Dokumentation och utvärdering av beredskapsövningen Omfall 2013

Transkript

1 Dokumentation och utvärdering av beredskapsövningen Omfall 2013 Övning för att klara en kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Övningens fem delmoment beskrivs och utvärderas i den här rapporten.

2 Utvärderingsrapporten från beredskapsövningen Omfall 2013 har producerats av JG Media 21 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län Utvärderingsledare: Per Wideberg, Länsstyrelsen Foto: Länsstyrelsen (sid 4), Westinghouse (flygbild, sid 5), Johan Ahlström (yttre staben, sid 16), Stefan Norell (övre bilden, sid 36) Övriga bilder, Peter Krüger och JG Media 21 Repro: Republiq Tryck: Edita, Västerås, oktober 2013

3 de inte vad som kommer att möta dem ute vid Bränslefabriken. 16 Vid Ingmars Transport upprättades en yttre ledningsstab där polis, räddningstjänst, sjukvård, Westinghouse och personal från Ingmars Transport samverkade. efter den kraschade helikoptern måste släckas och skadade och avlidna tas om hand. samlar upp anställda som ska bussas till Ingmars Transport för mätning och sanering. Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. forts. måluppfyllnad nästa sida 19 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Så är rapporten om Omfall 2013 upplagd Dokumentation och utvärdering av beredskapsövningen Omfall 2013 Läs gärna den här sidan innan du går vidare i utvärderingsrapporten. Här beskriver vi hur rapporten är upplagd och tipsar om hur du kan läsa den om du inte hinner ta del av hela innehållet på en gång. Vissa delar är främst beskrivande, andra avsnitt består av utvärderingar kopplade till uppställda mål och indikatorer för respektive moment. Dessutom sammanfattas de viktigaste slutsatserna av övningen, inklusive förslag till åtgärder och justeringar av Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse. Övning för att klara en kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Övningens fem delmoment beskrivs och utvärderas i den här rapporten. Utvärderingsbestämmelser Utvärderingsrapporten utgår från de utvärderingsbestämmelser som togs fram före övningen med stöd av Thomas Bengtsson, MSB. Rapporten inleds med ett förord av landshövding Ingemar Skogö och avslutas med ett efterord av Ingela Regnell och Karin Tilly, Länsstyrelsen. I en intervju (sidan 6) redogör dessutom övningsledaren Per Wideberg, Länsstyrelsen, för sina intryck och erfarenheter av Omfall. Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 3 Räddningsinsats med snabba och svåra beslut En helikopter kraschar mot Westinghouse uranförråd på Finnslätten i Västerås. Eldsflammor och ett tjockt rökmoln stiger mot himlen samtidigt som larmet utlöses. Snart drar hela krisorganisationen igång. Men det är inte på riktigt som tur är. Det är Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse som testas. Operativ övning utifrån en olycka vid Westinghouse, 14 maj 2013 Det tredje momentet under Omfall 2013 var den operativa övningen med bland annat ett hundratal markörer som spelade skadade och utrymd personal från Bränslefabriken. Fokus under denna övningsdag låg på räddningsverksamhet och sanering med insatser från räddningstjänst, ambulanssjukvård och medicinsk personal från Landstinget samt polisen. Westinghouse skötte personsaneringen och Västerås stad upprättade ett krisstödcentrum. Bråttom. Räddningstjänsten är först på plats och många uppgifter ska lösas på kort tid. Branden Det första larmet till räddningstjänsten ger ingen fullständig bild ter som störtat och att det finns gärder. Eftersom uranpulver kom- kylan leder till förtvivlan. Hjälp, ombord veta att det är en helikop- arbetsplats och väntar på vidare åt- Den långa väntan i regnet och av olyckans omfattning. Under de risk för ett radioaktivt utsläpp. mit ut i luften till följd av branden hjälp mig ropar många när sjukvårdspersonalen närmar sig minuter det tar att köra till är det troligt att många i närområdet har fått radioaktiva partiklar på Bränslefabriken får dock befälet Nu är det många viktiga beslut som räddningsledaren snabbt måste kläderna eller direkt på kroppen. fatta. Har uran och kanske kemikalier läckt ut och i så fall hur stort området för att mätas och eventu- Dessa personer måste snarast ut ur område måste utrymmas och spärras av? Vilka resurser krävs för att ellt också saneras. släcka och ta hand om skadade? Den medicinska prioriteringen görs Och hur är det med brandmännens egen säkerhet, behövs särskild på olycksplatsen. De som behöver av personal från Landstinget direkt skyddsutrustning? sjukhusvård fraktas sedan med ambulans till akuten. Snart visar det sig att det finns både Det tar dock lång tid innan ambulanser och bussar anländer, ef- Utrymda. Westinghouse utrymningsledare Blåljus. När räddningstjänsten rycker ut vet svårt skadade och avlidna. Dessutom har hundratals anställda på tersom det är oklart om de kan Bränslefabriken utrymts från sin köra in i olycksområdet eller ej. MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 3. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, observatörer, deltagare från de övade organisationerna och markörer som spelade skadade och drabbade. Syfte pulver går sönder och börjar spridas via brandröken. Ungefär Syftet med Moment 3 var att: hälften av uranpulvret från de havererade behållarna lämnar stärka övade aktörers förmåga till operativ samverkan; på kort tid olycksplatsen. Huvuddelen av uranet hamnar på öka de övades förmåga att hantera ett större scenario på marken och byggnader inom industriområdet, men Westinghouse med farliga ämnen i enlighet med Länsstyrelsens beredskapsplan, avseende principer för ledning, ansvar Finnslätten. kg bedöms har dragits med röken till ett större område på och resursfördelning; stärka ingående organisationers allmänna förmågor och Övergripande mål för Moment 3 kunskaper inom områdena farliga ämnen och ledning. Länsstyrelsens beredskapsplan Westinghouse följs och aktörerna har en förmåga att hantera händelsen. Samverkan sker Deltagande aktörer mellan aktörerna. Följande aktörer medverkade i Moment 3: Polismyndigheten i Västmanland Indikatorer och övningsledningens bedömning Personal för polisinsats på skadeplats, LKC och ledningsstab. För att bedöma i vilken utsträckning det övergripande målet Räddningstjänsten för Moment 3 uppfyllts har sammanlagt nio olika indikatorer Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR). formulerats. Övningsledningen sammanfattar här sin syn på Operativa räddningsstyrkor samt bakre ledning. måluppfyllelsen utifrån respektive indikator. SOS Alarm Som grund för bedömningen ligger protokoll från lokala Personal på station Vallby. utvärderare, enkätsvar från övade aktörer och markörer, övriga Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skriftliga observationer samt övningsledningens egna iaktagelser Mätfordon. under övningsdagen. Sveriges Radio, P4 Västmanland Övningsledningens kommentar till respektive indikator inleds med en motivering och avslutas med ett sammanfattande Sändningspersonal i studio och mobilt på fältet. Westinghouse omdöme av om förmågan är grundläggande, god eller Säkerhetsberedskapen, utrymningsledare, saneringsgruppen, mycket god. Om målet enligt indikatorn ej bedöms vara HR och OpSam (operativ samordnare). uppfyllt anges bristande förmåga. Västerås stad POSOM (med förstärkning från Arboga respektive Hallstahammars kommun). Områdeslarm. Indikator 1: Samtliga aktörer larmas genom larmnivån Västmanlands läns landsting Alla aktörer var inte medvetna om vad begreppet områdeslarm innebär och hur de ska agera vid ett sådant. Det Ambulanssjukvården, sjukvårdsgrupper på skadeplats, lokal särskild sjukvårdsledning och regional särskild sjukvårdsledninghållet i beredskapsplanen. Ett förtydligande samt instruktio- är av yttersta vikt att aktörerna tagit del av och förstått innener för förändrade rutiner vad respektive part ska vidta för Scenario åtgärder bör införas i beredskapsplanen. En helikopter på flyguppdrag störtar mot Bränslefabriken Vår bedömning är att målet inte uppfyllts enligt denna och träffar uranförrådet med en hastighet av 240 km per indikator, eftersom det fanns oklarheter hos delar av de inblandade om innebörd, ansvar och roller. Därutöver är det timme. Helikoptern är tankad med närmare kg flygbränsle, som omedelbart antänds vid nedslaget. vår uppfattning att larmkedjan och flödet från larm till respons från aktörer tog för lång tid utifrån önskvärt läge. Efter ett par minuter är den norra väggen och allt som finns innanför raserat och en kraftig brand har brutit ut. Kraschen Omdöme: bristande förmåga leder till att två emballage med sammanlagt kg uran- Vem står för vad i rapporten? Innehållet i utvärderingsrapporten har olika avsändare. Ambitionen är att läsaren lätt ska kunna se vem som uttalar sig i en fråga eller ger ett visst omdöme. Varje nytt avsnitt inleds därför med en ingresstext där materialet presenteras. Här är ett exempel på hur det kan se ut: Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 3. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, observatörer, deltagare från de övade organisationerna och markörer som spelade skadade och drabbade. Indelning i moment. De inledande sidorna under respektive moment är beskrivande (exempel till vänster) och de med blå bakgrund utvärderande (exempel till höger). Struktur Rapporten följer samma grundstruktur som gäller för hela Omfall, det vill säga fem olika moment. Varje moment inleds med en dokumentation av momentet och därefter följer utvärderingen av momentet utifrån de övergripande mål och indikatorer som formulerats för Omfall Till de utvärderande sidorna hör också sammanställning av enkätsvar från övningsdeltagare, protokoll från lokala utvärderare samt iaktagelser från övriga observatörer. Utöver de sidor som hänger samman med respektive moment finns också en tematisk utvärdering (sidan 7), en åtgärdslista (sidan 38), förslag till ändringar i beredskapsplanen (sidan 39) samt beskrivning och slutsatser som gäller övningsplaneringen (sidorna 40-41). De rent beskrivande delarna är en journalistisk dokumentation gjord av inhyrda skribenter och fotografer. Syftet är att levandegöra övningen för att läsaren lättare ska kunna ta del av utvärderingarna. Omdömen som gäller måluppfyllelsen har antingen formulerats av övningsledningen (Per Wideberg, Länsstyrelsen och Johan Ahlström, Västerås stad) eller lokala utvärderare. Måluppfyllelsen för Moment 3 och 4 har även bedömts av konsulten Tomas Kristianson, Ledarskap och Pedagogisk utveckling. För den tematiska utvärderingen, beskrivning av övningsplaneringen, åtgärdslistan samt förslag till ändringar av beredskapsplanen står övningsledningen. Referat av enkätsvar har sammanställts av JG Media 21. Intervjuerna med Per Wideberg, Thomas Bengtsson och med respektive momentansvarig har gjorts av JG Media 21. Länsstyrelsen ansvarar för utvärderingsrapporten som helhet. 3

4 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Innehåll Förord...sid 4 Ingemar Skogö, landshövding Om övningen...sid 5 Övningsmoment och övade organisationer Reflektioner efter Omfall...sid 6 Per Wideberg, övningsledare Tio tankar om Omfall...sid 7 Tematisk utvärdering, Per Wideberg/Johan Ahlström Öva och ta vara på lärdomarna IVästmanland har vi under 2013 genomfört den omfattande övningen Omfall och uppmärksammat flera utmaningar och möjligheter för att såväl lindra konsekvenserna av en eventuell kärnteknisk olycka som för det fortsatta gemensamma krisberedskapsarbetet i länet. Övning är viktigt. Genom att gemensamt öva komplexa händelser som berör flera myndigheter ökar vi vår gemensamma förmåga. Inte sällan så lägger vi all energi på att genomföra en övning och glömmer bort att utvärdera och dra lärdom om vad som var bra och mindre bra. Det är viktigt att vi i Västmanland har en kultur och en förmåga att vara lyhörda, så att vi kan ta tillvara på de brister som en så här stor och viktig övning identifierar. Sammantaget visar utvärderingen att vi har en grundläggande förmåga att hantera en kärnteknisk olycka. Det finns flera viktiga områden och angelägna insatser som behöver vidareutvecklas för att förmågan ska bli god eller mycket god. Det gäller såväl samverkan som arbetet inom organisationerna. Övningen Omfall har haft stor betydelse för krishanteringsarbetet i Västmanland: Den har synliggjort en rad viktiga frågor som behöver åtgärdas. Den har visat att samverkan är nödvändig före, under och efter en kärnteknisk olycka kring ledning, styrning, information och kommunikation samt övriga resurser. Den har visat att beredskapsplanen fungerar även om den behöver utvecklas i vissa avseenden. Den har visat att samverkande ledningsstab är en förutsättning för att lindra konsekvenserna av en allvarlig kärnteknisk olycka. Och framförallt visar övningen Omfall att vi behöver fortsätta att öva och åter öva tillsammans. Jag vill rikta ett stort TACK till alla som aktivt deltagit och bidragit till att övningen Omfall genomfördes på ett bra sätt. Ingemar Skogö Landshövding i Västmanlands län Moment 1...sid 8-11 Utbildning om radioaktiva ämnen och mätning Referat av föreläsningar, 8-10 Utvärdering och slutsatser, 11 Intervju med momentansvarig, 11 Moment 2...sid Utbildning om kriskommunikation Referat av föreläsningar, Utvärdering och slutsatser, 15 Intervju med momentansvarig, 15 Moment 3...sid Operativ övning Dokumentation av övningsdagen, Måluppfyllnad (övningsledningen), Lokala utvärderare, Observatörer, 23 Enkätsvar övningsdeltagare, 24 Enkätsvar, markörer, 25 Intervju med momentansvarig, 25 Moment 4...sid Stabs- och ledningsövning Dokumentation av övningsdagen, Måluppfyllnad (övningsledningen), Lokala utvärderare, Enkätsvar övningsdeltagare, 34 Motspel anhöriga, 35 Intervju med momentansvarig, 35 Moment 5...sid Utvärdering av hela övningen Dokumentation av utvärderingsseminariet, 36 Måluppfyllnad (övningsledningen), 37 Intervju med Thomas Bengtsson, MSB, 37 Åtgärdslista, 38 Förslag till ändringar i beredskapsplanen, 39 Övningsplaneringen, Slutord...sid 42 Karin Tilly och Ingela Regnell, stabschefer Kontaktuppgifter...sid 43 4

5 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 En övning med fem delmoment Hur kan samhället förbereda sig för en kärnteknisk olycka på Westinghouse i Västerås? Det är vad övningen Omfall 2013 handlade om. Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Under fem olika delmoment har deltagarna i övningen fått mer kunskap om strålning, kriskommunikation och hur det praktiskt går till att leda och arbeta i en krissituation. Själva övningen delades in i en operativ del och en stabsövning där ledning och beslutsfattande övades separat. Utvärderingen av Omfall fokuserar särskilt på två områden; aktörernas förmåga att hantera själva olyckan och hur de klarade att samverka med varandra på olycksplatsen och i den strategiska ledningen. Övningsscenario. Westinghouse bränslefabrik i Västerås där en helikopter under övningen Omfall 2013 störtar i uranförrådet med våldsam brand och utsläpp av uranpulver som följd. Kunskapsuppbyggnad, räddningsinsats, strategisk ledning och utvärdering MOMENT 1 MOMENT 2 MOMENT 3 MOMENT 4 n Omfall startade den mars med två utbildningsdagar för att öka kunskapen om radioaktiva ämnen, strålning och mätning. Expertföreläsare från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Stockholms Prehospitala Centrum, Westinghouse, Länsstyrelsen och P4 Västmanland deltog. n Den 18 april arrangerades en utbildningsdag om kriskommunikation, sociala medier och mötet med journalister. Yrkesverksamma journalister och kommunikatörer delade med sig av sina erfarenheter. Ett av föredragen handlade också om VMA Viktigt meddelande till allmänheten. n Den operativa delen av Omfall var övningsdagen den 14 maj, med fokus på räddningsinsats, sanering och psykosocialt omhändertagande av drabbade människor. Övningen var den första testen av Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse och ett prov på hur de operativa insatserna fungerar. n En stabsövning genomfördes den 15 maj. Strategisk ledning, samverkansstab och media var viktiga inslag under dagen. Genom en förhandsinspelad film presenterades ett scenario samt ett antal frågeställningar och uppgifter deltagarna skulle lösa. Ytterligare inspel gjordes löpande under dagen. MOMENT 5 n Utvärderingsfasen har identifierat brister och lärdomar som är viktiga att tillvarata. Enkätsvar från markörer, övade och observatörer samt iakttagelser av utvärderare utgör inspel till den samlade utvärderingen. Den 12 september genomfördes ett utvärderingsseminarium där viktiga slutsatser sammanfattades. Övade organisationer under Omfall n Följande organisationer övades under Omfall 2013: Landstinget Västmanland (inkl. ambulanssjukvården), Länsstyrelsen i Västmanland, Polismyndigheten i Västmanland, Westinghouse, Västerås stad, Mälardalens brand- och räddningsförbund samt funktionen Regional räddningschef i beredskap. Dessa organisationer utvärderas utifrån mål och indikatorer. Dessutom deltog ytterligare ett stort antal aktörer i Omfall (redovisas på annan plats i rapporten). 5

