Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund

Transkript

1 1 (1) KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Tid Torsdagen den 23 februari 2017, klockan Gruppmöten kl Plats Förbundskontoret, Stagneliusgatan 33, Kalmar Enligt uppdrag Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare Föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4. Remissvar Betänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66) - Ingen föredragning inför beslut Omedelbar justering 5. Anmälningsärenden 6. Anmälan av delegationsbeslut Informationsärenden 7. Projekt Mångkulturell kompetens Lägesrapport Föredragande: Verksamhetsområdeschef Christian Sandahl och vik rektor Inga Andersson (10 min) 8. BETT-mässan Återrapportering Föredragande: Verksamhetsområdeschef Christian Sandahl och IKT-pedagog Jörgen Florheden (15 min) 9. Vård- och omsorgscollege Lägesrapport Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (10 min)

2 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Plats och tid Förbundskontoret, klockan Omfattning Beslutande Ledamöter Sven Stenson (M), ordförande Måns Linge (M) Sören Bondesson (S) Björn Andreen (M), ersättare för Jan-Olof Forslund (S) Övriga deltagande Tjänstemän m.fl. Joachim Håkansson, förbundschef Carina Cerafiani, ekonomichef Ingegerd Andersson, sekreterare för justering Underskrifter Sekreterare Ingegerd Andersson Ordförande Sven Stenson Justerande Sören Bondesson för anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Kalmar kommuns anslagstavla

3 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2017/0692 Remissvar Betänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66) Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Remissvar till Utbildningsdepartementet Bakgrund Från Utbildningsdepartementet har remiss inkommit gällande Remittering av bänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66). Kalmarsunds gymnasieförbund har valt att göra ett begränsat remissvar gällande den del som berör gymnasieverksamheten. Förbundets remissvar fokuserar på tre delar av utredningen: 1. Den första delen som ger förslag över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till verksamheter med enskild huvudman ska tillämpas. 2. Den andra delen som berör föreslagna bestämmelser som reglerar hur huvudmännen ska redovisa jämförbar ekonomisk information. 3. Den tredje delen som utreder och lämnar förslag på hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte. Kalmarsund gymnasieförbund ställer sig positiva till en förändring som förtydligar, förenklar och som kvalitetssäkrar bidrag till fristående friskolor. Förbundet är dock övertygad om att vissa delar av förslagen inte kommer att varken förenkla, förtydliga eller kvalitetssäkra bidrag till friskolorna. Förbundet ser inte att betänkandet och dess förslag skulle leda till färre överklagande utan snarare att det i vissa fall ger utrymme till fler tolkningar vilket i sin tur innebär fler överklaganden. Justerare Under förutsättning att föreslagna kompletteringar och ändringar genomförs enligt upprättat remissvar, bifaller Kalmarsunds gymnasieförbund delvis utredarens förslag: till lag om ändring i skolagen (2010:800) 16 kap 53a, 17 kap 33a, 19 kap 46a eller förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) 13 kap. 10 och (2011:185) 14 kap 10, till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) 13 kap 10 och (2011:185) 14 kap 10, till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) 13 kap 3 och (2011:185) 14 kap 4, till lag om ändring i skolagen 2 kap 5 eller förslag till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) 2 kap 2 och (2011:185) 2 kap 2. Utdragsbestyrkande

4 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Kalmarsunds gymnasieförbund delar inte utredarens förslag: till förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) 13 kap. 1 och (2011:185) 14 kap 1, till förordning om ändring i förordningen om ett nationellt informationssystem för skolväsendet enligt 1 a. Ekonomisk konsekvens Storleken på de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma eftersom förbundet anser att många delar behöver förtydligas ytterligare. Förbundet ifrågasätter om det är försvarbart att öka de administrativa kostnaderna då resultatet av ekonomisk redovisning på enhetsnivå inte kommer att leda till ökad transparens eller mer jämförbar information med enskilda huvudmän. Vidare anser Kalmarsunds gymnasieförbund att den uppskattade tid som anges gällande avstämning och hantering av avstämningsbeslut bedöms rimlig. Däremot så anser förbundet att utredningen bortser från kostnader avseende för- och efterarbete i form av bedömningar/motiveringar och överklaganden, exempelvis gällande administrativa kostnader och kommunala särkostnader. Storleken på de ekonomiska konsekvenserna kommer därför bli större än vad utredningen uppskattar. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen godkänner upprättat förslag till remissvar, daterat , gällande Remittering av bänkandet Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66). Justerare Utdragsbestyrkande

5 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ GYF 2017/0011 Avstängda elever - Lägesrapport Information Förbundschef Joachim Håkansson ger en lägesrapport om avstängning av två elever vid Lars Kaggskolan respektive Jenny Nyströmsskolan. Beslut Arbetsutskottet tar informationen till protokollet. 14 Vård- och omsorgscollege - Lägesrapport Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Projekt Mångkulturell kompetens - Lägesrapport Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet BETT-mässan 2017 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Information från förbundschefen Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Justerare Utdragsbestyrkande

6 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendebeteckning (2) GYF Handläggare Canna Cerafiani carina. gyf. s e Styrelsen ftir Kalmarsunds gymnasiefiirbund Remissvar gällande SOU 2016:66 Bakgrund Fran Utbildningsdepartementet har remiss inkommit gällande "Remittering av bänkandet Det stämmer! Öta transparens och mer lika villkor (SOU 2016'.66)". Kalmarsunds gymnasiefiirbund har valt att göra ett begränsat remissvar gällande den del som berör gymnasieverksamheten. Förbundets remissvar fokuserar på tre delar av utredningen: 1. Den lorsta delen som ger ft)rslag över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till verksamheter med enskild huvudman ska tillämpas. 2. Den andra delen som berör ftireslagna bestämmelser som reglerar hur huvudm?innen ska redovisa j ämfiirbar ekonomisk information. 3. Den tredje delen som utreder och lämnar forslag på hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som ár avsedda att drivas med vinstsyfte. Kalmarsund gymnasieftirbund ställer sig positiva till en fürändring som ftirtydligar, fürenklar och som kvalitetssäkrar bidrag till fristående friskolor. Förbundet är dock övertygad om att vissa delar av förslagen inte kommer att varken förenkla, fortydliga eller kvalitetssäkra bidrag till friskolorna. Förbundet ser inte att betänkandet och dess färslag skulle leda till fiine överklagande utan snarare att det i vissa fall ger utrymme till mer tolkningar vilket i sin tur innebär fler överklaganden. Under ftirutsättning att föreslagna kompletteringar och ändringar genomfors enligt upprättat remissvar, bifaller Kalmarsunds gymnasiefiirbund delvis utredarens fiirslag: o till lag om ändring i skolagen (2010:800) 16 kap 53a$, 17 kap 33a$, 19 kap 46a$ eller fiirslag till ñrordning om ändring i gymnasieforordningen (2010:2039) 13 kap. 10$ och (2011:185) 14 kap 10$, o till ftirordning om ändring i gymnasiefiirordningen(2010:2039) 13 kap l0$ och (2011:185) 14 kap 10$, o till ftirordning om ändring i gymnasiefürordningen(2010:2039) 13 kap 3$ och (2011:185) 14 kap 4$, rön-buninsrcontoret Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida Org nr

