Stadskontoret Pia Hellberg Lannerheim Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten. Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet:

Transkript

1 I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser samt Utreda formerna för hur överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete. Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Pia Hellberg Lannerheim Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Beslut... 3 Sammanfattning... 3 Underlag... 3 Syfte... 5 Kartläggning av olika överenskommelser i Malmö stad gällande arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättning... 5 FINSAM... 5 Överenskommelser Malmö stad utöver finansiell samordning... 6 Kort beskrivning av ett flertal specifika mindre överenskommelser. 8 Kartläggning av överenskommelser gällande det civila samhället... 9 Kartläggning av förslag på olika överenskommelser och partnerskap... 9 Aktörer under framtagande av förslag Resultat Diskussion och slutsats Förslag till åtgärder Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

3 Beslut I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. 1 Sammanfattning Utredningen ger en bild av ett flertal av de överenskommelser som Malmö stad har med olika berörda aktörer inom området arbete och sysselsättning. Utredningen konstaterar att det finns utrymme för FINSAM i Malmö att arbeta med ett bredare uppdrag men behöver för att få uppdragen, kommunicera ut inom de samverkande myndigheterna möjligheten att finansiera olika projekt, aktiviteter med FINSAMmedel. Styrelsen inom FINSAM Malmö bör fundera på hur FINSAMs arbete kan utvecklas på strukturnivå. Direktiven till FINSAM från styrelsen bör vara tydlig när det gäller mål, framtid, förändring och implementering. Den strategiska gruppen inom FINSAM har en ambition att peka ut utvecklingsområden. Några av områdena skulle kunna vara ett närmande till civilsamhället och till näringslivet. Underlag Det finns ett stort värde av en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor, i synnerhet för att komma till rätta med arbetslösheten i Malmö. Genom samverkan och överenskommelser med statliga, regionala och lokala aktörer kan goda förutsättningar för detta skapas. I ärendet Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder (STK ), som kommunstyrelsen fattade beslut om den 6 november 2013, slogs det fast vilka målgrupper som Malmö stad bör fokusera på gällande kommunens arbetsmarknadsmedel och insatser. Dessa grupper är: Barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader Ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium Personer med språkhinder Nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen 1 Utredningsdirektiv, Social hållbarhet Malmö 3 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

4 I ett tätare samarbete med exempelvis Arbetsförmedlingen (utifrån dess ansvarsområde) täcks en större målgrupp in, men det är viktigt att de olika aktörernas roller och ansvar ständigt beaktas. Detta gäller också andra myndigheter och aktörer som Region Skåne, Försäkringskassan, Migrationsverket och näringslivet, vilka kan vara viktiga samverkansaktörer för Malmö stad inom ramen för denna åtgärd. I en samverkansmodell med dessa aktörer kan tidigare satsningar beaktas. Kommissionen framhåller exempelvis den ursprungliga rekryteringsmodellen i SEF Unga, som använts för Malmö stads förvaltningar, som lyckad ur såväl individ- som arbetsgivarsynvinkel. I och med denna modell har motståndet att anställa unga utan arbetslivserfarenhet radikalt minskat. Det är i sammanhanget även viktigt att civilsamhällets möjligheter att ingå i samverkan uppmärksammas. Samverkan mellan civilsamhället och det offentliga är och ha varit stort i stora delar av Europa, om inte alltid på lika villkor. Inom många områden är det civilsamhället som är experterna, som har rösten, som ser behoven många gånger tidigare än det offentliga. I kommissionens slutrapport samt forskning sammanställd av Statens folkhälsoinstitut och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), är det tydligt att kvinnors, mäns, flickors och pojkars nätverk och sociala kapital påverkar deras motivation och möjligheter att få ett arbete. Peter Håkansson disputerade i december 2011 på avhandlingen 2 "Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital" i ämnet ekonomisk historia. Hans forskning är i huvudsak inriktad på ungdomsarbetslöshet och rör sig i gränslandet mellan civilsamhällets och utbildningssektorns betydelse, socialt kapital samt institutionell förändring. Ett av de stora resultaten i hans avhandling fokuserar på beräkningar som avhandlingen presenterar och som visar att sannolikheten att vara arbetslös minskar med upp mot 80 procent om en individ är aktiv i en förening. För ungdomar, flickor och pojkar, är kontakter och nätverk särskilt viktigt eftersom de oftast saknar referenser från tidigare anställningar. Viktiga kontakter kan knytas i föreningslivet. IFAU tydliggör att den förlängda utbildningstiden för dagens unga, flickor och pojkar, tillsammans med svårigheter att komma in på arbetsmarknaden genom tillfälliga arbeten under studietiden leder till att individens sociala kapital inte ökat parallellt med den kunskap som erhålls i utbildningen. I synnerhet drabbar detta unga utan eget kontaktnät och särskilt påverkas de unga negativt som har föräldrar utan eget kontaktnät och föräldrar utan förvärvsarbete. Stadskontoret menar att civilsamhället kan spela en central roll för att öka malmöbornas kontaktytor och sociala kapital. Som kommissionen konstaterar finns det redan idag strukturer som kan ha möjlighet att utvecklas och nyttjas i större utsträckning. Exempelvis sker samverkan i det finansiella samordningsförbundet FINSAM. I samordningsförbundet samarbetar Malmö stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Skåne Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

