TJÄNSTESKRIVELSE. Fördelning av föreningsbidrag 2018

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:200 Fördelning av föreningsbidrag 2018 Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg fördelar 2018 års bidrag till föreningar som bedriver socialt arbete, med totalt kronor till BRIS region Väst, Brottsofferjouren i Kungsbacka, Kamratföreningen Länken och Kvinnojouren i Kungsbacka. Sammanfattning Nämnden för Individ & Familjeomsorg har enligt beslut i kommunfullmäktige 1999, att fördela bidrag till föreningar som bedriver socialt arbete. Verksamheter som kan komma i fråga för bidrag ska vara ett komplement till den verksamhet som nämnden ansvarar för. Bidraget är i första hand ett verksamhetsstöd. Syftet med bidraget är att inspirera till förnyelse och utveckling samt utveckla samarbetsformer mellan offentliga och frivilliga insatser. Samverkan och nätverksarbete uppmuntras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Inkomna ansökningshandlingar Beslutet skickas till Ekonom Samtliga föreningar som ansökt om bidrag Individ & Familjeomsorg Elisabet Blom elisabet.blom@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beskrivning av ärendet Sex föreningar har ansökt om föreningsbidrag för Av dessa sex föreningar sökte fem stycken bidrag för 2017, som också beviljades. I nedanstående sammanställning finns namn på de sökande föreningarna, sökt belopp och förslag till belopp att bevilja för Som jämförelse redovisas också beviljat bidrag för 2017 för de föreningar som då fick bidrag. Sökande förening Bankgiro/postgiro Beviljat bidrag 2017 Sökt bidrag 2018 Förslag bidrag 2018 Bris region väst BG kr kr kr Föräldraföreningen PG kr kr 0 kr mot narkotika Brottsofferjouren BG kr kr kr Kungsbacka Anhörigföreningen för PG kr kr 0 kr närstående till alkoholoch drogberoende Kamratföreningen BG kr kr kr Länken Kvinnojouren Sökte ej kr kr Summa: kr kr Föreningar som beviljas bidrag ska vara ett komplement till det arbetet som förvaltningen bedriver samt ha lokal anknytning och vända sig till invånare i Kungsbacka kommun. BRIS är en rikstäckande organisation som inte har sitt säte i Kungsbacka men som kommunens barn och ungdomar kan vända sig till vid behov av stöd, varför förvaltningen föreslår ett mindre bidrag till dem. Föräldraföreningen mot narkotika och Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende är båda Göteborgsbaserade föreningar men då det tidigare har saknats uppbyggda strukturer för detta arbete i Kungsbacka har dessa föreningar beviljats bidrag föregående år. Nu finns en fungerande och tillgänglig organisation i Kungsbacka för denna målgrupp varför förvaltningens förslag är att inte bevilja bidrag till dessa föreningar. Brottsofferjouren Kungsbacka föreslås att beviljas samma belopp som förra året då verksamhetsberättelsen visar att ärendemängden avtar och det saknas beskrivning till vad ökningen av bidraget ska användas till. Kungsbacka kvinnojour är en relativt nystartad förening som har stort behov av bidrag för att etablera och förankra sin verksamhet. Verksamheten är ett tydligt komplement till Individ & Familjeomsorgs uppdrag och fokus ligger på att skapa samverkan mellan kvinnojouren, socialtjänsten, skola, polis etc för att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn. Förvaltningen föreslår att bevilja del av ansökt bidrag.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Eva Apelvi Förvaltningschef Elisabet Blom Utvecklingsledare

4 a ~~ tl!-t~j~!~~~~3/~o~n<l~ ~titv)~1i1rtjc~l Individ ~ Familjeomsorg ~ `~~ t ~ '~ ~~ ~_~j l ~,' ~ ~ `~ i ~ `~ I{ungsbacka kommun Nämnden för Individ &Familjeomsorg Dnr..._ Kungsbacka Ansökan om bidrag till Bris region Väst 2018 Målet för Bris verl~samhet är att stärka barns och ungas rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor. Byis sluzll särskilt bistå barn och unga i utsatta situationer samt upprätta möjligheter för barn och unga att föra en dialog med vuxna. Tack till Kungsbacka kommun för beviljat bidrag 2017 med kr. Bris har en unik position jämfört med andra organisationer genom vår närhet till barns och ungas berättelser. Vi har en hög kompetens kring barnrätt och stöd till barn och unga vilket är en av förklaringarna till Bris starka varumärke. Kännedomen är hög, över 90 procent av alla i åldrarna år känner till Bris. Bris har också en unik historia som en etablerad organisation som för många "alltid har funnits för barn och unga". Den digitala utvecklingen går fort. Idag har 96 procent av alla 16-åringar tillgång till det mobila nätet. För bara fem år sedan var motsvarande siffra mindre än 10 procent. De flesta barn och unga som tar kontakt med oss gör det idag online, nästan samtliga från en mobil plattform. Barn och unga i hela landet når Bris stödverksamhet och nätet känner inga kommungränser. Både nationellt och internationellt är Bris i framkant vad det gäller digitalt stöd. Bris stödverksamhet bemannas idag av anställda kuratorer. Det allra vanligaste samtalsämnet är psykisk ohälsa. Alla barn och unga i Sverige erbjuds kvalificerat och utökat stöd. Förutom de kurativa samtalen tar även kuratorerna uppdrag av barn som kan gälla att företräda barnet i kontakter med myndigheter eller upprätta anmälan. Bris erbjuder även gruppstöd. Vår långa erfarenhet av kontakter med barn och unga har resulterat i en hög kompetens bland annat i fråga om att bedöma vilka insatser som behövs för att försvara barns och ungas rättigheter. Bris är på så sätt ett viktigt komplement till den offentliga sektorn. Under hösten 2016 startade Bris en ny verksamhet -Bris nätverk. Det är en del av vårt utåtriktade arbete och är uppbyggt utifrån Bris fem regioner. Alla som brinner för barnrätt ges genom Bris nätverk möjlighet att möta likasinnade, skapa dialog och samverkan mellan professionella från olika delar av samhället; den ideella, privata eller offentliga sektorn. Syftet är att stärka barnets rättigheter genom bland annat en mobilisering av lokalsamhället. Bris- Barnens rätt i samhället S Hamngatan 25 (41114 GÖTEBORG Tel: ~ Org.nr: PG: (BG:

5 Bris unika ställning som barnrättsorganisation grundar sig på kombinationen av direktkontakt med barn, ett stort kunnande om barns livsvillkor och en skarp analys av barnrätt och barns faktiska situation i samhället. Bris är ett skyddsnät för barn i utsatta situationer eftersom alla barn hör av sig anonymt och kostnadsfritt till oss. Det finns många barn som berättat hur deras kontakt med Bris blev vändningen under en svår period. Genom att bidra ekonomiskt visar ni ert engagemang för barnrättsfrågor och för Bris verksamhet så att vi även fortsättningsvis kan stötta alla barn som kontaktar oss. Vi ansöker härmed kr från Kungsbacka kommun för Med vänlig hälsning Anneli Grip Regionombud Bris Väst anneli.grip@bris.se ', Bris grundades 1971 och är en politiskt och Om Bris rellglöst obunden barnrättsorganisatlon. Vår verksamhet kretsar kring stöd och hjälp till utsatta barn och unga. Alla under 18 kan anonymt höra av sig till Bris varje dag, året runt, genom att mejla, chatta, ringa eller chatta med Grisbot. ' Varje år har Bris stödjande kontakter med barn. 4 av 10 samtal till Bris handlar om psykisk ohälsa. Bris erbjuder ett indirekt stöd till barn genom Bris vuxentelefon i om barn. Bris jobbar för att förbättra barns och ungas villkor och rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Med utgångspunkt från barnens berättelser driver vi opinionsarbete för att uppmärksamma barnrättsfrågor. Bris är en (nsamlingsorgan(sation och vår möjlighet att hjälpa barn och unga står i direkt relation till det ekonomiska stöd vi får. Bris är en medlemsorganisation med drygt 4800 medlemmar över hela landet. Bris förbundskansli ligger i Stockholm. Bris har fem regioner, Nord, Väst, Syd, Mitt och Öst. Därifrån drivs arbetet med Brfs nätverk, medlemmar, volontärer och kontakterna med landets kommuner. I Bris- Barnens rätt i samhället S Hamngatan 25 ~ GÖTEBORG Tel: ~ Org.nr: PG: ~ BG:

6 ~' % ~~ ~ ~ r ;'~`i 3 ~. ~ ÅRSBERÄTTELSE 2016.~ ~',~~,~, ~.. ~.,, ` -,~,s~ ~~, ~ -~. ~ ~.t 1. ~ - ~ ~~~~~~~ ~arnkonv en- ~` tinnen blir lag~ EN SEGER FÖR VARJE BARNS RÄT.~ ~ ~ ~ ~~ ~ ~ ~ ~ : ~ ~ ~ j~ ~ ~ ~ ~. ~~-s ~.,' ~. ~ ~i.,, ~... t,,~z,.f ~~r : ~' ' ~ ~.,~ -. 'som r':~ ~.f' ~~. ~' y w },~~,:~,l ~~ ~; i ~"~ ~ + ~ M. ~.~ t - i.~~ r ;x ~.y :j ~ f i.. r. ~.,' MÖTESPLATSEN FÖR BARNETS RÄTT!.~ i sar~mans ~~-: o. arne s ~.. :~.. ~+ { 1~ ~.. /~ ~ å ~I r: ~ ~ ~ ~~ ~ ~ ~..,_,. ~ ~ t _ ; ~' f. -~

7 Alla vi som brinner för att förändra vet att vi kan åstadkomma en del var och en, men vi vet också, att om vi verkligen vill åstadkomma samhällsförändring, måste vi förena våra krafter. Magnus Jägerskog, generalsekreterare UlfSpendrup,förbundsordförande

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll _ ;.,~ ~~ i..... _ s[ ~.,. a Flerårsöversikt ÅkSK~DUVISNINU Säkrare samhälle för barn VERKSAMHETSBERÄTTELSE ~~~~~~~ 1 ~ ~~~ ~~T ~ ~~ 1 1 ' ~ /11 1~ ~\ ~.~ Brisbot VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 Så arbetar Bris Tre metoder för att stärka barnets rättigheter 4 Säkrare samhälle för barn Därför ska barnkonventionen bli lag 5 Stöd på flera sätt Bris olika stöderbjudanden b Brisbot Nytt digitalt stöd till barn och unga 7 Stödhelger efter suicid Bris stöttar drabbade Familjer 9 Samtalen till Bris Så många sökte stöd Många svåra berättelser Intervju med kurator Stina Michelson 13 Året som gick Nedslag från Barns inflytande Bris röda tråd 17 Insamlingsåret 2016 Insatser från företag och givare 19 Våld mot barn, en internationell fråga Bris arbete i CHI 20 Bris nätverk Mötesplatsen för barnets rätt 21 Regionerna mobiliserar samhället Bris på plats i landet 22 Medlemmarna Den ideella kraften i Bris 3 Förvaltningsberättelse Inklusive flerårsöversikt 13 Revisionsberättelse Sammanfattning av revisorernas granskning EFFEKTRAPPORT 3 Vad vill Bris uppnå? Vår vision 4 Bris långsiktiga plan Så vill vi nå våra mål 5 Gör Bris någon skillnad? Detta har vi åstadkommit så här långt 7 Avslutning Har barnets rättigheter stärkts? 8 Bris och Agenda 2030 Bris årsberättelse 2016

9 FÖRORD._ i sammans... or arne s ra i e er 11 nder 45 år har Bris stått upp för barnets rättigheter genom att stödja barn, påverka samhället och mobilisera olika aktörer för barnets rätt. Alla vi som brinner för att förändra vet att vi kan åstadkomma en del var och en, men vi vet också att om vi verkligen vill åstadkommasamhällsförändring, måste vi förena våra krafter. 2U l6 har varit ett år som präglats av denna insikt. Det har varit ett år av möten, samtal och lärdomar. Det gör oss starka tör att möta framtiden tillsammans. Under 2016 ökade barnens samtal till Bris för andra året i rad. Be(~ovet av stöd är stort ocl~ Bris tyller en central funktion i samhället såsom Sveriges enskilt största Första linje. År 2016 handlade fyra av tio av Bris kurativa samtal med barn om psykisk ohälsa och i åldersgruppen år handlade så många som hälften av samtalen om det. Att psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige är utbredd och har ökat märks inte bara i samtalen till Bris, forskningsrapporter visar samma sak. Att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan är ett av Bris mest prioriterade uppdrag under kommande år. Bris behövs mer än någonsin. Det märks inte bara genom att samtalen ökar utan även i hur barnets rättigheter under det gångna året har utmanats. Sådant som kan tyckas självklart, som att barn som flytt till Sverige har rätt till familjeåtertörening, valde riksdagen att stoppa. Det är viktigt att inte göra skillnad pä barn och vi kommer aldrig att vila från den fundamentala rättigheten om alla hams lika värde. Bris ärsberättelse 2016

10 FÖRORD I september 2016 lanserades en ny verk- ~ ~ Sverige var ett av världens länder som i september 2015, p$ ett samhet inom Bris, "Bris nätverk mötes- ~ toppmöte i FN, skrev under överenskommelsen "Förändra vår platsen för barnets rättigheter'. Nätverket ~ Vi står nu redo ~ värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling". Agendan innehåller riktar sig till personer som arbetar med inför ett nytt år där en handlingsplan med t 7 mål och 169 delmål som ska leda eller för barn. På dryga tre månader hade ~ vårt arbete för att ~ världen mot en hållbar framtid. Agendans mål är universella nätverket samlat in mer än 1000 medlem- ~ varje barn ska få : och gäller alla länder, även Sverige. mar. Där finns personer som arbetar inom ' sina rättigheter tillsocialtjänsten, skolan, polisen och inom :Bris bidrar p$ olika sätt till måluppfyllelsen av Agenda 2030, Bodosedda, oavsett var barnet befinner olika ideella föreningar. Det sotn förenar är ~ ~ både i Sverige och globalt genom vårt medlemskap i den sig, känns viktigare en övertygelse om att vi måste samverka än någonsin. ~ ~ntemationella paraplyorganisationen Child Helpline Intemaför att åstadkomma förändring. i tioval (CHI). Vårt arbete med att bryta trenden med deg ökande Under 2016 ökade Bris synlighet i det ; psykiska ohälsan hos barn och unga, att stödja barn som flytt offentliga markant. Det handlar såväl om : och att arbeta för alla barns rätt att slippa våld, innebär att vi i tidningsartiklar och andra medieinslag första hand fokuserar på tre mål i Agenda 2030: Mål 3 om att som debattartiklar och runt förhandlings- ~ ~ säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i borden. Att stå upp för barnets rättigheter : alla åldrar, mål S om Jämställdhet och må1 16 om Fredliga och för att åstadkomma förändring var avled- ~ : inkluderande samhällen. Förra året tog medlemmarna i CHI vingen till att Bris startade för 45 år sedan. ~ ~ emot 20 miljoner samtal från barn och unga och många arbetar Det ska vi fortsätta att göra. Det gör precis som vi med opinionsbildning och påverkansarbete för att Sverige till en bätn e plats för alla. Det är : skapa långsiktig och hållbar förändring för barn. också glädjande att se att vi under 2016, I november höll CHI sitt världsmöte och då adresserades efter ett par år av minskande medlems- : särskilt delmål 16.2 i Agenda Medlemsorganisationerna antal, lyckades bryta trenden och antalet : antog en deklaration, Bangkok-deklarationen, med en uppmamedlemmar ökade med 11 procent. Du ~ ving till världssamfundet att säkerställa att varje bana får sin solv delar vår vision rar gärna bidra till rättighet att leva ett liv titt från våld tillgodosedd. Vi står nu att vi blir ännu fler. : redo inför ett nytt år där vårt arbete för att varje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda, oavsett var barnet befinner sig, känns Bris ekonomi är stabil och trots att orga- : viktigare än någonsin. visollonen under 2016 fick ett minskat auslag från en av de absolut största bidragsgivarna så genererade året ett överskott som kau nyttjas i framtida verksamhet. Samtidigt ser vi tydligt hur bidrag från allmänheten och andra bidragsgivare ökar ~ ~ ~~ och kommer kunna täcka andra minskade ~` _ ~~~ LG ~~~ bidrag. Bris har alltid levt med knappa resurser i relation till behovet. Tack vare förmågan att parera vid snabba föränd- uir spendrup Magnus Jägerskog ringar har ekonomin f ingerat väl. Förbundsordförande, Bris Generalsekreterare, Bris Bris årsberättelse 2016

11 1 Bris årsberättelse 2016

12 Verksam hetsberättelse Bris vision är ett samhälle där barnets rättigheter respekteras i samhällets alla delar och där varje barn känner till sina rättigheter. För att uppnå detta arbetar organisationen utifrån tre delar: stödja, mobilisera och påverka. nger omnämndes Bris i media 2016 Bris årsberättelse

13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE T 1' 1' T T.~ T o a ar e ar ris Målet för Bris är att stärka barnets rättigheter. Grunden för all verksamhet är FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Genom Bris dagliga samtal med barn har organisationen stor kunskap om hur barns rättigheter kränks i Sverige. Bris arbete utgår från tre delar: stödja, mobilisera och påverka. Bris erbjuder stöd till alla barn under 18år utifrån barnets behov, direktivår stödverksamhet och i våra stödgrupper, men också indirekt genom vår wxentelefon där vuxna får stöd och svar på frägor om barn. Bris mobiliserar samhället för barnets rättigheter, alltifrån medlemmar till kommuner, organisationer och andra samhällsaktörer. Under 2016 startade Bris nätverk en mötesplats för barnets rättigheter som ska möjliggöra möten, dialog och samverkan mellan professionella från olika delar av samhället. ~~ : Bris påverkar samhället Bris verksamhet handlar också om att påverka olika aktörer, Bris verksamhet ~ bland annat genom att göra barns röster hörda och på det sättet finansieras via : bidra till att stärka barnets rättigheter. Bris bedriver ett strateinsamlingfrån giskt opinions- och påverkansarbete med fokus på beslutsfattare privatpersoner ~ och myndigheter, och azbetar också för att nå ut till allmänheten och Företagsspons- i syfte att hela samhället ska ha bättre kunskap om barnets ring, stöd från ; rättigheter och kunna bidra till att de bättre tillgodoses. Bris kommuner och deltar i referensgrupper och politikermöten, skriver remisser olika stiftelser och och bidrar med expertis. medlemsavgifter. Bris verksamhet finansieras via insamling från privatpersoner och Y`öretagssponsring, stöd från kommuner och olika stiftelser och medlemsavgifter. Vår möjlighet att stötta barn och att arbeta för att stärka barnets rättigheter står i direkt relation till våra insamlade medel och varje krona gör skillnad i verksamheter. Att bedriva ett aktivt insamlingsarbete är därför ocksä en central del av Bris verksamhet. 3 Bris årsberättelse 2016

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ' ~~ ~ / ~~~A~ ~ 1~ ~ /~ \ ~~ Säkrare samhälle för barn när barnkonventionen blir lag ~~~ Underår 2016 kom det efterlängtade förslaget om hur barnkonventionen skulle kunna bli lag i Sverige. En statlig utredning hade under tre års tid uppdraget att studera saken närmare och komma med konkreta förslag på hur barnkonventionen skulle kunna bli en egen lag, samt hur den skulle påverka andra lagar. Barnrättighetsutredningen arbetade på uppdrag av regeringens barnminister Åsa Regngir (S). VAD TYCKER BRIS OM FÖRSLAGET ATT GÖRA BARNKONVENTIONEN TILL LAG? Bris tycker att förslaget om att göra barnkonventionen till lag år mycket positivt. En rad praktiska utmaningar kommer uppstå, men vi år övertygade om att dessa utmaningar är hanterbara. Norge som gjorde barnkonventionen till lag redan år 2003 är ett gott exempel. Barnkonventionen innehåller alla rättigheter som varje barn har. Alla barn år olika och har olika liv, men varje barn har exakt samma mänskliga råttigheter. Barn har till exempel samma rått till sådant som att få gå i skolan, få såga vad en tycker och få vård och stöd. Samma rätt Barn har också samma rått att slippa vissa saker. TiII exempel att arbeta, vara på skadliga platser eller att bo tillsammans med vuxna som skadar barnet. Adla månpiskor som inte ännu fyllt 18 år räknas som barn enligt barnkonventionen. Efter att utredningens förslag överlämnats till ministern fick Bris tillsammans med övriga civilsamhället samt en rad myndigheter och kommuner, skriva remissvar. Långt över hundra remisser inkom och majoriteten var positiva till lagförslaget. Men vissa juridiska instanser, såsom Justitieombudsmannen och Kammarsätten i Stockholm var kritiska. De grundade sitt ställningstagande främst på svårigheter med att genomföra barnkonventionen ipraktiken. Ett historiskt förslag Barnkonventionen har gällt i Sverige sedan år 1990 men det är först nu soin det föreslås att dess juridiska ställning ska stärkas genom att göra den till eo konkret och direkt användbar lag. Förslaget vittnar om den höga ambition som finns i Sverige när det gäller barnets rättigheter. Samtidigt visar Bris kontakter med bam att Sverige i verkligheten inte alltid lyckas tillgodogöra varje barn dess allra mest grundläggande mänskliga rättigheter, såsom till exempel rätten att känna sig trygg. På Bris har vi varje dag kontakt med barn som på olika sätt har problem kopplat till rättigueter. Till exempel att vuxna inte lyssnar på barnet när de tar beslut om var hen ska bo. Att barnet inte iar tycka, tänka eller tro på vad barnet vill. Att barnet blir slaget eller mår dåligt och inte får rätt hjälp. Det är dessa berättelser som gör att Biis tycker att barnkonventionen måste bli lag så fort som möjligt. Med barnkoirveutionen som lag skulle Sverige bli ett säkrare land att vara barn i. Bris har bedrivit aktiv politisk påverkan för att is barnkonventionen att bli lag under många års tid. Under år 2017 förväntas riksdagen rösta igenom lagförslaget och den nya lagen tros träda i kraft Dagen då nya barnkonventionslagen är på plats blir en seger För alla harps rätt_ Bris årsberättelse

15 VERKSAMHE7S6ERÄ7TELSE ris ~ er ~ u ers o o.. a era sa På publiceras tips och råd kring olika ämnen. Här kan följarna is snabb information om stödverksamheten och lära känna kuratorerna lite bättre. Stödjande samtal Genom Bris 116 l l l,bris-mejlen och Bris-chatten kan barn och unga upp till 18år tryggt, anonymt och gratis is stöd från Bris. I stödverksamheten arbetar kuratorer med lång erfarenhet av kontakter med barn och unga. Samtalet sker på barnets villkor och kuratorns uppgift är att ge känslomässigt och praktiskt stöd samt informera om barnets rättigheter och om samhällets stödinstanser. Stödverksamheten har öppet alla dagar på året. Stödjande insatser Ibland behövs stöd från en annan aktör än Bris för att barnet ska fla sitt hjälpbehov tillgodosett. I Bris stöderbjudande ingår därför att på uppdrag av barnet eller efter en professionell bedömning av kuratorerna, erbjuda barnet konkret hjälp till en fungerande kontakt med samhällets övriga stödinstanser. Kuratorerna hjälper barnet vidare, till exempel genom att upprätta anmälningar till socialtjänst eller förehäda barnet i kontakt med olika myndigheter. Digitalt stöd I Bris forum på bris.se kan barn och unga prata med varandra om allt från vardagliga tankar till svårare problem, anonymt och säkert. Forumet modereras av Bris kuratorer och samtliga inlägg granskas före publicering. På bris.se finns information om ämnen som är vanligt förekommande hos Bris. År 2016 lanserades Brisbot, en automatisk chattbot där barn kan ställa frågor utifrån förvalda alternativ och få svar som är skrivna av Bris kuratorer. Tjänsten är ett komplement till Bris kuratorer och en möjlighet att "prova på" Bris stödverksamhet utan att behöva vänta. Brisbot finns i appanna Kik och Facebook Messenger. r~j Bris erbjuder i samarbete med STAD gruppstöd via nätet. Detta gruppstöd är en kurs på nätet där barn kan chatta med andra som har liknande upplevelser. Gruppstöd Bris arrangerar regelbundet stödhelger tör familjer där en förälder begått själymord och för familjehemsplacerade barn. På träffarna får barnet träffa andra i samma situation, kunskap om sina rättigheter och stöd i att hantera sin situation. Målet är både att stötta barnet här och nu och att förebygga psykisk ohälsa på längre sikt. I samarbete med STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) erbjuder Bris gruppstöd via nätet, Grubbe(, för barn som har en förälder som dricker för mycket eller som mår psykiskt dåligt. Detta gruppstöd är en kurs på nätet där bam kan chatta med andra som har liknande upplevelser. Syftet med Grabbel är att barnet ska is infonnatio~ och tips som kan göra vardagen lite euklaz-e. Ett annat syfte med Grubbel är att deltagarna ska is träffa andra online med liknande erfarenheter. Stöd för vuxna om barn i Bris vuxentelefon om barn tar Bris emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring frågor och oto som rör barn och unga upp till 18åc Syftet är att vtixna ska få stöd, vägledning och information om hur de kan bidra till att förändra ett barns situation till det bättre. I samtalet finns ett tydligt fokus på barnets perspektiv och rättigheter. Samtalet kostar som ett vanligt telefonsamtal och man kan vara anonym om man vill. Utöver stödtelefonen erbjuder Bris yttid via bris.se där vuxna hittar information om en mängd olika ämnen som rör barn och unga. Islutet av året tilldelades Bris medel för att utveckla u gruppstödet. Projektet "Tillsammans för barn som Flytt" finansieras med medel från Familjen Erling-Perssons Stiftelse och kommer erbjuda ett professionelltachlångsiktigtstödtill ensamkommande barn i tio kommuner i landet. 5 Bris årsberättelse 2016

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Före jul gavvi oss ut på turve tillsammans med en pappersversion av Grisbot för att träffa företagare, ministrar och andra politiker. Under mötet passade vi på att prata om hur Grisbot funkar och om den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Brisbot ger snabba svar där barn befinner sig Bris fortsätter att utveckla den digitala kommunikationen med barn och unga. Inför jul lanserade vi Grisbot, en automatisk chattbot som ger svar direkt i mobilen. Film om Brisbot De senaste ären har det dagliga internetanvändandet suecesivt k~vpit ner i åldrarna och att barn har egna mobiltelefoner är numera väldigt vanligt. Enligt Statens medieråd har 95 procent av barn mellan 1 3 och 16 år en egen smartphone. Bris måste finnas på de arenor där barn finns och därför haren omfattande nysatsning på digital utveckli~ig av komtnuuikationen och stödverksamheten startat. Bris frlgade barn och unga i en enkät liur det digitala stödet kan bli bäta~e. Bland svaren var det tydligt att det fanns ett behov av att utveclda en kunskapsbank. Brisbot är en automatisk chattbot och till de~~ kan barn ställa frågor utifrån förvalda alternativ och fä svar som är skrivna av Bris kuratorer. Upplevelsen Ulir att barnet och boton har en chattkonversation på vägen till svaret. Första steget till att må bättre eller lösa problem är att prata med någon. Men mänga barn som skulle behöva stöd lyfter aldrig luren eller loggar in pä Bris hemsida. Förhoppningen är att Brisbot ska nå även de som ännu inte liar formulerat sitt behov av stöd. Se filmen om Grisbot på vår Youtube-kanal. Sök på Bris ~~ ~= ~r ~r ~r ~r ~r ~r ~r ~r ~r 1 av barn mellan 13 och 16 år har en egen smartphone. Källa: Statens medieråd. r~j Bris måste finnas på de arenor där barn finns och därför haren omfattande nysatsning på digital utveckling av kommunikationen och städverksamheten startat. Bris årsberättelse

17 VERKSAMHETSBERÄTTELSE riss ~ o ar amp ~ ~ er som ra... s a vmor a s av Att en förälder dör är kanske det mest traumatiska ett barn kan vara med om. Om den som dog dessutom tog sitt liv är frågorna många och sorgen ofta extra svår att ta sig igenom. Sedan sju år tillbaka erbjuder Bris stödhelgerdär familjer som drabbats av självmord får mötas och hitta sätt att hantera sin sorg och gå vidare. - Många barn har aldrig träftåt någon jiinmärig som liar en död förälder och än mindre någon vars förälder tagit sitt liv. Därtör tycker mänga att det skönt att träffa andra som varit med om samma sak och känna att de inte är ensamma. Självmord är fortfarande ett stort stigma, säger Sofia Grönkvist, biträdande chef för Bris stödverksamhet. Barn har rått att må bra här och nu, oavsett livssituation och behov. Stödhelgerna finansieras genom ett samarbete med Astra- Zeneca och på träffarna möts barnen i grupper med jämnåriga och föräldrarna träffas i egna grupper pä en gård utanför Lindesberg. Under ledning av särskilt utbildade stödgrupps- : ledare delar deltagarna erfarenheter och gör övningar kring : sorgen och livet efter dödsfallet Helgerna har familjefokus, Uarn och vuxna gör vissa övningar tillsammans. En stor del av helgen ägnas också åt lättsanuuare och familjestärkande aktiviteter, som skattjakt och femkamp. Ett a~~ målen är att familjenia ska bli bättre på att kommunicera och sätta ord på sina känslor. Genom stödhelgerna kan vi erbjuda barnen och deras " familjer ett långsiktigt sorgestöd som många eftersöker me som saknas, säger Sofia Grönkvist. Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa och varje år tar runt personer sitt liv, trots det så kan tå kommunel idag erbjuda professionellt stöd till familjer som drabbats. Det innebär en stor risk, enligt Sofia Griinkvis[. Tidiga och långsiktiga stödinsatser kan vara livsviktiga eftersom tbrskning visar att barn som Ftir(orat en förälder har ölvad risk tcir att utveel:la egen psykisk ohälsa om de inte får stöd och hjälp att hantera och bearbeta sin sorg, säger hon. Ett av Bris krav är att det sl<a skapas nationella riktlinjer för att garantera efterlevande barn ocli faiuiljer det stöd de liar rätt till, obeiroendc av var i landet dc bor. - Barn ]gar rätt att mä bry här och nu, oavsett livssituatio och behov, säger Sofia Grönkvist. ~00 Självmord ården yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa och varje år tar runt 1500 personer sitt liv. Trots det så kan få kommuner idag erbjuda professionellt stöd till familjersom drabbats. Källa:5tatistik om dödsorsaker 2015, Socialstyrelsen 7 Bris årsberättelse 2016

18 r,~~ _ - ~: ;:... i. ~~. Många barn har aldrig träffat någon j ämnårig som har en död förälder och än mindre någon vars förälder tagit sitt liv.

19 VERKSAMHETSBERÄTTELSE C J C J c ~ e ~ Samtalen till Bris 2016 Under 2016 besvarade Bris kontakter från barn och vuxna. Utav dessa kategoriserades av kontakterna som kurativa, en kontakt där kontaktorsaken är känd och barnet eller den vuxne fått stöd från någon av Bris kuratorer. Jämfört med 2015 har Bris kurativa kontakter ökat med 3 procent ÅRS VANLIGASTE KONTAKTOMRÅDEN FÖR BARN ÅLDER PÅ BARN SOM KONTAKTAR BRIS Antal samtal Kontaktområden Förekomst kurativa kontakter Psykisk ohälsa 39 Familj & familjekonflikter 25 Attvaraung 25 Vänner Skolan 17...g...PP...g......ö.. Våld,dver re ~ kränknin ar 17 Kerlek 13 Samhällets stödinstanser 10 Stress 9 Vuxnas svårigheter Ålder barn Psykisk ohålsa var det vanligaste kontaktområdet Bris målgrupp år barn och unga under 18 åc Snittåldern fbr kurativa kontakter år 14,2år, och den vanligaste åldern är 14 å~. 9 Bris årsberättelse 2016

20 v Bris samtliga kurativa kontakter är 9 av 10 tagna av Det är barnet som kontaktar Bris som ett barn, under 2016 uppgick de till kontakter. styr vad samtalet handlar om, u[ifråo De fiesta kurativa kontakterna har skett via chaff. Det kan vara svårt ~ barnets behov av stöd och råd. Liksom Den kanal som har ökat mest under året är dock för barn och unga för 2015 så var det vanligaste kontaktommejlen. Det är vanligare att tjejer kontaktar Bris ån att ta steget att ~ rådet 2016 psykisk ohälsa berörde killar, under 2016 var 8 av 10 kontakter med en tjej. 14 procent våga inleda ett nästan 40 procent av Bris alla kontakter av kontakterna var en kille och i 6 procent av kontakterna är = samtal, och för det ämnet. barnets kön inte känt. många tar det några försbk innan Under 2016 har Bris haft kurativa De besvarade kontakter som inte kategoriseras som kurativa ~ kontakten resulkontakter med vuxna som sökt stöd kring består till största del av tysta samtal, påläggningar och test- ~ tevar i ett kurativt ett barn i dess närhet. 7 av I 0 kontakter samtal. samtal. Dessa är främst förekommande i kontakter via 116 l 11, togs av en förälder. Övriga kontakter för- Bris stödtelefon för bam. Det kan vara svårt för barn och unga delas på mor-/farföräldrar, professionella att ta steget att våga inleda ett samtal, och för många tar det ~ samt andra v~ixna i barnets närhet sum några försök innan kontakten resulterar i ett kurativt samtal. ~ exempelvis grannar, vänner till familjen, idrottsledare och liknande. FÖRDELNINGEN MELLAN CHATT, MEJL OCH TELEFON ANTAL KONTAKTER MED EN KURATOR TAGNA AV BARN Mejl-34% % Chatt - 40% ~~ ~~O De flesta barn som sdkt kontakt med Bris har gjort det via chatt. Den kanal Under 2016 hade Brls kuratorer kontakter med barn och unga som fikat mest under 2016 år mejlen. via chatt, mejl eller telefon. Bris ärsberättelse

21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE r ~ ~ ~; ~ ~ ~f ~~ o o a ar ora man a ~~ svara era e s e r - Hallå där Stina Michelson, kurator på Bris. - Hur pratar man med ett barn som : förvänta sig ett samtal med en vuxen som lyssnar och förmedlar befinner sig i en utsatt situation? " :det stöd som barnet behöver Det luäver lyhördhet och nyfikenhet. Det första man ska göra är att lyssna och ~ Jag iar höra många svåra berättelser menjag är tacksam över att ~ Vår uppgift som bidra till barnets möjlighet att berätta kuratorer är att dag får ~' Ila en fiwktion i barns liv där'a ~ g kan bidra till en p ositiv genom att ställa öppna frågor. I en utsatt : erbjuda känslo- förändring. situation kan det vara svårt för barnet att mässigt stöd, en förstå vad som händer och veta hur hen : känsla av framtids- ~ -Vilka fördelar respektive nackdelar finns vad gäller ska hantera tankar och känslor. Därför är : tro och konkret : stöd via telefon, chatt och mejl? det viktigt att hjälpa barnet att göra till- : kunskap om barnets :För barnet är tillgängligheten en stor fördel med distansstöd. varon här och nu begriplig. I samtal med ~ rättigheter och om Det är lätt att komma i kontakt med Bris genom att ringa eller en kurator på Bris får barnet en möjlighet samhällets stöd- : genom att logga in på chatten. Många barn uppskattar även att sätta ord på och sortera bland det hen ~ insatser. :möjligheten att vara anonym. Vi ser lute vem personen är som tänker och känner. Vår uppgift som kura- ~ : hör av sig eller var hen befinner sig. En nackdel med att stödet torer är att erbjuda känslomässigt stöd, : sker på distans skulle kunna vara att fäve sinnen konuner till en känsla av fi amtidsh o och konkret ~ användning; vi ser inte varandra i telefon och i chatten hör vi kunskap om baine[s rättigheter och om ~ inte heller Det kan vara en utmaning när vi ska förmedla vad vi samhällets stödinsatser. Vi erbjuder alltid i tä~ilcer och känner men samtidigt kan det vara jätteskönt att som barnet konkret hjälp om hen vill ha det, ~ bai7i fa stöd «tan att bli sedd. till exempel att komma i kontakt med socialtjänsten eller med kuratorn på skolan. -Vad är bäst med att jobba som kurator på Bris? ' Att få bidra till barnets känsla av egenmakt, sammanhang och - Hur är det för dig som kurator att ta :framtidstro. Att få ägna hela arbetsdagen åt de allra viktigaste emot barns och ungas förtroenden? : och mest spännande frågorna i samtal med barn -kärlek, vän- Jag tar mitt uppdrag på stort allvar ~ftcr- ; skap, identitet och drömmar Samt att få vara den som ftirmedsom varje barn som hör av sig till Bris lar kunskap om barnets rättigheter och erbjuda konkret hjälp när ger mig ett ftirtroende. Barnet har rätt att : barn berättar om svåra situationer. 11 Bris årsberättelse 2016