6 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Omfall gav svar på viktiga frågor Att öva Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse är helt nödvändigt konstaterar övningsledaren Per Wideberg. Men processen fram till och efter själva övningen är också mycket värdefull anser han. Per Wideberg har levt med beredskapsövningen Omfall under ett helt år. Först med en omfattande planeringsfas, därefter själva övningen uppdelad i flera olika moment och sist men inte minst summeringen och utvärderingen. Det har varit en mycket intensiv period, säger han. Men när jag nu kan överblicka resultatet känns det som att allt jobb som lagts ner har varit en mycket god investering. Genom Omfall 2013 ville Länsstyrelen enligt Per Wideberg framförallt testa två saker. Först och främst hur beredskapsplanen som helhet fungerar, för att se om något behöver ändras eller om det finns allvarliga brister i vår förmåga att hantera en sådan här kris. Det andra var att undersöka om en samverkansstab är en bra metod för att effektivisera ledningsorganisationen. Omfall har gett bra svar på båda frågeställningarna, anser Per Wideberg. Beredskapsplanen håller i stort, men genom övningen har även vissa brister identifierats. Nu har vi en konkret lista att jobba med som gäller allt från larmrutiner och ledningsfrågor till skyddsnivåer och riskområden. Övningen har också visat att en samverkansstab för den strategiska ledningen är en viktig framgångsfaktor. Arbetet i den samverkande ledningsstaben kan naturligtvis utvecklas på flera punkter. Men formen i sig ska vi absolut fortsätta med. Per Wideberg är projektledare på Länsstyrelsen och övningsledare för Omfall Per Wideberg är också nöjd med att övningen delades upp i flera övningsmoment. De första två handlade om utbildning och kunskapshöjning och genomfördes i seminarieform under mars och april. Projektledningen såg tidigt att det fanns ett stort behov av att lära sig mer om svåra saker som radioaktiva ämnen och mätteknik, men också om kriskommunikation, sociala medier och mötet med journalister. Att kunna kommunicera på rätt sätt är oerhört viktigt vid svåra olyckor och andra stora händelser. Det tredje respektive fjärde delmomentet utgjordes av två praktiska övningsdagar. En operativ del med räddningstjänst, sanering och omhändertagande den 14 maj och en stabsövning dagen efter. Vi gjorde bedömningen att det hade blivit en för komplex process att ha allt samma dag. Uppdelningen innebar att det var lättare att få överblick. Om allt sker under en dag krävs dessutom dubbelt så många utvärderare. Utvärderingen, som var det femte delmomentet, är på sätt och vis kanske det allra viktigaste, framhåller Per Wideberg. Med stöd av Thomas Bengtsson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mycket tid lagts ner på att ta fram övningsoch utvärderingsbestämmelser, enkäter, observationsprotokoll, målformuleringar och indikatorer. Allt för att Omfall ska kunna utvärderas på ett bra sätt. Utvärderingen är till för att vi strukturerat ska kunna ta till vara viktiga erfarenheter av övningen och höja vår gemensamma förmåga. En viktig slutsats som många har dragit efter Omfall är att det inte räcker med att ha en plan, framhåller Per Wideberg. Det är absolut nödvändigt att öva sina planer, säger han. Först då vi vet vilka våra brister är och vad vi ska lägga krut på att åtgärda. Utvärderingsrapporten ska nu spridas bland de som deltagit i Omfall, men också skickas till MSB som en första återrapportering från övningen. Därefter kommer Länsstyrelsen ta fram en åtgärdsplan som konkret ska visa vilka åtgärder som ska vidtas, vilken aktör som ansvarar för vad och när åtgärden ska vara genomförd. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ansvarar Länsstyrelsen för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Den viktigaste uppgiften är att skydda allmänheten mot farlig strålning. Länsstyrelsen ska också säkerställa att de som berörs av en nödsituation som medför risk för strålning omedelbart får information och fakta om olyckan. I ansvaret ingår även sanering efter kärnteknisk olycka. Beredskapsplanen har utarbetats i samarbete med Westinghouse, Mälardalens brand- och räddningsförbund, Landstinget Västmanland och Västerås stad. Syftet med planen är att säkerställa att samhällets samlade resurser kan användas optimalt för att skydda allmänheten vid en radiologisk olycka. Hur räddningsarbetet ska organiseras och vilka grundtankar som ska vägleda krisarbetet behandlas i beredskapsplanen. I planen beskrivs också konsekvenserna av en eventuell olycka. Andra områden som tas upp är bland annat larm, utrymning, omhändertagande, ledning och organisation samt riktlinjer för hur krisinformationsverksamheten ska fungera. Beredskapsplan Westinghouse Reviderad

7 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Tio tankar om Omfall tematisk utvärdering Projektledarna för Omfall, Per Wideberg (Länsstyrelsen) och Johan Ahlström (Västerås stad) sammanfattar här i tio punkter sina viktigaste slutsatser av övningen. Denna tematiska utvärdering handlar om såväl övningstekniska frågor som operativ förmåga och ledning. Lös oklarheter före övningen 1 Kris- och beredskapsplaner måste vara färdiga innan planeringen av övningen startar. Inför Omfall ägnades mycket tid åt att lösa oklarheter i beredskapsplanen för Westinghouse och diskutera ledningsstrukturen för U-Sam vid en akut extraordinär händelse. Avsätt tillräckligt med tid och resurser 2 Eftersom stora krisövningar kräver särskild kompetens och tar tid och resurser i anspråk är det viktigt att hela övningen är väl förankrad hos de viktigaste aktörerna innan den detaljerade övningsplaneringen startar. Vi vill särskilt understryka följande: Projektorganisation, tidplan och budget ska vara väl planerade före projektstarten. En projektadministratör bör kopplas till övningsledningen. Utvärderingen ska inte skötas av projektledaren. Personer i övningsledningen måste ha tid och kompetens att leda projekt och leverera material till övningsplaneringen. I början av planeringen bör en rådgivare med egen erfarenhet från stora övningar vägleda den lokala övningsledningen. Tydliggör initiala rutiner vid områdeslarm 3 Larmflödet måste effektiviseras och säkerställas. Och det får inte råda några oklarheter om vilka åtgärder som initialt ska vidtas vid ett områdeslarm på Westinghouse. Direkt efter larmet kommer det sannolikt att råda stor osäkerhet om exakt vad som har hänt. Som vid alla komplexa händelser med farliga ämnen måste därför grundläggande rutiner ur ett lednings- och stabsmetodiskt perspektiv vara desamma fram till att lägesbilden klarnat. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är en rutin som omedelbart och korrekt måste fungera 365 dagar om året och under dygnets alla timmar. Red ut ansvaret för personsaneringen 4 Rutiner och juridiskt ansvar för personsanering måste redas ut och förankras mellan Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Landstinget och Westinghouse. Idag är det oklart vem som har ansvar för vad. Klargör hur länge räddningstjänst gäller 5 Omfall har visat att det finns skilda uppfattningar mellan olika organisationer om hur länge räddningstjänstfasen gäller och när den övergår i en saneringsfas. Detta måste klargöras. Fastställ och förankra ledningsstrukturen 6 Stora olyckor och kriser kan inte ledas på annat sätt än genom en delvis gemensam samverkansstab, där parterna sitter tillsammans under krisens akuta fas. Varje ingående organisation måste vara förberedd på att bidra med en eller flera samverkanspersoner till denna stab. När samverkan både sker mellan organisationer och internt mellan olika ledningsnivåer är det särskilt viktigt att ledningsbegreppen är tydliga så att inte begreppskollision uppstår. Ett exempel är räddningsledare, som vid en kärnteknisk olycka utses av Länsstyrelsen. Det innebär att operativ ledning eller ledning på andra nivåer inom räddningstjänsten i detta sammanhang måste kallas för något annat än räddningsledare. Viktigt är också att organisationerna har förmågan att leda arbetet med en komplex händelse (av det slag som övades under Omfall) på distans från en plats utanför het zon. Satsa på ledarskapsutbildning 7 Bra ledarskap och struktur är A och O i krisledningsarbetet. Alla organisationer behöver identifiera de personer som är tänkta att ha ledande befattningar i krisorganisationen. Dessa bör ha gått ledarskapsutbildningar, som innehåller metodik för kvalificerad ledning och beslutsfattande under stress. Bygg upp en nationell resurspool 8 Det är omöjligt att över tid lokalt upprätthålla den kompetens som krävs för att hantera en sådan komplex händelse som en kärnteknisk olycka. En nationell resurspool bör därför skapas för att kunna leda eller stödja arbetet vid sådana olyckor. Utse informatörer i beredskap 9 Sociala medier och en bred användning av mobiltelefoner med internetkoppling har starkt förändrat media- och informationslandskapet. Medborgarna kräver snabb information vid en olycka. Informatör i beredskap bör därför finnas hos polisen, kommunen, landstinget och andra viktiga aktörer. Utgå från ansvars-, likhets- och närhetsprincipen 10 Statlig räddningstjänst vid en kärnteknisk olycka på Westinghouse frångår ansvars-, likhets- och närhetsprincipen, en av krishanteringens grunder. Lagstiftningen bygger på en olycka vid ett kärnkraftverk och är sedan applicerad på till exempel Westinghouse, vars verksamhet skiljer sig avsevärt från ett kärnkraftverks. Kärntekniska olyckor där utsläpp endast påverkar en kommun borde istället ledas enligt normala rutiner. 7

8 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 1 Radioaktiva ämnen och mätning, utbildningsdagar mars 2013 Ola Nerf visar en intensimeter, som mäter hur mycket strålning (alfa, beta, gamma) en kropp ger ifrån sig. Apparaten har delats ut till alla landsting. Det första momentet under Omfall 2013 bestod av två utbildningsdagar med föreläsningar om bland annat strålning, kriskommunikation och hur det praktiskt går till att leda och arbeta i en krissituation. Länsstyrelsen presenterade även sin beredskapsplan för Westinghouse. Syftet med denna del av övningen var att de organisationer som deltog skulle höja sin kunskapsnivå för att stå bättre rustade att hantera en kärnteknisk olycka eller annan liknande större händelse. Nya kunskaper. Joar Hjertberg, kemkoordinator vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), var en av föreläsarna vid utbildningsdagarna om radioaktiva ämnen och mätning. Kunskap ökar förmågan att hantera en olycka Utgångspunkten för Omfall är ett scenario där en olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås. En helikopter störtar i uranförrådet, med en våldsam brand som följd. En sådan händelse kan få allvarliga följder genom strålning och spridning av radioaktiva partiklar. Westinghouse är ett internationellt företag som har en stor del av sin svenska verksamhet i Västerås. Redan år 1966 byggdes Bränslefabriken på Finnslätten för att producera bränsle till kärnkrafverk. I fabriken hanteras stora mängder uran och kemikalier, som transporteras till och från området med lastbil. Vid en olycka, till exempel en brand, kan uran och kemikalier spridas och orsaka skador på människor som arbetar i fabriken, men även på andra som befinner sig i omgivningarna. Ökade kunskaper om hur radioaktiva ämnen fungerar, hur farliga de är och hur man mäter strålning ska öka förmågan att hantera en kärnteknisk olycka. 8

9 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioaktiva ämnen och mätning Samtal och frågor. Utbildningsdagarna avslutades med en frågestund med föreläsarna där både deltagarna i konferensen och moderatorn Kjell Gustavsson ställde frågor till panelen. Det handlade mycket om vikten av trovärdig information och om medias roll. Från vänster Hans Mellander, Ola Nerf, Ingela Regnell, Joar Hjertberg och Ylva Frid. Hans Mellander, Westinghouse Först ut av föreläsarna vid utbildningsdagarna den mars var strålskyddsföreståndaren vid Westinghouse, Hans Mellander. Han redogjorde för verksamheten vid Bränslefabriken och hur processen vid tillverkning av kärnbränsle ser ut. Bland annat förklarade han skillnaden mellan olika sorters strålning, vilka riskerna är och hur en kärnteknisk olycka kan gå till. Han betonade att sannolikheten för en radiologisk olycka vid fabriken är låg. Hans Mellander framhöll att den typ av strålning som skulle kunna påverka människor utanför fabriksområdet är alfastrålning, som till exempel inte kan tränga igenom kläder. Den är ofarlig så länge den befinner sig utanför kroppen, sa han. Om radioaktiva partiklar sprids i luften till följd av en olycka kan skador däremot uppstå till följd av inandning eller genom öppna sår. Efter det inledande föredraget var det Ylva Frids tur. Hon är kanalchef vid P4 Västmanland och började med att spela upp ett VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. Ett förhandsinspelat meddelande lästes upp om en brand Ylva Frid, P4 Västmanland med kraftig rökutveckling vid Westinghouse i Västerås den 14 maj, alltså dagen för den stora operativa krisövningen. P4 är Sveriges Radios beredskapskanal. Vi direktsänder nästan hela tiden och har 3,6 miljoner lyssnare i 25 lokala kanaler, sa Ylva Frid. Hon berättade att en VMA-varning sänds vid omedelbar fara för liv och hälsa. Myndigheter och organisationer utser själva vilka som har befogenhet att besluta om VMA. Ola Nerf, Landstinget Stockholm Utbildningsledaren vid Stockholms Prehospitala Centrum, Ola Nerf, föreläste om de biologiska effekterna av radioaktiv strålning. Han tog också upp sanering och hur arbetet på en skadeplats bör organiseras. De biologiska följderna av strålning är celldöd och DNA-förändringar. Exakt hur kroppen påverkas beror på hur hög stråldos man utsatts för. Och det kan visa sig efter många år, de flesta cancerformer först efter 20 år. Men dödliga stråldoser kan ge symptom redan inom tio minuter. Barn är mycket mer strålkänsliga än vuxna och foster ännu mer känsliga, de har mer celldelning kvar att göra, sa Ola Nerf. Han förklarade att strålskyddets grundregel är att vistas så kort tid som möjligt i strålning, hålla så långt avstånd som möjligt från strålkällan och använda skärmande material, andningsskydd och tät klädsel. Ingela Regnell, Länsstyrelsen Ingela Regnell är beredskapsdirektör vid Länsstyrelsen i Västmanland. Hon förklarade att Länsstyrelsen har räddningstjänst- och saneringsansvar vid en kärnteknisk olycka. Vi har en sammanhållande funktion mellan aktörer i länet och den nationella nivån. Vid en kris sker samordningen främst genom U-Sam, ett samverkansorgan mellan myndigheter och andra aktörer i länet. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse beskriver bland annat ansvarsområden, larm, ledning och organisation. Alltid i tjänst. Åke Brulin, Sveriges Radio, berättade att sändningsledningen som hanterar VMA är bemannad dygnet runt. 9

10 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioaktiva ämnen och mätning Röster om mars Hur har dagen varit? Gunnar Henriksson brandingenjör, Mälardalens brand- och räddningsförbund En lärorik dag, men det behövs ännu mer planering. Alla som berörs behöver träffas så här och spegla vad vi har för resurser och förmågor, så att vi inte behöver uppfinna hjulet var och en. Eva-Britt Billberg verksamhetschef, Akutkliniken vid Västmanlands sjukhus Det är bra att vi träffas inför övningen, förbereder oss och är proaktiva. Och att vi får en grundutbildning och påminns om Westinghouse. Det har varit en bra dag, bäst var paneldebatten. Timo Leivo sjukhusfysiker, arbetar vid Västmanlands sjukhus Det har definitivt varit en informativ och bra dag. Vi har fått en bra överblick. För min del är det kanske inte så mycket nytt när det gäller strålning, men det är intressant att höra ändå. Susanne Hamrin chef ledningssektionen på Polismyndigheten i Västmanland Bra arrangemang och föreläsare en jätteintressant dag. Jag har fått en bättre förståelse för hur strålning fungerar, hur riskerna ser ut och att man måste ha respekt för strålningen. Strålning kan inte upptäckas med hjälp av våra sinnen Joar Hjertberg, MSB Joar Hjertberg arbetar inom räddningstjänsten och är även kemkoordinator vid MSB. Hans föreläsning under utbildningsdagarna den mars handlade bland annat om radioaktiva ämnen och hur man mäter strålning. Men också om omhändertagande vid en olycka, där det finns risk för strålning och sanering krävs. Strålning syns inte, känns inte, hörs inte, luktar inte och smakar inte. Vi kan inte upptäcka den med våra sinnen, sa Joar Hjertberg. Han redogjorde för var radioaktiva ämnen förvaras och hanteras. Det handlar om kärnkraftverk, tillverkning av bränsle till kärnkraftverk, industrier och sjukhus. Strålkällorna delas in i fem kategorier, där kategori 1 är extremt farlig. Joar Hjertberg berättade också om sex tänkbara nödsituationer med radioaktiva ämnen. Allt från olyckor på sjukhus och arbetsplatser till händelser på kärntekniska anläggningar, både i Sverige och utomlands. Beredskapen när det gäller kärntekniska olyckor är hårt reglerad och det finns ett 50- tal lagar och förordningar som styr detta. Vid själva räddningsinsatsen ansvarar räddningstjänsten för såväl livräddande åtgärder som Alfastrålning l Kan komma in i kroppen via inandning, nedsväljning och öppna sår. Stannar under flera år och kan skada cellerna. l Strålningen kan inte tränga igenom hud och kläder, men man kan bära med sig strålande partiklar på kläderna. l Ett papper stoppar strålningen. Tät klädsel och skyddsmask rekommenderas vid risk för strålning. Betastrålning l Tränger genom huden och det finns risk för brännskador. l En glasskiva stoppar strålningen. l Vid risk för betastrålning, använd tät klädsel, skyddsglasögon eller skyddsmask med glas framför ögonen. FAKTA olika typer av strålning Gammastrålning l Kan tränga in i och genom kroppen och orsaka stor skada i höga doser. l Massiva material som sten, bly och betong avskärmar och ger bäst skydd. l Avstånd till strålkällan och tid för exponering avgör hur stor skadan blir. Samverkan. Räddningstjänst och sjukvårdspersonal har olika uppgifter på en olycksplats, men de arbetar nära varandra och samverkar också med polisen. att släcka bränder. Landstinget ansvarar för det medicinska omhändertagandet och transport till sjukhus. Polisen bedömer säkerheten på plats, spärrar av samt sköter registrering av drabbade. I praktiken jobbar vi bredvid varandra och samverkar, sa Joar Hjertberg. Joar Hjertberg framhöll vikten av att planera för tiden efter att det akuta skedet, arbetet med sanering kan kräva mycket stora insatser. Han påpekade också att det är viktigt att vara medveten om att allmänhetens krav på information kan vara stort lång tid efter själva händelsen. Olika instrument som kan användas för att mäta strålning. Fr v intensimeter (alfa, beta, gamma), dosimeter (gamma) och SRV 2000 (gamma, doshastighet). Strålskyddets grundregler l Vistas så kort tid som möjligt i strålning. l Håll så långt avstånd som möjligt till strålkällan. l Använd tillräcklig skärmning. l Använd andningsskydd och tät klädsel. 10

11 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioaktiva ämnen och mätning Utvärdering och slutsatser av Moment 1 Bakgrund Moment 1 var en utbildningsdag som genomfördes vid två tillfällen med samma upplägg (den 13 respektive 14 mars), för att göra det möjligt för så många som möjligt att delta. Mål för Moment 1 Öka kunskapen i länet om radiologiska ämnen samt kännedomen kring mätning av strålning vid en kärnteknisk olycka på Westinghouse. Indikator Seminariedeltagarnas svar på utvärderingsenkäten. Medverkande Ylva Frid, Sveriges Radio (VMA). Joar Hjertberg, MSB (Allvarlig händelse med farliga ämnen samt Kommunikation och andra åtgärder efter händelsen). Hans Mellander, Westinghouse (Presentation av företaget Westinghouse). Ola Nerf, Stockholms Prehospitala Centrum (Akut omhändertagande av drabbad, personsanering och strålningens skadeverkan på kroppen). Ingela Regnell, Länsstyrelsen Västmanland (Länsstyrelsens geografiska områdesansvar). Deltagare och svarsfrekvens 74 personer deltog i utbildningsdagen den 13 mars och 66 den 14 mars (endast ett par personer av de som anmält sig uteblev). Enkäten besvarades av totalt 92 personer, vilket motsvarar 66 procent av deltagarna. Enkätsvar Samtliga deltagare gavs möjlighet att besvara en utvärderingsenkät där de fick ge sina omdömen om de olika föreläsningarna samt svara på frågor relaterade till momentets mål. Inga större skillander i svarsfrekvens eller innehåll i svaren kan utläsas mellan de två dagarna. Eftersom några deltagare inte besvarat samtliga frågor har vissa uppskattningar och avrundningar gjorts i sammanställningen nedan. Sammanfattning av enkätsvaren: Frågor relaterade till måluppfyllnad: 90 procent svarar ja på om de fått kännedom om olika typer av strålning och kunskap om strålskador på kroppen. 75 procent förstår mätinstrumentens verkansområden. 85 procent svarar ja på om de fått kännedom om kontaktoch informationsvägar vid händelser kring farliga ämnen samt kännedom om myndigheters agerande vid kärnteknisk olycka. 80 procent svarar att de känner sig mer kompetenta och tryggare i sin yrkesroll när det gäller att hantera en allvarlig händelse med farliga ämnen. Omdöme föreläsningar: 82 procent svarar att föreläsningarna var bra eller mycket bra (genomsnitt för alla föreläsningar). Helhetsomdöme: 86 procent ger omdömet bra eller mycket bra i sitt helhetsomdöme av utbildningsdagen. Förslag på förbättringar som lämnats i enkäten: Tydligare information om målgrupp för utbildningsdagarna. Flera informatörer hade kunnat vara med. Lite mer basic-kunskap initialt om begrepp hade varit bra. Samverkan mellan föreläsare hade minskat upprepningar. Mer lokalt förankrat om sjukvården. Saknade kort information från resp blåljusmyndighet. Slutsatser Enkätsvaren visar att deltagarna till mycket stor del är nöjda med föreläsningarna och att de har fått kunskaper om radiologiska ämnen, mätning och strålning. Nästan nio av tio deltagare anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. Mot denna bakgrund anser övningsledningen att momentets mål är uppfyllt. Tre frågor till Maria Tiston Landstinget Västmanland, huvudansvarig för Moment 1 Hur tycker du att utbildningsdagarna fungerade? Vi lyckades engagera kunniga föreläsare, vi hade en bra moderator som höll högt tempo under dagen och många av deltagarna var aktiva i diskussionen. Vad är du mest nöjd med? Att vi kunde locka deltagare från så många olika myndigheter, verksamheter och yrkeskategorier samt att de kände sig tryggare och mer kompetenta efteråt. När man möts på det här sättet är det lättare att förstå varandras problematik vid en stor händelse. Vad kunde ha gjorts annorlunda? Vi kunde ha synkroniserat föreläsningarna lite bättre, eftersom frågorna går in i varandra. Det hade också varit bra om till exempel polis och räddningstjänst kort fått berätta om sina roller och arbetsuppgifter. 11