5 Det bör undersökas om och hur FINSAM kan utvecklas för att samarbetet ska ge maximal effekt för malmöborna. Mot bakgrund av detta är det angeläget att en kartläggning av FINSAM:s utvecklingsmöjligheter lägger grunden för fortsatt utvecklingsarbete på området. Det finns även ett behov av att också utveckla nya modeller för fler aktörer, där även civilsamhället och näringslivet ingår. Syfte 1. I samverkan integrera sysselsättnings- och välfärdsfrågorna för att minska arbetslösheten genom att tydliggöra de strukturer i samhället som kan användas för ändamålet. 2. Stadskontoret skall i samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutrapport. 3. Stadskontoret skall även utreda hur formerna för överenskommelser med andra berörda aktörer kan utvecklas med syfte att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället. Kartläggning av olika överenskommelser i Malmö stad gällande arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättning FINSAM Nationellt Begreppet FINSAM står för finansiell samordning mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, landsting/region och kommun i syfte att återställa eller öka den enskildes funktion och arbetsförmåga infördes en lag om finansiell samordning. En särskild lagstiftning reglerar verksamheten, 3 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet är en juridisk person med egen styrelse och ekonomi. Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet registreras i SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), se susam.se för mer information. 3 Se bilaga 1 5 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

6 Regeringen förväntar sig att FINSAM skall ge effekt på tre plan: För individen För samverkan För samhället De parter som bildat ett finsansiellt samordningsförbund beslutar själva hur samarbetet skall utformas och bedriver samverkan utifrån lokala förutsättningar. 4 Lokalt Samordningsförbundet FINSAM i Malmö startade 2007 och har fyra ägare (medlemmar): Arbetsförmedlingen Malmö, Försäkringskassan Malmö, Malmö stad och Region Skåne. Via förbundet finansieras samverkansinsatser framtagna och genomförda av minst två av medlemmarna. Målgruppen för det gemensamma arbetet inom förbundet är kvinnor och män, i åldern år, bosatta i Malmö med rehabiliteringsbehov som kräver samverkan mellan ingående myndigheter för att kunna uppnå ett för individen och för samhället gott resultat. Samverkande myndigheter behåller sitt ansvar för enskilda malmöbors rehabilitering och annat stöd, i det ingår ett eventuellt beslut om deltagande i FINSAM-insats. Den finansiella samordningen syftar till att den enskilde malmöbon ska uppnå eller förbättra sin förmåga att bli självförsörjande, att stödja samverkan mellan samverkansparterna samt att stödja en för samhället effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet FINSAM i Malmö leds av en styrelse. Arbetet inom förbundet utförs av ett kansli. Insatser med finansiering från FINSAM leds av en insatsägare och insatsspecifika styrgrupper. FINSAM i Malmö har egen 5 förbundsordning. Överenskommelser Malmö stad utöver finansiell samordning Malmö stad har ett flertal överenskommelser med olika myndigheter gällande bland annat arbete och sysselsättning Överenskommelse kring samverkan, etableringsreformen (tidigare LÖK) 6 Mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Malmö stad, Migrationsverket och Region Skåne har en överenskommelse tecknats för att samverka kring nyanländas etablering Se bilaga 2 6 Se bilaga 3 6 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

