UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN. S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ HELENA FUREMAN ERIK NORIN 1 (13) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen H el ena F ur e ma n Gruppchef Östersundskontoret Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) helena.fureman@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter 3 2 Bakgrund Planerad expansion 3 3 Omgivningsbeskrivning Recipienter Planförhållanden 6 4 Skyddad miljö 7 5 Befintlig avloppsrening Avloppssystem och ledningsnät Befintlig avloppsrening i Storvallen Befintlig avloppsrening i Storlien 8 6 Planerad avloppsrening Allmänt Dimensionering Tillskottsvatten Reningstekniker 11 7 Nollalternativ 11 8 Alternativt utförande Alternativ lokalisering Alternativa tekniker Alternativ utsläppspunkt 11 9 Förutsedd miljöpåverkan och innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen Inledande recipientbedömning Tidplan och samråd 12 2 (13) UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN

3 1 Administrativa uppgifter Anläggning: Storvallens avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning: Lilltevedalen 1:9 Verksamhetskod: (Avloppsreningsverk för >2000 pe) (Nuvarande verksamhet är anmäld för mindre än 2000 pe) Tillstånd: Anmälan till miljökontoret iåre kommun, Verksamhetsutövare: Åre kommun, Tekniska kontoret Adress: Box JÄRPEN Telefon: Telefax: Kontaktperson: Malin Snis, tel Bakgrund Antalet bostads- och fritidshus i Storlien och Storvallen har under de senare åren ökat. En ytterligare expansion är planerad både i Storlien och i Storvallen vilket innebär att avloppsreningsanläggningen nu har nått sin maxkapacitet. Inför ytterligare expansion av fritidsbebyggelse och andra faciliteter har Åre kommun därför bestämt sig för att bygga ut den befintliga reningsanläggningen i Storvallen och leda över även avloppsvattnet från Storlien till detta nya reningsverk. I samband med att vattenledning drogs från vattentäkten Storvallen till Storlien lades en extra ledning ner. Denna ledning kommer preliminärt vara stommen i den framtida överförinen från Storlien via åtminstone en ny pumpstation för att kunna sammanfoga spillvattennäten. 2.1 Planerad expansion Enligt en sammanställning genomförd 2011 av WSP 1 planeras för utbyggnationer både i Storlien och Storvallen. I rapporten har en sammanställning baserats på plankontorets bedömning för båda orterna. Den framtida expansionen bedömdes 2011 till ytterligare 2500 pe för Storlien (till 3500 pe) och ytterligare 2850 pe (till 4250 pe). Det framtida reningsverket planeras för en belastning på ca 8000 pe under högsäsong. 1 WSP VA-utredning Storlien och Storvallen (13)

4 3 Omgivningsbeskrivning Storvallens avloppsreningsverk ligger i Lilltevedalen, cirka 2 km sydost om Storvallen i Åre kommun. Dalgången ligger 5-10 km nordväst om fjälltopparna Snasahögarna och Blåhammarfjället. Väg E14 passerar förbi den berörda fastigheten Lilltevedalen 1:9 ligger på den norra sidan av vägen. Närmast vägen (den södra delen av fastigheten) består av skogsmark, men övergår i den nordöstra delen ner mot ån Tävlan i våtmarker. Söder om E14 några hundra meter från reningsverket ligger ett fritidshusområde. Via en sökning i SGU:s brunnsarkiv kan ingen brunn nedströms avloppsreningsverket noteras förrän nere vid Enkroken och Enan ca.7-8 km nedströms. 3.1 Recipienter Mätningar av vattenkvaliteten uppströms det tänkta utsläppet i Tävlan och Enan saknas idag. Tävlan antas vara en relativt opåverkad fjällnära bäck med mycket låga näringshalter, likaså Enan som dock är ett betydligt större vattendrag. Tävlan bildas främst av vatten från bäckar som avvattnar de närmsta fjällområdena väst och nordväst om Storvallen (Rekdalshöjden, Grönliderna) samt bäckar från Visjövalen, öster om Storvallen. Från Storvallen rinner Tävlan mot sydost och förenar sig med Enan i Enkroken, se figur 1 nedan. 4 (13) UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN

5 Figur 1 Översiktskarta alternativa utsläppspunkter. Tävlans och Enans avrinningsområden består till stor del av kalfjäll med tunna jordar, mossmark, en del skogsmark samt en del övrig, oklassificerad mark. Avloppsvatten från enskilda avlopp samt befintligt reningsverk är de huvudsakliga (potentiella) föroreningskällorna, då inga industrier eller andra miljöfarliga verksamheter finns inom avrinningsområdet. Indalsälvens vattenvårdsförbund har under lång tid övervakat vattenkvaliteten i Indalsälven från bland annat en mätpunkt i Enkroken. Där tidvis höga halter av E.coli-bakterier uppmätts i vattnet vilket tyder på påverkan från närliggande avlopp. Eftersom det inte finns några mätningar uppströms Enkroken går det dock inte att påvisa var källorna till bakteriehalterna finns. I länsstyrelsernas vatteninformationssystem bedöms Tävlans ekologiska status utifrån en datamodell som måttlig. Ambitionen är att alla ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status till år 2015, men för Tävlan föreligger en risk att god status inte kommer att uppnås till dess. Anledningen till den lägre statusklassningen är främst för höga kvicksilverhalter och förekomst av bäckröding som är en främmande art i svenska vatten. Kvicksilver i ytvatten är ett utbrett miljöproblem. Idag överstiger kvicksilver fastslagna gränsvärden i alla ytvattenförekomster i Sverige (sjöar, vattendrag och kustvatten). 5 (13)

6 Åreälven är ett Natura 2000-område som även innefattar biflödet Enan. Bland annat nämns i beskrivningen av Enan att vattendraget tillhör de sista för vattenkraft oexploaterade älvavsnitten i landet. Enan passerar även genom ett fågelskyddsområdet vid Ånnsjön. 3.2 Planförhållanden Fastigheten omfattas inte av detaljplan eller fördjupad översiktsplan. Ett områdesprogram för Storvallen togs fram 1984, men den aktuella fastigheten omfattas inte av programmet. Figur 2 Karta över fastigheten Lilltevedalen 1:9 6 (13) UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN

7 4 Skyddad miljö Platsen omfattas av sammanlagt tre olika riksintressebestämmelser som redovisas i tabellen nedan. Lagrum Betydelse miljöbalken 3 kap 6 riksintresse friluftsliv (omfattar hela fastigheten) miljöbalken 4 kap 2 riksintresse med geografiska bestämmelser (omfattar hela fastigheten) miljöbalken 4 kap 5 Fjällområde Sylarna-Helags (omfattar endast en mindre del av fastigheten) Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Område där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Vissa fjällområden där bebyggelse och anläggningar endast får komma till stånd om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas. Inga andra utpekade eller skyddade natur- eller kulturvärden finns inom eller i nära anslutning till fastigheten. Området ingår i Handölsdalens samebys renbetesland, men det finns inga leder, uppsamlingshägn eller andra strategiska objekt inom eller nära fastigheten. Väg E14 är en viktig del av det nationella vägnätet och även av riksintresse som del av det transeuropeiska vägnätet. Trafikflödet på sträckan förbi den berörda fastigheten sett som medel under året uppgick till 850 fordon/dygn varav 160 klassificerades som tung trafik. Högsta tillåtna hastighet är 80 km/tim. Vägen har länets största godstrafikflöden med anslutning mot E4 och norrlandskusten i öster och E6 och Trondheims-området i väster. Den är också rekommenderad led för farligt gods. Eftersom Åre kommun saknar större industrier består de flesta farligt gods-transporter av petroleumprodukter, diesel och bensin i första hand. En del transit-transporter mot Norge passerar även på järnvägen. 7 (13)

8 5 Befintlig avloppsrening 5.1 Avloppssystem och ledningsnät I dagsläget finns det ett kommunalt spillvattennät med en pumpstation i Storlien och ett kommunalt spillvattennät med 4 kommunala pumpstationer i Storvallen. 5.2 Befintlig avloppsrening i Storvallen Avloppsvatten från Storvalen och Visjövalen behandlas mekaniskt och biologiskt i en reningsanläggning som består av grovrens, slamavskiljning och infiltrationsdammar. Reningsanläggningen är dimensionerad för en anslutning av motsvarande 1500 pe genomfördes vissa förbättringar samt utbyggnationer vid Storvallen. Bl.a.. installerades ny utrustning för grovrens och slamavskiljningen förbättrades. Vid detta tillfälle anlades också nya infiltritationsdammar. Utsläppet från dagens anläggning sker via en infiltrationsanläggning och når grundvattenrecipienten nedströms anläggningen. 5.3 Befintlig avloppsrening i Storlien I början av 1990-talet uppfördes den avloppsreningsanläggning som renar Storliens spillvatten idag. När det äldre avloppsreningsverket var uttjänt i slutet av 1980-talet utreddes alternativa lösningar. I höjd med Topptjärn och södra Åsvallstjärn konstaterades att det fanns möjlighet för infiltration inom två områden. Åsarna i området består i huvudsak av grov sand med enstaka inslag av finsand och det beslutades att ett infiltrationsförsök skulle genomföras. Försöket föll väl ut och en infiltrationsanläggning dimensionerad för 3000 pe uppfördes. Anläggningen består av slamavskiljning i form av 3 öppna dammar. De två första är grovavslamningsdammar som med jämna mellanrum grävs ur och den tredje dammen verkar dels som avslamningsdamm och dels som utjämningsmagasin. Efter avslamning leds vattnet via en pumpstation till infiltrationsområdet vid Topptjärn. Renat avloppsvatten som perkolerat ned till grundvattnet avleds åt sydost. Infiltrationsdammarna är dimensionerade för en ytbelastning på 250 l/m 2 och dygn vid dimensionerande medeldygnstillrinning. Den totala infiltrationsytan är 3600 m 2, uppdelat på sex ytor. 8 (13) UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN

9 Figur 1. Infiltrationsdammarna Avvattning av slam sker inom anläggningen. Avvattnat slam transporteras därefter till kompostering. 6 Planerad avloppsrening 6.1 Allmänt Avloppsvattnet från Storlien planeras pumpas till Storvallen för behandling i det nya gemensamma reningsverket. Preliminärt kommer tidigare anlagd överföringsledning från Storvallen till Storlien kunna nyttjas efter vissa ombyggnationer och nyinstallation av pumpstation. Det nya reningsverket planeras dimensioneras (baserat på en bedömning av framtida expansioner) för en belastning av 8000 pe under högsäsong. En inledande recipientbedömning har visat att ett utsläpp av ett enbart kemfällt avloppsvatten från 8000 pe till Tävlan riskerar innebära så pass förhöjda näringsnivåer i Tävlan att biologiska effekter kan uppstå sommartid. Den planerade reningen i verket kommer därför inte enbart inriktas på kemisk fällning utan även innefatta ett biologiskt reningssteg. 9 (13)

10 6.2 Dimensionering Tabell 1. Ansats angående dimensionerande data för Storvallens ARV Parameter Enhet Flöden Specifik avloppsvattenmängd 200 l/pe/d Specifik läckvattenmängd, torrväder 120 l/pe/d Dygnstillrinning, (MGV) m 3 /d Specifika föroreningsmängder BOD 7 65 g/pe/d Tot-N 13,5 g/pe/d Tot-P 2,5 g/pe/d SS 75 g/pe/d Föroreningsmängder vid MGV BOD kg/d Tot-N 108 kg/d Tot-P 20 kg/d SS 600 kg/d Tillskottsvatten Under 2012 har Åre kommun inlett ett projekt för att utreda ledningsnätets funktion i dagsläget och möjligheterna till förbättrande åtgärder /ombyggnationer. Projekter innefattar bland annat flödesmätning för att få bättre koll på ledningsnätets funktion och bl.a. mängden tillskottsvatten i dagsläget. Tv-inspektioner har genomförts och kommer nyttjas även fortsatt för att beskriva ledningarnas status och funktion. Projektet innehåller även successiv planering /projektering av föreslagna åtgärder på ledningsnätet. 10 (13) UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN

11 6.3 Reningstekniker Följande olika kombinationer av reningstekniker har hittills studerats översiktligt Mekanisk/kemisk (ev med efterföljande filtrering) rening Mekanisk/biologisk/kemisk rening (ev med efterföljande filtrering) o olika metoder för det biologiska reningssteget 7 Nollalternativ De olika reninsteknikerna kompletteras med system för slambehandling. Nollalternativet innebär att inget nytt tillstånd för den utvidgade verksamheten vid Storvallens avloppsreningsverk erhålls. Reningsverket kan då inte byggas om för att ta emot mer avloppsvatten. Detta bedöms innebära att verksamheten kan fortsätta på samma sätt som i dag med stöd av den tidigare anmälan till kommunens miljökontor för behandling av avloppsvatten från Storvallen. Något anslutning av nya fastigheter till verket bedöms dock inte kunna medges. Avloppsvattenet från Storlien får fortsatt behandlas i befintligt reningsverk i Storlien. Utan åtgärder vid befintligt reningsverk är det inte möjligt med någon nyanslutning till reningsverket. Nollalternativet innebär alltså stopp för nya bygglov och exploateringar. 8 Alternativt utförande 8.1 Alternativ lokalisering Olika alternativ för placering av avloppsreningsverket eller verken för behandling av avloppsvattnet i Storlien och Storvallen har jämförts (WSP ). Denna utredning rekommenderade att en samlad behandling för Storlien och Storvallen i Storvallen och att detta alternativ skulle utredas vidare. 8.2 Alternativa tekniker 2010 studerades olika tekniker för behandling av avloppsvattnet i Storlien (Sweco ). Utifrån ett recipientperspektiv har olika tänkbara framtida utsläppshalter ansatts för att beräkna ett halt- och mängdtillskott till recipienten. 8.3 Alternativ utsläppspunkt I samband med förstudien för denna tillståndsprocess har olika utsläppspunkter jämförts. Ett utsläpp till den närbelägna Tävlan med ett periodvis relativt lågt flöde har jämförts med 11 (13)

