Polymerkoncentrationens inverkan på härdresultatet av seghärdningsstål
|
|
- Erika Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Polymerkoncentrationens inverkan på härdresultatet av seghärdningsstål Metall och verkstadsindustri, högskoleexamen 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
2 Examensarbete Högskoleexamen Polymerkoncentrationens inverkan på härdresultatet av seghärdningsstål. Författare: Examinator: Jörgen Andersson Kurskod: B0009T Examensarbete i Materialvetenskap, 7,5 Högskolepoäng 1
3 EXAMENSARBETE Grundnivå 2 Metall- och Verkstadsindustri Program Reg nr Omfattning Metall- och Verkstadsindustri 120 hp B0009T 7.5 hp Namn Datum Handledare Hampus Böe Företag/Institution Ovako Sweden AB Examinator Jörgen Andersson Kontaktperson vid företaget/institutionen Hampus Böe Titel Polymerkoncentrationens inverkan på härdresultatet av seghärdningsstål Nyckelord Härdning, cementit, polymer, martensit, kylning, sprickuppkomst, induktionshärdning Sammanfattning: Ovako Sweden AB i Hällefors har vid seghärdning av stål problem med sprickor. Studier visar på att tillsatser av polymer i kylvattnet ger ett långsammare och jämnare kylförlopp, vilket minskar risken för sprickor. För att fastställa vilken mängd polymer som är lämplig att tillsätta i kylvattnet vid härdning av deras låglegerade segment av seghärdat stål, så har undersökningar utförs på två stålsorter. Skillnaden i härdresultat mellan de olika testade koncentrationsnivåerna var små, men vid högre polymerkoncentration så fördelades hårdheten något jämnare genom hela tvärsnittet. 2
4 DEGREE PROJECT Metal and Engineering technology Programme Reg number Scope Metal and Engineering technology, 120 hp B0009T 7.5 hp Name Date Supervisor Hampus Böe Examiner Jörgen Andersson Company/Institution Ovako Sweden AB Supervisor at the company/institution Hampus Böe Titel The polymer concentration influence on the hardening result for quench and tempering steel Key words Hardening, cementit, polymer, induction hardening, crack onset, quench and tempering, martensit Summary: Ovako Sweden AB have problems with cracks during the process of hardening of steel. Studies show that the additives of polymer in the cooling water gives a slower and more even cooling process, which reduce the risk of crack onset. To decide the amount of polymer that is suitable to put in the cooling water at the hardening of their low-alloy steel segment of quenched and tempered steel, so studies have been conducted on two types of steel. The difference in hardening results between different tested concentration levels were small, but at higher polymer concentration the hardness was distributed slightly more evenly throughout the cross section. 3
5 Sammanfattning Ovako Sweden AB i Hällefors har vid seghärdning av stål problem med sprickor. Studier visar på att tillsatser av polymer i kylvattnet ger ett långsammare och jämnare kylförlopp, vilket minskar risken för sprickor. För att fastställa vilken mängd polymer som är lämplig att tillsätta i kylvattnet vid härdning av deras låglegerade segment av seghärdat stål, så har undersökningar utförs på två stålsorter. Skillnaden i härdresultat mellan de olika testade koncentrationsnivåerna var små, men vid högre polymerkoncentration så fördelades hårdheten något jämnare genom hela tvärsnittet. 4
6 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Mål... 6 Syfte... 6 Avgränsningar... 6 Seghärdning... 7 Induktionshärdning... 7 Induktiv uppvärmning... 8 Härddjupet... 9 Släckningen... 9 Vatten... 9 Olja... 9 Polymer... 9 Kylmetoder Materialprovning Vickers hårdhetsprov Ljusmikroskop Svepelektronmikroskop Försöksplanering Resultat Resultat Ovako 061A Resultat Ovako 326F Diskussion A F Slutsatser Referenser