7 Överenskommelsen är ett strategiskt dokument som skall tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan parterna. Överenskommelsen skall utveckla och bidra till en gemensam behovsbild och gemensam målsättning gällande insatser för att uppnå uppsatta mål. Arbetsförmedlingen är sammankallande och leder arbetet. För att hantera oförutsedda händelser har även arbetsgrupper bildats med deltagare från de olika parterna som kan sammankallas med kort varsel. Strategisk överenskommelse om samverkan mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen Malmö 7 Stadskontoret har i samverkan med Arbetsförmedlingen tagit fram ett ramverk för ingående myndigheters samverkan och ska reglera på vilket sätt specifika överenskommelser inom området hanteras och följs upp. Den konkreta samverkan regleras i specifika överenskommelser/underavtal kopplade till målgrupp, parter och tid. Överenskommelse har träffats mellan Malmö stads fem stadsområdens Individoch familjeomsorg, arbetsmarknads, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens JobbMalmö och Arbetsförmedlingens fem kontor i Malmö. Målet med överenskommelsen är att få ut bästa resultat av kommunala och statliga insatser för att stödja arbetslösa malmöbor till arbete. Genom samverkan och parallella insatser ska tiden i arbetslöshet bli så kort som möjligt. För Malmö stad är det också av största vikt att sänka stadens kostnader för försörjningsstöd. Överenskommelse mellan Försäkringskassan i Malmö och Individ och Familjeomsorg i Malmö 8 Överenskommelse avser ingående parters samverkan kring kund/klientgrupper som har, eller skulle kunna ha, kopplingar till båda myndigheternas ansvarsområden. Strategisk överenskommelse för lokal myndighetssamverkan i Malmö avseende romsk inkludering Malmö stad och Arbetsförmedlingen är nyckelspelare i att stödja personer som står utanför arbetsmarknaden för att de ska kunna komma närmare eller tillbaka till arbetsmarknaden. Utgångspunkter: Det präglas av respekt och samförstånd för den berörda gruppen och för varandra De gemensamma insatserna som utformas ska drivas och följas upp inom respektive organisation för att ge stöd till individen under hela vägen tillbaka till arbetlivet 7 Se bilaga 4 8 Se bilaga 5 9 Se bilaga 6 7 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

8 Parterna åtar sig att ansvara för att tillräckliga resurser avsätts för genomförandet av överenskommelsen Årligen se över och justera överenskommelsen utifrån rådande förutsättningar Kort beskrivning av ett flertal specifika mindre överenskommelser Överenskommelse om platser för arbetsträning inom jobb och utvecklingsgarantin. Överenskommelsen reglerar dels hur samarbetet och anordnaren skall gå till och dels innehållet i den förstärkta arbetsträningen. 10 Överenskommelse om platser för förstärkt arbetsträning inom jobb och utvecklingsgarantin. Överenskommelsen reglerar dels hur samarbetet och anordnaren skall gå till och dels innehållet i den förstärkta arbetsträningen. 11 Överenskommelse om 24 månaders OSA (Offentligt skyddad anställning) 12 Denna överenskommelse reglerar hur samarbetet mellan arbetsförmedlingen och Malmö Stad, JobbMalmö gällande OSA ska gå till. Överenskommelse om UVA, Utvecklingsanställningar i Malmö Stad. 13 Denna överenskommelse reglerar hur samarbetet mellan arbetsförmedlingen och Malmö Stad, JobbMalmö gällande UVA ska gå till. Överenskommelse om områdesanställningar. 14 Revidering Ett del av dessa överenskommelser gällande Malmö stad kommer att på sikt revideras utifrån Stadskontorets omorganisation gällande arbetsmarknadsfrågor. 10 Se bilaga 7 11 Se bilaga 8 12 Se bilaga 9 13 Se bilaga Se bilaga 11 8 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