7 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 20t (2) Arendebeteckning GYF till lag om ändring i skolagen 2kap 5$ eller ftirslag till ftirordning om ändring i gymnasiefiirordningen (2010:2039) 2 kap 2$ och (2011:185) 2kap 2$. Kalmarsunds gymnasiefiirbund delar inte utredarens fürslag: o till ft)rordning om ändring i gymnasieforordningen(2010:2039) l3 kap. 1$ och (2011:185) 14kap 1$,. till fiirordning om ändring i fiirordningen om ett nationellt informationssystem ftir skolväsendet enligt I a $. Ekonomisk konsekvens Storleken på de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma eftersom forbundet anser att många delar behöver fortydligas ytterligare. Förbundet ifrågasätter om det är fiirsvarbart att öka de administrativa kostnaderna då resultatet av ekonomisk redovisning på enhetsnivå inte kommer att leda till ökad transparens eller mer jämfìirbar information med enskilda huvudmåin. Vidare anser Kalmarsunds gymnasieförbund att den uppskattade tid som anges gällande avstämning och hantering av avstämningsbeslut bedöms rimlig. Dåiremot så anser fiirbundet att utredningen bortser från kostnader avseende for- och efterarbete i form av bedömningar/motiveringar och överklaganden, exempelvi s gällande admini s tr ativ a ko stnader o ch kommunala s?irkostnader. Storleken på de ekonomiska konsekvenserna kommer därfür bli större än vad utredningen uppskattar. Förslag till beslut Styrelsen godkänner upprättat ft)rslag till rernissv ar, dater at 20 lt , gällande "Remittering av bänkandet Det st?immer! Öta transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66)". Beslutsexpediering Utbildningsdepartementet Borgholms kommun Torsås kommun Kalmar kommun Mörbylanga kommun FOR KALMARSI.INDS GYMNASIEF Joachim Håkansson Förbundschef Carina Cerafiani Ekonomichef

8 l (16) 20t Ärendebeteckning GYF 20t6/ r0 Handläggare Ekonomichef Carina Cerafiani l5 09 carina. cerafi gyf. se Utbildningsdepartementet Stockholm Remissvar gällande SOU 2016:66 från Kalmarsunds gymnasieförbund Kalmars unds gymnasiefi)rb und är ett kommunaljör b und med fyra kommuner (Borgholms kommun, Torsås Kommun, Kalmar kommun, Mörbylånga kommun) som medlemmsr. Förbundet har verksamhet ifi)ljande skolformer ino m s k o lv tise n det : gy mnas ie s ko la, gy mnas ie s är s ko la, kommunal vuxenutbildning, särskild ulbildning fi)t vuxna och utbildning i svenska fi)r invandrare. Förbundet ör en politiskt styrd orgønisation och utgör myndighet inom sitt verksamhetsområde enligt gällande lagstiftning som kommunalløg, s k o llag, fi) rvaltnin g s lag m.fl Kalmarsunds gymnasiefi)rbund har valt att göra ett begränsat remissvar gällande den del som berör gtmnasieverksamheten i SOU 2016:66 (Det stìimmer! Okad ttansparens och mer lika villkor). Innehållsförteckning Sammanfattning... DEL1: Beräkning om och beräkning av bidrag till verksamheter med enskild huvudman Strukturbelopp Särskilda kostnader für kommunalt ansvar Administrativa kostnader Ett utvecklat system für bestämmande av bidragsbelopp... Vilken nivå skø øvstämningen redovisas på? Vilka delør ska stämmøs av? När ska avstämning ske? Den kommunala sürarten, hur hanterøs denna vid øvstümning? Hur hanteras avsttimning då huvudmønnen ìnte sjtilv anordnar verl sømhet den ger bidrøgfi)r? DEL2 Ekonomisk information på enhetsnivå... DEL 3: Kommuners inflytande i tillstandsprocessen Förslagens konsekvenser... 2 a J FORBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@gyf. se Hemsida Orgnr

9 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 20t (t6) Ärendebeteckning GYF Sammanfattning Kalmarsund gymnasieftirbund ställer sig positiva till en ftirändring som ftirtydligar, fürenklar och som kvalitetssäkrar bidrag till füstående friskolor. Förbundet åir dock övertygad om att vissa delar av fürslagen inte kommer att varken fürenkla, fiirtydliga eller kvalitetssäkra bidrag till friskolorna. Förbundet ser inte att betänkandet och dess fiirslag skulle leda till fürre överklagande utan snarare att det i vissa fall ger utqrmme till mer tolkningar vilket i sin tur innebär fler överklaganden. Förbundets remissvar fokuserar på tre delar av utredningen: l. Den fiirsta delen som ger ñrslag över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till verksamheter med enskild huvudman ska tillämpas. 2. Den andra delen som berör fiireslagna bestämmelser som reglerar hur huvudmännen ska redovisa jämftirbar ekonomisk information. 3. Den tredje delen som utreder och lämnar fiirslag på hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte. Slutsats Under forutsättning att loreslagna kompletteringar och ändringar genomfiirs enligt upprättat remissvar, bifaller Kalmarsunds gymnasiefìirbund delvis utredarens fürslag: l9kap 46a$ eller forslag till fiirordning om ändring i g rmnasiefiirordningen (2010:2039) 13 kap. 10$ och (2011:185) 14 kap 10$, kap. l0$ och (2011:185) 14 kap 10$ kap. 3$ och (2011:185) 14 kap 4$ om ändring i gymnasieforordningen(2010:2039) 2 kap 2$ och (201t:185)2 Kap 2$ Kalmarsunds gymnasielorbund delar inte utredarens ftirsl ag, kap. 1$ och (2011:185) 14 kap 1$. informationssystem ftir skolväsendet enligt I a $.

10 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND (16) Ärendebeteckning GYF 20t DELI: Beräkning om och beräkning av bidrag t ll verksamheter med ensk ld huvudman Strukturbelopp Instämmer delvis tr Instämmer i att bidraget även ska omfatta ett strukturbelopp tr Instämmer inte i att bidraget bör ges per individ utan per elev eftersom den ekonomiska redovisningen inte kan ftilja en specifik individ (dvs. det kräver en kontrollfunktion som idag inte fi.nns och skulle innebära arbete som inte medfi)r mervtirde i relation tíll arbetsinsats). Förbundet ftireslår tr Att strukturbeloppet, vid beråikningen av bidraget, bör separeras från grundbeloppet fiir att öka transparensen. tr Att strukturbeloppet, vid avstämningen av bidragsbeloppet, bör hanteras inom grundbeloppet eftersom redovisningen inte kan folja varje enskild elev (utfrån nuvarande system/hantering). I strukturbeloppet ska alla de resurser som frirdelas utifrån barns och elevers olika fiirutsättningar och behov ingå, med undantag fiir sådana resurser som fiirdelas enligt reglerna om tilläggsbelopp. Kommuner ska vara skyldiga att redovisa på vilka grunder strukturbeloppet har räknats fram och på vilket sätt det ska komma verksamheter med enskild huvudman till del. Exempel på grund fiir strukturbelopp kan vara socioekonomiska faktorer, små skolor, glesbygdskompensation osv. I Kalmarsunds gymnasiefiirbund genererar elever som har lägre meritvärden (lägre jämfürelsetal fran grundskolan) en meritvdrdesbudget, vilken finns i 3 olika nivåer. Meritvärdesbudgeten ingår i grundbeloppet till friskoloma i dag, beräknat som ett medel für alla fiirbundets elever. Meritvärdesbudgeten går in i enhetens totalabudget och särredovisas ej. Förbundet anser att ett strukturbelopp är viktigt men vill påpeka svårigheterna med att separera det från grundbeloppet i uppftiljning/redovisningshänseende. För fiirbundet så sker redovisningen per elev och inte per individnivå. Detta borde även vara fallet fiir de kommuner som tillämpar socioekonomiska faktorer som bestäms av exempelvis geografiska faktorer. Sammanfattning Med håinsyn till ovanstående resonemang så bifaller Kalmarsunds gymnasiefürbund delvis utredarens fürslag till lag om ändring i skolagen (2010:300) l6 kap 53a$, 17kap 33a$, l9kap 46a$ eller forslag till fìirordning om ändring i gymnasieftirordningen (2010:2039) 13 kap. 10$ och (2011:185) 14kap l0$ under ftirutsättning att fiireslagna kompletteringar och ändringar genomfürs.

