Ålands Natur och Miljö r.f., Simonsgränd, MARIEHAMN, ÅLAND, FINLAND, ,

Transkript

1 Mottagare: Högsta Förvaltningsdomstolen Beslut som överklagas: Nr 6:9, ÅLR 2017/4791 av Myndighet som fattade beslutet: Ålands landskapsregering Ändringssökanden: Ålands Natur och Miljö r.f., Simonsgränd, MARIEHAMN, ÅLAND, FINLAND, , Natur & Miljö r.f., Annegatan 26, 4 vån., HELSINGFORS, FINLAND, kansliet@naturochmiljo.fi, , Yrkande: att beslutet upphävs samt att landskapsregeringen anvisas att utarbeta ett sådant nytt lagenligt förslag till trafiklösning vilken bättre tar hänsyn till naturens och kulturmiljöns särdrag inom det berörda området Simon Holmström, kansliledare Bernt Nordman, verksamhetsledare Ålands Natur & Miljö r.f. Natur & Miljö r.f. Mariehamn Helsingfors Vilka härmed intygar att detta är i överensstämmelse med respektive föreningars beslut.

2 2 Till Högsta Förvaltningsdomstolen Ålands Natur & Miljö r.f. och Natur & Miljö r.f. lämnar härmed in besvär mot Ålands landskapsregerings beslut nr 6:9, ÅLR 2017/4791 av gällande fastställelse av vägplan Projekt västra Föglö; Vägplan för byggande av del 1 av förbindelse mellan Degerbyvägen och nytt färjfäste på Mellanholm, landsväg nr 700, sektion , mellan Degerby-norra Gripö, Mellanholm, Föglö kommun. Innehåll 1. INLEDNING/BAKGRUND TIDIGARE PÅPEKANDEN Allmänna påpekanden Påpekanden mot vägplanens etapp Medborgarinitiativ BESVÄR Sammanfattning Motivering Bedömning av ändamålsenlighet Brott mot naturvårdslagen och miljöskyddslagen Brott mot ramkonventionen om kulturarvets värde för samhället Formella fel och brister YRKANDE BILAGOR/KÄLLOR BESVÄRSRÄTT... 20

3 3 1. INLEDNING/BAKGRUND Den 31 maj 2018 fastställde Ålands lanskapsregering i plenum den ovan nämnda vägplanen (Bilaga 1). Vägplanen ingår i kortruttsförslaget, en gigantisk satsning för omläggning av den åländska skärgårdstrafiken. Landskapsregeringens målsättning är att få en billigare och snabbare skärgårdstrafik där ett av de viktigaste målen anges vara att få fram en driftskostnadsinbesparing. Landskapsregeringen redogör i beslutet för målsättningen med nu aktuella vägplanens etapp 1 enligt följande: Projektets specifika effektmål är att, som en deletapp i kortruttsprojektet, förverkliga infrastrukturprojektet omfattande en ny hamn på Mellanholm, norra Gripö, med nödvändiga väg- och broförbindelser till landsvägen norr om Degerby. Projektet omfattar en ny vägförbindelse från befintlig landsväg nordost om Degerby till en ny hamn på Mellanholm, norra Gripö. I förbindelsen ingår en ca 550 m lång bro mellan Degerö och Gripö, över Spettarhålet. Bron planeras ha en seglingsfri höjd på 18 m. Vägplanen har delats upp i två delar på grund av att trafiklösningen på Degerö närmast Degerby ännu ej slutligen utretts. Farleden mellan Degerö och Gripö påverkas genom att den seglingsfria höjden under bron över Spettarhålet begränsas till 18 m. Följande utredningar har enligt beslutet utförts inför fastställandet av vägplanen: naturinventering både för land och vatten, MKB, SKB, Kulturmiljö- och arkeologisk inventering, bottenkartläggningar, sedimentkartering, geotekniska undersökningar för bro och färjfästet samt vattenflödesanalys för Spettarhålet. Vägplanens första etapp har varit utställd hos Ålands landskapsregering och Föglö kommun under 21 dagar under tiden I beslutet redogörs för att utlåtande över förslag till vägplanen har inkommit från: Föglö kommun, landskapsregeringens miljöbyrå, kulturbyrå, skogsvårdsbyrå, fiskeribyrå och från Trafikverket, samt att påpekande har inkommit från miljöorganisationerna Ålands Natur & Miljö och Natur & Miljö, Skeppsföreningen Albanus och från de berörda markägarna: Klas-Henrik och Regina Flodin, Kjell Karlsson, Christer Sjöholm som representerar delägarna Birgitta Sjöholm, Pia Rosendahl och Siv Forslund, Gustaf Widén och Maria Marquard.