22 ~ ~ r. ~ ~ t ~ #~ ~.. ~~ Bris årsberättelse

23 VERKSAMHETSBERÄTTELSE O Aret so m i ck g 0Arets Brisidoler När artisten Seinabo Sey, bloggaren och artisten Viktor Frisk, komikern och Youtubestjärnan Keyyo och artisten Oscar Zia presenterades i årets idolkortskampanj, var det för första gången i ett digitalt format. En film spelades in där idolerna själva berättade om sina upplevelser av utsatthet under barndomen och på brisido~er.se kan barn fadda ner korten och ta del av barnkonventionen i en version särskilt riktad till unga. ~~ ~t1r~~/~ 1 1N1 45 år för barnets rättigheter BOKEN SOM SKA GÖRA VUXNA BÄTTRE PÅ ATT LYSSNA Du behöver inte ha alla svar, men du behöver ta dig tid. Det gäller att ta vara på de stunder då barn söker kontakt och vill prata. Det är budskapen iboken "Du behövs som vuxen", skriven av Petter Iwarsson, författare och sakkunnig på Bris. Med teori och konkreta exempel ges läsaren stöd för att bättre kunna lyssna och förstå barn och unga. Boken ger kunskap, mod och hopp om att förändring är möjlig. o ~_... Mpj ~`.~ ~~, Ar~IM' ~'~ masktur oyw a!! yöe~j b'olchyer evn kan ~~ora aft s~~ tir ero anet9; d~ som Toter Cain FOIn bi ~. ~11~ ~~M K~yyo Bris fyllde 45 år under 2016 ~/ ~n,n Bris föddes den 7 september 1971 och firade förra året 45 år. Allt startade efter ett initiativ av barnboksförfattaren Gunnel Linde och journalisten Berit Hedeby och var en reaktion på ett uppmärksammat fall där en treärig flicka blev dödad av sin styvpappa. Första målet för det nystartade Bris var att Sverige skulle införa ett förbud mot barnagg. Sedan dess har Bris gått från att bestå av en liten grupp eldsjälar till att bli en nationell organisation som varje år har runt stödjande kontakter och som arbetar för att lyfta barns och ungas röster i samhället för att stärka deras rättigheter. A AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA A AAAAAAAAAAAAAAAAAAA I ' I ' I ' ' ' ' ' ' ' I ~ ' I ' I ~' ~ Broschyrer till stöd för Tullverket Bris skickade en kartong till Tullverket, fylld med broschyren "En hjälp till dig som anar att ett barn far illa". Anledningen var en uppmärksammad artikel där det framkom att det saknas rutiner för vad verkets anställda kan göra närde möter barn som de misstänker lever i en utsatt situation. Svenska myndigheter är bundna till barnkonventionen och måste alltid agera utifrån barnets bästa. Förhoppningen är att broschyrerna, som bland annat innehåller konkret information om hur en orosanmälan till socialtjänsten går till, kan hjälpa Tullverket att arbeta mer barnrättsbaserat. 73 Bris årsberättelse 2016

24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Bris synliga i media Under 2016 har Bris haft stor synlighet i media. Bris sakkunniga och kuratorer blir frekvent inbjudna i olika sammanhang för att prata om barns situation och hur vuxna kan stötta barn i svåra situationer. Totalt har nio debattartiklar publicerats i olika medier och Bris har besökt Nyhetsmorgon i TV4 ett Flertal gånger för att prata om allt från barns utsatthet under julen till Brisbot och idolkortskampanjen. VHLI' ~` Bris ställde frågor från barn till makthavare Inför Bris medverkan i Almedalen gick vi ut med en enkåt på bris.se dår vi frågade barn och unga: Vad vill du fråga en politiker? Väl på plats stålide vi några av de frågor vi fått in och filmade makthavarnas svar. Bland annat fick Barnombudsmannen frågan: '"Har barn samma rättigheter som vuxna?" och Feministiskt initiativs partiledare Gudrun 5chyman svarade på hur man kan förhindra sexuella övergrepp. BRIS PROTESTERADE MOT ASYLLAGEN När en ny asyllag skulle röstas igenom i riksdagen var Bris en av rösterna som högljutt protesterade. Detta eftersom den stod i tydlig strid med barnkonventionen och fdrutspåddes slå särskilt hårt mot ensamkommande barn, en grupp som redan befinner sig i en utsatt situation. Bris har under året varit remissinstans, skrivit debattartiklar och lyft frågan i diverse andra forum. Inför omröstningen i juni skrev Bris till samtliga riksdagsledamöter och vädjade att de skulle rösta. emot. Arbetet med att stötta ensamkommande barn kommer under 2017 att intensifieras, bland annat genom stödgrupper. ~~ G G1~9 G ~,. ' 11 ~` ~~ ~ I. N ~~ BarnministerÅsaRegnerfårfrågan: "Vilken fråga är viktigast når det gäller barn och u nga idag?" ~4~? Våldsfrågan i fokus under politikerveckan Under politikerveckan i Almedalen höll Bris ett välbesökt seminarium om våld mot barn. Seminariet tog avstamp i Bris rapport "Räknas det här som våld?", som är baserad på barns egna röster om våldet som deras föräldrar och andra vuxna utsätter dem för. Panelen bestod av barnminister Åsa Regnår, Carl Göran Svedin, professor i barn och ungdomspsykiatri och Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog. Under veckan deltog vi även i ett tiotal andra samtal och paneler. INTERNATIONELLT BESÖK N~ Bris gästades av en delegation från Kenya, Zambia, Sydafrika och Uganda vars gemensamma arbetsområde var att stoppa sexuellt våld mot barn. Delegationen bestod av NGO:s, läkare, poliser och personal från flyktingförläggningar. Tillsammans blev det ett mycket lärorikt utbyte. Bris redogjorde för arbetet som lågtröskelstöd för barn där barnet själv är uppdragsgivare, kampen för en anti-aga lagstiftning och det pågående påverkansarbete med barnkonventionen som vårt viktigaste instrument. Delegationen berättade om stora utmaningar med våldet som främst drabbar barnet utanför hemmet, såsom våldtäkter på väg till skolan och misshandel i kollektivtrafiken. 1 ~. ' r r 1,~.. ~_ Bris årsberättelse

25 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Barns infl ytande - Bris röda tråd Bris arbetar för barn och unga. Det innebär att barn har rätt till delaktighet och inflytande iorganisationens verksamhet. Att arbeta för barns rättigheter kräver att barn och unga är delaktiga i Bris arbete -att barn på lika villkor kommer till tals i beslut som rör dem. För att möjliggöra reellt inflytande arbetar Bris med olika metoder för inflytande och har tydliga riktlinjer för hur arbetet med att ta tillvara barns röster ska organiseras. Exempel på metoder är enkätundersökningar, dialog och diskussion genom referensgrupper. Här är ett urval av årets projekt där barn på olika sätt kom till tals och kvalitetssäkrade Bris arbete. EXPERTGRUPP BARN En utmaning i arbetet med ungas delaktighet är att få en så stor bredd av barn som möjligt. Alla barn har samma värde och allas röster är lika viktiga, dårför arbetar Bris aktivt för att nå de barn som inte självmant tar initiativ till att vara med och påverka. Det var utgångspunkten för pilotprojektet Expertgrupp Barn, en metod för inflytande som utarbetats av Bris. Ingen fast referensgrupp Expertgrupp Barn är ingen fast referensgrupp, istället samarbetar vi med hela skolor, där tillfälliga grupper av barn väljs ut inför varje Bris-uppdrag. Först ut under året var klasserna 9 A i Sävar skola och 7 A i Sjöfruskolan. Gruppen förevisades en första version av Bris nya informationsfilm "Du är viktig" och fick därefter i uppdrag att diskutera frågor kring filmens budskap, grafik, ton och tilltal. Barnen redovisade sedan sina tankar med hjälp av collage. De ungas åsikter var oerhört värdefulla inför arbetet med filmens slutproduktion. Tack vare expertgruppen kunde Bris i slutproduktionen förbättra och förtydliga filmens budskap. Inför premiärvisningen av "Du är viktig" fick gruppen återkoppling på hur och i vilken utsträckning Bris tagit hänsyn till deras viktiga åsikter. Nästa generation stöd på nätet Expertgrupp Barns andra uppdrag under året var att hjälpa oss i arbetet med utvecklingen av Bris digitala stöderbjudande. Utvecklingen är en del av ett pågående projekt ( ) finansierat av Postkodlotteriet och som handlar om att utveckla Bris digitala, textbaserade stöd. Expertgruppen, som även denna gång utgjordes av barn från Sävar skola och Sjöfruskolan i Umeå, fick i uppdrag att diskutera hur en framtida Bris-app, eller digitalt stöd på annan plattform, skulle se ut, vilka funktioner den bör fylla samt vad den skulle kunna innehålla. Gruppen arbetade intensivt med detta under en heldag och kom med många värdefulla synpunkteroch ideer. För attyyterligare bredda kunskapsunderlaget lade Bris ut en enkät på bris.se där unga som har ett registrerat Bris-konto fick ge sina synpunkter på Bris befintliga digitala stöd och hur de tycker att det kan utvecklas och förbättras. Enkäten fick stort gensvar bland barnen som tillförde kloka synpunkter och kreativa ideer. Expertgruppens arbete och enkätsvaren låg sedan till grund för en barnkonsekvensanalys där Bris även tog hänsyn till faktorer som ekonomi, tekniska förutsättningar samt kuratorernas kunskap och erfarenhet. En ny hemsida med ett nytt verktyg för chatt och mejl, som bland annat innebär möjlighet att använda emojis, skicka bilder och rörligt material, information i form av poddar och filmer. Bris.se kommer även att erbjuda Natt på Bris, en informationssida som riktar sig till barn som söker stöd nattetid. Ett nytt dokumentationssystem som möjliggör analys av kontakter till Bris. All data som samlas in år helt anonym och går ej att koppla till enskilda Brisanvändare. _ ~~ ~~ ~_ :+.~ J Ovanstående är ett tydligt exempel på hur barn och unga kvalitetssäkrar Bris arbete. Tack vare målgruppens inflytande kunde Bris landa i följande beslut kring utvecklingen av vårt digitala stöd: Möjlighet till stöd via en Bris-app som i första hand är ett chatt-verktyg. Beräknad lansering till hösten Möjlighet att boka tid med Bris kuratorervia bris.se. L r 4 i' 3` 75 Bris årsberättelse 2016

26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE / ~ 1 \ 1 1 I `~ _ i ~ / ~ ~ v ~~ / ~ ~ i Framtiden Samarbetet med Expertgrupp Barn i Umeå er nu avslutat. Utvärderingen visar att modellen fungerar väl och ger deltagande barn och unga reellt inflytande. Bris kommer nu att utveckla arbetet vidare, bland annat i kommande projekt där vi möter barn med särskilda erfarenheter av psykisk ohälsa. Prinsparet och Bris kurator Nils Grönmos var med under dagen och lyssnade når barnen beråttade om hurde vill att vuxna ska prata med barn om kränkningar på nätet. En dag på slottet Prins Carl-Philip och prinsessan Sofia grundskola och Vasa Real i Stockholm. startade år 2015 en stiftelse i syfte att Barngruppens uppgift under dagen var att motverka mobbning på nätet och att ta fram tips och råd till föräldrar, lärare sprida kunskap om dyslexi. Stiftelsen och och andra vuxna i barns närhet. Resultatet Bris har inlett ett samarbete med målet av arbetet blev en samling konkreta, kloka att förbättra kommunikationen kring nät- råd som barnen fick redovisa inför samtfrågor mellan barn och vuxna. liga närvarande. Barnens åsikter kommer För att kvalitetssäkra arbetet bjöd nu att utgöra underlag för stiftelsens slottet i höstas in 40 barn från Kista fortsatta arbete. t t t i t barn från Kista grundskola och Vasa Real kvalitetssäkradearbetet istiftelsen. ~~ ~ BRIS STRATEGI Vad har barn och unga för förväntningar på Bris som organisation? Hur ska Bris kuratorer arbeta för att bäst stötta de som kontaktar oss? Att dra upp riktlinjer inför Bris kommande års arbete är omöjligt utan inflytande från vår målgrupp. Därför lade vi under hösten ut en enkät på bris.se som var tillgänglig för inloggade användare. Svarsfrekvensen var hög och de ungas åsikter var oerhört värdefulla för Bris strategiarbete. Bris årsberättelse

27 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Insamliv såret 2016 g Tack alla givare! Vi haren trogen skara givare som utgör en viktig grund i Bris ekonomi. Frågorna som Bris driver samt vårt starka varumärke engagerar vilket har resulterat i att många fler nya givare har bbrjat stötta genom gåvor. ~~. `~ I Volkswagen auktionerade ut fyra unika bilar Volkswagen auktionerade ut fyra unika Golf sportbilar. Allt över utropspriset gick till Bris och det blev hela kronor. Dessutom gör Volkswagen det möjligt för Bris att nå ut med verksamheten i landet genom att förse organisationen med sju Alltrack. ~ ~~~ ~ 125 tappra spelare trotsade regnet i årets viktigaste golftåvling. Stor framgång för årets Brisgolf på Ullna Golf Club För fjärde gången i ordningen anordnades Grisgolfen på Ullna Golf Club. Tävlingen var fullsatt med 25 lag som var och en hade med sig en känd lagledare, däribland Pernilla Wiberg, Tomas Brolin, Peter "Poppa" Forsberg och Helen Alfredsson. När tävlingen var avklarad var det dags för middag och auktion där bland annat golfsetfrån Callaway, signerade matchtröjor, en resa till Dubai och en hockeyträning med legenderna Peter "Poppa" Forsberg och Mats "Sudden" Sundin auktionerades ut. Totalt bringade eventet in över en miljon kronor till Bris verksamhet.!`.~ N'SKp ~.SSE pp P L ptteri OSTK ET. 14 MILJONER TACK TILL POSTKOD- LOTTERIETS LOTTOKÖPARE Bris är sedan 2007 en av Postkodlotteriets förmånstagare och har under perioden 2007 till 2016 tagit emot drygt 139 miljoner kronor av lotteriets överskott. Pengarna har anvånts till såväl Skad tillgänglighet för barn och unga som till opinions- och påverkansarbete..... r t ' ' ' ' Dela med dig av kaka n Dela med dig av kakan var Giles kampanjtema när de för andra året i rad sålde kakor i en butikskampanj till förmån för Bris. Kampanjen inbringade kronor till Bris. 17 Bris årsberättelse 2016

28 VERKSAMHETSBERÄTTELSE CIRCLE K KRAFTSAMLADE FÖR BRIS Circle K tog fram två filmer som fokuserade på barns utsatthet under julen och informerade om att Bris håller öppet hela lovet. Tillsammans med sina kunder samlade de in knappt 2,7 miljoner kronor under december genom kampanjerna Bris-tvåtten och Bris-kaffet. r,. _. ~: ~~~~ ~, ~,,,..~. 1 Bf ISsupportrar r ~ ~~,`!s ~ ~ Runt om i landet finns många engagerade företag som stöttar Bris verksamhet genom att de köpt olika supporterpaket som innehåller marknadsföringsmaterial. Designtävling för barnets rättigheter KappAhl arrangerade en designtävling där barn fick beskriva vad "Bra som jag är" betyder för dem. Tusentals fantasifulla motiv inkom och det vinnande bidraget ritades av Maja 12 år från Ljungbyhed. Hennes motiv trycktes sedan på tygpåsar som såldes till förmån för Bris. Under hela året kan du köpa Brisprodukter hos KappAhl. Verket "Snälla komplimanger om att man är bra som man är" av Maja,12år. Bris äreberättelse

29 VERKSAMHETSBERÄTTELSE a 0 mo am - en internationell frå ga Bris barnrättsliga arbete utvecklas ständigt -inte minst tack vare samarbetet med Child Helpline International som utgörs av 181 hjälplinjer världen över. Under nätverkets senaste världskonferens antogs en deklaration i syfte att eliminera alla former av våld mot barn. tt varje dag ge stöd till barn och unga i utsatta ~ ~ ~ fram barnets rättigheter. Många länder situationer i Sverige är, och har alltid varit, Bris ~ brister när det handlar om att lyssna på huvuduppgift. För att fortsätta ligga i framkant Barns utsatthet : barn och att ta tillvara på deras röster. såväl barnrättsligt som tekniskt krävs dock ett ~ på nåtet ökar och Bangkokdeklarationen kommer nu globalt perspektiv Hur ser stöd till barn och = därför är det viktigt : att utgöra en viktig del i Bris löpande unga ut internationellt'? Hur kan Bris bidra med förstärkt ~ dialog med beslutsfattare och professiomed kompetens och vad kan vi lära oss av = samverkan mellan nella och diskuteras kontinuerligt inom andra baimrättsaktörer? Sedan år 2003 är = länder. Vi kommer : nätverket. att fortsåtta vår Bris, som enda svenska organisation, medlem ichi Child kontinuerliga dialog Helpline International. Nätverket, som Bris även var med och inom CHI under ~ Bris internationella arbete inkluderar grundade, samordnar l81 hjälplinjer för barni 139 länder. ~ året, säger Magnus ~ även samtal med glouala medieaktörer Tillsammans tar CHI emot 20 miljoner kontakter om året med Jågerskog. : som exempelvis Facebook, där barns barn och unga i Uehov av stöd och skydd. ~ säkerhet på nätet har blivit en allt vikti- - Vi lever i en globaliserad värld där den digitala utveckling- ~ gate fråga i takt med den snabba tekniska en minskar avståndet mellan människor. Frågor san rör bam :utvecklingen. och unga måste därför sättas i en global kontext, det visar inte Barns utsatthet på nätet ökar och minst de senaste årens flyktingsituation. Att utbyta erfarenheter därför är det viktigt med förstärkt och kompetens med andra länder stärker därför Bris arbete : samverkan mellan länder. Vi kommer att nationellt, säger Magnus lägerskog, generalsekreterare på Bris. ~ ~ fortsätta vår kontinuerliga dialog inom CHT under året. Till våren 2017 har Bris CHI anordnar varje år en internationell konferens som 2016 :bjudit in övriga nordiska hjälplinjer för Mills i Bangkok. Där antogs en deklaration där CHI uppmanar ~ att bland annat dislartera barns och ungas världens länder att göra allt för att förverkliga mål 16.2 i situation i Norden, avslutar Magnus Agenda 2030, att eliminera alla former av våld mot barn. ~ Jägerskog. Det är en enorm kraft i att 181 hjälplinjer världen över ställer sig bakom dessa sju punkter i deklarationen där vi lyfter 19 Bris årsberättelse 2016

30 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ~ ~+hlid F~~Ipiine ~ International Bangkok Declaration of the Eight International Consultation of Child Helpline International Ensuring that everychtld in all countries has information about and access to high quality child helpline support so that children exposed to abuse and violence can be rescued;... Actively promoting a change in culture to eradicate attitudes and norms that tolerate violence against children; Adopting appropriate legal provisions banning all forms of violence against children and providing for sufficient resources to bring violators to justice;... Using the voice of the children, including the data from child helplines, to further advance the implementation of children's rights in national child protection. Partnering with civil society and the private sector to prevent and stop violence against children through the formation of strong protective system including aweil-defined and wellresourced helpline for children; Ensure formal cooperation between child helplines and social protection systems and other safety nets to ensure the attainment of SDG 16.2 and related targets; Implementing the SDG 16.2 to "End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children" in all settings, including homes and families, schools and institutions, in communities and public spaces. Mötesplatsen för barnets rätt Under hösten startade den nya verksamheten Bris nätverk, en arena för dialog om barnrättsfrågor. Som startpunkt för nätverket arrangerade Bris en barnrättsdag, där temat var den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Deltagarna fick lyssna till Sven Bremberg, läkare och docent i socialmedicin vid Karolinska institutet, som är en av Sveriges ledande experter på psykisk ohälsa bland barn och unga. Även barnombudsmanneu Fredrik Malmberg var på plats för att berätta om årsrapporten "Respekt barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd". Petter Ivarsson, sakkunnig på Bris och skolkurator, föreläste utifrån sin nya bok "Du behövs som vuxen" som guidar vuxna i hur de kan utveckla sina förnågor at[ lyssna, förstå och kommunicera med barn. Under dagen hölls två panelsamtal. Det första tog avstamp i frågan "Hur mår unga i Västra Götaland?". Medverkade gjorde bland annat Viveca Axelsson från Sveriges kommuner och tandsting och David Lega, kommunalråd (KD) i Göteborgs Stad. Dagens andra pane(- samtal handlade om utmanande frågor i barnrätten och genererade intressanta %Ijdfrågor om vilken betydelse barnkonventionen kan få när den blir lag. Medverkade gjorde bland annat Bris bainrättsexpert Emma Benmvik och Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Dagen var startskottet för Bris nätverk som ska verka som en källa till inspiration och erfarenhetsutbyte för personer som arbetar för och med bai7~. Att gå med är gratis och det spelar ingen roll om deltagaren är verksam inom den ideella, privata eller offentliga sektorn. Tio U-äffar per år areangeras i nätverket, där deltagaren iar möjlighet att ~~~ lyssna till föreläsningar, ta del av rapporteroch skapa dialog med professionella Från olika delar av samhället. Nätverket är uppbyggt utifrån Bris fem regioner och det är fritt att välja vilken nätverksträff man vill närvara på. Efter tre månader hade över 1000 personer gått med i Bris nätverk. Många av deltagarna på barnrättsdagen lyfte vikten av nätverk, bland annat Ulrika Pramås, skolsköterska i Torslanda: Jag ser fram emot att vara med i Bris nätverk, känner att jag satt kraft i att vi är många som jobbar tillsammans. Ofta känns det som om man sliter på ensam, men vi är så många som jobbar för samma sak, säger hon. r`i En spännande dag med diskussioner som gick på djupet och där svåra och kritiska frågor också blev ställda. Det tror jag är bra eftersom engagemang för barns rättigheter inte räcker, det krävs också kunskap och genomtänkta strategier om vi ska nå framgång. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg sammanfattar Bris barnrättsdag. Bris årsberättelse

31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Regionerna mobiliserar samhället för barnets rättigheter Inom regionenheten samlas den ideella kraften i Bris genom medlemmar, volontärer och Bris nätverk och arbetet utgår från fem regioner: syd, väst, öst, mitt och nord. egionerna bedriver ett s[rate- ~ ~ ~ Under våren deltog Bris i projektet "Kärleken är fri" vars syfte giskt och fördjupande arbete var att synliggöra barns och ungas rätt till ett liv fritt från våld, gentemot kommuner och : Under året har ~ hot och övergrepp. Elever på skolor i Umeå fick under tre veckor landsting. Syftet är att skapa Bris funnits med ~ lära sig om sina rättigheter och var de kan vända sig om de en dialog med tjänstemän och på flertalet arenor behöver stöd och hjälp. Tillsammans med skolpersonalen fick beslutsfattare om barnets rättigheter och för att beråtta om = de möjlighet att samtala om rättigheternas innebörd och arbeta barnkonventionen samt informera om ~ verksamheten; allt med olika värderingsövningar. De fick också se en teaterföre- Bris verksamhet. Alla möten utgår från = från det opinions- ~ bildande arbetet ställning med efterföljande dialog tillsammans med ensemblen. ett barnrättsperspektiv och målet är att Under folkhälsoveckan isonsele besökte Bris alla mellanförbättra barns och ungas livssituation kring barnets råttigheter till ~ stadieklasser och föreläste för pedagoger och föräldrar. I Luleå på ett lokalt plan. : stödverksamheten gjordes en kommunlame där socialnämndsmöte, ungdomsmotoch behovet av ~ tagningen, närpolis och socialtjänstens familjeenhet besöktes. Under året har Bris fwinits med på ekonomisk hjälp För medlemmar arrangerades ett medlemscafe. flertalet arenor för att berätta om verk- : genom insamling samheten; all[ från det opinionsbildande ~ och medlemskap. ~ I samband med internationella barndagen hölls Östergötlands arbetet kring barnets rättigheter till stöd- ~ bamrättsdag i Norrköping. Det var ett samarbete mellan bland verksamheten och behovet av ekonomisk annat Bris, Rädda Barnen och Arbetets Museum för att göra hjälp genom insamling och medlemskap. ~ ~ bamrättsfrågor synliga i Östergötland. Temat var Barn pä Hykt Bris Syd liar under året tagit emot en och barnkonventionen. kontinuerlig sn~öm av förfrågningar från I Linköping genomfördes konferensdagen "Låt fler forma vår skolor och töreningar runt om i Skåne ' samtid och framtid". Temat var att låta barn vara delaktiga i de som arbetar med ensamkommande bam. ~ demokratiska processeil~a och Bris talade om sin modell för För att kunna möta behovet av informa- ~ barns inflytande. lion kring barnets rättigheter har ett helt Bris Öst har också deltagit p$ flertalet mässor, som bland nytt informationspaket tagits fram riktat annat hälsomässan i Hultsfred, föreningsmässa i Nyköping och till vuxna som i sitt yrke eller inom före- ~ på Lärarnas dag i Norrköping. ningsliv möter barn och unga i utsatta Bris var på plats under Rinkeby/Tensta hälsovecka där syftet grupper. Ett större samarbete har också ~ var att öka den fysiska och psykiska hälsan i stadsdelen som har påbörjats tillsammans med föreningen höga ohälsotal bland barn och unga. Dagen var fylld av infor- MmD (Malmö mot Diskriminering) med ~ ~ matron om det ytn-e- och inre måendet och Bris fick möjlighet syfte att belysa och arbeta tör de stora ~ att berätta om stödverksamheten. grupper av barn som i olika sammanhang diskrimineras. Migrationsverkethan under året arbetat för att öka sysselsättningen för asylsökande. Bland annat genom information I Malmö och Hässleholm genom%rde om samhällets olika funktioner. 1 Bredäng och Södertälje har Bris, tillsammans med Region Skåne och ~ Bris varit och informerat vm Bris verksamhet och om barns Brottsoffermyndigheten, två välbesökta rättigheter. konferenser kring "Barns rätt att slippa Bris Väst har deltagit på Hera konferenser och mässor i väld". 600 personer deltog från bland Göteborg, blend annat "Våga fråga barn som anhöriga", samt annat sjukvården, socialtjänsten, skola ~ en konferens om hedersrelaterat våld och förtryck. Ett flertal och ideella organisationer. Fö eläste skolor och föreningar har besökts. gjorde bland andra Carl-Göran Svedin, På inbjudan av Trollhättans förvaltningschef inom utbildprofessor ibarn- och ungdomspsykiatri ningsförvaltningen, löneläste Bris för samtliga rektorer och och Johanna Thulin, doktorand i socialt ~ verksamhetschefer. Föreläsningen handlade om Bris verksamarbete. het och barns ocl~ ungas rättigheter. Bris deltog i panelsamtal samt utställning vid ftireningsmässan iborås. 21 Bris årsberättelse 2016

32 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MÖT MEDLEMMARNA Marianne Hermansson har varit medlem i över 40år. ~ ṙ. ~J Jag brukar tänka att om alla i min trappuppgång, mitt hus, mitt kvarter gav en liten slant varje månad så skulle det göra stor skillnad, säger Marianne Hermansson. Hur kommer det sig att du gick med i Bris? - När Bris bildades tyckte jag att det var behjärtansvärt och jag blev väldigt intresserad. Jag låste allt jag kom över och blev sen medlem för att jag ville stötta barn som är en utsatt grupp i samhället, både då och nu. Jag brukar tänka att om alla i min trappuppgång, mitt hus, mitt kvarter gav en liten slant varje månad så skulle det göra stor skillnad. Det brukar jag säga till människor runt om mig. Man måste inte ge mycket, det viktiga är att pengarna ges. Små summor varje månad blir en stor summa i slutänden. Mikael Back blev medlem i Bris når han flyttade t(ii Umeå och ville engagera sig idee Finns det någon fråga som du brinner lite extra för? - Att nå killarna. Idag år åtta av tio som hör av sig till Bris tjejer. Men det är ju inte för att alla killar mår toppen. Vi vet ju att den psykiska ohälsan är stor i den gruppen och därför är det viktigt att de vet att Bris även finns till för dem. Jag tror på mer interaktivitet med unga, mer skapande innehåll och lokala aktiviteter. Vad skulle du säga till någon som funderar på att bli medlem i Bris? - Ingen kan inte göra allt men alla kan göra något. Prova på och se hur det känns. Ta kontakt med Bris-ombudet i din region eller kom och häng med oss i Bris-tältet när vi deltar i olika festivaler och event. Då ser du hur vi jobbar och att vi ärmånga som är aktiva. Under juli och augusti åkte Bris på turne tillsammans med Rix FM. Det blev sammanlagt 10 nedslag runt om i Sverige på orterna Kristianstad, Luleå, Eskilstuna, Helsingborg, Växjö, Malmö, Norrköping, Jönköping, Göteborg och Stockholm. Med hjälp av personal och volontårer fick Fler barn och unga kännedom om Bris. Bris stod för en bred informationsspridning till de ungefär besökarna på de olika festivalerna. Vid några tillfällen deltog artisten och Bris-ambassadören Behrang Miri och pratade från scen om barns råttigheter och om Bris. Vi samarbetade också med den unga artisten Ella Ramelt som spelade till förmån för Bris under festivalen. Medlemskommunikation på agendan Ett viktigt mål under 2016 var att få fler medlemmar i organisationen och när året var slut stod det klart att antalet ökat med 11 procent. Det är bland annat resultatet av en nystrategi som har en tydlig inriktnir mot att stärka Bris som medlemsorganisation och öka inflytandet för medlemmar. Medlemmarna spelaren viktig roll i mobiliseringen av samhället för barnets rättigheter. För att skapa samtal mellan medlemmarna och Bris gav sig generalsekreterare Magnus Jägerskog ut på turnå i regionerna. På träffarna diskuterades bland annat hur ett ideellt engagemang i Bris kan se ut. Att främja dialog och väcka engagemang stod också på agendan under Bris verksamhetskonferens som anordnades i Göteborg. På konferensen träffades förtroendevalda och anställda för att tillsammans arbeta för Bris framtid. En Rix FM-festival punkt var hur Bris kan vara en organisation där ingen lämnas utanför, som skapar delaktighet och där möjlighet till påverkan finns. De tankar och konkreta förslag som arbetades fram togs sedan vidare in i arbetet med en ny långsiktig plan för åren samband med verksamhetskonferensen arrangerade Bris en barnrättsdag som också blev startskottet för det nystartade Bris Nätverk -ett nätverk för personer som arbetar med och för barns rättigheter. Barnrättsdagen hade cirka 100 besökare. Bris årsberättelse

33 if~ j~ r `~ ~_,r ~..:. * ~ r 1..:~3. ~r ~~~~ ~ ~'.~ ~ r. ~t t.s ~. s ~..~ _ ".~ '_. _ '_.' i~'.. _.ffi= 1 Bris årsberåttelse 2016

34 ~~.,,hs. y f = ti ~. ~ ~ `4 ~ ~I - ~~ S *~ v r : y~ y-7 ^-. ~~ o~, Bris årsberättelse

35 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Organisationsnummer Styrelsen och generalsekreteraren för Bris, Barnens rätt i samhället, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret ALLMÄNTOM VERKSAMHETEN Barnens rätt i samhället (Bris) är en partipolitisk[ och religiöst obunden ideell förening som sedan 1971 arbetat för barnets rätt i samhället. Vårt ändamål Målet för Bris verksamhet är att starka barns och ungas rättigheter och förbäma deras levnadsvillkor. Bris skall särskilt bistå utsatta barn och unga samt upprätta möjligheter för dem att föra en dialog med vwcna. Vår verksamhet skall präglas av ett professionellt barnperspektiv och utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Vår verksamhet och verksamhetside Bris är en barnrättsorganisation som arbetar för att stärka barnets rättigheter genom att ge stöd till barn och unga, mobilisera samhället och göra barns röster hörda. Bris stödverksamhet består av Bris I, Bris-mejlen och Bris-chatten. Dit kan alla under 18 år varje dag, anonymt och kostnadsfritt vända sig närde behöver stöd av en vuxen. Bris erbjuder ett indirekt stöd till barn genom Bris vwcentelefon om barn. Där kan vwcna tå vägledning och information om hur de kan bidra till att förändra ett barns situation till det bättre. Bris bedriver även städgruppsverksamhet, bland annat för barn som förlorat en förälder i suicid samt familjehemsplacerade barn. Bris mobiliserar samhället för barnets rättigheter genom alltifrån medlemmar till kommuner, organisationer och andra samhällsaktörer. Bris nätverk är en arena som dels ger möjlighet att lyssna till föreläsningar och ta del av olika rapporter inom barnrätten, men också att dela med sig av kunskaper och erfazenheter. Bris gör barns röster hörda genom att bedriva ett strategiskt opinions- och påverkansarbete med fokus på beslutsfattare och myndigheter. Vi arbetar också %r att nå ut till allmänheten i syfte att hela samhället ska få bättre kunskap om barnets rättigheter och kunna bidra till att de bättre tillgodoses. För att möjliggöra detta bedriver Bris insamling från privatpersoner, ftiretag och organisationer, samt söker bidrag från stat, kommun och landsting. Internationellt arbete CHI -Children Helpline International: Bris har varit medlem i CHI sedan starten 2003 och liar också varit pådrivande i arbetet med att forma nätverket. CHI är idag ett globalt nätverk med 181 medlemmar i 139 länder. Tillsammans tar nätverkets hjälplinjer emot mer än 14 miljoner kontakter per år från baiv och unga som är i behov av vård och skydd. Bris är den enda svenska barnrättsorganisationen med medlemskap i CHI. Bris ll6111: Numret " " är ett internationellt nummer inom EU för hjälplinjer för barn som behöver stöd och skydd. I Sverige är det Bris som har numret l I.Tjänsten ska enligt EU:s direktiv finnas till För barn som behöver omsorg och skydd. Den ska också tillhandahålla lämpliga tjänster och resurser för att hänvisa barnet vidare till en aktuell samhällsinstans. Safer Internet: Bris ingår tillsammans med Statens medieråd i nätverket "Insate" som är en del av Europeiska kommissionens program "Safer IntemeY'. Bris erbjuder en hjälplinje till bam och unga som har eller riskerar att fara illa på nätet och fungerar tillsaminans med medierådet som kunskapsspridare till både barn och vuxna om interne[. Samarbeten Bris samarbetar med andra organisationer och företag, som delar Bris värderingar och etiska riktlinjer, för att bli starkare och nå fler. Under 2016 har Bris haft sådana samarbeten med bl.a. Astra Zeneca som stödjer Bris arbete med stödgrupper för bam som förlorat en förälder i självmord. Bris bar varit förmånstagare till Postkodlotteriet sedan 2007 och har hittills mottagit 139 MSEK i icke-öromnärkt basstöd, varav 14 MSEK under Bris övriga huvudsponsorer under 2016 har varit Circle K, Comviq och KappAhL Tillsammans har dessa tre sponsorer bidragit med 6 mkr till Bris verksamhet. Bris ingår även i regeringens nyinrättade barnrättsdelegation och i Nätverket för barnkonventionen tillsammans med 44 andra barnrättsorganisationer. MÅL- OCH ÄNDAMÅLSUPPFYLLELSE Bris har öppet varje dag och finns tillgängliga på barns och ungas egna arenor med ett professionellt och kvalitetssäkrat stöd. Gör Bris någon skillnad Bris kuratorer har under 2016 haft städjande kontaktermed barn och unga (24 220, 2015). Över två tusen vuxna har fått råd via Bris vuxentelefon - om barn. Dessutom har kuratorerna stöttat de barn, unga och vuxna som deltagit i vår stödgruppsverksamhet. Under 2016 utvecklades också Brisbot, en chattbot som finns i Facebook Messenger och på Kik. Via den kan barn få svar på vanliga frågor. Brisbot är ett sätt att sänka tröskeln för barn att få kontakt med Bris. På en månad hade Brisbot cirka konversationer. Afla frågor och svar i Brisbot är skrivna av våra kuratorer. 3 Bris årsberättelse 2016