12 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 2 Kriskommunikation och media, utbildningsdag 18 april 2013 Niclas Härenstam, kommunikationschef vid Trafikverket, delade med sig av sina erfarenheter från kriskommunikation vid myndigheter och företag. Det andra momentet under Omfall 2013 var en utbildningsdag om kriskommunikation, där erfarenheter från både vardagssituationer och större händelser förmedlades. Aftonbladets nyhetschef talade om det nya medialandskapet och representanter för Halmstads kommun redogjorde för sina erfarenheter av kommunikationsarbete vid en stor brand. Information gavs också om beredskapskanalen P4 Västmanland och webbplatsen krisinformation.se. Alla kan producera nyheter Media har inte längre monopol på nyheter, alla kan bidra och det går mycket snabbt. Aftonbladets nyhetschef Robin Govik beskrev i sitt föredrag en helt ny mediavärld. Robin Govik berättade om nyhetsarbetet på Aftonbladet och om en helt ny mediavärld där tidningar, radio och tv inte längre har monopol på nyheter. Antalet läsare i mobiltelefonen ökar hela tiden och är fler än i papperstidningen som minskar. Webben är oförändrad med 1,8 miljoner läsare på aftonbladet.se. För Aftonbladet är Facebook en konkurrent, eftersom många unga har sociala medier som den primära nyhetskällan. Nyhetsdesken på Aftonbladet är bemannad dygnet runt. Det är alltid skarpt läge, inflödet är enormt med ständigt inkommande telegram, Twitter, Facebook, tips med mera, berättade Robin Govik. Läsarna ser allt, förklarade han och gav flera exempel där tidningen fått sms, filmer och bilder Vet mer än polisen. Robin Govik, nyhetschef på Aftonbladet, talade bland annat om hur sociala medier påverkar nyhetsrapporteringen. Genom sina läsare vet tidningen ibland mer än polisen. Men det är journalisterna som ansvarar för vad som publiceras. samtidigt som polisen larmats. Tidningen får in cirka tusen tips om dagen och en person arbetar enbart med att bedöma om de är relevanta. De kan också skicka en fråga till läsare och uppmana dem som befinner sig i närheten av en händelse att snabbt skicka bilder och filmer. Vi vet ofta mer än polisen och det kan vara ett problem, inte minst etiskt. Sociala medier innehåller en enorm mängd information som sprids snabbt, konstaterade Robin Govik. Mycket är dock långt ifrån korrekt när allmänheten sprider nyheter och bilder. Journalistens uppgift är att verifiera. Vi måste vara experter på källkritik. När vi får information är det vi som har ansvar för publiceringen. Media har skyldigheter som styrs av lagar och etiska regler, påpekade Robin Govik. Vi ska rapportera fakta, ge information och vi ska också granska. Vi vill vara medborgarnas förlängda arm och ha den lilla människans perspektiv. Stora tidningar som Aftonbladet och Expressen sänder även Live-TV, dygnet runt. Det är en revolution som ställer högre krav på myndigheter att ha människor som snabbt kan intervjuas, sa Robin Govik. 12

13 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media 30 sekunder senare ringde de första journalisterna... Springer ifatt. Om jag ser en journalist springer jag så fort jag kan, och förhoppningsvis hinner jag ifatt. Det sa Trafikverkets kommunikationschef Niclas Härenstam när han föreläste om kriskommunikation. Bra relationer med media är grundläggande, hävdade han. Bra kommunikation i vardagen gör livet enklare vid en kris Att kommunicera på ett bra sätt i vardagen skapar förtroende, vilket ger ett handlingsutrymme vid en kris. Det var ett av de budskap Niclas Härenstam förmedlade vid utbildningsdagen om kriskommunikation. Föredraget inleddes med en anekdot från Arlanda där Niclas Härenstam tidigare arbetat. När han satt och åt lunch fick han från ett fönster se att det sprutade eld från ett flygplan ute på landningsbanan. Exakt 30 sekunder senare ringde de första journalisterna... Niclas Härenstam förmedlade erfarenheter av kommunikation och mediakontakter från såväl Arlanda och SAS som Trafikverket, där han numera är kommunikationschef på en av verkets avdelningar. För att lyckas med kommunikationen vid en kris är det viktigt att koordinera och tajma, alltså samverka, påpekade han. Det gäller att vara väl förberedd, förstå hur journalister arbetar och ha goda relationer med media. Har ett förtroende byggts upp på förhand ger det ett handlingsutrymme för dem som arbetar med krisen. Jobba därför med media i vardagen, var Härenstams råd. En kris består ofta av tre skeenden; vad har hänt, varför (vems är felet) och hur blir det nu? Precis som i antikens dramer finns det också tre roller inom journalistisk dramaturgi skurken, offret och hjälten. Fundera över vem ni vill vara i det dramat. Det är nämligen svårt att byta roll. Nyhetsjournalistik bygger också, som namnet antyder, på just nyheter. Vad är då en nyhet? frågade föredragshållaren och gav själv svaret: Det ska vara nytt, oväntat och nära geografiskt eller emotionellt. På så sätt är journalistiken en återspegling av oss människor och vad som intresserar oss. En budskapsplattform är ett verktyg som enligt Niclas Härenstam kan användas för att alla i en organisation ska gå ut med ett gemensamt budskap, ha klart för sig vem målgruppen är och hur organisationen vill att de människor som drabbats av krisen ska agera. Gå inte till en intervju för att bara svara på frågor. Var tydlig, håll fast vid det du vill säga och försök hitta rätt tonläge. Ett gott råd är också att inte vara rädd för att förenkla. Ett vanligt fel är att man i en intervjusituation försöker säga för mycket och därmed blir otydlig. Tre budskap brukar vara lagom, sa Härenstam och exemplifierade med larma, rädda, släck. Det är ingen tillfällighet att det heter för det första, för det andra och för det tredje. Vi minns ofta i treklanger. Innan han avslutade sitt föredrag uppmanade Niclas Härenstam deltagarna att använda kommunikatörens lilla etiska checklista inför en intervju. Ställ några frågor till dig själv: Är det som har hänt lagligt? Känns det bra? Och sist men inte minst, vill jag se det på TV i kväll? 13

14 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media Röster om 18 april Hur har dagen varit? Sabine Dahlstedt näringslivsansvarig, Surahammars kommun P4 en radiokanal med dubbla roller Ylva Frid, kanalchef vid P4 Västmanland och Daniel Wåckner, sändningsledare vid Sveriges Radio, informerade om beredskapskanalen P4. Vi är en del av samhällets krisberedskap, men vi har också vårt journalistiska uppdrag, sa Ylva Frid. Det har varit en jätteintressant dag, inte minst den första delen med Niclas Härenstam som gav många konkreta råd. Vi ska göra lathundar av hans tips. Det är bra att repetera krisinformation. Ulf Karlsson chef samverkanssektionen, Militärregion mitt Budskapet om hur man kommunicerar med media var bra. Och det har varit många intressanta föreläsare. Inom Försvarsmakten har vi mediaträning, men media ringer nästan alltid källan. Pernilla Eriksson kommunikationschef, Westinghouse Det är jättebra att kriskommunikation lyfts fram, det är lätt att glömma den delen vid övningar. Väldigt intressant när föreläsarna berättar om verkliga händelser och hur pressen tänker. Björn Ahlstedt ambulansöverläkare, Landstinget Västmanland Det har varit en riktigt, riktigt bra dag. Både intressant och lärorikt att få lyssna till proffs på media. Det är bra för oss som arbetar ute i verksamheterna att få veta hur de tänker. P4 är beredskapskanalen i Sverige som har i uppgift att informera vid olyckor, stora bränder, stormar och annat som är viktigt för allmänheten. Vi sänder dygnet runt, året om. Det ska aldrig vara tyst i radion, förklarade Daniel Wåckner. Han redde ut begreppen och skillnaden mellan vanlig trafik- och serviceinformation, myndighetsmeddelande och VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). VMA-varning ska sändas vid omedelbar fara för liv och hälsa, betydande skada på egendom eller miljö eller risk för allvarlig smittspridning. Meddelandet ska vara kort och koncist och sändas snarast möjligt i alla kanaler. VMA-information används för att förebygga skador och sänds inom en kvart i P4. Den absolut Nya kanaler testades vid brand i Halmstad Webben och sociala medier var viktiga kommunikationsredskap när det brann i Halmstad. Via en länk från Halmstad förmedlade Petter Knutsson och Lotta Pettersson kommunens erfarenheter till deltagarna i Västerås. Hösten 2012 utbröt en stor brand i en konstgödselfabrik i Halmstad. Tre tusen ton konstgödsel brann och röken spred sig snabbt över staden. Risken för explosioner var överhängande och en stor del av befolkningen i Halmstad berördes. Kommunen var snabbt ute med information och använde bland annat webbsändningar och sociala medier under krisen. Samverkande parter samlades hos räddningstjänsten och vi ordnade med en presstelefon direkt, sa Lotta Pettersson. Petter Knutsson berättade att de snabbt fick upp en webbplats om branden, där hänvisades även till Facebook. Radio i beredskap. Daniel Wåckner och Ylva Frid informerade om beredskapskanalen P4. vanligaste VMA-varningen handlar om brandrök. Myndigheter och organisationer utser själva vilka som har befogenhet att besluta om VMA. Ylva Frid betonade att allmänheten behöver veta vad som händer vid en kris. När radion sänder information underlättar det myndigheternas arbete. Se oss som en tillgång, uppmanade hon. Frågan om att samarbeta eller granska kom också upp. Ylva Frid förklarade att redaktionen delar upp sig efter vilka som arbetar med informationen och vem som arbetar journalistiskt. Vi är alltid journalister och har kvar vårt oberoende även under en kris, sa hon. Krisinformation på webben Under fyra dagar hade vi mer än unika besökare. Vi bestämde också att testa webbsändningar i skarp miljö. I sändningarna, som spelades in med mobiltelefon, blev ansvariga och räddningspersonal intervjuade. Media kunde ta uttalanden direkt. Information i sociala medier var framgångsrikt, konstaterade Lotta Pettersson. Men vi behöver öka kunskapen om VMA och utomhuslarm. Irene Christensson och Anna Uhlén berättade om sitt arbete vid krisinformation.se, som ligger under MSB. På webbplatsen förmedlas samlad information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar kriser före, under och efter händelsen. Till kriskommunikation.se är även en mobilapp utarbetad och redaktionen är aktiv på Twitter, Facebook och en krisblogg. Läs mer på 14

15 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media Utvärdering och slutsatser av Moment 2 Bakgrund Moment 2 var en utbildningsdag om kriskommunikation, som genomfördes den 18 april. Mål för Moment 2 Öka kunskaperna i länet om kriskommunikation. Indikator Seminariedeltagarnas svar på utvärderingsenkäten. Medverkande Ylva Frid och Daniel Wåckner, Sveriges Radio (VMA). Niclas Härenstam, kommunikationschef vid Trafikverket (Budskapsplattform under en kris). Robin Govik, nyhetschef på Aftonbladet (Hur ser journalisterna på kriser?). Lotta Pettersson och Petter Knutsson, Halmstads kommun (Sociala medier under krisen). Anna Uhlén och Irene Christensson, MSB (presentation av webbplatsen krisinformation.se). Deltagare och svarsfrekvens Cirka 120 personer var anmälda till utbildningsdagen den 18 april. Av dessa deltog 103 personer, övriga fick förhinder. Enkäten besvarades av totalt 69 personer, vilket motsvarar 67 procent av deltagarna. Enkätsvar Samtliga deltagare gavs möjlighet att besvara en utvärderingsenkät där de fick ge sina omdömen om de olika föreläsningarna samt svara på frågor relaterade till momentets mål. Vissa avrundningar har gjorts i sammanställningen nedan. Sammanfattning av enkätsvaren: Frågor relaterade till måluppfyllnad: 75 procent svarar ja på om de känner sig mer kompetenta i sin yrkesroll för att arbeta med kriskommunikation vid en allvarlig händelse med farliga ämnen ( i tillräcklig eller stor utsträckning ). 74 procent svarar ja på om de känner sig tryggare i sin yrkesroll för att arbeta med kriskommunikation vid en allvarlig händelse med farliga ämnen ( i tillräcklig eller stor utsträckning ). Omdöme föreläsningar: 89 procent svarar att föreläsningarna var bra eller mycket bra (genomsnitt för alla föreläsningar). Allra mest uppskattad var Niclas Härenstam (84 procent mycket bra ). Helhetsomdöme: 95 procent ger omdömet bra eller mycket bra i sitt helhetsomdöme om utbildningsdagen. Förslag på förbättringar som lämnats i enkäten: Saknade en deltagarförteckning. Hade varit intressant med en diskussion om de etiska reglerna för journalister gäller i ett skarpt läge. Teknikstrul störde flera föreläsningar. Bör finnas bättre beredskap för sådana problem. Slutsatser Enkätsvaren visar att deltagarna till mycket stor del är nöjda med föreläsningarna. Tre av fyra deltagare känner sig mer kompetena och tryggare i sin yrkesroll för att arbeta med kriskommunikation vid en allvarlig händelse med farliga ämnen. 95 procent anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. Mot denna bakgrund anser övningsledningen att momentets mål är uppfyllt. Tre frågor till Erik Bergman Länsstyrelsen i Västmanland, huvudansvarig för Moment 2 Hur tycker du att utbildningsdagen fungerade? I det stora hela väldigt bra, med många deltagare och föreläsare som gav konkreta exempel från sin egen verklighet. Genom exemplen, som både bestod av positiva och negativa erfarenheter, lär man sig mycket som åhörare och inser att det inte alltid är så lätt att kommunicera rätt. Vad är du mest nöjd med? Den stora bredden på föreläsningarna som tillsammans gav en helhetsbild av kriskommunikation. Vi fick inblickar i kommunikatörers vardag och genom Aftonbladets nyhetschef och representanter för Sveriges Radio även veta hur journalister tänker och agerar vid en kris. Vad kunde ha gjorts annorlunda? Vi övervägde att även lägga in praktiska övningar, men genom att intresset var så stort klarade vi inte att genomföra det av praktiska skäl. 15

16 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 3 Operativ övning utifrån en olycka vid Westinghouse, 14 maj 2013 Vid Ingmars Transport upprättades en yttre ledningsstab där polis, räddningstjänst, sjukvård, Westinghouse och personal från Ingmars Transport samverkade. Det tredje momentet under Omfall 2013 var den operativa övningen med bland annat ett hundratal markörer som spelade skadade och utrymd personal från Bränslefabriken. Fokus under denna övningsdag låg på räddningsverksamhet och sanering med insatser från räddningstjänst, ambulanssjukvård och medicinsk personal från landstinget samt polisen. Westinghouse skötte personsaneringen och Västerås stad upprättade ett krisstödcentrum. Räddningsinsats med snabba och svåra beslut En helikopter kraschar mot Westinghouse uranförråd på Finnslätten i Västerås. Eldsflammor och ett tjockt rökmoln stiger mot himlen samtidigt som larmet utlöses. Snart drar hela krisorganisationen igång. Men det är inte på riktigt som tur är. Det är Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse som testas. Bråttom. Räddningstjänsten är först på plats och många uppgifter ska lösas på kort tid. Branden efter den kraschade helikoptern måste släckas och skadade och avlidna tas om hand. Det första larmet till räddningstjänsten ger ingen fullständig bild av olyckans omfattning. Under de 5-10 minuter det tar att köra till Bränslefabriken får dock befälet Blåljus. När räddningstjänsten rycker ut vet de inte vad som kommer att möta dem ute vid Bränslefabriken. ombord veta att det är en helikopter som störtat och att det finns risk för ett radioaktivt utsläpp. Nu är det många viktiga beslut som räddningsledaren snabbt måste fatta. Har uran och kanske kemikalier läckt ut och i så fall hur stort område måste utrymmas och spärras av? Vilka resurser krävs för att släcka och ta hand om skadade? Och hur är det med brandmännens egen säkerhet, behövs särskild skyddsutrustning? Snart visar det sig att det finns både svårt skadade och avlidna. Dessutom har hundratals anställda på Bränslefabriken utrymts från sin arbetsplats och väntar på vidare åtgärder. Eftersom uranpulver kommit ut i luften till följd av branden är det troligt att många i närområdet har fått radioaktiva partiklar på kläderna eller direkt på kroppen. Dessa personer måste snarast ut ur området för att mätas och eventuellt också saneras. Den medicinska prioriteringen görs av personal från Landstinget direkt på olycksplatsen. De som behöver sjukhusvård fraktas sedan med ambulans till akuten. Det tar dock lång tid innan ambulanser och bussar anländer, eftersom det är oklart om de kan köra in i olycksområdet eller ej. Den långa väntan i regnet och kylan leder till förtvivlan. Hjälp, hjälp mig ropar många när sjukvårdspersonalen närmar sig... Utrymda. Westinghouse utrymningsledare samlar upp anställda som ska bussas till Ingmars Transport för mätning och sanering. 16