4 4 Många kritiska synpunkter framkommit men att de ledde till endast marginella ändringar i vägplanen; landskapsregeringen informerar nämligen i sitt beslut om att regeringen [...] med anledning av påpekandena gjort följande förändringar i vägplanen: - Platsreservation för skyddsåtgärder vid våtmarker och kärr. - Väglinjen vid Hamnasvika har flyttats 3 meter västerut för att skapa utrymme eventuella miljöskyddåtgärder. - Platsreservationen för hamnområdet har minskat i utbredning. 2. TIDIGARE PÅPEKANDEN 2.1. Allmänna påpekanden Ålands Natur & Miljö har med stöd av moderförbundet Natur & Miljö under hela kortruttsprojektets gång befarat att projektet kommer att ske på bekostnad av de stora negativa konsekvenser som nya broar, hamn- och vägdragningar medför för skärgårdens natur- och kulturmiljö. Föreliggande vägplan utgör endast en liten del av ett omfattande och ännu ej färdigutrett projekt vars finansiering och miljöpåverkan därför ännu inte till rimlig grad har presenterats. Enbart projekt västra Föglö har presenterats för allmänheten samtidigt som övriga projekt innehåller alternativ som ej ännu valts av landskapsregeringen. Till saken hör också att en förväntad kommunstrukturreform samt resultatet av lagtingsbehandlingen av medborgarinitiativet för en hållbar skärgårdstrafik kan ge nya alternativ till trafiklösningar. Innan en slutgiltig lösning är presenterad väljer man ändå att börja verkställandet av den första etappen av en kanske ogenomförbar vision av skärgårdstrafiken Påpekanden mot vägplanens etapp 1 Ålands Natur & Miljö r.f. har tillsammans med Natur & Miljö r.f, redan i samband med vägplanens formella utställning i mars 2018 bemött vägplanens första etapp genom en skrivelse daterad till (bilaga 2). Föreningen framförde bland annat följande påpekanden:

5 5 Den tilltänkta vägsträckningen skulle splittra det ekologiska landskapet och märkbart försämra flera biologiska livsmiljöer på land och i vatten. Splittring och försvinnande av livsmiljöer anses vara de viktigaste skälen för att arter blir rödlistade och att den biologiska mångfalden försvinner. Vägplanen belyser inte de negativa effekterna på lång sikt av en fast vägförbindelse. Öns karaktär som en skärgårdsö i naturtillstånd skulle gå helt förlorad. Oundvikligen skulle den nya vägen även resultera i en accelererande exploatering av området. Bedömningen av vägens påverkan på värdefulla biotoper försvåras av att förekomsterna och vägens tilltänkta dragning inte presenteras i vägplanen på samma karta. Inventeringsresultat presenteras i vägplanehandlingarna på flera olika kartor, som har oklar skala och där terrängformer inte framgår. Ett så stort projekt kräver en bättre och tydligare sammanfattande kartframställning. Förekomster av flera viktiga organismgrupper, t.ex. mossor, lavar, svampar och insekter har ej utretts, även om dessa grupper torde innehålla arter som är hotade och som har lagskydd antingen enligt åländsk eller europeisk lagstiftning. Dessa grupper är i allmänhet dåligt utredda i skärgården. Beslutsunderlaget bör kompletteras med den här typen av relevanta naturkarteringar. Om projektet genomförs utan att inventeringar av dessa grupper görs inför ett så här stort projekt, kan unika förekomster försvinna, utan att man ens har varit medveten om deras existens, och utan att en öppen diskussion har förts om vad som är viktigast för samhället att slå vakt om. Förslagsställarna har inte påvisat vari den allmänna nödvändigheten ligger mot bakgrund av att andra framlagda trafikalternativ förefaller uppfylla målsättningarna i snarlik grad och med avsevärt mindre miljöpåverkan. I den allmänna väglagen stadgas att nödvändighet är en betydelsefull förutsättning för ny vägkonstruktion. Dessutom ska vägen planeras utgående från en ändamålsenlig avvägning mellan olika samhällsintressen. Om ett vägprojekt inte kan påvisa nödvändighet och en ändamålsenlig avvägning bör förslagsställare inte gå vidare med en sådan vägplan. Mot den bakgrunden hävdade Ålands Natur & Miljö och Natur & Miljö att vägplanens