36 ÅRSREDOVISNING Eftersom alla barn som kontaktar Bris stödverksan~et via chaff, mejl och telefon är anonyma så kan det vara svårt att utvärdera hur stor effekten har varit av det stöd vi gett. I internationella studier har dock effekter av samtal via kristelefoner, som Bris stödtelefon till barn studerats, och då bland annat effekter på det allvarligaste uttrycket för psykisk ohälsa: självmord. Studierna visar att det finns stöd för att kristelefoner är ett sätt att reducera riskem för självmord. Under 2016 har Bris hänvisat baiv till vidare hjälp i cirka 30 procent av de kura[iva kontakterna. En del av de kontakter som barn tar med Bris kuratorer leder vidare till vad vi kallaruppdragsarbete. Idessa fall tar en kurator på sig att hjälpa barnet vidare, upprätta anmälningar (oftast till socialtjänsten) och företräder barnet i kontakt med olika myndigheter. På detta sätt kan vårt arbete vara början på en långsiktig förändring av ett barns livssituation. Vi vet också genom enkäter att Bris tillgänglighet beskrivs av barn som att vi alltid finns där när andra stödfunktioner i samhället, som BUP, elevhälsan och ungdomsmottagningen, har stängt (enkät om Bris våren 2016). Stödgrupper innebär att barnet delar och tar emot stöd från andra barn med liknande erfarenheter tillsammans med Bris stödgruppsledare. Fokus i arbetet är att barnen som deltar ska få ökad kunskap och förståelse för sin livssituation samt få verktyg f r att hantera sitt liv på kort och lång sikt. Det är ett sätt att långsiktigt tillgodose varje barns rätt till psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa över tid. Bris arbetar med att stärka baznets rättigheter och allt arbete utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter. Idag finns det fortfarande barn som iar sina rättigheter kränkta och Bris har därför en viktig roll i att exempelvis rapportera om Sveriges efterlevnad av barnkonventionen till FN:s barnrättskommitte i Geneve. Bris sitter med i regeringens barnrättsdelegation och för en kontinuerlig dialog med både ministrar och parlamentariker i barnrättsfrågor. Vi har också haft en plats i den rådgivande expertgruppen till utredningen om hur barnkonventionen ska bli lag. Bris c~-iver bland annat frågan att göra en utredning efter varje självmord som begåtts av ett barn samt krav på ökat stöd till forskning om psykisk ohälsa. Bris vill också att vuxna får kunskap för att kunna agera för barnets bästa. Därför föreläser och utbildar vi lärare, skolkuratorer, socialsekreterare och andra professionella som möter barn i sina yrken i hur roan kan samtala med barn och unga. Under 2016 lanserades Bris nätverk som erbjuder medlemmarna bland annat föreläsningar och rapporter inom barnrättsfiågor. Den långsiktiga målsättningen är att ökad kunskap kring ett professionellt barnperspektiv ökar alla vuxnas handlingsberedskap isär ett barn far illa eller på apmat sätt behöver stöd. Barns inflytande i Bris Under 2016 har arbetet med att utveckla barns delaktighet i organisationen fortsatt, bland annat genom Expertgrupp Barn, barnkonsekvensanalyser och olika metoder som kan tillämpas inom Bris för att öka barns inflytande. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET Inför verksamhetsåret 2016 tog Bris styrelse beslut om att kansliet ska presentera en budget som minst visar ett nollresultat. För att möjliggöra detta fick regionenheten en ny struktur där samtliga regioner samlades i en enhet. Vidare lades Kunskapsenhete~ ned och Bris valde istället att ha sakkunniga inom Konununikation, opinion och påverkan (KOP) samt Stödenheten. KOP kommer att ansvara för utbildningsinsatserna framöver. I mars 2016 presenterade Svenska Postkodlotteriet en ny fördelningsmodell av sitt basstöd. Bris liar de senaste fyra åren årligen erhållit l 8 mkr. Den nya modellen innebär för Bris en minskning av basstödet. För 2016 blev utdelningen 14 mkr. För 2017 kommer basstödet att uppgå till 10 mkr. För att möta intäktsminskningen av basstödet har Bris under 2016 minskat antal tjänster i två omgångar och gjoik satsningar för att öka andra intäktskällor. Under våren erhöll Bris två större gåvor från privatpersoner på totalt 2 mkr. I slutet av året har Allmänna arvsfonden och Familjen Erling-Perssons stiftelse beviljat Bris bidrag till två treåriga projekt som båda kommer att påbörjas under Allmänna Arvsfonden har beviljat 4,2 mkr och Familjen Erling-Perssons stiftelse 14,9 mkr. MEDLEMMAR, VOLONTÄRER OCH ANSTÄLLDA Bris hade vid utgången av året medlemmar vilket kan jämföras med medlemmar Det är bland annat resultat av satsningar som gjorts för att bryta den negativa trenden med ett sjunkande medlemsantal. Den nya medlemsstrategin godkändes av styrelsen i januari. Strategin innehåller riktlinjer för ökat inflytande för medlemmar och en satsning på ökad bredd, både geografiskt och åtdersmässigt (inkluderande barn under 18 år). Medlemsavgiften är 360 kronor per år. Ungefär 110 (150, 2015) personer har under 2016 arbetat ideellt för Bris. Volontäruppdragen har framförallt haft tre olika inriktningar: informationsspridning genom deltagande vid olika events runt om i landet, administrativa volontäruppdrag samt uppdrag med insamlingssyfte. Bris har under året haft i genomsnitt 57 anställda (omräknat till heltidstjänster). De flesta är kvinnor och arbetar på förbundskansliet. Anställningsvillkoren regleras i huvudsak mellan Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer (IDEA), Unionen och Akademikerförbunden. FÖRVALTNING, STYRNING OCH LEDNING Organisation och ledning Inom Bris är kongressen organisationens högsta beslutande organ och styrelsen är organisationens verkställande organ mellan kongresserna. Bris är organiserat i ett kansli Förlagt till Stockholm samt fem regioner i Göteborg, Malmö, Norrköping, Umeå samt Stockholm. Vat je region har också ett lokalt regionråd vars uppgift är att stötta regionchefen. Bris kansli leds sedan den 9 mars 2016 av generalsekreterare Magnus Jägerskog. Kongressen utser två revisorer för att granska Bris räkenskaper och fötvaltnin~. Valda revisorer för innevarande kongressperiod är Ulrika Granholm Dahl, auktoriserad revisor från PwC, samt Lena Nilsson som förtroendevald revisor. Bris har en valberedning vars uppgift är att föreslå ledamöter till styrelsen samt att föreslå val av revisor. Kon~~essen utser även ett granskningsutskott som har till uppgift att granska liur verksamhetsplaner och Bris arbete med mål och ideer genomförts. Bris årsberättelse

37 ÅRSREDOVISNING Under 20l S genomfördes ett grundläggande arbete för att införa nya och moderniserade stadgar för Bris. Förslaget kan sammanfattas lett behov av tydligare och enklare stadgar som är mer i linje med Bris barnsyn. Språket uppdateras så att det bättre återspeglar organisationens syn på barn och unga som möjliggörare och bärare av rättigheter. En annan förändring som föreslås är att förbundsstyrelsen kommer att väljas av en valberedning istället för sex samt att alla ledamöter får samma uppdrag och har samma ansvar. Varje ledamot förses därtill med varsin suppleant. Det nya stadgeförslaget fick bifall på en extrakongress i november Det slutgiltiga godkännandet av stadgarna kan dock ske först vid nästkommande kongress i maj BRIS STYRANDE ORGAN -Kongressen -Styrelsen - Generalsekreterare samt dennes ledning BRIS KONTROLLERANDE ORGAN - Auktoriserad revisor -Förtroendevald revisor -Granskningsutskott BRIS STYRELSE Sedan maj 2015 består Bris styrelse av nedanstående ledamöter: Ordförande Ulf Spendrup, Spendrups Bryggerier AB Ledamöter Christina Elffors-Sjödin, Ledarskapskonsult Per Berggren, fd VD Hemsö Fastigheter och Jernhusen. Idag arbetande styrelseordförande islättö och styrelseledamot i Castellum Helen Strömberg, Fil dr och universitetslektor Umeå universitet Annabella Kraft, Seniorchef och ledarskapsutvecklare Södertälje kommun Doreen Månsson, Tv-producent och journalist på SVT Dennis Andersson, Generalsekreterare Gothia Cup Michel Issa, Entreprenör och företagsledare Regionala representanter Sofie Edberg, region Nord, koordinator i nationellt nätverk för ledning och styrning av hälso- och sjukvård Torbjörn Blomhage, region Mitt, Egenföretagare inom personlig utveckling, stress och krishantering Anders Lindmark, region Syd, Utvecklingssamordnare, Malmö stad Ann Rask Samuelsson, region Väst, Jurist Dietmar Mölk, region Öst, Entreprenör, Universitetsadjunkt Linköpings universitet FRll:s kvalitetskod Bris är medlem i FRII (Frivilligorganisatiouernas Insamlingsråd) och tillämpar dess etiska kvalitetskod där nyckelorden är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. Vartannat år ska en extern revisor granska och intyga att organisationen efterlever koden. Bris Följer FRiI:s uppdaterade kvalitetskod och Bris auktoriserade revisor har i januari 2017 granskat och intygat att Bris ererlever koden. Bris effektrapport 2016 finns publicerad på Bris hemsida. Svensk Insamlingskontroll Bris plusgiro konn olleras av Svensk Insamlingskontroll vars syfte är att övervaka så att insamlingar från allmänhet sker under betryggande kontroll och att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader samt att goda marknadsföringsmetoderanvänds. FINANSIELLA INSTRUMENT Det övergripande målet i Bris kapitalförvaltningspolicy är att Bris ska placera sina tillgångar på ett etiskt försvarbart sätt med möjlighet till en god avkastning på lång sikt och till en så låg kostnad som möjligt. Bris ska placera sina tillgångar i värdepapper och fonder med 1åg risk, policyn tillåter endast placeringar iaktiefonder ocli räntebärande värdepapper. Aktier eller andelar som erhålls genom testamente eller gåva skall avyttras inom tolv månader. Kapitalförvalhiingspolicyn är senast uppdaterad i december 2016 och finns publicerad på bris.se. För närvarande hanterar Bris sina placeringar i egen regi. Bris riktlinje Yör eget kapital är att kapitalet ska motsvara minst 6 månaders fasta kostnader och som mest l års fasta kostnader. VERSAMHETENS INTÄKTER (MKR) ao ~o 60 so to Basstddet från Postkodlotteriethec minskat med 4 mkr mellan 2015 och År 2014 erhsll Brls ett arv på 4,3 mtl(oner kronor. RESULTAT OCH STÄLLNING Årets verksamhetsintäkter uppgår till 62,2 mkr (66,9). Den största intäktskällan är företagsgåvor och före[agssamarbeteu 18,7 (20,6 mkr, 2015) som dock har minskat mot föregående år. Postkodlotteriets basstöd har minskat från 18 mkr till 14 mkr 5 Bris årsberättelse 2016

38 ÅRSREDOVISNING som en konsekvens av deras nya fördelningsmodell. Insamling från allmänheten är 13,7 mkr (10,6, 2015). Ökningen beror bland annat på två större gåvor om totalt 2 mkr, men under året har även satsningar gjorts att öka antalet månadsgivare och insamlingskampanjerna riktade till medlemmar och privatpersoner har Daft en positiv utveckling. Bidrag uppgår till 11,7 mkr (11,5, 2015} och avser främst offentliga bidrag i form av kommunala verksamhetsbidrag och statsbidrag via Socialstyrelsen. Bris erhö ett projektbidrag &ån Svenska Postkodlotteriet på 5,3 miljoner kronor, att användas till att utveckla veebben INTÄKTER 2016 Medlemsavgifter:1778, 3% Allmånheten: , 22% FSretag: , 30% Svenska Postkodlotteriet:l4 000, 23% Offentl(ga bidrag: ,18% Övriga intåkter: 3 127, 5% och det digitala stödet till bam och unga. Hittills har 1,2 mlv intäktsföns, varav 0,8 mkr Projektet löper till september Änc3amålskosmaderna minskade med 5,5 miljoner kronor jämfört med föregående år och uppgick till 44,9 uuljoner kronor vilket är 74,6 procent (74,6 procent, 2015) av den totala kostnadsmassan. Minskningen beror främst på omorganisationen inom Kunskaps- och Regionenheterna. Det största verksamhetsområde[ är Stödenheten, följt av Kommunikation, Opinion och Påverkan. tarets administrations- och insamlingskostnader irelation till de totala kostnaderna uppgick ti1125,4 procent (25,4 procent, Z015). Ändamåls- Balanserat Totalt bestämda eget eget Tkr medel kaptiel kaptiel Ingående6alans Årets resultat g _..._..._._ _..._..._..._... Ut åendebalans kapitalet är att det ska motsvara cirka 6 mänaders fasta kostnader, vilket på ett normalår motsvarar cirka miljoner kronor. FRAMTIDA UTVECKLING Psykisk ohälsa är det vanligaste skälet till att bam kontaktar Bris. Under 2016 handlade 4 av 10 samtal om psykisk ohälsa. Det innebär alltifrån nedstämdhet till självskadebeteende och tankar vm att ta sitt liv. Ett övergripande mål för Bris åren är att bidra till att fienden med den växande psykiska ohälsan band bam och unga bryts. En av utmaningarna i en allt mer globaliserad värld är att säkerställa att de unga som har flytt till Sverige för att undkomma krig iar sina rättigheter tillgodosedda. Många av barnen har traumatiska erfarenheter och behöver stort stöd för att kunna komma in i samhället. Bris haz beviljats medel från Allmänna Arvsfonden och Erling-Perssons stiftelse till två separata projekt som under 2U 17-2U l9 kommer att arbeta med att stärka idrottsledare som möter nyanlända barn samt med stödgrupper till barn som flytt. Under våren 2017 lanserar vi en ny veebb och chaff för att förbättra stödet till barn och unga. Arbetet finansieras av projektmedel från Svenska Postkodlotteriet. Bris har arbetat fram en långsiktig plan för som ska vara ledande för hur verksamheten ska bedrivas under denna period. Medlemmarna har fått möjlighet att lämna synpuokter och dei slutgiltiga förslaget kommer att presenteras vid kongressen i maj Bris verksamhet är helt beroende av gåvor från privatpersoner, företag och andra organisationer. Det är tack vare dessa gåvor som Bris kan erbjuda barn och unga stöd varje dag, året runt, och bedöva ett starkt opinions- och påverkansarbete. Förändring av eget kapital Eget kapital uppgår vici årets slut ti1124,5 miljoner kronor (22,4 miljoner kronor, 2015). Ändamålsbestämda medel uppgår vid årets slut till 0 miljoner kronor. Målet med det balanserade FLERÅRSÖVERSIKT Antal medlemmar Antal stödjande kontakter inklusive Bris Vuxentelefon _ Verksamhetens intäkter ([krl Årets resultat efter fördelning till/från åndamålsbestämdamedel (tkr) BatanseretegetkapitaL(tkr) Åndamålsbestämda medel (tkr) Medelantal anställda * Stödjande kontakter för 2013 är inte jämförbara med senare år iom byte av dokumentationssystem i dec 2013 Bris årsberättelse

39 ÅRSREDOVISNING RESULTATRÄKNING, TKR Verksamhetsintäkter Not Medlemsavgifter Gåvor Bidrag Nettoomsettning Övriga intåkter Summaverksamhetsintäkter erksamhetakostnader 4,5...g... ilndamålskostnader Insamliv skostnader... ~ ~ ~ Administrationskostnader Summaverksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat av vårdepapper/fonder..._~ Övrigarenteintåkterochliknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar resultat BALANSRÄKNING, TKR TILLGÅNGAR Anl äggn Ingstlllgå ngar Immateriella anläggningstillgångar Not Balanserade utgifter S:a imm anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier S:a matyl anläggningstillgångar :... S:a anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Fbrutbetalda kostnaderoch upplupna intakter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank S:a omsåttningstillgångar SUMMATILLGÅNGAR Föråndring av åndamålshestämda medel Arets resultat enligt resultatråkningen (se ovan) Utnyttjande av åndamålsbeståmda medel från tidigare år Ändamålsbeståmningavmedel 0 0 Kvarstående beloppfdråret/fbrånd ring balanserat kapital EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital llndamålsbeståmda medel 0 0 Balanserat kapital S:a eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till myndigheter Skuld erhållna ej utnyttjade bidrag Övriga skulder Upplupna kostnader ochfsrutbetalda intåkter S:a kortfristiga skulder SUMMA EGETKAPITALOCHSKULDER Bris årsberättelse 2016

40 ÅRSREDOVISNING KASSAFLÖDESANALYS, TKR Den löpandeverksamheten Not Verksamhetsresultat Avskrivningar Erhållen råma Summa Fbrändring kortfristiga fordringar Fdråndring avleverantörsskulder Fdråndringavbvrigakortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten FSrvårv av immateriella anlåggnings tillgångar... Fdrvårvavmateriellaanlåggnings tillgångar.fbrsäljningavvårdepapper/fonder Investeringarivårdepapper/fonder Kassaflöde från investerings verksamheten kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets b5rjan Årets kassaflöde enligt ovan Likvida medel vid årets slut NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Bris redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagerr, Bf'NAR 2012:1 (K3) och FRII:s styrande riktlinjer %r årsredovisning. Redovisningsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Resultaträkningen Verksamhetsintäkter Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhälls. Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget liar uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bicl aget uppfylls. Bidrag som erhållits för att täcka vissa kostnader redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka. När Bris tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är det en gåva eller ett erhållet bidrag. Om tillgången eller tjänsten erh$lls därför att Biis upptyllt eller koi~uner att uppfylla vissa villkor och vm Bris haren skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls är det ett erhållet bidrag. Är det inget bid~~ag är det en gåva. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Erhållna gåvor redovisas netto, det vill säga efter avdrag förde direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning av en tillgång. Medlemsintäkter avser inbetalning av medlemsavgift från organisationens medlemmar. Avgiften periodiseras inte, utan intäktsfärs vid inbetalning. Medlemsavgiften bestäms av kongressen. Intäkter under rubriken "Nettoomsättning" avser i första hand kurs- och konferensavgifter vid utbildningar som organisationen anordnar, sons är en del av ändamålet med verksamheten att sprida kunskap och information. Verksam hetskostnader Kostnaderna för verksamheten har delats upp i enlighet med FRII:s styrande riktlinjer %r årsredovisning iändamåls-, insamlings- och administrationskostnader. Ändamälskostnader avser kostnader som har direkt samband med att uppfylla Bris ändamål enligt dess stadgar. Det omfattar kostnader för stödverksamheten, projekt, kommunikation/ opinion/påverkan samt kunskapsspridning. Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att generera externa intäkter i form av insamlade medel och gåvor från privatpersoner och företag. Administrationskostnader omfattar revision, samt kostnader förknippade med törtroendemannaorga~isationen, till exempel kongressen samt central admiiustration och ledning för hela organisationen. Arbete med bidrags- och projektansökningar ingår också i administrationskostnaderna. Gemensamma kostnader för bland annat data, telefoni och viss administration har fördelats ut på de olika delarna i törhållande till antalet anställda inom respektive verksa~uhetsområde samt resursutnyttjande. Alla organisationens leasingavtal redovisas som operationella, det vill säga leasingavgiften redovisas linjärt över leasingperioden. Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsgirs i takt med att de anställda utför tjänster. Balansräkningen Eget kapital Ändamålsbestämda medel i balansräkningen avser en del av det egna kapitalet som av givare eller donator bestämts ska användas till särskilda ändamål, eller medel som styrelsen beslutat ska användas på ett särskilt sätt. När organisationen belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultattäkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Bidrag som hänför sig till en anskaffning av en avläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet. Avskrivning sker linjärt över tillgångens berä(uiade nyttjandeperiod. Balanserade utgifter för programvara och hemsida, samt inventarier, skrivs av under fem åc Inköp av datorer kostnads%rs direkt. Om sättvin gstil I gån gar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Kortfristiga innehav i aktier och andelar redavisas till det lägsta av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet vid balansdagen. Vid värderingen tillämpas porttöljmetoden (kollektiv värdering). Övrigt Om inte annat anges är alla belopp angivna i tusentals kronor. Bris årsberättelse

41 ÅRSREDOVISNING Not 2 Uppskattningar och bedömningar Det finns inga bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i årsredovisningen. Det finns heller ingen osäkerhet i uppskattningarna som innebär en betydande risk %r väsentliga justeringar av värden i balanseäkningen under nästa år. Not 3 Insamlade medel Not 4 Personal Medelantalet anställda, personalkostnader och arvode till styrelsen MEDELANTALET ANSTÄLLDA Totalt Varevmån Totalt Varav män Antal anställda åvoraomredovisats iresultaträkningen insamlade medel Allmånheten Fdretag Postkod lotteriet Andra organisationer Externa stiftelser och fonder Summa KÖNSFÖRDELNING BLAND STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE Antal på Antal på balans- Varav balans- Va av dagen män dagen män... Antal... anstellda Generalsekreterare och enhetschefer Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen. Det är svut att värdera vissa gåvor. Det gäller till exempel annonsutrymme och konsulttjänster. Nedan har vi uppskattat värdet av gåvor som inte redovisats i resultaträkningen Insamlade medel (uppskattade belopp) Annonserachbyråarvoden vrigt 600 Summa ~ 4050 Bidrag som redovisats som intäkt Insamlade medel Andra organisationer Summafnsamlademedel Offentliga bidrag Socialstyrelsen Mucf EU Kommuner Landsting/regioner/lånsstyrelser Lönebidrag S wn m a Summa hidrag Totala insamlade medel består av följande: Gåvor som redovisatsiresultatråkningen Gåvor som inte redovisats i resultatråkningen " Bidrag som redovisats som intåkt Summainsamladamedel ') Erhållna tjånster från Comviq/Tele2 har redovisats som en intåkt i reswtatråkningentill ett värde om totalt tkr U 650 tkr) ") Under 2015 har Bris fått envånda fem personbilar tlll självkostnadspris. Vårdet av bilarna har inte redovisats i resultatråkningen. Vårdet av övriga gåvor som inte redovisats I resultatråkningen har infe beråknats för UPPGIFT OM STYRELSENS DELTAGANDE PÅ STYRELSEMÖTEN UNDER ÅRET Närvarande Antal möten Ej när- Totalt varande Ulf Spendrup (ordfbrande) Anna-8ella Kraft (ledamot) Christina Elffors-Sjödin Iledamotl : Dennis Anderssonlledamot) 2 3 Doreen Månsson (ledamot) 3 2 Helen Strömberg (IedamoU Michellssa(Iedamotl Per Berggren (ledamot) Ann Rask Samuelsson (region Våst) Anders Lindmark (region Syd) Dietmar Mblk (region Öst) Torbjörn Blomhage... (region Mitt) Sofie Edberg (region Nord) Astrid Brissman (ersättare LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER Löner och andra ersåttningar:... Styrelse Generelsekreterere Övrigaanstålldaochuppdragstagare Totala löner och ersättningar Sociala kostnader Varav pensionskostnadergeneralsekreteraren Varav pensionskostnaderdvrigaanstålida Ideellt arbete Ungefär 110 (150, 2015) personer har under 2016 arbetat ideellt för Bris. Volontäruppdragen har fram%rant haft tre olika inriktningar, informationsspridning genom deltagande vid olika events runt om i landet, administrativa volontäruppdrag samt uppdrag med insamlingssyfte. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. _5 5 9 Bris årsberättelse 2016

42 ÅRSREDOVISNING Noy.~r~,s ~cs~ Avtal om avgångsvederlag Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställnings- Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter FRAMTIDA LEASINGAVGIFTER FÖRFALLER ENLIGT FÖLJANDE: skydd. Bris har träffat ett avtal med nuvarande generalsekrete- -- ~ -~ ~- rare om en uppsägningstid på 6 månader vid uppsägning från.,f rutbetalda Hyror at4 as2 Upplupna bidrag/foretagssamarbeten [ etsgivarens si 8. Not 5 Leasing Ovnga poster Summa Bris leasar framförallt fem stycken kontorslokaler samt kontors- Not 10 Kortfristiga placeringar maskiner. Kostnadstörda leasingavgifter uppgår till tkr (3 737 tkr, ZOI S~. Andelari räntefonder Bokfört Markn. Bokfört Markn. FRAMTIDA LEASINGAVGIFTER FÖRFALLER ENLIGT FÖLJANDE: värde värde värde värde NordealnstPen.marknad Inom 1år Swedbank Råntefond år Summa Senate ån 5år Summa Avtalen om lokalhyrorharallka slutdatum och stråeker sigsom långst ti NOt ~~ Skuld erhållna ej utnyttjade bidrag Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter Posckodiocie.~ec, P.o~ekcn~ä~ag~~~ ~~ ~~ ~ ~~ äääb ~~~~~ ~~~~~~~ä vs3 Stift. Erling.Persson, yrojektbidrag A~ImånnaArvsfonden,projektbidrag _... _.. _ _....._... Ovriga Rånton _....._ _..._ Summa Realisationsresuitatvidförsåljning 0 90 Summa Not 7 Immateriella anläggningstillgångar BALANSERADE UTGIFTER Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter zo~6 zois..._..._......_... _......_..._...._..._....._.. Semesterlöner ~Upplupnasocialaavgifter Ingående anskaffningsvårde 0 0 Upplupna löner Årets aktiveradeutgifteh Förutbetaldaintåkter Utgående ackumulerade anskaffnfngsvärden Övriga poster ~ Summa Ingående avskrivningar : Årets avskrivning 0 0 Utgående ackumuleradeavsk ivningar 0 0 Utgående redovisat värde ~ Not 13 Likvida medel Not 8 Materiella anläggningstillgångar Ka55ameaei o a... Banktillgodohavanden INVENTARIER OCH INSTALLATIONER Kortfristiga placeringar, jåmstållda med ~~kvidamedel Ingående anskaffningsvårde Summa Inköp Utrangering _Utgåendeackumuleredeanskaffningsvärden z Not 14 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut In ående avskrivnin ar _g..._g Utrangering [mars 2017 meddelade Postkodlotteriet att basstödet till Bris för Årets avskrivning [ BCCt koitlit1ec ått llp~g8 tl~l ~ ~ R1kT. Utgående ackumuleradeavskrlvningar Utgående redovisat värde Bris årsberåttelse

43 ÅRSREDOVISNING Stockholm den 4 april 2017 ~ LEf,' ~I~ Ulf Spendrup Magnus Jägerskog Ordförande Generalsekreterare S '~~ ~~1G f Per Berggren ~~ Torbjörn Blomhage ~/~1~~ Dennis Andersson ~~~ ~~~~ Sofie Edberg~ L (.c ~z~~. %~~,,åeä. /~~~'~/~/J/,/~ y~' "'^~ rl/v Christina Elffors Sjödin Michel Issa ~~~ ~%~~ Anders Lindmark Doreen Månsson Annabella Kraft Die~mar Mölk / ` `~. \ ~~ V~~~ '. '~ -'l ~l`.1r'`~ L Ann Rask Samuelsson Helen Strömberg `~ Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 april 2017 Ulrika Granholm Dahl Auktoriserad revisor Lena Nilsson Förtroendevald revisor 11 Bris årsberättelse 2016

44 ~"'~'~r ~i~~ r.~ ~~..-1.~.. _ ~ t ~'~ Det kärrs som att jag ski e~ till~en ~ät~-när ~a~g ebattar ~, _ - ~ xn~d e~ i~~e~ mig=ho~p~ _ ~ _"~ ~:~.~. ~ r _ ~.~-+l ~ K s ~ ~~`~. ~v',= ~!'_ f _ s.~:: _ "`t "was -, ~ -'. r ~ _ M t,

45 ÅRSREDOVISNING Revisionsberättelse Till kongressen ibris -Barnens rätt i samhället Org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Bris -Barnens Rätt i samhället för år Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Färvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden V har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisoreinas ansvar enligt denna sed beskrivs värmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt Den förtroendevalde revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed isverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen och generalsekreteraren som Var ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av separat avgiven Årsberättelse %r 2016 (men innefattar inte årsredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna). Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att deu andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och generalsekreterarens ansvar Det är styrelsen och generalsekreteraren som liar ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enli~rt årsredovisningslagen. Styrelsen och generalsekreteraren ansvarar även för den uiteina kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en åsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och generalsekreteraren Pör bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam} eten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och generalsekreteraren avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte liar något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt må1 är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huntvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter iårsredovisningen, vare sig dessa beror på oege~tlighetereller på fel, utformar och ut%r granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till Yöljd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegenttigheter kan iiuiefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kvotroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision För att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och generalsekreterarens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drarjag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och generalsekreteraren använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med 13 Bris årsberättelse 2016

46 ÅRSREDOVISNING grundide inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns Styrelsens ansvar någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. föreningens förmåga au fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna iårsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet %r revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkte~~ för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisioneu, däribland de betydande brister i den interna konhollen som jag identifierat. Den förtroendevalde revisorns ansvar!ag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens resultat ocl~ ställning. Revisorernas ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därn~ed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis För att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller i något väsennigt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Rimlig säkerhet är en htig grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser soon kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt irisk och väsentligliet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens %rvaltning för Bris -Barnens rätt i samhället för år Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs nä~ynare i avsnittet Revisore~7ias ansvar. Vi är oberoende i ftirhållande till Föreningen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt ftillgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Stockholm den 19 april 2017 Ulrika Granholm Dahl Lena Nilsson Auktoriserad revisor Förtroendevald revisor ~- Bris årsberättelse

47 `-`. _...: _. s i j ~ -,, ~ ~ ~' ~~-x. r +~ 4 - err,. l'~. r ~e.d_'~ w '. -.~ -~.. ~. * ~ ~ i {.' ' i ~ ~' r +i t _ ~s å. ;G Y' ~. ~_,. -. '. ~~~ r~' ~~ - _ -- ~- _~ - r - - _,,,:,rte:- - ~. I ~' ~ ~' ~j~ _ -rte,,~ -:~ 7 Bris $rsberättelse 2016

48 ;~ y..~' ~ ~: C - ~ : '~~.... r ~- ~ ~' "' Effektra ~..` pport. ~. -.1~~ L -t3^' Alla organisationer som samlarin pengar från allmänheten ska öppet redovisa vad pengarna används till. Därför gör Bris varje år en effektrapport som visar vilken nytta organisationen gör. Effektrapporten ska vara tydlig, tillgänglig och öppen. Alla uppgifter ska vara verifierbara och kunna styrkas. ~*'~~ ;._ A ~ i ~ v ~ R~ a, ~. ~~ ^ ~ av barn mellan 12 och 18 år känner till Bris stödverksamhet,,...,., ~... ~,,., u...,,,. ~~ ~~~ kurativa kontakter hade Bris under 2016,~ ~~,,. - 't å~- ~ ~ ~. 'S ~,.~.r ~ 1 `. \ `1 ~. A~ w,~~~i - ~ j ~ ~~ ~,~'. Y~ +' ~,~ ~ ~ ' f.~ r f.:1., ~,i f, ~ mrs,. / ~" '~~ a ~ ~ ~ '+. Z ' ~, r ~ iy,.. i ~ ~, ~~' l`4~:, Bris årsberättelse

49 EFFEKTRAPPORT Bris effektrapport 2016 Barnens rätt i samhället (Bris) är en personlighet, behov, inhessen och personlig integritet. Bris må1 ba~nrättsorganisation som arbetar för att" i är att barnkonventionens rättigheter tillgodoses och att bamsystärka barnets rättigheter genom att ge ~ nen respekteras i alla delar av samhället. - Bris vision år ett stöd till barn och unga, mobilisera sam- ; samhälle där Bris deltar även i arbetet med målupptyllelsen av "Agenda häpet och göra barns röster hörda. Bris är barnets rättighe- ~ 2030 för hållbar utveckling" som antogs på ett toppmöte i FN helt beroende av gåvor från privatperso- ~ ter respekteras ~ i september Agendan gäller från jaimari 2016 till 2030 ner, företag och andra organisationer. Det i samhållets alla ~ och innehåller en handlingsplan med 17 mål och 169 delmål är tack vare dessa gåvor som Bris kan ~ delar och där varje : som ska leda världen mot eu hållbar framtid. Agendans må1 är erbjuda barn och unga stöd varje dag, ~ barn kånner till sina universella och gäller alla länder, även Sverige. året runt. rättigheter. Bris bidrar på olika sätt till måluppfyllelsen av Agenda 2030 Bris är poetiskt och religiöst obunden ~ både i Sverige och globalt genom vårt medlemskap i CHI och all vår verksamhet utgår från FN s (Child Helpline International). Vårt arbete med att bryta trenden konvention om barnets rättigheter. av ökad psykisk ohälsa hos barn och unga, att stödja bam som Alla organisationer som samlar in ~ flytt och att arbeta för alla barns rätt att slippa våld, innebär pengar från allmänheten ska öppet redo- ~ att vi i första hand fokuserar på tre må1 i Agenda 2030: Mål 3 visa vad pengarna används till. Därför "Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande tör alla gör Bris varje åren effektrapport som ~ i alla åldrar, mål 5 om "Jämställdhet" och må1 I6 om "Fredliga visar vilken nytta Bris gör. ~ och inkwderande samhällen". Bris är medlemmar i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) och följer ~ ~ I VILKET ORGANISATORISKT SAMMANHANG de kvalitetskrav som FRII sätter upp. En- ~ VERKAR BRIS? ligt FRiI ska effektrapparten vara tydlig, Bris, Barnens rätt i sanil~ället, fyllde 45 år under Målet tillgänglig och öppen. Alla uppgifter ska :för organisationen är idag, liksom vid starten 1971, att stärka vara verifierbara och kunna styrkas. ~ barnets rättigheter. Grunden för all verksamhet är FNs kon- Om du har frågor om något i rapporten i ventron om barnets rättigheter, barnkonventionen. Bris ingår kan du kontakta Bris via mejt: info(a~bris. ~ ~ i CHI (Child Helpline International), ett globalt nätverk med se eller telefon: ~ 18 ] hjälplinjer för barni 139 länder. Tillsammans tar nätverkets Om du är barn eller ung och behö- ~ medlemmar emot mer än 20 miljoner kontakter per år från barn ver någon att prata med ring I 1 ~ som är i behov av stöd och skydd. Bris är den enda svenska eller mejla och chatta via bris.se. Sedan ' organisationen med medlemskap i CHI. december 2016 finns också Brisbot som dunår via Messenger och Kik. Det är ett ~ Bris arbete utgår från tre delar. slags robotchatt där vi ger svar på vank- ~ Bris erbjuder stöd till alla barn under 18 år utifrån barnets ga frågor direkt i mobilen. : behov, direktivår stödverksamhet och i våra stödgrupper, men Bris finns också på Facebook, Twitter, ~ också indirekt genom vår wxe~telefon där vunna får stöd och Instagram, Linkedin och på Youtube_ ~ svar på frågor om bana. Följ oss gärna där! Numre[ till Bris stöd för barn och unga är , vilket är ett europeiskt hjälpnummer_ Det betyder att den som ringer 116 VAD VILL BRIS UPPNÅ? ~ l I 1 når den hjälplinje som är verksam i det land barnet ringer Bris vision är ett samhälle där barnets : från. Alla 1 ] 6 I 1 I-nummer är gratis att ringa till och drivs av rättigheter respekteras i samhällets alla ~ organisationer med kunskap och resurser att ge barn stöd. Barn delar och där varje barn känner till sina : som kontaktar Bris är anonyma om de vill och samtalet syns rättigheter. inte på telefonräkningen. Vger även stöd genom information Bris syfte är att stärka barnets rättighe- ~ ~ och råd till Uarn via bris.se/ung och via sociala medier. Bris når ter genom att stödja barn utifrån barnets ~ barn i hela Sverige. behov, mobilisera samhället och göra För barn som bor i familjehem och för familjer där mamma barns röster hörda. På så sätt skapas ett ~ eller pappa har tagit sitt liv, erbjuder Bris stödgrupper. Det är bättre samhälle för alla. ~ ett arbetssätt som ger långsiktiga effekter för barn som lever Allt Bris aruete utgår från FN s kon- i en utsatt situation och syftar till att ge dem strategier för att ventron om barnets rättigheter, barnkon- ~ hantera sin situation. Forskning visar också att mötet med andra ventronen. Barnkonventionen innehåller ~ är ett starkt stöd i att hantera sin situation och att det på sikt kan 54 artiklar som slår fast barnets mänsk- bidra till förbättrad hälsa för barnet. Att ge barn sim förlorat liga rättigheter. Den beskriver också en ~ en förälder i självmord möjlighet till stöd i grupp är en viktig barnsyn där varje barn har en individuell förebyggande insats för att förhindra psykisk ohälsa hos bara. 3 Bris årsberättelse 2016