17 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Många människor att ta hand om Samtidigt som branden efter helikopterolyckan ska släckas finns det döda och skadade som ska tas om hand. Räddningstjänsten kör in till den kraschade helikoptern med en sexhjuling för att hämta de som förolyckats. Medicinskt ansvarig från landstinget gör så snart han är på plats en första prioritering, för att bland annat avgöra vilka som behöver fraktas till sjukhuset för vård. Filtar till de evakuerade från fabriken ska också fram snarast möjligt. Inplastad. För att inte ambulansen ska bli kontaminerad med uranpulver plastas några av de skadade in före transporten till sjukhuset, där de sedan saneras. Kallt. Direkt efter olyckan utryms personal från Westinghouse. De samlas på parkeringsplatsen i avvaktan på transport till den plats där sanering ska ske. Dusch. En av de allvarligt skadade saneras redan på olycksplatsen av personal från räddningstjänsten. De använder sig av en mobil duschanläggning, i vilken även det kontaminerade vattnet kan samlas upp. Ambulans. Flera ambulanser kör skadade från Bränslefabriken till sjukhusets akutmottagning. Registrering, mätning, dusch och rena kläder De som utrymts från Bränslefabriken körs med bussar till Ingmars Transport där två saneringsbanor byggts upp. Där tas de emot av poliser och personal med skyddsutrustning som sköter saneringen. En och en släpps de in i byggnaden, där polisen upprättat katastrofregistrering. Var och en får ett band med sitt namn om handleden och blir undersökta för att klargöra om de har uranpulver på sig. Inne i ett tält får de klä av sig, blir tvättade och avspolade innan det är dags att sätta på sig rena kläder. Saneringen tar tid, utanför är det kallt och en lång kö av människor som trycker på och vill komma in i värmen. 17

18 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Bakom kulisserna Det är många personer som verkat bakom kulisserna under Omfall. De har sett till att övningen kunnat genomföras på ett så realistiskt sätt som möjligt och att allt praktiskt fungerat. Här är några exempel. Elever fixade skadorna n Redan klockan sju på morgonen var det full aktivitet vid Praktiska gymnasiet i Västerås. Med stor koncentration sminkade eleverna de som skulle spela de mest skadade. Noggrant och systematiskt byggde de upp sår- och brännskador. Med hjälp av filmblod och riktiga djurtarmar skapades bland annat ett stort blodigt sår på en av de skadades mage. Lunchpaket och mackor n 400 lunchpaket och närmare 300 frukostmackor beställdes för att övade, observatörer och andra medverkande inte skulle behöva svälta under dagen. Radion bevakade n Under den operativa delen av Omfall ingick inte hantering av media. Reportrar från P4 Västmanland gjorde dock flera intervjuer som användes under stabsövningen dagen efter. Inslagen sändes via en särskild webbplats för att de övade skulle få känna på det mediatryck som kan förväntas. Sanering på akuten. Personal med särskild skyddsutrustning sköter saneringen av skadade när de har anlänt till akuten. Saneringen sker i anslutning till ambulansinfarten, där även läkare står beredda att ta hand om de skadade. Svårt skadade till akuten för sjukhusvård De personer som behöver sjukhusvård transporteras med ambulans från olycksplatsen till akuten. Eftersom de befunnit sig inne i eller i närheten av Bränslefabriken och fått uran på kroppen har de plastats in innan de lagts på en bår i ambulansen. Detta för att minimera risken för att uranpulvret Även om man själv inte blir fysiskt skadad vid den typ av olycka som övas under Omfall finns det ofta behov av annat stöd. Det kan handla om att få mat eller någon att prata med. Västerås stads uppgift är därför att via sin POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande) upprätta ett krisstödcenter. Dit kan även anhöriga vända sig för att få information. Under övningen kördes de som sanerats vid Ingmars Transport till krisstödcentret på Kyrkbacksgården med buss. När de trötta och frusna anländer till Kyrkbacksgården tas de omhand av POSOMgruppen. Först blir de registrerade och får något att äta och dricka. Sedan erbjuds de att sitta ner i små grupper och prata igenom sina upplevelser. De får också information om själva olyckan, bland annat av en strålskyddsexpert från Westinghouse som finns på plats för att informera och förs över till ambulansfordonen och till oskyddad sjukvårdspersonal. I ett saneringsrum vid akuten tas plasten bort och den skadade tvättas ren innan medicinsk behandling sätts in. Vid behov kan livräddande insatser göras parallellt med saneringen. Krisstödcenter för drabbade och anhöriga Ger stöd. På Kyrkbacksgården kunde drabbade, anhöriga och andra oroliga få stöd av den så kallade POSOM-gruppen. svara på frågor. Många är oroliga och undrar om det var en terroristattack. Anställda på Westinghouse vill veta när de kan börja arbeta igen. 18

19 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 3. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, observatörer, deltagare från de övade organisationerna och markörer som spelade skadade och drabbade. Syfte Syftet med Moment 3 var att: stärka övade aktörers förmåga till operativ samverkan; öka de övades förmåga att hantera ett större scenario på Westinghouse med farliga ämnen i enlighet med Länsstyrelsens beredskapsplan, avseende principer för ledning, ansvar och resursfördelning; stärka ingående organisationers allmänna förmågor och kunskaper inom områdena farliga ämnen och ledning. Deltagande aktörer Följande aktörer medverkade i Moment 3: Polismyndigheten i Västmanland Personal för polisinsats på skadeplats, LKC och ledningsstab. Räddningstjänsten Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR). Operativa räddningsstyrkor samt bakre ledning. SOS Alarm Personal på station Vallby. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Mätfordon. Sveriges Radio, P4 Västmanland Sändningspersonal i studio och mobilt på fältet. Westinghouse Säkerhetsberedskapen, utrymningsledare, saneringsgruppen, HR och OpSam (operativ samordnare). Västerås stad POSOM (med förstärkning från Arboga respektive Hallstahammars kommun). Landstinget Västmanland Ambulanssjukvården, sjukvårdsgrupper på skadeplats, lokal särskild sjukvårdsledning och regional särskild sjukvårdsledning. Scenario En helikopter på flyguppdrag störtar mot Bränslefabriken och träffar uranförrådet med en hastighet av 240 km per timme. Helikoptern är tankad med närmare kg flygbränsle, som omedelbart antänds vid nedslaget. Efter ett par minuter är den norra väggen och allt som finns innanför raserat och en kraftig brand har brutit ut. Kraschen leder till att två emballage med sammanlagt kg uranpulver går sönder och börjar spridas via brandröken. Ungefär hälften av uranpulvret från de havererade behållarna lämnar på kort tid olycksplatsen. Huvuddelen av uranet hamnar på marken och byggnader inom industriområdet, men kg bedöms har dragits med röken till ett större område på Finnslätten. Övergripande mål för Moment 3 Länsstyrelsens beredskapsplan Westinghouse följs och aktörerna har en förmåga att hantera händelsen. Samverkan sker mellan aktörerna. Indikatorer och övningsledningens bedömning För att bedöma i vilken utsträckning det övergripande målet för Moment 3 uppfyllts har sammanlagt nio olika indikatorer formulerats. Övningsledningen sammanfattar här sin syn på måluppfyllelsen utifrån respektive indikator. Som grund för bedömningen ligger protokoll från lokala utvärderare, enkätsvar från övade aktörer och markörer, övriga skriftliga observationer samt övningsledningens egna iaktagelser under övningsdagen. Övningsledningens kommentar till respektive indikator inleds med en motivering och avslutas med ett sammanfattande omdöme av om förmågan är grundläggande, god eller mycket god. Om målet enligt indikatorn ej bedöms vara uppfyllt anges bristande förmåga. Indikator 1: Samtliga aktörer larmas genom larmnivån Områdeslarm. Alla aktörer var inte medvetna om vad begreppet områdeslarm innebär och hur de ska agera vid ett sådant. Det är av yttersta vikt att aktörerna tagit del av och förstått innehållet i beredskapsplanen. Ett förtydligande samt instruktioner för förändrade rutiner vad respektive part ska vidta för åtgärder bör införas i beredskapsplanen. Vår bedömning är att målet inte uppfyllts enligt denna indikator, eftersom det fanns oklarheter hos delar av de inblandade om innebörd, ansvar och roller. Därutöver är det vår uppfattning att larmkedjan och flödet från larm till respons från aktörer tog för lång tid utifrån önskvärt läge. Omdöme: bristande förmåga forts. måluppfyllnad nästa sida 19

20 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse forts. måluppfyllnad från föregående sida Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Indikator 2: Drabbade personer tas om hand på ett korrekt sätt och deras status är känd genom hela hanteringen. Omhändertagandet av drabbade personer på skadeplatsen under de första timmarna efter att larmet gått måste utvecklas och effektiviseras. Drabbade personer (både skadade och oskadade) fick vänta alldeles för länge på hjälp från räddningstjänst och sjukvård. Vår bedömning är att det råder oklarheter hos dessa organisationer om hur de på ett säkert sätt ska agera på en skadeplats med sannolikt utsläpp av radioaktivitet. Vid krisstödcentrum genomfördes få stödsamtal. En förklaring till detta kan vara att många markörer var trötta och inte orkade spela sin roll hela dagen. En annan att de drabbade först önskade tillfredställa sina grundläggande behov, vilket var mat och dryck. Ny forskning visar också att man inte ska påtvinga någon stödsamtal. Vi behöver bli skickligare på att hantera de två-tre första timmarna vid en komplex händelse. I detta avseende behövs sannolikt mer utbildning, övning och förbättrade rutiner. Organisationerna har behov av att se över och arbeta med ledarskap, ansvarsfördelning, mandat och roller samt prehospital sjukvårdsledning och beslutsfattande under stress. Omdöme: bristande förmåga Indikator 3: Aktörerna delar regelbundet information av god kvalitet inom den egna organisationen. Vår bedömning är att informationen i stort delades på ett bra sätt mellan ledningsplats och skadeplats. Dock finns det utvecklingspotential hos MBR i detta avseende. Framförallt måste ansvarsfördelningen mellan skadeplats och ledningsplats kommuniceras bättre. POSOM behöver utveckla sina rutiner för inhämtning och spridning av information och lägesbild på krisstödcentrum. Omdöme: grundläggande förmåga Indikator 4: Aktörernas beslutsfattare befinner sig på en gemensam ledningsplats. Aktörerna samlades och arbetade bra tillsammans på en gemensam ledningsplats. Dock uppstod ett missförstånd avseende POSOM:s ledning som vid ett tillfälle befann sig på den gemensamma ledningsplatsen, men sedan återvände till krisstödcentret på Kyrkbacksgården. POSOM borde även ha larmats i ett tidigare skede till ledningsplatsen. Vi vill framhålla vikten av att den som leder arbetet på den yttre ledningsplatsen vet sin roll, sitt mandat och sin arbetsuppgift. Det får inte heller råda begreppsförvirring avseende räddningsledarskapet i händelse av en kärnteknisk olycka, där det endast kan finnas en räddningsledare (som dessutom är uppdragstagare från Länsstyrelsen). Det innebär att ledningsfunktionen på operativ nivå måste heta något annat än räddningsledare. Här måste MBR förtydliga, både inom den egna organisationen och externt. Frågan behöver även förtydligas i Länsstyrelsens beredskapsplan. Omdöme: god förmåga Indikator 5: Gemensamma stabsorienteringar hålls regelbundet. I den yttre staben samverkade polis, räddningstjänst, sjukvård, Westinghouse och personal från Ingmars Transport. Däremot fanns det oklarheter kring POSOM:s medverkan i den yttre staben (se indikator 4). Gemensamma stabsgenomgångar genomfördes regelbundet på ett bra sätt, i början ungefär varje halvtimme och senare lite mer sällan. Omdöme: god förmåga Indikator 6: Beslutsfattarna delar en gemensam lägesbild. Det allmänna intrycket är att det fanns en gemensam lägesbild som också uppdaterades löpande. Kontakten med dem som arbetade ute på fältet var i huvudsak bra och informationen visualiserades på ledningsplatsen. Initialt fanns dock en del oklarheter inom sjukvården när det gällde ledning och samordning av de egna resurserna. Främst handlar det om ambulanserna, som kom ut sent till skadeplatsen. Omdöme: god förmåga Indikator 7: Ansvarsfördelningen mellan aktörerna är utklarad och tydlig. Under de första cirka 45 minuterna rådde oklarhet om ansvar och roller i den yttre ledningen. Efterhand tydliggjordes ansvarsfördelningen och det fungerade bättre. En följd av den oklara rollfördelningen var att bussarna som skulle köra drabbade från skadeplatsen till saneringen vid Ingmars Transport försenades. Ansvar och rollfördelning mellan de samverkande aktörerna behöver övas mer. Omdöme: grundläggande förmåga Indikator 8: Rakeltalgrupp Westinghouse används för kommunikation mellan aktörerna. Talgrupp Westinghouse användes inte eftersom alla i den yttre ledningen satt samlade hela tiden. RAKEL-talgrupper bör ur ett krishanteringsperspektiv rent allmänt ses över och effektiviseras. Rakel kunde inte heller användas för samverkan mellan den yttre ledningen på Ingmars Transport och krisstödcentrum, då POSOM inte har åtkomst till talgrupp Westinghouse. Omdöme: kan ej bedömas (talgruppen användes ej) Indikator 9: Samverkan på lägre nivå, exempelvis mellan saneringsplats och registreringsplats. Vår bedömning är att samverkan på lägre nivå i stort fungerade bra. Omdöme: god förmåga Sammanfattande omdöme Utifrån en sammanfattande bedömning anser övningsledningen att förmågan att uppnå momentets övergripande mål är grundläggande förmåga. 20

21 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Anton Breznik, lokal utvärderare av polisens insatser under Moment 3. Lokala utvärderare observerade fem av de övade aktörerna under Moment 3 utifrån övergripande mål och indikatorer för hela momentet (de som redovisas på sidorna 19-20) samt delmål för respektive aktör. På sidorna redovisas de lokala utvärderarnas bedömningar, inklusive sammanfattande kommentarer och exempel på sådant som bör utvecklas och förbättras. Landstinget Västmanland Lokal utvärderare: Sören Svärd, Landstinget Västmanland Övade 44 personer från landstinget deltog i övningen. Övade funktioner var sjukvårdens larmcentral, ambulanssjukvården, personal på akutmottagning, medicin-, ortoped- och kirurgläkare, sjukhusfysiker, televäxeln, psykologisk katastrofledning (PKL), Tjänstman i beredskap (TIB) samt regional sjukvårdsledning. Måluppfyllelse (enligt indikatorer beskrivna på sid 19-20) Indikator 1 (områdeslarm): Ja (Samtliga aktörer larmades enligt rutin stor olycka. Ordet områdeslarm cirkulerade dock inte.) Indikator 2 (omhändertagande): Ja Indikator 3 (lägesbild inom organisationen): Ja Indikator 4 (ledningsplats): Ja Indikator 5 (stabsorienteringar): Ja Indikator 6 (beslutsfattarnas lägesbild): Delvis (Alla aktörer WSE, polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård hade olika skyddsutrustningar, vilket kan upplevas som förvirrande och otydligt för en lekman.) Indikator 7 (ansvarsfördelning): Delvis (Vissa oklarheter om bland annat ansvar för bubbelplast inför transport av drabbade samt rollfördelning/samverkan mellan ambulanschef och sjukvårdsledare. Efter ett kortare samverkansmöte blev strukturen bättre.) Indikator 8 (RAKEL): Nej (Rakelgruppen Westinghouse användes inte för ledning av händelsen.) Samverkan med andra aktörer Samverkan skedde genom RAKEL, i yttre ledningsstab på Ingmars Transport, mellan medicinskt ansvarig och skadeplatschef respektive personal från Westinghouse på skadeplats samt i samband med sanering av insatspersonal. Kommentar Den sammanfattande bedömningen från lokala utvärderaren är att Landstinget Västmanland har en mycket god förmåga gällande larmning och telefonväxel samt det prehospitala och hospitala omhändertagandet. Genom övningen har ambulanssjukvården funnit vissa brister i den interna kommunikationen. Oklarheter fanns också om skyddsutrustning, både på skadeplatsen och vid akuten. Förslag på förbättringsåtgärder finns med i utvärderingsprotokollet, där även vikten av utbildningsinsatser för ambulans- och sjukvårdspersonal om strålning och dess risker framhålls. Polismyndigheten i Västmanland Lokala utvärderare: Anton Breznik, Polismyndigheten i Västmanland och Benny Bengtsson, Polismyndigheten i Uppsala Övade Cirka 25 personer från polisen deltog i övningen. Av dessa tillhörde 14 personer den inre ledningen och ett tiotal yttre stab, registrering av drabbade, godshantering samt avspärrning och trafikdirigering. Måluppfyllelse (enligt indikatorer beskrivna på sid 19-20) Indikator 1 (områdeslarm): Ja Indikator 2 (omhändertagande): Har ej bedömts Indikator 3 (lägesbild inom organisationen): Har ej bedömts Indikator 4 (ledningsplats): Ja Indikator 5 (stabsorienteringar): Ja Indikator 6 (beslutsfattarnas lägesbild): Ja Indikator 7 (ansvarsfördelning): Ja Indikator 8 (RAKEL): Ja (omdömet avser intern talgrupp) Anmärkning: Omdömet på indikator 1 gäller inre ledning och omdömena på indikatorerna 4-8 enbart yttre stab och arbetet på fältet. Samverkan med andra aktörer Bra inledning på insatsledningen, kom igång snabbt med samverkan. Bra dialog med fokus på övergripande mål och bra fördelning av arbetsuppgifter. Använder whiteboard för viktiga punkter samt kartor och tekniskt stöd för sin ledning. Bra kommunikation. Kommentar Den lokala utvärderaren av inre ledning bedömer att Polismyndigheten har en god förmåga att hantera händelsen samt organiserar och leder arbetet enligt sina föreskrifter. forts. lokala utvärderare nästa sida 21