6 6 etapp 1 är oförenligt med de internationella bestämmelserna i hållbarhetsavseende, nämligen FN:s Globala utvecklingsmål, FN:s konvention om biologisk mångfald, EU:s strategi för biologisk mångfald, EU:s vattenramdirektiv och EU:s ramdirektiv för havsplanering Medborgarinitiativ Utöver dessa påpekanden mot vägplaneförslaget lämnade två ombud från Ålands Natur & Miljö den 7 maj 2018 till Ålands lagting ett medborgarinitiativ mot kortrutten över Föglö, undertecknat av medborgare, varav var röstberättigade i senaste lagtingsval 2015 (bilaga 3). Medborgarinitiativet kräver i sin korthet att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att ta fram andra hållbara trafiksystemalternativ. Ålands Natur & Miljö hade tidigare i sitt försök att sakligt bemöta kortruttens planering, lagt fram ett eget alternativförslag till ett långsiktigt kommunikationssystem för den åländska skärgården, kallat Snabbrutten, framtaget i linje med landskapsregerings principbeslut om hållbar utveckling (bilaga 4) samt Landskapsregeringens meddelande om sitt regeringsprogram (bilaga 5). och med utgångspunkt i de moderna tänkesätten gällande framtida miljövänliga kommunikationer. Snabbrutten som trafiksystem stod i medborgarinitiativet som ett exempel på att ingrepp i land- och vattenområden görs överflödiga till förmån för en miljöoptimerad tonnageförnyelse. Noteras bör att detta medborgarinitiativ ännu inte har färdigt behandlats av Ålands lagting. 3. BESVÄR 3.1. Sammanfattning Enligt oss ändringssökande står den fastställda vägplanen i dess helhet i strid med den moderna naturvårdens grundläggande värderingar och syften som fastslår att naturen är en tillgång som skall skyddas och vårdas. Det här är ett ansvar som enligt 20 i Finlands grundlag åligger var och en enligt följande lydelse: Var och en bär ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Att vägprojektet på västra Föglö har splittrats i två etapper försvårar helhetsbedömningen av den negativa påverkan som

7 7 kommer att ske. Att inte vänta på utfallet av lagtingets avgörande av medborgarinitiativet är ytterligare ett förehavande som inte bör anses höra hemma i ett modernt, demokratiskt styrelseskick. Den aktuella vägplanens etapp 1, om den realiseras, skadar direkt och indirekt på ett genomgripande sätt en hittills förhållandevis väl bevarad och omistlig skärgårdsmiljö med stora natur- och kulturvärden. På grund av de omfattande och olikartade skadorna i naturmiljön som väg- och brobyggande förorsakar bryter vägplanen mot de inledande bestämmelserna under pp. 1 3 i 1 i Landskapslagen (1998:82) om naturvård (naturvårdslagen). Vägplaneraren har därigenom också brustit i efterlevnaden av Landskapslagen (2008:124) om miljöskydd (miljöskyddslagen) och Vattenlag (1996:61) för landskapet Åland (vattenlagen). På likalydande sätt strider vägprojektet mot bestämmelserna om vägning mellan olika samhällsintressen i 10 om ändamålsenlighet i Landskapslagen (1957:23) om allmänna vägar i landskapet Åland (väglagen). Det bör också framhållas att den miljökonsekvensbedömning (MKB) för projektet västra Föglö (Bilaga 6), som skapar underlag för vägplanen, inte uppfyller grundkraven i Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) och Landskapsförordning (2006:86) om miljökonsekvensbedömning (MKB-förordningen). Det 0-alternativ som skall ingå i en MKB analyseras inte på samma sätt som de övriga presenterade svaren, vilket marginaliserar betydelsen av tilläggsförslag till nuvarande trafiksystem som dagens moderna teknikutveckling möjliggör. Därutöver är MKB:n behäftad med metodologiska brister. Utgående från de, om än bristfälliga, aktuella underlag som föreligger måste det bedömas att förverkligandet av vägplanen för västra Föglö etapp 1 överskrider lagens stipulationer om rimlig negativ miljöpåverkan. Därutöver strider beslutet mot Ramkonventionen om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen) och slutligen är beslutet behäftat med ett flertal formella fel och brister Motivering Vi ändringssökande konstaterar att landskapsregeringen i samband med beredningen av fastställelsebeslutet inte beaktat de övergripande påpekanden och anmärkningar som föreningen framfört. Vägplanen ändrades på ett sätt som inte kan anses vara relevant i

8 8 förhållande till problemets vikt och omfattning. Tre huvudargument anförs om ändamålsenlighet, miljöhänsyn och kulturhänsyn. Dessutom anges formfel i beslutet Bedömning av ändamålsenlighet Vi ändringssökande ifrågasätter på följande punkter vägplanerarens bedömning av ändamålsenligheten av hela vägprojektet och sättet att planera för det, i skilda etapper, och genomföra beslutet i enlighet med 10 Väglagen om ändamålsenlighet: 1. Projektets påverkan på helhetsmiljön är förbisett vid planeringen; vid inventeringar och undersökningar har insatserna koncentrerats enbart till de omedelbara miljöerna inom de av vägplaneraren utpekade vägkorridorerna. Detta strider mot FN:s praxis föreskriven i konventionen om biologisk mångfald (bilaga 7), som anger att infrastrukturella satsningar ska utgå från en ekosystemanalys på landskapsnivå. 2. Det är illavarslande att den MKB som ingår i vägplanen inte uppfyller grundkraven i åländsk författning. Det 0-alternativ som enligt 2 kap 4 MKBlagen och i 1 mom. 3 MKB-förordningen skall ingå i en MKB är för vägplanens vidkommande bristfälligt. 0-alternativet analyseras inte i tabellen med de övriga alternativen utan förpassas till MKB:s slut. Vägplaneraren har inte heller beaktat och undersökt 0-alternativets inverkan på miljön med miljövänligare och modernare fartygsflotta. Det skulle kunna gett vid handen en snabbgående miljövänlig elhybridfärja eller elfärja med driftsinbesparingar. För det andra är förekomster av flera viktiga organismgrupper, t.ex. mossor, lavar, svampar och insekter inte utredda, även om dessa grupper innehåller arter som är hotade och som har lagskydd. Slutligen är vattenmiljöinventeringen (bilaga 8) behäftad med sådana fel, att de egentliga naturvärdena inte förefaller framställas på ett egentligt sätt. Ett exempel på detta är att området söder om Furuholmsbukten mot Skrovsö sund inte har undersökts enligt vattenmiljöinventeringens metodologikarta på