9 Kartläggning av överenskommelser gällande det civila samhället Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting 15 Huvudmålet med överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen ska tydliggöra de ideella aktörernas roll inom det sociala området och möjliggöra för dessa att konkurrera på likvärdiga villkor med andra aktörer verksamma på området. Överenskommelsen kan ge förutsättningar för att stärka samverkan mellan idéburna organisationer och det offentliga. Denna överenskommelse fokuserar på hälso- och sjukvården och omsorgen. Det skulle kunna vara en överenskommelse som fokuserar på arbete och sysselsättning där en överenskommelse skulle kunna stärka förutsättningarna för samverkan mellan det offentliga ochh idéburna organisationer inom området. Kartläggning av förslag på olika överenskommelser och partnerskap Förslag om samordning nationellt gällande ungdomar SOU 2013:13 I delbetänkandet av Ungdomar som varken arbetar eller studerar, Stockholm 2013, Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun - tas finansiell samordning upp som en samverkansmodell som fungerar. Finansiell samordning och samordningsförbund 16 Genom finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet finns möjligheter till samordnade rehabiliteringsinsatser i syfte att uppnå eller förbättra den enskildes förmåga till förvärvsarbete. 17 Målgruppen för FINSAM-verksamheter avser också ungdomar som av olika anledningar behöver stöd för att komma tillbaka till studier eller förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. 15 Se bilaga SOU 2013:13, s Inspektionen för socialförsäkringen (2011) Stöd för utvärdering av samordningsförbundens insatser, Rapport 2011:14, Stockholm. 9 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

10 Lagen (2003:121) om finansiell samordning infördes med syftet att förbättra samarbetet mellan berörda verksamheter. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av medlen, landsting och kommuner ska bidra med var sin fjärdedel. Avsikten är att göra det möjligt för samverkande myndigheter att identifiera enskilda individers samlade behov av rehabilitering. I maj 2012 var 83 samordningsförbund i drift vilket omfattar 220 av landets 290 kommuner. 18 De insatser som initieras av samordningsförbunden kan i hög grad riktas till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Ungdomar med aktivitetsersättning är en av målgrupperna. Syftet är att tidsbegränsa aktivitetsersättningen, minska beroendet av ekonomiskt bistånd och underlätta självförsörjning. En del projekt inom ramen för FINSAM är direkt riktade till ungdomar som inte gått i gymnasieskolan, som hoppat av sin utbildning i förtid och riskerar att hamna i utanförskap. Dessa insatser syftar till att bryta ungdomars sociala utanförskap och erbjuda verksamheter som leder till fortsatta studier eller arbete. 19 Lokala partnerskap för Malmös framtid 20 Malmö Stad, Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning (övergick till område ) samt Malmö Högskola har tillsammans försökt skapa nya partnerskap. Vad som lyfts fram i informationen om ett framtida partnerskap är fyra nyckelord makt, struktur, engagemang samt lokal demokrati. Aktörer under framtagande av förslag FINSAM Arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Försäkringskassan Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Arbetsförmedlingen MIP/MISO Inbjudna under processen har representanter för Samordningsförbundet FIN- SAM beredningsgrupps olika aktörer varit. Arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen valde att läsa och inkomma med synpunkter. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har lämnat synpunkter vid personligt möte. Region Skåne har valt att inte kommentera. MIP/MISO har liksom Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen inkommit med synpunkter vid personligt möte. 18 Prop. 2012/13:1 Budgetproposition för 2013, Utgiftsområde 14, s T.ex. Finsamprojektet Ungdomskraft på Gotland och Ungdomsteamet i Haninge. 20 Se bilaga Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

