Årsrapport 2012 FoT Modellering och Simulering

Transkript

1 Årsrapport 2012 FoT Modellering och Simulering - Avser FHS, FOI och FMV gemensamma redovisning inom uppdrag Spel för konflikthantering och Krig Anders Frank, FHS Peter Hammar, FOI Harald Lepp, FMV 1

2 Sammanfattning Uppdraget Spel för konflikthantering och krig inom Försvarsmaktens FoT-område Modellering och Simulering har under året fortsatt arbetet med att studera tekniker, metoder och redskap för spelbaserat lärande och simulatorträning. På FHS har en sektion bildats för krigsspel vilket inneburit nya steg mot bättre samordning mellan forskning och utbildning. Speluppdraget bedrivs med ett angreppssätt som kallas designbaserad forskning, vilket inbär att lärandesituationen förändras genom att utveckla spelen och metoderna som sedan testas i de militära kurserna. Genomförandet analyseras och blir ingångsvärden tillbaka till forskningen. Detta pågår iterativt i ett antal vändor. En fördel med angreppssättet är att de teorier och de redskap som tas fram blir sprungna ur lärandet i sin naturliga miljö. Spelplattformarna MAO och SSM har genomgått en integrering så att flyget finns representerat i sjökriget och vice versa. Detta kommer att bli starten till ett framtida operativt spel som FHS på uppdrag av FMV gjort en förstudie på. SSM har även förevisats för 4.sjöstridsflottiljen vilket vi hoppas kommer att bli ett första steg mot att FoT-uppdraget arbetar med direktstöd till förband och skolor. FMV gav även FHS i uppdrag att utveckla en prototyp för att beskriva aktörsperspektivet i en stabiliseringsoperation typ Afghanistan. Detta genomförde FHS genom att skapa brädspelet ASWAB (ASymmetric WArfare Boardgame) som på ett intrikat sätt blandar rollspel med traditionellt brädspel. FOI har genomfört studie för hur spel och spelmiljöer kan underlätta vidmakthållandet träning för tidvis tjänstgörande soldater (GSS/T) samt undersökt hur spelplattformen VBS2 används inom FM. Ett antal vetenskapliga artiklar har författats vilka redovisas i slutet av denna årsrapport. 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Spel för konflikthantering och krig Syfte och Mål Kunder och mottagare av resultat Former för arbetet Delprojektredovisning Spelutveckling MAO och SSM integreringsarbete RAGE بوصأ ASWAB 2.2 Demospel för 4.Sjöstridsflottiljen Studie Spel för träning av soldater Studie Användning av VBS2 inom Försvarsmakten Konferens - Wargaming Connections Rapporter, artiklar och konferensbidrag Using a low-fidelity wargame for training fleet-level command and control in the classroom Litteraturstudie kring datorbaserat lärande Simulatorbaserad träning för Stridsfordon 90-besättningar

4 1 Inledning Denna rapport sammanfattar uppdraget Spel för konflikthantering och Krig som genomförts i samverkan mellan FHS, FMV och FOI. Samverkan har skett på olika sätt, allt från informationsutbyte till traditionellt samarbete. Under uppdragen har ett antal delprojekt genomförts vilka redovisas i denna rapport. Kapitel 1 ger en kort introduktion till uppdraget med syfte, mål, värde för Försvarsmakten samt myndigheternas olika indelning av området. I kapitel 2 redovisas delprojekt och viktiga aktiviteter som genomförts under gångna året. Varje delprojekt redovisas i korthet och i de fall det finns ytterligare litteratur och rapporter anges de som referenser. 4

