Bengt Wånggren, Projektledare, Sweden Green Building Council Linnea Olsson, Projektkoordinator, Sweden Green Building Council

Transkript

1 Publicerad: Juni 2018 Författad av: Granskad av: Bengt Wånggren, Projektledare, Linnea Olsson, Projektkoordinator, Cecilia Ehrenborg Williams, VD, Sweden Green Building, Council Johan Ehle, Chef Verksamhetsutveckling och Projekt, Sweden Green Building Council Catarina Warfvinge, Chef Miljöbyggnad, Sue Clark, Chef Internationella Projekt, 1

2 (SGBC) är Sveriges ledande organisation för hållbart samhällsbyggande. Tillsammans verkar vi och våra drygt 350 medlemmar för en hållbar bebyggelse med målet att skapa bättre byggnader och miljöer för människor att leva, arbeta och leka i. SGBC erbjuder verktyg och utbildning i miljöcertifiering av byggnader, stadsdelar och anläggningsprojekt och vi arbetar aktivt för en god bebyggd miljö där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. SGBC vill vara en tung opinionsbildare och även arbeta för att lagstiftningen främjar grönt byggande. Ett av våra viktigaste verktyg för att bidra i utvecklingen mot en mer hållbar framtid är våra certifieringssystem. I våra miljöcertifieringar används krav och kriterier på beräknad och verifierad prestanda för att sakta, men säkert driva på samhällsbyggnadssektorn mot bästa hållbarhetspraxis. Krav och kriterier skärps med jämna mellanrum för att höja ribban och se till att vi fortsätter vara världsledande inom hållbart samhällsbyggande. vill genom den nya NollCO2-certifieringen minimera växthusgasutsläppen från den byggda miljön genom att premiera både energi- och resurseffektivitet och förnybar energiproduktion. Målet är nettonollutsläpp under en byggnads livscykel. NollCO2 ger branschledarna ett verktyg för att minska sin klimatpåverkan och samtidigt bidra till att utveckla metoder och arbetssätt för att uppnå hållbarhet. NollCO2 är bredare än andra certifieringar och inkluderar mer än den färdiga fastigheten och förvaltningen av den. Genom gränsvärden för utsläppsmängderna vid tillverkning av byggprodukter och i byggproduktionsskedet ställs krav på leverantörerna materialtillverkare, byggentreprenörer och energiproducenter att minska sina utsläpp av växthusgaser. I användningsskedet engageras brukarna i certifieringen genom krav på minskad energianvändning och klimatpåverkan i gröna hyresavtal. NollCO2 ger klimatarbetet spetsinriktning och syftar till att uppnå klimatneutralitet. Certifieringen är en påbyggnadscertifiering till SGBC:s certifieringar Miljöbyggnad, BREEAM SE och LEED samt andra byggnadscertifieringar så som Svanen. För att säkerställa ett helhetsperspektiv och en bra byggnad för såväl människa som miljö ställs krav på höga betyg även i de byggnadscertifieringar som NollCO2 kompletterar. Kraven i NollCO2 ligger på den nivå som på sikt måste bli norm för att vårt land ska nå målet om fossilfrihet. Genom certifieringen visar branschledande företag att det går att bygga klimatneutrala byggnader. NollCO2 riktar sig till de absolut främsta i branschen, de som vill sticka ut och driva på utvecklingen. Målgruppen är därför i första hand företag med ingående kunskaper om byggnaders klimatpåverkan och med väl etablerade rutiner för hållbarhetsredovisning. NollCO2 ger dem möjlighet att driva på en positiv utveckling bland sina leverantörer, undanröja tekniska och administrativa hinder och på så sätt bana väg för andra. De blir pionjärer inom design och teknikutveckling som andra kan vända sig till för idéer, inspiration och kunskaper. Med tiden 2