11 Stadskontoret Välfärdsavdelningen har en pågående utredning Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet där utredarna har haft ett personligt möte och diskuterat innehåll hos båda utredningar. Samtliga synpunkter från samtliga aktörer har beaktats i utredningen. Samordningförbundet FINSAM i Malmös förbundchef har initialt lämnat över rapporter, hemsidor, bakgrundsmaterial i samband med en initial dialog i utredningens begynnelse. Den 17 oktober 2014 fick Samordningsförbundet FINSAM i Malmös beredningsgrupp en muntlig dragning av utredningen. Den 3 december 2014 skickades en inbjudan att lämna synpunkter gällande utredningen till tre FINSAM förbund i Skåne varav Malmö är en, MIP/MISO, ABF, Malmö Högskola, Arbetsförmedlingen, Stadskontoret i Malmö, Arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Region Skåne samt Försäkringskassan. Synpunkter har inkommit från Samordningsförbundet Trelleborg, FINSAM i Malmö, Försäkringskassan samt Arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Synpunkterna har tagits i beaktande. Resultat Syfte 1 I samverkan integrera sysselsättnings- och välfärdsfrågorna för att minska arbetslösheten genom att tydliggöra de strukturer i samhället som kan användas för ändamålet. Europeiska Socialfonden (Esf) ska bidra till en fungerande arbetsmarknad och en ökad sysselsättning på lång sikt. Det ska bland annat ske genom att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad förstärks och genom utvecklad samverkan mellan olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Europeiska Socialfonden har under åren haft ett tydligt fokus på att projekt finansierade med Esf-medel skall se över och tydliggöra de strukturer som är hindrande. Utfallet av merparten av projekten har dock varit på individnivå dvs resultatbaserat på individ och inte på strukturnivå. Detta tydliggör svårigheterna med att synliggöra strukturerna men också problem med att förändra i de givna strukturerna. Civilsamhället (med civilsamhället menas här en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen prop. 2009/10:55) vill gärna ta en större del av ansvaret gällande sysselsättningsfrågor och välfärdsfrågor än de har möjlighet att göra idag. Stadskontorets uppfattning är att de offentliga aktörerna inte aktivt släpper in civilsamhället i frågorna fullt ut. I dagens Malmö konsulteras gärna civilsamhället men finns oftast inte med i själva beslutsprocessen. I Malmö har en process om en lokal överenskommelse påbörjats 11 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

12 under hösten 2014 efter initiativ från Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) och Malmö idrottsföreningars samorganisation (MISO). Målsättningen är att överenskommelsen ska undertecknas av respektive part i augusti 2015 (STK ). Ett första steg har tagits där MIP och MISO ansökt om och beviljats projektbidrag för lokala och regionala överenskommelser för att fokuserar på hälso- och sjukvård samt omsorg. Något liknande borde möjliggöras inom området arbete och sysselsättning. FINSAM har en operativ finansiell samverkan men ingen tydlig strategisk samverkan som ger förändringar utöver individnivå. FINSAM består av myndigheter som traditionellt ses som bärare av strukturer som förhindrar samverkan oftast då genom olika regelverk som omgärdar myndigheten. Civilsamhället ses oftast som motsatsen. Syfte 2 Stadskontoret, skall i samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutrapport. En särskild lagstiftning reglerar verksamheten, Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Lagen tydliggör att finansiell samordning handlar om rehabiliteringsinsatser och inte allmänna arbetsmarknadspolitiska insatser. Utöver den särskilda lagstiftningen finns även en förbundsordning för samordningsförbundet i Malmö. För att kunna göra förändringar motsvarande kommissionens rekommendationer måste förbundsordningen omarbetas. 4 Förbunders ändamål Förbundets ändamål är att inom Malmö svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Malmö stad och Region Skåne i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samlade resurserna skall användas för att utveckla fördjupad samverkan i riktning mot samordnade bedömningar och insatser. De ska också användas för samordnade förebyggande insatser gentemot riskgrupper. Syftet med den finansiella samordningen är att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga att bli självförsörjande och utföra förvärvsarbete. De ska också användas för samordnade förebyggande insatser gentemot riskgrupper se ovan skulle kunna tolkas som ett preventivt arbete som skulle kunna 12 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