5 1.1 Bakgrund Spel för konflikthantering och krig Etableringen av Spel för konflikthantering och krig (benämnt speluppdraget i denna rapport) kom som ett svar mot negativ trend inom Försvarsmakten. I den trenden har spelverksamheten inom Försvarsmakten minskats avsevärt 1. Stor tid läggs exempelvis på att utbilda och träna svensk officer i planeringsprocedurer eller att ägna sig åt verksamheter av och förvaltningskaraktär än att utveckla och bibehålla förmågor inom militära operationer. Idag har ett stort arbete lagts ner på att anpassa ledningsprocesser- och procedurer till de krav som ställs på Försvarsmakten ur ett internationellt perspektiv. Det har anammats stabsprocedurer, nomenklaturer och förhållningssätt som passar den internationella arenan för att svensk försvarsmakt skall kunna bli interoperabel med övriga nationer i de fall Sverige deltar i internationella operationer. Dock har tillfällen där genomförandeledning tränas och utbildas minskats avsevärt. Detta gäller främst de högre ledningsnivåerna, vilket kan vara en naturlig följd av att vi inte längre ensamma leder militära operationer på den högsta nivån. Men trenden återfinns i flera verksamheter, inte minst i officersutbildningen där allt färre tillfällen ges att låta officerare pröva sin plan mot lärare eller varandra. 1.2 Syfte och Mål Ett sätt att svara mot denna negativa utveckling är att utöka användningen av simuleringar, spel och spelande. Spelande är ett kraftfullt verktyg som kan användas för att träna enkla förmågor på stridsteknisk nivå ända upp till operativ nivå där stundtals komplexa frågor skall utbildas och tränas. Speluppdraget syftar till att utveckla denna möjlighet och bidra till en ökad användning av spel och spelande i svenskt försvar. För att det ska bli en ökad användning så bör spelen som sätts upp vara enkla, dvs. de ska inte kräva så mycket tid och resurser för att genomföra spel. Målsättningen med uppdraget är därför att förstå hur man kan erbjuda krigsspelstillfällen med låg transaktionskostnad. Med låg transaktionskostnad avses här att det inte skall kräva lång förberedelsetid, kräva många operatörer och instruktörer eller fordra stora ekonomiska resurser för att genomföra krigsspeltillfällen. För att åstadkomma detta utgår projektet från forskning som pekar på att den simulator eller det digitala spel som används inte behöver vara fullt så avancerade. Det räcker att systemen fångar de väsentliga delar som avses tränas eller utbildas med en så kallad good enough-nivå. Ett alltför avancerat och komplext tekniskt system eller spel försvårar arbetet med att snabbt och enkelt sätta in de som skall tränas i spelprocessen. Med denna ansats finns stora möjligheter att öka tillfällen med spelverksamheter inom Försvarsmakten. Den vision som speluppdraget jobbar mot är att Försvarsmakten återigen blir en spelande organisation, där spel och spelande är en naturlig del i alla verksamhets- och funktionsgrenar för att ständigt förbättra Försvarsmaktens utpekade förmågor. Men för att detta skall bli en realitet behöver uppdraget ha fokus på både teori som tillämpning. Teorin svarar på hur vi kan veta var, när och på vilket sätt spelande bidrar till kunskap och träning. Tillämpningen av teorin, dvs när vi genomför speltillfällen i olika kurser, bidrar till förståelse hur spel skall/bör praktiseras men ger oss även möj- 1 Rapport Krigsspelande en introduktion samt nulägesbeskrivning inom Försvarsmakten, FHS 937/2009 5

6 lighet att pröva teoretiska antaganden. Ett tredje fokus ligger på att utveckla ändamålsenliga spel. Enkla speltillfällen kräver att spelen, dvs redskapen, inte behöver klara av allt utan har nödvändiga egenskaper för det uttalade syftet. Därför ställer vi forskningsfrågan för hur spelen bör se ut och vilka egenskaper som krävs för att nå de syften som kan vara aktuella. Ett betydelsefullt område för att förstå hur speltillfällen kan öka inom Försvarsmakten är att studera och följa den kommersiella spelvärldens utveckling. Utvecklingen inom dataspel är enorm, både ekonomiskt och tekniskt. Tidigare avfärdades den kommersiella dataspelsmarknaden som omogen och oseriös i försvarsmaktsrelaterade sammanhang. Idag etableras dock en mångfald av projekt varje år världen över som syftar till att använda den kommersiella spelutvecklingen för olika militära aktiviteter. I de flesta fall är nyttjarna intresserade av att exploatera de ekonomiska vinster som kommersiella spelplattformar erbjuder, dvs som ett lågkostnadsalternativ till traditionella simuleringssystem. Förutom träning och utbildning med hjälp av kommersiella spel så finns det många andra användningsområden. Marknadsföring och informationsspridning är ett av många fält där kommersiella spel kan komma få stor betydelse för försvaret. Avslutningsvis så bidrar den kommersiella spelvärlden med viktig kunskap hur spel ska tas fram. Speldesigners har mycket bra erfarenhet av att kunna ta fram balanserade, stimulerande, och engagerande spel på sätt som vi inom utbildningsvärlden eftersöker. Att ta del av den kunskapen och den förståelsen från den kommersiella spelindustrin är därför viktigt för oss även om vi inte har för avsikt att enbart underhålla våra användare. 1.3 Kunder och mottagare av resultat Eftersom det ställs krav från dagens FoT-uppdrag att det kan spåras konkret nytta och kortsiktiga resultat parallellt med viss form av långsiktighet finns goda förutsättningar att speluppdraget svarar mot detta krav. Tolkat som stöd till FM insatsorganisation arbetar speluppdraget främst med fokus på träning och utbildning av officerare, sjömän och soldater. Dels inom den utbildning som bedrivs inom FHS men även de träningscentra som finns inom FM såsom stridsskolorna, LTC och SWEDINT. I delprojekten nedan beskrivs ett antal användningsfall där speluppdraget stöttat med spelmoment och/eller modeller framtagna inom forskningen. Under året har speluppdraget lyckats med att ge detta stöd till alla tre militära utbildningsprogram inom FHS (Officersprogrammet, Stabsutbildningsprogrammet samt Högre Stabsutbildningsprogrammet). Detta dualistiska förfarande där modeller och spel som vi utvecklar ur forskningssyfte även kommer till användning inom officersutbildningen ser vi som en mycket gynnsam överföring av forskningsresultat till Försvarsmakten. Det har även tagits steg mot att demonstrera våra tankar, idéer och lösningar till FM förband och skolor. 1.4 Former för arbetet Speluppdraget genomförs koordinerat inom FHS, FMV och FOI. Med koordinerat menas här att delprojekt och studier genomförs samordnat för att undvika dubbelarbete och för att kunna täcka fler delområden och delfrågor som är av intresse att besvaras. Bilden nedan ger en kortfattad förklaring till den indelning och den målsättning som speluppdraget har. 6