50 EFFEKTRAPPORT Trots det ser vi att samhällets stöd till den här gruppen näst intill är obefintligt. Bris mobiliserar samhället för barnets rättigheter, alltifrån medlenunar till kommuner, organisationer och andra samhällsaktörer. Under 2016 startade Bris en ny verksamhet, Bris nätverk, en mötesplats för barnets rättigheter. Nätverket är uppbyggt utifrån Bris fem regionkontor i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Bris nätverk ska möjliggöra möten, dialog och samverkan mellan professionella från olika delar av samhället; den ideella, privata eller offentliga sektorn, samt vara en källa till inspiration och erfarenhetsutbyte. Bris nätverk lanserades på Bris barnrättsdag i Göteborg i september 2016 och hade vid årsskiftet drygt 1100 medlemmar. Bris gör barns röster hörda och påverkar samhället för att stärka barnets rättigheter. Vi bedriver ett strategiskt opinions- och påverkansarbete med fokus på beslutsfattare och myndigheter, och arbetar också för att uå ut till allmänheten i syfte att öka kunskapen om barnets rättigheter i hela samhället och kunna bidra till att de bättre tillgodoses. Bris verksamhet finansieras via insamling från privatpersoner, företagssponsring, stöd från kommuner och olika stiftelser samt via medlemsavgifter. Ungefär hälften av Bris intäkter kommer från företag. Bris rar också pengar från privatpersoner och organisationer. Stödet Yrån stat, kommuner och landsting uppgår till cirka l8 procent av den totala omsättningen. Bris är medlem i Svensk insamlingskontroll och har ett 90-konto, vilket säkerställer att insamlade pengar går till ändamålet. Bris är en medlemsorganisation med ungefär medlemmar (december 2016). Vartannat år hålls en kongress, vilket är Bris högsta beslutande organ där de viktigaste besluten tas. Kongressen väljer Bris förbundsstyrelse som är ytterst ansvariga för verksamheten. Det år som det inte är kongress hålls en verksamhetskonferens där förbundsstyrelse ocl~ förtroendevalda medverkar. Att vara medlem i Bris är ett sätt att stödja Bris verksamhet och ställa sig bakom arbetet att stärka barnets rättigheter. BRIS LÅNGSIKTIGA PLAN SÅ VI VILL NÅ VÅRA MÅL. Bris verksamhet syftar till att stärka barnets rättigheter och det gör vi genom att stödja barn, mobilisera samhället och göra barns röster hörda. På Bris finns enheter som ansvarar för dessa delar: stödenheten, regionenheten och enheten för kommunikation, opinion och påverkan. Arbetet förutsätterfinansiering genom gåvor från privatpersoner, medlemmar, kommuner, landsting och företag. Det arbetet bedrivs av insamlingsenheten. Hur vi ska nå våra må1 beskrivs i Bris långsiktiga plan %r åren , som Uland annat fastställer att allt stöd på Bris ska vara tillgängligt ocli kvalitetssäkrat. Det betyder att det är utbildade kuratorer som ger stöd till barn som kontaktar Bris. Det är samverkan tillsammans med andra som gör Bris starkt. Därför arbetar vi för att mobilisera aktörer i samhället och för att göra barns röster hörda genom ett starkt påverkans- och opinionsarbete. Medlemmarna är en viktig luafr för att sprida kunskap om Bris och mobilisera samhället. Genom medlemskap tar varje medlem ställning för barnets rättigheter och stödjer vår verksamhet. Bris jobuar kontinuerligt tör att tier ska engagera sig och vi välkomnar alltid nya medlemmar. Under 2016 ökade antalet medlemmar med 11 procent, ett resultat av att vi satsar långsiktigt på arbetet med medlemmar. Genom politiskt påverkansarbete stödjer Bris barn som grupp i samhället. Bris skriver remisser och uppvaktar makthavare för att politiska beslut ska leda till att barns livsvillkor förbättras. Bris deltar i referensgrupper och politikermöten och bidrar med expertis. Bris slu iver också rapport till FN:s bainrättskommitte om hur Sverige efterlever barnkonventionen. Vi ingår i regeringens nyinrättade barnrättsdelegatiou och är eu del i "Nätverket för barnkonventionen" som arbetar för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Varje år görs en verksamhetsplan som beskriver hur målen Pör året ska uppnås. Uppföljning sker varje månad. Det är kongressen som fattar beslut om Bris långsiktiga plan. En ny fyraårig plan tör åren beslutas om på Bris kongress i maj En viktig princip för Bris är barns deltagande och inflytande, en princip som också återfinns i barnkonventionen. De senaste åren har vi arbetat med att öka barns inflytande i vår verksamhet, vilket gav resultat under 2016då vi samarbetade med en expertgrupp med barn i Umeå. Expertgrupp Barn har bland annat varit med i framtagningen av en film om Bris. Vi arbetar också med barns inflytande genom att göra enkäter riktade till bam som besöker vår hemsida. Under 2016 ställde vi frågor till barn som handlade om Bris digitala stöd. V har delvis, utifrån de svar vi fick, påbörjat arbetet med att utforma olika tjänster som kan ge barn informationsbaserat stöd digitalt. VILKEN KAPACITET OCH VILKET KUNNANDE HAR BRIS FÖR ATT UPPNÅ VÅRA MÅL? Bris är en av Sveriges Främsta barnrättsorganisationer med resurser att stödja barn, mobilisera samhället och göra barns röster hörda. Personella resurser På Bris arbetar sakkunniga i barnrätt och barns livssituation, kommwiikatörer, personer som arbetar med adminishation och ekonomi samt kuratorer med kompetens att göra bedömningar kring barns behov av stöd och skydd. På Brisjobbar cirka 60 personer, varav de flesta på Bris förbundskansli i Stockholm. Den dagliga verksatnhetea leds av en generalsekreterare. Bris har cirka medlemmar som stödjer Bris arbete. Man kan också bli förtroendevald eller volontär. Bris harjust nu 77 förtroendeposter och cirka 100 volontärer. Alla volontärer genomgår en introduktionsutbildning om Bris och en påbyggnadsutbildning om det behövs för uppdraget. Volontärer i Bris rar inte vara dömda för brott. Ett annat sätt för privatpersoner att stötta Bris är att engagera sig för barnets rättigheter genom att bland annat dela Bris budskap i sociala medier, delta i Bris nätverk och genom egna insamlingsinitiativ. Ekonomiska resurser Bris möjlighet att stödja barn står i direkt relation till de pengar vi Yår iu från privata givare och företag. Det är tack vare dessa bidrag som Bris kan fortsätta att erbjuda ett professionellt stöd för barn som inte har någon annan vuxen att vända sig till. Bris årsberättelse

51 EFFEKTRAPPORT Bris omsättning för 2016 var cirka 62 nidjoner kronor och företagssamarbeten står för hälften av detta. Bris huvudsponsorer under 2016 var: Astra Zeoeca, Comviq, KappAhl, Volkswagen, Postkodlotteriet och Circle K. Ungefär personer skänker pengar till Bris varje månad. Snittgåvan ligger strax över 100 lu~onor. Bidrag från allmänhetei~ och medlemmar står tillsammans för en fjärdedel av omsättningen. Under året har antalet autogirogivare ökat, vilket är mycket positivt. HIT GAR PENGARNA Av de totala kostnaderna 2016 har 75%gått till åndamålet. ~ Åndmål - 15% Insamling - 19% Administration - b% Bris ber samtliga 290 kommuner i Sverige att stödja Bris. Ar 2016 gav 188 kommuner pengar till Bris, i genomsnitt knappt 5 kronor per barn i respektive kommun. Av samtliga insamlade medel kommer 18 procent från kommuner, landsting och staten (2016). Bris plusgiro kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll vars syfte är att övervaka så att insamlingar från allmänhet sker under betryggande kontroll och att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader, samt att goda marknadsföringsmetoder används. De medel som inte gick till Bris ändamål användes till att bedriva insamling och en mindre andel till administration. GÖR BRIS NÅGON SKILLNAD VAD HAR VI ÅSTADKOMMIT SÅ HÄR LÅNGT? Bris gör skillnad för enskilda barn som kontaktar oss och för barn som grupp i samhället. Det gör vi genom att ta varje barn på allvar, leta efter lösningar tillsammans med barnet och, när det behövs, länka vidare till samhällets stödinstanser. Vi utgår från barns berättelser för att visa när barnets rättigheter inte tillgodoses. Att stärka barnets rättigheter kan ingen göra ensam därftir arbetar vi tillsammans med andra för att påverka och öka kunskap bland aktörer som möter hair. I september 2016 lanserades en ny verksamhet inom Bris, "Bris Nätverk mötesplatsen %r barnets rättigheter". Nätverket riktar sig till personer som arbetar med eller ftir barn. På dryga tre månader hade nätverket samlat mer än medlemmar. Där finns personer som arbetar inom socialtjänsten, inom skolan, polisen eller inom olika ideella töreningar. Medlemmarna ftirenas av en övertygelse om att vi måste samverka för att åstacikomnaa förändring. Bris har stor kännedom och hög trovärdighet hos allmänheten. 97 procent av alla vuxna och 93 procent av barn mellan 12 och 18år känner till Bris stödverksamhet, (Sifo 2017 och 2015) Ett starkt varwnärke och högt förtroende är viktigt för att kunna mobilisera samhället. Det är också en töiutsättning att barn känner förtroende för Bris för att vi ska kunna ge så många barn som möjligt ett kvalificerat stöd. Bris mäter kontinuerligt alla delar av verksamheten för att veta om vi kommer att uppnå våra mål. Vi mäter också för att kunna anpassa verksamheten så att vi kan %rdela resurser där de behövs som mest. Målet är att varje insamlad krona ska göra så stor skillnad som möjligt. Stödja barn vad gör det för skillnad? Bris ger direkt stöd till barn utifrån barnets behov, och indirekt via vwcna i barnets närhet. Allt arbete utgår från ett salutogent perspektiv och grundar sig på vedertagen forskning om utvecklingspsykologi, anknytningsteori och systemteori. Bris barnsyn innebär att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare. Varje barn har eu individuell personlighet, egna behov, intressen och en personlig integritet. Bris bemöter barnet som kompetent och kapabelt. I alla frågor som rör barnet är det barnets rättighet att bli hörd och att få sin åsikt respekterad och beaktad. Det är dock aldrig barnets ansvar att på egen hand lösa de svårigheter hen står inför eller att möjliggöra att rättigheter tillgodoses detta ansvar åligger vuxna i barnets närhet, varför Bris vid behov bistår barnet att is tillgång till en vuxen som ser, förstår och agerar för barnets bästa. En del barn söker stöd av en kurator via telefon, mejl eller chatt, en verksamhet som har öppet varje dag, året om. Andra barn söker stöd via bris.se där vi bland annat erbjuder ett modererat forum där barn dar och ger stöd. Bris erbjuder även olika former av digitalt stöd som exempelvis Brisbot som nås via Facebook Messenger och Kik. Gemensamt för barn som söker stöd hos Bris är valet att söka sig till någon utanför sitt eget nätverk. De vänder sig till oss som ett komplement till, eller soin en ersättning för, andra vuxna i barnets närhet. Kontakten med Bris är på barnets villkor och barnet bestämmer själv vilken information lien vill delge om sig själv, sin situation och sina behov. Fokus i kontakterna med barnet är det som fungerar här och nu, det friska och det som kan förändras. Barn och unga ges stöd i sin situation och får möjlighet att sätta ord på sina tankar och känslor. Målet och förhoppningen är att ett samtal med Bris ska bidra till en ökad förståelse loos barnet för hens egen situation och att barnet rar en ide om vad hen behöver Yör att må bättre. Vi vet att barn som blir bekräftade och tagna på allvar, och som erbjuds hand- Wigsaltei~ativ kan känna hopp om att förändring är möjlig. Kuratorernas uppgift är att ge känslomässigt och praktiskt stöd, informera om barnets rättigheter, om saznhällets stödinsatser, samt vid behov agera på uppdrag av barnet. Bris erbjuder också stöd till barn via gruppstöd. Vi arrangerar regelbundet stödhelger, dels för familjer där en %rälder begått självmord men även för fami(jehemsplacerade barn. Bris ger också gruppstöd via nätet till barn med föräldrar som lider av psykisk ohälsa. Sedan år 2017 bedriver Bris även ett gruppinriktat stöd för ensamkom~nande barn som $ytt till Sverige. I stöd~uppsverksanilieten får barnet träffa andra barn i samma situation, hen rar kunskap om sina rättigheter och stöd i att hantera sin situation. Målet är både att stötta barnet 1är och nu och att förebygga psykisk ohälsa på längre sikt. Bris stöd till vunna består både av infom~ation på brisse där sidorna för vuxna om barn tillhör de mest välbesökta, men 5 Bris årsberåttelse 2016

52 ia~~a:~r~ia~l~.~:i~ också av information i Bris sociala ~ ~ i samt att "prova på" Bris stödverksamhet utan att behöva vänta medier samt i våra böcker och rapporter. ~ eller ta kontakt med en kurator. I slutet av året hade Brisbot Vuxna som känner oro för ett barn i sin ~ Hej Bris! Jag vill ~ använts gånger. Satsningen är ett sätt att nå ännu fler barn närhet kan kontakta Bris vuxentelefon : tacka er som alltid på plattformar där barn finns. Bris finns även på Instagram med om barn. Telefonlinjen är bemannad på ~ finns där för oss. ~ kontot cr Bris , en kommunikationskanal riktad till barn vardagsförmiddagar. Mejl till Bris och unga. Under 2016 ökade antalet kontakter til I Mobilisera vad gör det för skillnad$ Bris för andra året i rad. Totalt hade Biis ~ För att stärka barnets rättigheter vill Bris mobilisera organi stödjande kontakter med barn sationer och professionella. 1september 2016 startade Bris och w~cna. De flesta barn och unga som ~ nätverk med eu barnrättsdag i Göteborg. Nätverket är en samkontaktade Bris under 2016 var mellan Tingsplats för personer som aktivt arbetar För och med barn och 13 och 15 år. 7 av l0 samtal förs på nätet, ~ ska vara en källa till inspiration och erfarenhetsutbyte. Efrer två via mejl eller chatt, resterande samtal ~ månader hade över 1000 medlenmiar gått med i nätverket och sker via telefon. Ungefär 8 av 10 barn ~ intresset fortsätter att öka. Varje år kommer Bris att azrangeoch unga som kontaktar Bris identifierar ra tio nätverksträffu på temat barnets rättigheter, i Bris fem sig som tjej. De tre vanligaste områden ~ regioner. som barn väljer att prata med Bris om Medlemmar är en viktig kraft i Bris och ökningen på I l är: Att må dåligt psykiskt, familj och om procent (2016) kan bland annat ses som ett resultat av en ny att vara ung. (2016). Nästan 40 procent ~ strategi som liar en tydlig inriktning mot att stärka Bris som av alla kontakter handlade om psykisk medlemsorganisation och att öka in$ytande för medlemmar. ohälsa. Med en stark medlemsbas har vi större möjlighet att göra Eftersom alla barn som kontaktar ~ skillnad för barn. Ju fler som arbetar för barns rättigheter desto Bris stödverksamhet via chaff, mejl och större genomslag får vi. telefon är anonyma kan det vara svårt att i utvärdera effekten av det stöd vi erbjudit. ~ Göra barns röster hörda vad gör det för skillnad? internationella studier där man bland Bris är en aktiv röst i medier tör att uppmärksamma när barns annat tittat på effekter av det allvarligaste rättigheter inte tillgodoses. uttryck för psykisk ohälsa, självmord, Bris har också bedrivit ett stort påverkansarbete genom att har dock visat at[ det finns stöd för att vara remissinstans intör flera viktiga lagförslag, bland annat kristelefoner är ett sätt att reducera risken utredningen om att göra barnkonventionen till svensk lag och för självmord hos barn och unga. ~ ändringen i utlänningslagen som innebär att det blir svårare för Under 2016 har Bris hänvisat barn barn att is permanent uppehållstillstånd isverige. Med vårt vidare till hjälp av andra stödinstanser i deltagande i regeringens barnrättsdelegation, som tillsattes år cirka 30 procent av de kurativa kontak- = 2016, för vi också regelbunden dialog med Sveriges barnministerna. En del av de kantakter som barn c ter Åsa Refiner (S). tar med Bris kuratorer leder till så kallat Vi har under året även h~äffat representanter för den tvär- "uppdragsarbete". Idessa fall hjälper ~ politiska riksdagsgrupper och haft flera arrangemang under Bris kurator barnet vidare, upprättar en Almedalsveckan. Genom seminarier, möten och panelsamtal %r anmälan (oftast till socialtjänsten) och vi ut barns röster i den politiska sfären och bidrar till opinionsföreträder barnet i kontakt med olika ~ bildning. myndigheter. På detta sätt kan vårt arbete Forskning visar att barns psykiska ohälsa har ökat sedan vara början på en långsiktig förändring 1980-talet och psykisk ohälsa är också det absolut vanligaste av ett barns livssituation. ~ onu-åde som bam och unga pratar med Bris om. För att bidra Bris har öppet när många andra stöd- till att bryta trenden har Bris gjort psykisk ohälsa till ett av funktioner i samhället, som exempelvis ~ våra fokusområden. Under 2016 har vi kontinuerligt lyft frågan ungdomsmottagning och elevhälsa, har ~ i media, fört dialog med politiker och frågat barn om deras stängt Under sommaren 2016 ökade erfarenheter av vård och stöd. Resultatet kommer att redovisas i antalet samtal till Bris med 9 procent, Bris årsrapport som släpps i mars järn%rt med sommaren Bris arbetar förebyggande genom stöd till vuxna. Vi ser det idag har nästan alla barn daglig till- som ett indirekt stöd till barn eftersom vuxna som ser och agegång till Internet och de flesta kontakter rar för barnets bästa är en skyddsfaktor. På bris.se har vi samlat med Bris sker via nätet. Under 2016 ~ tips ocli råd kring ett flertal ämnen. Bris uttalar sig ofta om hur påbörjade Bris arbetet med en utveckling i vina kan prata med barn när svåra händelser som exempelvis av vårt digitala stöd. En del i setaning- ~ terrordåd och andra stora nyheter sker i samhället. Under 2016 en är Brisbot, en automatisk chattbot hade vi stödjande samtal med vuxna om barn. Det vanlisom barn kan ställa frågor till via Kik ~ gaste området var familjen och familjekonflikter. och Facebook Messenger. Brisbot är ett komplement till Bris kuratorer och ger barn möjlighet att läsa frågor och svar Bris årsberättelse

53 EFFEKTRAPPORT AVSLUTNING Har barnets rättigheter stärkts? Det är egentligen den viktigaste frågan att ställa. Det är samtidigt inte en belt enkel fråga att svara på. På många sätt är svaret ja. Vi vet att enskilda barn som kontaktar Bris iar hjälp och stöd att hantera sin sihiation, vi kan också se att privatpersoner och politiker engagerar sig %r Uarnets rättigheter. Samtidigt fortsätter psykisk ohälsa att öka bland Oviga i Sverige. Mer äo var femte mig person uppger att hen känner oro eller ångest (Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14, Fölkhälsomyndigheten). Psykisk ohälsa var också det vanligaste ämnet i samtalen till Bris under Barnkonventionen är grunden i Bris verksamhet. Vi arbetar för att barnets rättigheter ska tillgodoses. Vi ser varje dag att så inte är fallet i Sverige. Det enskilda barnets rättigheter kränks dagligen. Under 2016 såg Bris också hur riksdagen fattade beslut om en tillfällig lag för asylsökande barn som går i direkt strid mot barnkonventionen. Bris är helt beroende av gåvor fi ån privatpersoner, företag och andra organisationer. Utan dessa bidrag kan vi inte bedriva den verksamhet vi gör idag. `Iarje gåva är ett förtroende som vi har skyldighet att Yörvalta på ett så bra sätt som möjligt. Det är vår förhoppning att den här rapporten ska ge en bild av vad de pengar som skänks till Bris gör för skillnad. Det är tack vare er vi kan göra den skillnad vi gör. 7 Bris årsberättelse 2016

54 EFFEKTRAPPORT Bris och Agenda 2030 På et[ toppmöte i FN i New York i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer överenskommelsen "Förändra vår värld: Agenda 2030 tör hållbar utveckling". Agendan gäller från januari 2016 till 2030 och innehåller en handlingsplan med 17 mål och 169 delmål som ska leda världen mot en hållbar framtid. Agendans mål är universella och gäller alla länder, även Sverige. Målen är odelbara och utgår från tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Under de kommande l5 åren kommer Agenda 2030 bidra till handlingar och politik som iar en avgörande betydelse för mänskligheten. Flera av målen och delmålen rör barns rättighetee direkt och är därför särskilt angelägna för Bris. Bris bidrar på olika sätt till måluppfyllelsen av Agenda 2030 både i Sverige och globalt. Vi stödjer bam som har det svårt på olika sätt och vars rättigheter krätilcs, vi gör Uarns röster hörda i samhället och vi påverkar politiker och beslutsfattare i Sverige, och globalt genom vår inteinationellaparaplyorganisation Child Helpline International (CHI), för att säkerställa att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Bris ska bryta trenden Mellan 2017 och 2021 kommer Bris särskilt att fokusera på att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga, vi kommer på olika sätt att stödja barn som flytt och arbeta för alla barns rätt att slippa våld. Bris fokuserar därför i första hand på Agendans mål 3 om att Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar, må15 om Jämställdhet och mål 16 om Fredliga och inkluderande samhällen. SUSTAINABLE DEVELOPMENT G :;~ ALS Bris årsberättelse

55 0 ~~, Tillsammans bryter vi trenden! ~ Alla barn har rätt att må bra men den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Bris jobbar för att barn och unga som mår dåligt alltid ska ha en trygg vuxen att vända sig till. När ingen annan finns tillgänglig så finns Bris. Stöd vårt arbete genom att swisha en gåva till Tack för ditt stöd. Tillsammans kan vi bryta trenden med den psykiska ohälsan.

56 =~=~r ~~_ -'- äs._,- ;s ;~... ;~, ;. =~,i fi ; ~.~ ~~ ~ ~ ~

57 Barnens rätt i samhället (Bris) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som särskilt ska bistå utsatta barn och ungdomar samt upprätta möjligheter för barn och ungdomar att föra en dialog med vuxna. FN:s konvention om barnets rättigheter utgör grunden. Bris verksamhet finansieras via gåvor, medlemsavgifter och företagssponsring. Mer information om Bris finns på Arenavägen Johanneshov Box , Stockholm Telefon: OS Facebook: Swish: Barn kan kontakta Bris på telefon, chatt och mejl. Telefonnummer: Chatt och mejl: Grisbot finns på Kik och Facebook Messenger Bris vill tacka sina huvudsponsorer GOMVIG KappAhl '~mö~ N BRIS.~ ~~

58 ~~ ~~~ ~ ~ ~o s e mo.. e.. sam a e.. ar arne s ra i e er rese eras Bris långsiktiga plan för

59 Barnens rätt i samhället (Bris) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell medlemsorganisation som särskilt ska bistå utsatta barn och unga samt upprätta möjligheter för dem att föra en dialog med vuxna. FN:s konvention om barnets rättigheter utgör grunden för Bris arbete. Bris verksamhet finansieras via gåvor, medlemsavgifter och företagssponsring. Arenavägen 61/Box 10147, Stockholm I I info@bris.se

60 ~a~.~. ~~~ ~ ~ ~ ~ =.. ~ ~/(~f.,?~ 0a 1, \~ ` 1i }'J, i,~i ~.; ~ ' ~. ~.:~ '..F.~,.. 9 i "Detta är första gången jag berättar för någon hur jag faktiskt mår. Det känns läskigt men jag vill ju ha hjälp!" - Mejl till Bris

61 BRIS Bris långsiktiga plan för n e nin ris vision är ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses. Det är en lång väg kvar att gå, och för att komma dit behövs både visionära ideer och praktiskt arbete i vardagen. Det här är Bris strategi för åren , vår långsiktiga plan som ska hjälpa oss att uppnå ett samhälle där barnets rättigheter respekteras. Planen summeras i Tio steg mot ett samhälle där barnets rättigheter respekteras. Dessa tio steg ska vara vägledande för hur Bris verksamhet bedrivs under denna period. När vi når år 2021 ska vi kunna se att den psykiska ohälsan har börjat minska bland barn och unga och att barnets rättigheter stärkts. Vi ska ha utvecklat vår verksamhet och fler barn än tidigare ska ha fått stöd av Bris genom befintliga och nya stöderbjudanden, utifrån barnets behov. År 2021 ska allmänheten, de som stödjer Bris och beslutsfattare, räkna Bris som den mest genuina, relevanta och engagerade barn rättsorganisationen. Då är vi också en relevant samverkansaktör i internationella sammanhang. Bris ska också ha gjort en förflyttning till att grunden i vår finansiering är månatligt givande. Det är i Bris möte med varje enskilt barn, och med vuxna som ska tillgodose barnets rättigheter och behov, som vi stärker barnets rättigheter i praktiken. Det är när Bris kan samla barns röster, erfarenheter och kunskap och använda dem för att påverka beslutsfattare, myndigheter och allmänheten som vi bidrar till att skapa ett samhälle där barnets rättigheter tillgodoses. Krig, flyktingströmmar, migration, Internet och andra globala rörelser bidrar på olika sätt till ett behov av att agera både lokalt och globalt för barnets rättigheter. Vi möter barn som bott i andra länder, barn som har erfarenhet av flykt och barn som har kontakter i hela världen via Internet. Genom vårt samlade arbete bidrar vi på många sätt till måluppfyllelsen av Agenda 2030 både i Sverige och i andra länder. Bris strategi för åren är en långsiktig plan för att stärka barnets rättigheter. Den svarar på frågor om var vi är idag, vart vi är på väg -och hur vi tar oss dit. Strategin bryts ner i årliga verksamhetsplaner som beskriver hur Bris ska arbeta konkret för att nå våra mål och förverkliga strategin. Varje år redovisas det vi åstadkommit i en verksamhetsberättelse och i en effektrapport. arbetet med att ta fram strategin har förtroendevalda, anställda, medlemmar och barn varit delaktiga. Bris långsiktiga plan för åren antogs av Bris kongress den 20 maj 2017".

62 BRIS Bris långsiktiga plan för Tio steg mot ett samhälle där barnets rättigheter respekteras Bris ska bredda stödverksamheten och göra den mer attraktivt för en större mångfald av barn. Bris ska arbeta förebyggande genom stöd till vuxna som ett indirekt stöd till barn. Vuxna som ser och agerar för barnets bästa är en skyddsfaktor. Genom kommunikation, opinionsbildning och påverkansarbete ska Bris påvisa samhällets brister när det gäller att tillgodose barnets rättigheter. Bris ska kräva åtgärder från beslutfattare på nationell och regional nivå för en förbättring av barnets rättigheter. En stark medlemsorganisation ger kraft och engagemang för barnets rättigheter. Det är prioriterat att öka antalet medlemmar och att stärka medlemsinflytandet ibris. Kopplat till principen om delaktighet i Agenda 2030 och artikel 12 i barnkonventionen ska Bris stärka barns möjlighet till inflytande i Bris. Bris ska aktivt bidra till måluppfyllelsen av målen i Agenda 2030, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Bris ska särskilt fokusera på att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga, att stödja barn som flytt och att arbeta för varje barns rätt att slippa våld. Bris ska genom Bris nätverk öka kunskapen om barns livsvillkor, stärka samverkan nationellt och regionalt för att mobilisera samhället i arbetet med att stärka barnets rättigheter. Bris ska stärka sin internationella samverkan. Genom samverkan med omvärlden ökar förutsättningarna att stärka barnets rättigheter i Sverige, såväl som i andra länder. En förutsättning för Bris verksamhet, att stärka barnets rättigheter, är finansiering genom insamling från privatpersoner, företag, stiftelser, kommuner, landsting och andra organisationer. Bris ska tydligt fokusera på insamling från privatpersoner. Bris ska eftersträva hög medvetenhet kring den skillnad varje insamlad krona gör för verksamheten.

63 BRIS Bris långsiktiga plan för ris vision s e vision Att varje barn känner till sina rättigheter och lever i ett samhälle där barnets rättigheter tillgodoses. Syfte Att stärka barnets rättigheter; genom att stödja barn utifrån barnets behov, mobilisera samhället och påverka beslutsfattare genom att göra barns röster hörda. På så sätt skapas ett bättre samhälle för alla. Syftet ska genomföras genom tre verksamhetsområden. Alla i Bris bär ansvaret att arbeta för att stärka barnets rättigheter. Bris verksamhet förutsätter finansiering genom insamlade medel. T T T T T ~. T

64 BRIS Bris långsiktiga plan för em inns ris i or Bris yttersta intressent är varje barn under 18 år. Bris fokuserar särskilt på barn i utsatta situationer och är tillgängligt för alla barn som uttrycker ett behov av hjälp. Sverige var ett av de första länderna i världen med att skriva under (ratificera) FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Att konventionen efterlevs är ytterst statens ansvar. Bris utgör en länk mellan barnet, vuxna och samhället. Barnets förväntningar på Bris' Att Bris kuratorer lyssnar, förstår, frågar, löser problem, hjälper till, är snälla och tror på en. Att Bris ledning och styrelse gör Bris större så att Bris kan hjälpa fler barn. Att Bris för fram alla barns rättigheter till beslutsfattare. Att Bris syns så att fler får veta att Bris finns. Att alla är välkomna att söka stöd kring det som är viktigt fören själv. Bris löfte till varje barn Att Bris stödjer, lyssnar och tar varje barns upplevelse på allvar. Att Bris arbetar för att fler barn ska kunna få stöd av Bris. Att Bris för fram rättigheterna i barnkonventionen till politiker, beslutsfattare och andra vuxna. Vi berättar när barns och ungas rättigheter kränks för att det inte ska hända igen. Att varje barn som kontaktar Bris får vara anonymt om hen vill det. Att alla är välkomna. 1 I augusti 2016 frågade vi barn om deras förväntningar på Bris. Förväntningarna här är en sammanställning av svaren vi fick.

65 BRIS Bris långsiktiga plan för risvar ~ e run Bris värdegrund vilar på den barnsyn som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Bris barnsyn Varje barn är bärare av mänskliga rättigheter och särskilda rättigheter i egenskap av att vara barn. Barnets rättigheter är universella, ovillkorade och gäller varje barn. Det är alltid vuxna som är ansvariga för att barnets rättigheter tillgodoses. Bris barnsyn innebär att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare. Varje barn haren individuell personlighet, egna behov, intressen och en personlig integritet. Bris ska bemöta barnet som kompetent och kapabelt. I alla frågor som rör barnet är det barnets rättighet att bli hörd och få sin åsikt respekterad och beaktad (artikel 12). Detta är en rättighet som ska tillgodoses i alla beslutsprocesser som rör barnet. Det gäller även de tre andra grundprinciper som styr efterlevnaden av barnkonventionen: att barnets bästa ska komma i främsta rummet (artikel 3), att inget barn diskrimineras (artikel 2) samt barnets rätt till liv och utveckling (artikel b). Bris barnsyn är ett gemensamt perspektiv som ligger till grund för verksamheten Bris värdeord I/ärme, Professionalism och Hopp är Bris värdeord. Dessa skall genomsyra Bris som organisation och Bris verksamhet. Värme innebär att vi möter andra med nyfikenhet, öppenhet och intresse. Vi agerar jämlikt med respekt och medmänsklighet. Vi är närvarande i varje möte. Med professionalism menas att vi agerar med kompetens och mod att utföra vårt uppdrag på ett ansvarsfullt sätt. Med hopp menas att vi förmedlar och stärker tron på att förändring är möjlig i allt vi gör.

66 BRIS Bris långsiktiga plan för ris oc omva r en Bris verkar i en globaliserad värld. Konflikter som pågår i världen kommer närmare och påverkar oss. Det gäller även barnets rättigheter i Sverige, som i allt högre grad påverkas av omvärlden. Många av de frågor Bris arbetar med påverkas av beslut som tas på EU-nivå och i FN och det är således avgörande att Bris bevakar även dessa processer. Det finns också en ökad internationell efterfrågan av Bris kunskap och nätverk för att stärka och utveckla andra helplines i världen. Agenda 2030 är de av FN fastställda globala målen för fredliga, hållbara och inkluderande samhällen. De bygger på tre principer: universalitet, delaktighet och jämlikhet. De globala målen gäller för alla länder och alla människor och Bris bidrar på flera sätt lokalt, regionalt, nationellt och globalt till målupfyllelsen av Agenda Regeringar, civilsamhället, den privata sektorn och andra aktörer måste samverka på alla nivåer för att målen ska kunna nås. Det yttersta ansvaret för att barnets rättigheter tillgodoses vilar på staten (Sverige). Under 2018 förväntas FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) bli lag i Sverige. Samtidigt finns fortfarande stora brister i barnrätten. Ett exempel är att psykisk ohälsa ökar bland unga och vården som erbjuds skiljer sig åt inom Sverige. Ett annat exempel är att barn som flytt till Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda. Det ideella engagemanget är stort och inget tyder på att det minskar. Däremot verkar engagemanget ändra karaktär till att bli mer tillfälligt. Bland insamlingsorganisationer är konkurrensen fortsatt hög och samarbetet inom många områden otillräckligt. Bris haren hög kännedom (97% bland vuxna, SIFO 2017) och trovärdighet bland barn och vuxna i Sverige och Bris synlighet har ökat betydligt jämfört med för bara några år sedan. Vilka insikter har vi fått? Bris behöver tydligare finnas på en global arena. De globala målens principer om jämlikhet, deltagande och universalitet ska vara vägledande i Bris verksamhet. Bris vill bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan och behovet av professionellt stöd till barn kommer fortsatt att vara stort. Bris behöver nå ut till fler barn och till fler grupper av barn. Den ökade digitaliseringen ställer krav på Bris att hänga med i denna utveckling så att vi finns där barnen finns.

67 BRIS Bris långsiktiga plan för ram ansa O orer Bris är en organisation med hög trovärdighet i samhället. 97 procent av alla tillfrågade vuxna känner till Bris (SIFO 2017), och nästan lika stor andel barn och unga. För att vara relevanta för våra olika målgrupper ska vi vara närvarande, kunniga och agera modigt. Närvaro Närhet till barns röster och berättelser i stödverksamheten ger Bris kunskap och trovärdighet. Barnet har rätt till inflytande i alla frågor som rör barnet. Bris arbetar på olika sätt med barns delaktighet och inflytande i planering, utformning och utvärdering av verksamheten. Genom att tillföra barnets perspektiv höjer vi verksamhetens kvalitet och stärker Bris trovärdighet. Ett aktivt deltagande i möten och nätverk är avgörande för såväl en god samverkan med andra organisationer, myndigheter och politiker som för samarbete inom den egna organisationen (mellan anställda, förtroendevalda och volontärer). Kunskap Bris har en hög kompetens och kunskap om barnets rättigheter och behov. Bris stödverksamhet är professionell och bygger på evidens, beprövade metoder och erfarenhet? Verksamheten genomsyras av ett salutogent förhållningssätt3 Bris har gedigen kunskap och erfarenhet av att bedriva helplines, av påverkansarbete, opinionsarbete och att mobilisera för barnets rättigheter. Synlighet Synlighet genom kommunikation, opinions- och påverkansarbete har en direkt påverkan på hela organisationen. Synlighet ökar antalet kontakter i stödverksamheten och ger effekt i påverkansarbetet gentemot politiker, medier och makthavare. Synlighet påverkar privatpersoner och sponsorer som vill engagera sig. Att jobba evidensbaserat innebär att arbetet grundas på forskning och beprövade metoder. Salutogent betyder hälsofrämjande. Att ha ett salutogent perspektiv betyder att fokus ligger på att öka begriplighet (att förstå), hanterbarhet (strategier) och meningsfullhet (hopp) som tillsammans skaparen större känsla av sammanhang (KASAM). io

68 BRIS Bris långsiktiga plan för a O Det övergripande målet med Bris verksamhet är att barnets rättigheter stärks. Målbild 2021 Det märks att något har börjat hända. Barnets rättigheter tas på större allvar i samhället. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har minskat och barnets rättigheter har stärkts. Bris har bidragit till utvecklingen genom att stödja barn, mobilisera aktörer och påverka beslutsfattare på alla nivåer i samhället genom att göra barns röster hörda. Bris är tydligt internationellt engagerade och samverkar med ett flertal andra organisationer på regional, nationell och internationell nivå. Fler barn än någon gång tidigare får hjälp och stöd av Bris, utifrån barnets behov och rättigheter. Bris nätverk är den samlande mötesplatsen i samhället för barnets rättigheter. Allmänheten, de som stödjer Bris och beslutsfattare anser att Bris är den mest genuina, engagerade och relevanta ideella organisationen när det kommer till att värna barnets rätt. Vi ser ett ökat givande från privatpersoner där grunden dr månatligt givande.