13 utföras i samråd med bla Förvaltningsavdelningen, enhet Trygghet och Säkerhet på stadskontoret. 21 Ändringar i förbundsordning Ändringar i förbundsordning skall fastställas av förbundets medlemmar. FINSAM i Malmö kan i sin styrelse bestämma inriktning och målgrupp på sitt arbetet utifrån ramarna i lagstiftningen. Malmö stad har i ärendet 2013/1000 i kommunstyrelsen definierat vilka målgrupper Malmö stad prioriterar. Då bör Malmö stads representater fördjupa arbetet med den tydligt definierade målgruppen. Syfte 3 Stadskontoret skall även utreda hur formerna för överenskommelser med andra berörda aktörer kan utvecklas med syfte att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället. Att t.ex. arbeta i partnerskap med det civila samhället kan på ett effektivare sätt stödja genomförandet av olika socialpolitiska reformer. I dagsläget har Malmö stad ett flertal samarbetsaktörer som staden skrivit överenskommelser med gällande området arbetsmarknad och sysselsättning. Utöver den finansiella samordningen med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne finns även överenskommelser med Malmö Högskola samt med migrationsverket. Resultatet av föregångarna till de nya överenskommelserna har aldrig riktigt belyst. Detta innebär att trots att resultaten av överenskommelserna inte utvärderats så skriver Malmö stad nya överenskommelser som då skall skapa en bättre samverkan än tidigare. Överenskommelsen kring samverkan gällande etableringsreformen är väldigt tydlig gällande vem som ansvarar och vilken roll de olika myndigheterna har och vad som skall göras inom ramen för överenskommelsen. Även den nya överenskommelsen mellan individ och familjeomsorgen och Försäkringskassan i Malmö förtydligar vad som skall göras inom ramen för överenskommelsen. Dock är då inte den nya överenskommelsen mellan Malmö Stad ( Individ o familjeomsorg, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen) och Arbetsförmedlingen lika tydlig. Tydligheten kommer troligtvis, förhoppningsvis i samband med lokala samverkansformer som skall utarbetas i de fem stadsområdena. För att åstadkomma en positiv utveckling påtalas i ett flertal studier att det krävs en samverkan mellan flera olika aktörer i samhället, och då inte enbart mellan myndigheter. Ett sådant samarbete behövs mellan kommun och staten, men även mellan den privata sektorn och det civila samhället. Det förhållningssättet skulle troligen bli mer lönsamt i ett längre perspektiv Carlsson, A. (2000), Att sitta under den sociala makten. FoU-Södertörn. 13 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

14 Konkret kan det handla om att tillsammans med civilsamhället se över regler och riktlinjer för föreningsstöd, utveckla vägar som underlättar för föreningar att komma i kontakt med kommunala representanter samt utvecklande av forum för kontinuerlig dialog. Ett första steg är att utveckla samarbetet för att starta en dialog mellan företrädare för kommunen och civilsamhället. I en överenskommelse mellan de statliga och kommunala myndigheterna skulle även civilsamhället kunna vara en part. Dialogen med civilsamhället bör vidareutvecklas från att vara konsultativ som i nuläget till att ge civilsamhället möjlighet att vara en samverkanspartner med tydligt inflytande. Diskussion och slutsats FINSAM Sedan Malmö Stad bildade tillsammans med Region Skåne, försäkringskassan och arbetsförmedlingen det finansiella samordningsförbund, FINSAM, den 1 april 2007 har det funnits möjligheter för det offentliga att söka medel för olika rehabiliteringsinsatser genom FINSAM. Samtliga fyra samverkanspartners har i den egna organisationen medel för att driva stora projekt och då tillsammans med t.ex. civilsamhället utan att använda den finansiella samordningen. För att få större utdelning av insatta medel i FINSAM kan FINSAM i Malmö söka medel genom Europeiska Socialfonden för att genomföra satsningar med syfte att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället. Utvecklingen av FINSAM är styrt av de olika lagarna och förordningarna, framförallt nationellt. Men en genomgång av de projekt, aktiviteter som FINSAM finansierar inom de olika förbunden i Sverige (idag finns 83 samordningsförbund där 225 av landets 290 kommuner ingår (dec 2013) 22 visar att en stor del av FINSAMförbunden går utanför ramarna och gör egna tolkningar av FINSAMförordningen. 23 FINSAM projektet ungdomskraft på Gotland. Ungdomskraft är ett Finsam-projekt som riktar sig till ungdomar (16-20 år) som inte går i gymnasieskolan, som hoppat av sin utbildning i förtid och riskerar att hamna i utanförskap. 24 FINSAM MittSkåne har ett projekt som kallas Insats Oden. Målgruppen är ungdomar som befinner sig utanför arbete eller studier. Syftet med denna insats i sin helhet är att finna nya vägar att nå ungdomarna genom uppsökande verksamhet och att med starkt jobbfokus förankra dem på arbetsmarknaden. Att hitta rätt åtgärder åt rätt ungdom som ska sättas in så snart som möjligt då varje dag utan erbjudande om stöd är en dag för mycket i en ung människas liv. Teamet ska ta fram arbetsätt och modeller som kan fasas in i den ordinarie verksamheten Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