7 Inledning Bakgrund Uppkomst av sprickor är ett betydande problem för Ovako Sweden AB i Hällefors vid seghärdning av stål. Studier visar att polymertillsatser i kylvattnet samt lägre härdningstemperaturer kan motverka sprickuppkomst. Tidigare försök med polymertillsatser vid kylning av Ovakos seghärdade stål har huvudsakligen gjorts på stålsort Ovako 495B. Ovako 495B är ett höglegerat stål relativt Ovako Sweden AB i Hällefors övriga segment av seghärdat stål. För att kunna införa kylning med polymer så krävs ytterligare försök på flera av stålsorterna som seghärdas. En gemensam polymerkoncentration för hela Ovakos seghärdade segment skulle underlätta införandet av polymer i kylvattnet avsevärt. Därför har, i detta arbete, försök gjorts på Ovako 326F och Ovako 061A, som tillhör de mer låglegerade stålsorterna i segmentet. Mål Att utifrån tester på Ovako 061A och 326F hitta en lämplig polymerkoncentration för hela Ovako Sweden AB i Hällefors segment med seghärdat stål. Syfte Utifrån tester med olika polymerkoncentrationer vid släckning av Ovako 061A och 326F dra slutsatser om hur polymerkoncentration påverkar härdresultatet. Avgränsningar Det är ett flertal faktorer under processen som påverkar risken för sprickuppkomst och spricktillväxt vid seghärdning. Detta arbete studerar induktionslinjen och specifikt kylningen. Då arbetet är begränsat till fem veckor så undersöks enbart två stål med låga legeringshalter. Ovako 061A och 326F är stål som både körs frekvent och är lågt legerade därför valdes dessa. Induktionslinjen hos Ovako Sweden AB i Hällefors är i bruk dygnet runt, därför har försöken begränsats till att utföras på laboratorium. 6
8 Seghärdning Vid seghärdning så härdas först stålet för att sedan anlöpas i relativt hög temperatur, C. Syftet är att få en god kombination av hårdhet och seghet. Metoden lämpar sig väl för olika komponenter inom fordonsindustrin där krav på hög tolerans för vridpåkänning är avgörande. (1) Induktionshärdning Induktionshärdning är en härdningsprocess som använder sig av induktiv uppvärmning för att austenitisera stålet. Sedan kyls stålet snabbt och den austinitiserade volymen omvandlas till martensit. Induktionshärdning används för både ythärdning och genomhärdning. Induktionshärdning ger hög utmattningshållfasthet och hårda, nötnings beständiga ytor. Processen är snabb och energieffektiv. (1) Det finns många faktorer som påverkar härdresultatet, och dessa faktorer skall anpassas efter material och önskat resultat. Se Figur 1. FIGUR 1 PROCESSKARTA ÖVER KOMPONTER SOM PÅVERKAR HÄRDRESULTATET. FIGUR 1 FAKTORER VID INDUKTIONSHÄRDNING SOM PÅVERKAR HÄRDRESULTATET 7
9 Induktiv uppvärmning Induktiv uppvärmning bygger på att ett elektromagnetiskt fält skapas när växelström går igenom en ledare. När ledarna är utformade som en spole så koncentreras det elektromagnetiska fältet till mitten inuti spolarna. I metalliskt material som placeras i det koncentrerade elektromagnetiska fältet så uppkommer virvelströmmar i metallen. Dessa ger upphov till elektrisk resistans som i sin tur genererar värme. Alla material som leder elektrisk ström kan induktionshärdas. Då många metaller är goda elektriska ledare så lämpar de sig den tekniken väl för metaller. Det krävs dock högre frekvens för metaller som leder elektrisk ström bra, då resistansen blir mindre. Detta på grund av att mindre del av elektriska strömmarna blir till värme. Själva induktorn är alltså spolarna som avgör spänningen och ger upphov till virvelströmmarna i materialet och därmed initierar uppvärmningen. Hos magnetiska metaller så bidrar även så kallade hysteresförluster till uppvärmningen. Hysteresförluster uppstår då magnetfält växlar och friktion uppstår. Hysterförluster överstiger dock inte 10 % av det totala uppvärmningsbidraget. Materialet är vid induktionshärdning uppvärmt under kort tid, ofta mellan 5-30 sekunder. För att uppnå en fullgod härdning krävs det att hela materialet austinitiseras. I och med den korta uppvärmningstiden så krävs det en högre temperatur än vid konventionell härdning. (2) FIGUR 2 PRINCIPSKISS FÖR INDUKTIONS UPPVÄRMNING 8
10 Härddjupet Härddjupet vid induktionshärdning är beroende av: materialegenskaper, frekvens, tid, släckhastigheten, släckmedel, resistivitet. Dessa faktorer inverkar på inträngningsdjupet och därmed på härdningsdjupet. Frekvensen är direkt avgörande för inträningsdjupet då den avgör hur stora virvelströmmar som uppstår. (3) När strömstyrkan mätt från ytan har avtagit så att 37 % av strömstyrkan kvarstår så är härdjupet nått eller när hårdheten har sjunkit till 80 % av ytans hårdhet. (4) Släckningen Kylningen (även kallat släckning) är ett viktigt steg vid induktionshärdning, det är vid släckningen som fasomvandlingen till den hårda martentsiska strukturen sker. Släckningen har lika stor betydelse som uppvärmningen för härdresultatet. Fel kylmedel kan orsaka sprickor, böjningar, inre spänningar, att önskad hårdhet inte uppnås m.m. Vanliga kylmedel vid släckning är vatten, olja, luft och vattenbaserade