11 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND (16) Ärendebeteckning GYF 2016/ Särskilda kostnader för kommunalt ansvar Instämmer delvis tr Instämmer i grundfiirslaget att vissa särskilda kostnader fijr kommunalt ansvar ska undantas i beräkningen für bidrag till friskolor. tr Instämmer inte i att fiirslaget kommer göra berfüningarna mer transparenta och att minska antalet överklaganden. Förbundet färeslår tr Att ett ftirtydligande måste formuleras ftir att konkretisera och exemplifiera vilka särkostnader som ska undantas så att ' beråikningarna blir mer transparenta och ft)r att minska antalet överklaganden på grund av olika tolkningar av vad som ár en kommunal särart. Betåinkandet SOU 20T6:66 fiireslår att särskilda kostnader ftir kommunalt ansvar ska undantas i beräkning ftir bidrag till friskolor. Detta anser fiirbundet är ett bra grundfiirslag men dock alldeles fiir ospecifikt. När specifikationen av kommunernas kostnader ftir kommunalt ansvar ska redovisas så kommer det leda till olika tolkningar, precis som svårigheterna gällande tolkningarna av administrativa kostnader. Även här blir bedömningar subjektiva och kommer med största sannolikhet att leda till många frågor och överklaganden från friskolor. I betåinkandet på sidan 76 stâtr "Kommuner kan ha kostnader kopplade till myndighetsansvar eller till sitt huvudmannaskap enligt skollagen som enskilda huvudmän inte har". Håir fiiljer ett antal exempel som gymnasieforbundet vill peka på, gällande särskilda kostnader für kommunalt ansvar som skulle undantas men som även måste uppskattas ftir varje enskild tjänst som berörs av myndi ghetsutövningen : Jörvarande allmänna handlingar samt på begdran verkställa utlämnande/låta allmänheten ta del av myndighetens allmänna handlingar, Här ingår daglig hantering av myndighetens inkommande post inklusive e- post ochfax. På begäran verksttilla utlämnande/låta allmänheten ta del av myndighetens allmänna handlingar. Vid begäran om utlämnande göra en s ekrete s s prövnin g av innehå I let. sekretesslagens krav på registrering och hantering av myndighetens allmänna handlingar som innehåller sekretess. Upprätta en beskrivning av myndighetens allrnänna handlingar och hålla dem ordnade så att de kan sökas fram och på begäran kimnas ut. Vid varje begciran om utlämnande göra en s ekretes sprövning. arkiufi)rordningens krav påfi)rvaring, gallring och bevarande av myndighetens allmänna handlingar, samt överjöring till kommunalt arkiv. Krav på resurser jör brandsäker fi)rvaring, slrydd fi)r fukt och väta, rätt

12 KALMARSI.INDS GYMNASIEFÖRBUND 20t (16) Ärendebeteckning GYF j0 temperatur och sþdd av sekretesshandlingar i det kommunala arkivet. Krav på användning av arkivbestrindig materiel och rätt utrustningfi)r hanteringen. Krav på resurserfiir gallring, vård och tillsyn samt till allmänheten lcimna ut handlingar som har överlämnats till kommunarkivet. Krav på servicesþldighet, upplysningar, vägledning, råd och hjälp, Krav på tillgänglighet per telefon och öppethållandefi)r allmrinheten alla vardagar, Krav på samverknn med andra myndigheter, Krav på handläggningen av rirenden, inhämta upplysningar och yttrandenfrån andra myndigheter, Underurittelse och motivering av beslut, Hantera överklaganden. kallades informations ansvar) göller fi)r ungdomar som fullgi ort skolplikten rnen som inte genomjör eller harfullftlit utbildning på nationella program i gtmnasieskola, gtmnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev harfullfiiljt ett nationellt program om han eller hon harfott ett examensbevis. Elever som inte har Jått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Det är elevens hemkommun som har aktivitetsansvaret. Åtgärderna ska ifi)rsta hand syfta till afi motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt stitt ochfi)ra ett register över ungdomarna. Kommunens slryldighet regleras i 29 kap. 9 $ skollagen kommunala beslutsprocessen, dokumentation av beslut, anslag av pro toko ll, komrnunalbe sv är m. rn. kommunala berednings tvånget, fullmäktigeberedning, arv oden fi)rtro endevalda, utbildning, bes lutsunderlag, nämndsekreterare, pro toko lljö ring, uts ki ck etc. o Hemkomrnunen ansvararfi)r att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationellt program o Erbjudandet skn omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar o Varje kommun ska informera om de nationella programmen och möj li gh eten att få utbildning på introduktionspro grarn o Ansökan till gtmnasieskolan lämnas till hemkommltnen, ansökan till annan huvudman ska omedelbart sändas vidare till denne o Hemkornmunen skn lämna bidrag till huvudmanrt)rfristående skolafi)r varje elev på ett nationellt program, bidraget består av ett grundbelopp och i vissafall ett tilläggsbelopp o (Jngdomar med svårt rörelsehinder har rtitt attfa utbildningvid en gtmnasieskola med Rh-anpas s ad utbildning lämna ett ekonomiskt stöd till elever i en gtmnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Adminis tration av fiirdbevis och inackorderingstillägg

13 KALMARSUNDS GYMNASIEFöRBUND (16) Ä.rendebeteckning GYF 20r j0 fristående skola mot verksamheten till mål gruppen gtmnas ie s ärs ko I a Sammanfattning Med håinsyn till ovanstående resonemang så bifaller Kalmarsunds gymnasiefiirbund delvis utredarens fiirslag till forordning om ändring i gymnasieforordningen (2010:2039) 13 kap. 10$ och (2011:185) 14 kap 10$ under fìirutsättning att ftireslagna kompletteringar och ändringar genomfürs Administrat va kostnader Instämmer delvis tr Instämmer i grundftirslaget attkostnader kopplade till det generella myndighetsansvaret eller huvudmannaansvaret, som enskilda huvudmän inte har, ska räknas bort. tr Inståimmer inte i att fürslaget kommer göra beräkningarna mer transparenta och att minska antalet överklaganden. Utredningen fl tar endast fokus från nuvarande gällande schablon pâ3 %till fokus på varje enskild kostnadspost och dess beräkning, specifi cering och motivering. Förbundet ftireslår tr Att definitionen for vilka delar som ska utgöra administration måste ytterligare flortydligas. En tydlig definition utan subjektiva bedömningar åir nödvändig for att överprövningar ska bli fürre. Enligt punkt så ska kostnader som är kopplade till det generella myndighetsansvaret eller huvudmannaansvar, som enskilda huvudmän inte har, räknas bort men tydligt specificeras, beräknas och motiveras. Detta gäller undervisning, elevhälsa och övriga kostnadsposter samt även administration. Att tafram en specifik beräkning med motivering på vad