15 Dessa två är endast exempel på en bred fauna av projekt riktade mot ett av våra stora utmaningar i Europa dvs den höga ungdomsarbetslösheten och de stora avhoppen i skolan. Kommunikation/marknadsföring om vem som kan söka, hur man kan söka, för vad man kan söka medel, bör få en spridning hos de olika aktörerna inom FINSAM som möjliggör att samverkan utvidgas och att den finansiella samordningen kan utökas utifrån efterfrågan och utmaningar. Det är viktigt att man på lokal FINSAM-nivå ges möjligheter att pröva olika organisatoriska former och nya kombinationer av insatser. En snabb genomgång av olika finsamprojekt nationellt tydliggör den möjliga bredden att verka inom FINSAM med dagens lagstiftning. 25 FINSAM bör även förhålla sig till på vilket sätt de olika initiativen skiljer sig från det man kan göra i ordinarie strukturer. Vad är det som skiljer sig från samverkan utanför FINSAMs organisation. Samverkan är inte alltid lösningen. Den sektorsövergripande samverkan ses ofta som något positivt. FINSAM bör ibland fråga sig varför är just samverkan ett sätt att lösa ett specifikt problem. Kan det göras på annat sätt. När samverkan är en del på vägen till lösning bör en analys göras om vilka aktörer inom FINSAM som skall samverka och då framförallt vilka kompetenser som bör involveras. Vad är det som skiljer FINSAM och dess arbete jämfört med det som sker i samverkan mellan FINSAM aktörerna utanför FINSAM samverkan. Många är de projekt, insatser, aktiviteter som finansieras och genomförs mellan kommunala, regionala och statliga myndigheter. En snabb genomlysning av FINSAMs insatser gör gällande att det skett väldigt mycket metodutveckling under åren inom ramen för FINSAM. Troligtvis har dessa metoder haft en påverkan på de befintliga strukturerna trots att det inte tydliggjors i de olika utvärderings/uppföljningsrapporterna. Rapporterna talar om olika hinder, strukturella hinder som FINSAM kan och bör hantera utifrån sin unika samverkansmöjlighet. Projekt är alltid vanskliga när det kommer till implementering, viktigt är att använda ordinarie personal när något görs utöver ordinarie verksamhet vilket underlättar en eventuell permanentning. Civilsamhället Överenskommelser med civilsamhället finns redan i dag i samband med att Malmö stad tillsammans med civilsamhället arbetar ihop i olika projekt initierat oftast av civilsamhället. Region Skåne skrev redan 2010 en Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och den idéburna sektorn i Skåne, 26 då inte med fokus på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och sysselsättning men, Malmö stad skulle kunna göra en liknande överens Se bilaga Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