polymerkylmedel. Det finns flera faktorer som påverkar vilket kylmedel som väljs. Dels de metallurgiska egenskaperna (härdbarhet), tvättbarhet, kostnader, arbetsmiljö, på senare tid har även ökad hänsyn tagits till miljöaspekterna. (4) Vatten Vatten ger en snabb och aggressiv kylning och används framför allt till stål som kräver en mycket snabb kylning. Risken är dock stor för sprickor och vatten medför en risk för korrosion. Vatten är det billigaste och miljövänligaste kylmedlet. Temperaturen på kylvattnet inverkar mycket på kylförloppet och därför används värmeelement för att värma upp vattnet till lämplig temperatur. (1)Se figur 3. Olja Olja har en betydligt lägre kylningshastighet än vatten och lämpar sig väl till höglegerat stål med god härdbarhet. Det finns olika typer av oljor som har olika egenskaper. Ur både miljö och arbetsmiljö synpunkt är oljor ett av de sämre alternativen. (5) Polymer Det finns olika typer av polymerer som används, vanligast är akrylater och glykolbaserade polymerer. Den akrylat baserade polymeren har egenskaper som liknar härdoljors. Genom variation av polymerkoncentrationen kan polymer ses som ett mellanting mellan vatten och olja. Vid kylning med polymerer så används vanligtvis en polymerkoncentrationen 9
11 på 5-15 % och resten vatten. Koncentrationen varierar beroende på vilka legeringshalter stålet har (höglegerade stål har ofta högre koncentration) hur snabbt kylförlopp som krävs, polymersort samt släckningsmetod. Se figur 3. (1) FIGUR 3 KYLHASTIGHET OCH KYLKURVOR FÖR OLIKA KYLMEDEL. Kylmetoder Släckningen sker antingen med duschar eller med bad. Avgörande för värmetransporten är mängden kylmedel som träffar den uppvärmda ytan per tidsenhet. Vid induktionshärdning är kylduschar vanligast (referens?). Kylförloppet med duschar är mer intensivt än vid bad. Vid kylning med duschar så undviker man ångfilmsfasen som annars uppstår mellan ytan på materialet och kylmedlet, vilket minskar värmeöverföringsförmågan. Duschar ger därför en snabbare och jämnare härdning. (1) För stål med mycket hög härdbarhet kan luft användas, antingen får stålet ligga på fritt på en svalbädd eller med kyls forcerat med tryckluft. 10
12 Materialprovning Vickers hårdhetsprov Med hjälp av vickers hårdhetsprov så går det att fastställa materialets hårdhet. Hårdhetsprofiler går att göra från ytan och inåt i materialet och utifrån dessa går det att utläsa hårdheten genom materialet. Vickers hårdhetsprov mäter materialets förmåga att motstå plastiskdeformation. En diamant med spetsen slipad till formen av en pyramid trycks med konstant tryck mot en plan del av provbiten. Ett mjukare material kommer uppvisa ett större intryck. Utifrån intryckets storlek och den pålagda kraften så räknar man fram ett värde enligt formeln nedan: Hv= 1,854 x F/d 2 1 Där kraften F mäts i kg och d 1 i mm. Värdet anges i HV skalan, t.ex. HV10 innebär att intrycket gjordes med 10 kg tryck. Intrycket ses med hjälp av ett mikroskåp. Vickersmetoden lämpar sig väl till båda mjuka och hårda metaller. (6) FIGUR 4 VICKERS HÅRDHETSPROV. INTRYCKET. Ljusmikroskop Ett vanligt ljusmikroskop består av ett linsystem med två positiva linser, objektivet och okularet. Det går enkelt att byta mellan olika objektiv med olika förstorning. Skärpedjupet på ljusmikroskop är begränsat, vilket gör att ytan som ska som studeras inte får vara ojämn. 11
13 Maximal förstorning vid ljusmikroskopering är ungefär 1000X förstorning, där ljusets våglängd är begränsande. Ljusmikroskopering används vid analys av stål för att studera mikrostruktur, faser, karbider, inneslutningar, kornstorlek m.m. (7) Svepelektronmikroskop Svepelektronmikroskop (SEM) bygger på en elektronstråle som scannar av föremålet och sänder sedan tillbaka information om sammansättning, topografi m.m. Beroende på vilket ämne som elektronerna träffar i provytan så tränger de olika långt in. Det som går att studera i ljusmikroskop går att studera i SEM, men med mycket högre förstorning, över gånger förstorning. Skärpedjupet är betydligt större, vilket gör att man kan studera ojämna ytor, såsom t.ex. brottytor. (8) Försöksplanering Efter samråd med processutvecklaren Hampus Böe på Ovako Sweden AB i Hällefors och studier av tidigare försök så valdes två stålsorter ut. Närmare bestämt Ovako 326F och Ovako 061A. Gemensamt för dessa är att de tillhör Ovakos seghärdade stål med lägre legeringshalter och