22 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse forts. lokala utvärderare från föregående sida Utvärdering och slutsatser av Moment 3 forts. Polismyndigheten En anmärkning som görs är att Beslut i stort (BIS) togs tidigt, men fältpersonalen fick BIS-et först två timmar senare. Den lokala utvärderaren av yttre stab och arbetet på fältet bedömer att ledningsfunktionerna besattes snabbt och att även arbetet vid avspärrning och registrering kom igång snabbt och bedrevs disciplinerat. Kommunikation och samverkan fungerade också bra. Till det som kan förbättras hör att information om skyddsutrustning saknades inledningsvis samt att kontrollen och omhändertagande av drabbade (till exempel att de som fryser får värme) inte var tillräcklig. Westinghouse Lokal utvärderare: Anders Holmstedt, Westinghouse Övade 15 personer från Westinghouse deltog i övningen. Övade funktioner var delar av krisledningen, OpSam, HR, säkerhetsberedskap, dagjour, utrymningsledare och saneringsgruppen. Måluppfyllelse (enligt indikatorer beskrivna på sid 19-20) Indikator 1 (områdeslarm): Ja (SOS uppfattade dock inte att det var områdeslarm och vad det innebär.) Indikator 2 (omhändertagande): Delvis (Inte tydligt vem som ska ta hand om skadade fram till att ambulanspersonal tar över.) Indikator 3 (lägesbild inom organisationen): Ja Indikator 4 (ledningsplats): Ja Indikator 5 (stabsorienteringar): Ja Indikator 6 (beslutsfattarnas lägesbild): Ja Indikator 7 (ansvarsfördelning): Ja Indikator 8 (RAKEL): Ja (omdömet avser intern talgrupp) Samverkan med andra aktörer Räddningstjänstens platsledare samverkade med säkerhetsberedskapen. Kommentar Den sammanfattande bedömningen från lokala utvärderaren är att det var en väl genomförd övning och att Westinghouse under de senaste åren lyft sig på ett fantastiskt sätt inom områdena krisledning och krishantering. I en åtgärdslista om vad som kan förbättras framhålls bland annat att informationen kan förbättras, både utåt och internt till anställda. Vidare påpekas vissa brister och inkonsekvens bland en del aktörer när det gäller skyddsutrustning. Det är också oklart om det fanns namnlistor på utrymda personer. Västerås stad, POSOM Lokal utvärderare: Lena Mäenpää, Köping/Arboga/Kungsörs kommuner och Malin Dreifaldt, Surahammars kommun Övade 13 personer från Västerås stad POSOM/PKL, 2 från andra kommuner (Hallstahammar och Arboga), 1 från Westinghouse (HR) samt 2 poliser. Totalt 18 personer deltog. Övade funktioner var POSOM-ledning och POSOM-stödpersoner. Måluppfyllelse (enligt indikatorer beskrivna på sid 19-20) Indikator 1 (områdeslarm): Delvis (Stor förvirring kring larmvägen. Larmet gick direkt till POSOM-ansvarig, ej till socialjouren.) Indikator 2 (omhändertagande): Nej (Få stödsamtal genomfördes. De drabbade fick till stora delar fråga sig fram på egen hand.) Indikator 3 (lägesbild inom organisationen): Nej (POSOMansvarig dokumenterar ensam och går direkt in i en operativ roll. Få genomgångar med gruppen.) Indikator 4 (ledningsplats): Nej (Ingen ledningsplats upprättades, ansvarig rörde sig i lokalerna.) Indikator 5 (stabsorienteringar): Nej (Stabsorienteringar gjordes med ledare vid respektive funktion.) Indikator 6 (beslutsfattarnas lägesbild): Nej (Ingen gemensam lägesbild formulerades.) Indikator 7 (ansvarsfördelning): Nej Indikator 8 (RAKEL): Nej (I första hand användes mobiltelefon och i viss mån RAKEL-talgruppen Västmanland alla 1.) Samverkan med andra aktörer Kontakt med Västerås stads tjänsteman i beredskap (TIB) skedde flera gånger. Westinghouse efterfrågade en lägesbild i ett tidigt skede, någon sådan gavs dock inte. Polisernas uppdrag var oklart, de satt flera timmar och väntade på information. Två personer från POSOM skickades till Ingmars Transport utan att veta vilken deras uppgift var. Kommentar I den sammanfattande bedömningen framhålls att det ställs otroligt stora krav på samverkan vid den här typen av händelse. Samverkan över hela länet blir därför nödvändig. Rutiner behöver utarbetas och fler övningar genomföras. Kyrkbacksgården anses inte som lämplig för en sådan här händelse. Räddningstjänsten Från räddningstjänsten har inget utvärderingsprotokoll lämnats in, varför det inte kan redovisas i rapporten. 22

23 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Observatörsgruppen besökte de olika övningsplatserna under Moment 3. Observatörer från nationella myndigheter och organisationer i Västmanland följde övningen genom att besöka skadeplatsen vid Westinghouse, yttre ledning och sanering vid Ingmars Transport samt omhändertagandet på akutmottagningen och vid krisstödcenter på Kyrkbacksgården. En sammanställning av observatörernas protokoll och kommentarer redovisas på den här sidan. Deltagare i observatörsprogrammet Drygt 30 personer från nationella myndigheter och regionala organisationer deltog i observatörsprogrammet. Av deltagarna lämnade 11 personer in observatörsprotokoll, där de sammanfattade sina omdömen och kommentarer. Följande funktioner/organisationer finns representerade bland de som lämnat in protokoll: Akutmottagningen i Köping, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Kalmar (krisberedskap/kärnenergi), Räddningstjänsten/kemkoordinator, Totalförsvarets forskningsinstitut, Beredskapssamordnare samt Rikspolisstyrelsen. Måluppfyllelse I protokollet har observatörerna haft möjlighet att göra sina bedömningar av måluppfyllelsen kopplat till indikatorerna för det övergripande målet för övningen. Ganska få har dock avgett sådana omdömen, varför de ej redovisas här. Sammanfattning av kommentarer Här följer ett urval av de kommentarer som lämnats, kopplat till respektive övningsplats. Westinghouse Kommentarerna kring omhändertagandet av skadade och drabbade är genomgående mycket kritiska. Kritiken handlar om lång väntan på ambulans, filtar och bussar, om dålig information till evakuerade, brister i det medicinska omhändertagandet och om oklarheter gällande personsanering på skadeplatsen (grovsanering av svårt skadade eller ej före transport till akuten?). Flera påtalar också inkonsekvensen när det gäller olika aktörers användning av skyddsutrustning. En genomgående synpunkt är även att polisen borde ha befunnit sig på skadeplatsen för att lugna, hålla ordning och registrera (svårt skadade blev till exempel inte registrerade före avfärd till akuten). En fråga som flera ställer är varför inte indikering skedde på skadeplatsen. Då hade de som var rena inte behövt transporteras till Ingmars Transport. Ytterligare en kommentar är att drabbade och svårt skadade inte borde ha placerats intill varandra, utan på olika platser. En död person transporterades även helt öppet framför de drabbade. Lång väntan. Observatörerna är kritiska till att skadade och utrymda inte hölls isär och att de fick vänta länge på vård och sanering. Ingmars Transport (sanering) Den stora kritiken är att det tog så lång tid innan drabbade kom till Ingmars transport och att väntetiden även där var lång. Saneringen i sig fungerade dock bra, enligt observatöerna. Någon ställer dock frågan om hur lång tid det i ett verkligt läge skulle ha tagit att bygga saneringsbanorna (nu hade de ställts i ordning dagen före). Akuten Verksamheten vid akuten får genomgående mycket gott omdöme och anses ha genomförts på ett effektivt och professionellt sätt i ändamålsenliga lokaler. Krisstödcenter, Kyrkbacksgården Omdömen och kommentarer till verksamheten vid krisstödcentret är relativt knapphändiga, men intrycken är överlag positiva. Någon påtalar dock att det även här var köer och lång väntetid. Drabbade skulle inte stå snällt och vänta En allmän kommentar som lämnats av en observatör är: Hela kedjan är en skrivbordsprodukt. I praktiken tror vi inte att det skulle fungera så bra att flytta runt kontaminerade människor, drabbade skulle inte stå så snällt i kö och vänta i verkligheten. 23

24 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Ett 40-tal av de övade under Moment 3 besvarade utvärderingsenkäten. Samtliga övningsdeltagare gavs möjlighet att besvara en enkät om hur de personligen upplevt övningen och vad den betytt för dem. I vänsterspalten nedan redovisas enkätsvar från Polismyndigheten, Västerås stad/ POSOM och Landstinget Västmanland. Enkätsvar från de som ingick i den operativa staben redovisas separat i spalten till höger. Övningsdeltagare blandat Enkäten besvarades av 29 personer. Allmänna frågor Funktion under övningen? 25 procent beslutsfattare och 75 procent utförare. Tagit del av övningsbetämmelser? I stort sett alla (97 procent) har tagit del av övningsbestämmelser före övningen. Tagit del av utvärderingsbestämmelser? Drygt hälften (54 procent) har tagit del av utvärderingsbestämmelser före övningen. Deltagit i någon genomgång före övningen? Knappt en av fem (17 procent) har deltagit i någon genomgång före övningen. Deltagit i utbildningsdag (Moment 1)? Knappt fyra av tio (38 procent) deltog i någon av utbildningsdagarna mars om radioaktiva ämnen och mätning. Personliga frågor Förberedelser? Nästan alla anser att de i tillräcklig eller i stor utsträckning var förberedda inför övningen (86 procent), var insatta i övningens syfte och mål (100 procent) och hade den utbildning som krävdes för befattningen (93 procent). Övningens betydelse? Nästan alla anser att de i tillräcklig eller i stor utsträckning utvecklats i sin yrkesroll (90 procent) och att det varit viktigt att delta i övningen (97 procent). Realism? En mycket stor del (86 procent) anser att övningen i tillräcklig eller i stor utsträckning bedrivits på ett realistiskt sätt. Helhetsintryck? 76 procent anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. Övningsdeltagare operativ stab Enkäten besvarades av 9 personer; MBR (1), Landstinget (1), Westinghouse (1), Polisen (2) och Ingmars Transport (4). Allmänna frågor Funktion under övningen? 56 procent beslutsfattare och 44 procent utförare. Tagit del av övningsbetämmelser? Två tredjedelar (67 procent) har tagit del av övningsbestämmelser före övningen. Tagit del av utvärderingsbestämmelser? Knappt hälften (44 procent) har tagit del av utvärderingsbestämmelser före övningen. Deltagit i någon genomgång före övningen? Två tredjedelar (67 procent) har deltagit i någon genomgång före övningen. Deltagit i utbildningsdag (Moment 1)? En tredjedel (33 procent) deltog i någon av utbildningsdagarna mars om radioaktiva ämnen och mätning. Personliga frågor Förberedelser? Nästan alla anser att de i tillräcklig eller i stor utsträckning var förberedda inför övningen (89 procent), var insatta i övningens syfte och mål (89 procent) och hade den utbildning som krävdes för befattningen (89 procent). Övningens betydelse? Nästan alla anser att de i tillräcklig eller i stor utsträckning utvecklats i sin yrkesroll (89 procent) och samtliga att det varit viktigt att delta i övningen (100 procent). Realism? Nästan alla (89 procent) anser att övningen i tillräcklig eller i stor utsträckning bedrivits på ett realistiskt sätt. Helhetsintryck? 78 procent anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. 24

25 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 En del av markörerna skjutsades med buss till olycksplatsen. Markörerna som agerade skadade och drabbade under övningen gavs möjlighet att besvara en enkät om hur de upplevt övningen, bland annat avseende omhändertagande och information. En sammanställning av enkätsvaren redovisas på denna sida. Ansvarig för Moment 3, Anders Gustafsson, sammanfattar också sina intryck av övningsdagen. Antal deltagare och svarsfrekvens Cirka 100 personer deltog i övningen som markörer. Av dessa besvarade 85 enkäten. Övningsplatser De som besvarade enkäten agerade på följande platser: skadeplatsen vid Westinghouse, Ingmars Transport (indikering och sanering), Kyrkbacksgården (krisstödcenter) samt ett litet antal på akuten vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Personliga frågor Tillräckligt omhändertagen på skadeplatsen? Två av tio (20 procent) anser sig i stor eller i tillräcklig utsträckning omhändertagna i delen mellan ditt arbetsställe och saneringsplatsen på Ingmars Transport. Tillräckligt omhändertagen på krisstödcenter och akuten? Knappt fyra av tio (37 procent) anser sig i stor eller i tillräcklig utsträckning omhändertagna i delen mellan saneringsplatsen på Ingmars Transport och akuten eller krisstödcenter. Tillräckligt med information? Drygt hälften (53 procent) anser att de i stor eller i tillräcklig utsträckning fått information för att agera i den roll du haft under övningen. Realistisk övning? Två av tio (21 procent) anser att övningen i stor eller i tillräcklig utsträckning bedrivits på ett realistiskt sätt. Helhetsintryck? 17 procent anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. 60 procent anger mindre bra och 23 procent acceptabelt. Kommentarer Många kommentarer har lämnats kopplat till helheten eller respektive aktör. - Polisen får i huvudsak positiva kommentarer ( bra, vänligt och bestämt bemötande saknades dock på olycksplatsen). - Räddningstjänsten får i stor utsträckning negativa kommentarer ( tog lång tid att komma igång, ointresserade av markörerna, tog inte uppgiften på tillräckligt allvar ). - Sjukvården får stark kritik för att ambulanserna kom sent till skadeplatsen. En person uppger att omhändertagandet på akuten var väldigt bra. - POSOM får blandade kommentarer. Många framhåller att bemötandet var varmt, trevligt och lugnande samt att det var bra mat och service. Andra anser att bemötandet var dåligt, personalen osynlig och att verksamheten var ostrukturerad. Tre frågor till Anders Gustafsson Westinghouse Electric, huvudansvarig för Moment 3 Hur tycker du att övningsdagen fungerade? Mycket bra. Övningen visar att vi i stort ligger rätt i våra planer, men den blottlade också en del brister som vi måste jobba vidare med. Att identifiera vad som inte fungerar var ett viktigt syfte med övningen, annars hade det varit en uppvisning. Vad är du mest nöjd med? Det stora engagemanget och att vi fick med många olika aktörer så att vi kunde öva fullt ut och se att vi klarar av att samverka. Visserligen är jag part i målet, men jag är också väldigt nöjd med Westinghouse insats och att vi fick testa våra utrymnings- och saneringsledare. Vad kunde ha gjorts annorlunda? Generellt behöver alla organisationer bli ännu bättre på samverkan. Därför måste vi fortsätta att träffas på seminarier, utbildningar och i nya övningar, så att förmågan utvecklas och blir ännu bättre. 25

26 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 4 Stabsövning utifrån en olycka vid Westinghouse, 15 maj 2013 Karin Tilly, Länsstyrelsen, var stabschef under stabsövningen. Vid en kärnteknisk olycka är det Länsstyrelsen som ansvarar för räddningstjänst och sanering. Det fjärde momentet under Omfall 2013 var en stabsövning som genomfördes i Västerås stadshus med samma scenario som under Moment 3 en kärnteknisk olycka vid Westinghouse bränslefabrik. Strategisk ledning, samverkansstab samt kommunikation med journalister och på sociala medier var viktiga inslag under dagen. Arbetet bedrevs i olika funktionsgrupper som gav stöd till staben. I motspelet fanns bland annat media och samverkande organisationer på regional och nationell nivå. På samma plats. Stabschefen Karin Tilly, Länsstyrelsen, samlade flera funktioner i en gemensam ledningsstab. Förutom Länsstyrelsen bestod staben inledningsvis av räddningsledaren och representanter från Västerås stad, Westinghouse, SOS och Försvarsmakten. Genom att sitta i samma rum går det lätt att informera varandra och beslutsvägarna är korta och snabba. Gemensam ledningsstab för snabba beslutsvägar Kommunfullmäktigesalen i Västerås stadshus är fullsatt när Omfalls samverkansövning för beslutsfattare och krisledningsgrupper inleds. Uppgiften är att testa Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse. Som inledning på övningen visas en film där scenariot spelas upp. Nu gäller det att snabbt sätta igång hela krisorganisationen, få fram en gemensam lägesbild, ta hand om skadade och börja sanera. Arbetet leds av en gemensam ledningsstab med de närmast berörda organisationerna samlade runt ett och samma bord. Efter en första avstämning under stabschefen Karin Tillys ledning samlas funktionsgrupperna i olika rum och påbörjar sitt arbete med krisinformation, lägesanalys, upprättande av krisstödcentrum, avspärrning, teknikstöd med mera. Under dagen ställer även centrala myndigheter som MSB, SSM och Socialstyrelsen expertis och andra resurser till förfogande. 26

27 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Beslutsunderlag och aktivt stöd till staben Flera funktionsgrupper och andra sakkunniga följer händelseutvecklingen och samlar information för att bland annat kunna ta fram strategiska beslutsunderlag till ledningsstaben. Noterat När Analysgruppen samlas på morgonen den 15 maj är det många frågor att ta ställning till. Systematiskt tar de sig an område efter område. Hur är vindriktningen och spridningsriskerna? Hur många människor finns det i området? Brinner det fortfarande? Sjukvården vill veta hur många som är skadade och hur skadorna ser ut. Problemet är att få klarhet om nuläget, det är ju så många inblandade, säger funktionsansvarig Magnus Grönlund från Westinghouse. I gruppen ingår personer från räddningstjänsten, Westinghouse, landstinget, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och andra verksamheter. De hör sig för i sina organisationer och får information som sedan sammanställs. Efter övningen berättar Magnus Grönlund att det till att börja med var svårt att få reda på spridningen och hur mätningarna skulle gå till. Men det klarnade och vi fick klart för oss vilka mätresurser som finns hos militären, tullen Avstämning. Erik Bergman, ansvarig för funktionsgruppen Information och samverkan, går igenom lägesbilden med Susanne Ovmark, Västerås stad. Listar frågor. Magnus Grönlund, ansvarig för funktionsgruppen Analys, skriver frågor som gruppen ska försöka besvara. och SSM. Westinghouse och SSM arbetade tillsammans med mätningarna. Vid stabsorienteringarna rapporterade Magnus Grönlund vad gruppen kommit fram till. Dessutom sökte han upp stabsledningen vid några tillfällen under dagen för att lämna information och stämma av lägesbilden. Informations- och samverkansgruppen delar in sig i mindre grupper för att bevaka och rapportera från olika enheter, skriva pressmeddelanden och följa sociala medier. En framgångsfaktor för oss var att vi hade spejare i de andra grupperna. Det innebar att vi hade bra koll på läget, sa Erik Bergman, kommunikationsansvarig på Länsstyrelsen, när han sammanfattade gruppens insats. Funktionsgrupper Följande funktionsgrupper upprättades som stöd till den samordnade ledningsstaben: Analys (med undergruppen Indikering och mätning), Information och samverkan, Krisstöd, Avspärrning och evakuering samt Teknik, administration och service. Telefonerna går varma n Vid Kontaktcenter, som upprättat ett särskilt informationsnummer, berättar personalen att det ringer oavbrutet och att det är många som vill veta vad som hänt. En person frågade på tyska om de vågar åka till Sverige nu på grund av strålningen, säger Monica Kant. Högsta ledning på plats n De högsta beslutsfattarna i respektive övad organisation (normativa ledningen) träffas i samband med lunchen och får då ta del av scenariot och vilka åtgärder som vidtagits i samverkansstaben under förmiddagen. Efter lunch deltar några av dem i en presskonferens. Samband genom Rakel n Ett tiotal Rakel-apparater delas ut till vissa nyckelpersoner för att underlätta sambandet mellan olika enheter. Motspel driver på övningen Motspelet under ledning av spelledaren Johan Ahlström, Västerås stad, har till uppgift att göra inspel som för övningen framåt. I motspelet finns personer som spelar kommuner, nationella myndigheter, företag, anhöriga och andra som skulle beröras av en kärnteknisk olycka. Även kommunikatörer, som agerade media, ingick i motspelet. Krisnämnd inkallas n Stadsdirektören och politikerna i Västerås stads krisledningsnämnd får under förmiddagen en lägesrapport. Några beslut fattas inte. 27