3 utvecklas på så sätt nya rutiner och verktyg som förenklar beräkningar och verifieringar och det blir möjligt för alltfler att certifiera. NollCO2 ska leda vägen för samhällsbyggnadssektorn mot regeringens och riksdagens slutmål: att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp Härmed presenteras en pilotversion med definitioner, certifieringskriterier och beräkningsmetoder för NollCO2 -certifieringen. Denna utgår ifrån den remissversion som bearbetats efter en öppen remissrunda under våren Byggnader står för cirka en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Inom EU står produktion och användning av byggnader för ungefär hälften av den totala energianvändningen och mängden utvunna material. (Boverket, 2015). För att nå klimatmålen krävs stora förändringar inom bygg- och fastighetsbranschen och certifiering av klimatneutrala byggnader är ett viktigt led i omställningen för att skapa trovärdighet i ambitionen. NollCO2 -byggnader har längre tillbaka i tiden känts som en avlägsen framtidsvision och som något för mer experimentella forskningsprojekt. Tack vare initiativ som Living Building Challenge och Passivhus så har NollCO2 -byggnader på senare tid börjat upprättas kommersiellt och i bostadssektorn, men de har ännu inte fått storskalig spridning globalt. Överlag används tyvärr inte miljöcertifieringar i den utsträckning som behövs för att minska energiförbrukningen och växthusgasutsläppen till den nivå som krävs för att undvika en höjning av den globala medeltemperaturen. Denna utmaning uppmärksammades vid klimatmötet COP21 i Paris 2015, där ett åtagande gjordes av 170 länder att arbeta för att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 grader Celsius och sträva mot 1,5 grader. Sverige är ett av klimatkonventionens (UNFCCC) 194 länder som hittills har signerat Parisavtalet och 141 länder inklusive Sverige har även ratificerat avtalet. (Naturvårdsverket, 2017) Som övergripande mål har inom EU beslutats att till år 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer, öka de förnybara energikällornas andel av den 3

4 slutliga energikonsumtionen till 20 procent och eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent. (Regeringen, 2017) Sverige ska gå längre än EU-målen kräver och våra nationella klimatmål är satta för att minska Sveriges utsläpp med 40 procent till 2020, jämfört med utsläppen Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent till år Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med (Regeringen, 2017) Sveriges Riksdag har också antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag som gäller från 1 januari 2018 och ett klimatpolitiskt råd. I klimatmålen står bland annat att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. (Regeringen, 2017) Initiativet Fossilfritt Sverige startades av regeringen inför klimatmötet COP21 i Paris och hittills har mer än 300 aktörer gått med. Målet är att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsländer. För att lyckas måste alla samhällets aktörer arbeta aktivt för att minska sina växthusgasutsläpp. Initiativet syftar till att undanröja hinder och skapa förutsättningar för snabbare utsläppsminskningar. Arbetet består dels av att sprida visionen av det fossilfria samhället och lyfta fram möjligheterna i och fördelarna med omställningen. Detta görs bland annat genom samverkansgrupper, rundabordssamtal och framtagandet av färdplaner för hur olika branscher ska bli fossilfria med stärkt konkurrenskraft som följd. En annan del i arbetet är att skapa konkreta utmaningar för företag, branscher och sektorer att anta för att skynda på utvecklingen. Utmaningarna inkluderar till exempel fossilfria inrikestransporter, inköp och leasing av endast elbilar, laddhybrider eller biogasbilar som tjänstebilar och förmånsbilar samt egen produktion av solel. (Fossilfritt Sverige, 2018) World Green Building Councils globala projekt Advancing Net Zero Sverige är, genom (SGBC), ett av de 10 länder världen över som redan från start valde att delta i World Green Building Councils projekt Advancing Net Zero. Projektet har sitt ursprung i WorldGBC:s åtagande från COP21 i Paris, med det ambitiösa målet att alla världens byggnader ska vara koldioxidneutrala i driften till Sedan starten har ytterligare 5 länder anslutit sig till projektet och intresset fortsätter att växa. De 10 ursprungliga länderna som deltar i projektet har åtagit sig att: Ta fram nationella definitioner och certifieringar för klimatneutrala nollutsläppsbyggnader, antingen fristående certifieringssystem eller tillägg till befintliga certifieringar, Anordna utbildningar om certifieringarna, samt Stödja utvecklingen av demonstrationsprojekt i sina respektive länder. 4