14 KALMARSI.INDS GYMNASIEFÖRBUND (t6) Ärendebeteckning GYF 20t som ska undantas administration beloppet kan göras. Det blir dock en uppskattning gjord av huvudmannen ftir varje post. En bedömning måste göras ftir innehållet i varje administrativ tjänst då en tjänst oftast innehåller fler uppdrag än de som bör ingå i bidragbeloppet (Kommunala särarter, fl era utbildnings former, andr a verksamheter mm). Vår bedömning är att detta inte är i linje med utredningens syfte vad gäller färre överprövningar. Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så bifaller Kalmarsunds gymnasieforbund delvis utredarens ñrslag till fijrordning om ändring i gymnasielorordningen (2010:2039) 13 kap. 3$ och (2011:185) 14 kap 4$ under fiirutsättning att loreslagna kompletteringar och ändringar genomfürs Ett utvecklat system för bestämmande av bidragsbelopp Vilken nivà ska avstämningen redovisas pà? Instämmer inte tr Instämmer inte på vilken nivå avstämning ska genomfüras. Betänkandet ger utrymme flor tolkningar om på vilken nivå avstämning ska ske; den totala verksamheten for respektive utbildningskategori (ftirskoleklass, grundskola, grundsdrskola, fritidshem, gymnasieskola eller gymnasiesärskola) eller per skolenhet. Ãven definitionen fiir vad som avser skolenhet är oklar. Utredningen är inte konsekvent, på vissa ställen står det skolenhet men på atdra ställen elev och program. Förbundet fïireslår fl Att när det gäller avstämning av bidraget till enskilda huvudmän och deras rätt till kompensation fiir underskott, bör detta göras fiir respektive utbildningskategori exempelvis gymnasieverksamhet. Visar denna avstämning ett underskott fiir verksamheten så blir nästa steg programnivå och per elev, dvs. på samma sätt som bidrag fiirdelats fran början. På vilken nivå avstämning ska ske är av stor vikt (se ovan) resonemang avseende kommunala särarten mm) for kommuner. Det finns även en problematik kring olika nivåer/enheter som avstämning ska ske på i olika sammanhang såsom avstämning av bidrag till enskilda huvudmän och inrapportering till SCB/Skolverket m.m. Ska utredningen syfta till transparens, färre överklaganden och forenkling så anser vi att ett fiirtydligande krävs på vilken nivå den fürsta avstämningen ska ske für att utreda om fristående skolor har rätt till kompensation fär underskott. Även begreppet skolenhet bör fiirtydligas.

15 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 20t (16) Ärendebeteckning GYF 20t r0 Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så delar inte Kalmarsunds gymnasiefürbund utredarens fiirslag till lorordning om ändring i gymnasieftirordningen (2010:2039) 13 kap. l$ och (2011:185) 14 kap 16. Vilka delar ska stämmas av? Instämmer inte tr Instämmer inte med vilka delar som ska stämmas av. Kostnadsposterna avseende administration, elevhälsa och lokaler är av en mer fast karaktär och kan inte forväntas minska i samma utsträckning som övriga kostnadsposter vid ett eventuellt elevtapp eller öka vid en motsvarande ökning av elever. Förbundet ftireslår! Att kostnadsposterna ftir administration, elevhälsa och lokaler bör stämmas av per kostnadspost totalt dvs. inte en avstämning per elev eftersom en eventuell kompensation beroende på underskott kommer att utbetalas till friskoloma oavsett vilken kostnadspost som har genererat underskottet. Minskar ett program med 30 elever så har programmet en möjlighet att bibehålla kostnaden per elev avseende undervisning, läroverktyg och skolmåltider men inte när det gäller resterande poster. Administrationen på en skola är intakt oavsett om skolan tar emot 30 fürre elever än året innan. Även kostnaden fiir lokaler är av mer konstant karaktär och lokallorsörjningen kräver och utgörs av en mer långsiktig planering. I stycket ftireslås att hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad/elev i motsvarande verksamhet bör behållas. Vår bedömning är verksamhet i detta fall avser gyrnnasieverksamheten totalt sett. Detta innebär vidare ett genomsnittligt belopp beräknat på gymnasieverksamhetens totala lokalkostnader. Vid avstämning sammanställs utfallet av den totala kostnaden ftir lokaler. Förslaget är således att administration, elevhälsa och lokaler ligger utanfür avsttimning per elev och istället stäms av per kostnadspost totalt sett eftersom dessa kostnadsposter inte påverkas av elevfiirändringar på samma sätt. Om budget für dessa kostnadsposter håller totalt sett så lämnas resterande avst?imning opåverkad enligt avstämningsmodellen 3.4. En avstämning per kostnadspost och per elev kommer inte forändra slutresultatet men däremot leda till ökade administrationskostnader for den kommunala sektorn. Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så delar inte Kalmarsunds gymnasieftirbund utredarens ftirslag till fiirordning om ändring i gymnasieforordningen (2010:2039) 13 kap. 1$ och (2011:185) 14 kap 16.

16 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND e (16) Ärendebeteckning GYF När ska avstämning ske? Instämmer inte Instämmer inte med när avstämning ska genomfiiras. Utredningens fürslag är otydligt vad gäller praxis avseende fastställda kammarrättsdomar, där återställande av resultat anges till 3 år. Detta innebär att utredningens fürslag kan strida mot kommunallagen där lagen ger kommunen möjlighet att återställa resultatet inom 3 år. Om så är fallet så saknar betänkandet övergångsregler mellan praxis gällande kammarrättsdomar och den nya avstämningsmodellen. Förbundet füreslår tr Att forslaget tydliggör och loreslår att kommunallagen även gäller vid avstämning av bidragsbeloppen. Tid att anpassa verksamheten efter gällande omständigheter och därmed tre års möjlighet att återställa ett års negativa resultat. Då kommuner inte kan återfü delar av utgivet bidrag från enskilda huvudmän så borde en möjlighet finnas att jämna ut "toppar och dalar" med tre års återställningstid. På sidan 98 i utredningen resonerar utredarna kring kommunallagens passus att kommuner har tre år på sig att återställa ett eventuellt underskott i verksamheten. Dock kommer utredarna fram till, på sidan 102, aït kommunerna ska stämma av âr I resultat senast i september år 2 för en direkt kompensation till enskilda huvudmåin i de fall kommunens utfall överstiger budgeterat belopp (bidragsbeloppet). Utredningens fiirslag är därmed otydligt vad gäller fastställda kammarrättsdomar, där återställande av resultat anges till 3 år. Detta innebär även att utredningens fiirslag kan strida mot kommunallagen där lagen ger kommunen möjlighet att återställa resultatet inom 3 år. Om så är fallet så saknar betänkandet övergångsregler mellan gällande kammarrättsdomar och den nya avstämningsmodellen. Grundskolan omfattas av skolplikt och är en verksamhet som är betydligt mer fiirutsägbar än gymnasieverksamhet. Förbundet ser håir svårigheter med fiirslaget då gymnasieverksamhet lyder under speciella förhållanden. I februari vet kommunen preliminärt hur många elever som kommer till kommunens skolor hösten samma år. Budgetbeloppet for året har fastställts i november året innan. För att hinna anpassa verksamheten till dessa eventuellt nya forutsättningar så krävs mer än fem månader (personaluppsägningar, avställning lokaler mm) vilket i slutändan lormodligen innebär ett underskott om de nya forutsättningama innebär minskat elevantal i forhållande till budget. Ett scenario kan vara, om fiirslaget gär igenom i lagd form, att kommunen tvingas till nödåtgärder som varken gynnar verksamhet eller personal men krävs frir att fü ett resultat i balans. Detta innebär även att beloppet till enskilda huvudmän minskas kvarvarande månader. Hur ska de enskilda huvudmännen kunna anpassa sig efter sådana svängningar då de anpassat sin verksamhet till beslutade bidragsnivåer i november året innan. Förslaget gynnar ingen part.