därmed lägre härdbarhet. Härdningstemperatur, tid och polymerkoncentration bestämdes utifrån data och riktvärden från Ovako AB och G A Lindberg ProcessTeknik AB (återförsäljare av polymer). En slumpvis vald stång togs innan induktionshärdnigen hade påbörjats och kapades med en bandsåg till 200 mm långa bitar av båda stålsorterna. Polymerkoncentrationerna som testats var 7,10 och 13 %. För varje koncentration så togs tre bitar av stängerna ut och härdades. Även en stångbit som inte härdats av varje stålsort togs ut och analyserades för att få referensmaterial och kunna påvisa strukturförändringar. Totalt 20 prover. Efter härdningen anlöptes inte proverna då det är härdresultatet som undersöktes. Vid släckningen av 326F i 10 % polymer så sprack en prov stång längs med hela stången. Då det inte var möjligt att såga ut en kuts av den spruckna stången så togs två kutser från samma stång. Detta för att få tre prover att analysera även vid släckning med 10 % polymer. Teknisk data för polymer Aquatensid Bwrb Leveransform Grön trögflytande vätska Densitet 1,093 g/cm3 vid 20 C Viskositet vid 20 C ca 700 cst ph-värde koncentrat ca 8,7-9,1 i 5 % lösning vid 20 C Kokpunkt ca 100oC Stelningspunkt
14 Kemisk sammansättning Ovako 061A : FIGUR 6. REFERENSBILD. 061A CENTRUM. KYLT MED 10% POLYMER. FIGUR 7. REFERENSBILD. 061A YTAN. KYLT MED 10 % POLYMER. 13
15 Kemisk sammansättning 326F: Följande material och utrustningar har använts vid försöken: Polymer Aquatensid Bwrb Ovako 061A 38mm ø. Ovako 326F 38mm ø Härdkar av stålplåt volym ca: 250l 22 kw kammarugn Refraktometer för att mäta koncentrationen av polymer. Vicklers Buehler HV10 Ljusmikroskop Modell Zeizz Scope A1 SEM (Svepelektronmikroskop) Modell TM3000 Hitachi. Bandsåg Kap ( Laboto - 3) Planslip Grovslip med 60 papper 14
16 Våtslip 600 papper Polering Diamantpasta 9 och 3µ För varje koncentration så gick testet till enligt nedan: Tre slumpvis valda 200 mm långa stång bitar valdes ut. Härdades i 60 min vid 820 C för Ovako 061A och 840 C för 326F. Stångbitarna togs ur ugnen med en tång för att direkt sänkas ner i polymerbadet. Tången höll i stångbiten i ca: 60s under omrörning. Av varje stång sågades en 20 mm kutsbit ut. Kutsen slipades plan med planslip. Slipning med grovslip 60 papper Polering i två steg med diamant pasta med 9µ sedan 3µ) Hårdhetsprofil (intryck för varje millimeter) från ytan till centrum togs fram med Vickers HV10. Mikrostruktur analyseras och bilder tas i ljusmikroskop och svepelektronmikroskåp. FIGUR 5 OHÄRDAD STÅNG SÅGAS UPP TILL 200MM BITAR 15
17 Resultat Resultat Ovako 061A FIGUR 6 OHÄRDAT 061A 500X 16
18 Figur 7. Mellan yta och centrum. 1000X Figur 8. Centrum 1000X. 17
19 Figur 9. Nära Ytan. 500X Figur 10. Centrum. 500X 18
20 Figur 11. Mellan yta och centrum. 1000X. Figur 12. Centrum. 1000X. 19
21 FIGUR A 13% POLYMER. CENTRUM 80X. FIGUR A 13% POLYMER. CENTRUM 80X. VICKERS INTRYCKEN SYNS TYDLIGT. FIGUR A 10% POLYMER. MELLAN YTA OCH CENTRUM. 2500X FIGUR A 13% POLYMER. CENTRUM. 8000X 20
22 Sammanställd graf med medelvärdet från varje intryck. Ingen påvisbar skillnad i hårdhet går att utskilja beroende på polymerkoncentration. Strukturbilderna kan inte påvisa skillnader beroende på polymerkoncentrationen. Det förekommer segringar med hög hårdhet som tydligt ansamlas mot centrum, framkommer tydligt på figur 13 och
23 Resultat Ovako 326F Figur F Ohärdat. 1000X. 22
24 Figur F 7%. Mellan yta och centrum. 1000X Figur F.7%. Centrum. 1000X. 23
25 Figur F 10 %. Nära ytan. 1000X Figur F 10 %. Centrum. 1000X. 24
26 Figur F 13%. Mellan yta och centrum. 1000X Figur F 13%. Centrum. 1000X. 25
27 Sammanställd graf med medelvärdet för varje intryck. OBS! För 13% är värdena för prov 3.1 ej med räknande då de avvek kraftigt. Jämn strukturfördelning. Liten skillnad i medelhårdhet genom tvärsnittet beroende på koncentrationen av polymer. Ythårdheten lägre vid högre polymerkoncentration. Noterbart är att vid släckning med 13 % polymer så har prov 3.1 en hårdhet som är betydligt lägre än de övriga proverna. 26