7 Årsrapport 2012 FoT Modellering och Simulering FHS 774/2011 Bild 1. Speluppdraget återfinns inom FHS, FOI och FMV. Satsningarna syftar till gemensam målsättning för att öka spelaktiviteterna inom FM med FHS som koordinerandee roll. Det sker även samarbeten mellan myndigheterna, i vissa fall så finnsns gemensamma intressen för produkter eller studier som tas fram. I denna årsrapport finns främst två studier (Förstudie RAGE och ASWAB) genomförda på FHS på uppdrag av FMV. 7

8 2 Delprojektredovisning I denna del redovisas delprojekt och viktiga aktiviteter från samtliga myndigheter. 2.1 Spelutveckling Som tidigare beskrivits så bedriver FHS spelutveckling för att kunna erbjuda skräddarsydda och enkla lösningar till den militära utbildningen. Förutom vidareutveckling av de digitala spelen SSM och MAO så har en förstudie genomförts på uppdrag av FMV. Förstudien har svarat på hur ett framtida operativt spel (RAGE) kan se ut. Dessutom har en prototyp på ett brädspel, ASWAB, utvecklats av FHS på uppdrag av FMV. Nedan följer beskrivning av dessa spelplattformar MAO och SSM integreringsarbete SSM är det digitala sjökrigsspel som FHS tagit fram tillsammans med FMV. SSM används som plattform för utbildning av sjöofficerare i genomförandeledning på grundläggande och avancerad nivå. Sjökrigsspelet användes inom utbildningen för första gången för fyra år sedan och har därefter använts mer och mer i utbildningarna. Spelet har vidareutvecklats varje år baserat på de krav som uppkommit i samband med att spelet utnyttjats inom utbildningen. Under året har det skett mindre buggrättning främst inom sensor- och motmedelshanteringen. Det stora arbetet som skett under året är att integrera delar från flygkrigsspelet MAO in i SSM. Två huvudsakliga anledningar föranledde denna integrering. Först och främst har det under längre tid funnits ett önskemål att integrera flyg och marin strid i en och samma plattform. Anledningen till detta är att i marina operationer är lufthotet ytterst dimensionerande och att kunna spela med denna faktor skulle öka utbildningseffekten, främst för de högre ut- 8

9 bildningsnivåerna. Från flygsidan har önskemålet varit i stort sett det omvända: de har uttryckt ett behov att ha spelade marin- och markstridskrafter eftersom flygstridskrafterna i hög grad används för att stödja den verksamhet som sker på marken och till sjöss. För att kunna få ut det mesta av flygets övningar bör marin- och markstridskrafterna spelas av staber och inte bara skriptas av spelledningen. Den andra anledningen till att föra in funktionalitet från MAO i SSM är att SSM nu körts under flera år och visat sig vara mycket stabil. MAO har däremot haft en del driftproblem vilket lett till vissa störningar under de övningar då den använts. Ytterligare en orsak till integreringen är att SSM är helt modelldriven, det är upp till spelledningen att helt fritt definiera spelpjäser och miljö. I MAO är däremot modellerna hårdkodade vilket ger spelledningen begränsade möjligheter att modellera de plattformar, vapen, sensorer och motmedel man vill använda i spelen. Den nya plattformen (SSM+MAO) kommer att testas tidigt 2013 för att därefter används på övriga kurser i marinaoperationer och flygoperationer under året. 9

10 2.1.2 RAGE Under flera år har den högre utbildningen på FHS uttryckt ett behov att ha någon form av spelstöd på kurserna i operativ planering och operationskonst. För ett tiotal år sedan användes Kings Game för detta, men på grund av den omfattande tidsåtgången för att förbereda bara ett enkelt scenario så har plattformen inte använts på de senaste åren. I stället har kurserna använts sig av fria spel med kartor och stridsdomare. Detta har fungerat tillfredsställande men för att ytterligare höja nivån på utbildningen har det uttryckts ett behov av en digital plattform för strid på operativ nivå. Under året har FMV finansierat ett inledande arbete med syfte att identifiera grundläggande krav på en digital plattform för att spela strid på operativ nivå. Arbetet genomfördes av FHS och bestod av flera delar. Först genomfördes en litteraturstudie för att identifiera dels hur operativa spel genomförts tidigare samt de viktigaste slutsatserna av dessa arbeten, dels för att identifiera de viktigaste aspekterna av operativ ledning - vilka är de huvudsakliga problem som den operativa staben skall lösa? Litteraturstudien kompletterades med en serie intervjuer där officerare som arbetat i, eller lett delar av operativa staber, fick redogöra för hur arbetet i staberna fungerade samt vilka de centrala problemen som staben skulle hantera var. Utöver detta studerades ett antal kommersiella bräd- och dataspel för att identifiera hur krigföring på operativ nivå kan implementeras spelmekaniskt. Resultatet av detta arbete gav ett antal inledande styrningar för det fortsatta arbetet. Den första styrningen rörde den operativa nivåns ansvar och uppgift. Den operativa nivåns ansvar är att se till att de taktiska striderna leder mot de mål 10