17 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND l0 (16) Ärendebeteckning GYF Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så delar inte Kalmarsunds gymnasiefürbund utredarens fiirslag till ftirordning om ändring i glmrnasieftirordningen (2010:2039) 13 kap. 1$ och (2011:185) 14 kap 16. Den kommunala säraften, hur hanteras denna vid avstämning? Instämmer inte! Förslaget bortser fran hur avstämningen ska hanteras vid utfasning, parallella program och från den kommunala särarten dvs. att kommunen ska ha en beredskap och tillgodose alla medborgares behov. Förbundet färeslår tr Att ett tillägg till anvisningarna avseende avstämning bör göras som undantar program/verksamheter under utfasning/nedläggning samt beskriva hur hanteringen av parallella program ska ske. Hemkommunen, dvs. den kommun dtir man är bosatt (normalt folkbokftird), ska erbjuda utbildning fiir alla ungdomar som enligt skollagen har rätt att går i gymnasieskolan. Kalmarsunds gymnasiefürbund tar ett stort ansvar fiir att utveckla en attraktiv gymnasieregion i sydöstra Sverige där eleverna erbjuds utbildning av hög kvalitet i ett stort utbud och mångfald av olika gyrnnasieprogram. Särskilt viktigt åir att gemensamt utveckla och stödja utbildningar som bedöms strategiskt viktiga ftir regionens utveckling, exempelvis yrkesprogram med fä antal sökanden. En kommun har således ett särskilt ansvar fiir att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds gymnasieutbildning på nationella program och på introduktionspro grammen. Beträffande de nationella programmen gäller att erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och nationella inriktningar. Vilka utbildningar som erbjuds ska så långt det åir möjligt anpassas till elevernas önskemåi. Detta gäller även antalet platser på utbildningarna. Ett gymnasiefiirbund tillhandahåller därmed ett utbud av program som speglar befolkningens eft erfrågan. Några av dessa program som erbjuds har relativt höga omkostnader samt låg antagningsgrad men ftirbundet anser dock att nyttan med att kunna erduda programmet är hög fiir att tillgodose alla medborgares behov. Det innebär att andraprogram inom fürbundet behöver generera överskott for att finansiera denna þp av program som inte fiirvåintas generera ett plusresultat. Nåir kommunen bedömer att elever inte längre väljer ett visst program och inte längre ser nyttan ftir medborgaren att ha det kvar i utbudet så ska programmet fasas ut. Detta inneb?ir höga kostnader per elev under utfasningsåren. Detta har forbundet svårt att se att det kan vara underlag for kompensation till enskilda huvudmän vid avstämningarna gällande år

18 KALMARSLINDS GYMNASIEFÖRBUND l (16) Ärendebeteckning GYF eftersom fristående skolkoncerner borde stå infiir samma utmaningar och problematik under uppstart eller utfasning av program. Vi har tidigare fiireslagit att vid en avstämning så sker fürst en total översyn av gyrnnasieverksamheten och filrst om denna totalt sett går med underskott ska man stämma av program ftir program ftir att se om det är aktuellt med kompensations till enskilda huvudmän. Detta är fiirutsättningen ftir att forbundlkoírmuner ska kunna fortsätta att erbjuda ett brett utbud som speglar medborgamas efterfrågan och inte bara erbjuder ekonomiskt hållbara program. Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så delar inte Kalmarsunds gymnasiefiirbund utredarens ftirslag till fiirordning om ändring i g nnnasieforordningen (2010:2039) 13 kap. 1$ och (2011:185) 14 kap 16. Hur hanteras avstämning dà huvudmannen inte siälv anordnar verksamhet den ger bidrag för? Instämmer inte E Förslaget bortser fran hur avstämnigen ska hanteras då huvudmannen inte själv anordnar verksamhet den ger bidrag für Förbundet fïireslår tr Att bidrag som ges efter Riksprislistan eller ett genomsnitt av samverkanskommuner, dvs. bidrag som ges for program som inte fiirbundet/hemkommunen erbjuder, undantas från avstämningsflorfarandet. Om kommunen inte har ett program i egen regi, så erbjuder man utbildningen genom ett samverkansavtal med andra kommuner (Skollagen 15 kap. 30$). Bidragsbeloppet bestäms av samverkanskommunernas genomsnittskostnad fi)r programmet. Vid avstämningstillfiillet av bidraget så måste man återigen vända sig till samverkanskommunerna für att ft en genomsnittskostnad fiir utbildningen Det innebåir att en kommun som inte har allaprogram men har samverkansavtal, som täcker in alla program och inriktningar, kan ñ stå for kostnader på program som drivs med fü elever och genererar en orimligt hög kostnad per elev. Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så delar inte Kalmarsunds gyrnnasiefärbund utredarens florslag till förordning om ändring i gymnasieforordningen (2010:2039) 13 kap. 1$ och (2011:185) 14 kap 1$.

19 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 20t (t6) Ärendebeteckning GYF DEL2: Ekonomisk information på enhetsnivä 4.5 Overvägande och ftirslag - redovisning på enhetsnivå Instämmer inte tr Instämmer inte i att avstämningen bör ske per skolenhet eftersom begreppet skolenhet är unikt ftir respektive intern organisation oavsett om det är en kommunal huvudman eller en füstående skola. Exempelvis så fìnns inom fiirbundet en skolenhet där en rektor ansvarar flor två olika utbildningskategorier, gynnasiesärskola och gymnasieskola.! Instämmer inte i att redovisningen bör vara på skolenhetsnivä eftersom flera olika program ingår i en skolenhet. Det innebär också att det inte kommer vara jämfiirbart med fristående skolor eftersom den fristående skolan inte har en motsvarande intem skolenhet. Förbundet ftireslår tr Att hanteringen av hur parallella program på olika skolenheter ska hanteras måste fortydligas och definieras i det kommande ftirslaget ftir att undvika feltolkningar och överklaganden. En problematik är att kravet på ekonomisk redovisning (sid ll7) påt enhetsnivå blir lor ospecificerat. Ordet enhetsnivå ger utrymme for tolkningar och svårigheter vid avstämning. Skolinspektionens informationsblad publicerut Enligt skollagen är en skolenhet " en av huvudmannen organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger ndra varandra och till skolenheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad". Vad är en skolenhet? Skolinspektionens tolkning är att verksamheten i en byggnad är en skolenhet. Detta innebär att en skola är en skolenhet. Man knyter dock an rektorns ansvar till diskussionen och då resulterar det i att en skolenhet är en rektors verksamhet i en byggnad. Dvs. har en rektor ansvar fiir två olika program på två olika skolor så ansvarar den rektom ftir två skolenheter. Dock kan en skolenhet befinna sig i två olika byggnader om de ingår i samma administrativa enhet. Ett exempel kan vara XX-programmet. I det fall XX återfinns på två skolor inom fiirbundets verksamhet och lyder under en och samma rektor. Programmet på respektive skola ingår dock i den enskilda skolans administrativa enhet. Hur tolkar man dessa program? Är det två skolenheter eller en? Vid en avstämning, i det fall det ska tolkas som två skolenheter, skulle det innebära två olika utfall für samma program. Detta medfiir svårigheter och oklarheter vid en avstämning av bidraget.