9 9 s. 12, men på s. 42 anges ändå området ha måttligt naturvärde på en oklar bevekelsegrund. Föreningen erfar att Husö biologiska station kommer att göra undersökningar på området med anledning av farhågor om förekomst av värdefulla ålgräsängar. Den skala för värderingsbedömningen förefaller också vara anpassad på ett sådant sätt att den inte följer olika typer av utredningsmetoder. Transekter har vidare enbart gjorts på enbart vissa vattenområden. Det är mot denna information tänkbart att de metodologiska bristerna döljer de egentliga vattenmiljövärden som Gripö troligtvis härbärgerar. 3. Kortruttsplanen och den aktuella vägplanen präglas av brist på långsiktig omvärldsanalys med beaktande av tekniska framsteg, vilka skulle göra bebyggelsen av fast infrastruktur onödig. Vägplaneringen ligger inte heller i sitt arbetssätt i linje med de internationella miljökraven som listats i påminnelserna mot vägplanens etapp 1 med avseende på begränsningar av den fossildrivna biltrafiken, skyddandet av biologisk mångfald och vårdandet av viktiga kulturarvsmiljöer. De nödvändiga långsiktiga konsekvenserna av planerad kortruttskommunikation för Åland beaktar inte heller framtida miljöpåverkan och kostnader för de nya vägarnas, broarnas och farledernas framtida anläggande, underhåll och förnyelse (var 20-e år). 4. Under det senaste decenniet har landskapsregeringen i olika etapper moderniserat och byggt om färjhamnen i Degerby för att anpassa den till ökande trafik och den nya färjan M/S Skarven (trafikerar Svinö-Degerby). Moderniseringen innebar intrång i den kulturhistoriskt värdefulla miljön med dess byggnadsskyddade tullhusanläggningar (bl.a. väntsalen, packhusen, tullhuset, tullmästarhuset, uthusen, lotsstugan, sjöräddningsbåthus). Hamngatan breddades, den gamla tullbryggan revs, pollare avlägsnades. Mot bakgrund av dessa satsningar är det samhällsekonomiskt ofördelaktigt att överge den fungerande hamnen i Degerby för att i stället skövla andra av skärgårdens omistliga kultur- och naturområden.

10 10 5. Fastställandet av vägplanen för etapp 1 över västra Föglö utgör endast ett delbeslut över en avgränsad del av ett större projekt och en större helhet som bl.a. omfattar anslutande väg över hela Föglö och färjfäste samt en ny hamn i östra Föglö. Beslut om en väg över Föglö och en hamn i östra Föglö är absoluta förutsättningar för förverkligandet av den s.k. kortrutten mellan Svinö och Sottunga/Kökar. Vägplanens största brist är att det är fråga om en halvmesyr där många svåra problem skjuts på framtiden. Eftersom trafiklösningen på Degerö närmast Degerby inte ännu är färdigutredd, kan den nu kontroversiella vägplanen, om den fastställs, tvinga fram en ohållbar utveckling av hela vägprojektet genom Föglö. Man kan väl inte låta en bro stå utan anslutning från brofäste till existerande väg? 6. Beslutet om etapp 1 och en eventuell byggstart för genomförande av etappen innebär ett enormt risktagande även rent ekonomiskt. God finansförvaltning innebär att hela projektet är finansierat och att samtliga beslut och tillstånd som krävs för genomförande av projektet har gjorts och föreligger till allmänt påseende. I dagsläget saknas en sådan presentation. Den överhängande risken skulle vara att förverkligandet av kortrutten avstannar efter att västra Föglö förverkligats eftersom många uttalade målsättningar inte kan uppfyllas eller direkt går i motsatt riktning. 7. I all verksamhet som landskapet ansvarar för ska som allmän princip en sund ekonomisk förvaltning iakttas. En sund ekonomisk förvaltning baserar sig på principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Det markanta ingrepp som den föreslagna vägplanen gör i miljön och naturen och dess alla av vägplaneraren redovisade konsekvenserna, står inte i relation varken till ekonomisk eller tidsmässig nytta. 8. Ålands landskapsregering har löpande markerat sitt stöd för Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland (Bilaga 9), vilken är Ålands implementering av FN:s globala utvecklingsmål (Agenda 2030). Som Ålands hållbarhetsdefinition anges fyra hållbarhetsprinciper som anger vilken typ av verksamheter som