11 som satts upp av den strategiska nivån, man skall med andra ord se till att man för rätt strider. Uppgiften blir i och med detta att sekvensera och synkronisera taktiska strider, inte att besluta hur de taktiska striderna genomförs. Spelarnas främsta problem blir följaktligen att planera och följa upp de taktiska strider som genomförs och genomföra nödvändiga modifieringar av den operativa planen när detta krävs. Den andra styrningen rörde i vilket tidsperspektiv som den operativa staben arbetar. Operativ ledning sker på längre sikt än taktisk. Även om den operativa staben innehåller delar som följer upp hur striden genomförs just nu så är det ett misslyckande om den operativa staben går in och direkt styr genomförandet som en erfaren respondent uttryckte det i intervjuerna. Detta innebär att spelarna huvudsakligen skall tränas i att leda på längre sikt, att ge order som börjar gälla först om ett antal dagar. En tydlig erfarenhet som erhölls ur litteraturstudien var att striden skall modelleras på en nivå lägre än den som spelarna verkar på. Detta innebär att om deltagarna skall spela på operativ nivå skall spelmekaniken representera spelpjäserna på taktisk nivå. Utöver dessa styrningar valde vi också att kraven skulle avspegla en utbildningssituation som liknar den vi har på FHS - klassrumsövningar. Detta innebar att en tänkt plattform skall kunna användas då det endast finns få spelare, få instruktörer, lite tid till förberedelser och lite tekniskt stöd. Det måste med andra ord vara enkelt att förbereda och genomföra spel. Givet de styrningar som identifierats utvecklades en prototyp av spelplattformen vilken sedan användes i en serie provspel på ett scenario som används i utbildningen på FHS. Spelprototypen bestod dels av en lätt modifierad SSM vilken användes för att hålla reda på spelpjäser och göra avdömningar, dels av en idé om hur spelledning skulle genomföras där en viktig komponent är att de taktiska cheferna spelas av deltagare i spelledningen. Spelarna ger med andra ord order till underställda taktiska chefer vilka sedan omvandlar dessa till taktiska förbandsrörelser vilka därefter spelas ut i spelsystemet. Resultatet av detta spel matas sedan tillbaka till spelarna i form av rapporter som kommer en gång per spelat dygn. Under provspelet bestod spelarna av tre lärare på FHS. Inledningsvis spelade de en operativ stab och genomförde en operativ planering på scenariot. Därefter bytte de hatt och fick spela taktiska chefer som en del av spelledningen. De omsatte den operativa stabens order till taktisk verksamhet under ett speldygn och rapporterade tillbaka resultatet till den operativa staben. Därefter bytte de hatt igen och spelade operativa staben. Detta fortsatte och flera dygns strid kunde genomföras under en dags spelande. Hattbytandet var ett resultat av vi endast hade tre spelare. I en verklig övning hade naturligtvis spelledningen haft dedikerade taktiska chefer och den operativa staben hade kunnat fokusera helt på sin uppgift. Trots dessa begränsningar blev slutsatsen att spelprototypen och idén om hur 11

12 den skulle användas verkade fungera och att det är värt att gå vidare och pröva systemet med större operativ stab och en komplett spelledning. بوصأ ASWAB ASWAB (Asymmetric Warfare Boardgame) är ett brädspel som FHS utvecklat på uppdrag av FMV. Uppdraget var att illustrera humanperspektivet i den typ av insatser som Sverige deltar i, vilket FHS löste genom att utveckla ett brädspel där aktörsperspektivet var i fokus. Syftet med spelet var att spelarna skulle få uppleva en del av de svårigheter som uppstår när de skall lösa uppgifter tillsammans med, eller vid sidan av, aktörer vars agendor och lojaliteter är oklara och förändras över tiden. Idén var att anta en roll och sedan med eller mot varandra försöka lösa uppgifter och utmaningar på spelplanen. Spelet baseras på ett kommersiellt brädspel som förändrades till att hantera flera aktörer och en annan tematik (stabiliseringsoperation i en svag stat). Alla deltagare spelar en aktör och det gäller i spelet att uppnå de mål som gäller för den aktören, antingen i linje med den militära operationens intressen, tillsammans med det väpnade motståndet eller bara för sig själv. Förutom den offentliga agendan har vissa spelare en dold agenda som de skall följa för att nå sitt mål. Detta leder till diplomatiska och politiska konsekvenser som spelet illustrerar på olika sätt. Förutom rollspelet så fångar brädspelet typiska åtgärder och händelser som kan ske i en svag stat. Därmed har stort arbete lagts ner i att analysera och bedöma och välja vilka delar som skall vara med i spelet och vilka som inte ska representeras. Den tänkta användningen för spelet är att den ska ingå i en endagsutbildning för deltagare som vill få miljökännedom om en del av svårigheter med stabiliseringsoperationer i en kulturellt främmande svag stat. Spelet är ett moment i en serie av lärandemoduler där teori, föreläsning och efterdiskussion också ingår. På detta sätt finns det 12

