrun Dahlkvist
Läs merNågra av de mest framstående kompositörerna
RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs merTypiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa
Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kalle Hassinen, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera
Läs merSML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf Sång Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I SÅNG Finlands musikläroinrättningars
Läs merDelprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.
Musiklärarutbildningen Antagningsprov G1 Musikteori Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merMusik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs merinstrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik
instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa
Läs merLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Läs merMusik. Ämnets syfte och roll i utbildningen
Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Åsa Gustavsson, Musikinstitutet Kungsvägen Hellevi Lassfolk, Musikinstitutet Juvenalia INLEDNING
Läs merKURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT
VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika
Läs merOm du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.
HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"
Läs merExamensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sophie Bretschneider
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Sophie Bretschneider Examensarbete Kandidatexamen 30:e maj/17.15/stora salen Sophie
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jussi Junttila, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt
Läs merFinlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Albinus Borg, MIK INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen", har vi försökt precisera de
Läs merBach: Cellosvit No. 5
CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2015/16 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Roland Hogman Examinator: Peter Berlind Carlson Herman Appelgren Bach:
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Victor Alsén Examensarbete Kandidatexamen 8 juni 2012/ /Norges Musikkhøgskole Victor
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen
KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Jan Takolander, MIK Tanja Vienonen, Juvenalia INLEDNING I den här så kallade "Kunskapsstegen",
Läs merLOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4
LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta
Läs merBAROCK (när Bach dog)
BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Ann Wallström Elin Nilsson Examination Programblad
Läs merMUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MUSIK Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner och
Läs merDet musikaliska hantverket
Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,
Läs merAllmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.
Antagningsprov G1 Sång och spel G1 Sång och Spel t med delprovet är att du får möjlighet att visa din förmåga att sjunga och musicera på egen hand. Förberedelser Du ska förbereda två valfria sånger. Du
Läs merAnn-Sofi Andersson. Komponera för piano. resultat från en ovan kompositör
FG0044 Självständigt arbete i musik 15 hp Lärarexamen med inriktning musik 2012/13 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Ralf Sandberg Ann-Sofi Andersson Komponera för piano resultat
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL
KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Kari Jämbäck, Musikinstitutet Kungsvägen Otso Summanen, Musiikkiopisto Avonia INLEDNING
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merTeori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.
Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation
Läs merRÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK
RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer
Läs merKUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING
KUNSKAPSSTEGE FÖR STRÅKUNDERVISNING vid Musikinstitutet Kungsvägen Elevens självutvärdering och mål Arbetsgrupp: Leila Kurkikangas, Musiikkiopisto Juvenalia Maarit Ranta, Musiikkiopisto Juvenalia Ulrike
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merBAROCKEN ca 1600-1750
BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls
Läs merUtveckla resonemang om musicerande
Utveckla resonemang om musicerande Nivå E: Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Nivå C: Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Nivå A: Eleven
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Staffan Scheja Britta Lovén Programblad och
Läs merKurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Eva Larsson Myrsten Robert Lind Examensarbete
Läs merMusik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Läs merSamarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.
Ämne - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner
Läs merKurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ
Page 22 of 39 Kurser termin 3 och 4, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1009 BG1011 BG1012 BG1013 BG1014 Huvudinstrument 2, kandidat, jazz,
Läs merMiklós Maros, String quartet no.1 (1977)
Miklós Maros, String quartet no.1 (1977) Av Jan Olof Rudén Version 5 oktober 2013 Bland Miklós Maros generationskamrater hörde det till undantagen att kalla ett verk stråkkvartett (på olika språk) även
Läs merInspelningar som verktyg vid instudering
HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Inspelningar som verktyg vid instudering Ett försök med Brahms tredje violinsonat som utgångspunkt Hanna Ericsson Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram, klassisk
Läs merVT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E
VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP
Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP /Higher Education Diploma in Church Music, 120 ECTS Credits
Läs merBARTÓKOS VIOLAKONSERT
BARTÓKOS VIOLAKONSERT - ett arbete om hur jag övar Erik Winroth Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram i musik, klassisk inriktning Vårterminen 2016 Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram
Läs merExamensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Wåhlström.
Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Wåhlström Examensarbete Examensarbete 31/5/2012/Stora Salen Mårten Wåhlström, Kontrabas
Läs merAnmälningskod KMH Masterprogram i dirigering - orkester
Behörighetskrav och provbeskrivningar för: Anmälningskod KMH-33000 Masterprogram i dirigering - orkester Grundläggande behörighet (avanc. nivå) Utdrag ur Högskoleförordningen [1993:100] 7 kap. Gr2: 28
Läs merForntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.
Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion
Läs merMusikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020
Musikkonservatoriet Falun Högskoleförberedande utbildning i Musik 80 veckor, heltid. Utbildningsnummer KK0091 Kursomgång 1-4, år 2015-2020 Tim- och kursplan Timplan Fast del (lärarledd undervisning) åk
Läs merMusik. årskurs 9 2013. Namn Klass
Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings
Läs merIngeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello
Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.
Läs merInterpretation av dubbelgreppspassager i violarepertoar Martin Cederstrand
Interpretation av dubbelgreppspassager i violarepertoar Martin Cederstrand Examensarbete inom konstnärligt kandidatprogram i musik, klassisk inriktning Vårterminen 2014 Examensarbete inom konstnärligt
Läs merMusicerande och musikskapande
Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk
Läs merSe möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst
Team Västerås Lars Nordin Rektor Se möjligheter Skapa en a(rak*v skola Skapa studiemo*verade elever Skapa en a(rak*v tjänst Skapa en röd tråd genom alla stadier Vi söker nu en studie- och yrkesvägledare
Läs merInformation om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen
Mars 2016 Information om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen Förutsättning för att gå vidare till urval är först och främst att man kan styrka sin grundläggande behörighet. Har du
Läs merPlanering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se
Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel
Läs merVälkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9
Välkommen till musiken Parkskolan årskurs 9 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang,
Läs merLärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR
Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi
Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP /Higher Education Diploma in Church Music, 120 ECTS Credits
Läs mer