28 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Aktiva journalister. Under övningsdagen arrangerades flera presskonferenser där räddningsledare och andra övade fick agera. P4 Västmanland och journalisterna i motspelet tog också egna initiativ med intervjuer, mejl och telefonsamtal. De följde även aktiviteten på sociala medier. Journalisterna vill ha svar på sina frågor Om en kärnteknisk olycka inträffar på Westinghouse kommer intresset från media att vara mycket stort. Med största sannolikhet skulle journalister från både Sverige och andra länder komma till Västerås. För att ge de övade möjlighet att träna sig i att möta journalister direktsänder P4 Västmanland på en övningswebb hela dagen. En del av inslagen spelades även in under den operativa delen av Omfall dagen före. Dessutom ingår ett antal informatörer från Västerås stad i den mediagrupp som gör telefonintervjuer, agerar på presskonferenser och på andra sätt söker information och nyheter om olyckan. Flera presskonferenser genomförs under dagen. I det första skedet med räddningsledaren och annan operativ ledning. Under en senare etapp deltar även högre chefer i några av de samverkande organisationerna och företagen i en av presskonferenserna. Journalisternas frågor handlar inledningsvis om själva olycksförloppet, räddningsarbetet, antal skadade och döda och om eventuella skaderisker för allmänheten. Efter hand blir tonen mer kritisk med frågor om vem som bär ansvaret för det som har skett. Snart dyker det även upp utländska journalister som pratar engelska och ifrågasätter varför informationen på andra språk än svenska är så knapphändig. I flera fall knyter journalisterna också an till uppgifter och rykten som under dagen dyker upp på Facebook, bland annat om terrorhot. Många är aktiva på sociala medier Sociala medier som Facebook och Twitter kommer att spela en viktig roll vid en kris. Under övningen lades ett hundratal inlägg in på Facebook. Redan när beredskapsövningen startar på morgonen har motspelet börjat lägga ut frågor och kommentarer på Facebook. Oroliga människor undrar vad som har hänt, hur farligt det radioaktiva utsläppet är och vart de kan vända sig för att få kontakt med anhöriga som befinner sig någonstans i olycksområdet. Anna Nilsson, beredskapssamordnare i Fagersta och Norberg, ansvarar för inlägg på Facebook med hjälp av elever vid MSB Sandö, lokala informatörer och personer från frivilliga resursgrupper i länet. Hon tycker att de första svaren kommer väl sent. Det har gått drygt en timme och i det här sammanhanget är det Snabbt flöde. Inläggen på Facebook kom snabbt, men svaren från ansvariga dröjde. lång tid, säger hon. Men när krisinformationen väl kom igång var svaren bra. Förutom att skriva på Facebook ringer motspelet till det kontaktcenter som svarar på samtal från allmänheten till ett särskilt krisnummer. Vi har fått till ett bra motspel, säger Anna Nilsson. Men i verkligheten skulle trycket på Facebook ha varit mycket större. 28

29 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 4 Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 4, som var en stabsövning utan operativa inslag. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, övningsdeltagare och andra medverkande samt ett referat från motspel anhöriga. Syfte Syftet med Moment 4 var att: pröva beredskapsplanen för Westinghouse och bekräfta dess funktionalitet samt skapa underlag för vidare utveckling; pröva och utveckla krishanteringsorganisationens stabsarbete; pröva och utveckla förmågan att skapa och förmedla en gemensam lägesbild; pröva och utveckla förmågan att samordna kommunikationen med allmänhet och media samt arbeta med sociala medier; pröva struktur för strategisk samverkan. Deltagande aktörer Följande aktörer medverkade i Moment 4: På plats i Västerås i samverkansstaben: Försvarsmakten, Landstinget Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR), Mälarenergi, Polismyndigheten i Västmanland, Regional räddningschef i beredskap, Socialstyrelsen, SOS Alarm, Sveriges Radio P4 Västmanland, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Trafikverket, Västerås stad och Westinghouse. På distans: Fagersta kommun (POSOM), Mälardalens brand- och räddningsförbund (ledningsstab vid brandstationen Vallby Västerås), Skinnskattebergs kommun (POSOM), SOS Alarm (113 13), Sveriges Radio P4 Västmanland (sändningspersonal i studion i Västerås), Strålsäkerhetsmyndigheten (ledningsstab vid ledningslokalen i Solna). På plats i Stadshuset i Västerås, men spelade att de deltog på distans: ABB, Landstinget Västmanland (staben på Västmanlands sjukhus i Västerås), Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten i Västmanland (staben i polishuset och polisinsatschef), Rikspolisstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Totalförsvarets skyddscentrum, Tullverket, Västerås stad (POSOM, krisstödscentrum Kyrkbacksgården), Westinghouse (krisledningsstab vid Lunda Västerås). Scenario Grundscenariot var samma som under Moment 3, det vill säga en helikopterolycka vid Bränslefabriken med våldsam brand och spridning av uranpulver som följd (beskrivs på sidan 19). Samtliga deltagare under Moment 4 fick ta del av scenariot, inklusive larmkedjan, i form av en film som visades i Stadshusets kommunfullmäktigesal. Övergripande mål för Moment 4 Länsstyrelsens beredskapsplan Westinghouse följs och aktörerna har en förmåga att hantera händelsen. Samverkan sker mellan aktörerna. Indikatorer och övningsledningens bedömning För att bedöma i vilken utsträckning de två övergripande målen för Moment 4 uppfyllts har sammanlagt fem olika indikatorer formulerats. Övningsledningen sammanfattar här sin syn på måluppfyllelsen utifrån respektive indikator. Som grund för bedömningen ligger protokoll från lokala utvärderare, enkätsvar från övade aktörer och markörer, övriga skriftliga observationer samt övningsledningens egna iaktagelser under övningsdagen. Övningsledningens kommentar till respektive indikator inleds med en motivering och avslutas med ett sammanfattande omdöme av om förmågan är grundläggande, god eller mycket god. Om målet enligt indikatorn ej bedöms vara uppfyllt anges bristande förmåga. Indikator 1: Samverkan på strategisk nivå sker genom en samverkansstab som upprättas genom Länsstyrelsens försorg. En samverkansstab upprättades och arbetade förhållandevis bra med tanke på att det var första gången metoden testades. En viktig framgångsfaktor var funktionsgrupperna som tog fram beslutsunderlag till stabsledningen. Arbetssättet är dock inte fullt ut förankrat hos alla aktörer. Några ser svårigheter att över tid delta i en samverkansstab. Det är viktigt att ett beslut om hur den strategiska ledningen ska organiseras skrivs in i beredskapsplanen. Vår bedömning är att en samverkande ledning som sitter tillsammans är det enda sättet att lösa en så här komplex och akut händelse i samhället. Även internationell erfarenhet tyder på detta. Omdöme: grundläggande förmåga forts. måluppfyllnad nästa sida 29

30 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghousee Utvärdering och slutsatser av Moment 4 Indikator 2: Aktörerna kallas till samverkansstaben genom U-Samlarm. Aktörerna var vid denna övning bokade i förväg, varför punkten inte kan bedömas. En larmlista bör upprättas och finnas på SOS Alarm som visar vilka som Länsstyrelsen kallar till sig i händelse av en kärnteknisk olycka på Westinghouse (både lokala, regionala och nationella aktörer). I händelse av områdeslarm på Westinghouse bör grundläggande rutiner gälla initialt, även om det finns oklarheter avseende typ av olycka, ansvarsförhållanden med mera. Omdöme: kan ej bedömas (se ovan) Indikator 3: Samverkansstaben har en tydlig delad lägesbild som uppdateras regelbundet. Utifrån läget, det vill säga att det var första gången som samverkansstab på strategisk nivå övades, följdes stabsmetodikens grunder på ett tillfredsställande sätt avseende målbildsformulering, funktionsstruktur, åtgärdsplan och kommunikationsplan. Information från funktionsgrupperna samlades in och sammanställdes på ett bra sätt. Löpande redovisning av händelsen, genomförda och pågående aktiviteter samt resursläget hade dock kunnat visualiseras och spridas bättre i form av kartbilder, PowerPoint-presentationer och andra digitala verktyg. Omdöme: grundläggande förmåga Indikator 4: Minst tre gemensamma stabsorienteringar genomförs. Totalt genomfördes fem stabsorienteringar; kl 09.15, 10,50, 11.30, och I början var de lite för långa, men senare var de mer korta och kärnfulla. Antalet stabsgenomgångar bedöms vara lagom många. Omdöme: mycket god förmåga Indikator 5: Information som går ut till allmänheten är samordnad mellan aktörerna. Informationsgruppen var duktig på att ta in och sammanställa information samt få uppgifter bekräftade. Däremot tog det lång tid innan informationen fördes ut, både i sociala medier och i andra sammanhang. Visserligen lades inlägg ut på Facebook redan innan informationsgruppen började arbeta, men så skulle det säkert även kunna vara i ett verkligt läge. Det är viktigt med snabb information, även om alla uppgifter inte är bekräftade (öva på att kommunicera osäkerhet ). Grundläggande information kan också förmedlas utan att samråd behöver ske med experter. Det kan till exempel handla om telefonnummer och hemsidesadresser där information kommer att finnas, vilka som har drabbats, vilka insatser som sker just nu etcetera. Det är dessutom viktigt att snabbt komma ut med information på flera språk än svenska. Kontakten mellan upplysningscentralen och informationsgruppen kunde ha varit bättre, så att personalen som svarade i telefon hade tillgång till aktuella fakta. Ansvariga myndigheters och aktörers experter behöver öva på sin förmåga att kommunicera på ett tydligt och enhetligt sätt. De som ska svara på frågor på en presskonferens bör tillsammans gå igenom den information som finns i förväg och tydligt bestämma vad som ska sägas och vem som svarar på vad. Vad är syftet med presskonferensen och vilket är det gemensamma budskapet? Omdöme: grundläggande förmåga Sammanfattande omdöme Utifrån en sammanfattande bedömning anser övningsledningen att förmågan att uppnå momentets övergripande mål är grundläggande förmåga. Stabsorientering. Fem stabsorienteringar genomfördes under Moment 4. Vid stabsmötena deltog bland annat representanter för de olika funktionsgrupperna. 30

31 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 4 Malin Dreifaldt (tv) och Elin Johansson var lokala utvärderare under Moment 4. Lokala utvärderare observerade samverkansstaben och funktionsgruppernas arbete under Moment 4. På sidorna sammanfattas de utvärderingar och kommentarer som är kopplade till övergripande mål och indikatorer för hela momentet (se sidorna 29-30). Även utvärderingar som enbart gäller samverkansstaben och funktionerna information och analys ingår i denna redovisning. Lokala utvärderare Moment 4 Länsstyrelsens krishanteringsorganisation: Elin Johansson, Länsstyrelsen i Kalmar Ledningsstaben: Malin Dreifaldt, Surahammars kommun Analys: Åsa Scott, FOI och Göran Ågren, Skyddscentrum Information och samverkan (inklusive presskonferenser): Joar Hjertberg och Anna Nöjd, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Rafael Zawilinski, Tullverket Krisstöd och hälsa: Lena Mäenpää, Västra Mälardalens kommunalförbund Evakuering och avspärrning: Mattias Ekengren, Rikspolisstyrelsen Teknik, administration och service: Anders Landgren, Jordbruksverket Möte normativ ledning och krisledningsnämnden: Ulf Karlsson, Försvarsmakten Westinghouse: Lennart Melin, Statens veterinärmedicinska anstalt Övergripande bedömning av krisorganisationen Utvärderaren Elin Johansson, Länsstyrelsen i Kalmar, hade till uppgift att under Moment 4 göra en utvärdering av Länsstyrelsens krishanteringsorganisation i stort. Det innefattar både arbetet vid ledningsbordet och i flera av funktionsgrupperna, framförallt information och analys. Här följer ett redigerat utdrag ur Elin Johanssons rapport, inklusive hennes bedömning av måluppfyllelse: Arbetet vid ledningsbordet Bra dokumentation och logg förs vid stabsbordet. Sådant kan dock även vara intressant för andra funktioner att ta del av. TIB-en (Tjänsteman i beredskap) saknades vid ledningsbordet. En fråga att fundera över är om TIB-en ska vara uppbunden i andra funktioner under dagen än att vara just TIB. Synpunkter kom in på att TIB-en inte svarade i telefon (för att denne var i möte med analysfunktionen). TIB-ens främsta uppgift är ju att vara lättillgänglig. Respektive funktion fick tydliga instruktioner direkt när arbetet påbörjades. Dock var det inte lika tydligt när uppgifterna fördelades vid senare stabsgenomgångar. Eftersom alla är stressade krävs det tydliga order om någon till exempel behöver tänka om och jobba i en annan riktning. Mycket föredömlig fördelning mellan stabschef och räddningsledare. Detta bör föras in i beredskapsplanen så att den tydligheten alltid finns, oavsett vilka personer som jobbar i staben. Väldigt duktiga ledare i staben gjorde att arbetet kändes lugnt, metodiskt och effektivt. Vid en skarp händelse hade arbetet dock behövt ske betydligt snabbare. Många hade velat ta del av lägesbilden och trycket från omvärlden skulle ha varit mycket mer omfattande. Inledningsvis saknades polisen och landstinget i samverkansstaben, trots att de fanns på plats i huset. En framgångsfaktor för samverkansstaben är att man redan initialt är snabb med samverkan. Stabsorienteringsmötena var mycket strukturerade och hade i huvudsak lämplig längd (inledningsvis var de dock för långa). En sak att fundera över är hur ofta det är lämpligt att ha dessa möten. En snurra kan göras över hur mötena ska gå in i varandra och samordnas med MSB:s nationella möten (en sådan snurra för regionala och nationella konferenser togs fram efter övningen SAMÖ KKÖ). Bättre rutiner för övriga möten kan behövas för ett mer effektivt arbete. Nu fick staben bitvis svårt att hinna arbeta, eftersom all tid försvann till möten. Detta gäller framförallt de inledande timmarna. Det är bra att göra en plan för hur den första tiden av en större kris ska se ut; när ska det första mötet hållas, vilken är dagordningen, när sker uppföljningsmöten och hur ser dagordningen ut då? Staben behöver rutiner för hur lägesbilden bättre ska spridas, både internt inom staben och till andra. Det behövs även rutiner för när den ska spridas och på vilket sätt ( Vad vill man med sin lägesbild? ). Ett exempel är att information till allmänheten om att det är ofarligt att vistas utanför grindarna går ut först klockan Med tanke på hur snabbt branden släcktes kunde denna information ha gå ut tidigare. En funktionsvis samverkans-epost skulle underlätta informationsspridningen i staben och göra allting mindre personbundet (LST-IT har en bra lösning för detta). Det krävs tydligare strategier för exempelvis inrymning, utrymning och indikering. Detta är principbeslut som det går att ta ställning till på förhand. Funktionerna kan behöva hjälp med att prioritera så att man inte fastnar i detaljer. forts. lokala utvärderare nästa sida 31

32 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse forts. lokala utvärderare från föregående sida Utvärdering och slutsatser av Moment 4 (Elin Johansson, övergripande bedömning) Informationsfunktionen Funktionen var tydlig om sina behov vid stabsgenomgångarna och vågade beställa underlag. De hade även bra allmänhetsfokus och verkade arbeta i samma riktning. Tyvärr satte andra käppar i hjulet när svar på presskonferenser eller uttalanden från centrala myndigheter inte överensstämde med det funktionen producerade. Ett förslag till förbättring är att informationsfunktionen i likhet med analys stolpar upp antaganden och fakta (en kopia av analys tavla) för att utifrån detta författa enkla budskap som frekvent sprids till alla andra myndigheter. Presskonferenserna skedde med relativt tät intervall och i en väldigt bra lokal. Dock saknades Länsstyrelsens medverkan och närvaro på presskonferenserna det är Länsstyrelsen som äger frågan om den kärntekniska olyckan, och då krävs det att en stabsmedlem är med för att svara på frågor som exempelvis Hade man kunnat undvika olyckan om man hade haft bättre beredskap?. Det är viktigt att skilja på Westinghouse och Länsstyrelsen och deras respektive roller. Att företaget och Länsstyrelsen har en bra samverkan är positivt, men det får aldrig framstå som att Länsstyrelsen sitter i knät på Westinghouse och är beroende av dem för att göra en bra beredskapsplanering. Det är viktigt att det är Länsstyrelsen som berättar om den mätning som har gjorts eller planerar att göras, även om man till stor del använder Westinghouse resurser för att genomföra detta. Att använda spejare i andra funktioner var ett mycket bra drag från informationsfunktionen. Att de gick till analysfunktionen för att få svar på frågor mellan stabsmötena tyder på ett bra och drivet arbete. Analysfunktionen Det hade behövts bättre former för att redovisa de omfall som funktionen tog fram. Analysarbetet i sig var bra, men det ledde ingenstans. De värsta-scenarier som utarbetades nådde aldrig staben. Funktionen hade svårt att ta fram rekommendationer utifrån de fakta som samlades in. Stabschefen hade behövt sätta lite press på funktionen. Att dela upp information i antaganden och fakta var däremot ett bra och tydligt sätt att arbeta. Det gav en bra överblick och visade vilka luckor som återstod att fylla. Funktionen tenderade att fastna i detaljfrågor och hade bitvis behövt mer moderering. Det fanns en stor kompetens i rummet, men denna kompetens måste nå utanför dörren nu var de andra funktionerna ovetande om det stora arbete som gjordes med att dela in i fakta och antaganden. Bedömning av måluppfyllelse (Elin Johansson) Övergripande indikatorer: Samverkan på strategisk nivå sker genom en samverkansstab som upprättats genom Länsstyrelsens försorg: Ja Samverkansstaben har en tydlig delad lägesbild som uppdateras regelbundet: Delvis Minst tre gemensamma stabsorienteringar genomförs: Ja Information som går ut till allmänheten är samordnad mellan aktörerna: Delvis Kommentar: Det var otydligt när lägesbilden uppdaterades och hur den skulle delas (framförallt utanför huset). Informationen som informationsfunktionen gick ut med var samordnad, men inte den som gavs på presskonferenserna. Centrala myndigheter gjorde uttalanden som stred mot informationsfunktionens beslut. Övriga indikatorer kopplade till samverkansstaben: Krishanteringsorganisationens arbete ska utgå ifrån den arbetsfördelning som görs vid stabsorienteringarna: Ja Krishanteringsorganisationens funktioner ska arbeta efter tydliga uppdrag från stabschefen/räddningsledaren: Ja Räddningsledaren fattar beslut på underlag från krishanteringsorganisationen: Delvis Analysfunktionen framställer 3 stycken omfall som presenteras vid andra stabsorienteringen: Delvis Kommentar: Räddningsledaren fattade vid flera tillfällen stora beslut utan att först konsultera analysfunktionen. Omfallsanalyserna hade kunnat ha betydelse för beslutens utformning. Analysfunktionen var duktiga på sitt analyserande arbete, men hade svårt att presentera något konkret resultat. Det kan behövas mallar för hur omfallsanalyserna bör presenteras och hur de ska spridas inom staben. Lägesbilden presenteras vid stabsorienteringarna: Ja Lägesbilden är kontinuerligt tillgänglig för hela samvekansstaben: Nej Lägesbilden presenteras och utvecklas vid regelbundna stabsgenomgångar: Ja Lägesbilden ligger till grund för gemensamma beslut: Delvis Lägesbilden förmedlas kontinuerligt till samtliga berörda aktörer: Delvis Kommentar: Lägesbilden som sådan var tydlig, även om det var svårt att ibland få en översikt av den. Det saknades kartbilder i den lägesbild som presenterades på stabsorienteringarna. Många av de övade visste efter att de blev tillfrågade inte hur de skulle få tag på lägesbilden. En bättre rutin för att kunna sprida den till alla behövs. Det är viktigt att tänka på vad som ska ingå i lägesbilden, BIS (beslut i stort) eller allt? MSB:s TIB fick fråga efter lägesbilden innan det bestämdes att sprida den till andra aktörer utanför huset. En rutin för hur detta ska göras behövs. 32