69 BRIS Bris långsiktiga plan för a s a v~ ~ ~ a na vara ma. ora or 2 Bris är en barnrättsorganisation som ska stärka barnets rättigheter genom att: Erbjuda stöd utifrån barnets rättigheter och behov Mobilisera samhället Påverka beslutsfattare Som barnrättsorganisation ska all Bris verksamhet utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter. Bris är en del av civilsamhället och världen och ska under de kommande åren verka för att de globala målen i Agenda 2030 förverkligas, med fokus på Hälsa och välbefinnande (mål 3), Jämställdhet (mål 5), Fredliga och inkluderande samhällen (mål 16) samt Partnerskap (mål 17). Syftet med Bris verksamhet är att stärka barnets rättigheter genom att erbjuda varje barn stöd utifrån barnets rättigheter och behov, mobilisera samhället och påverka beslutsfattare på alla nivåer. En del i påverkansarbetet är att göra barns röster hörda. För att kunna göra detta i enlighet med barnkonventionen behöver barnet ha inflytande över och möjlighet att kunna påverka verksamheten. Bris behöver också använda sin samlade kunskap i det arbetet. För att stärka barnets rättigheter har Bris identifierat tio viktiga steg för att åstadkomma ett samhälle där barnets rättigheter respekteras. Dessa tio steg är vägledande för Bris verksamhet under åren iz

70 BRIS Bris långsiktiga plan för Tio steg mot ett samhälle där barnets rättigheter respekteras Bris ska bredda stödverksamheten och göra den mer attraktivt för en större mångfald av barn. Bris ska arbeta förebyggande genom stöd till vuxna som ett indirekt stöd till barn. Vuxna som ser och agerar för barnets bästa är en skyddsfaktor. Genom kommunikation, opinionsbildning och påverkansarbete ska Bris påvisa samhällets brister när det gäller att tillgodose barnets rättigheter. Bris ska kräva åtgärder från beslutfattare på nationell och regional nivå för en förbättring av barnets rättigheter. En stark medlemsorganisation ger kraft och engagemang för barnets rättigheter. Det är prioriterat att öka antalet medlemmar och att stärka medlemsinflytandet ibris. Kopplat till principen om delaktighet i Agenda 2030 och artikel 12 i barnkonventionen ska Bris stärka barns möjlighet till inflytande i Bris. Bris ska aktivt bidra till måluppfyllelsen av målen i Agenda 2030, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Bris ska särskilt fokusera på att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga, att stödja barn som flytt och att arbeta för varje barns rätt att slippa våld. Bris ska genom Bris nätverk öka kunskapen om barns livsvillkor, stärka samverkan nationellt och regionalt för att mobilisera samhället i arbetet med att stärka barnets rättigheter. Bris ska stärka sin internationella samverkan. Genom samverkan med omvärlden ökar förutsättningarna att stärka barnets rättigheter i Sverige, såväl som i andra länder. En förutsättning för Bris verksamhet, att stärka barnets rättigheter, är finansiering genom insamling från privatpersoner, företag, stiftelser, kommuner, landsting och andra organisationer. Bris ska tydligt fokusera på insamling från privatpersoner. Bris ska eftersträva hög medvetenhet kring den skillnad varje insamlad krona gör för verksamheten. 13

71 BRIS Bris långsiktiga plan för a e ove r~ ~~ a o r om e ens. z Bris ska kombinera ett professionellt arbetssätt och ideellt engagemang. Det betyder att all verksamhet är kvalitetssäkrad, oavsett om den genomförs av volontärer, förtroendevalda eller anställda. Allt stöd på Bris är professionellt, kvalitetssäkrat och vi strävar efter att ha en hög tillgänglighet. Verksamheten vilar på evidens och beprövad kunskap. Verksamheten utvärderas kontinuerligt. Allt stöd till barn och unga är i alla delar vuxenlett och bemannas av anställd personal med utbildning och kunskap att möta barn i utsatta situationer. Anställda och förtroendevalda ihela organisationen har kunskap om barnets rättigheter och kunskap om innebörden av en ideell organisation. Relationer Bris samarbetar med andra aktörer för att bli starkare och nå ut till fler. Bris tillämpar etiska riktlinjer i alla samarbeten utifrån fyra områden: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. Organisationer och företag som Bris samverkar med ska visa ansvar inom dessa områden. Bris samarbetar aldrig med organisationer eller företag som bedriver verksamhet i strid med Bris värderingar, eller som har kopplingar till alkohol-, tobaks-, porr-, prostitutionsellervapenindustrin, som utgår från odemokratiska värderingar, som diskriminerar på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller har koppling till barnarbete. Bris följer riktlinjerna för Svensk insamlingskontroll och FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd), vilket stärker organisationens trovärdighet. 14

72 BRIS Bris långsiktiga plan för o n i n oc u var eran Bris är en lärande organisation. Det betyder att vi hämtar och använder kompetens internt och externt. Bris följer regelbundet upp organisationens kännedom och anseende hos allmänheten. Verksamhet och större strategiska beslut planeras och utvärderas utifrån den skillnad verksamheten gör för barn. Bris långsiktiga plan antas av kongressen och ligger till grund för organisationens verksamhetsplanering, policydokument och andra riktlinjer för verksamheten. Förbundsstyrelsen har det yttersta ansvaret för den löpande verksamheten och ser årligen över långsiktiga mål för att säkerställa att organisationen följer strategi och verksamhetsplan. 15

73 l ~~ ~$~ "Tack Bris för att ni.... har funnits dar for, mig. Ni har varit en ~ ~ del av min utveckling ~ ~. r från nedstämd och `~~~~-,, redo att dö till en ~ ~ ~ i_. ~~~person som älska livet. TACK!" ~` :..~ ~ ~.~. - Mejl till Bris ~.,

74 Bilagor med ansökan från Bris Väst Bris ansökningsbrev 2. Bris Årsberättelse 2016 (inyl. verksamhetsberättelse, årsredovisning, revisionsberättelse och effektrapport 2016) 3. Bris långsiktiga plan

75 h~divid & Familjeom:7or9 X01 ~~~~ i Dnr... FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA Göteborg den 12 oktober 2017 Kungsbacka Kommun Individ- och Familjeomsorg Kungsbacka Vi ansöker härmed om kr till vår verksamhet för år 2018 Föräldraföreningen Mot Narkotika, startade i Göteborg 1984 och är en politisk och religiös obunden förening. Vårt syfte är att hjälpa anhöriga till missbrukare som behöver en omedelbar hjälp mot vad socialtjänsten och andra myndigheter kan erbjuda. Föräldrar och anhöriga kommer till oss för rådgivning och information, vi träffas varje vecka i självhjälpsgrupp och anordnar föreläsningar varje termin. Vi erbjuder Familjelivskurser till anhöriga där de får fortsatt hjälp och kunskap om hur de skall hantera den situation som de har hamnat i. Familjelivskurserna bedriw på internat under en helg. Våra sammankomster och Familjelivskurser bedrws enligt FMN's ideologi och självhjälpsprogram. Vi utför drogtester och i samband med detta erbjuder vi även motivationssamtal till ungdomarna, vi har sett en markant ökning av ungdomar under Ser även en ökning i antalet motivationsamtal och rådgivningar till anhöriga samt kontakter med socialtjänst och skolor. Föräldraföreningen samarbetar ingående med olika myndigheter såsom polis, socialtjänst, sjukvård, skolor samt politiker och andra föreningar. Invånare från Er kommun deltar i vår verksamhet. På uppdrag av styrelsen för FMN Göteborg Elsy Noren Ordförande 1 '~J FMN-Göteborg, Nordhemsgatan Göteborg Te O1 Fax E -post: ` r.,q7r f,~c~~rn Postgiro

76 '~. ;' ~ ~... '~ Stadgar Stadgar senast reviderade Kapitel Allmänna bestämmelser för FMN 1 Målsättning och organisation 1. FMN:s mål är: att förändra och förbättra situationen för personer med missbruksproblem isin närhet. att påverka opinion och beslutande organ för att nå ett narkotikafritt samhälle. att motarbeta missbruk av narkotika och andra droger genom förebyggande arbete, informationsinsatser och opinionsbildning. 2. Organisation: FMN;s organisatoriska grund utgörs av föreningar, anslutna till Riksförbundet. FMN är en demokratisk organisation, religiöst och partipolitiskt obunden. 2 ivledlemskap 1. Medlemskap i en FMN-förening inom Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN Riks, kan erhållas av den som uppfyller lokalföreningens stadgar och ansluter sig till FMN:s grundläggande principer.

77 Medlem skall erlägga avgift till FMN-föreningen. Medlemsavgiftens storlek fastställs av föreningens årsmöte. Medlemskap i mer än en förening ger personen rösträtt i endast en av föreningarna. Föreningsstyrelsen och riksförbundets styrelse ska ha möjlighet att utesluta enskilda medlemmar som uppträder osolidariskt mot Riksförbundet och dess lokalföreningar i deras strävanden eller på annat sätt skadar FMN:s arbete, kan genom beslut av föreningsstyrelsen eller förbundsstyrelsen uteslutas. Sådant beslut kan av den uteslutne överklagas till förbundsstyrelsen eller närmast liggande Rikstämma. Utesluten medlem kan inte söka medlemskap i annan lokal FMN-förening eller kontaktgrupp förrän förbundsstyrelsen godkänt detta efter prövning, dock tidigast efter 2år. 3 Föreningar 1. En FMN-förening arbetar i enlighet med Riksförbundets mål, program och beslut. 2. För FMN-förening gäller normalstadgar enligt kapitel III i dessa stadgar. 3. FMN-förening antas av förbundsstyrelsen. Detta kan ske efter att den blivande föreningen verkat som kontaktgrupp under en moderförening minst tio månader. Verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse från FMN-förening för närmast föregående kalenderår samt ny styrelsesammansättning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 15 april. Förbundsstyrelsen bekräftar omgående mottagandet skriftligen till lokalföreningen. 4. Riksförbundets revisorer får ej nekas rätten att ta del av en FMN-förenings räkenskaper och verksamhet. 5. Förening, som uppträder osolidariskt mot Riksförbundet och dess strävanden eller på annat sätt skadar verksamheten, kan med omedelbar verkan uteslutas genom beslut av förbundsstyrelsen. Uteslutningsbesked anmäls till nästföljande riksstämma eller rikskonferens där uteslutning kan överklagas av den uteslutna föreningen. 6. Förening, som önskar lösas upp, vara vilande eller utträda ur Riksförbundet, gör skriftlig anhållan därom till förbundsstyrelsen.

78 7. Vid upplösning, uteslutning eller utträde av förening från Riksförbundet skall ekonomiska medel, som fördelats av förbundet för det då innevarande verksamhetsåret, förvaltas av riksförbundet max 1 år fram till dess att riksstämman eller riks, eller ordförandekonferens tagit beslut därom. 8. Medel från riksförbundet betalas endast ut till de föreningar som inom föreskriven tid insänt kvartalsrapportering, verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, styrelsesammansättning och bokslut. Lokalförening som ej uppfyller ovanstående krav kan ej göra anspråk på ekonomiskt bidrag från riksförbundet. Förslag på fördelning av medel sker av förbundsstyrelsen. 4 Förbundsledning FMN:s högsta beslutande organ är riksstämman. Riksförbundet leds av en på riksstämman vald förbundsstyrelse som företräder FMN på riksnivå. Förbundsstyrelsen utgör FMN:s förbundsledning. Riksförbundet är beteckningen på den samlade FMN-organisationen -medlemmar, föreningar och förbundsledning. Förbundsledningens arbete regleras i kapitel II.

79 Kapitel II Bestämmelser för FMN som riksorganisation 5 Riksorganisationens syfte Förbundsledningen har till uppgift, att med ledning av riktlinjer, fastställda av riksstämman, stödja och utveckla FMN-föreningarnas arbete genom följande uppgifter: samordning av FMN-rörelsens arbete utbildning drogpolitisk opinionsbildning stöd till FMN-föreningarna intern och extern information nationellt, nordiskt och internationellt samarbete 6 Riksstämma 1. Riksstämman är FMN:s högsta beslutande organ till vilken alla föreningar äger utse ombud. Riksstämman hålles vart annat år under maj månad. 2. Ombud till riksstämman utses enligt följande: Alla föreningar utser två ombud och två suppleanter förening med 200 eller fler medlemmar utser därutöver ett ombud och en suppleant 500 eller fler -därutöver två ombud och två suppleanter 800 eller fler -därutöver tre ombud och tre suppleanter 1100 medlemmar eller fler - därutöver fyra ombud och fyra suppleanter. Högsta antalet ombud från en förening är sex. Ombudsgrundande medlemsantal är det antal betalande medlemmar föreningen rapporterade per den 31 december året före ordinarie riksstämma. Riksstämmoombuden väljs fören stämmoperiod. Anmälan om valda ombud skall vara inkommen till förbundskansliet före den 15:e april. 3. Närvaro- och yttranderätt tillkommer varje medlem i FMN. Yttrande- förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud samt ledamot i förbundsstyrelsen. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning, dvs i fråga om ansvarsfrihet eller eget arvode.

80 Ordförande för riksstämman har ej rösträtt. Om ordförande är ordinarie ombud inträder suppleant från samma lokalförening. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering eller rösträkning. Vid lika röstetal skiljer lotten. 4. Extra riksstämma kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen eller då revisorerna eller minst en tredjedel av föreningarna begär det. Vid extra riksstämma behandlas endast de frågor som föranlett riksstämmans hållande. De ombud äger rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie riksstämma. 5. Kallelse till ordinarie riksstämma utfärdas av styrelsen senast fyra månader och till extra riksstämma senast en månad före riksstämmans öppnande. 6. Motion till ordinarie riksstämma kan inges av varje medlem och förening. Motion och andra fårslag inför riksstämman skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast två månader före riksstämmans öppnande. Förbundsstyrelsen skall avge yttrande över motioner och andra inkomna förslag, 7. Samtliga handlingar till riksstämman skall vara ombuden, föreningarna och revisorerna tillhanda senast fjorton dagar före riksstämmans öppnande. För beredning av ärenden vid riksstämma kan riksstämman utse ett eller flera beredningsutskott. Valet skall dock fastställas av riksstämman. 8. Ordinarie riksstämma utser valberedning med tre ledamöter och tre suppleanter med uppgift att förbereda valen vid nästkommande riksstämma. Vid minskning av antalet ledamöter och suppleanter i valberedningen ger förbundsstämman rikskonferensen, eller i förekommande fall ordförandekonferensen Tuppdrag att som utfyllnad välja ersättare. Ersättarna tar plats i den ordning de väljs. Person som ingår i förbundsstyrelsen är ej valbar till valberedningen. Valberedningens ledamöter är ansvariga får insamlande av lokalföreningarnas önskemål om tänkbara ledamöter. Valberedningens arbete är strängt sekretessbelagt. 9. Riksstämman är beslutsmässig när, efter stadgeenlig kallelse, minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.

81 10. Vid ordinarie riksstämma skall följande ärenden förekomma: Riksstämmans öppnande. a. Upprop och fastställande av röstlängd samt ställningstagande till om riksstämman är beslutsmässig. b. Beslut om riksstämman utlysts enligt stadgarna. c. Godkännande av dagordning d. Val av ordförande, sekreterare, protokolljusterare samt rösträknare för förhandlingarna. e. Fastställande av beredningsutskott. f. Beslut om förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse. g. Beslut om förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse. h. Föredragning av revisionsberättelse. i. Fastställande av resultat- och balansräkningar. j. Beslut om beviljande av ansvarsfrihet. k. Behandling av förbundsstyrelsens förslag och framlagda motioner. I. Fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksam hetsperiod. m. Beslut om ersättningar till förtroendevalda. n. Fastställande av ekonomisk plan för närmast kommande verksamhetsperiod. o. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen. p. Val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och ledamöter samt minst fyra suppleanter, q. Val av revisorer, varav minst en godkänd, samt två suppleanter, varav minst en godkänd. r. Val av valberedning om tre ledamöter, varav en sammankallande, samt tre suppleanter. s. Beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor. 11. Protokoll från riksstämman skall inom fyra månader tillställas revisorerna, föreningarna samt avgående och tillträdande förbundsstyrelseledamöter.

82 7 Rikskonferens De år som ordinarie stämma ej hålles, bör förbundsstyrelsen kalla till rikskonferens vars innehåll och uppläggning beslutas av förbundsstyrelsen. Till rikskonferens inbjuds medlemmar, föreningsrepresentanter och förbundsledning. 8 Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen leder och förvaltar verksamheten och är under tiden mellan riksstämmorna riksförbundets högsta beslutande och verkställande organ. Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundsledningens uppgifter enligt 5 utföres genom att stödja föreningar i deras arbete, handlägga rikstäckande aktioner, samarbeta med andra riksorganisationer, driva drogpolitisk opinionsbildning, hantera ekonomisk förvaltning och förbundskansli inklusive personalfrågor samt i övrigt de frågor som riksstämma beslutar eller som erfordras för utveckling och stärkande av FMN. Förbundsstyrelsen skall till riksstämman framlägga verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser. 2. Förbundsstyrelsen skall till minst hälften bestå av personer som har eller har haft missbruk inom familjen. 3. Förbundsstyrelsen skall bestå av minst fem ledamöter och fyra suppleanter, dock alltid udda antal ledamöter. Förbundsstyrelsen skall vara sammansatt så att den i möjligaste mån haren god geografisk spridning. Ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör utses genom särskilda val. 4. Valbar till förbundsstyrelsen ärvarje i FMN-förening registrerad betalande medlem och som är godkänd enligt SFI:s regler; dock ej personer som är anställda vid FMN:s förbundskansli eller personer som står i vedertaget jäv till varandra eller revisorer. Dock kan förbundsordföranden vara hel- eller deltidsanställd vid förbundskansliet under sin mandatperiod. 5. Förbundsstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott. Arbetsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av förbundsstyrelsen och beslutar i dess ställe ärenden av löpande natur. 6. Förbundsstyrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Styrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Suppleanterna inträder vid behov i den ordning de valts. Samtliga suppleanter kallas till sammanträdena.

83 9 Firmateckning Förbundets firma tecknas på så sätt som förbundsstyrelsen beslutar, dock minst två i förening. 10 Ekonomisk förvaltning Räkenskapsår omfattar kalenderår. Förbundsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för förbundet. Berättelse skall överlämnas till revisorerna senast den 15 mars efter räkenskapsåret. 11 Revision Riksstämma utser för tiden intill nästa ordinarie riksstämma tre revisorer jämte två suppleanter, varav minst en ordinarie och en suppleant skall vara godkända eller auktoriserade. Revisorerna skall följa förbundsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga riksstämman berättelser med förslag rörande fastställande av resultat- och balansräkning och fråga om ansvarsfrihet. 12 Stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan ske genom samstämmiga beslut med enkel majoritet vid två på varandra följande riksstämmor, varav minst en ordinarie och den därpå tidigast efter tre månader eller genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid en ordinarie riksstämma. Stadgeändring gäller från den tidpunkt riksstämman beslutar. Förslag till stadgeändring kan väckas i motion eller av förbundsstyrelsen. 13 Upplösning Beslut om upplösning av Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika kan fattas genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid två på varandra följande riksstämmor, varav minst en ordinarie och den därpå tidigaste efter tre månader. Ekonomisk behållning skall vid upplösning tillfalla ändamål som ligger i linje med FMN:s mål.

84 Kapitel III Normalstadgar för FMN-förening I Mål och grundprinciper Separat dokument "Mål och grundprinciper, FMN Riks" 2 Organisation Föreningens namn är FMN...,. och har sitt säte i Föreningen är ansluten till Riksförbundet Föräldraföreningen mot Narkotika. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Mellan årsmötena leds och förvaltas verksamheten av föreningsstyrelsen. 3 Medlemskap Medlemskap i förening inom Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN, kan erhållas av den som uppfyller lokalföreningarnas krav och ansluter sig till FMN:s mål och grundprinciper. 4 Riktlinjer 1. Förhållandet kontaktgrupp -moderförening En kontaktgrupp uppstår ur en lokalförening. Detta förutsätter att den/de som arbetar för moderföreningen i kontaktgruppen redan har FMN:s arbetssätt inlärt. Kontaktgruppens utveckling mot förening sker genom att den under en viss period (10 månader) skapar egna kontakter och förutsättningar härför. 2. Riktlinjer for inträde i Riksförbundet FMN. Inträde i Riksförbundet FMN kan medges den kontaktgrupp som uppfyller samtliga följande kriterier: Alla lokalföreningar och kontaktgrupper skall godkänna och underteckna dokument som visar att föreningen eller kontaktgruppen antar och godkänner stadgar, program och grundsyn. Dokumentet insänds till Riksförbundet FMN. Kontaktgruppen skall ha skapat egna, såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga förutsättningar för att bli godkänd (verksamhetsplan och budget skall bifogas samt uppgift om styrelse, revisor och valberedning).

85 Kontaktgruppen skall använda arbetsmetod enligt FMN:s självhjälpsprogram och ideologi och godkänts av FMN Riks' styrelse efter skriftlig ansökan som lokalförening samt erhållit samtycke av lokalföreningens styrelse. 3. Rådgivare kan den bli som genomgått FMN:s självhjälpsprogram och därigenom väl känner dess arbetssätt och metoder, har genomgått FMN:s familjelivskurs och har hälsomässig distans till den egna situationen. Objektiv bedömning av rådgivaren: anses lämplig av styrelsen i lokalföreningen och genomgått av FMN Riks godkänd rådgivarutbildning. 5 Medlemsavgift Medlem skall till föreningen erlägga årlig medlemsavgift med belopp som beslutas av föreningens årsmöte. 6 Årsmöte 1. Årsmöte hålles årligen senast under mars månad. 2. Vid årsmöte har varje föregående års betalande föreningsmedlem yttrande-, förslags-, och rösträtt. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering eller rösträkning. Vid lika röstetal skiljer lotten. 3. Kallelse till årsmöte utsändes minst fyra veckor före mötet på sätt som föregående årsmöte beslutat. Årsmöteshandlingar med verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, forslag till verksamhetsplan, budget och eventuella andra inkomna eller av styrelsen framlagda förslag, skall finnas hos lokalföreningen senast fjorton dagar före mötet. 4. Årsmötet är beslutsmässigt då minst fem medlemmar i föreningen är närvarande. Fullmakt för ej närvarande medlem är ej giltigt. 5. Vid föreningsårsmöte skall följande ärenden förekomma: a. Årsmötets öppnande. b. Fastställande av antalet närvarande, röstberättigade medlemmar samt ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt. c. Beslut om årsmötet utlysts enligt stadgarna. d. Godkännande av dagordning och föredragningslista.

86 e. Val av ordförande, sekreterare, protokolljusterare samt rösträknare for förhandlingarna. f. Beslut om styrelsens verksamhetsberättelse. g. Beslut om styrelsens ekonomiska berättelse. h. Föredragning av revisionsberättelse. i. Fastställande av resultat- och balansräkningar. j. Beslut om beviljande av ansvarsfrihet. k. Ställningstagande till av styrelsen framlagda eller från medlemmar inkomna förslag. I. Fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksamhetsperiod. m. Beslut om ersättningar till förtroendevalda. n. Fastställande av ekonomisk plan for närmast kommande verksamhetsperiod. o. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i föreningsstyrelsen. p. Val av ordförande och minst två ledamöter samt minsten suppleant. q. Val av minst en revisor samt en suppleant. r. Val av två riksstämmoombud samt två suppleanter. s. Valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande. t. Beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor. 6. Protokoll från årsmöte skall inom fyra veckor hållas tillgängligt hos ordföranden, sekreteraren eller på eventuell expedition. 7. Förening skall varje år före den 15 april till förbundsstyrelsen översända verksamhetsberättelse, bokslut samt revisionsberättelse för närmast föregående kalenderår samt förteckning på ny styrelse och valda ombud för nästkommande verksamhetsår. 7 Extra årsmöte Extra årsmöte kan hållas efter beslut av föreningsstyrelsen. revisorerna, riksförbundets revisorer eller när minst en tredjedel av medlemmarna begär det. Vid extra årsmöte behandlas endast de frågor som föranlett mötets hållande. Kallelse till extra årsmöte skall av styrelsen utsändas senast fjorton dagar i förväg, varvid anges det eller de ärenden som skall behandlas.

87 8 Föreningsstyrelse Ledning och förvaltning av föreningens verksamhet utövas av den av årsmötet valda styrelsen. Föreningsstyrelsen ansvarar för att kompetent rådgivning och stöd kan ges till den som tar kontakt med FMN, handlägger lokala aktioner, samarbete med andra föreningar, lokal drogpolitisk opinionsbildning, ekonomisk förvaltning, eventuellt föreningskansli inklusive personalfrågor samt i övrigt de frågor som årsmöte beslutar eller som erfordras får utveckling och stärkande av FMN. Föreningsstyrelsen skall till årsmöte framlägga verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser samt förslag till planer och budget inför nästföljande verksamhetsperiod. 2. Föreningsstyrelsen skall till minst hälften bestå av personer som har eller har haft missbruk inom familjen. 3. Föreningsstyrelsen skall bestå av minst tre ledamöter, dock alltid udda antal, samt minst en suppleant. Mandattiden är två år, halva styrelsen väljes växelvis varje år. 4. Valbar till föreningsstyrelsen ärvarje i FMN-föreningen registrerad betalande medlem. Personer som är anställda vid föreningens kansli kan endast ingå i styrelsen efter förbundsstyrelsens medgivande. Dispens kan dock medgivas i högst sex månader. I styrelsen får ej ingå firmatecknare, revisor eller kassör som står i vedertaget jäv till varandra. 5. Föreningsstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse arbetsutskott. Arbetsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av föreningsstyrelsen och beslutar i dess ställe i ärenden av löpande natur. 6. Föreningsstyrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Suppleanterna inträder vid behov i den ordning de valts. Samtliga suppleanter kallas till sammanträdena. 9 Firmateckning Föreningens firma tecknas på så sätt som föreningsstyrelsen beslutar, dock minst två i förening. Firmatecknare skall vara myndiga. 10 Ekonomisk förvaltning Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Föreningsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för föreningen. Berättelse skall överlämnas till revisor senast en månad före årsmötet.

88 11 Revision Årsmötet utser för tiden intill nästa ordinarie årsmöte minst en revisor jämte minst en suppleant. Revisor skall följa föreningsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga årsmötet berättelser med förslag rörande fastställande av resultat- och balansräkning samt fråga om ansvarsfrihet. Riksförbundets revisorer får ej nekas rätten att ta del sven FMN-förenings räkenskaper och verksamhet. 12 Samgående med annan förening samt uppdelning Förening som önskar sammangå med annan förening skall fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse skall upprättas om samgåendet. Beslutet skall delges förbundsstyrelsen för fastställande. Förening kan genom beslut dela upp sin verksamhet och egendom i flera föreningar, dock måste var och en av på detta sätt bildade föreningar ansöka om anslutning till Riksförbundet. 13 Vilande förening Förening kan förklaras vilande då det vid årsmöte eller extra årsmöte ej föreligger möjlighet att välja styrelseledamöter eller då uppehåll i verksamheten av annat skäl måste göras. Förvaltningen av vilande förenings medel handhas av förbundsstyrelsen eller förtroendeman utsedd av förbundsstyrelsen intill dess underlag för återupptagande av föreningens verksamhet föreligger. 14 Upplösning Förening kan upplösas genom beslut vid två på varandra följande årsmöten, varav det ena skall vara ordinarie årsmöte eller på ordinarie årsmöte om förslaget biträdes av minst trefjärdedelar av närvarande röstberättigade medlemmar. Vid upplösning av förening skall kvarvarande medlemmar erbjudas anslutning i närliggande FMN-förening. Ekonomisk behållning fördelas av förbundsstyrelsen till ändamål i linje med FMN:s mål.

89 15 Särskilda stadgar stadgar som upprättats av FMN-förening skall antas vad som föreskrivs i 1-14 i normal stadgar för FMN-förening inom Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika. Stadgar med innehåll därutöver skall för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.

90 Individ &Familjeomsorg Dnr.... FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA Göteborg den 12 oktober 2017 Kungsbacka Kommun Individ- och Familjeomsorg Kungsbacka Vi ansöker härmed om kr till vår verksamhet för år 2018 Föräldraföreningen Mot Narkotika, startade i Göteborg 1984 och är en politisk och religiös obunden förening. Vårt syfte är att hjälpa anhöriga till missbrukare som behöver en omedelbar hjälp mot vad socialtjänsten och andra myndigheter kan erbjuda. Föräldrar och anhöriga kommer till oss för rådgivning och information, vi träffas varje vecka i självhjälpsgrupp och anordnar föreläsningar varje termin. Vi erbjuder Familjelivskurser till anhöriga där de får fortsatt hjälp och kunskap om hur de skall hantera den situation som de har hamnat i. Familjelivskurserna bedrws på internat under enhelg. Våra sammankomster och Familjelivskurser bedrws enligt FMN's ideologi och självhjälpsprogram. Vi utför drogtester och i samband med detta erbjuder vi även motivationssamtal till ungdomarna, vi har sett en markant ökning av ungdomar under Ser även en ökning i antalet motivationsamtal och rådgivningar till anhöriga samt kontakter med socialtjänst och skolor. Föräldraföreningen samarbetar ingående med olika myndigheter såsom polis, socialtjänst, sjukvård, skolor samt politiker och andra föreningar. Invånare från Er kommun deltar i vår verksamhet. På uppdrag av styrelsen för FMN Göteborg Elsy Noren Ordförande 1 FMN-Göteborg, Nordhemsgatan Göteborg Te O1 Fax E -post. ~,, Gc~rt~ Postgiro

91 ;\,- ~.. Stadgar Stadgar senast reviderade Kapitel Allmänna bestämmelser för FMN 1 Målsättning och organisation 1. FMN:s mål är: att förändra och förbättra situationen för personer med missbruksproblem isin närhet. att påverka opinion och beslutande organ för att nå ett narkotikafritt samhälle. att motarbeta missbruk av narkotika och andra droger genom förebyggande arbete, informationsinsatser och opinionsbildning. 2. Organisation: FMN:s organisatoriska grund utgörs av föreningar, anslutna till Riksförbundet. FMN är en demokratisk organisation, religiöst och partipolitiskt obunden. 2 Medlemskap 1. Medlemskap i en FMN-förening inom Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN Riks, kan erhållas av den som uppfyller lokalföreningens stadgar och ansluter sig till FMN:s grundläggande principer.

92 2. Medlem skall erlägga avgift till FMN-föreningen. Medlemsavgiftens storlek fastsfälis av föreningens årsmöte. Medlemskap i mer än en förening ger personen rösträtt i endast en av föreningarna. 3. Föreningsstyrelsen och riksförbundets styrelse ska ha möjlighet att utesluta enskilda medlemmar som uppträder osolidariskt mot Riksförbundet och dess lokalföreningar i deras strävanden eller på annat sätt skadar FMN:s arbete, kan genom beslut av föreningsstyrelsen eller förbundsstyrelsen uteslutas. Sådant beslut kan av den uteslutne överklagas till förbundsstyrelsen eller närmast liggande Rikstämma. Utesluten medlem kan inte söka medlemskap i annan lokal FMN-förening eller kontaktgrupp förrän förbundsstyrelsen godkänt detta efter prövning, dock tidigast efter 2år. 3 Föreningar 1. En FMN-förening arbetar i enlighet med Riksförbundets mål, program och beslut. 2. För FMN-förening gäller normalstadgar enligt kapitel III i dessa stadgar. 3. FMN-förening antas av förbundsstyrelsen. Detta kan ske efter att den blivande föreningen verkat som kontaktgrupp under en moderförening minst tio månader. Verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse från FMN-förening för närmast föregående kalenderår samt ny styrelsesammansättning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 15 april. Förbundsstyrelsen bekräftar omgående mottagandet skriftligen till lokalföreningen. 4. Riksförbundets revisorer får ej nekas rätten att ta del av en FMN-förenings räkenskaper och verksamhet. 5. Förening, som uppträder osolidariskt mot Riksförbundet och dess strävanden eller på annat sätt skadar verksamheten, kan med omedelbar verkan uteslutas genom beslut av förbundsstyrelsen. Uteslutningsbesked anmäls till nästföljande riksstämma eller rikskonferens där uteslutning kan överklagas av den uteslutna föreningen. 6. Förening, som önskar lösas upp, vara vilande eller utträda ur Riksförbundet, gör skriftlig anhållan därom till förbundsstyrelsen.

93 7. Vid upplösning, uteslutning eller utträde av förening från Riksförbundet skall ekonomiska medel, som fördelats av förbundet för det då innevarande verksamhetsåret, förvaltas av riksförbundet max 1 år fram till dess att riksstämman eller riks, eller ordförandekonferens tagit beslut därom. 8. Medel från riksförbundet betalas endast ut till de föreningar som inom föreskriven tid insänt kvartalsrapportering, verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, styrelsesammansättning och bokslut. Lokalförening som ej uppfyller ovanstående krav kan ej göra anspråk på ekonomiskt bidrag från riksförbundet. Förslag på fördelning av medel sker av förbundsstyrelsen. 4 Förbundsledning FMN:s högsta beslutande organ är riksstämman. Riksförbundet leds av en på riksstämman vald förbundsstyrelse som företräder FMN på riksnivå. Förbundsstyrelsen utgör FMN:s förbundsledning. Riksförbundet är beteckningen på den samlade FMN-organisationen -medlemmar, föreningar och förbundsledning. Förbundsledningens arbete regleras i kapitel II.

94 Kapitel II Bestämmelser för FIVIRI som riksorganisation 5 Riksorganisationens syfte Förbundsledningen har till uppgift, att med ledning av riktlinjer, fastställda av riksstämman, stödja och utveckla FMN-föreningarnas arbete genom följande uppgifter: samordning av FMN-rörelsens arbete utbildning drogpolitisk opinionsbildning stöd till FMN-föreningarna intern och extern information nationellt, nordiskt och internationellt samarbete 6 Riksstämma 1. Riksstämman är FMN:s högsta beslutande organ till vilken alla föreningar äger utse ombud. Riksstämman hålles vart annat år under maj månad. 2. Ombud till riksstämman utses enligt följande: Alla föreningar utser två ombud och två suppleanter förening med 200 eller fler medlemmar utser därutöver ett ombud och en suppleant 500 eller fler -därutöver två ombud och två suppleanter 800 eller fler -därutöver tre ombud och tre suppleanter 1100 medlemmar eller fler -därutöver fyra ombud och fyra suppleanter. Högsta antalet ombud från en förening är sex. Ombudsgrundande medlemsantal är det antal betalande medlemmar föreningen rapporterade per den 31 december året före ordinarie riksstämma. Riksstämmoombuden väljs fören stämmoperiod. Anmälan om valda ombud skall vara inkommen till förbundskansliet före den 15:e april. 3. Närvaro- och yttranderätt tillkommer varje medlem i FMN. Yttrande- förslags- och rösträtt tillkommer varje ombud samt ledamot i förbundsstyrelsen. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning, dvs i fråga om ansvarsfrihet eller eget arvode.

95 Ordförande för riksstämman har ej rösträtt. Om ordförande är ordinarie ombud inträder suppleant från samma lokalförening. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering eller rösträkning. Vid lika röstetal skiljer lotten. 4. Extra riksstämma kan hållas efter beslut av förbundsstyrelsen eller då revisorerna eller minst en tredjedel av föreningarna begär det. Vid extra riksstämma behandlas endast de frågor som föranlett riksstämmans hållande. De ombud äger rösträtt som valts till ombud till närmast föregående ordinarie riksstämma. 5. Kallelse till ordinarie riksstämma utfärdas av styrelsen senast fyra månader och till extra riksstämma senast en månad före riksstämmans öppnande. 6. Motion till ordinarie riksstämma kan inges av varje medlem och förening. Motion och andra fårslag inför riksstämman skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast två månader före riksstämmans öppnande. Förbundsstyrelsen skall avge yttrande över motioner och andra inkomna förslag, 7. Samtliga handlingar till riksstämman skall vara ombuden, föreningarna och revisorerna tillhanda senast fjorton dagar före riksstämmans öppnande. För beredning av ärenden vid riksstämma kan riksstämman utse ett eller flera beredningsutskott. Valet skall dock fastställas av riksstämman. 8. Ordinarie riksstämma utser valberedning med tre ledamöter och tre suppleanter metl uppgift att förbereda valen vid nästkommande riksstämma. Vid minskning av antalet ledamöter och suppleanter i valberedningen ger förbundsstämman rikskonferensen, eller i förekommande fall ordförandekonferensen Tuppdrag att som utfyllnad välja ersättare. Ersättarna tar plats i den ordning de väljs. Person som ingår i förbundsstyrelsen är ej valbar till valberedningen. Valberedningens ledamöter är ansvariga får insamlande av lokalföreningarnas önskemål om tänkbara ledamöter. Valberedningens arbete är strängt sekretessbelagt. 9. Riksstämman är beslutsmässig när, efter stadgeenlig kallelse, minst hälften av antalet anmälda ombud är närvarande.

96 10. Vid ordinarie riksstämma skall följande ärenden förekomma: Riksstämmans öppnande. a. Upprop och fastställande av röstlängd samt ställningstagande till om riksstämman är beslutsmässig. b. Beslut om riksstämman utlysts enligt stadgarna. c. Godkännande av dagordning d. Val av ordförande, sekreterare, protokolljusterare samt rösträknare för förhandlingarna. e. Fastställande av beredningsutskott. f. Beslut om förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse. g. Besiut om förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse. h. Föredragning av revisionsberättelse. i. Fastställande av resultat- och balansräkningar. j. Beslut om beviljande av ansvarsfrihet. k. Behandling av förbundsstyrelsens förslag och framlagda motioner. I. Fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksam hetsperiod. m. Beslut om ersättningar till förtroendevalda. n. Fastställande av ekonomisk plan för närmast kommande verksamhetsperiod. o. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen. p. Val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och ledamöter samt minst fyra suppleanter. q. Val av revisorer, varav minst en godkänd, samt två suppleanter, varav minst en godkänd. r. Val av valberedning om tre ledamöter, varav en sammankallande, samt tre suppleanter. s. Beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor. 11. Protokoll från riksstämman skall inom fyra månader tillställas revisorerna, föreningarna samt avgående och tillträdande förbundsstyrelseledamöter.

97 7 Rikskonferens De år som ordinarie stämma ej hålles, bör förbundsstyrelsen kalla till rikskonferens vars innehåll och uppläggning beslutas av förbundsstyrelsen. Till rikskonferens inbjuds medlemmar, föreningsrepresentanter och förbundsledning. 8 förbundsstyrelsen 1. Förbundsstyrelsen leder och förvaltar verksamheten och är under tiden mellan riksstämmorna riksförbundets högsta beslutande och verkställande organ. Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundsledningens uppgifter enligt 5 utföres genom att stödja föreningar i deras arbete, handlägga rikstäckande aktioner, samarbeta med andra riksorganisationer, driva drogpolitisk opinionsbildning, hantera ekonomisk förvaltning och förbundskansli inklusive personalfrågor samt i övrigt de frågor som riksstämma beslutar eller som erfordras för utveckling och stärkande av FMN. Förbundsstyrelsen skall till riksstämman framlägga verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser. 2. Förbundsstyrelsen skall till minst hälften bestå av personer som har eller har haft missbruk inom familjen. 3. Förbundsstyrelsen skall bestå av minst fem ledamöter och fyra suppleanter, dock alltid udda antal ledamöter. Förbundsstyrelsen skall vara sammansatt så att den i möjligaste mån haren god geografisk spridning. Ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör utses genom särskilda val. 4. Valbar till förbundsstyrelsen ärvarje i FMN-förening registrerad betalande medlem och som är godkänd enligt SFI:s regler; dock ej personer som är anställda vid FMN:s förbundskansli eller personer som står i vedertaget jäv till varandra eller revisorer. Dock kan förbundsordföranden vara hel- eller deltidsanställd vid förbundskansliet under sin mandatperiod. 5. Förbundsstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott. Arbetsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av förbundsstyrelsen och beslutar i dess ställe ärenden av löpande natur. 6. Förbundsstyrelsen sammanträder minst fyra gånger per år. Styrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Suppleanterna inträder vid behov i den ordning de valts. Samtliga suppleanter kallas till sammanträdena.