13 delar som brädspelet skall ta om hand och delar som andra moduler bör fånga upp. Resultatet från prototyputvecklingen av ASWAB pekar på betydelsen av att inte försöka lägga in för mycket funktionalitet och fakta i spelet, vilket lätt kan göra spelet ospelbart, utan istället låta andra moduler ta om hand delar av lärandestoffet. Arbetet har egentligen bara börjat, varje gång som ASWAB spelas kommer nya idéer och insikter som tas om hand in i nya och förbättrade versioner. Men sammanfattningsvis har arbetet med ASWAB varit framgångsrikt eftersom vi från början utgick från ett kommersiellt spel istället för att utveckla spelet från början. Visserligen inte utan problem men förmodligen enklare än alternativen. Referenser Granberg, S. & Frank, A. ASWAB - ett aktörsfokuserat spel för operationer i svaga stater. FHS 931/

14 2.2 Demospel för 4.Sjöstridsflottiljen På önskemål från korvettdivisionen på 4.sjöstridsflotttiljen genomfördes på FHS en tvådagars repetitionsutbildning på planeringsmetoden PUT och ett tvåsidigt spelmoment på den plan som togs fram under planeringen. Deltagare var divisionschefen samt staben. Planering och spel utgick från det scenario som använts under flera övningar på FHS, en överskeppningsoperation från Sicilien till Neapel. Under första dagen genomförde deltagarna planering på scenariot. Andra dagen genomfördes ett tvåsidigt spel på planen. Trots att resultatet överlag var gott identifierades ett antal förbättringsmöjligheter. Främst uttrycktes ett behov av att ha scenarier som bättre stämde överens med de uppgifter som förbandet kan tänkas lösa. Utöver detta så upplevde deltagarna att spelmomentet hade gett bättre effekt om man kunnat öva en större förbandsmassa med flera ingående staber. Uppfattningen var att detta troligtvis hade gett bättre ledningsträning. Det diskuterades även en fortsättning där främst två alternativ ansågs lämpligast. Det första var att genomföra en större övning med hela flottiljstaben under längre tid. Idén var att ta med SSM och datorer ut till flottiljen och kör spelet där. Det andra alternativet var att genomföra mer noggranna, analytiska spel på begränsade scenarier. Syftet med detta vore att ge förbandet en möjlighet att mer ingående undersöka typsituationer i vilka de kan tänkas sättas in. Arbete med det senare initierades men på grund av tidsbrist på förbandet genomfördes ingen ytterligare verksamhet i detta spår. 14

15 2.3 Studie Spel för träning av soldater Inom projektet har FOI under året studerat spel för träning av soldater. Resultatet från denna verksamhet är publicerat i en FOI rapport (Hammar, Bergström, Åkerström, Thortensson & Oskarsson, 2012). Rapporten innehåller dels generella delar angående inlärning och spelbaserad träning, dels analys och förslag kopplat till träning av gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). Syftet med rapporten är att belysa behov och möjligheter med spelbaserad träning kopplat utbildning och träning av GSS. Specifikt behandlar rapporten de tidvis tjänstgörande soldaterna (GSS/T). En risk som lyfts fram är att systemet med tidvis tjänstgöring som det är planerat att fungera medför att förmågan att agera tillsammans inom grupps ram (och därmed även i större enheter) kommer att minska med tiden, då gruppen inte får kontinuerlig samträning av tillräcklig omfattning under de ofta långa perioder personalen inte tjänstgör vid Försvarsmakten. I rapporten föreslås att träning med distribuerat datorspelande kan avhjälpa detta. Genom att en grupp regelbundet spelar tillsammans (i nätverksspel, förslagsvis hemifrån via internet) upprätthålls viss kompetens och förmåga som soldat. Den stora nyttan förväntas dock vara möjlighet för grupper att upprätthålla gruppsammanhållning under de perioder de inte tjänstgör vid Försvarsmakten. Huvudpoängen är att spelbaserad träning kan ske med mycket liten insats för Försvarsmakten, både kostnadsmässigt och resursmässigt, men ändå ge mycket uteffekt. Grupper med medlemmar som fungerar tillsammans är en förutsättning för att leverera effekt, och spelbaserad träning i gruppen skulle markant kunna minska startsträckan när soldater inkallas till träning och övning vid förbandet. Därtill kan en återkommande verksamhet av denna typ upprätthålla kopplingen med Försvarsmakten och bibehålla intresset att kvarstå som anställd inom Försvarsmakten. Arbetet inom denna del av projektet baseras på litteraturstudier samt analys av Försvarsmaktens verksamhet. Rapporten innehåller en analys av hur utbildning och träning av tidvis tjänstgörande soldater (GSS/T) förväntas ske. Baserat på litteraturstudier presenteras teorier kring inlärning, framförallt Kolbs modell av erfarenhetsbaserat lärande vilken passar bra in på Försvarsmaktens verksamhet, individens kompetens, samt individens utveckling från nybörjare till expert. Därtill presenteras teorier för gruppens utveckling. Dator- och spelbaserad träning presenteras, och de vetenskapliga resultat kring nyttan, effekten, samt risker med spelbaserad träning som identifierats i kontexten av träning av soldater lyfts fram. Ett par egenskaper hos spel som är viktiga för effektiv träning poängteras. Begränsande faktorer för uppbyggnad och upprätthållande av kompetens och förmåga hos GSS/T diskuteras, och olika sätt på vilka spel kan användas för att avhjälpa dessa presenteras. Därtill kommer en fördjupad diskussion kring kopplingen mellan inlärning, kompetens och träning, samt påverkansfaktorer och betänkligheter kring hemdistribuerad träning, vad avser både teknik, organisation och engagemang. Referenser Hammar, P., Bergström, G., Åkerström, J., Thorstensson, M. & Oskarsson, P-A. (2012). Spel för träning av soldater, FOI-R SE. 15