5 Nedan visas de 10 ursprungliga länder vars Green Building Councils medverkar i projektet. De långsiktiga målen för World GBC:s projekt Advancing Net Zero är att: Alla nya byggnader ska ha netto noll koldioxidutsläpp i driften från % av byggnaderna ska ha netto noll koldioxidutsläpp i driften från World GBC har tillsammans med de deltagande projektländerna beslutat att certifieringarna ska utgå ifrån följande fyra huvudprinciper: 1. Koldioxid är det mest väsentliga att mäta 2. Byggnadens energieffektivitet (mätt i kwh/m2 år) ska vara mycket god 3. Det finns en hierarki med preferens för 1) lokal produktion av förnybar energi (on-site = på byggnaden/inom fastighetsgränsen) i första hand, 2) förnybar produktion i närheten av fastigheten i andra och 3) återbetalningsåtgärder i tredje hand. 4. Transparens för att visa för alla intresserade hur varje certifierad byggnad uppnår en koldioxidbalans och främja kontinuerlig förbättring av byggsektorn. 5

6 Figuren nedan är hämtad från World GBC:s rapport From Thousands To Billion - Coordinated Action towards 100% Net Zero Carbon Buildings By 2050s. Den visar en överblick över vilka aktörer som bör samverka i arbetet mot en klimatneutral bebyggelse genom Net Zero-certifieringar och vilka fördelar det kan ge. 6

7 NollCO2 i Sverige Det finns ett stort intresse för noll- och nära noll-utsläppsbyggnader i Sverige och flera aktörer i branschen marknadsför sig redan idag som klimatneutrala. SGBC ser dock behovet av en gemensam nationell definition som kan skapa tydlighet i kommunikationen och på marknaden. Av erfarenhet vet vi att certifieringar bidrar till att driva på marknaden i rätt riktning och vi har, tillsammans med våra medlemmar, därför tagit fram denna certifiering för klimatneutrala nollutsläppsbyggnader i Sverige. Likt World GBC är vi övertygade om att vår NollCO2 - certifiering kan fungera som ett effektivt verktyg för att uppnå den verkliga förbättring av den bebyggda miljön som krävs för att nå klimatmålen. SGBC är en viktig del av World GBC:s ambitiösa projekt och vi vill hjälpa branschen visa vägen mot framtidens fossilfria byggnader. För att involvera branschen i processen har projektet organiserats och genomförts enligt SGBC:s modell för utveckling av certifieringssystem, med stort engagemang från våra medlemmar. Under hösten 2016 påbörjade SGBC arbetet och vi har letat inspiration från liknande certifieringar och ramverk världen över. Våren 2017 genomfördes en workshop med utvalda intressenter för att diskutera mer kring olika definitioner och certifieringar. Upplägget som SGBC därefter valt är att anpassa det norska ramverket för nollemissionsbyggnader, Zero Emission Building (ZEB), för tillämpning i Sverige. Anpassningen av den norska definitionen till svenska förhållanden har inneburit många utredningar, analyser och ställningstaganden. Det beror delvis på skillnader mellan länderna, men också på att det norska ramverket tillåter större frihet att välja data än vad som kan accepteras i en certifiering, som kräver en tydlig definition. För att kunna skapa en certifiering som innebär rimlig mängd arbete för den sökande och för granskningen behövs även förenklingar och standardiserade metoder och värden. Anpassningsarbetet inleddes med två workshopar i september där representanter från fastighetsägare, byggbolag, developers, energibolag, forskare m.fl. deltagit. Syftet med workshoparna var att diskutera lämpligt upplägg för certifieringen och utveckla uppdragsbeskrivningarna till arbetsgrupperna. Från början av november till slutet av januari arbetade sedan fyra arbetsgrupper med olika områden för att ta fram förslag på certifieringskriterier (se gruppindelning och deltagare under rubriken Tack till deltagarna längre ner i detta dokument). Utifrån gruppernas underlag sammanställde projektledningen, i samråd med styrgruppen och referensgruppen och med inspel från externa aktörer, en remissversion av certifieringen. Den öppna remissen pågick sedan från 13 april och 6 veckor framåt och vi samlade totalt in 248 synpunkter och förbättringsförslag från 33 olika remissinstanser. Efter remissen har SGBC bearbetat remissvaren och sammanställt denna reviderade pilotversion av certifieringsmanualen. En pilotomgång kommer genomföras från och med hösten 2018 för att testa, utvärdera och vidareutveckla certifieringskriterierna i praktiken. Intresseanmälan för att delta i pilotomgången är öppen till och med fredag 7 september och flera branschledande företag har redan anmält intresse. Är du eller ditt företag intresserade av att delta med något/några projekt, men vill veta mer innan ni registrerar, så finns projektledningen tillgänglig för samtal och personliga möten augusti. Vill du boka in ett sådant samtal, ställa frågor eller redan nu anmäla intresse (ej 7