28 Diskussion 061A Resultatet visar att bland de testade polymerkoncentrationerna går det inte att utskilja någon skillnad i härdresultaten. 7 % polymer tillsats i vattnet verkar vara tillräckligt för att uppnå önskat resultat. Förekomsten av segringar i materialet som ansamlas mot centrum förklarar den ökade hårdheten i centrum. Troligt ger segringarna upphov till något större mängd cementit i centrum och en högre kolhalt i martensiten efter härdning. Förekomsten av segringar gör att det blir svårare att dra slutsatser ifrån såväl hårdhetsprofilerna som strukturbilderna. Att hårdheten i ytan är som högst stämmer väl överens med Jominy provet (s.11) för stål 061A. Det som avviker från Jominy provet är att hårdheten ökar mot centrum. Referensbilden på strukturen i centrum (figur 6) skiljer sig från resultatbilderna på strukturen i centrum (t.ex. figur 16). Vilket även det kan förklaras av förekomsten av segringarna då härdbarheten så väl som hårdheten hos martensiten ökar med ökad kolhalt. 326F Hårdheten vid ytan minskar vid högre polymerkoncentration medan hårdheten i centrum ökar. Hårdheten blir alltså jämnare fördelad genom tvärsnittet vid högre polymerkoncentration. Skillnaderna är dock små och kommer att vara ännu mindre efter anlöpning. Hårdheten i centrum vid kylning med 7 % polymer avviker på prov 1.2 och är ca: 50 vickers hårdare än de övriga två proverna. Vid kylning med 13 % polymer så avviker prov 3.1 kraftigt i hårdhet, ca: 100 vickers mjukare genom hela tvärsnittet. Trolig är att när kutsen skulle kapas ut ifrån provstången så blev det så varmt att kutsen tog anlöpning i ytan. Resultaten från detta prov har därför haft mindre betydelse för slutsatserna. Provstången som sprack längsmed hela stången vid kylning med 10 % polymer var troligtvis en ändbit som fått sprickan injicerad vid klippningen med kallsax efter valsverket. Att en av provstängerna sprack vid kylning med 10 % polymer men ingen av provstängerna vid 7% polymer tyder på det då det borde vara större sprickrisk med den lägre polymerkoncentrationen. Troligt att sprickan hade blivit mindre om provbiten hade kylts med högre koncentration av polymer. 27
29 Slutsatser Högre polymerkoncentration ger något jämnare hårdhet genom tvärsnittet. Även vid kylning med 13% polymer så uppnåddes fullgod härdning på stål 326F. Segringarna som ansamlas emot centrum på stål 061A bör utredas vidare. 28
30 Referenser 1. Torsten Holm, Eva Torell och Pelle Olsson. Stål och värmebehandling ISBN (2010). Mölndal : Swerea IVF, Andreas, Andersson. Cell för induktionshärdning : -En inledande studie för ett beslutsunderlag. u.o. : Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Widen, Martin. Restspänningsmätningar i induktionshärdade kamringar. Luleå : Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik, Böe, Hampus. Härdprocessens inverkan på sprickuppkomst och spricktillväxt vid induktionshärdning av Ovako 495B. Falun : Högskolan Dalarna, Quenchants For the heat-treatment of steel, cast iron and aluminium alloys. Tyskland : PetroFer Chemile. 6. Malmberg, Marina. Utredning av laserskärningens materialpåverkan inför drag- och slagprovning. u.o. : Teknisk Fysik med Materialvetenskap, TVE ; Stemne, Lennart. Materiallära 1. Filipstad : Bergsskolan, Eriksson, Maria. Kvalitetsarbete på stålverk: Undersökning av slagseghetsprover och kvalitetsbristkostnader relaterade till dem. Karlstad : u.n., Aquastensid BWRB Informationsblad.. u.o. : GA Lindberg ProcessTeknik AB. 29
AQUATENSID BWRB vattenbaserat härdmedel
AQUATENSID BWRB vattenbaserat härdmedel AQUATENSID BWRB är ett vattenlösligt härdmedelskoncentrat från Petrofer i Hildesheim som genom variation av koncentrationen ger kylhastigheter mellan vatten och
Läs merPolymerkylmedel. - Kvalitetsuppföljning och kylegenskaper. Innehåll Bakgrund Produktionsuppföljning Analys:
Polymerkylmedel - Kvalitetsuppföljning och kylegenskaper Hans Kristoffersen, Swerea IVF Sören Segerberg, Heattec SHTE Aktuellt om material- och värmebehandlingsteknik, 22-23 sept 2015 Innehåll Bakgrund
Läs merVÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO
VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)
Läs merMOMENTO HAR VÄRMEBEHANDLAT GODS SEDAN 1989
MOMENTO HAR VÄRMEBEHANDLAT GODS SEDAN 1989 2 ISO/IEC 17 021 ISO/IEC 17 021 MOMENTOS VÄRMEBEHANDLING ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG. Momento Värmebehandling startades 1989 som en intern avdelning för vår egen
Läs merNitrerstål SS-stål 29 40
SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 14 29 40 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida MNC, METALLNORMCENTRALEN 1986-06-25 7 1 (9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK
Läs merHärdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.
Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT
Läs merFERMO Seghärdat kallarbetsstål
F AKTA OM VERKTYGSSTÅL FERMO Seghärdat kallarbetsstål Där verktyg tillverkas Där verktyg används Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän information
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning
Läs merHur restspänningar och utmattningsegenskaper påverkas av olika värmebehandlingsprocesser - Med fokus på Stål och Ythärdning
Hur restspänningar och utmattningsegenskaper påverkas av olika värmebehandlingsprocesser - Med fokus på Stål och Ythärdning Hans Kristoffersen Hans.kristoffersen@swerea.ivf 1 Swerea-koncernens olika dotterbolag
Läs merVärmebehandling 2013 Anders Ullgren
Värmebehandling 2013 Anders Ullgren 2 Vad är värmebehandling? Vad är värmebehandling? Värmebehandling är en process där man med en kontrollerad värmning och kylning vill uppnå en förväntad struktur och
Läs merFjäderstål - SS-stål 2230
SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 14 22 30 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida MNC, METALLNORMCENTRALEN 1985-06-25 7 1 (7) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK
Läs merAtt svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB
Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merINNEHÅLL 1. INLEDNING MIKROSTRUKTURELL UNDERSÖKNING PROVPREPARERING RESULTAT LOM SEM DISKUSSION...
INNEHÅLL 1. INLEDNING...5 2. MIKROSTRUKTURELL UNDERSÖKNING...5 3. PROVPREPARERING...5 4. RESULTAT...6 4.1. LOM...6 4.2. SEM...9 5. DISKUSSION...11 4 1. Inledning Vid försök att simulera projektiler som
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merProcess struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11
Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan
Läs merGrundläggande stålkurs
Grundläggande stålkurs 4 dagar Hösten 2015 - start v. 40 Bergsskolan Kompetensutveckling AB Box 173, 682 24 Filipstad Telefon 0590-162 60 Fax 0590-162 99 www.bergsskolan.se/bku info@bergsskolan.se GRUNDLÄGGANDE
Läs merG A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland
GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap
Läs merKonisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1
Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,
Läs merALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe
ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning
Läs merUtveckling av etsmetod för bildbehandlingsprogram
Utveckling av etsmetod för bildbehandlingsprogram Johan Wikgren Metall och verkstadsindustri, högskoleexamen 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Utveckling
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merUtbildning med Steel. Högskoleingenjör Materialteknik
Utbildning med Steel Högskoleingenjör Materialteknik Högskoleingenjör i Materialteknik är en utbildning som kommer att ge dig ett roligt och omväxlande jobb med möjlighet att göra karriär, fortsätta utvecklas
Läs merProdukterna i vårt specialstålssortiment lagerhålls i ett helautomatiskt höglager, vilket ger snabb och effektiv lagerhantering.
Produkterna i vårt specialstålssortiment lagerhålls i ett helautomatiskt höglager, vilket ger snabb och effektiv lagerhantering. VARA PRODUKTER KEMISK SAMMANSÄTTNING OCH MEKANISKA VÄRDEN Detta kapitel
Läs merRIKTVBC. Sven Haglund och Hans Kristoffersen Hållbar Produktionsteknik
RIKTVBC Sven Haglund och Hans Kristoffersen 2011-10-20 Hållbar Produktionsteknik Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 FEM-simulering... 5 5. Resultat... 7
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merMaterial föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs mer50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas
Läs merEXAMENSARBETE. Korrelation mellan grafithalt i termiska analysprover och färdig produkt hos vitjärn och segjärn. Patrik Hortin 2016
EXAMENSARBETE Korrelation mellan grafithalt i termiska analysprover och färdig produkt hos vitjärn och segjärn Patrik Hortin 2016 Högskoleexamen Bergsskoletekniker metall- och verkstadsindustri Luleå tekniska
Läs merAllmän information... sid 3. Armeringsstål i raka längder... sid 4. Kamstål i ring... sid 4. Egenskaper... sid 5. Utgångsmaterial...