20 KALMARSTINDS GYMNASIEFÖRBUND (16) Ärendebeteckning GYF Redovisningen bör inte vara på skolenhetsnivå eftersom flera olika program ingår i en skolenhet. Det innebtir också att det inte kommer vara jåimfiirbart med fristående skolor eftersom den fristående skolan inte har en motsvarande intern skolenhet. Problemet med hur en avståimning ska ske fiir ett program, med två olika resultat fiir ett enskilt år, som erbjuds på två olika fysiska skolor kvarstår och bör definieras i det kommande fürslaget for att undvika feltolkningar och överklaganden. Orsaken till att forbundet anser att avstämning inte bör ske per skolenhet är att begreppet skolenhet är unikt ftir respektive intern organisation oavsett om det är en kommunal huvudman eller en fristående skola. Sammanfattning Med håinsyn till ovanstående resonemang så delar inte Kalmarsunds gymnasiefiirbund utredarens förslag till ftirordning om ändring i forordningen om ett nationellt informationssystem flor skolväsendet enligt I a $.

21 KALMARSI.INDS GYMNASIEFÖRBUND 20t l4 (16) Ärendebeteckning GYF 20r t0 DEL 3: Kommuners inflytande i tillståndsprocessen 5.6.2Btt ökat inflytande fär kommuner Instämmer delvis E Instämmer i fiirslaget att det ska blir obligatoriskt fiir kommunerna att lämna yttrande till Skolinspektionen vid nyetableringar av fristående skolor.! Instämmer i att en konsekvensanalys ska lämnas men inte bara med utgangspunkt från ekonomiska aspekter. Förbundet ftireslår tr Ett ftirtydligande som anger att konsekvensbeskrivningen ska innehålla ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser (Skolinspektionens tillståndsenhets rekommendationer vid remi ssyttrande enli gt nuvarande re gelverk). tr Att "pâlång sikt" ändras till "om det medfiir omfattande färändringar och omfiirdelningar i kommunal skolverksamhet som ger fürsämrad kvalité eller minskar likvärdigheten i utbildningen ftir eleverna". Förbundet instämmer i fürslaget att det ska blir obligatoriskt ftjr kommunerna att lämna yttrande till Skolinspektionen vid nyetableringar av fristående skolor. Förbundet instämmer också i att en konsekvensanalys ska lämnas men inte bara med utgångspunkt från ekonomiska aspekter. Vi fiireslår ett flortydligande som anger att konsekvensbeskrivningen ska innehålla ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser (Skolinspektionens tillstandsenhets rekommendationer vid remissyttrande enligt nuvarande regelverk). Begreppet "påûagliga negativa ftiljder" definieras i prop.2009ll0:157 att prövningen ska utgå fran ett elevperspektiv och en helhetsbedömning samt att det ska bestå på längre sikt. Statens skolverk har i en rapport (nr 281, juni 2006) angett att fem år bör vara riktmärke ftir "längre sikt" och i instruktioner vid remissyttranden idag anges 5-6 är som riktmärke. Med beaktande av alla elevers rätt till likvärdig utbildning och utbildningarnas längd i gymnasieskola (generellt 3 år, Skollagen 16 kap 15 $) och gymnasiestirskola (generellt 4 är, Skollagen l9 kap 17 $) samt balanskravet i kommunal verksamhet med återställande av underskott inom 3 år (Kommunallagen 8 kap 5a $) loreslår vi att "på lång sikt" ändras till "om det medfiir omfattande förändringar och omflordelningar i kommunal skolverksamhet som ger fürsämrad kvalité eller minskar likvärdigheten i utbildningen fiir elevema". Sammanfattning Med hänsyn till ovanstående resonemang så bifaller Kalmarsunds gymnasieftirbund delvis utredarens färslag till lag om ändring i skolagen 2kap 5$ eller fiirslag till florordning om ändring i gynrnasielorordningen (2010:2039) 2kap 2$ och (2011:185) 2 Kap 2$ under fiirutsättning att füreslagna kompletteringar och ändringar genomfiirs.

22 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Förslagens konsekvenser ls (16) Ärendebeteckning GYF r0 8.1 Förslag gällande beslut och beräkning av bidrag till verksamhet med enskild huvudman Den uppskattade tid som anges gällande avstämning och hantering av avstämningsbeslut bedöms rimlig däremot så anser ftirbundet att utredningen bortser från kostnader avseende for- och efterarbete i form av bedömningar/motiveringar och överklaganden, exempelvis gällande administrativa kostnader och kommunala särkostnader. Storleken på de ekonomiska konsekvenserna kommer därfor bli större än vad utredningen uppskattar. Infiirandet av beslut och beråikning av bidrag till verksamhet med enskild huvudman anser ftirbundet inte utgör någon större konsekvens fiir det kommunala självstyret utifrån att kommunen für en obligatorisk uppgift att utfiira. Däremot vill fiirbundet uppmärksamma effekten av avstäimningsmodellens negativ a inverkan på det kommunala självstyret. Avstämningen kan innebära att kommuner inte kan tillgodose alla medborgares efterfrågan gällande utbud av utbildningar utan istället bara erduda ekonomiskt hållbara program. 8.2 Förslag om ekonomisk redovisning på enhetsnivå Storleken på de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma eftersom forbundet anser att många delar behöver fiirtydligas ytterligare. Förbundet ifrågasätter även om det åir fiirsvarbart att öka de administrativakostnaderna då resultatet av ekonomisk redovisning på enhetsnivå inte kommer att leda till ökad transparens eller mer jämfiirbar information med enskilda huvudmåin. Inlorandet av en enhetsredovisning anser fiirbundet inte utgör någon större konsekvens fiir den kommunala självstyrelsen men fiirbundet ifrågasätter återigen om resultatet leder till det mervärde som utredningen syftar till. 8.3 Förslag avseende kommuners inflytande vid tillståndsprocessen De ekonomiska konsekvenserna anses marginella i ñrhållande till dess positiva effekt ftir den kommunala självstyrelsen. Förslaget gällande obligatoriska yttranden med konsekvensbeskrivningar från lägeskommunen anser Kalmarsunds gymnasiefiirbund stärker det kommunala inflytandet och ser inte att det kan inneb?iranâgranegativa effekter på den kommunala självstyrelsen.