98 9 Firmateckning Förbundets firma tecknas på så sätt som förbundsstyrelsen beslutar, dock minst två i förening. 10 Ekonomisk förvaltning Räkenskapsår omfattar kalenderår. Förbundsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för förbundet. Berättelse skall överlämnas till revisorerna senast den 15 mars efter räkenskapsåret. 11 Revision Riksstämma utser för tiden intill nästa ordinarie riksstämma tre revisorer jämte två suppleanter, varav minsten ordinarie och en suppleant skall vara godkända eller auktoriserade. Revisorerna skall följa förbundsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga riksstämman berättelser med förslag rörande fastställande av resultat- och balansräkning och fråga om ansvarsfrihet. 12 Stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan ske genom samstämmiga beslut med enkel majoritet vid två på varandra följande riksstämmor, varav minst en ordinarie och den därpå tidigast efter tre månader eller genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid en ordinarie riksstämma. Stadgeändring gäller från den tidpunkt riksstämman beslutar. Förslag till stadgeändring kan väckas i motion eller av förbundsstyrelsen. 13 Upplösning Beslut om upplösning av Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika kan fattas genom beslut med minst två tredjedels majoritet vid två på varandra följande riksstämmor, varav minst en ordinarie och den därpå tidigaste efter tre månader. Ekonomisk behållning skall vid upplösning tillfalla ändamål som ligger i linje med FMN:s mål.

99 Kapitel III Normalstadgar för FMNoförening 1 Mål och grundprinciper Separat dokument "Må1 och grundprinciper, FMN Riks" 2 Organisation Föreningens namn är FMN...,. och har sitt säte i Föreningen är ansluten till Riksförbundet Föräldraföreningen mot Narkotika. Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Mellan årsmötena leds och förvaltas verksamheten av föreningsstyrelsen. 3 Medlemskap Medlemskap i förening inom Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN, kan erhållas av den som uppfyller lokalföreningarnas krav och ansluter sig till FMN:s mål och grundprinciper. 4 Riktlinjer 1. Förhållandet kontaktgrupp -moderförening En kontaktgrupp uppstår ur en lokalförening. Detta förutsätter att den/de som arbetar för moderföreningen ikontaktgruppen redan har FMN:s arbetssätt inlärt. Kontaktgruppens utveckling mot förening sker genom att den under en viss period (10 månader) skapar egna kontakter och förutsättningar härför. 2. Riktlinjer for inträde i Riksförbundet FMN. Inträde i Riksförbundet FMN kan medges den kontaktgrupp som uppfyller samtliga följande kriterier: Alla lokalföreningar och kontaktgrupper skall godkänna och underteckna dokument som visar att föreningen eller kontaktgruppen antar och godkänner stadgar, program och grundsyn. Dokumentet insänds till Riksförbundet FMN. Kontaktgruppen skall ha skapat egna, såväl ekonomiska som verksamhetsmässigaförutsättningar för att bli godkänd (verksamhetsplan och budget skall bifogas samt uppgift om styrelse, revisor och valberedning).

100 Kontaktgruppen skall använda arbetsmetod enligt FMN:s självhjälpsprogram och ideologi och godkänts av FMN Riks' styrelse efter skriftlig ansökan som lokalförening samt erhållit samtycke av lokalföreningens styrelse. 3. Rådgivare kan den bli som genomgått FMN:s självhjälpsprogram och därigenom väl känner dess arbetssätt och metoder, har genomgått FMN:s familjelivskurs och har hälsomässig distans till den egna situationen. Objektiv bedömning av rådgivaren: anses lämplig av styrelsen i lokalföreningen och genomgått av FMN Riks godkänd rådgivarutbildning. 5 Medlemsavgift Medlem skall till föreningen erlägga årlig medlemsavgift med belopp som beslutas av föreningens årsmöte. 6 Årsmöte 1. Årsmöte hålles årligen senast under mars månad. 2. Vid årsmöte har varje föregående års betalande föreningsmedlem yttrande-, förslags-, och rösträtt. Ingen äger dock rösträtt i fråga som rör egen förvaltning eller eget arvode. Beslut vid val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom sluten votering. Vid lika röstetal skiljer lotten. Andra frågor än val avgörs genom acklamation eller, om någon röstberättigad så begär, genom votering eller rösträkning. Vid lika röstetal skiljer lotten. 3. Kallelse till årsmöte utsändes minst fyra veckor före mötet på sätt som föregående årsmöte beslutat. Årsmöteshandlingar med verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, forslag till verksamhetsplan, budget och eventuella andra inkomna eller av styrelsen framlagda förslag, skall finnas hos lokalföreningen senast fjorton dagar före mötet. 4. Årsmötet är beslutsmässigt då minst fem medlemmar i föreningen är närvarande. Fullmakt för ej närvarande medlem är ej giltigt. 5. Vid föreningsårsmöte skall följande ärenden förekomma: a. Årsmötets öppnande. b. Fastställande av antalet närvarande, röstberättigade medlemmar samt ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt. c. Beslut om årsmötet utlysts enligt stadgarna. d. Godkännande av dagordning och föredragningslista.

101 e. Val av ordförande, sekreterare, protokolljusterare samt rösträknare for förhandlingarna. f. Beslut om styrelsens verksamhetsberättelse. g. Beslut om styrelsens ekonomiska berättelse. h. Föredragning av revisionsberättelse. i. Fastställande av resultat- och balansräkningar. j. Beslut om beviljande av ansvarsfrihet. k. Ställningstagande till av styrelsen framlagda eller från medlemmar inkomna förslag. I. Fastställande av arbetsplan för närmast kommande verksamhetsperiod. m. Beslut om ersättningar till förtroendevalda. n. Fastställande av ekonomisk plan for närmast kommande verksamhetsperiod. o. Beslut om antal ledamöter och suppleanter i föreningsstyrelsen. p. Val av ordförande och minst två ledamöter samt minst en suppleant. q. Val av minsten revisor samt en suppleant. r. Val av två riksstämmoombud samt två suppleanter. s. Valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande. t. Beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågor. 6. Protokoll från årsmöte skall inom fyra veckor hållas tillgängligt hos ordföranden, sekreteraren eller på eventuell expedition. 7. Förening skall varje år före den 15 april till förbundsstyrelsen översända verksamhetsberättelse, bokslut samt revisionsberättelse för närmast föregående kalenderår samt förteckning på ny styrelse och valda ombud för nästkommande verksamhetsår. 7 Extra årsmöte Extra årsmöte kan hållas efter beslut av föreningsstyrelsen. revisorerna, riksförbundets revisorer eller när minsten tredjedel av medlemmarna begär det. Vid extra årsmöte behandlas endast de frågor som föranlett mötets hållande. Kallelse till extra årsmöte skall av styrelsen utsändas senast fjorton dagar i förväg, varvid anges det eller de ärenden som skall behandlas.

102 8 Föreningsstyrelse Ledning och förvaltning av föreningens verksamhet utövas av den av årsmötet valda styrelsen. Föreningsstyrelsen ansvarar för att kompetent rådgivning och stöd kan ges till den som tar kontakt med FMN, handlägger lokala aktioner, samarbete med andra föreningar, lokal drogpolitisk opinionsbildning, ekonomisk förvaltning, eventuellt föreningskansli inklusive personalfrågor samt i övrigt de frågor som årsmöte beslutar eller som erfordras får utveckling och stärkande av FMN. Föreningsstyrelsen skall till årsmöte framlägga verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser samt förslag till planer och budget inför nästföljande verksamhetsperiod. 2. Föreningsstyrelsen skall till minst hälften bestå av personer som har eller har haft missbruk inom familjen. 3. Föreningsstyrelsen skall bestå av minst tre ledamöter, dock alltid udda antal, samt minst en suppleant. Mandattiden är två år, halva styrelsen väljes växelvis varje år. 4. Valbar till föreningsstyrelsen ärvarje i FMN-föreningen registrerad betalande medlem. Personer som är anställda vid föreningens kansli kan endast ingå i styrelsen efter förbundsstyrelsens medgivande. Dispens kan dock medgivas i högst sex månader. I styrelsen får ej ingå firmatecknare, revisor eller kassör som står i vedertaget jäv till varandra. 5. Föreningsstyrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen kan inom sig utse arbetsutskott. Arbetsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av föreningsstyrelsen och beslutar i dess ställe i ärenden av löpande natur. 6. Föreningsstyrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter är närvarande. Suppleanterna inträder vid behov i den ordning de valts. Samtliga suppleanter kallas till sammanträdena. 9 Firmateckning Föreningens firma tecknas på så sätt som föreningsstyrelsen beslutar, dock minst två i förening. Firmatecknare skall vara myndiga. 10 Ekonomisk förvaltning Räkenskapsår omfattar ett kalenderår. Föreningsstyrelsen upprättar för varje räkenskapsår ekonomisk berättelse för föreningen. Berättelse skall överlämnas till revisor senast en månad före årsmötet.

103 11 Revision Årsmötet utser för tiden intill nästa ordinarie årsmöte minst en revisor jämte minst en suppleant. Revisor skall följa föreningsstyrelsens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning samt förelägga årsmötet berättelser med förslag rörande fastställande av resultat- och balansräkning samt fråga om ansvarsfrihet. Riksförbundets revisorer får ej nekas rätten att ta del aven FMN-förenings räkenskaper och verksamhet. 12 Samgående med annan förening samt uppdelning Förening som önskar sammangå med annan förening skall fatta beslut härom. Skriftlig överenskommelse skall upprättas om samgåendet. Beslutet skall delges förbundsstyrelsen för fastställande. Förening kan genom beslut dela upp sin verksamhet och egendom i flera föreningar, dock måste var och en av på detta sätt bildade föreningar ansöka om anslutning till Riksförbundet. 13 Vilande förening Förening kan förklaras vilande då det vid årsmöte eller extra årsmöte ej föreligger möjlighet att välja styrelseledamöter eller då uppehåll i verksamheten av annat skäl måste göras. Förvaltningen av vilande förenings medel handhas av förbundsstyrelsen eller förtroendeman utsedd av förbundsstyrelsen intill dess underlag för återupptagande av föreningens verksamhet föreligger. 14 Upplösning Förening kan upplösas genom beslut vid två på varandra följande årsmöten, varav det ena skall vara ordinarie årsmöte eller på ordinarie årsmöte om förslaget biträdes av minst trefjärdedelar av närvarande röstberättigade medlemmar, Vid upplösning av förening skall kvarvarande medlemmar erbjudas anslutning i närliggande FMN-förening. Ekonomisk behållning fördelas av förbundsstyrelsen till ändamål i linje med FMN:s mål.

104 15 Särskilda stadgar stadgar som upprättats av FMN-förening skall antas vad som föreskrivs i 1-14 i normal stadgar för FMN-förening inom Riksförbundet Föräldraföreningen Mot Narkotika. Stadgar med innehåll därutöver skall för att vara gällande ha stadfästs av förbundsstyrelsen.

105 Ansökan om anslag för verksamhet Kamratföreningen Länken Kungsbacka 2018 Kamratföreningen Länken Kungsbacka Box Kungsbacka Telefon: Plusgiro: Bankgiro: TILL NÄMNDEN FÖR INDIVID OCH FAMIUEOMSORG KUNGSBACKA Kamratföreningen Länken i Kungsbacka önskar ansöka om anslag från kommunen med kr. Vi vill sträva efter en långsiktig, grundligt planlagd och hållbar plattform, som vi lugnt, tryggt och metodiskt kan bygga vidare på allt efter hur behoven ser ut inom ramarna för Länkens stadgar. Vi vill kunna möta behoven som de beroendesjuka lever i, för att kunna stötta och hjälpa till ett nyktert/drogfritt liv för såväl kvinnor som män. Vi vill ha ett öppet sinne och få en bredare kunskap inom området, för att på bästa sätt fånga upp signaler som kan vara till nytta för den enskilda individen, att få tillbaka ett liv med kvalite och värdighet utan alkohol/droger. Vi vill kunna erbjuda tex specifika föreläsningar/utbildningar för att på så sätt öka på kunskap om beroendeproblematiken och dess konsekvenser och skadeverkningar, såväl för den enskilda individen som för samhället i övrigt. Vi har detta året valt en långsiktigare strategi för hela vår verksamhet, vi vill satsa på kvalite, snarare än kvantitet. Vi har lagt ned ett stort arbete för att de som söker vår hjälp, motiveras till en hållbar nykterhet och att få igång ett engagemang som strävar mot en ärlig och uppriktig önskan att få enförändring till stånd, både vad gäller att ta ansvar, först och främst för sitt eget liv och få en stabil nykterhet, för att därefter kunna bli en "länk" som vänder sig utåt för att på samma sätt bli ett stöd för andra att göra på samma sätt. Vi vill också kunna erbjuda medlemmar och nytillkomna roliga aktiviteter, vilket också hjälper till att skapa inspiration, då många sitter isolerade i sitt missbruk just på grund av att isolation är ett jätteutbrett problem för de flesta, som dessutom är en konkret konsekvens av långvarigt missbruk. Vi vill blanda utbildningar varvat med vanliga saker som tex. Teater, biobesök, ev danskurs för den som känner att det skulle vara intressant, gemensammapromenader tilkammans till fina platser, musikkvällar, helt enkelt hitta nya intressen i livet etc etc. Omkostnaderna vad gäller el, vatten, försäkringar, husunderhåll etc. har ju inte blivit billigare vare sig för ideella föreningar eller för våra övriga medborgare, snarare tvärtom skulle vara närmare sanningen. Eftersom vi inte har möjlighet att via medlemsintäkter tillskanska oss den ekonomi som denna verksamhet kräver, ber vi kommunen att bevilja den enligt våra beräkningar, ovanstående rimliga summa. Vi har förnärvarande samarbete med och önskar ett ännu större och bredare samarbete med

106 Individ och Familj Boendestöd Kompetenscentrum Vuxenpsykiatrin Regionala Brukarrådet Halland Lokala Brukarrådet Kungsbacka (i uppstartsfas ) AVD 24 Varberg Mobila teamet Öppenvårdsbehandlingen Gjutaren Vi vill hålla oss uppdaterade och ta aktiv del i hur alkohol/droganvändandet stadigt förändras i samhället. Vi vill på allvar möta nutid/framtid gällande missbruksutvecklingen och kunna erbjuda en möjlighet till hjälp på ett konstruktivt och hållbart vis. Den samlade kompetens som finns bland våra medlemmar är gedigen, både teoretiskt och erfarenhetsmässigt. Vi har Skötare med mångårig erfarenhet inom psykiatri, Alkohol/Drogterapeuter, Undersköterskor etc. Vi har med denna samlade kompetens stora möjligheter att anta utmaningen att möta beroendesjuka som är i behov av vårt stödboende, vi har den kapacitet som krävs för att kunna erbjuda hjälp till självhjälp och i förlängningen skapa möjlighet att den enskilda individen återfår ett meningsfullt liv. Drogberoende är en sjukdom som åstadkommer stora skadeverkningar, inte bara för den enskilde, utan i lika stor utsträckning de närstående, speciellt utsatta är barnen. Inom Länken arbetar vi utefter denna helhetssyn på missbruket och dess konsekvenser. Vi försöker integrera hela familjen, genom stöttning och aktivering och låta alla ta del av tillfrisknandet. På vår kursgård erbjuds anhöriga kortare vistelser i en helnykter miljö, till en låg kostnad. Att få komma ifrån en kortare tid ger perspektiv och kraft att fortsätta mot en lösning på problemet. Vi vill även detta året fortsätta arbeta på att utveckla vår verksamhet och en önskan om fortsatt gott och fördjupat samarbete under kommande år med dessa för oss realistiska planer och aktiviteter Fortsätta utformningen och på sikt skapa en kvinnogrupp lokal i Kungsbacka, som sedan är tänkt ska stå under den landsomfattande gruppen Quinnor I Focus inom Länken. Olika föreläsningar/utbildningar omalkohol/droger konsekvenser av missbruk Olika föreläsningar med mer specifik inriktning som, tex skam skuldproblematiken, våld i nära relationer, förnekelse, anhöriga hur kan vi möta deras behov?, Fortsatt samarbete med AVD 24 och kontinuerlig information på avd av ansvariga för vårt boende. Regelbundna träffar med Missbruksenheten/Gjutgren Gemensamhetsträffar på länkhuset

107 Planerade utflykter, såsom grillkvällar, turneringar i bout och biljardspel, poängpromenader, fisketurer, frågesportskvällaretc, utbyte och gemenskap med Halland övriga länkföreningar Samarbete med andra nykterhetsorganisationer Samarbete med polis/frivård KF Länken förfogar idag över 3 st stödboendeplatser ihuset, under 2017 har vi haft ca 780 övernattningar. Våra platser efterfrågas ständigt. Vi har under året gjort ca 70 hembesök och även varit behjälpliga med körning till/från psyk, avgiftning samt till behandlingshemmet Hvidehus. Vi i sittande styrelse tackar för det gångna årets bidrag och samarbete och önskar att vår ansökan om bidraget förår 2018 tillgodoses, Med Vänliga Hälsningar Styrelsen KF Länken Kungsbacka genom Ordförande Annika Pustak Ordförande Annika Pustak: ~ : m~, _ `? Sekreterare Bo Johansson: Kassör Lennart Johnsson: - ~'.

108 Tillägg till ansökan om anslag KF Länken Kungsbacka 2018 Då det ju blivit ändringar i tid för sista ansökningsdag gällande anslag, vill vi i styrelsen Kungsbacka bara för att det ska gå korrekt till, meddela att vi inkommer med Verksamhetsberättelse för 2017, Verksamhetsplan för 2018 och den ekonomiska redovisningen så snart vi haft vårt årsmöte. Det måste redovisas och godkännas på vårt årsmöte, innan de gäller. Hoppas inte det stöter på några hinder, är det något ni undrar över går det bra att mejla: I~fl~ n'~~ - - ~ ~~ ~*E~~~~ r^~'^, eller ringa vår Ordförande Annika Pustak Med Vänliga Hälsningar styrelsen KF Länken Kungsbacka/ Ordf Annika Pustak

109 1. 1 l ~ 4. I'~~ 1 ' I ~ ~:~~ I 6~ 3 E Dnr i ị Nämnden för Individ och Familjeomsorg Ansökan om föreningsstöd Srottsofferjouren Kungsbacka 2018 Brottsofferjouren ansölcer härmed om föreningsbidrag på o kr för verksamhetsåret Intäkter under verksamhetsåret 20~~ beräknas vara loo 000 lcr för Brottsofferjouren Kungsbacka i form av kommunalbidrag, verksamhetsstöd samt medlemsavgifter. Dessa intäkter slca täcka inte bara fasta kostnader såsom hyra, el och jourtelefon, utan även kurser och konferenser lokalt, regionalt och centralt. Vi har en arvoderad samordnare på deltid, en förutsättning och viktig funktion för att vi slca kunna hålla hög nivå på vår verksamhet. Några av samordnarens främsta uppgifter är att några timmar varje dag lotsa brottsdrabbade till våra stödpersoner och vittnesstödjare samt anordna externa utbildningar och vidareutbildningar för ideellt arbetande medarbetare. Kommunens bidrag är enförutsättning för att jouren slca kunna fortsätta bedriva sin verksamhet med att stötta brottsdrabbade, anhöriga och vittnen. Allt arbete som bedrivs av våra stödpersoner, vittnesstödjare och styrelse sker helt ideellt, bortsett från den arvoderade samordnaren. Under 2016 har Brottsofferjouren Kungsbacka arbetat 3 60o timmar. I dessa timmar ingår direkt brottsofferstöd, beredskap och annan tid som styrelsemöten, utbildning, konferenser och samverkan med Brottsofferjouren Region Halland, kommunen och myndigheter. Utöver dessa timmar tillkom 18o timmar som Brottsofferjouren Kungsbacka lägger nervid Tingsrätten i Varberg. Under 201 har föreningen 6 arbetande stödpersoner och ~ vittnesstödjare samt ~ styrelsemedlemmar. För att kunna hålla en fortsatt hög kompetens på vårt arbete måste våra stödpersoner och vittnesstödjare få en kontinuerlig Brottsofferjouren Kungsbacka Adress: Telefon: E-post och web: Bank/postgiro: Org.nr: Vallgatan 16a info@kungsbacka.boj.se BG: $ Kungsbacka

110 vidareutbildning, därför är det viktigt att vi kan medverka vid inbildningar och konferenser som medför kostnader i form av resor, logi och kursavgifter. Under 2018 kommer Brottsofferjouren Kungsbacka fortsätta att stötta och hjälpa brottsdrabbade i kommunen. Vi kommer på olika sätt att sprida information om vår verksamhet för att kunna nå ut till fler kommuninvånare. Sedan halvårsskiftet 201 har vi märkt ett ökat inflöde av ärenden från Polisen samtidigt som alltfler personer ringer direkt till vår jourtelefon. Några exempel på vad Brottsofferjouren ikungsbacka har genomfört: Informerat på pensionärsföreningar om "Mig lurar du inte" Informerat på alla träffpunkter i kommunen Deltagit i seniormässa på Kungsbacka Teater Informerat på Polisens arbetsplatsmöte om jourens verksamhet Deltagit i regionsmöten, förbundsstämma, ordförandekonferens Utbildning i juridiska frågor, krishantering, MI-utbildningar, integrationsinformation Brottsofferjouren Kungsbackas verksamhet redovisas i vår verksamhetsberättelse 2016, bokslut 2016 samt budget för 201. Dessa togs upp på vårt årsmöte o för godkännande. BROTTSOFFERJOUREN KUNGSBACKA _, _~ ~ ~-x,6..7 ~,~,,-,;~ Ulf Nordenman Ordförande Barbro Näslund samordnare/kassör Bilaga Verkamhetsberätteles 2016 Budgetplan Resultat och balansräkning Konstituerande styrelsemöte 201

111 Verksamhetsberättelse år 2016 Brottsofferjouren Kungsbacka Inledning Brottsofferjourens uppdrag är att hjälpa och stötta människor som utsatts för brott. I uppdraget ingår även att stötta vittnen till brott och deras anhöriga. Medlemskap Föreningen är medlem i Brottsofferjouren Sverige. Styrelse Styrelsen har under året bestått av: Ulf Nordenman, ordförande Åke Eliasson, sekreterare Barbro Näslund, kassör Ingegerd Carlbaum, studieorganisatör Angelica Tingström, ledamot Inger Lagerfors, suppleant Katarina Cronelid, suppleant Styrelsen har sammanträffat 10 gånger under året. De viktigaste frågorna som behandlats är rekrytering av stödpersoner, internutbildning, information till föreningar och skolor samt problemen med minskade antalet anmälningar från polisen samt utökat samarbete med jourerna i Varberg och Falkenberg. Revisorer Revisorer har varit Roine Nilsson och Jan Hallen. Valberedning Valberedningen har utgjorts av: Mai Bengtsson Birgitta Boström Anställda och ideella Vid styrelsens sammanträde lämnade Barbro Näslund sitt styrelseuppdrag och adjungerades till styrelsen när hon fick arvode som samordnare. Sex stödpersoner och sju vittnesstödjare har varit verksamma under året. Brottsofferstödsverksamheten Vi har haft 3 stödpersonsmöten. Ärendemängden från polisen har minskat dramatiskt, vilket har lett till att en del stödpersoner inte finner sitt uppdrag som meningsfullt. Jourtelefonen är öppen vardag som helgdag. Polisens förmedling till Brottsofferjouren Huvuddelen av förmedlade ärenden till Brottsofferjourens stödjande verksamhet kommer från polisen mot bakgrund av informationsskyldigheten i FuK, Förunder-

112 sölcningskungörelsen. Sedan Polisens nya organisation infördes den 1 januari 2015 har Brottsofferjouren fått en drastisk minskning av förmedlade brottsoffer, vittnen och anhöriga. Totalt i landet blev minskningen då 23 %och 2016 års statistik visar en minskning med 18,4 %. Brottsofferjouren har haft en intensiv dialog med Polisen på alla nivåer och med kraft framfört att Polisens arbete med information och förmedling måste förbättras avsevärt. Under 2017 kommer ett nytt anmälningssystem inom Polisen att genomföras, DUR2, som innebär en förbättring i detta arbete samt att frågan återigen blir obligatorisk. Brottsofferjouren Sverige arbetar dessutom för att Förundersölcningskungörelsen ska ändras så att kraven enligt EUs brottsofferdirektiv genomförs, att det blir obligatoriskt för polisen att hänvisa till en brottsofferjour eller annan brottsofferstödjande organisation. Utifrån den minskade förmedlingen från polisen blir det än mer viktigt att marknadsföra vår verksamhet så att fler brottsoffer, vittnen och anhöriga tar en direkt kontakt med Brottsofferjouren. Under 2017 kommer vi att genomföra olika aktiviteter för marknadsföring. Vittnesstödsverksamhet Verksamheten som bedrives tillsamman med jourerna i Varberg och Falkenberg fungerar utmärkt. Kungsbacka har informerat 135 personer i 180 timmar i Varbergs tingsrätt. Utbildningar och konferenser Föreningen har arrangerat nedanstående: Filmvisning - My life, my lesson och Say something Utbildningsfilmen -Mig lurar du inte -har visats för flera PRO- och SPF föreningar Seniormässa Föreningsmässa arrangerad av kommunen Föreläsning -Låt hjärnan blomma - i samarbete med Varberg och Falkenberg Styrelseutbildning Informerat åtta gånger på Bokbussens olika turer Föreläsning -Människohandel, Göteborg Information - Bräckadagen Information -två Torgdagar Information - Brottsofferdagen Information -Internationella kvinnodagen Utbildning inom ämnet sekretessmarkering, kontaktförbud, kvarskrivning och skyddad identitet mm för ett tjugotal anställda inom Individ &Familjeomsorg Stödpersonsutbildning Ordförandekonferens, Stockholm Samordningskonferens, Stockholm Inspirationsdagar, Stockholm Dessutom är vi medlemmar och engagerade i nätverket Föräldrar emellan Information Vi har skickat ut nyhetsbreven från förbundet till styrelse, vittnesstöd och stödpersoner.

113 Vi har även skickat ut nyhetsbrev till samtliga medlemmar som har e-postadress Föreningen har uppmärksammats i lokaltidningarna, dels genom vårt deltagande på seniormässan och Bokbussen men även genom annonser. Samverkan Jouren har samarbetat med nätverket Föräldrar emellan, föreningen Barnkonversationen, Studieförbundet Vuxenskolan och föreningen för Internationella kvinnodagen. Statistik Arendemängd 2016 Kontakter Åtgärder 72 ärenden 119 (t ex telefonsamtal, personligt möte mm) 97 (sänt meddelande, ringt myndighet, sökt info för hjälpsökande, sökt men inte nått person mm) Brottstyp för hjälpsökande män och kvinnor Brottstyp Män Kvinnor Totalt Andra tillgreppsbrott Ekbrottslighet Förtal, förolämpning 2 2 Identitetsstöld, förfalskning 1 1 Inbrott Misshandel Mord, dråp Ofredande Olaga förföljelse Olaga hot Rån Skadegörelse Stöld, väskstöld, fickstöld Våldtäkt 1 1 Våldtäktsförsök 1 1 Övergrepp i rättssak 1 1 Övriga brott mot frihet o frid Övrigt 1 1 Totalt Tidrapportering för jouren Ideella Anst Styrelse Tid i direkt brottsofferstöd Annan tid för jourens räkning Beredskap 1560 Totalt Tid i Tingsrätten Varberg 180

114 [.'I[~i'['~i För att lunna hjälpa brottsdrabbade på bästa sätt är samverkan med andra ett måste. Vi har under ärat haft möjlighet med bra samverltan i kommunen med för oss nödvändiga samarbetspartners. Vi hade itlte lyckats i vär verksamhet andel med att stötta och hjälpa brottsdrabbade, vittnen och deras anhöriga utan stor hjälp och ett djupt engagemang frun alla aktiva. Ett stort tack till stödpersoner, vitrnesstödjare och styrelse för deras arbete Tacl< även till våra bidragsgivare, sponsorer och medlemmar som bidragit till att vi kunnat genomföra vår verksamhet. Styrelsen lämnar,lär~~~ed över verksamhetsberäetelse~~ För till ärrmötet för godkännande, Kungsbacka f /',' ~~ ~~`, U ordenman rdförande BarbroNäslund Samordnare/kassör y ~ ~ u ~1~v~-~~ti ~. ÅI<e Ellasson Sekreterare ~ 1 %~ ~`~~ g _'~~ jl I ~e erd Carlbaum X Ledamot/studieorganisatör ~,,, F,. ~~ l. ~ ~, ~y~ ~.._ Angelica Tingst öm ledamot ~ -- Katarina Cronelid Ledamot fr o m

115 Budgetplan 2017 Budget 2017 Budget 2016 Utfa Intäkter Medlemsavgifter Kommunala bidrag BroM Övriga bidrag Summa Kostnader Vittnesstöd Stödpersoner Övriga resor Pers kostnader Riks-o regionsmöten Utbildningar Lokal, el Förbrukn mtrl Litteratur, trycksalter Telefon Försälcr, bank Mötes-o trivselkostn Övriga kostnader Summa

116 Konstituerande styrelsemöte BrottsofferiourenKuogsbacka kl Närvarande: Ulf Nordenman ordförande, ledamot Angelica Tingström, Ingegerd Carlbaum, Katharina Cronelid, Åke Eliason ersättare, Ulla Johansson, adjungerad Barbro Näslund Ej med: ersättare, Inger Lagerfors 1. Mötets öppnande Mötet öppnades av ordförande Ulf Nordenman 2. Konstituerande av styrelsen Åke Eliason vice ordförande Barbro Näslund kassör och samordnare, adjungerad till styrelsen Åke Eliasson Sekreterare Ingegerd Carlbaum, studieorganisation 3. Tecknande av firma Ordförande och kassör tecknar föreningens firma var för sig 4. Bankkort Bankkort på Swedbank disponeras som handkassa. 5. Nästa styrelsemöte 27 mars kl Mötets avslutande Ulf tackade för visat intresse och avslutade dagens möte. ~ Kungsbacka `~ ~ ~..._..~ ~ ~ ~~ Ul denman ordförande ke Eliason, sekreterare

117 BROTTSOFFERJOUREN I KUNGSBACKA Balansräkning Tillgångar Kassa 37, 50 37, 50 Bankkonto , ,65 Placeringskonto , ,70 Tillgångar , ,85 Skulder Finns ej. Eget kapital Balanserat resultat , ,82 Redovisat resultat , ,97 Eget kapital , ,85 - ~ Skulder och eget kapital , ,85 Ställda panter och ansvarsförbindelser Finns ej.

118 BROTTSOFFERJOUREN I KUNGSBACKA Resultaträkning Intäkter Medlemsavgifter 5 900, ,00 Kommunala bidrag , ,00 Bidrag från Brottsofferfonden ,00 Bidrag BOJ Varberg 4 500, ,00 Bidrag Kammarkollegiet , , , ,00 Kostnader Vittnesstöd, resor 4 910, ,00 Vittnesstöd, övrigt 3 123, ,00 Riksförbundet 1 000, ,00 Konferenser, Riksmöte 2 149, ,00 Regionmöten 1 688,50 Stödpersoner, utbildning 2 600, ,92 Stödpersoner, resor 180,00 724,00 Utbildningar ,00 708,90 Litteratur, böcker 6 129,00 Personalkostnader (-lönebidrag) , ,00 Resekostnader 9 070, ,15 Lokalhyra , ,00 El och värme 1 972, , 00 Förbrukningsartiklar 2 436, ,75 Kontorsmateriel 913, ,00 Telefon 6 491, ,00 Bankkostnader 912,00 468,00 Försäkringar 800,00 900,00 Porto 492,00 817,00 Trivselkostnader 4 900, ,69 Möteskostnader 5 054, ,06 Övriga kostnader , , , ,91 Redovisat resultat f36 632, ,97

119 e ~~4w<r \s l'; ~I i _ '..~ ~ ` 'r t : li'..,...,.,.~ L _ ~a _ ~ ~_ m_~~ n..~ ~. ~x...~~ Hej Här kommer nu vår ansökan för verksamhetsåret Ansökan innehåller bifogade dokument: 1. Ansökan 2. Information om vår verksamhet 3. Budget Verksamhetsberättelse 5. Årsredovisning Ni vill även veta antal anställda och om vi får bidrag från andra kommuner och ja, vi haren heltidsanställd samt en som börjat arbeta på timmar. Vi har av Göteborgskommun fått vårt största anslag. Mer om detta finns redovisat i vår budget. Behöver vi komplettera något så ring gärna undertecknad, Med vänlig hälsning AnnVBerggvist Styrelsen

120 ~4nhörigförenin~en för närstående till alkohol- och drogberoende i Ansökan om verksamhetsbidrag till Kungsbacka kommun Föreningens namn och adress Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende Majorsgatan 8, 413 OS Göteborg Organisationsnummer Postgiro nummer Kontaktperson Susanne Sandström, telefon: E-post Hemsida Söker bidrag för verksamhetsåret 2018 med belopp om kronor Ggteborg,

121 Göteborg, januari 2017 Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende Söker bidrag till vår verksamhet Närstående till beroende personer befinner sig i en mycket svår situation. Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende finns för drabbade familjemedlemmar och bekanta som söker hjälp för att må bättre själva och kunna fatta kloka och livsviktiga beslut. Möjligheten att få hjälp som närstående är ytterst begränsad inom den missbruksvård som erbjuds i den offentliga sektorn. Vi vet att vi fyller ett viktigt tomrum och har hjälpt otaliga personer under åren. Föreningen driver en anhörigmottagning dlt man kan ringa, mejla eller komma på besök. Dessutom finns anhöriggrupper som träffas en gång i veckan för att under ledning av en utbildad handledare följa ett program på åtta sammankomster. Just nu, tack vare aktiva och ambitiösa medarbetare, är Föreningen i ett mycket expansivt skede med ett snabbt ökande antal besökare och medlemmar. Föreningen finns i Göteborg och tar även emot klienter från kranskommunerna. Det allra största bidraget kommer från Social resursförvaltning, Göteborgs Stad. För att klara av vår verksamhet med en heltidsanställd är Föreningen i behov av att få ytterligare bidrag från flera kommuner inom vårt upptagningsområde. Syfte med organisationen -enligt stadgarna Föreningen skall arbeta för att stärka och stödja anhöriga och andra närstående till alkoholoch drogberoende. Målet är att den anhöriga ska få förståelse och redskap för sin situation och nå konkreta resultat

122 Budget 2016 och 2017 Anhörigföreningen fär närstående till alkohol och drogberoende Budget Kostnader Hyra Telefon, Internet Styrelsemöten Trycksaker, böcker, förbruk, k~ Bankkostnader Göteborgs föreningscenter Föreläsning 0 0 Arvode Bokföring Arvode Revisor Idea Kollektivavtal Bona Via Föräldrar Hemsida, webbhotell, bredbar Resor 0 0 Oförutsedda ugifter 0 0 Personalkostnader Bruttolön Sociala avgifter Pensionsförsäkringar Löneskatt Fora Utbildning 0 0 Summa kostnader Rörelseresultat

123 4 Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende Verksamhetsberättelse år 2016 Sida 1 av

124 Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende är i dag en etablerad verksamhet vars syfte är att stödja anhöriga och andra närstående till personer med kemiskt beroende. Styrelsen har haft fem sammanträden under 2016 förutom årsmötet och det konstituerande styrelsemötet. Den 25 maj i våra lokaler på Majorsgatan 8 och den 3 oktober på Gårdavägen 2 hade vi möten med Alexandra Lange från Social resursförvaltning, Göteborgs stad. I maj informerade vi henne om Föreningens verksamhet och om oss själva och våra olika roller i Föreningen. Detta följdes av en frågestund. I oktober var det mer fokus på ekonomi och om vår bidragsansökan till Göteborgs stad för år Under hela år 2016 har Föreningen haft en anställd på 100 %. I början av året gick vår anställd Louise Lyrhagen på föräldraledighet och ersattes av vikarie Susanne Sandström som även fick gå parallellt med Louise under några veckor för att säkerställa en smidig övergång. Vår anställd tar hand om samtliga anhöriggrupper och enskilda samtal med klienter samt svarar på inkommande telefonsamtal och sköter administrativa uppgifter inkl. medlemskontakter. Under 2016 blev det betydligt fler lclientsamtal jämfört med år 201 S. Det visar att behovet är mycket stort och att vi lyckats nå ut till flera om vår verksamhet. De flesta som kontaktar Föreningen uppger att de har hittat oss via vår hemsida Även Facebooksidan hålls ständigt uppdaterad. Stöd till anhöriga Under året har 444 anhöriga och närstående kommit för stödsamtal enskilt eller ibland i par, en ökning i samtal med 105 %. 62 klienter var nybesökare, en minskning med 16 %. Föreningen har mottagit 685 telefonsamtal, en ökning med 66 %. Hemsidan hade besökande vilket är en minskning med 6 %. Vi har haft 4 anhöriggrupper under året, 3 under våren och 1 under hösten, med sammanlagt 27 deltagare. Grupperna har letts av vår anställd. Besöksstatistik antal antal förändring Anhörigbesök Nybesök Telefonsamtal Besökare på hemsidan Sida 2 av