33 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 4 Samverkansstaben Lokal utvärderare: Malin Dreifaldt, Surahammars kommun Övade 9 personer ingick i den grupp som observerades av den lokala utvärderaren. Måluppfyllelse (enligt indikatorer beskrivna på sid 29-30) Indikator 1 (samverkansstab upprättas): Ja Indikator 2 (kallelse genom U-Sam-larm): Har ej bedömts Indikator 3 (tydlig lägesbild som uppdateras regelbundet): Ja Indikator 4 (minst tre stabsorienteringar): Ja Indikator 5 (samordnad information till allmänheten): Ja Kommentarer: Larmprocessen är oklar. Några samverkansparter/funktioner hade behövts i staben hela tiden, till exempel polisen och landstinget. Samverkan med Westinghouse fungerade bra. Det är viktigt med bra personkännedom i ledningen. Sammanfattande omdöme om samverkansstaben Samverkansstaben genomförde totalt sett en mycket bra övning. En sak som kan utvecklas är informationsflödet in och ut ur staben. Bland annat bör flödet från informationsgruppen ske tätare, till exempel om vad som sägs på radio/tv och i sociala medier. En stabsplats blir ofta rörig på grund av att många människor rör sig ut och in i rummet. En in- och utpasseringslista kan underlätta kontrollen över vilka personalresurser som finns i lokalen samt var personer ur staben som är frånvarande befinner sig. Någon funktion bör ansvara för telefonsamtal som också ska dokumenteras. Flera mindre utrymmen bör finnas i anslutning till stabsrummet. Detta för att mindre grupper ska kunna hålla arbetsmöten och telefonkonferenser. Det är viktigt att ansvarsområden hålls under hela händelsen. Om ansvarsområden och funktioner byts måste en tydlig överlämning ske. Informationsfunktionen Lokala utvärderare: Anna Nöjd och Joar Hjertberg, MSB samt Rafael Zawilinski, Tullverket Kommentar: Utvärderingsprotokoll med förmågebedömning är inte inlämnat. De lokala utvärderarna har istället sammanfattat sina intryck på följande sätt (redigerat och nerkortat): Vad säger vi? Ett gemensamt budskap vid presskonferenserna är mycket viktigt, framhåller de lokala utvärderarna. Den övergripande strategin för gruppen Information och samverkan var väl genomtänkt. Initialt skickades spejare ut till de andra grupperna för att verka som en länk mellan dessa grupper och informationsgruppen. Informationsgruppen var bra på att få uppgifter bekräftade och konsekvent i den information som de gick ut med. Kontakten mellan upplysningscentralen och informationsgruppen kunde dock varit bättre så att personalen som svarade i telefon hade tillgång till aktuella fakta. Om personalen hade suttit närmare varandra skulle de lätt ha kunnat gå mellan rummen för löpande avstämning. När väl upplysningscentralen kom igång och Facebooksidan uppdaterades lades bemötanden och svar på frågor ut på ett bra sätt. Det tog dock lång tid innan någon myndighet fanns representerad på Facebook och olika webbplatser. De som var först ute var SSM. Det kanske hade sett annorlunda ut i verkligheten, som en av informatörerna påpekade: Hade det hänt på riktigt kunde någon ur personalen tidigt gått ut på Facebook för att visa att kommunen var med även om de inte hade någon information än. Uppdateringarna på Västerås stads hemsida och även på SSM:s hemsida fungerade när den väl kom igång, men uppstartstiden var lång. Det hade varit önksvärt om alla organisationer hade tydligt utpekade personer som kunde bestrida eller bekräfta uppgifter. Detta även för att inte fel personer ska uttala sig om fel sak, utan istället hänvisa till rätt organisation eller person. Informationsgruppen hade ingen direktdiskussion med experter om vilka de viktigaste budskapen var just då och vilka som skulle bli viktiga framöver. Informationen var mer reaktiv än proaktiv. Förmågan hos ansvariga myndigheters och aktörers experter att hantera informationen var inte lika bra. Det går inte att svara nja på frågan om det är säkert utanför avspärrningarna. Alla inblandade personer ska ha kunskap om beredskapsplanen och vilka bedömningar som ligger bakom den, för att de inte ska verka osäkra på de beslut som tagits. Informationen måste vara klar och tydlig. Tror man inte att avspärrningarna är tillräckliga, så utöka avspärrningarna. De som ska svara på frågor vid presskonferenser bör tillsammans gå igenom den information som finns i förväg och tydligt dela upp vem som ska svara på vad. Informationsgruppen kan i det sammanhanget vara ett stort stöd. Även här är det viktigt att enas om vilka budskap som främst ska föras fram. Vad är syftet med presskonferensen? 33

34 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 4 Av de övade under Moment 4 var det 56 personer som besvarade deltagarenkäten. Samtliga övningsdeltagare gavs möjlighet att besvara en enkät om hur de personligen upplevde övningen och vad den betytt för dem. Svaren redovisas på den här sidan tillsammans med ett urval av de kommentarer som också lämnades. De som svarat representerar företag, myndigheter och organisationer på såväl regional som nationell nivå. Antal svar och organisationstillhörighet Enkäten besvarades av 56 personer från följande organisationer: Landstinget Västmanland, Länsstyrelsen, Polisen, Räddningstjänsten, Socialstyrelsen, SOS-alarm, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges Radio P4 Västmanland, Trafikverket, Westinghouse och Västerås stad. Allmänna frågor Funktion under övningen? 16 procent beslutsfattare och 84 procent utförare. Tagit del av övningsbetämmelser? Drygt nio av tio (93 procent) har tagit del av övningsbestämmelser före övningen. Tagit del av utvärderingsbestämmelser? Drygt hälften (52 procent) har tagit del av utvärderingsbestämmelser före övningen. Deltagit i någon genomgång före övningen? Drygt sju av tio (71 procent) har deltagit i någon genomgång före övningen. Deltagit i utbildningsdag (Moment 1)? Fyra av tio (40 procent) deltog i någon av utbildningsdagarna mars om radioaktiva ämnen och mätning. Deltagit i utbildningsdag (Moment 2)? Drygt fyra av tio (43 procent) deltog i utbildningsdagen 18 april om kriskommunikation. Personliga frågor Förberedelser? Nästan alla anser att de i tillräcklig eller i stor utsträckning var förberedda inför övningen (82 procent), var insatta i övningens syfte och mål (95 procent) och hade den utbildning som krävdes för befattningen (96 procent). Övningens betydelse? Nästan alla anser att de i tillräcklig eller i stor utsträckning utvecklats i sin yrkesroll (91 procent) och att det varit viktigt att delta i övningen (91 procent). Realism? Nästan alla (89 procent) anser att övningen i tillräcklig eller i stor utsträckning bedrivits på ett realistiskt sätt. Helhetsintryck? 86 procent anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. Kommentarer Förvånandsvärt få hade koll på innehållet i beredskapsplanen. Innehållet kan användas för fakta och information. Mycket bra och lärorik film. Önskemål om samtidig övning mellan operativ/strategisk nivå nästa gång, kanske i något mindre omfattning. Övningen var mycket väl förberedd och med realistiska inspel. Jag arbetade på infosidan och vid presskonferensen ställde motspelet väldigt bra frågor. Intern information mellan funktioner måste bli bättre och tydligare. Tar lång tid att få bekräftad information. Bra presentation av övningen. Lite otydliga anvisningar, exempelvis vid stabsgenomgång två och tre. Bra med spejare i andra funktioner, det minskar risken för vattentäta skott mellan grupperna. Har insett att de som jobbar med sociala medier måste vara fler och jobba i skift. Det är viktigt att ha stora whiteboards i ett krisledningsrum, gärna även informationsskärmar så att det går att dela en gemensam lägesbild mellan flera lokaler. FAQ (frekventa frågor och svar) bör tas fram snabbare med de svar som finns och sedan löpande fyllas på. I vissa avseenden känns övningen lite väl tillrättalagd. Vid nästa övningstillfälle tycker jag att mängden information som delges de som ska övas i sina roller bör vara mindre. 34

35 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 4 Magnus Gustafsson, Hallstahammars kommun, ansvarade för motspelet anhöriga. Oroliga anhöriga till skadade och drabbade kommer sannolikt att i stor utsträckning höra av sig till olika aktörer om det inträffar en allvarlig olycka. Inom motspelet i Moment 4 fanns personer som ringde och spelade anhöriga. Här refereras några av samtalen. Ansvarig för Moment 4, Johan Ahlström, sammanfattar också sina intryck av övningsdagen. Bakgrund motspel anhöriga Några av de telefonsamtal som under övningen ringdes från oroliga anhöriga återges här för att ge en bild av vilka frågor det kan handla om. Klockan orolig förälder Förälder till son som arbetar på Återbruket Stenby ringer till (Västerås stads kontaktcenter) och frågar vad som har hänt, vilket område som är drabbat, om det finns några skadade och vart man kan vända sig. Fick mycket oklar information, det pratades om ett kriscenter med ingen information gavs om plats. Blir efter ett tag hänvisad till ansvarig för krisstöd. Kontakt tas med ansvarig för krisstöd men någon konkret information ges inte, bara att man arbetar med händelsen. Frågor ställs om evakuering och transporter och blir då hänvisad till Polisen. Kontaktar Polisen, men får inte heller där någon information och var och när evakuering ska ske. Klockan lång telefonkö Från flera håll rapporteras att det är lång kö (6-7 minuter) för den som ringer Klockan orolig förälder Orolig mor till dotter som varit på Coop Stenby och handlat ringer Följande dialog uppstår (F = förälder, K = kommunen): F: Har hört på radion om en olycka på Finnslätten. Vad har hänt? K: Det är inte någon avspärrning vid Coop. F: Kan min dotter känna sig säker då? K: Ja, det är ju ingen strålning inblandad. F: På radion pratar man om evakuering, alfastrålning och sanering. Vad är det som gäller? K: Den information vi har är att det inte är någon strålning inblandad. Det här med evakuering och avspärrning är bara en ren säkerhetsåtgärd. F: Jag är riktigt orolig och min dotter är helt förstörd. Finns det ingenstans vi kan vända oss? K: Jo, ni kan kontakta Länsstyrelsen, Erik Bergman. F: På Facebook och radio pratas det om någon Kyrkbacksgården. Vad är det? K: Ja just det, där har vi en krisgrupp. Klockan fru till anställd på Westinghouse Telefon till Västerås stads kontaktcenter från fru till anställd på Westinghouse. Var finns han, är han skadad? Uppmanas att ringa direkt till företaget och får direktnummer. Den som svarar på Westinghouse informerar om att sanering pågår och beräknas vara klar cirka Tog fruns telefonnummer för att en personalansvarig skulle kunna ringa upp. Frun blir uppringd efter fem minuter och fick reda på att maken inte var skadad, att han skulle saneras och sedan köras till krisstödcentrum på Kyrkbacksgården (fick telefonnummer dit). Tre frågor till Johan Ahlström Västerås stad, huvudansvarig för Moment 4 Hur tycker du att övningsdagen fungerade? I det stora hela fungerade det som vi hade tänkt. Både motspelet och de som övades levde sig in i sina roller och var väldigt engagerade. Vad är du mest nöjd med? Att alla viktiga aktörer var med så att vi kunde få en bra mätare på hur krisorganisationen fungerar. Det känns också bra att vi körde övningen fullt ut med många olika moment, inklusive kriskommunikation, presskonferenser och stabsgenomgångar. Vad kunde ha gjorts annorlunda? Vi hade på ett bättre sätt kunnat använda oss av det som hände under den operativa övningen dagen före som inspel till Moment 4. Det hade också varit bra att samla alla övade en tid före övningen, för att till exempel gå igenom beredskapsplanen. Till en annan gång kanske vi också kan stanna övningen efter ett tag, kort utvärdera och sedan starta om på nytt. 35

36 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 5 Utvärdering, inklusive seminarium 12 sept 2013 Thomas Bengtsson arbetar med övningsplanering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Han har utvärderat många övningar. Det femte momentet under Omfall 2013 var en utvärdering av samtliga fyra övningsmoment, men även en utvärdering av Moment 5 i sig. På sidorna beskrivs hela utvärderingsprocessen och en bedömning görs av måluppfyllnad utifrån momentets indikatorer. Här finns också ett referat från utvärderingsseminariet den 12 september samt en intervju med Thomas Bengtsson från MSB, som bistått övningsledningen med målformulering och metoder för utvärdering av övningen. Öva, analysera och sedan öva igen Ett 40-tal personer deltog i seminariet den 12 september, där delar av utvärderingsrapporten presenterades. Deltagarna bidrog med värdefulla synpunkter till den slutgiltiga utvärderingen av Omfall. Övningsledaren Per Wideberg är nöjd med att utvärderingen av Omfall finns med som ett särskilt moment. Det räcker nämligen inte med att upprätta en beredskapsplan, framhöll han vid seminariet. Vi vet inte om planen fungerar förrän vi har testat den. Övning är helt nödvändig, men sedan måste vi ha förmågan att ta hand om de brister som finns och uppdatera planen. Och så öva och öva igen. Gemensam åtgärdslista. I mindre grupper arbetade deltagarna vid seminariet den 12 september bland annat med att värdera och prioritera den åtgärdslista som övningsledningen tagit fram. En av de frågor övningsledningen ville ha svar på var den förmågebedöming kopplad till övergripande mål och indikatorer som formulerats och skickats ut före seminariet. I huvudsak verkar vi ha hamnat rätt, konstaterar Per Wideberg. Deltagarna instämde i stort i det vi kommit fram till. Den andra viktiga frågan vid seminariet var punkten Problem och förslag till åtgärder. Även här hade ett material skickats ut på förhand där övningsledningen i 13 punkter hade identifierat olika utvecklingsområden. Deltagarna fick värdera punkterna, komma med förslag på nya områden och slutligen rösta fram det som bedömdes vara allra viktigast att tillsammans ta i tu med. Även här var samstämmigheten stor, säger Per Wideberg. Sen kändes det bra att vi fick hjälp av seminariedeltagarna att prioritera bland punkterna. För det går ju inte att jobba med allt samtidigt. De två områden som fick flest röster var information samt beslutsordning och ledning. Många lade också sin röst på att hanteringen av VMA måste bli bättre och att beredskapsplanen för Westinghouse behöver revideras utifrån erfarenheterna av Omfall. De åtta viktigaste utvecklingsområdena och frågor som gäller beredskapsplanen beskrivs på nästa uppslag. Dessa skrivningar ligger till grund för den åtgärdsplan Länsstyrelsen ska lämna till MSB. Program för seminariet den 12 september Bakgrund organisation, övningsupplägg med mera. Presentation av utvärderingsrapportens struktur/innehåll. Tio tankar om Omfall tematisk utvärdering. Indikatorer och måluppfyllelse. Värdering och prioritering av åtgärdslista. 36

37 MOMENT 5 Omfall 2013 utvärderingsprocessen Utvärdering och slutsatser av Moment 5 Bakgrund Inför övningen Omfall 2013 har aktörerna gemensamt formulerat övergripande mål med tillhörande indikatorer. Dessa beskrivs och utvärderas under respektive moment i utvärderingsrapporten. I anslutning till varje indikator finns också en samlad förmågebedömning. Även delmål med indikatorer har tagits fram, men de ingår inte i den övergripande utvärderintsrapporten utan utvärderas på andra sätt hos respektive aktör. Hela utvärderingsprocessen beskrivs i dokumentet Utvärderingsbestämmelser för Övning Omfall. Utvärderingsorganisation Huvudansvarig för utvärderingen är utvärderingsledaren Per Wideberg, Länsstyrelsen med stöd av biträdande övningsledaren Johan Ahlström, Västerås stad. I förmågebedömningen av Moment 3 och 4 har även Tomas Kristiansson, Ledarskap och pedagogisk utveckling, deltagit. Rapporten har redigerats och sammanställts av Journalistgruppen Media 21. Utvärderingsprocessen har stötts av Thomas Bengtsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utvärderingen bygger på deltagarenkäter, protokoll från lokala utvärderare, övriga observationer, övningsledningens egna iaktagelser samt diskussionerna vid utvärderingsseminariet den 12 september. Mål för Moment 5 Övningen är utvärderad och det finns en plan för hur erfarenheterna tas tillvara. Indikatorer Indikator 1: Utvärderingsrapporten är färdigställd. Utvärderingsrapporten har färdigställts inom föreskriven tid och innehållet överensstämmer med uppställda krav i utvärderingsbestämmelserna. Omdöme: mycket god förmåga Indikator 2: Utvärderingsseminariet genomförs med stor uppslutning från aktörerna. Representanter för alla övade aktörer under Omfall deltog i utvärderingseeminariet den 12 september och gavs möjlighet att bidra till och påverka innehållet i slutrapporten. Omdöme: mycket god förmåga Indikator 3: Planen för erfarenhetsåterföring kommuniceras med aktörerna. Länsstyrelsen kommer att upprätta en plan för återföring av erfarenheter till de som övats under Omfall. Planen upprättas i samverkan med övade aktörer efter att slutrapporten redovisats och analyserats. Omdöme: kan inte bedömas i nuläget Utan mätbara mål är det ingen mening att öva Saknas mål med indikatorer går det inte att utvärdera en övning. Och utan utvärdering är det ingen mening med att öva. Det anser Thomas Bengtsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Thomas Bengtsson framhåller vikten av att göra saker och ting i rätt ordning och hålla isär begreppen. Ett vanligt fel är att blanda ihop syfte och mål, säger han. Syftet ska svara på frågan varför (anledningen till övningen) och målen beskriva vad som ska uppnås. Ett verktyg man kan ta hjälp av i arbetet med att formulera mål är den så kallade SMART-modellen, en förkortning där varje bokstav utgör en vägledning: Specifikt (klart och konkret mål), Mätbart (indikatorer), Accepterat (förankring hos deltagarna), Realistiskt (målet måste kunna nås) och Tidsbundet (när målet ska vara uppnått). Men det räcker inte med mål. Om de ska kunna utvärderas krävs också någon form av indikatorer. En indikator är en beskrivning av aktiviteter, åtgärder, beslut eller tidsförhållanden som ska vara utförda för att målet ska vara uppfyllt. Indikatorerna kan vara både kvantitativa och kvalitativa, säger Thomas Bengtsson. En blandning av dem ökar mätbarheten av ett mål. Kvantitativa mål är lättast att bedöma eftersom det handlar om tider, antal och procentsatser. Kvalitativa mål ställer större krav på utvärderaren, eftersom bedömningen blir mer subjektiv. Det är naturligtvis viktigt att utvärderarna kan verksamheten, men det är bra om de inte står alltför nära den aktör de ska bedöma. För att övningsplaneringen ska ske i rätt ordning krävs, enligt Thomas Bengtsson, att målformuleringen kommer in mycket tidigt i processen. Målen måste bestämmas före scenariot och övningsupplägget, annars blir det bakvänt. Thomas Bengtsson varnar också för att en utvärderingsrapport lätt blir en hyllvärmare. Istället ska den ses som ett första steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete, anser han. 37