11 11 inte är hållbara. Den tredje principen beskriver att det är ohållbart att göra systematisk undanträngning av fysiska metoder såsom intrång i viktiga naturområden. Som det fjärde strategiska utvecklingsmålet anges Ekosystem i balans där man siktar på att ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden är väl integrerade i utvecklings- och planeringsprocesser för mark- och havsanvändning. Att agendan och dess innehåll inte omnämns i beslutsunderlagen tyder i sig på att beslutet inte genomgåtts av en hållbarhetsanalys utgående från det principdokument som hela det åländska samhället verkar för Brott mot naturvårdslagen och miljöskyddslagen I sin vägplanbeskrivning med miljöberättelse som bifogats beslutet redogör landskapsregeringen för vilken miljöpåverkan som man måste räkna med i samband med förverkligande av väg- och broprojektet: Generellt kan sägas att nya vägar alltid innebär intrång i naturmiljöer. Där mark tas i anspråk av ny väg, bro och hamn riskerar dessa miljöer att försvinna permanent. Anläggandet av den nya vägen innebär också en barriär som kan få effekten att vissa arter hindras i sin förflyttning och spridning. Fartyg genererar vågor och sug som ökar erosionen både på havsbotten och på stränder. Generellt gäller att fartygens vågor kan påverka bottnar längre bort och djupare ned än vindinducerade vågor. Därtill räknar vägplanehandlingarna upp risker med följande miljöpåverkan knutna till genomförandeskedet: grumling av vatten i samband med muddring förlust av habitat sprängningsarbete och tryckvågor som kan förorsaka fiskdöd utsläpp till vatten och avloppsvatten brons påverkan på vattengenomströmningen i Spettarhålet" Den nya vägen tillför vägtrafikbuller i miljöer som idag är tysta områden. Det

12 12 gör att rekreationsvärden på dessa platser minskar och för de fritidshus som är belägna inom området kan bullret ge upphov till störningar för de fritidsboende Fyllnadsmassor och material till terrassering, överbyggnad, förstärkningsoch bärlager för nybyggnaden av vägen tas från skärningar i väglinjen. I projektet finns ett massaöverskott av bergmaterial men ett underskott av jordmassor för t.ex. släntbeklädnad Under byggtiden kommer anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsaka störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning Det finns även risk för utsläpp som kan förorena mark och vatten då det under byggtiden hanteras en rad ämnen som vid olycka eller spill kan förorena mark och vatten. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter, ska planeras inför produktionsstart Arbetsfordon och pråmar kan även påverka vattenkvaliteten lokalt under byggtiden genom utsläpp och spill i vattnet. Grumling kan begränsas genom exempelvis användning av siltgardiner och ytlänsar En ny väg, bro och färjfäste kommer påverka naturen och upplevelser av stillhet och orördhet negativt, vilket i sin tur kan ge negativa effekter på friluftsliv och rekreation för såväl boende som för besökare. På Gripö blir det sannolikt mest märkbart för de som har fritidshus på ön En annan effekt av en ökad tillgänglighet är också att det i förlängningen kan leda till ytterligare exploatering av bostads- och fritidshus. Det skulle kunna medföra att rekreationsvärdena minskar Med en bro med 18 m seglingsfri höjd över Spettarhålet kommer båtar med en höjd över 18 meter inte längre kunna passera Förslaget innebär ett ingrepp i landskapet som innebär att historiska samband och strukturer bryts och att ett delvis oexploaterat landskap tas i

13 13 anspråk. En ny väg kommer att utgöra en barriär i landskapet Bron kommer påverka landskapsbilden i skärgårdslandskapet kring Föglö och Degerby En bro över Spettarhålet kommer i framtiden att vara ett dominerande inslag i landskapsbilden Den nya hamnanläggningen på Mellanholm kommer också att påverka landskapsbilden Det kan konstateras att de tidigare påpekandena mot vägplanen, och inte heller argumenten i medborgarinitiativet mot kortrutten i sin helhet, hade resulterat i några övertygande motargument, betydande förändringar eller justeringar i den av landskapsregeringen nu fastställda vägplanen (etapp 1). Både vägplanens formuleringar och de i beslutsbilagan nr 2 framförda kommentarer till föreningens påpekanden över dessa uppfyller därför inte för övrigt Förvaltningslagens (2008:9) krav på ett sakligt bemötande, god förvaltningssed, logiska, transparanta och förståeliga redogörelser. Vi ändringssökande anser därmed att den ovan uppräknade negativa miljöpåverkan inte kan begränsas eller undvikas på det sätt som landskapsregeringen framhåller i bilagan nr P06: Vägplan med miljöberättelse som finns bifogad fastställelsebeslutet. Vägprojektet kommer att skada miljön och landskapsbilden inom de berörda områdena på ett förödande, bestående och irreparabelt sätt enligt följande: 1. Landskapsbilden Vägbygget föranleder omfattande sprängningar i berggrunden och hanteringen av jordmassor och lössprängt material inom området. Resultatet i landskapsbilden kan visa sig i stora förfulande så kallade sidotag eller som fristående bergtäkter som öppnats på olika separata ställen. Sådana fristående bergtäkter av fyllningsmaterial blir bestående sår i naturen som därtill ofta är livsfarliga för såväl människor som djur, och därför måste hållas ingärdade och under uppsikt för all framtid. Sådana bestående arv efter vägbyggen i