16 2.4 Studie Användning av VBS2 inom Försvarsmakten Inom ramen för en tilläggsbeställning till projektet har en studie genomförts beträffande programvaran VBS2 (Virtual Battlespace 2), och dess användning i Försvarsmakten. Resultatet från denna verksamhet är publicerat i en FOI-rapport (Oskarsson, Allberg, Nählinder & Hedström, 2012). Syftet med denna studie var att beskriva och analysera användningen av VBS2 för träning vid svenska förband, samt vilka funktioner för återkoppling och feedback som finns och vilka som saknas. Idag används VBS2 för träning av Markstridsskolan (MSS), Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint), Trängregementet (TrängR) och Hemvärnets stridsskola (HvSS). För att få kunskap om förbandens användning av VBS2 har projektet samlat in information från officerare och tekniker med ansvar för VBS2-träningen. Detta har skett med både intervjuer, samtal och enkäter. Resultaten från studien visar att förbanden till största delen använder VBS2 för träning av chefer på taktik, ordergivning och kommunikation. För den här träningen så anses VBS2 ha tillräcklig hög realism och inlärning anses effektiv. VBS2 anses däremot inte lämpad för träning av individuella moment för enskild soldat: realismen är för låg för detta. Systemet ger dock bra träning i kommunikation och samverkan. VBS2 är väl lämpat för mängdträning eftersom träningen är kostnadseffektiv jämfört med träning i fält. Vidare ger återuppspelning i VBS2 bra stöd för konstruktiv återkoppling (så kallad After Action Review). Återkoppling ger en bra inlärningseffekt. För att VBS2-träningen ska bli effektiv behövs dock tekniskt stöd och medverkan av instruktörer. Användning av VBS2 för träning av GSS/T i hemmet anses möjlig under förutsättning att soldaterna får tillgång till utrustning, schemalagd tid och såväl tekniskt stöd som stöd från instruktörer på förbanden. Studien visar också på begränsningar i modeller i VBS2 och att de datorgenererade motståndarna (Computer Generated Force, CGF) generellt är dåliga i nuvarande version, men de kan användas för att göra träningsmiljön mer levande. Förbanden föredrar att använda personer som spelar motståndare för att ge bra träningsvärde till de som tränas. Synfältet blir också alltför begränsat med en datorskärm jämfört med i verkligheten. Detta kan dock åtgärdas med hjälp av flera skärmar. Spelbaserad träning med VBS2 ger även möjlighet att modifiera scenarion under spelets gång, simulera ledningssystem och genomföra strukturerade genomgångar och återkoppling efter övning. VBS2 kan användas för visualisering av verkliga händelser, samt ger möjligheten att pröva flera alternativa handlingar i en viss situation. VBS2 anses ge en rolig och motiverande träning och vara relativt enkelt att lära sig. Det finns dock faror med spelbaserad träning, bland annat risk för felaktig inlärning, och risk för datorspelsbeteende, så kallad Gamer Mode. I rapporten lyfts också bland annat tekniska och organisatoriska faktorer upp, hur träning sker och leds, samt mål och syften med träning med VBS2. Som bakgrund presenteras också en genomgång av vetenskapliga artiklar som berör VBS2, genom exempel på användning av VBS2 för träning av militära förband (huvudsakligen från amerikanska förband) samt exempel på hur VBS2 används i forskningsstudier. 16