12 12 (13) att via en 7-8 km lång utloppsledning istället släppa det behandlade avloppsvattnet i Enan. 9 Förutsedd miljöpåverkan och innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen Utsläpp från avloppsreningsverk innehåller generellt en viss mängd näringsämnen, som kan orsaka övergödning, samt bakterier som kan vara skadliga för djur och människor. Olika reningsmetoder är olika bra på att rena näringsämnen och andra föroreningar och ofta är det recipientens känslighet som avgör vilken teknik och vilka reningssteg som ska användas för en viss typ av område. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska de olika alternativen för en ny eller utbyggd reningsanläggning i Storvallen jämföras med avseende på miljöpåverkan, teknisk utformning samt ekonomiska konsekvenser. MKB:n ska ge en samlad bedömning av hur reningsanläggningen påverkar miljön och människors hälsa. Detta sker genom en bedömning av de positiva och negativa effekter som förslaget kan ge och en jämförelse med ett nollalternativ. Där så är möjligt ska även åtgärder som kan minimera eller avhjälpa negativa effekter av förslaget beskrivas. Särskild vikt ska läggas vid påverkan på recipienten både vad gäller tillförsel av förorening och hydraulisk påverkan. Eftersom mängden vatten till reningsverket bedöms öka markant behöver konsekvenserna för myr- och tjärnsystemet som används som recipient utredas. Idag regleras utsläppet till vatten genom villkor i gällande tillstånd men i takt med att exploateringen ökar i Storlien så ökar behovet av att rena det utgående vattnet för att hålla acceptabla nivåer. 9.1 Inledande recipientbedömning En inledande recipientbedömning har visat att ett utsläpp av ett kemfällt t avloppsvatten från 8000 pe till Tävlan kan innebära så förhöjda näringsnivåer i Tävlan att biologiska effekter kan uppstå sommartid. Därför har inledande recipientbedömning genomförts även för Enan. Denna visar att flödet i Enan är tillräckligt stort för att via utspädning lindra effekterna av ett utsläpp av ett kemfällt avloppsvatten. Som alternativ till ett utsläpp i Enan har beräkningar genomförts för ett utsläpp till Tävlan av avloppsvatten som genomgått en mer långtgående rening. Som en del av arbetet med MKB kommer kompletterande vattenprovtagningar samt även bottenfaunaundersökningar genomföras i recipienten. 10 Tidplan och samråd Planerad verksamhet utgör betydande miljöpåverkan och samråd skall därför hållas med en vidare krets. I ett första led att upprätta tillståndsansökningen översänds detta material till er tillsammans med en inbjudan till samrådsmöte. Samrådsmötet har hållits länsstyrelsen i Jämtlands län den 14/3. Vid mötet deltog även Miljökontoret i Åre kommun. UTBYGGNAD AV AVLOPPSRENINGSVERK I STORLIEN/STORVALLEN

13 Övriga som kommunen tänkt samråda med är berörda markägare och grannar, fiskevårdsområdesföreningen, Handölsdalens sameby, Räddningstjänsten Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket, SGU och Kammarkollegiet. För att alla som är intresserade av de planerade åtgärderna ska få tillfälle att yttra sig kommer allmänheten att bjudas in till ett öppet samrådsmöte i Storlien. Inbjudan kommer att annonseras i lokaltidningen samt via anslag i Storlien/Storvallen. Referenser Muntlig uppgift från Jens Fuchs vattenhandläggare Länsstyrelsen i Jämtlands län Muntlig uppgift från Gudrun Larsson, planassistent Åre kommun Länsstyrelsernas gis-databas: Indalsälvens vattenvårdsförening: Viss länsstyrelsernas vatteninformationssystem: 13 (13)