23 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 20t l6 (16) Ärendebeteckning GYF 2016/ Beslutsexpediering Utbildningsdeparternentet Borgholms kommun Torsås kommun Kalmar kommun Mörbylånga kommun rön TaTMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND oachim Håkansson Förbundschef Carina Cerafiani Ekonomichef

24 A R5 1 (r) JI Eç Handläggare Ingegerd Andersson l5 00 ingegerd. andersson@ gyf. se Styrelsen fiir Kalmarsunds gymnasiefürbund Anmälningsärenden 1. Beslut fran Kalmar kommunfullmäktige $ 13 - Avsägelse samt fyllnadsval som ersättare i styrelsen ftir Kalmarsunds gymnasiefürbund efter Erik Holm(S). GYF Protokoll fran Centrala samverkansgruppen tillika skyddskommitté

25 Kalmar kommun Kommunfullmäktige s13 UTDRAG Sammanträdesdatum ,-30 Avsägelse samt fyllnadsval som ledamot i barn- och ungdomsnämnden samt ersättare i styrelsen för Kalmarsunds gymnas eförbund efter Erik Holm (S) KALMAR$ì.ii'JDS GYMNASIEf i.; :IRUND / 1 (1) Dnr I(S 2017 /0024 Handlingar Valberedningens ptesidiums skrivelse den 30 ianluati 2017 Beslut I(ommunfullmäktige godkänner Edk Holms (S) avsägelse frãnwppðtag som ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i bam- och ungdomsnämnden samt ersättate i I(aLmatsunds gymnasieförbund. I{ommunfr llmäktige anhåller att länsstyrelsen kallat in en eftetträdate efter Erik Holm (S) och utset efl ny ledamot i kommunfullmäktige föt Socialdemokt^terna,. I(ommunfullmäktige väljer Helena Olsson (S) till ledamot i barn- och ungdomsnämnden till och med den 31. decembet 20L8. I(ornmunfullmäktige väljer Etisabeth Sjögren Heimark (S) till ersättare i styrelsen för I(almarsunds gymnasiefötbund till och med den 31 decembet 201,8. Sekreterare Jonas Svetkén Justeras Roger IQliff ordförande Peter Olofsson Cari a Falkestad Anslaget på kommunens anslagstavla den 13 februari2017

26 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp tillika skyddskommitté SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2or7-0r-r8 t 1(8) Plats och tid Omfattning Förbundskontoret, klockan I 1.40 $$1-7 Närvarande För arbetsgivarsidan: Joachim Håkansson Chatharina Gustaßson Karita Jeansson OrdfÌirande Administrativ chef Personalsekreterare Jonas Hallén Gunilla Göransson Wahlmark Carl Stenström Jane Lindström Bodil Sjöblom Sveriges Skolledarforbund Lärarforbundet Läramas Riksfiirbund, ersättare Kommunal Vision Adjungerad Ylva Gorton EnhetscheI arbetsmiljöenheten, $ 3 Anders Jonsson Huvudskyddsombud, $ 3 Sekreterare Iftrita J r7eæ I Ordflorande Joachim Justerande Carl Stenström

27 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp tillika skyddskommitté SAMMAI\TRÄDE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2ot7-0t-t8 2(8) $1 Val av protokollsjusterare Carl Stenström, ersättare fiir Lärarnas Riksftirbund utses att tillsammans med ordfiiranden justera protokollet. $2 Godkännande av dagordning Dagordningen uppläses vareft er dagordningen godkänns $3 Uppföljn ing av lärarlönelyftet Bakgrund Vad är Lärarlönelyftet? Lärarlönelyftet dr en statlig satsning fiir att öka lönerna hos låirare i grundskola, gymnasieskola, fütidshem och i viss mån fiirskolan. Bidraget är på totalt tre miljarder kronor årligen och ska ftirdelas av huvudmännen. Pengama räcker ti1l löneökning ftir motsvarande en tredjedel av lärarna i Sveriges grund- och gymnasieskolor. Exakt hur många beror på löneökningarnas storlek som i genomsnitt ska vara 2 5OO till kronor i månaden. Anders Jonsson, centralt huvudskyddsombud (CHSO) och Läirarflorbundet har vid fi)regående CSK informerat om låirarnas reaktion på lärarlönelyftet. En reaktion, som uttrycker en glädje över att regeringen gör en unik satsning på lärarrra men även en frustation och irritation hos dem som inte får del av pengama.ett antallärare tycker att deras arbete inte räknas, fast de enligt egen bedömning stämmer in på kriterierna. Aven lärare som har fått påslaget är bekymrade och våryar inte alltid berätta om detta. Ordftiranden framfiir att reformen är reglerad, både i mängden pengar och hur de ska flordelas. Rektorerna har gjort en professionell bedömning utifrån regelverken som staten har satt. Enligt Lärarftirbundet och CHSO har ett mindre antallárate bett om ett fortydligande samtal fijr att bättre forstå hur kriterierna har tiliämpats. På nâgra arbetsplatser inom förbundet har lärarlönelyftet inneburit en påfrestning fiir ett antallärare som bedöms fått konsekvenser ftir arbetsmiljön. Avsikten med reformen har varit att göraläraryrket mer attraktivt men om lárare känner sig nedvärderade och bortprioriterade f.ar det motsatt effekt enligt Låirarfiirbundet och CHSO.

28 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp titlika skyddskommitté SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (8) Arbetsgivaren tar till sig informationen om enskilda låirares reaktioner på lärarlönelyftet men anser inte att det är ett systematiskt arbetsmiljöproblem utan att det mer ligger på det individuella planet. Detta är också arbetsmiljöenhetens bedömning. Arbetsgivaren vill därñr erbjuda insatser på individuell basis med professionell hjälp av arbetsmiljöenheten. Ylva Gorton, enhetschef arbetsmiljöenheten, är speciellt inbjuden till CSK, für att presentera en individanpassad åtgärdsplan for de làtar:e som mår dåligt. Åtgärdsplanen innehåller ett antal avsatta tider med fordjupade, individuella samtal som ska leda till attlärarcnfår ett verktyg fiir att kunna gå vidare. Samtalet hos arbetsmiljöenheten handlar således inte om lärarlönelyftet i sig, utan är ett erbjudande på ett personligt plan ftlr att kurura gå vidare. I fiirsta skedet i planen àr att delärare som inte mår bra informerar antingen berörd rektor eller CHSO om behovet av ett samtal på arbetsmiljöenheten. Nästa steg åir att rektor eller huvudskyddsombudet meddelar Chatharina Gustafsson, administrativ chef vilka som ár intresserade av ett individuellt samtal, däreft er underrättas arbetsmiljöenheten. Efter ett individuellt samtal mellan lärare och ansvarig samtalspartner på arbetsmiljöenheten kan vid ett sista skede i planen blir att ldrare och ansvarig chef blir inbjudna till ett trepartssamtal av arbetsmiljöenheten, om så önskas. Lärarftirbundet och CHSO är nöjda med arbetsgivarens fürslag samt möjligheten att anmäla sig direkt till CHSO. CSVG stödjer arbetsgivarens insatser. Lärarfürbundet lyfter fortroendefrågan vid fl era tillfüllen. Sveriges Skolledarförbund framför bekymret över att det finns enskilda l irare som tappat fiirtroendet for sin chef. Arbetsmiljöansvaretligger på den enskilde chefen och då måste det finnas en god dialog om tillit mellan patterna. Ordftiranden hänvisar till resultatet i den nyss genomfiirda psykosociala medarbetarenkäten. Gymnasieftirbundet redovisar inte nägranegativa awikelser i denna fråga i jämfìirelse med Kalmar kommuns resultat- Uppftiljning av arbetsmiljöenhetens åtgärdsplan kommer att ske vid nästa centrala skyddskommittésammanträde.