17 2.5 Konferens - Wargaming Connections 2012 Militär utbildning och träning har en lång tradition av att använda krigsspel. Men den långa traditionen har inte inneburit att aktiviteten finns överallt eller att det finns många utövare. Snarare tvärtom, de som spelar krigsspel är en förhållandevis liten klick människor som entusiastiskt förespråkar betydelsen av att förstå krig, taktik och historia genom att krigsspela. De är få jämfört med andra typer av spelare som t ex de miljontals människor världen över som spenderar timmar framför data- och videospel. Arketypen för krigsspelare, sk grognards, är en person som spelar avancerade brädspel för att återuppleva historiska slag och alla de val och beslutspunkter som fanns på det slagfältet. Dessa människor spelar förvisso på sin fritid för nöjes skull men den praktik som de genomför är i stort sett densamma som militären använt i århundranden. Man brukar kategorisera mellan hobbykrigsspelare, som spelar för sitt fritidsintresse och professionella krigsspelare som har krigsspel som en del av sitt yrke. Under året fick FHS möjlighet att delta på en årlig konferens, Wargaming Connections, som samlar både professionella och hobbykrigsspelare. Under ett par dagar delar dessa hängivna personer erfarenheter, diskuterar speldesign, krigsspelandets roll för utbildning samt spelar en hel del brädspel. Konferensen var inte stor, ungefär 150 deltagare, men det var ändå glädjande att få ta del av denna gemenskap och dela information och idéer med andra professionella krigsspelare. Vi ägnade en stor del åt att förklara vår verksamhet och våra produkter, inte minst för att provtrycka spelen och få feedback. En observation från föredragen och diskussionerna var att många slutsatser som dras av bland annat krigsspel och lärande är baserat på utövarnas egen erfarenhet. Det är inget fel i sig men sällan om än aldrig så finns det en spårbarhet till forskningsresultat för hur, varför och på vilket sätt krigsspelande påverkar lärandet. Istället delas anekdoter som ett slags bevis för validiteten i att använda krigsspel. Men som en forskare 17

18 från Marine Corps Combat Development Command sa, Plural anecdotes is not data, så behövs mer för att kunna göra strukturerade studier på relationen mellan krigsspel och lärande. Konferensen genomfördes på National Defence University (NDU) i Washington som har bestående spelverksamhet till olika intressenter. Dock inte alltid i militära frågor utan det var också för strategiska frågor som materielinköp och policyfrågor. En intressant detalj är att de välkomnar externa deltagare för utbildning i spelledning, vilket är helt i linje för våra framtida planer. Trots att konferensen arrangerats i över 20 år så har det internationella inslagen varit ytterst få. Om det beror på att krigsspelande inte används i stor utsträckning utanför USA är osagt, men den respons och det utbyte vi fick under konferensen talar för att vi definitivt ska närvara även i framtida arrangemang. 18

19 Årsrapport FoT Modellering och Simulering FHS 774/2011 Rapporter, artiklar och konferensbidrag Using a low-fidelity wargame for training fleet-level command and control in the classroom Ett klassiskt antagande som fortfarande styr mycket av utvecklingen av simulatorer och spel är att ju bättre spelet eller simulatorn kan avspegla verkligheten desto bättre blir träningen för de som använder spelet. Detta antagande har lett till att de system som används för träning och utbildning i det militära ofta är detaljrika vilket gör att de blir dyra och tar lång tid att utveckla. Spelets höga upplösning gör också att det tar lång tid och kräver mycket personal för att förbereda och genomföra spel. Senare års forskning visar dock att det inte finns någon tydlig koppling mellan hur bra ett träningssystem avspeglar verkligheten och hur bra träning som erhålls genom att utnyttja det, andra faktorer som pedagogiskt upplägg, feedback, resultatmätning, scenarioval, träningsmetod är mer avgörande. Ett ytterligare antagande som driver utvecklingen mot detaljerade simulatorer är att det finns en uppfattning att kvaliteten på träningen i en simulator är kopplad till användarens uppfattning av att träna i simulatorn. Studier visar dock att spelarnas uppfattning av vad de lär sig är kopplat till träningssystemets upplösning hög detaljrikedom gör att man upplever bra träningseffekt. Dock finns det inga tydliga indikationer till att träningen i detaljrika system faktiskt leder till bättre prestation i den tränade uppgiften jämfört med den träning som erhålls i mindre detaljrika spel, om man mäter prestationen med andra mått än självskattning. Dessa resultat har legat till grund för utveckling av de digitala spelplattformar som används vid utbildningen på FHS, sjökrigsspelet SSM och luftoperativa spelet MAO. På grund av begränsade resurser i form av tid för förberedelser, tid för utbildning i spelet, antal spelare och antal instruktörer har dessa plattformar utvecklats från det omvända perspektivet: hur enkla kan spelen göras utan att göra avkall på utbildningseffekt? Utifrån dessa idéer presenterades SSM och hur det använts på den internationella ledningskonferensen International Command and Control Research and Technology Symposium. Konferensbidraget gick inledningsvis igenom antagandena om relationer mellan spels upplösning och vad spelare lär sig av att använda spelet. SSM presenterades och dess användning i utbildningen beskrevs. Avslutningsvis presenterades en utvärderingen av spelet samt argumenterades för nyttan av att använda enkla spel i klassrums-övningar. Abstract, Using a low-fidelity wargame for training fleet-level command and control in the classroom Today, the military increasingly rely on simulators to support training and education. One reason for this is simulators are seen as a cost-effective to achieve realistic training. Modern simulators can replicate almost any aspect of the real world, a development in part driven by the implicit assumption that the better the simulator, the better the training. But does higher fidelity necessarily lead to better learning? Recent research point in an alter-native direction - it is not the quality of the simulator that determines the quality of training, but rather how well the simulator is integrated in a larger training setting. This pa-per presents an attempt along these lines - the simple 19