14 14 skärgården finns idag till beskådande på många platser, i Ålands skärgård bland annat i Vargata i Vårdö, (täkt för förra Vårdöbron), på Sandö i Vårdö, täkt för vägbank till Alören (Simskälatrafiken) och i Torsholma i Brändö (material för bankar och vägbygge i Brändö). Vi menar att de statuerar exempel på en historisk vägingenjörsattityd som bör förpassas till historien. 2. Naturens mångfald Vägplanen äventyrar direkt och indirekt i flera avseenden naturens mångfald inom planområdet. På Gripö äventyrar vägplanen den fortsatta existensen för ett klibbalskärr. På Åland är klibbalskärr särskilt skyddsvärda biotoper enligt 14 naturvårdslagen varför klibbbalskärret bör lämnas opåverkat av vägbygget. Gripö ingår delvis i ett häckningsrevir för havsörn som kan påverkas negativt till följd av den direkta eller indirekta störning som vägbygget ger upphov till. Även störning från ett tilltagande friluftsliv och förväntad nyetablerad bebyggelse kan om vägen färdigställts äventyra havsörnarnas fortsatta häckning inom området. Havsörnen är på Åland förklarad som en särskilt skyddsvärd fågelart enligt 14 i naturvårdslagen. Havsviken Hamnasvika har mycket höga naturvärden på grund av den topografiska karaktären: vik med tröskel som kan klassas som Natura 2000-biotopen Laguner (nr 1150) och ska alltså anses ha ett gemenskapsintresse. Viken är skyddad för vindar och även färjetrafikens påverkan är rätt liten. Eftersom Hamnasvika är en av de mycket få skyddade vikarna mellan Föglö och Lumparland som påverkas endast lite av existerande färjetrafik, är viken ett potentiellt viktigt område för fiskrekrytering (lek- och yngelområde) för hela fjärdsystemet mellan Föglö och Lumparland. Viken har därmed troligtvis en stor betydelse för områdets ekosystemtjänster

15 15 (fiskproduktion, naturens mångformighet, kolsänka). Vattenkvaliteten hotas av vägbygget i sig. Viken är för närvarande avsnörd endast delvis från Furuholmsviken och enligt kartbaserat material sker det sannolikt vattenutbyte mellan dessa vattenområden vid högvattentillstånd, men vattnet sipprar genom marken även vid andra tider. Ett eventuellt vägbygge skulle permanent kapa av denna förbindelse och påverka Hamnasvikas vattenbalans (mindre vattenutbyte). Det i sin tur skulle sannolikt leda till snabbare igenväxning av viken än vid naturliga förhållanden, vilket skulle leda till försvinnande av kransalger och potentialen för fiskproduktion. Även de skadeämnen som kommer från trafiken som skulle flyta helt invid vikens botten skulle skada området. Det finns i sådana fall risk att denna vattenpåverkan kan stå i strid mot EU:s vattenramdirektiv om man följer samma tolkning som den så kallade Weserdomen. Att landskapsregeringen genom att fastställa vägplanen medvetet beviljar sig själv tillstånd att äventyra levnadsvillkoren för en enligt naturvårdslagen särskilt skyddsvärd biotop, ett vattenområde av gemenskapsintresse och en särskilt skyddsvärd fågelart innebär att landskapsregeringen på ett flagrant och uppseendeväckande sätt bryter mot ansvarsreglerna i 2 naturvårdslagen och även försummar sitt enligt 20 i grundlagen föreskrivna ansvar för miljön och kulturarvet. 3. Hållbart nyttjande av naturtillgångarna Landskapsregeringen framhåller under p 3.1 i miljöberättelsen att det i vägplanen föreligger ett beräknat underskott av jordmassor för släntbeklädnad. I skärgården är de lösa jordlagren av mylla, sand och grus etc. en mycket begränsad och även inom en längre tidsrymd en icke förnyelsebar naturresurs. Landskapsregeringen förklarar inte var de