29 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRB UND Central samverkansgrupp tillika skyddskommitté SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammant ädesdatum Sida 20r7-0t-18 4(8) $4 GYF 20t Löneöversyn 2017 Bakgrund Arbetsutskottet, som är tillika personaldelegation, fastställer ramar och principer ftir löneöversynen med utgångspunkt från centrala HÖK-avtal och tilldelat budgetutrymme. Arbetsutskottet fattade beslut om riktlinjer for 2017 vid möte Förbundskontoret sammanställer aktuell statistik som åskådliggör olika yrkesgruppers löner inom fiirbundet i jämfürelse med andra kommuner i närområdet samt ett genomsnitt ftir kommuner i riket. En analys av statistiken visar att grupperna lärare på vuxenutbíldningen, rektorer och administratörer skola skaprioriteras samt att skolskötersfror särskilt bör beaktas i årets löneöversyn. Chatharina Gustafsson, administrativ chef redogör für arbetsutskottets beslut dfulfuare på vuxenutbildningen, rektorer och administratörer skola ska vara prioriterade grupper samt att skolsköterskor sëirskilt bör beaktas i årets löneöversyn. Tilldelat budgetutrymme i medlemsbidraget filr löneökningar 2017 är 2,7 o/o. Utöver det utrymmet har ftrbundets styrelse avsatt ytterligare l,lo/o for prioriterade grupper. Totalt utrymme ftir lokal lönebildning ar 3,8Yo for $ 4.1 cyf Revidering av sammanträdesplan för styrelsen 2017 Ordforanden informerar att CSVG omfattas inte av den reviderade sammanträdesplanen ftir styrelsen ç 4.2 Uppfoljning av likabehandlingsarbetet - cyf Lars Kaggskolan Ordfloranden upplyser om att rektorer, elevkåren och elevhälsan på Lars Kaggskolan kommer att informera styrelsen vid styrelsem öiet I om deras värdegrundsarbete.

30 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central samverkans grupp tillika skyddskommifté SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida s(8) r-t8 $ 4.3 Navigatorskolan - Uppföljning av verksamheten Information ges till styrelsen vid styrelsem ötet $ 4.4 lnformation om kostverksamheten Ordfiiranden informerar att Kerstin Berg, kostchef är inbjuden till styrelsemötet fiir att redo göra om kostverksamheten. $ 4.s GYF 2016/0692 Remiss-Betänkandet Det stämmerl Öka transparens och mer l ka villkor (SOU 2016:66) Ordfüranden informerar att ärendet återkommer vid nästa CSVG. $ 4.6 GYF Utvärdering av den justerade organisationen 2016 Bakgrund I början av fu 2015 utvärderades den nya organisationen som trädde i kraft Utvärderingen, genomford av PwC, gav ett antal rekommendationer, vilket medfìjrde en justerin g av organisationen. Bland annat ersattes två skolområdeschefer av en verksamhetsområdeschef och planerarna vid Jenny Nyströmsskolan, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan fick chefsansvar fiir assistenter och vaktmästare. Den justerade organisationen började gälla fran Ordfiiranden informerar att revisionsbyran PwC kommer att intervjua 55 medarbetare inom olika yrkesgrupper under våren 2017 for att få ett oberoende utlåtande av den nuvarande situationen i organisationen. CSVG har ställt sig bakom initiativet.

31 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBTJND Central samverkansgrupp tillika skyddskommitté SAMMANTRADE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida r-18 6(8) ç 4.7 GYF Upphandling digital kompetens Ordfüranden informerar om att en ny upphandling av digital kompetens ska genomfiiras under våren 2017 och att processen har påbörjats. I upphandlingen ingår pedagogiskt huvudperspektiv, dåir fijrbundets digitala agenda är styrande, digitalaverktyg (ca I 300 st/år) och öwiga funktionella tjänster. Avtalstid fi)reslås varatvâ år med möjlighet till florl?ingning ett år plus ett år. Under den pågående processen har gymnasiefürbundet tagit hjälp av juridisk spetskompetens. Kalmar kommuns upphandlingsenhet är ombud für gymnasieforbundets upphandling och hanterar anbudsftlrfarandet. Förhoppningenär att ett nytt avtal ska gälla frår:' $ 4.8 GYF Sammanställning av ärenden gällande kränkning av elev Ordfiiranden informerar om att ftirbundsstyrelsen foljer upp åirenden som rapporterats och registrerats hos huvudmannen. Detta görs minst två ganger per år. Förbundschefen redovisar, utifran rektorernas rapporter, en sammanställning till styrelsen där det totala antalet anmälda kråinkningsärenden framgår samt på vilka på vilka grunder anmälan gjorts. $5 Rekfieringar IT-teknÍker Ordftiranden informerar om att rekryteringen av lt-tekniker är avslutad. Av 60 inkomna ansökningar blev fern sökande kallade till intervju. I rekr eringsgruppen ingick Christian Sandahl, verksamhetsområdeschef, P er Svensson, IT-samordnare och Jörgen Florheden, IKT-pedagog. 1-änsten, som IT-tekniker, åir nu tillsatt av Tobias Grundberg. Tobias kommer atthasin arbetsplats på Lars Kaggskoian men hans tjänst är forbundsövergripande. Tobias tillträder sin tjänst den 1 februat'r2017. Ansvarig chef är Christian Sandahl. CSVG har inga erinranden emot beslutet.

32 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central samverkansgrupp tillika skyddskommitté SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20r7-0r-t8 7(8) Psykolog Chatharina Gustafsson, administrativ chef informerar om att rekryteringen av psykolog är avslutad. En sökande. I rekryteringsgruppen ingick Magnus Birgersson, rektor for Lars Kaggskolan, Christian Sandahl, verksamhetsområdeschef, Lena Sandal, rektor på Stagneliusskolan, Helena Swahn Håkansson, rektor på Jenny Nyströmsskolan, }y'rar gar eta Georgs son S S R, Evelyn Johansson, Vårdfiirbundet o ch Ann-Katrin wijk, LR. Tjänsten, som psykolog, är nu tillsatt av Lisa Gottliebsen. Tjänsten?ir på heltid. Lisa kommer attha sin arbetsplats på Lars Kaggskolan men hennes tjänst är fiirbundsövergripande. Ansvarig chef kommer att bli Magnus Birgersson, rektor på Lars Kaggskolan. Lisa tillträder sin tjänst i början av april CSVG har inga erinranden emot beslutet. Verksamhetsufvecklare och samordnare, IMS Kalmarsunds gymnasieflorbund har av skolverket beviljats stöd lor verksamhets- och kompetensutveckling kring nyanlända elevers lärande och utbildning under 2ol7 med eventuell fortsättning under våren Förbundet har annonserat intemt efter en verksamhetsutvecklare och samordnare fiir att leda och driva det operativa arbetet med denna kvalitetsoch kompetensutveckling. Den huvudsakliga uppgiften blir att genomfora en översyn av språkintroduktionsprogrammet med syfte att arbeta fram langsiktiga helhetslösningar ftir organiserandet av undervisningen für nyanlända inom Kalmarsunds gyrnnasiefiirbund En del av tjänsten blir dessutom att vara samordnare for arbetet med kompetensutvecklingsinsatser inom nyanländas lärarande. Ordfiiranden informerar om att tjänsten, som verksamhetsutvecklare och samordnare, är tillsatt av Carina Carlsson, utvecldingsledare program IM, Lars Kaggskolan. Carina tillträdde tjänsten den I januari Rektor på Jenny Nyströmsskolan Ordfiiranden upplyser om att rekryteringen av ny rektor på Jenny Nyströmsskolan med anledning av Mariette Anderssons tjänstledighet pågår'

33 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp tillika skyddskommitté SAMMANTRÄDE SPR.OTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (8) $6 Övriga frågor Inga öwiga frågor anmälda. $7 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är på ftirbundskontoret onsdagen den 15 februari 2017, klockan