20 surface warfare model (SSM). SSM is a low-fidelity naval wargame that has been used for several years to train fleet-level decision making skills at courses on both junior and senior officers levels. The paper begins by discussing the use of simulators in training and education. The SSM is introduced, and its integration in fleet-level decision-making courses is presented. Evaluations of the use of the wargame are presented. The paper finishes off with a discussion of how low-fidelity simulators can be used to support training and education. Referenser Waldenström, C. (2012). Using a low-fidelity wargame for training fleet-level command and control in the classroom. In Proceedings of the 17th International Command and Control Research and Technology Symposium. Washington, DC Litteraturstudie kring datorbaserat lärande Under året har FOI publicerat den litteraturstudie (Nilsson, 2012) kring datorbaserat lärande som nämnts i föregående årsrapport. Rapporten pekar på att datorbaserat lärande är ett bra sätt att undervisa och lära sig om det används på rätt sätt. Läraren kommer också i fortsättningen att ha en viktig roll i undervisningen, även om rollen förändras när datorer och datorprogram blir allt vanligare. Datorbaserat lärande förändrar också elevernas roll på så sätt att de blir mer självständiga när de i större utsträckning arbetar på egen hand. Datorbaserat lärande kan också anpassas och stödja elever som har olika svårigheter så att de blir mer inkluderade i skolan. Det passar också bättre för elever som inte tycker att de lär sig genom att en lärare berättar om något. Det är även viktigt att inte stressa in användandet av datorer i undervisningen utan låta det bli en naturlig del och känna av var det passar in. Datorer i sig betyder inte att undervisningen blir bättre. Referenser Nilsson, L. (2012). Principer för datorbaserat lärande. FOI-R SE Simulatorbaserad träning för Stridsfordon 90-besättningar Inom projektet har FOI genomfört ett antal studier av simulatorbaserad träning som presenterats i tidigare årsrapporter. Under året har ett bidrag beträffande träningseffekten vid träning i simulator för Stridsfordon 90 presenterats vid Human Factors and Ergonomics Society-konferensen i Boston, USA (Oskarsson & Nählinder, 2012). Den presenterade studien baseras på frågeformulär till tränade besättningsmedlemmar vid genomförd träning under 2009 och 2010, dels i början av utbildningen, dels i slutet. De faktorer som studerades var relaterade till simulatormiljön: fidelity (realism), närvaro, nöje, motivation och återkoppling, samt relaterade till träningseffekten: inlärning i simulatormiljön och överföring av träning till verklig miljö (Strf90), se Figur 1. Studien noterade att träningen skiftade fokus från början av utbildningen till slutet, främst avseende grundläggande hantering och förberedelse inför träning i verkligt 20

21 stridsfordon vilka var högt skattade i början, till samarbete i gruppen mot slutet av utbildningen. Figur 1. Faktorer som påverkar den upplevda träningseffekten Upplevd inlärning och transfer av träning skattades högt både i början och i slutet, även om inlärningen var högre i början. I övrigt upplevdes ingen skillnad i de undersökta faktorerna mellan de båda tillfällena. Trots simulatorns förhållandevis låga fidelity (realism) så upplevdes en relativt hög träningseffekt, vilket talar för effekten av denna typ av simulatorer med begränsad fidelity. Analysen tyder också på att träningsmiljön hade positiv inverkan på träningseffekten. Abstract: A study of training effects in a combat vehicle simulator was performed at two occasions, first during the early part of the vehicle crews education and second during the later part. The focus of the study was on fidelity, presence, fun, motivation, feedback, learning in the simulator, and transfer of training. Learning in the simulator was rated highest at the early occasion; nevertheless both learning and transfer of training were rated relatively high at both occasions. This indicates positive training effects in a fairly simple low fidelity simulator. Finally a preliminary model of the causal relations between the aspects of training was created by structural equations modeling. The model indicates that the training environment (measured by rated feedback, presence, fidelity, motivation, and fun) had a positive influence on the training in the simulator (measured by rated learning in the simulator and transfer of training to the real combat vehicle). Referenser Oskarsson, P-A, Allberg, H, Nählinder, S. & Hedström, J. (2012). Användning av VBS2 inom Försvarsmakten, FOI-R SE. Oskarsson, P-A & Nählinder, S. (2012). Training Effects in a Low Fidelity Combat Vehicle Simulator, i Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society 56th Annual Meeting. p (DOI / ) 21