Varmvalsad armering Innehållsförteckning Allmän information... sid 3 Normer Produktkaraktär Godkännande Användningsområde Armeringsstål i raka längder... sid 4 Leveranssätt Diametrar och vikter Kamstål
Läs merTentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merINKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR RÖR OCH ÄMNESRÖR
1 1 (6) Grupp M04-K FSD 5011 - FSD 5016 ers FMV-F norm MA 11. KONTROLL- OCH LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR STÅL, Se FSD 5067 INKLUSIVE ROSTFRIA - PRODUKTKONTROLLSTANDARD FÖR RÖR OCH ÄMNESRÖR KRAVKLASS 1 1 ALLMÄNT
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merKorrosionsinstitutet. Swedish Corrosion Institute. Uppdragsgivare: Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun
Korrosionsinstitutet Swedish Corrosion Institute Uppdragsgivare: TOWNSHEND TRADE COMPANY Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun Ärende: Provning av produkten Tef-Gel s förmåga att minska galvanisk
Läs merHögskoleingenjör Materialteknik, inriktning metallurgi Antagna Höst 2016
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2018/2019 Högskoleingenjör Materialteknik, inriktning metallurgi Antagna Höst 2016 BESLUTSDATUM 2017-11-02 BESLUTSFATTARE Dekanus teknisk fakultetsnämnd Luleå tekniska universitet,
Läs merSmidesseminarium i Karlskoga 9 april Krister Axelsson. Uddeholms AB
Smidesseminarium i Karlskoga 9 april 2013 Krister Axelsson Uddeholms AB Material för Smidesverktyg Intressanta materialegenskaper Bra varmhållfasthet och varmhårdhet. - Slitage, plastisk deformation, termisk
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merLokal värmebehandling av UHS med induktion
Delrapport 12 Lokal värmebehandling av UHS med induktion Hans Kristoffersen, IVF Industriforskning och utveckling AB Eva Hasselström, IVF Industriforskning och utveckling AB Lars-Olof Ingemarsson IVF Industriforskning
Läs merTentamen Elektromagnetism
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm 93FY51/STN1: Fysik (61 75 hp) Tentamen Elektromagnetism 8 juni 2017 8:00 12:00 U14 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merLASERHÄRDNING FÖRSTUDIE FÖR ALTERNATIVT HÄRDSÄTT
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå LASERHÄRDNING FÖRSTUDIE FÖR ALTERNATIVT HÄRDSÄTT Reg.kod: Oru-Te-AU3005-A106/08 Staffan Ericsson och Niklas Andersson Projektingenjörsprogrammet 180 hp Örebro vårterminen
Läs merTENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL
Materialteknik, Jens Bergström 2014-10-24 TENTAMEN MTGC12, MATERIALTEKNIK II / MTGC10 MATERIALVAL Tid: Tisdagen 28 oktober, 2014 Tentamen omfattar genomgånget kursmaterial. Hjälpmedel: Kalkylator Poängsättning:
Läs merSeghärdningsstål - Del 1: Tekniska Ieveransbestämmelser för specialstål (inklusive ändring A1:1996)
Seghärdningsstål - Del 1: Tekniska Ieveransbestämmelser för specialstål (inklusive ändring A1:199) Quenched and tempered steels - Part 1: Technical delivery conditions for special steels (includes amendment
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merEXAMENSARBETE. Strukturundersökning på mjukglödgad Orvar 2M utan etappglödning. Timmy Samuelsson 2015
EXAMENSARBETE Strukturundersökning på mjukglödgad Orvar 2M utan etappglödning Timmy Samuelsson 2015 Högskoleexamen Bergsskoletekniker metall- och verkstadsindustri Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merMateriallaboration. Materialprovning
Materiallaboration Materialprovning Introduktion till laboration i Materialteknik Schema för labben Provning Provningsmoment i laborationen Dragprovning Slagprovning Hårdhetsprovning 2 Schema för labben
Läs merF AKTA OM VERKTYGSSTÅL. ARNE Kallarbetsstål. Där verktyg tillverkas Där verktyg används
F AKTA OM VERKTYGSSTÅL ARNE Kallarbetsstål Där verktyg tillverkas Där verktyg används Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän information om våra produkter
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs merTENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!
TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merEXAMENSARBETE. Studier av varmöverföringsprocessen för verktygsstålet H13. Johan Jensen 2015
EXAMENSARBETE Studier av varmöverföringsprocessen för verktygsstålet H13 Johan Jensen 2015 Högskoleexamen Bergsskoletekniker metall- och verkstadsindustri Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merMottagningskontroll av vändkransskruvar, art. nr med tillhörande muttrar, art. nr tillverkade i Kina.