38 MOMENT 5 Omfall 2013 åtgärdslista Utvärdering och slutsatser av Moment 5 Seminariedeltagarna prioriterade bland förslagen i åtgärdsplanen. En åtgärdslista i åtta punkter togs fram av deltagarna vid utvärderingseminariet den 12 september. Varje punkt inleds med en problemformulering och följs sedan av förslag på åtgärd. Länsstyrelsen betraktar åtgärdslistan som prioriterade utvecklingsområden att arbeta vidare med. Den kommer också att ligga till grund för den åtgärdsplan som Länsstyrelsen ska lämna till MSB. Beredskapsplanen Problem: Det råder oklarheter om vissa delar av beredskapsplanen. Brister och förbättringsförslag har identifierats under övningen, i samband med utvärderingsseminariet och internt på Länsstyrelsen. q Åtgärd: Länsstyrelsens beredskapsplan kompletteras och utvecklas utifrån de brister och behov som identifierats (se också förslag till förbättringar och tillägg på sidan 39). Kriskommunikation Problem: Det råder oklarheter om hur olika aktörer ska samverka med information och kriskommunikation. Inom flera områden, bland annat sociala medier, behöver metoder och snabbhet utvecklas. q Åtgärd: Identifiera oklarheter och utvecklingsområden samt ta fram en plan med prioriterade åtgärder som belyser vad som ska göras, ansvarsfördelning, tidplan samt vilka mål som ska uppfyllas. Beslutsordning och ledning Problem: Oklarheter om beslutsordning och ledningsförhållanden råder. Framförallt mellan den operativa och strategiska nivån, men även mellan organisationer. Vem tar beslut om vad (platschef, räddningschef, länsstyrelse, sjukvård, polis etcetera)? q Åtgärd: Genomför gemensamma ledningsutbildningar för kompetenshöjning, för att prata samma språk och för att kunna samverka vid komplexa händelser så effektivt som möjligt. Viktigt meddelande till allmänheten Problem: Oklarheter i innehållet och producerandet av Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) samt problem att snabbt få ut ett inledande VMA. Innebörden av områdeslarm Problem: Oklarheter råder hos delar av de inblandade organisationerna om vad ett områdeslarm från Westinghouse innebär. q Åtgärd: Innebörden av områdeslarm måste förtydligas för samtliga inblandade. Ett gemensamt förhållningssätt avseende områdeslarm ska vara känt av alla inblandade. Skyddsutrustning Problem: Användandet av skyddsutrustning för respektive organisation är oklart, både avseende skyddsnivå och typ av utrustning. q Åtgärd: Nivå och typ av utrustning måste klargöras i respektive organisations planer. Förståelse måste också skapas för att organisationerna har olika skyddsutrustning som de kommer att använda oavsett nivå. Avgränsning av riskområde Problem: Oklarheter avseende riskområdet bland samverkande enheter, det vill säga vad som betecknas som het, varm respektive kall zon. q Åtgärd: Oklarheterna om riskområde måste redas ut i beredskapsplanen. Omhändertagande av drabbade Problem: Tiden från olyckan till att drabbade omhändertas på skadeplats/samlingsplats är för lång. q Åtgärd: Utveckla rutiner för omhändertagande av drabbade i kontaminerade miljöer, öva detta förfarande samt implementera rutinerna i egna planer och checklistor. q Åtgärd: Utforma ett initialt och färdigt VMA som i samråd mellan Westinghouse och räddningstjänsten kan utlösas i ett betydligt tidigare skede. 38

39 MOMENT 5 Omfall 2013 beredskapsplanen Utvärdering och slutsatser av Moment 5 Beredskapsplan Westinghouse Reviderad Beredskapsplanen för Westinghouse behöver justeras och utvecklas utifrån de erfarenheter som dragits efter övningen Omfall. På den här sidan finns i punktform en sammanfattning av förslag på tillägg och förbättringar som framkommit i bland annat enkätsvar, utvärderingsprotokoll och i diskussionerna vid utvärderingsseminariet den 12 september. Beredskapsplanen måste förankras Alla aktörer som på något sätt är inblandade i och beroende av Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse, måste vara införstådda med innehållet i beredskapsplanen och vilka bedömningar som ligger bakom olika ställningstaganden och instruktioner. Förslag till förbättringar och tillägg i planen 1. Områdeslarm Ett förtydligande av larmnivån områdeslarm behöver göras samt instruktioner tas fram för vad respektive part ska vidta för åtgärder i en larmsituation. 2. Yttre ledningsstaben Roller, mandat, arbetsfördelning samt begrepp som gäller den yttre ledningsstaben behöver förtydligas och klargöras. 3. Strategiska ledningsstaben Beskrivning av den strategiska ledningsstabens sammansättning liksom roll- och arbetsfördelning behöver införas. 6. Mätmetoder Alternativ för snabbare mätmetoder som fokuserar på kritiska områden som ansikte, händer och skosulor bör tas fram och införas i beredskapsplanen. 7. Juridiskt ansvar personsanering Rutiner och juridiskt ansvar för personsaneringen måste redas ut och förankras mellan berörda aktörer samt åskådliggöras i beredskapsplanen. 8. Värsta scenario En preliminär zonindelning utifrån värsta scenario skrivs in i beredskapsplanen. 9. VMA Ett initialt generellt VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) formuleras och införs i beredskapsplanen. 10. Statlig räddningstjänst Frågan om hur länge statlig räddningstjänst pågår måste klargöras och förtydligas i beredskapsplanen. 4. Skyddsnivåer Riktlinjer för ett enhetligt uppträdande avseende skyddsnivåer och typ av utrustning behöver införas. 5. Riskområde Oklarheterna om riskområde behöver redas ut och tydliggöras i beredskapsplanen. 11. Väderdata Information om att väderdata går att få från både Westinghouse och Strålsäkerhetsmyndigheten beskrivs i beredskapsplanen. 12. Omfallsplanering Ta fram en omfallsplanering som innehåller tänkbara händelseförlopp och föreslagna åtgärder. Omfallsplaneringen införs i beredskapsplanen. 39

40 MOMENT 5 Omfall 2013 övningsplanering Utvärdering och slutsatser av Moment 5 Planeringen av övningen Omfall har pågått under lång tid och krävt stora resurser. Per Wideberg, som både varit övnings- och utvärderingsledare, beskriver på sidorna övningsupplägget, projektorganisationen och sammanfattar sin syn på några centrala övningstekniska frågor. En redogörelse finns också för hur media hanterades under den operativa övningsdagen, Moment 3. Projektorganisation Då undertecknad tog över projektledarskapet för Omfall bestod huvudprojektgruppen av aktörer från både lokala, regionala och centrala myndigheter. Jag valde tidigt att reducera antalet deltagare i gruppen och istället adjungera ytterligare deltagare vid behov. Detta resulterade i att huvudprojektgruppen framgent bestod av Länsstyrelsen, Västerås stad, Westinghouse (WSE), Polismyndigheten, Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR) samt Landstinget Västmanland. I olika omfattning adjungerades P4 Västmanland och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Styrgruppen bestod av representanter för Länsstyrelsen, MBR, WSE och Västerås stad. Projektmetodik Metodiken i projektet har utgått från samma synsätt som vid ett strukturerat och metodiskt stabsarbete. Det innebär att alla har en gemensam och uppdaterad lägesbild, målbilden är klar och förankrad hos alla aktörer och åtgärderna för att nå målbilden är utklarade och prioriterade. Dessutom finns planering för några tänkbara händelseutvecklingar. Grundförhållningssättet är: planering, genomförande och uppföljning. Förankringen inom respektive regional organisation Det är viktigt att övningsprocessen, som består av en planeringsfas, en genomförandefas och en utvärderingsfas, är förankrad i sin helhet i respektive organisation och har ett uttalat stöd av den egna ledningen. Detta uppfattar jag saknades i uppstarten av projektet. En övning av denna storlek kräver stor förståelse, förankring och stöd i form av visat intresse, utdelat mandat samt eventuella begränsningar i uppdraget. Samverkan mellan regionala och nationella aktörer När det gäller samverkan med nationella aktörer i planeringsoch genomförandeprocessen bedömer jag att det finns en utvecklingspotential. Ett problemområde som jag identifierat är svårigheten att skapa en gemensam bild av vad som förväntas av varandra vid framtagandet av en övning av denna storlek. Ett annat problemområde har varit att hitta in till rätt individ eller enhet i stora nationella myndighetsorganisationer. Detta har tagit väldigt mycket tid och energi från projektledningen. En framgångsfaktor är sannolikt att tidigt i planeringsprocessen säkerställa en kontaktväg in i berörda nationella myndigheter i syfte att klara ut rollfördelning, förväntningar på varandra och att eliminera alla oklarheter avseende det arbete som ska utföras i samverkan. Övningsformat (de olika momenten) Tidigt i planeringsprocessen togs ett beslut om uppdelningen av övningen i olika moment. Eftersom det bestämts att Omfall skulle vara en övning av karaktären lärande övning såg vi att det krävdes inslag av lärande moment inför övningen. Två ämnesområden där det fanns brister och oklarheter identifierades. Dessa var kunskap om strålning och mätning samt kriskommunikation. Med anledning av detta tillskapades Moment 1 och Moment 2 med syftet att skapa klarhet och svara på identifierade frågor. När det gäller de praktiska övningsdagarna diskuterades hur vi på bästa sätt skulle få ut störst effekt av övningen. Vi hade behov av att öva både operativ och strategisk ledning samt mäta de olika förmågorna. Eftersom en komplex händelse av detta slag skulle sätta många aktörer och organisationer på fötterna inom olika nivåer såg vi tidigt att vi hade behov av att dela upp övningen i en operativ (Moment 3) och en strategisk (Moment 4) del. Vi var medvetna om att vi kunde missa delar av helheten med uppdelningen på två övningsdagar. Men fördelarna ansåg vi övervägde. Något som också bekräftats av övningen. Scenariot Scenariot diskuterades fram och tillbaka. Inledningsvis togs det scenario fram som även sedan användes, det vill säga att en civil helikopter på uppdrag kraschade i ett bränsleförråd på Westinghouse med följden att branden från kraschen förde med sig uranpulver utanför fabriksområdet. Under processens gång ändrades detta scenario med motiveringen att aspekter som brottsligt angrepp kunde tolkas in. Detta skulle bli en försvårande faktor och ett scenario vi inte hade för avsikt att öva. Trots det valde vi slutligen det ursprungliga scenariot, efter att fått klartecken för detta från styrgruppen. I övningsbestämmelserna klargjordes att det 40

41 MOMENT 5 Omfall 2013 övningsplanering Utvärdering och slutsatser av Moment 5 redan från början var känt att det inte handlade om ett brottsligt angrepp på Bränslefabriken utan om en olyckshändelse. Figuranter Inledningsvis bestämdes att ett mindre antal figuranter (skadade och drabbade) skulle användas genom hela omhändertagandet. Vi såg dock relativt tidigt att vi hade behov av ett större antal för att så realistiskt som möjligt testa förmågorna i de övade organisationerna. Bedömningen blev att ett hundratal markörer skulle vara lagom för att även vara hanterbart. Dessa markörer fick olika roller och olika typer av skador, så att alla övade organisationer under hela övningsdagen skulle få testa sina organisationer. Majoriteteten av markörerna var antingen oskadade eller lätt skadade, men sannolikt kontaminerade. Dessa skulle först transporteras till Ingemars Transport för mätning, sanering och registrering och sedan vidare till krisstödcentret på Kyrkbacksgården. Ett mindre antal markörer spelade att de var svårt skadade och skulle föras direkt från skadeplats till akuten i Västerås för sanering, registrering och vård. Några få avled på olycksplatsen och skulle hanteras utifrån denna förutsättning. Antalet markörer speglar inte på något sätt en realistisk bild av hur många individer som faktiskt skulle drabbas i händelse av en skarp olycka. Den siffran skulle bli avsevärt mycket högre. Dock var antalet tillräckligt högt för att testa organisationernas förmågor i de delar organisationerna ansvarar för. Att hantera ett hundratal kontaminerade, oroliga, skadade figuranter är tillräckligt komplex. Motspelet För att göra övningen så realistisk som möjligt hade vi, både under Moment 3 och 4, en stab av personer som spelade mot de övade. Motspelet spelade media, myndigheter och oroliga anhöriga samt bidrog med både inlägg på sociala medier, frågor vid presskonferenser och andra inspel till de övade. Det är en framgångsfaktor vid en övning av denna storlek att redan i planeringsskedet arbeta fram en motspelsgrupp med färdiga inspel och färdiga roller och förutsättningar. Kommunikation med övade Före övningen fick samtliga övade, genom den kontaktperson som fanns med i projektgruppen, information om övningsbestämmelser. Alla övade fick sedan under eller efter övningen fylla i en utvärderingsenkät om hur de uppfattat Omfall. Efter övningen (både Moment 3 och 4) samlades samtliga övade för en kortare genomgång. Där fick även representanter från varje övad organisation kort föredra sin bild av Omfall och de brister och problemområden som identifierats. Mediahantering Inför och under den operativa övningen (Moment 3) var det viktigt att medierna fick möjlighet att informera allmänheten och att bevaka hur övningen gick till. Vårt budskap var att övningen skulle förstärka alla organisationers förmåga att tillsammans klara av en olycka på Westinghouse. I kontakterna med medierna skulle vi visa öppenhet med hur övningen gick till och varför vi hade övningen. Några veckor före den praktiska övningen blev jag som projektledare intervjuad av VLT och Tvärsnytt. Budskapet kom tydligt fram och ingen ifrågasatte syftet med övningen. Under övningsdagen den 14 maj var det stor mediebevakning. VLT gjorde ett långt reportage med många dramatiska bilder från olyckan och saneringen. Västerås Tidning hade också en stor artikel. TV4 och Tvärsnytt (SVT) gjorde förhållandevis långa reportage, framförallt från saneringsdelen. Dessutom gjorde P4 Västmanland en betydande satsning och hade en journalist som var på flera platser och rapporterade direkt under en stor del av dagen. Sammantaget var medierapporteringen saklig eller rent av positiv. Syftet med övningen kom fram i alla medier. I SVT framgick det att en del av olycksoffren hade fått vänta rätt länge på olycksplatsen på att bli omhändertagna och att de frusit eftersom filtar och extra kläder dröjt. Det var dock en korrekt bild av händelseförloppet. Länsstyrelsen och de andra medverkande organisationerna fick till stora delar ut det budskap som vi ville via medierna. Vi bjöd i god tid in medierna att närvara nära övningen. Det framgick tydligt att vi ville att de skulle rapportera. Vi tog också kontakt med redaktionerna dagen innan för att påminna och för att få veta om de tänkte komma. Öppenheten som vi var överens om innan var en viktig förklaring till att vi fick ut vårt budskap. Dessutom la vi resurser på att under övningsdagen ha två kommunikatörer på två olika platser som såg till att medierna fick det de behövde. Utvärderingsorganisation och rapportskrivande Utvärderingsorganisationen har bestått av undertecknad i egenskap av utvärderingsledare. Till min hjälp har jag haft biträdande projektledare Johan Ahlström, Västerås stad, och Kjell Gustavsson, Journalistgruppen Media 21. Tillsammans har vi läst igenom och analyserat utvärderingsmaterialet. Det har sedan kokats ner till ett material som innehåller essensen och de viktiga slutsatserna. Förhoppningen är att inblandade myndigheter och organisationer med hjälp av slutrapporten ska kunna öka sin individuella och vår gemensamma förmåga. Då vi i utvärderingsorganisationen i huvudsak kände oss färdiga med analysen presenterade vi den på ett seminarium där samtliga aktörer deltog. Syftet var bland annat att hämta in aktörernas egna tankar, idéer och förslag. Vi ville helt enkelt samla in de sista pusselbitarna till slutrapporten och samtidigt skapa en hög grad av delaktighet bland alla berörda. Per Wideberg utvärderingsledare 41

42 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Karin Tilly (th) och Ingela Regnell, Länsstyrelsen i Västmanlands län, var stabschef respektive ställföreträdande stabschef under Omfall De sammanfattar här sina erfarenheter av övningen. Gemensam stab gör oss bättre Övningen Omfall har bidragit till att vi i Västmanland har höjt vår förmåga att hantera en komplex händelse genom att vi tillsammans har planerat, genomfört och utvärderat insatserna i övningen. Vi har fått en större förståelse och kunskap om varandras organisationers ansvar och uppgifter, vilket är värdefullt för det fortsatta gemensamma arbetet. När idén till att vi skulle öva i samverkande ledningsstab föddes var vi till en början skeptiska. Vi trodde inte att vi skulle vara mogna för det i Västmanland, bland annat för att vi inte hade genomfört någon övning i denna omfattning under de senaste åren. I efterhand är vi glada att vi lät oss övertygas. Respektive ansvarig organisation kan inte var för sig hantera en allvarlig och komplex olycka. Genom att ha en gemensam ledningsstab, en gemensam läges- och analysfunktion samt en gemensam informationsfunktion ökar våra förutsättningar för att fatta snabba och bra beslut som effektivt bidrar till att lindra konsekvenserna av en olycka. Respektive organisation behöver naturligtvis även ha en egen bakre ledning men de stora och strategiska besluten behöver vi ta i nära samverkan. Det var även utifrån dessa tankar som U-Sam bildades En viktig erfarenhet från övningen är att vi tidigt knöt samverkanspersoner från centrala myndigheter till staben. Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa behöver vi bland annat experthjälp av Strålsäkerhetsmyndigheten för att ta fram spridningsprognoser, av Socialstyrelsen för kunskap om hur strålningen påverkar människors hälsa samt resurser och kompetenser från Försvarsmakten. Omfall visade att beredskapsplanen för en kärnteknisk olycka vid Westinghouse fungerade men att den behöver utvecklas. Under och efter övningen Omfall har många kloka reflektioner kommit fram från de övade som vi nu ska ta tillvara och föra in i beredskapsplanen. Det är dock viktigt att respektive organisation, som komplement till Länsstyrelsens beredskapsplan, tar fram egna planer och konkreta rutiner. När det är gjort behöver vi öva igen för att se om det vi lärde oss under Omfall och de brister som vi identifierade har blivit åtgärdade. Och om vi då hittar nya eller gamla brister så övar vi igen. Totalt deltog drygt 400 personer i övningen; övade, markörer och observatörer, som alla bidrog till en mycket intressant och lärorik övning. Övningen har satt Västmanland på kartan och vi är stolta och glada över att ha fått medverka i denna övning. Varmt tack! Karin Tilly Chef enheten för Regional utveckling Ingela Regnell Beredskapsdirektör 42

43 Mer information om Omfall 2013 Länsstyrelsen i Västmanlands län tel Per Wideberg, Länsstyrelsen övningsledare för Omfall , [email protected] Ingela Regnell, Länsstyrelsen ansvarig för Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse , [email protected] Johan Ahlström, Västerås stad biträdande övningsledare för Omfall , [email protected] 43

44 Bränslefabriken. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse i Västerås testades för första gången under övningen Omfall våren Hur klarar samhället att hantera en stor olycka där höga krav ställs på samverkan? Det var utgångspunkten för övningen Omfall, med en kärnteknisk olycka vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås som scenario. Totalt deltog omkring 400 personer i Omfall, vilken gör övningen till den största som genomförts i Västmanland på senare år. Omfall inleddes med förberedande seminarier om strålning och kriskommunikation. Själva övningen delades sedan in i en operativ del och en stabsövning, där strategisk ledning och beslutsfattande övades separat. Utvärderingsrapporten beskriver i ord och bild de olika övningsmomenten. Respektive moment utvärderas dessutom utifrån uppställda mål och indikatorer.