8 bindande), maila till Mer information om den officiella registreringen kommer efter sommaren. För de pilotprojekt som deltar planeras ett antal workshops under hösten med olika teman kopplat till certifieringens olika delar. Boka in datumen nedan i kalendern redan nu! Tis 9 oktober WS1 Material Ons 31 oktober WS 2 Byggprocess Ons 21 november WS 3 Energiberäkningar Tors 6 december WS 4 Återbetalningsåtgärder Utgångspunkten i NollCO2 är att energi- och resursanvändningen i byggnadens olika livscykelskeden skapar klimatskulder som i första hand ska minimeras och där den resterande klimatskulden ska återbetalas. Vid tillverkningen av byggprodukter och vid nybyggnation uppstår en initial klimatskuld och därefter en årlig klimatskuld under byggnadens livslängd. I slutändan ska balans uppnås mellan klimatskulderna och återbetalningsåtgärderna så att byggnadens klimatpåverkan under de olika skedena elimineras. Först och främst ska den färdiga byggnaden vara så energieffektiv som möjligt med mycket låg energianvändning (mätt i kwh/m 2, Atemp) och låga växthusgasutsläpp. På så sätt minimeras klimatskulden från användningsskedet. Energieffektiviteten säkerställs genom bindande regler med hänvisningar till de krav som gäller i de olika certifieringssystemen. Krav ställs även på byggprodukter och byggproduktionen i form av gränsvärden för den totala mängden utsläpp av växthusgaser (mätt i kg CO2e/m 2, Atemp) från respektive livscykelskede. NollCO2 utgår från funktionskrav, dvs. förespråkar inte särskilda tekniker, utan lägger fokus på att kraven uppfylls. Eftersom klimatneutralitet ska uppnås finns incitament för att minimera utsläppsmängderna i alla livscykelskeden. Lägre totala utsläpp från byggprodukter, byggproduktion och användning innebär att klimatskulderna som måste återbetalas blir mindre, vilket ökar möjligheten att nå nettonollutsläpp. Initialt, och i enlighet med World GBC-projektet, planerade SGBC att ta fram en certifiering för byggnader med netto noll växthusgasutsläpp fokuserat på driften (se figur nedan: B6, energianvändning för drift och underhåll). Utifrån arbetsgruppernas förslag och de synpunkter som framfördes vid höstens workshopar har projektledningen tillsammans med styrgruppen beslutat att utvidga omfattningen för NollCO2 -certifieringen i Sverige för att även inkludera Produktskede (materialutvinning, transport och tillverkning, A1-A3, cradle-to-gate) och Byggproduktionsskede (transport och installation, A4-A5). Detta för att Sverige redan kommit långt gällande energieffektiviseringar och förnybar energi i användningsskedet, medan 8