16 16 stora mängder material till släntbeklädnader och andra landskapsvårdsåtgärde som kommer att krävas skall erhållas. Att det öppnas nya jordtäkter på orten är dock enligt lagens innebörd inte möjligt utan att bryta mot p. 3.1 om hållbart nyttjande i naturvårdslagens inledande bestämmelser eftersom de begränsade jordlager som finns i skärgården behövs för framtiden för det lokala näringslivet. Att transportera lösa jordmassor för landskapsvårdsåtgärder från fasta Åland till Föglö är även oändamålsenligt från miljösynpunkt. Från naturvårdssynpunkt förutsätter vi att landskapsregeringen i detalj på karta kan redovisa de platser där jord till släntbeklädnader med markägarens tillstånd kan erhållas. Det här gäller även om jorden avsedd för släntbeklädnader tas från annan ort i landskapet än från Föglö. 4. Skyddsåtgärder Vidare säger vägplaneraren i sin miljöberättelse att man [...] i det fortsatta planeringsarbetet kommer att lägga stor vikt på att förebygga negativa miljökonsekvenser och att hitta skyddsåtgärder för att i så stor omfattning som möjligt undvika negativ påverkan eller förluster av värdefulla biotoper, livsmiljöer eller arter. Vi ändringssökande anser att en slutgiltig vägplan och tillhörande miljöberättelse på förhand ska bedöma den negativa påverkan och beskriva samtliga planerade åtgärder för undvikande eller minskning av påverkans konsekvenser. Här säger vägbyggaren att man kommer att planera för och söka efter skyddsåtgärder i samband med fortsatt planeringsarbete. Några garantier för att detta kommer att genomföras saknas. Det är mot denna bakgrund uppenbart att landskapsregeringen i sitt arbete med den nu fastställda vägplanen, och i och med beslutet att fastställa

17 17 vägplanen, på ett allvarligt sätt brustit i sina skyldigheter till ansvarstagande för natur- och kulturmiljön enligt ansvarsreglerna i 2 i naturvårdslagen. Ett sådant ansvarstagande hade krävts även med hänvisning till grundlagsenliga skyldigheter för såväl landskapsregeringen kollegialt, som för varje enskild ledamot i egenskap av medborgare i republiken Finland Brott mot ramkonventionen om kulturarvets värde för samhället Vi ändringssökande hänvisar också till lagtingets beslut om godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället (bilaga 10). Med konventionen vill man säkerställa att man i fråga om kultur och kulturarv fokuserar på hållbar utveckling även i framtiden. Konventionen bygger på principerna om varje människas rätt till kulturarvet och om det delade ansvaret för egna och gemensamma kulturarv samt på den hållbara användningen som grund för den samhälleliga utvecklingen och ett gott liv. Syftet är att skapa förutsättningar för en kulturarvspolitik som utgår från medborgarna och samfunden där tyngdpunkten ligger på hur kulturarvet kan vara en gemensam resurs. Vidare konstateras att konventionen innehåller åtskilliga nyanser som med fördel berikar våra mål för att utveckla oss mot en öppen förvaltning, ökad delaktighet, mångfald och bättre tillgänglighet till kulturarvet. Konventionen skulle även främja landskapets kulturarvspolitik och det europeiska samarbetet. Mot bakgrund av att Degerbyområdet sedan medeltiden bär på minnen efter många kulturhistoriskt viktiga skeenden är det rimligt att konstatera att på det sätt på vilket landskapsregeringen nu planerar för den aktuella deletappen över Föglöarkipelagen och kortruttsprojektet i sin helhet strider mot konventionens andemening och intentioner Formella fel och brister Vi ändringssökande vill därutöver påpeka följande fel och brister som finns i förvaltningens beslut gällande fastställelsen av vägplanen: Landskapsregeringens hänvisar i sitt beslut till ett lagrum som inte finns,

18 18 nämligen 25 2 mom. landskapslag (1957:57) om allmänna vägar (rött markerat). Vägplaneraren redogör inte för en övergripande helhetssyn som kortruttsprojektet medför. Bara det att dela vägplanen för västra Föglö i två etapper kan tolkas som en medveten taktik i syfte att försvåra kritik och förekomma markägarnas synpunkter på vägprojektets ändamålsenlighet. Det bör betraktas i strid mot god förvaltningssed att möjliggöra fastställelse av en etapp för att tvinga fram den oumbärliga andra etappen. Vägplaneraren inväntar inte det resultat som lagtingets behandling av medborgarinitiativet skulle kunna rendera. Förteckning över de alla bilagor som bildar underlag för fastställelsebeslutet saknas. I landskapsregeringens kommentarer till inkomna påpekanden hänvisar man till myndigheternas utlåtanden som tillkom före tidpunkten för vägplanens utställning: Kulturbyråns utlåtande är daterat , Fiskeribyråns och Skogbruksbyråns Dessa finns inte heller på någon Internetsida. Markägares anhållan om fredning av ett naturvårdsområde på Gripö i form av ett alkärr och ett klibbalskärr fick avslag av landskapsregeringen. Ärendet har överklagats (Dnr. 0846/1/18), men trots pågående besvärsprocess har alltså vägplanen fastställts. En anhållan om fastställande av skyddsområde för fornlämning Fö 6:20 på fastigheten Hästkleven ( ) i Föglö Degerby har gjorts av fastighetsägaren den I landskapslagen (1965:9) om fornminnen 5 stadgas hur skyddsområde fastställs. För att säkerställa att fredningsbestämmelserna i fornminneslagen ska tillgodoses måste det i landskapsregeringens anhängiggjorda ärende ÅLR 2018/4298 beredas och beslutas. Ärendet berör både etapp 1 och 2 i vägplaneringen. För att garantera en lagenlig och rättvis behandling av framställan om skyddsområde bör det nu framlagda förslaget till vägplan förkastas då