125 Utåtriktad verksamhet En viktig del av Föreningens verksamhet, utöver klientkontakterna, är att samarbeta med andra institutioner, föreningar och nätverk inom missbruksområdet. Syftet med dessa samarbeten är bl a att hålla sig ajour med den senaste utvecklingen inom området, att kunna erbjuda våra klienter det basta möjliga stödet samt att öppna kommunikationsvägar för att samordna vården av missbrukare och deras familjer i Göteborg. Under 2016 har Föreningen haft följande kontakter och möten: 21/1 Brukarrådet Östra sjukhuset 25/1 Missbruksnätverk Södra Allegatan 1B 22/2 Spridningskonferens på mötesplatsen Södra Allegatan 1B 25/2 Brukarrådet Östra sjukhuset 26/2 Möte på vårt kontor Majorsgatan 8 med Håkan Blom och Erling Zetterman från Brukarstyrt Brukarråd Västra Götaland 4/3 Kontakt via mail Emma Ekblom Länsnykterhetsförbundet uiahåkan Blom. Susanne blev inbjuden att komma till Sollebrunn och berätta om anhörigproblematiken. 10/3 Nordhemskliniken var härpå studiebesök: Steve Ottosson från Motivatörsutbildningen. 21/3 Nätverksmöte på Södra Allegatan 1B 22/3 Besök på ett styrelsemöte med en ldient på Brukarstyrt Brulcarråd Hålvan Blom i Västra Götaland på Postgatan 22/3 Föredrag om familjen på Bona Via på kvällen med samma klient 24/3 Studiebesök på Bona Via 31/3 Föreläsning på Nordhemskliniken om relationer av Janique Svedberg 19/4 Konferens på Dalheimers Hus "energidrycker och alkohol" 27/4 Seminarium i skuggan av missbruk och beroende på Hvide Hus. Det var ett årsmöte med Brukarstyrt Brukarråd Västra Götaland. Susanne från Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende hade 20 minuter på sig att berätta om anhörigproblematiken och medberoende. Hon berättade sedan om hur man arbetar på Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende. Det blev mycket uppskattat. Sida 3 av

126 11/5 Susanne avslutade en anhöriggrupp med att bjuda in en kvinna från Naranon som berättade om sin resa i att vara anhörig. 13/5 Studiebesök på Aleforshemmet utanför Alingsås 25/5 Möte på kontoret Majorsgatan 8 med Alexandra Lange (från Göteborgs stads Social resursförvaltning), Jan ochrobert 2/6 Brukarrådet på Östra Sjukhuset 14/6 Samverkan, inflytande och utveckling. Social resursförvaltning, Opalen 19/8 Studiebesök på Behandlingsgruppen Gregory McDermot, Rickard Larsson Social resursförvaltning, Södra Allegatan 1 vid Järntorget 25/8 Brukarrådet på Östra Sjukhuset 14/9 Besök av Budget och skuldrådgivning i anhöriggruppen 22/9 Höll ett föredrag i Herrljunga NTO k1.18:00 om vår Förening 29/9 Brukarrådet på Östra sjukhuset 3/10 Möte på Gårdavägen med Alexandra Lange, Jan, Robert och Maria. 11/10 Föredrag om Våld i nära relationer. Agneta Rapp på Göteborgs Föreningscenter Mellangatan 1 12/10 Föredrag om familjesystemet på Oscars Frivilligcentral av Janne Gruvborg 1 /11 Föredrag på Sahlgrenska sjukhuset. Göteborgs universitet: Hälsoeffekter av Cannabis. 16/11 Sanna Lundell som har skrivit "Djävulsdansen" höll föredrag på Biografen Göta om medberoende. Temat var vit jul. 21/11 Missbruksnätverk. Vi höll till i rfhl:s lokaler på Vegagatan /11 Föredrag i Sollebrunn. Tema Samverkan för bättre missbruksvård. Inbjuden av Brukarstyrt Brulcarråd, Västra Götaland. Göteborg Styrelsen Sida 4 av

127 ~'! i,~ w_ r M aru. - s ; '+C

128 A,r~h~rigf~,renir~~~n z~~t~ lll C 11Eii _-- l~elapp i kr N~ttoorr~sättnin~ ivriga rarels~irlt~k#gir,~~r~lser~~ kca~fn~der ivriga externa kastnad~r!'~rs~n~lko~tnad~r ~är~l~er~~ult~~,~~.sul~a~ frun firr~nsielt~ pastor Rärtteint~kt~r och liknande r~sultatpa~t~:r Ränt~kc~~tnad~r ~cf~ liknande r~suit~t~oster ~ ~uliai ~ ~er fi~i~~si~ifa poster ~~uli~t ~i~r~ ~bc~it ~ret~ re~ult~~ _` NoP ~- ~Ofi ~Q96-92~å'1 2t~95-~J2~ ~ 5~5 77~ 6 X ~ ~33 2~2 -~ ~ i Q ~ ~4-1d ~ -1 p c~ e~0 %

129 Anh~ri f~r~nirrg~n (4) ~ Cl t11f~. _ ~elo~p i kr -- 20i6~12-3~i 2Ui5-12M;31 i"ill,4 ~4~ ~r ~~ttt~dra~~i81 ~~ar ~{carfipf~ti~ f~rclrir7g~r Aktuell sk~tf~fprdr n C~vrig~ fordringar ~~~.~~ o~i~ k~~nk u~r~~ c~rrr~~t~riinsiill~~ng~r tj~a il~l~~~~~ ~ ~ U8 87% ~ X I26 ~O8 8~ ~

130 Anhörigf~r~ning~n ~å72oi-~78å 4t4) ~~l~e~~ 1 kr Not 2t~16~1~~3? ~O15-3'2-39 C~i ~ ~'c~~~ k~pi~~l IT,~L. ~~{~ ~ClJL~ ~~et ka~if~l vid ~r~t~ k~örjan ~4 7~9 %rats resultat ~ä _ ~arn~ ~g~f }c~pä~ i -~2 4i igor~i`wi~ti~~ skut~~r övriga karffristiga skulder ~ 1 gg q ljpplupna k~sfin~d~r oeh färutbetaid~ intakter 2~ ~5 221 X61 1 %~ 44J ~~1~q {~~"f R~~4 ~IT'~4L ~C~I ~KUL.C ~ 2Q~ ~8~ -- i73 ~2~. a

131 ,Qrii~ö~igför~ning~n n7~~ t1 ci~r Pi C7rt ~cn daton, ~ ~ Jan Sam~a~l~so~ ~tyeelsec~rdfcsrand ';, Robed ~ch~nck Vice ordför~ncie ~i~~~ iurp~irien Ann B~r~gvi~t paria Hoffman Ingala {ilany ~` ~,;~rtef~a Ljunggren IC~ssdr Var revisinn~b~r~tfi~is~ har lämnats den ~ ~ Häk~n ~~ngtsson

132 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:236 Anmälan till nämnden av delegerade beslut Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg beslutar att beslut som har fattats med stöd av delegerad beslutanderätt ska anmälas till nämnden i de fall beslutanderätten har delegerats till nämndens utskott samt i de fall beslutanderätten har delegerats till förvaltningschef utan möjlighet till vidaredelegering. Nämnden för Individ & Familjeomsorg överlämnar till Individ & Familjeomsorgsförvaltningens förvaltningschef att besluta i vilken ordning beslut fattade på vidaredelegation från henne ska anmälas. Nämnden för Individ & Familjeomsorg ger Individ & Familjeomsorgsförvaltningens förvaltningschef i uppdrag att tillse att nämndens delegeringsordning kompletteras med en information om hur anmälan av beslut fattade med stöd av delegerad beslutanderätt ska ske. Ovanstående beslut gäller från och med den 1 januari Sammanfattning Den nya kommunallagen, SFS 2017:725, träder i kraft den 1 januari En av förändringarna gäller delegation. Ändringen av delegationsreglerna innebär att nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Det gäller all delegering, dvs. delegering åt presidiet (som är en ny möjlighet), utskott, ledamot, ersättare eller anställd, med undantag av de brådskande beslut som fattas genom så kallade ordförandebeslut. Till skillnad från tidigare gäller att nämnden även ska besluta om anmälningsskyldigheten för beslut fattade efter vidaredelegering från förvaltningschef. Det av förvaltningen föreslagna förfarandet innebär att de beslut som är av så stor betydelse att nämnden delegerat beslutanderätten till sitt utskott, alternativt till förvaltningschefen utan möjlighet för denne att vidaredelegera, ska anmälas till nämnden. Härigenom säkerställs nämndens insyn i dessa viktiga beslut. Liksom tidigare åligger det förvaltningen att tillse att nämnden får information om sådant som kan vara av vikt för den, även om detta i och för sig inte tar sig uttryck i ett beslut som måste anmälas till nämnden. Individ & Familjeomsorg Martin Håkansson martin.hakansson@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

133 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beskrivning av ärendet Den nya kommunallagen, SFS 2017:725, träder i kraft den 1 januari En av förändringarna gäller delegation. Ändringen av delegationsreglerna innebär att nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Det gäller all delegering, dvs. delegering åt presidiet (som är en ny möjlighet), utskott, ledamot, ersättare eller anställd, med undantag av de brådskande beslut som fattas genom så kallade ordförandebeslut. Till skillnad från tidigare gäller att nämnden även ska besluta om anmälningsskyldigheten för beslut fattade efter vidaredelegering från förvaltningschef. De beslut som inte anmäls till nämnd ska protokollföras särskilt om beslutet får överklagas genom laglighetsprövning. Det ska understrykas att nämnderna liksom tidigare är ansvariga för delegaternas beslut. Lagstiftaren har invänt mot kritik om minskad insyn för minoriteten och då pekat på att även de förtroendevalda, via den kommunala anslagstavlan, på ett enkelt sätt kan följa de delegationsbeslut som inte anmäls. Enligt nuvarande kommunallag får en nämnd besluta att en förvaltningschef ges rätt att vidaredelegera sin beslutsrätt till annan anställd inom kommunen. Ett sådant beslut ska anmälas till förvaltningschefen. Någon lagstadgad skyldighet att vidareanmäla finns inte, men nämnden har kunnat ställa sådana krav som villkor för vidaredelegering. Samma regler kommer i fortsättningen att gälla oavsett om det är delegation eller vidaredelegation. Nämnderna ska därför även besluta om i vilken utsträckning beslut med stöd av vidaredelegation ska anmälas till dem. Nämnden kan fritt bestämma att återrapportering, istället för att ske till nämnden, ska ske till förvaltningschef. Nämnden kan även bestämma att återrapportering ska ske till både nämnden och förvaltningschefen alternativt att överlämna till förvaltningschefen att besluta om vilken återrapportering som ska ske till denne. Det av förvaltningen föreslagna förfarandet innebär att de beslut som är av så stor betydelse att nämnden delegerat beslutanderätten till sitt utskott, alternativt till förvaltningschefen utan möjlighet för denne att vidaredelegera, ska anmälas till nämnden. Härigenom säkerställs nämndens insyn i dessa viktiga beslut. Liksom tidigare åligger det förvaltningen att tillse att nämnden får information om sådant som kan vara av vikt för den, även om detta i och för sig inte tar sig uttryck i ett beslut som måste anmälas till nämnden. Martin Håkansson

134 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Förvaltningsjurist

135 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:189 Gallringsbeslut för handlingar som har skannats till Nämnden för Individ & Familjeomsorgs diarium i Lex Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg beslutar att medge gallring av allmänna handlingar som inkommit eller upprättats på papper eller liknande format efter att de har skannats. Förutsättning för gallring är att skanningen och den fortsatta hanteringen av den skannade handlingen sker enligt de riktlinjer som anges i tjänsteskrivelse 28 november Den skannade versionen kan därefter betraktas som det faktiska originalet. Nämnden för Individ & Familjeomsorg lyder under Kungsbackas kommuns arkivreglemente. Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges direktiv ska Kungsbacka kommun införa en modern e-förvaltning. Ett initiativ till detta har resulterat i upphandling av ärendesystemet Lex. Ett system som i sin funktionalitet möjliggör att ärenden inkommer/upprättas, handläggs, beslutas, kommuniceras och arkiveras elektroniskt. För att möjliggöra en helt elektronisk och papperslös hantering kvarstår de handlingar som fortfarande inkommer på papper. För merparten av dessa handlingar finns inga juridiska eller andra krav att kunna uppvisa handlingen i ursprungligt format, det är informationen i sig som är det centrala. Om dessa handlingar skannas och kan uppvisas i elektroniskt format utan märkbar informationsförlust, samt hanteras i ett säkert och stabilt system (som t.ex. Lex), kan den ursprungliga pappersversionen gallras varpå den skannade versionen utgör det nya originalet. En sådan hantering skulle reducera pappershanteringen till ett minimum och ta Kungsbacka ett steg närmare e-förvaltning enligt Kommunfullmäktiges direktiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 28 november 2017 Individ & Familjeomsorg Elin Forsne /RedigerareTelefon/ elin.forsne@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

136 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Kommunarkivet Förvaltningsledningen för Individ & Familjeomsorg Beskrivning av ärendet För att kunna gallra handlingar som inkommit eller upprättats på papper efter att de har skannats ska nedan angivna villkor uppfyllas; - Det får inte påverka handlingens värde för att styrka ägande, överenskommelse eller urkund, eller att handlingen behöver kunna uppvisas i ursprungligt format enligt lag, förordning, beslut eller annan bestämmelse. Sådana handlingar får som tidigast gallras två år efter att avtalstid eller motsvarande passerat. - Den skannade handlingen ska hanteras i ett stabilt format samt ha en upplösning som möjliggör fortsatt hanteringen med bibehållen kvalitet. Format och upplösning för specifika handlingstyper fastställs av kommunarkivarien. - Den skannade handlingen hanteras i ett verksamhetssystem eller motsvarande som uppvisar god arkivfunktionalitet i enlighet med arkivmyndighetens riktlinjer samt riktlinjer kring informationsförvaltning i övrigt. - Informationsägande nämnd eller motsvarande har fastställt strategi för bevarande av elektroniska handlingar i enlighet med arkivmyndighetens riktlinjer eller har en fastställd rutin för hanteringen som har godkänts av kommunarkivarien. Följande handlingar undantas gallring: - Handlingar som har ett urkundsvärde. Som urkund anses protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg, och annan handling som upprättas till bevis eller är av betydelse såsom bevis, 14 kap 1 Brottsbalken. - Avtal, kontrakt och överenskommelser som är verksamhetskritiska eller som i övrigt har stor ekonomisk eller juridisk betydelse. Analoga avtal av mindre vikt, kan gallras efter att de har skannats. Pauline Martinius Enhetschef

137 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:4 Handlingsplan budget i balans 2018 Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg antar handlingsplan för budget i balans 2018 Sammanfattning Nämnden för Individ & Familjeomsorg har per oktober redovisat en prognos för 2017 om -40,6 miljoner kronor. Prognosen för IF s verksamhet myndighet, stöd och behandling är -20,9 och för verksamheten ensamkommande barn -19,7 miljoner kronor. I samband med delårsrapport per augusti 2017 (IF/2017:4, 81), uppdrar nämnden för Individ & Familjeomsorg åt förvaltningschefen att göra erforderliga åtgärder för att ha en budget i balans för 2018 samt att informera nämnden om dessa i samband med återrapportering av förvaltningsbudget för Förvaltningschefen har tagit fram en handlingsplan som innehåller åtgärder som motsvarar en besparing jämfört med 2017 års kostnadsnivå på 29,5 miljoner. Nämndens möjlighet att nå ett nollresultat 2018 är beroende av ej påverkbara volymökningar samt oförutförsedda nationella politiska beslut. Uppföljning av denna plan kommer redovisas till nämnd per april och per augusti Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Individ & Familjeomsorg Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@kungsbacka.se 1 (9) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

138 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (9) Beskrivning av ärendet Nämnden för Individ & Familjeomsorg har per oktober redovisat en prognos för 2017 om -40,6 miljoner kronor. Prognosen för IF s verksamhet myndighet, stöd och behandling är -20,9 och för verksamheten ensamkommande barn -19,7 miljoner kronor. Under januari-oktober 2017 har antal dygn för placerade barn och unga ökat med 64 %. Det innebär ökade kostnader för helåret motsvarande 9,4 miljoner kronor. Antalet anmälningar till den sociala barn- och ungdomsvården ökar i Sverige. För att analysera orsakerna har frågan lyfts upp som den mest prioriterade frågan för Göteborgsregionens chefsnätverk Under året har det varit svårt att rekrytera socialsekreterare inom barn och ungdomsvården och merkostnader för konsulter beräknas till tre miljoner kronor. De senaste två åren har det varit svårt att rekrytera familjehem i egen regi och behovet av att anlita konsultentstödda familjehem har ökat kostnaderna med fem miljoner kronor jämfört med Prognosen 2017 för försörjningsstöd som avser flyktingmottagande är drygt fyra miljoner kronor. Från 1 juli 2017 har migrationsverket sänkt ersättningsnivåerna för mottagande av ensamkommande barn. Förvaltningen har arbetat med att ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna samt arbetar aktivt med riktade insatser för att ta hem externa placeringar till Kungsbacka. Under 2017 har ett stort antal ungdomar fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket och att ett antal barn har blivit svenska medborgare. Det innebär att kommunen inte får intäkter för dessa ungdomar/unga vuxna. Trots att verksamheten ställt om snabbt har det medfört ökade kostnader på grund av tomma platser och övertalig personal.

139 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (9) Jämfört med andra kommuner har Kungsbacka låga kostnader för Individ & Familjeomsorg. Kostnad per invånare exklusive verksamheten för ensamkommande 2016 är kronor vilket är bland de lägsta i Sverige och lägst i Halland. Även nettokostnadsavvikelsen som avser de faktiska kostnaderna i förhållande till förväntade kostnader utifrån socioekonomiska faktorer är lägre än rikssnittet. I samband med delårsrapport per augusti 2017 (IF/2017:4, 81), uppdrar nämnden för Individ & Familjeomsorg åt förvaltningschefen att göra erforderliga åtgärder för att ha en budget i balans för 2018 samt att informera nämnden om dessa i samband med återrapportering av förvaltningsbudget för 2018.

140 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (9) Handlingsplan Förvaltningschefen har tagit fram en handlingsplan som redovisas nedan. Framtagna principer nedan bygger på forskning om att långvariga vistelser på institution för barn och unga ökar risken för en negativ inverkan på barnets/den unges hälsa och utveckling. För vuxna placerade kommer behandlingsinsatser bli mer förutsägbara då planen för insatser under behandling kompletteras med plan för insatser hemma i Kungsbacka. Handlingsplanen innehåller åtgärder som motsvarar en besparing jämfört med 2017 års kostnadsnivå på 29,5 miljoner. Nämndens möjlighet att nå ett nollresultat 2018 är beroende av ej påverkbara volymökningar samt oförutförsedda nationella politiska beslut. Uppföljning av denna plan kommer redovisas till nämnd per april och per augusti Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg antar handlingsplan för ekonomi i balans 2018 Beskrivning av ärendet Nämnden för Individ & Familjeomsorg har per oktober redovisat en prognos för 2017 om -40,6 miljoner kronor. Prognosen för IF s verksamhet myndighet, stöd och behandling är -20,9 och för verksamheten ensamkommande barn -19,7 miljoner kronor. Under januari-oktober 2017 har antal dygn för placerade barn och unga ökat med 64 %. Det innebär ökade kostnader för helåret motsvarande 9,4 miljoner kronor. Antalet anmälningar till den sociala barn- och ungdomsvården ökar i Sverige. För att analysera orsakerna har frågan lyfts upp som den mest prioriterade frågan för Göteborgsregionens chefsnätverk Under året har det varit svårt att rekrytera socialsekreterare inom barn och ungdomsvården och merkostnader för konsulter beräknas till tre miljoner kronor. De senaste två åren har det varit svårt att rekrytera familjehem i egen regi och behovet av att anlita konsultentstödda familjehem har ökat kostnaderna med fem miljoner kronor jämfört med Prognosen 2017 för försörjningsstöd som avser flyktingmottagande är drygt fyra miljoner kronor. Från 1 juli 2017 har migrationsverket sänkt ersättningsnivåerna för mottagande av ensamkommande barn. Förvaltningen har arbetat med att ställa om verksamheten till de nya förutsättningarna samt arbetar aktivt med riktade insatser för att ta hem externa placeringar till Kungsbacka. Under 2017 har ett stort antal ungdomar fått sin ålder uppskriven av Migrationsverket och att ett antal barn har blivit svenska medborgare. Det innebär att kommunen inte får intäkter för dessa ungdomar/unga vuxna. Trots att verksamheten ställt om snabbt har det medfört ökade kostnader på grund av tomma platser och övertalig personal.

141 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (9) Jämfört med andra kommuner har Kungsbacka låga kostnader för Individ & Familjeomsorg. Kostnad per invånare exklusive verksamheten för ensamkommande 2016 är kronor vilket är bland de lägsta i Sverige och lägst i Halland. Även nettokostnadsavvikelsen som avser de faktiska kostnaderna i förhållande till förväntade kostnader utifrån socioekonomiska faktorer är lägre än rikssnittet. I samband med delårsrapport per augusti 2017 (IF/2017:4, 81), uppdrar nämnden för Individ & Familjeomsorg åt förvaltningschefen att göra erforderliga åtgärder för att ha en budget i balans för 2018 samt att informera nämnden om dessa i samband med återrapportering av förvaltningsbudget för 2018.

142 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (9) Handlingsplan Förvaltningschefen har tagit fram en handlingsplan som redovisas nedan. Framtagna principer nedan bygger på forskning om att långvariga vistelser på institution för barn och unga ökar risken för en negativ inverkan på barnets/den unges hälsa och utveckling. För vuxna placerade kommer behandlingsinsatser bli mer förutsägbara då planen för insatser under behandling kompletteras med plan för insatser hemma i Kungsbacka. Handlingsplanen innehåller åtgärder som motsvarar en besparing jämfört med 2017 års kostnadsnivå på 29,5 miljoner. Nämndens möjlighet att nå ett nollresultat 2018 är beroende av ej påverkbara volymökningar samt oförutförsedda nationella politiska beslut. Uppföljning av denna plan kommer redovisas till nämnd per april och per augusti Åtgärd 1: Arbeta enligt principer Verksamhetsområde Myndighet, stöd och behandling Hur A. Vuxenenheten 1. Behandling sker i egen regi 2. Placering på HVB sker endast i de fall den enskilde har ett behov av behandling i kombination av skydd (skyddas från droger eller alkohol) Skyddsbehov pågår vanligtvis 2-4 månader. 3. Inför en skyddsplacering finns det alltid en plan för hur behandlingen ska kunna slutföras när skyddet upphört. 4. Köpt placering på kollektivt drogfritt boende kan ske när: a) Det finns behov av återhämtning (dvs skydd 1-3 månader) b) Bostad saknas och utredaren bedömer att drogfritt boende förväntas ge effekt på drogfrihet inom 1-3 månader. c) Bostad saknas, klienten riskerar LVM om insatsen avslutas, klienten är ej motiverad till HVB. B. Barn och Ungdomsenheten 1. I samband med att barn och ungdomar skyddsplaceras ska plan finnas från dag ett med när och hur hemtagning ska ske. 2. Behandling sker på hemmaplan. 3. Antalet vårddygn minskas genom att en skyddsplacering kan pågå i högst tio veckor (med undantag).

143 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (9) C. Familjeenheten 1. Placering sker i egna familjehem. 2. Öppenvård sker i egen regi. 3. I samband med att barn och ungdomar skyddsplaceras ska plan finnas från dag ett med när och hur hemtagning ska ske för att möjliggöra återgång till föräldrar eller familjehem. 4. Familjehem beviljas max tre månaders ersättning för inkomstbortfall på heltid i samband med nyplacering. (Undantag när det gäller barn 0-3 år samt i vissa andra fall då barnets behov av att vara hemma med en vuxen är så omfattande att principens månader inte räcker.) D. Funktionsstödsenheten 1. Korttidvistelse Sol beviljas efter behov och maximalt 20 dygn/ år. 2. Korttidsvistelse LSS beviljas efter behov och maximalt 20 dygn/ år som vägledning. Bedöms ett större behov fattas beslut i nämndens utskott. E. Behandlingsenheten Ekonomisk effekt A. Vuxenenheten: 1,5 miljoner kronor 1. Innan enheten för barn och unga skyddsplacerar ett barn/ungdom kommer behandlingsenheten prioritera ärendet i det fall det är aktuellt för att på så sätt förebygga en placering. 2. Vid skyddsplacering tar behandlingsenheten kontakt med den unge och eller familjen inom 1 vecka. 3. Behandlingsinsatser bedrivs i barnets/den unges hemmiljö i Kungsbacka. B. Enheten för barn och unga: 4 miljoner kronor C. Familjeenheten: 2,5 miljoner kronor för egna familjehem istället för placering i konsulentstött familjehem. 2 miljoner kronor inkomstbortfallsprinciper D. Funktionsstödsenheten: 0,1 miljoner kronor Risk Ökat inflöde av ärenden som förvaltningen inte kan påverka Nämndens kostnader ökar till följd av bostadsbrist. Behandling kan inte genomföras på hemmaplan, köpt placering måste fortsätta. Införandet av verksamhetssystemet Combine, att kostnaderna ökar i samband med införandet kan vi redan se under 2017, då införandet tar extra resurser i

144 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (9) anspråk såsom konsultkostnader. Åtgärd 2: Omställning till nya förutsättningar Verksamhetsområde Ensamkommande barn Hur Från den 6/ har ensamkommande myndighet och verkställighet slagits samman till ett verksamhetsområde för att styra processerna bättre. Genom denna förändring kan följande åtgärder genomföras mer effektivt: Ekonomisk effekt A. 2 miljoner kronor A. Arbeta enligt nämndbeslut som innebär att asylsökande ungdomar över 18 år hänvisas till Migrationsverket boende om inte ungdomen har omfattande vårdbehov (IF/2017:83). B. Verksamheten anpassas i takt med antal barn (hyror och personalkostnader) C. Högre andel verksamhet i egen regi med full beläggning. B. 4 miljoner kronor C. 13 miljoner kronor Risk Kostnader i samband med avveckling (hyror, personalkostnader, minskade intäkter vid tomplatser) Förändrade nationella politiska beslut Migrationsverket ändrar riktning i uppskrivning av ungdomarnas ålder Brist på stödboenden och bostäder Åtgärd 3: Planeringsdagar utan övernattning Enhet Hur Ekonomisk effekt Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Alla planeringsdagar i förvaltningen genomförs 2018 utan övernattning och i egna lokaler. 0,4 miljoner Risk -

145 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (9) Eva Apelvi Förvaltningschef

146 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:204 Svar på remiss om motion om ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de fyllt 18 år Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg står kvar vid bedömning och beslut fattat då svar avgavs på snarlik motion , 97 (dnr IF/2017:80) och beslutar att avslå motionen om att ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de fyllt 18 år. Motivering till beslut Motionen avslås i sin helhet med hänvisning till att kommunens ansvar för asylsökande begränsar sig till ensamkommande asylsökande under 18 år samt ensamkommande asylsökande över 18 år med ett omfattande vårdbehov. Kommunen får ingen statlig ersättning för asylsökande över 18 år som inte har ett omfattande vårdbehov. Sammanfattning inkom Maria Rasmussen (V) med en motion om att ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de har fyllt 18 år remitterar kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar motionen till kommunledningskontoret, nämnden för Individ & Familjeomsorg samt nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning för yttrande inkommer begäran om yttrande till Nämnden för Individ och Familjeomsorg i motion från Vänsterpartiet från kommunstyrelsens arbetsutskott inkom Maria Rasmusson och Jon Thorbjörnsson (V) med en motion om att Kungsbacka kommun ska ta ett större ansvar för ensamkommande som blivit åldersuppskrivna till dess beslutet vunnit laga kraft.(if/2017:80) beslutades I Nämnden för Individ och Familjeomsorg om ett reviderat svar på motionen (IF/2017:80) där motionen avslås. Individ & Familjeomsorg Ann Törnqvist ann.tornqvist@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

147 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, (Vänsterpartiet) (Motion) Ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de har fyllt 18 år KSAU, 312, Remiss om motion från Maria Rasmussen (V) om ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de fyllt 18 år Tjänsteskrivelse, reviderat svar på motion angående större ansvar för ensamkommande på grund av ändrade förutsättningar, (dnr IF/2017:80) Utredning av rättsliga förutsättningar vad gäller boende för ensamkommande ungdomar över 18 år, (dnr IF/2017:83) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Karin Martinsson, integrationschef Beskrivning av ärendet I vänsterpartiets motion framkommer att flera kommuner i Sverige tagit beslut om att låta asylsökande ungdomar över 18 år stanna i kommunen under fortsatt asylprocess. Hänvisning ges till att ungdomarna i de flesta fall bott i kommunen i nästan 2 år och att de hunnit etablera sig i kommunen, har ett gott nätverks och fungerande skolgång. Vänsterpartiet föreslår i sin motion att unga som söker asyl ska ges möjlighet at bo kvar i Kungsbacka kommun även o de har fyllt 18 år. I nämnden för Individ och Familjeomsorg avgavs svar på motion med samma innehåll Mot bakgrund av dels ändrade förutsättningar inom området statliga ersättningar för ensamkommande, dels förvaltningens utredning av rättsliga förutsättningar vad gäller boende för ensamkommande ungdomar över 18 år ihop med vår samlade erfarenhet av förvaltningsrättens beslut vad gäller ansökan om interimistisk vård samt mot bakgrund av rådande bostadssituation revideras svaret på motionen genom förändring av hantering av asylsökande ungdomar i samband med 18 års dag. Se tjänsteskrivelse Boende för asylsökande ensamkommande ungdomar som fyller 18 år eller blir uppskrivna till myndig ålder. Mot bakgrund av nyligen fattat beslut görs ingen annan bedömning av situationen än den som tidigare redovisats.

148 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Eva Apelvi Förvaltningschef

149 2~~7 -~9-12 Motion: Ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de har fyllt 18år. Flera kommuner i Sverige har tagit beslut om att låta asylsökande ungdomar över 18 år stanna i kommunen under fortsatt asylprocess. Den senaste kommunen att fatta ett sådant beslut var Luleå och i Varbergs kommun har man nu öppnat upp för diskussion kring möjligheten. Är det inte dags att vi gör det samma i Kungsbacka? Många av de unga som idag fyller 18 eller där födelsedata ändras av Migrationsverket har funnits i vår kommun i nästan 2år. Under dessa år har de hunnit etablera sig i kommunen, de har ett gott nätverk, vänner, nära och kära och en fungerande skolgång. Att som asylsökande ungdom placeras på Migrationsverkets asylboende för vuxna innebär att de kan hamna var som helst i hela Sverige. Att garanterat få en plats på asylboende i närheten av Kungsbacka för att fortsätta påbörjad skolgång finns därmed inte. Då denna flytt kan ske plötsligt i och med besked från Migrationsverket har inte ungdomen någon chans att skriva in sig på gymnasieskola i den nya kommunen och då god man inte längre finns med i bilden kan det vara svårt för ungdomen att veta hur en sådan ansökan ska gå till. praktiken leder detta till att asylsökande ungdomar tvingas avsluta sin påbörjade gymnasieutbildning. Ett beslut om att låta ungdomarna bo kvar i vår kommun skulle ge dessa ungdomar det som alla ungdomar har rätt till: En fungerande skolgång och trygghet. Viktigt att ha i åtanke här är även att i och med den lagen från juni i år gällande tillfälliga uppehållstillstånd under studietiden, kan alltså ett sådant beslut vara en del i att ungdomarna får möjligheten till att stanna i Sverige. Här kan Kungsbacka kommun verkligen vara med och göra skillnad. Vänsterpartiet förslår: Att ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i Kungsbacka kommun även om de har fyllt 18-å r. Maria Rasmussen Vänsterpariet

150 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Remiss om motion från Maria Rasmussen (V) om ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de fyllt 18 år KS/2017: Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar motionen till kommunledningskontoret, nämnden för Individ & Familjeomsorg samt nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning för yttrande. Sammanfattning av ärendet Maria Rasmussen (V) har inkommit med en motion om ensamkommande unga som söker asyl ska ges möjlighet att bo kvar i kommunen även om de fyllt 18 år som anmäldes till kommunfullmäktige den 12 september Beslutsunderlag Motion, Beslutsgång Ordförande Hans Forsberg (M) ställer proposition på om kommunstyrelsens arbetsutskott kan remittera motionen till kommunledningskontoret, nämnden för Individ & Familjeomsorg samt nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning för yttrande, och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott bifaller det. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, nämnden för Individ & Familjeomsorg, nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning. Expedierat/bestyrkt

151 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Expedierat/bestyrkt

152 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:80 Reviderat svar på motion angående större ansvar för ensamkommande på grund av ändrade förutsättningar Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg reviderar sitt beslut, den 17 maj 2017, 51, samt tillhörande tjänsteskrivelse, , över svar på motion angående större ansvar för ensamkommande. Nämnden för Individ & Familjeomsorg beslutar att avslå motionen om att Kungsbacka kommun ska ta ett större ansvar för asylsökande barn och ungdomar men med revidering av hantering i samband med 18 års dag. Motivering till beslut Motionen avslås i sin helhet med hänvisning till att kommunens ansvar för asylsökande begränsar sig till ensamkommande asylsökande under 18 år samt ensamkommande asylsökande över 18 år med ett omfattande vårdbehov. Kommunen får ingen statlig ersättning för asylsökande över 18 år som inte har ett omfattande vårdbehov. Sammanfattning Mot bakgrund av dels ändrade förutsättningar inom området statliga ersättningar för ensamkommande, dels förvaltningens utredning av rättsliga förutsättningar vad gäller boende för ensamkommande ungdomar över 18 år ihop med vår samlade erfarenhet av förvaltningsrättens beslut vad gäller ansökan om interimistisk vård samt mot bakgrund av rådande bostadssituation revideras svaret på motionen genom förändring av hantering av asylsökande ungdomar i samband med 18 års dag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Boende för asylsökande ensamkommande ungdomar som fyller 18 år eller blir uppskrivna till myndig ålder, Utredning av rättsliga förutsättningar vad gäller boende för ensamkommande ungdomar över 18 år, Individ & Familjeomsorg Ann Törnqvist vera.lagerstrom@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

153 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Eva Apelvi Förvaltningschef

154 Error! No text of specified style in document. Kungsbacka kommun UTREDNING AV RÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR VAD GÄLLER BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR ÖVER 18 ÅR. Martin Håkansson, Förvaltningsjurist IF

155 Error! No text of specified style in document. Kungsbacka kommun Inledning Landets kommuner har att ta ställning till om de ensamkommande asylsökande som blir 18 år ska erbjudas möjlighet att bo kvar i kommunens regi eller om dessa unga vuxna ska överföras till Migrationsverket. Denna skrivelse utreder kommunens rättsliga förutsättningar vad gäller boende för unga vuxna asylsökande. Vuxen eller barn? Den som är under 18 år är barn. Av 3 lagen om mottagande av asylsökande (LMA) framgår att Migrationsverket för ensamkommande barn ska anvisa en kommun som ska ordna boendet. När Migrationsverket har anvisat ett ensamkommande barn en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 SoL. Migrationsverkets beslut om anvisning av ensamkommande barn får inte överklagas (22 LMA). Av 2 a kap.1 SoL framgår att den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen. Den som är 18 år eller äldre är vuxen. För vuxna asylsökande anvisas inte någon kommun, i dessa fall behåller Migrationsverket ansvaret. Dessa personer omfattas av bestämmelserna i LMA och har rätt till bistånd enligt den lagen. Enligt 14 LMA har vuxna asylsökande rätt till logi på en förläggning. I 11 andra stycket LMA anges att den som omfattas av den lagen inte har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen för förmåner av motsvarande karaktär. En asylsökande som vänder sig till kommunen har dock rätt att ansöka om bistånd, få en individuell prövning enligt SoL samt få ett överklagbart beslut. Åldersbedömning Åldersbedömningen är alltså avgörande för frågan om det är kommunen eller Migrationsverket som ska bereda den asylsökande boende. För att kunna anvisa en person såsom ensamkommande barn måste en åldersbestämning göras. Eftersom det är Migrationsverket som ska anvisa ensamkommande barn åligger det också Migrationsverket att göra en åldersbestämning. Sedan 1 maj 2017 ska Migrationsverket göra en tidig och tillfällig åldersbedömning om det inte är helt uppenbart att den som sökt asyl är ett barn eller en vuxen. Lagen gäller ensamkommande som sökt asyl från och med 1 februari Bestämmelsen är införd i 13 kap. 7 utlänningslagen och har följande lydelse: Om den som ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn ska Migrationsverket, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Om det är uppenbart att sökanden är 18 år eller äldre krävs dock inte någon sådan åldersbedömning eller något sådant beslut. Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd. Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart 2