TEKNISK RAPPORT 1(7) Responsible Date Document No. Rev. letter TGB / Bertil Mårtensson 2003-09-02 M083 Project, Customer Review by Ref. doc., Rev. letter Classification Raimo Loiske TG / UE - PDA title
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merCorporate Standard STD 1117,7
Corporate Standard STD 1117,7 Dept / Issued by 6857 Sten Beckman Issue 4 Established 1998-09 JB Page 1(6) Stål 1770 Steel 1770 Fjäderstål Spring steel Orientering Standarden överensstämmer med den svenska
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merUtvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF
Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité
Läs merProduktinformation. Maj Vattenspädbar klarlack PRODUKTER PRODUKTBESKRIVNING FÖRBEREDNING AV UNDERLAG. D8186 Vattenspädbar klarlack
GLOBAL REFINISH SYSTEM Maj 2012 Produktinformation Vattenspädbar klarlack D8186 D8186 Vattenspädbar klarlack PRODUKTER Vattenspädbar klarlack Härdare för vattenspädbar klarlack Förtunning D8186 D8221 D8448
Läs merStålvalsguiden. En guide till att välja rätt specialstål
Stålvalsguiden En guide till att välja rätt specialstål Den här guiden har vi tagit fram för att underlätta valet av lämpligt specialstål utifrån just dina behov. Guiden är baserad på vårt stora lagersortiment.
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merUDDEHOLM IMPAX SUPREME
UDDEHOLM IMPAX SUPREME Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän information om våra produkter och deras användningsområden. De får således inte anses
Läs mer( ) = B 0 samt att B z ( ) måste vara begränsad. Detta ger
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Londons ekvation Måndagen den augusti, 011 Teoridel 1. a) Från Amperes lag och det givna postulatet får vi att: B = m 0 j fi B = m 0 j
Läs merTENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.
Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h 9 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-29 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, linjal, gradskiva, gymnasieformelsamling,
Läs merFörstudie - Presshärdning med snabb uppvärmning. Jonas Holmberg Datum: Delprogram: Fordonsutveckling
Förstudie - Presshärdning med snabb uppvärmning Jonas Holmberg Datum: 2014-06-30 Delprogram: Fordonsutveckling Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat...
Läs merBodycote Värmebehandling
Värmebehandling Bodycote Värmebehandling Med över 170 verksamheter runt om i världen är Bodycote det världsledande företaget inom affärsområdet Värmebehandling. Värmebehandling är en vital del i våra kunders
Läs merUddeholm Vanax SuperClean. Uddeholm Vanax SuperClean
Uddeholm Vanax SuperClean 1 Vanax är varumärkesskyddat bl a inom EU UDDEHOLMS AB Ingen del av denna publikation får reproduceras eller överföras i kommersiellt syfte utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merBergsskolan i Filipstad
i Filipstad LÅNG ANRIK HISTORIA grundades år 1830 av bergmästaren Franz von Schéele. Han såg behovet av kompetensförsörjning för att utveckla gruvindustrin och järnbruken. Många ingenjörer, tekniker och
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01
SVENSK STANDARD SS 14 23 01 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 9 Rostfritt stål SS-stål 23 01 Stainless steel SS steel 23 01 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merÖvningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6
Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder
Läs merProcessimulering av presshärdning - Värmeöverföring och friktion i glidande kontakter - PROCSIM3
Processimulering av presshärdning - Värmeöverföring och friktion i glidande kontakter - PROCSIM3 Greger Bergman och Mats Oldenburg 2013-01-31 Hållbar produktionsteknik Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2.
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs merUtredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utredning av effektförbrukningen på Älvenäs industrihotell Pescator AB Study of the Power Consumtion at Älvenäs industrihotell Pescator AB Mikael Stenberg Johan
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs merMagnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra!
38! 39! Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra! i 1! i 2! Krafterna beror av i 1 och i 2 och av geometrin! 40! Likaså kraftpåverkas en laddning Q som rör sig i närheten av en strömförande ledning!
Läs mer1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )
Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa
Läs merHögskoleingenjör, Materialteknik 2019
Puckelglödning En alternativ mjukglödgningsprocess Robert Spector Högskoleingenjör, Materialteknik 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik Förord Följande rapport
Läs merResurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser. Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF
Resurseffektivisering vid yt- och värmebehandlingsprocesser Anders Klässbo och Eva Troell, Swerea IVF Innehåll Inledning Nyckeltal Värmebehandling Pågående arbete Energikartläggning Möjligheter för resurseffektivisering
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) Marcus Ekholm BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2 17 mars 2017 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4
Läs mer