16 kommelse med civilsamhället som fokuserar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och sysselsättning. Malmö stad ser över överenskommelser med civilsamhället för att kunna göra avsiktsförklaringar på sikt i likhet med det som Region Skåne gör med Idéburet Offentligt Partnerskap. Malmö stad ser över sina överenskommelser inom en bred sektor och inte explicit arbetsmarknadspolitiska åtgärder och sysselsättning när det gäller civilsamhället. Komplexa problem kräver oftast medverkan från ett flertal aktörer. Civilsamhället spelar ofta en drivande roll i dessa sammanhang. MIP, Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation anser att en föreningsbyrå som skötts av civilsamhället eller Malmö stad skulle kunna vara behjälplig med myndighetskontakterna och då framförallt när det gäller ungdomsorganisationerna och deras kontakt med Malmö Stad. Näringslivet Viktiga samarbetsaktörer, framförallt med syfte att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället är näringslivet. Samtliga fyra partners inom FINSAM har olika arenor och olika ingångar där de samarbetar med näringslivet i kommunen och regionen. FINSAM skulle kunna i egenskap av samordningsförbund söka ett samarbete med näringslivet genom att finnas med i olika nätverk och knyta kontakter med målsättningen att få näringslivets synpunkter och åsikter gällande olika aktiviteter och metoder inom FINSAM samarbetet. Slutsats Utredningen ger en bild av ett flertal av de överenskommelser som Malmö stad har med olika berörda aktörer inom området arbete och sysselsättning. En gemensam målbild är ett viktigt element i de olika överenskommelserna. Förankring av de olika överenskommelserna måste prioriteras. Är inte samtliga mellanchefer införstådda med samt står bakom överenskommelsen så är risken stor att en överenskommelse blir en pappersprodukt och inte ett aktivt dokument. Ett aktivt dokument bör förtydliga vem som gör vad, övergripande men även på en något mer detaljerad nivå. Utredningen konstaterar att det finns utrymme för FINSAM i Malmö att arbeta med ett bredare uppdrag men behöver för att få uppdragen kommunicera ut inom de samverkande myndigheterna möjligheten att finansiera olika projekt, aktiviteter med FINSAM-medel. I samband med utlysningar från Europeiska Socialfonden bör FINSAM söka medel som då möjliggör fler och kanske större projekt. Styrelsen inom FINSAM Malmö bör fundera mer på hur FINSAMs arbete kan utvecklas på strukturnivå. Projekten som genomförts under FINSAM lyfter olika strukturella frågor som ses som hinder i genomförandet. Dessa hinder kan synliggöras och hanteras inom FINSAM för att på sikt kanske förändras även i de ordinarie strukturerna. Den gemensamma målbilden i styrelsen är en viktig startpunkt. I dagsläget finansierar FINSAM olika aktiviteter som bedrivs i projektform där styrelsen bör arbeta på en långsiktig implementering, permanentning av projekten in i 16 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

17 ordinarie strukturerna. Direktiven till FINSAM från styrelsen bör vara tydlig när det gäller mål, framtid, förändring och implementering. Den strategiska gruppen inom FINSAM har en ambition att peka ut utvecklingsområden. Ett av områdena skulle kunna vara ett närmande till civilsamhället. Nya initiativ kommer ofta från olika idéburna organisationer. Gällande samverkan med civilsamhället så finns inom Malmö stad ett pågående uppdrag där överenskommelser kommer att förtydliga och permanenta samverkan till gagn både för stad och för aktör. Ett annat område som FINSAM skulle kunna arbeta mer aktivt med är närmandet till näringslivet. Förslag till åtgärder Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen beslutar att Malmö stad inom ramen för FINSAM ska - verka för att fokus läggs på insatser som gäller beslutade definierade målgrupper gällande stadens arbetsmarknadsinsatser, - - verka för att FINSAM söker tillgängliga medel ifrån Europeiska Socialfonden - arbeta för att involvera civilsamhället och näringslivet i FINSAMS olika forum, samt - påverka FINSAM att arbeta mer mot strukturförändrande insatser. - verka för att de metoder som arbetas fram inom FINSAM och som per definition gett förväntade effekter, implementeras i ordinarie verksamhet Dessutom bör stadskontoret ges i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar göra en närmare genomgång av aktuella överenskommelser inom Malmö stad med aktörer inom FINSAM som kompletterar överenskommelsen med FINSAM. Utöver detta föreslås att stadskontoret ges i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningarinom ramen för arbetet för en socialt hållbar utveckling försöka finna möjligheter till överenskommelser inom området arbetsmarknad och sysselsättning med det civila samhället. 17 Stadskontoret Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.