156 Error! No text of specified style in document. Kungsbacka kommun I förarbetena till ovanstående bestämmelse anger regeringen bl.a. följande. Regeringen anser dock att trots att handläggningstiderna förväntas kunna sjunka framöver bör utgångspunkten vara att vuxna asylsökande inte ska behandlas som barn under asylprocessen och få del av de rättigheter och förmåner som ska tillkomma barn. Detta är i synnerhet angeläget i ljuset av att dessa vuxna annars många gånger placeras i boenden tillsammans med ensamkommande asylsökande som är under 18 år, vilket förändrar den boendemiljö som dessa barn behöver och har rätt till. Genom att behandla vissa vuxna som barn försämras alltså situationen för dem som är barn. Ovanstående talar för en ordning där den enskilde vid den tidigast möjliga tidpunkten får lämna det kommunala boendet när han eller hon blivit över 18 år. Den tidigast möjliga tidpunkten är den dag då den enskilde fyller 18 år eller den dag då Migrationsverket beslutar om att skriva upp den unges ålder till minst 18 år. Den unge betraktas då som vuxen i asylprocessen, vilket medför att ansvaret för mottagandet övergår till Migrationsverket, som anvisar den unge till en förläggning. Socialtjänsten avslutar då placeringen. Om socialtjänsten bedömer att den unge även efter fyllda 18 år har behov av vård inom socialtjänsten i form av en placering enligt SoL eller LVU kan placeringen fortgå. Bedömningen av huruvida den unge ska beredas vård även efter sin 18-årsdag får göras utifrån samma förutsättningar som gäller för andra unga vuxna. Migrationsverket har ett tämligen långtgående ansvar att ge ett anpassat boende utifrån de asylsökandes särskilda behov. Någon rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL finns alltså normalt inte för unga, asylsökande vuxna. För ungdomar med ett mycket stort vårdbehov kan vård dock ges med stöd av LVU eller 4 kap. 1 socialtjänstlagen. Asylsökandes möjlighet till kvarboende efter 18-årsdagen En asylsökande ungdom kan ha ett intresse av att få bo kvar i kommunen efter sin 18-årsdag, även om denne inte har ett behov av vård inom socialtjänsten. Det kan t.ex. röra sig om ett intresse av att avsluta en påbörjad skolgång. För att ge ekonomiska förutsättningar för att låta denna målgrupp bo kvar i kommunen har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om ett förslag att tillföra pengar till kommunerna. Budgetöverenskommelsen innebär ett förslag om att utge 195 miljoner till landets kommuner. Kungsbacka kommun föreslås en tilldelning av ca kr år 2017 och ca kr år Pengarna för 2017 betalas ut i december och pengarna som föreslagits för 2018 kommer att betalas ut i början på året. Detta förutsätter att riksdagen beslutar i enlighet med förslaget i samband med höständringsbudgeten. Hur medlen ska användas är upp till kommunerna att avgöra. Det är alltså fortsatt frivilligt för kommunerna att låta asylsökande över 18 år utan mycket stora vårdbehov bo kvar i kommunens regi. Hur ett bistånd i form av kvarboende i kommunen efter 18-årsdagen kan beviljas är något oklart. Bistånd till boende enligt 4 kap. 1 SoL förutsätter att behovet inte kan 3

157 Error! No text of specified style in document. Kungsbacka kommun tillgodoses på annat sätt. I dessa fall tillgodoses behovet av boende av bestämmelserna i LMA, dvs. boende genom Migrationsverkets försorg. Biståndet kan alltså inte beviljas med stöd av 4 kap. 1 SoL, undantaget de fall där ungdomen har mycket stora vårdbehov (jfr 3 LVU). Av 4 kap. 2 SoL följer att kommunen får ge bistånd om det finns skäl för det, även om någon rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 samma lag inte finns. Bistånd enligt bestämmelsen är frivilligt. Uttalandena i förarbeten och praxis kring bestämmelsens innebörd samt förhållandet till kommunallagen och de allmänna bestämmelserna om kommunens kompetens är här mycket knapphändiga. SKL har, i avvaktan på vägledande praxis, gjort tolkningen att bestämmelsen i 4 kap. 2 SoL möjliggör för kommunen att ge bistånd även om en annan huvudman är ansvarig för stödinsatser, i detta fall Migrationsverket. Eftersom bestämmelsen ger kommunen en befogenhet att ge bistånd, men ingen skyldighet, bör det finnas ett politiskt ställningstagande i fråga om bistånd ska utges och principerna för fördelning av sådant bistånd. Kommunen är skyldig att hålla sig inom regeringsformens ramar, vilket innebär bl.a. att iaktta saklighet och opartiskhet. Slutsats För att undvika att behandla vuxna asylsökande som barn och därigenom försämra den boendemiljö som de placerade barnen har rätt till bör en flytt av de asylsökande som blivit myndiga och inte har behov av vård inom socialtjänstens ske så snart det är möjligt. Ett alternativ är att dessa personer överförs till Migrationsverket när de fyller 18 år. Ett annat alternativ är att de, eller vissa av dem, ges möjlighet att bo kvar i kommunen genom socialtjänstens försorg, men då i en annan boendeform än de som är utformade för barn. 4

158 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:234 Beslut om riktlinje för Kvalitetsledningssystem, förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg beslutar om riktlinje för Kvalitetsledningssystem, enligt SOSFS 2011:9 för förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Sammanfattning Enligt socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2011:9 föreskrivs att det åligger nämnderna för socialtjänstens verksamhet att ansvara för att denna har ett kvalitetsledningssystem. Nämnderna för Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg ska besluta om en gemensam riktlinje för förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. I SOSFS 2011:9 föreskrivs att kvalitetsledningssystem ska vara ett system för att fastställa principer för ledning och styrning av verksamheten. Det föreskrivs även hur socialtjänsten ska handla och vad som ska ingå i ledningssystemet för att verksamheten fortlöpande och systematiskt ska utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Riktlinje Kvalitetsledningssystem, förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Eva Apelvi Förvaltningschef Individ & Familjeomsorg Torun Ljungman torun.ljungman@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

159 Riktlinje Kungsbacka kommun Riktlinje Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Dokumenttyp: Riktlinje Gäller för: Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Dokumentansvarig: Eva Apelvi, IF Handläggare: Torun Ljungman, IF Beslut datum: Giltig fr.o.m: Beslutets dnr: FS IF Reviderad/Version: 1

160 Riktlinje Kungsbacka kommun Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter 5 Uppbyggnad av kvalitetsledningssystemet 5 Avgränsningar och beskrivningar för genomförandet 7 Roller och ansvar 8 Reglemente IF nämnd 12 Reglemente FS nämnd 13 Lagkravslista förvaltningen för IF 13 2

161 Riktlinje Kungsbacka kommun Genom kvalitetsledningssystemet ska vi beskriva hur vi utför socialtjänst med god kvalitet enligt verksamhetsidén Inledning Detta är riktlinje för kvalitetsledningssystem för Individ & Familjeomsorg, IF i Kungsbacka enligt föreskrifterna i socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2011:9. Nämnderna för Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg ska besluta om riktlinjen eftersom det åligger nämnden att ansvara för att förvaltningen för IF har ett kvalitetsledningssystem. Varför kvalitetsledningssystem Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning och styrning av verksamheten. I SOSFS 2011:9 föreskrivs att socialtjänstens verksamhet måste ha ett kvalitetsledningssystem och i föreskrifterna ställs krav på hur socialtjänsten ska handla och vad som ska ingå för att man fortlöpande ska kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Definition av kvalitet inom socialtjänstens verksamheter I SOSFS 2011:9, 2 kapitlet 1, definieras kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. I socialtjänstens lagstiftning (Sol och LSS) såväl som i socialstyrelsens föreskrifter framgår vidare att god kvalitet ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet, utgå från en helhetssyn, vara samordnad och präglas av kontinuitet, vara kunskapsbaserad och effektivt utförd, vara tillgänglig, trygg och säker, präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövning och insatser enligt LSS ska dessutom vara varaktiga. Insatser ska utformas med delaktighet och i samverkan med den enskilde. I portalparagrafen 1 kap 1, Sol, som beskriver de övergripande målen för socialtjänsten står följande: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Bistånd enligt Sol ska tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå och 3

162 Riktlinje Kungsbacka kommun insatser enligt LSS ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor och ge möjlighet att leva som andra. I Sol och LSS står att: Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Detta ska ingå i kvalitetsledningssystemet Vad som ska ingå beskrivs i SOSFS 2011:9 och detta förtydligas och exemplifieras även i den handbok som socialstyrelsen har upprättat för tillämpningen av föreskrifterna. Kvalitetsledningssystem ska omfatta kärnverksamheten utifrån ett processperspektiv med brukarfokus. Det är alltså inte organiseringen i enheter och uppdelningen av verksamheten som ska styra upplägget av kvalitetsledningssystemet. Grunden i föreskrifterna för kvalitetsledningssystem är därför att de viktigaste kärnprocesserna identifieras, beskrivs och kvalitetssäkras. Inom IF är socialtjänstprocessen den största och viktigaste processen. Den startar vid ansökan/anmälan/anvisning och har sitt slut när brukaren har fått sina behov tillgodosedda genom stöd, beslut och/eller genomförda insatser. Parallellt med socialtjänstprocessen och övriga kärnprocesser måste processerna för ledning, styrning och stöd beskrivas i den mån de är förutsättningar för att få kärnprocesserna att fungera. Vid skapandet av kvalitetsledningssystemet så har ett första fokus lagts på att beskriva socialtjänstprocessen och övriga processer kommer att identifieras och beskrivas under Identifiering, beskrivning och förändring av förvaltningens processer är, utöver den första uppbyggnaden av systemet, ett kontinuerligt arbete som ska bedrivas utifrån förändrade förutsättningar för förvaltningen och med fokus på kärnprocesserna och brukares behov. Viktiga grundprinciper för kvalitetsledning enligt föreskrifterna är utöver processbeskrivningar ett systematiskt förbättringsarbete genom riskanalyser, egenkontroller, utredning av avvikelser, förbättrande åtgärder samt samverkan och medarbetares delaktighet. Verksamheten ska på så sätt vara en lärande organisation. Avgränsningar I kvalitetsledningssystemet ingår i huvudsak inte ekonomi, budget, arbetsmiljö- och övriga HR-frågor eller nämndens måluppfyllelse. Dessa områden har dock en nära koppling och därför måste dessa olika processer planeras och prioriteras utifrån ett helhetsperspektiv. Ett utvecklingsområde för IF kan vara att kvalitetsledning inför 4

163 Riktlinje Kungsbacka kommun 2019 tydliggörs och vägs in i budgetprocessen genom internkontrollen som inför 2018 får ett nytt och kommungemensamt upplägg. Utgångspunkter Riktlinjen som kvalitetsledningssystemet tar sin utgångspunkt i: Definitionen av kvalitet inom socialtjänsten enligt ovan IF och FS nämndernas reglementen och de för IF-förvaltningen gällande lagar och föreskrifter (lagkravslista och reglementen bifogas) Förvaltningens verksamhetsidé: Vi finns till för de som behöver stöd i sin livssituation. Genom delaktighet och omtanke vill vi skapa möjlighet till förändring och livskvalitet Kommungemensamt: Vision 2030, i Kungsbacka växer framtiden. Kvalitetspolicyn Rätt saker för de vi är till för, på rätt sätt och med ständig utveckling. BITT Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet, Trygghet. Arbetsplatskultur Vi vill, vågar och kan genom att vi välkomnar, samarbetar, levererar och tänker nytt. Handlingsplan för barnkonventionen, I riktlinjen har även vägts in att den av regeringen tillsatta tillitsdelegationen ger vid handen att offentlig förvaltning i Sverige ska orientera sig mer emot en organisation där styrningen bygger på tillit mellan alla nivåer som komplement till traditionell styrning utifrån regler, ekonomi samt prestation (i förhållande till effektivitet och mål). Den tillitsbefrämjande delen i styrningen kallas normstyrning och skapas genom kultur, ledarskap och värderingar. Detta stämmer väl med det övergripande förhållningssättet för styrningen och ledningen i Kungsbacka samt att denna riktlinje ska präglas av delaktighet med fokus på brukarens perspektiv. Uppbyggnad av kvalitetsledningssystemet Riktlinje för kvalitetsledningssystem IF, Kungsbacka I det kommungemensamma systemet Stratsys finns det en separat modul med strukturen för genomförande och dokumentation av kvalitetsledningen I Stratsys finns länkar till gällande lagar, föreskrifter och andra styrande dokument. I Stratsys dokumenteras planering, uppföljning, förbättringsåtgärder enligt processmodell och utifrån principen i förbättringshjulet. Planera-genomförafölja upp-förbättra och rapportera. I Stratsys är planeringen för kvalitetsledningssystemet strukturerat i fem kolumner för processkategorier, processer, aktiviteter, riskanalyser, egenkontroller, åtgärder. Där visualiseras alla moment i form av boxar länkade enligt principen röda tråden. 5

164 Riktlinje Kungsbacka kommun Chef eller ledare för verksamhet/enhet dokumenterar i systemet. All dokumentation sammanställs årligen i en förvaltningsgemensam rapport i form av en kvalitetsberättelse. Processkategorier Socialtjänstprocessen: Från ansökan/anmälan/anvisning, utredning, genomförande, uppföljning och avslut av ärende övriga kärnprocesser: ex. familjerätt ledings- och styrprocesser: processer med relevans för att bedriva kärnverksamheten ex. Beslutsprocesser med betydelse för kärnverksamheterna, system för analys, planering och prioriteringar inför övergripande och avgränsade beslut, beslutsforum och mötesformer, information och transparens, delaktighet och dialog, upprättande av processer och rutiner, avvikelser, klagomål och lex Sarah, tillsyn, revision stödprocesser: processer med relevans för kärnverksamheterna, ex familjehem, verksamhetssystem Processer och aktiviteter: Varje process eller delprocess har en tydlig ingång och utmynnar i något tydligt och mätbart. ex att Utreda har avgränsats som en delprocess och den specificeras därefter i olika aktiviteter som görs i en viss ordning beroende på typ av utredning. Utredningen utmynnar i ett beslut. Riskanalyser Egenkontroller - Åtgärder: Risker identifieras och bedöms. Egenkontroller planeras in och följs upp. Åtgärder vidtas med anledning av resultat i riskbedömning, egenkontroll eller när behov framkommer på annat sätt. Checklista: Utöver stegen i processen för kvalitetsledning som beskrivits ovan finns en checklista som varje halvår och/eller år ska gås igenom och fyllas i tillsammans med varje arbetsgrupp. Checklistan berör olika kvalitetsteman för att fånga upp medarbetares och brukares delaktighet. Kvalitetsrapport: All information som dokumenterats i modulen sammanfattas och analyseras årligen i en kvalitetsberättelse. Den presenteras för nämnd samtidigt som årsredovisningen. Såsom nämns i inledningen ovan ingår inte budget, internkontroll samt systematiskt arbetsmiljöarbete i kvalitetsledningssystemet. Detta hanteras i separata moduler i Stratsys. I systemet finns ett årshjul som stöd för att följa processen i kvalitetsledningssystem. Planering för kommande period som är dec nov görs på verksamhetsövergripande nivå sept-okt och på enhetsnivå okt-nov Rapportering och uppföljning på föregående period görs dec jan Kvalitetsberättelse presenteras i februari och beskriver vad som genomförts, följts upp, analyserats och vad som planeras framåt. Perioden dec - nov görs genomförande av riskanalyser, kontroller och åtgärder görs enligt plan samt vid behov genomlöpande planering under 6

165 Riktlinje Kungsbacka kommun Avgränsningar och beskrivningar för genomförandet Riskanalyser Riskanalyser ska vara framåtblickande och förebyggande. Om en allvarlig händelse redan har inträffat är det ofta aktuellt att åtgärda missförhållandet direkt såsom vid en utredning enligt lex Sarah. Riskanalyser ska göras utifrån ett systemperspektiv och inte ett individperspektiv. Viktigt är att analysera tänkbara orsaker i systemet samt utifrån olika nivåer i organisationen. En riskanalys kan göras på enhetsnivå eller på en övergripande verksamhets- eller organisationsnivå. En analys på enheten görs med utgångspunkt i enhetens egna processer eller samverkansprocesser men det organisatoriska perspektivet ska alltid vägas in. Riskanalyser på övergripande nivå kan till exempel genomföras inför större förändringar som påverkar flera verksamheter och flera olika processer. En riskanalys på övergripande nivå ska involvera representanter från berörda verksamheter. Riskanalyser kan följaktligen vara olika till komplexitet och omfattning. Skäl för riskanalys kan bland annat vara: När risker för händelser och mindre allvarliga avvikelser återkommande inträffar inom en arbetsprocess När medarbetare uppfattar att ett arbetsmoment innebär en risk för brukare När en ny metod eller helt ny rutin ska införas i verksamheten Vid förändringar av enhetens eller verksamhetens inriktning Vid förändringar av personalens sammansättning och kompetens Vid organisationsförändringar När negativa händelser har inträffat i en liknande organisation som även skulle kunna inträffa i den egna verksamheten När flera avvikelser eller lex Sarah har gjorts inom ett område, men betydande risker kvarstår I SKL:s skrift Modell för risk och händelseanalys finns handledning för mer omfattande riskanalyser. I Stratsys modul för kvalitetsledning dokumenteras enligt anvisningar men en större riskanalys eller utredning kan som helhet bifogas som bilaga Egenkontroller Görs för att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat. Det innebär även att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Till skillnad från riskanalyserna, som innebär att arbeta förebyggande, innebär egenkontrollerna att granskning ska göras av den verksamhet som har bedrivits eller bedrivs. Incitament till egenkontroller kan vara förändringar i verksamheten, dess processer, rutiner, arbetssätt eller metoder samt områden som man befarar kan innebära risker. 7

166 Riktlinje Kungsbacka kommun Åtgärder Åtgärder kan vara både förebyggande och förbättrande. Förbättrande åtgärder ska vidtas när ansvarig för verksamheten får kännedom om avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten. Identifiering av sådana avvikelser kan göras i samband med beskrivning, eller förändring av processer och aktiviteter eller som följd av riskanalyser och egenkontroller. Ytterligare skäl till åtgärder är upptäckt av missförhållanden genom återkommande avvikelserapportering, lex Sarah, klagomål, tillsyn, revision. Förbättrande åtgärder görs som följd av förändringar i omvärlden, förändrat uppdrag samt förändringar i krav och mål. Ett exempel på typ av åtgärd är förbättring av enhetens processer, aktiviteter och rutiner. Roller och ansvar En ansvarig chef eller ledare kan delegera, eller ge i uppdrag åt annan medarbetare att utföra viss uppgift enligt nedanstående beskrivning. Detta görs genom skriftliga överenskommelser eller formaliserade uppdrag där också förutsättningar och mandat för att utföra dessa uppdrag klargörs. För samtliga chefer gäller utöver vad som står nedan, och enligt individuella överenskommelser att chefer ansvarar för personalfrågor och budget genom planering, genomförande, uppföljning och rapportering av detta. Med god kvalitet för brukare enligt nedan avses leverans i enlighet med reglemente, lagar, föreskrifter, vision, mål, direktiv och verksamhetsidé. Nämnd IF, Nämnd FS Ansvarar för, och beslutar om budget, mål, direktiv, riktlinjer för kvalitetsledningssystem mm. Nämnden informeras årligen per delår om uppföljning av budget/mål/direktiv samt årligen om kvalitetsberättelsen som är en rapport över planering, genomförande och uppföljning enligt kvalitetsledningssystemet. Förvaltningschef Ansvarar för skapande av, och upprätthållande av en övergripande struktur, organisering, planering och prioritering av förvaltningens samlade ledning, styrning och stöd i syfte att förvaltningen ska leverera god kvalitet för IF:s brukare. Ansvarar för förvaltningens övergripande planering, prioritering, genomförande, uppföljning/förbättring av budget, mål, direktiv och kvalitet utifrån ramar givna av nämnderna. Ansvarar för kvalitetssäkring av dessa processer. Beslutar om årlig, övergripande plan för kvalitetsledning, riskanalyser och åtgärder på förvaltningsnivå vid inriktningsförändring, omorganisation, organisationsutveckling eller förändring av förvaltningsövergripande processer som kan få påverka på kärnverksamhetens huvudprocesser. 8

167 Riktlinje Kungsbacka kommun FC ansvara för upprättande av plan för tydligare processfokus och brukarfokus inom förvaltningen och i det ingår att FC ska besluta om processägare* samt processansvariga** för gemensamma/övergripande processer såsom ledning, styrning, stöd samt huvudprocesser från en övergripande nivå. FC beslutar om långsiktig plan för utveckling av kvalitetsledningssystemet och utvecklande av en kvalitetskultur inom ledning och förvaltningen som helhet. Verksamhetschefer Ansvarar för processbeskrivning, rutiner, planering, genomförande, uppföljning och förbättringar av verksamheten på en verksamhetsövergripande nivå i förhållande till god kvalitet för brukare samt medarbetare, övrig organisation och samverkanspartners. Ansvarar för sin verksamhets del i de löpande samt planerade och prioriterade, förvaltningsövergripande och gemensamma processerna för ledning, styrning och stöd. Ansvarar för årlig plan för kvalitetsledning, gemensam och övergripande för verksamheten. Ansvarar för kvalitetssäkring genom löpande genomförande av riskanalyser, egenkontroller och åtgärder vad gäller processer, som omfattar flera enheter inom verksamheten. VC kan vid behov besluta om att enskild enhet gör riskanalys eller åtgärd inom enhetens ansvar. Ansvar för regional samverkan och upprättandet av, samt efterlevnad av samverkansplaner. Enhetschefer Ansvarar för processbeskrivning, rutiner, planering, genomförande, uppföljning och förbättringar av verksamheten inom sin enhet i förhållande till god kvalitet för brukare samt medarbetare, övrig organisation och samverkanspartners. Ansvarar för kvalitetssäkring av dessa processer genom att ansvara för planering och genomförande av kvalitetsledningsplan för enhetschefens ansvarsområde. Riskanalyser, egenkontroller och åtgärder genomförs inom enhetschefens ansvarsområde. Utvecklingsledare, Kvalitet Ansvarar för att följa upp implementeringen av det nya kvalitetsledningssystemet. Ansvarar för att en förvaltningsövergripande, årlig kvalitetsplan upprättas för beslut av förvaltningsledning. Ansvarar för att sammanställa och redovisa den årliga kvalitetsberättelsen för nämnderna. Ansvarar för att utveckla och revidera denna riktlinje och systemet för kvalitetsledning i Stratsys. Ansvarar för att utbilda och informera alla berörda i kvalitetsledningssystemet samt vid utveckling och förändringar av denna. Ansvarar för beskrivning, dokumentation, planering, uppföljning, förbättring och revidering av kvalitetsledningssystemet som helhet. Ansvarar för kvalitetssäkring av kvalitetsledningssystemet. Ansvarar för att en långsiktig plan skapas för utveckling av kvalitetsledningssystemet och en kvalitetskultur inom såväl ledning som förvaltning. 9

168 Riktlinje Kungsbacka kommun Socialt ansvarig samordnare, Sas Ansvarar för att genomföra utredningar av omfattande avvikelser, rapporterade missförhållanden, enligt lex Sarah och att anmäla allvarliga missförhållanden och risk för allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg. Ansvarar för att sammanställa och analysera aggregerade egenkontroller, inklusive avvikelser och redovisa dem en gång per kvartal för förvaltningsledningen och föreslå åtgärder. Ansvarar för upprättande av riktlinjer inom ansvarsområdet och är en resurs vid kvalitetssäkring av enheters processer och rutiner. Sas ansvarar för utveckling, information och kvalitetssäkring av de processer som enligt ledningssystemet leds av Sas. (ex avvikelsesystemet) Utvecklingsledare Direktiv etc Ansvarar för planering, genomförande, uppföljning och rapportering av direktiv, revisionsuppdrag, utveckling av LOV/LOU och andra uppdrag (enligt överenskommelse från januari 2018). Ansvar för kvalitetssäkring av dessa processer/delprocesser/aktiviteter. Utvecklingsledare, Budget & Uppföljning Ansvarar för denna process (utöver den del som leds/samordnas av ekonomichef). Planera och leda nämndens målarbete, ansvar för upprättande av årlig plan, genomförande och uppföljning/rapportering/analys av nämndens mål och direktiv i Stratsys. Förvaltningsjurist Bevakar och informerar om nya lagar och förskrifter samt förändringar i desamma. Upprättar och reviderar delegeringsordning. Ansvar för kvalitetssäkring på en övergripande nivå av implementering och efterlevnad av lagar och förordningar. Ansvar för att ge information, råd och stöd vid behov från förvaltningen och tex i samband med upprättande av riktlinjer. Ekonomichef Huvudansvar för planering, genomförande, uppföljning/förbättring av förvaltningsövergripande ekonomi- och budgetprocess. Kvalitetssäkring av processen. Personalchef Ansvar för förvaltningsövergripande planering, genomförande, uppföljning/förbättring avseende HR-processen samt motsvarande delar inom budget och årsredovisning. Kvalitetssäkring av processen. 10

169 Riktlinje Kungsbacka kommun Kommunikatör specialist Kommunikationsprocess. Ansvar för planering, genomförande, uppföljning/förbättring av kommunikationsprocessen. Kvalitetssäkring av processen. Utvecklare Ansvarsområden och uppdrag enligt överenskommelse med respektive VC. Samstämmighet i uppdrag/ansvar och eventuellt gemensamt ansvar för förvaltningsgemensamma kvalitets- och utvecklingsfrågor med övriga utvecklare klargörs senast i februari metodutvecklare, förste socialsekreterare, samordnare, koordinatorer etc Uppdrag och ansvar för dessa roller kvarstår att tydliggöras i syfte att skapa/bibehålla en förvaltningsövergripande struktur för roller och ansvar i syfte att underlätta flödet i gemensamma processer över enhetsgränserna. Ska helst vara klart senast april Alla medarbetare Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Verksamhetens personal ska arbeta i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet med fokus på IF:s verksamhetsidé. * Processägare är någon som ansvarar för uppföljning av funktionalitet, efterlevnad och leverans, revidering av processen om behov finns, dokumentation av revideringar/förändringar/förbättringar. **Processansvar är någon som ansvarar för att driva och kvalitetssäkra en process eller delprocess som faller inom personens tilldelade ansvarsområde. Processansvar innebär ansvar att göra årlig (och löpande) plan för kvalitetsarbetet för processen samt ansvar för processgenomgång, riskanalyser, egenkontroller, åtgärder och uppföljning. Beslut om processägare och processansvar. Vad gäller processägarskap och processansvar för gemensamma eller övergripande processer så är det ett arbete som kvarstår att klargöra och besluta inom förvaltningsledning. Detta kommer därefter att dokumenteras i kvalitetsledningssystemet allt eftersom dessa ritas in i systemet i Stratsys. Utgångspunkten från start är att enhetschef är processansvarig för de processer/delprocesser/aktiviteter som genomförs inom enheten och i kontakt över enhetsgränser. Motsvarande gäller för verksamhetschefer. 11

170 Riktlinje Kungsbacka kommun Reglemente IF nämnd Nämnden ansvarar för kommunens Individ och Familjeomsorg, vilket innefattar ekonomiskt bistånd, stöd vid hemlöshet, familjerätt, missbruks och beroendevård, social barn och ungdomsvård, familjerådgivning samt medling vid ungdomsbrott där lagöverträdaren är under 21 år samt berörda brottsoffer. Nämnden ska också erbjuda stöd och hjälp vid våld i nära relationer. Nämnden ansvarar även för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Undantaget insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 1 LSS. Nämnden ansvarar för bistånd enligt socialtjänstlagen till barn och ungdomar som har rätt till dessa på grund av funktionshinder och som inte tillhör personkrets enligt LSS. Gäller även ensamkommande flyktingbarn upp till 21 år. Ansvaret avser bedömt behov av insatser som beskrivs enligt 9 LSS. Nämnden ansvarar för bistånd enligt socialtjänstlagen till personer med psykiskt funktionshinder i enlighet med psykiatrisamordningens definition av målgruppen och personer som tillhör LSS personkrets 1 och där behovet inte tillgodoses genom hemtjänst. Nämnden ansvarar för kompletterande bistånd i form av hemtjänst till personer över 65 år med personlig assistans. Nämnden ansvarar för bemanning av boenden, utreda behov, ombesörja social omvårdnad och övriga stödinsatser enligt socialtjänstlagen till ensamkommande flyktingbarn upp till 21 år. Nämnden ska operativt leda en verksamhetsöverskridande grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av katastrofoffer (POSOM). Nämnden för Individ och Familjeomsorg fattar beslut enligt följande lagar: Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Föräldrabalken (1949:381). Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nämnden är dessutom ansvarig remissinstans för yttrande enligt lag om unga lagöverträdare, yttrande över ansökningar om antagning av person till hemvärnet enligt hemvärnsförordningen, yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavarens medgivande enligt passförordningen, yttrande enligt namnlagen, yttrande i körkortsärenden enligt körkortsförordningen, yttrande till länsstyrelsen angående äktenskapshinder för underårig enligt äktenskapsbalken. 12

171 Riktlinje Kungsbacka kommun Reglemente FS nämnd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för att tillhandahålla kommunens lagstadgade skyldigheter avseende vissa omsorger, insatser och vård för personer med funktionshinder. Nämnden ansvarar för sysselsättning/arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykiskt funktionshinder i enlighet med psykiatrisamordningens definition av målgruppen. Nämnden ansvarar för utförande av delegerade hälso och sjukvårdsinsatser. Nämnden ansvarar för kommunens tillsyns och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen samt för kommunens tillsynsverksamhet vad avser tobaksförsäljning enligt tobakslagen. Lagkravslista förvaltningen för IF Vissa lagar och förordningar i denna lista är mer direkt styrande och reglerande av kärnverksamheten inom Individ & Familjeomsorg Socialtjänstlagen, 2001:453 (SoL) Socialtjänstförordningen, 2001:937 Lag om vård av missbrukare i vissa fall, 1988:870 (LVM) Lag om vård av unga, 1990:52 (LVU) Föräldrabalken, 949:381 (FB) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 (LSS) Förordning om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:1090 Lag om bostadsanpassning Lag om assistansersättning Alkohollagen 2010:1622 Tobakslagen 1993:581 Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård Körkortsförordningen Kommunallagen, 1991:900 (KL) Förvaltningslagen, 1986:223 (FL) Offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400 (OSL) Offentlighets- och sekretessförordningen Tryckfrihetsförordningen HSL-Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 (HSL) Hälso- och sjukvårdsförordningen 2017:80 Smittskyddslag Diskrimineringslagen Personuppgiftslagen 13

172 Riktlinje Kungsbacka kommun Socialförsäkringsbalken Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Lagen om vissa kommunala befogenheter, 2009:47 Lag med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen Förordningen med instruktioner för inspektionen för vård och omsorg, 2013:176 Förordning om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Lag om valfrihetssystem (LOV) Lagen om offentlig upphandling (LOU) Barnkonventionen Rättegångsbalk Jordabalk Ärvdabalk SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamheter som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2014:6 Allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga. SOSFS 2011:5 Föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah SOSFS 2003:20. Föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende, HVB SOSFS 2012:12 Föreskrift och allmänna råd om ansvar för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende. SOSFS 2014:2 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2002:9. Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen om stöd och service tillvissa funktionshindrade, LSS SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer SOSFS 2014:7 Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård 14

173 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2017:56 Inriktningsbeslut att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg föreslår kommunfullmäktige besluta om en inriktning inför det fortsatta arbetet enligt skrivelsen Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, daterad Beslutet innebär att Gymnasie- & Vuxenutbildning och Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att påbörja en organisationsförändring av de fem beskrivna inriktningarna. Planen är att en ny organisation ska kunna vara i drift den 1 maj Sammanfattning Kungsbacka kommun deltar sedan 1 mars 2017 i ett utvecklingsprogram för 13 kommuner rörande Trelleborgs arbets- och förhållningssätt inom frågor som rör arbetsmarknad, etablering, ekonomiskt bistånd och mottagande/myndighetsutövning för ensamkommande barn och unga (EKB). Utvecklingsprogrammet har som syfte att få fler kommuner att använda Trelleborgsmodellen då den bidar till samhällsutveckling och fokuserar på invånarnas väg till självförsörjning och att ta eget ansvar för denna process. Målet med detta Vinnova-projekt är att som deltagande kommun skall man vid projektets slut ha driftsatt produktionsapparater efter Trelleborgs arbets- och synsätt. Nämnderna för Gymnasie- & Vuxenutbildning och Individ & Familjeomsorg har under våren 2017 beslutat att ställa sig bakom detta projekt och målet med detsamma. En styrgrupp har tillsatts. Styrgruppen föreslår att båda nämnderna föreslår kommunfullmäktige besluta om en inriktning inför det fortsatta arbetet enligt skrivelsen Inriktning i arbetet med att inför Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, daterad 31 oktober Ärendet är samverkat med Gymnasie- & Vuxenutbildning. Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning kommer att ta upp samma förslag till beslut i december Arbetet med att införa Trelleborgsmodellen innebär att båda nämnderna behöver se över sina reglementen. Förslag på ändring av reglemente till kommunfullmäktige kommer att behandlas av respektive nämnd i februari 2018 och till kommunfullmäktige för slutligt beslut april Individ & Familjeomsorg Eva Apelvi eva.apelvi@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

174 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Skrivelse, Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Eva Apelvi Förvaltningschef, Individ & familjeomsorg

175 UTREDNING Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka Beskrivning av ärendet Kungsbacka kommun deltar sedan 1 mars 2017 i ett utvecklingsprogram för 13 kommuner rörande Trelleborgs arbets- och förhållningssätt inom frågor som rör arbetsmarknad, etablering, ekonomiskt bistånd och mottagande/myndighetsutövning ensamkommande barn och unga (EKB). Utvecklingsprogrammet har som syfte att få fler kommuner att använda Trelleborgsmodellen då den bidar till samhällsutveckling och fokuserar på invånarnas väg till självförsörjning och att ta eget ansvar för denna process. Målet med detta Vinnova-projekt är att som deltagande kommun skall man vid projektets slut ha driftsatt produktionsapparater efter Trelleborgs arbets- och synsätt. Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning och Nämnden för Individ & Familjeomsorg har under våren 2017 beslutat att ställa sig bakom detta projekt och målet med detsamma. I oktober 2017 startade det s.k. genomförandeprojektet med en workshop där chefer, strateger från IF och GV deltog. Några specialister från KLK och tidigare förvaltningschefen på Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg deltog också i denna workshop. Styrgrupp för detta projekt är Eva Apelvi (IF), Yvonne Oliv (IF), Cynthia Runefjärd (GV), Karin Zetterman (GV), Natalja Kahraman (GV) samt projektledare Staffan Hallström (GV). Förslag till inriktning Styrgruppen föreslår att båda nämnderna föreslår kommunfullmäktige att besluta om följande inriktningsförslag, vilka är viktiga att fastställa inför det fortsatta arbetet, där bl.a. risk- och konsekvensbedömningar kommer att göras: 1 (5) Datum KUB1000, v2.0, Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Vägmästaren, Syréngatan 1 Telefon Fax info@kungsbacka.se

176 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) 1. Arbetsmarknadsprocessen för försörjningsstöd, Processen bygger på att de som söker försörjningsstöd, söker detta via en s.k. digital ansökan där Kungsbacka direkt skall kunna vara behjälpliga med stöd till de personer som behöver detta. Samtliga sökande skall få en arbetsmarknadsplan där fokus skall vara att så fort som möjligt bli självförsörjande. Arbetslivet i form av näringslivet, offentlig sektor, civilsamhället, vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledningen är delar som kan möjliggöra en snabb återgång till självförsörjning. Dessa insatser gäller för merparten av de sökande, men för de sökande där dessa insatser inte är möjliga just då, är det insatser inom socialtjänsten som är aktuella. För samtliga gäller dock att målet är att komma i självförsörjning. 2. Arbetsmarknadsprocessen för ensamkommande barn och unga, Denna process ser i huvudsak ut som processen för försörjningsstöd och i stället för en arbetsmarknadsplan, tas det fram en plan för vägen till självförsörjning. Studier och olika kontakter med arbetslivet är viktiga komponenter för denna plan.

177 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) 3. Boendedriftsprocessen för ensamkommande barn och unga, Processen hanterar och ansvarar för drift av boende för ensamkommande unga och kan delas in i tre olika faser: A. Orienteringsfasen (0-3 månader) som inleds med en introduktionsvecka och där målsättningen är att tillsammans komma fram till ett personligt ställningstagande för varje barn. B. Individuell fas (3 månader--) där man arbetar med individuell kompetenspåfyllnad och arbetar mot utslussning för barnet. C. Utsluss (då barnet fyller 18 år) är en fas där man arbetar mot eget boende och färdigställer planen för vägen till självförsörjning. Hela processen bygger på att arbete och egenförsörjning är vägen till etablering i det svenska samhället.

178 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) 4. Kompetenscentrums organisation, Kompetenscentrum kommer att bestå av sex enheter där Myndighetsutövning är en helt ny enhet. Denna enhet svarar för myndighetsutövning för Ensamkommande barn, Stöd- och försörjning samt förvaltningens övriga myndighetsutövning. Enheten för Arbetsliv tar över ansvaret för Stöd- & försörjning (ej myndighetsutövning) och Enheten för Etablering tar över ansvaret för boendedriften för EKB. En biträdande verksamhetschef inrättas och är chef för Myndighetsutövningen. Chefen för Etablering och chefen för Arbetsliv är direkt underställda den biträdande verksamhetschefen. 5. Individ & Familjeomsorgens organisation, Inom Individ och Familjeomsorg finns det fem verksamheter. Det är endast en verksamhet som berörs, Myndighet stöd och behandling. Denna verksamhet har åtta enheter. De enheter som berörs av genomförandeprojektet är; Stöd och försörjningsenheten och Ensamkommandeenheten, EKB, (Myndigheten och Boendedriften). Inom stöd och försörjning finns boendegruppen. Denna verksamhet stannar kvar på myndighet, stöd och behandling och skall inom verksamheten organiseras så att den har en enhetlig tillhörighet.