19 19 beslut i ärendet saknas. 3. YRKANDE Sammanfattningsvis anser vi att den miljöpåverkan som väg- och brobyggaren räknar med att kan uppstå i samband med förverkligande av projektet åtminstone står i strid med andan och meningen med följande lagbestämmelser: mom. Väglagen 2 kap. 4 MKB-lagen mom.; mom.; 6 ; mom. Miljöskyddslagen mom.; 4 kap. 1, 2 mom. och 4. mom. d-punkten; 6 ; mom. Vattenlagen mom., mom., mom., 16, 3 4 mom. Naturvårdslagen Därutöver måste det betraktas i strid mot god förvaltningssed att splittra projektet i två etapper samt att inte invänta lagtingets avgörande av medborgarinitiativet. Med hänvisande till åtminstone ovanstående lagrum yrkar Ålands Natur & Miljö att Högsta Förvaltningsdomstolen upphäver landskapsregeringens beslut ÅLR 2017/4791 nummer 6:9 av den , samt att landskapsregeringen anvisas att utarbeta ett sådant nytt lagenligt förslag till trafiklösning vilken bättre tar hänsyn till naturens och kulturmiljöns särdrag inom det berörda området. BILAGOR/KÄLLOR

20 20 1. Landskapsregeringens beslut nr 6:9 av Av Ålands Natur & Miljö r.f. och Natur & Miljö r.f. inlämnade påpekanden mot vägplaneförslagets etapp 1 av MI 1/ : Simon Holmström m.fl. Medborgarinitiativ gällande en hållbar skärgårdstrafik 4. Landskapsregeringens meddelande nr 2/ Regeringsprogram för ett hållbart Åland-kraftsamling för stabilitet och förändring MKB västra Föglö; 7. Europeiska konventionen om biologisk mångfald 8. Naturvärdesinventering Vattenmiljö - Kortruttsprojekt Västra Föglö, 05 oktober 2015, WSP. I frånvaron av internetlänk biläggs rapporten denna besvärsskrift. 9. Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland RP 14/ : Republikens presidents framställning till Ålands lagting om godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen BESVÄRSRÄTT Ålands Natur & Miljö r.f. är en folkrörelse som vilar på visionen Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland! Föreningen har ca 1150 medlemmar och är den naturliga mötesplatsen för alla som bor och verkar på Åland med en stark vilja att förändra samhället. Ur stadgarna framgår: 1 Föreningens namn är Ålands Natur och Miljö r.f. Dess hemort är Mariehamns stad och dess verksamhetsområde landskapet Åland.

21 21 2 Sina syften önskar föreningen Föreningens ändamål är att främja natur, miljö och fornminnesvård samt byggnadskulturens utveckling i landskapet, ävensom att utgöra ett organ för sådana organisationer, kommuner och enskilda personer som i samarbete med föreningen önskar främja dess målsättningar. förverkliga genom att utöva upplysnings- och publikationsverksamhet, genom att anordna möten, kurser, exkursioner, diskussionstillfällen, kampanjer och övriga dylika aktioner och i mån av resurser medverka till lösandet av konkreta frågor inom föreningens verksamhetssfär. Den andra undertecknaren är riksförbundet Natur & Miljö r.f. Det är ett förbund för 20 lokala miljöföreningar i Finland där Ålands Natur & Miljö är den lokala föreningen på Åland. Natur & Miljö har även personmedlemmar som är direkt anslutna till förbundet. Förbundet har en etablerad roll som remissinstans i miljöpolitiska frågor på en nationell nivå. Förbundet kan även ge sitt stöd till sina medlemsföreningar i lokala ärenden av särskild betydelse. Om miljöorganisationers rätt att delta som sakägare i ärenden som direkt eller indirekt berör miljörelaterade frågor stadgas i Århuskonventionen. 1 Konventionen ger rätt till miljöorganisationer att företräda naturens intressen och anföra synpunkter i offentliga processer som rör miljöfrågor. Då vägplanen för västra Föglö innebär betydande miljöpåverkan bör Ålands Natur & Miljö r.f. samt Natur & Miljö r.f. betraktas som sakägare i frågan. 1 Läs även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ, Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG, och 96/61 EG Uttalande av kommissionen.