9 framförallt materialtillverkningen fortfarande står för en stor del av växthusgasutsläppen. Därför vill SGBC sätta mer fokus på material och byggproduktion. Figuren nedan och benämningarna på byggnadens livscykelskeden kommer från standarden SS- EN 15804:2012+A1:2013. Vi har i denna första version av NollCO2 -certifieringen valt att inte inkludera byggnadens slutskede (C1-C4), eftersom beräkningar så långt fram i tiden ännu är mycket osäkra och beroende av både förändringar i energisystemet och utveckling inom byggnadssektorn och materialtillverkningen. Av samma anledning inkluderar denna första version inte heller reparationer, byten, renovering och ombyggnad (B3-B5). Verksamhetsenergin (B6) inkluderas för drift och underhåll och energi till varmvatten inkluderas, men vattenförbrukning (B7) inkluderas ej. I denna första version av certifieringsmanualen fokuserar vi på nyproduktion. Vi upplever att det är där som det största intresset för denna typ av certifiering finns just nu. Även om denna version inte avser befintlig bebyggelse, så bedömer vi att en sådan version kan tas fram relativt enkelt om intresset visar sig vara stort. SGBC arbetar för närvarande också med att ta fram en version av Miljöbyggnad för förvaltning. Även BREEAM in Use och LEED EBOM finns för certifiering av befintliga byggnader. Ytterligare skeden i en byggnads livscykel, så som renovering och rivning, liksom anpassningar för andra typer av byggnader planeras att behandlas i framtida utvecklingsprojekt av SGBC för att bredda, uppdatera och vidareutveckla NollCO2-certifieringen. I den svenska NollCO2 -certifieringen har vi valt att frångå World Green Building Councils princip om hierarkin för var den förnybara energin produceras. Vi har valt att inte kräva enbart lokal produktion (på byggnaden eller inom fastighetsgränsen) utan accepterar även förnybar produktion som sker på annan plats. Detta för att vi vill premiera att energiproduktionen sker där den får bäst effekt samt för att möjliggöra NollCO2 -certifiering i tät och hög bebyggelse. Se också separat dokument Förtydliganden och förklaringar. 9

10 En NollCO2 -byggnad definieras som: En mycket energieffektiv byggnad som genom bruk av, egen produktion av och investeringar i förnybar energi samt genom vissa återbetalningsåtgärder har noll eller positiv klimatpåverkan över sin livscykel (i denna första version exklusive ombyggnad och rivning). Byggnaden ska återbetala klimatskulden orsakad av växthusgasutsläppen från produktskede (materials), byggproduktionsskede (construction) och användningsskede (use). Figuren nedan är hämtad från det norska ramverket för nollemissionsbyggnader, Zero Emission Building och visar ramverkets syn på förhållandet mellan klimatskulden (röda cirklarna nedanför mittstrecket) och återbetalningen (gröna cirklarna ovanför mittstrecket) i byggnadens olika skeden. SGBC har hämtat inspiration från detta system. 10

11 Grupp 1 Energihantering (Stockholm) Gruppledare: Stefan Elfborg Christer Boberg Ingo Theoboldt Ludvig Dahlqvist Malin Leijonhielm Mia Häggström och Linn Dahlberg Pär Carling Rickard Nygren Grupp 2 - Systemgränser (Malmö) Gruppledare: Andreas Eggertsen Teder Birgit Brunklaus Jonas Larsson Magnus Gunnarsson Mark Soneson Ulrika Viderum Yujing Li Grupp 3 Koldioxidfaktorer (Stockholm) Gruppledare: Kaisa Svennberg Agnes Rönnblom Johan Lundén Kjell-Åke Henriksson Ulla Jansson och Åse Togerö Grupp 4 Koldioxidbedömning (Göteborg) Gruppledare: Martin Wetterstedt Anna Pantze Camilla Liljekow Johan Svensson Lars Holmquist Åsa Wahlström Grupp 6 Framtid Gruppledare: Andreas Eggertsen Teder Martin Erlandsson Robert Carlsson Åsa Wahlström Mattias Tas Anna Pantze RISE - Research Institutes of Sweden Fortum värme Passivhuscentrum Västra Götaland NCC Building Projektledarhuset i Stockholm Fabege EQUA Solutions White Arkitekter White Arkitekter RISE - Research Institutes of Sweden Stena Fastigheter Öresundskraft 3P studio Midroc Property Development Malmö Högskola RISE - Research Institutes of Sweden Ramböll Tekniska Verken i Linköping JM Skanska Sverige Ramböll Tyréns Solenco AB Peab Sverige AB Göteborg Energi CIT Energy Management White Arkitekter IVL Svenska Miljöinstitutet Castellum CIT Energy Management Lidl Sverige Tyréns 11

12 12