ÅRSREDOVISNING ÅR 2006

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING ÅR 2006

2 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Organisation s 2 Omslutning per institution/motsv s 2 Grundutbildning s 3 Grundutbildningens omfattning och inriktning s 3 Efterfrågan på utbildning s 4 Antal magisterexamina och juris kandidatexamina s 6 Fördjupningskurser s 7 Köns- och åldersfördelningen inom utbildningen s 7 Sommaruniversitetet 2006 s 7 Nätuniversitetet 2006 s 8 Förändringar i utbildningsutbudet s 8 Insatser för breddad rekrytering s 8 Internationellt studentutbyte s 8 Forskarutbildning s 10 Utvecklingen av forskarutbildningen s 10 Rekrytering till forskarutbildning s 10 Resultat i forskarutbildningen s 11 Utfall av doktorsexamina i forskarutbildningen i relation till examensmål för perioden samt prognos för kommande fyraårsperiod ( ) s 12 Andel doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamina s 12 Studiefinansiering utveckling och tendenser s 13 Könsfördelning i forskarutbildningen s 16 Samverkan i forskarutbildning s 17 Utvärderings- och utvecklingsarbete s 17 Kvalitets-, ackrediterings- och utvecklingsarbete s 17 Bolognareformen s 17 Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar s 17 Ackreditering och fortsatt arbete s 18 Forskning organisation och finansiering s 19 Forskningsfinansiering - tendenser s 21 Utvecklingen av bidragsintäkter s 22 Ökad stipendiefinansiering? s 22 Personal s 23 Förändringar i personalstrukturen s 23 Utveckling av personalstrukturen s 24 Könsfördelning, jämställdhet m m s 25 Nya professorer, lektorer och adjunkter anställningar genom befordran s 27 Nya professorer, lektorer och adjunkter nyrekrytering s 28 Övergripande målsättning för kompetensförsörjningen s 29 Omvärldsanalys s 29 Pensionsavgångar och framtida kompetensförsörjning s 30 Pensionsavgångarnas effekter för kärnkompetensen s 30 Pensionsavgångarnas effekter på lednings- och stödkompetens s 30 Hittills genomförda åtgärder s 30 Rekrytering behov av forskarutbildade s 31 Konstaterad kompetensbrist s 31 Arbetsmiljöarbete, sjukfrånvaro m m s 32 Sjukfrånvaro, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten s 32

3 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING Innehållsförteckning Samverkan med det omgivande samhället s 33 Strategier och handlingsprogram s 34 Organisatoriska förändringar i syfte att öka samverkan med omvärlden s 34 Åtgärder för att uppnå målsättningen om ökad samverkan med det omgivande samhället s 34 Karriärrådgivning, kontakter mellan arbetsgivare och studenter s 34 Aktiviteter riktade till Handelshögskolans alumner s 35 Uppdragsutbildning s 35 Övrig samverkan s 35 Studentrekrytering m m s 35 Årsbokslut 2006 s 35 Förändringar i statsanslag bå 2006 s 36 Utveckling av externa medel s 36 Större förändringar avseende verksamhetens kostnader s 37

4 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 1 ÅRSREDOVISNING FÖR HANDELSHÖGSKOLAN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET BÅ 2006 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet kännetecknas av en stor bredd i utbildningsprogram och ämnesområden (ekonomi och juridik) och av allt mer omfattande och fördjupade kontakter med det omgivande samhället såväl med den enskilda som offentliga sektorn. Handelshögskolan har flest antal magisterexamina av universitetets fakultetsnämndsområden samt flest antal in- och utresande studenter inom ramen för internationella utbytesprogram Basfakta för verksamheten 2006 Antal studenter antal hst andel hst i utbildningsprogram 47% 49% 49% - andel hst fördjupingsnivå 32% 34% 34% - antal magisterexamina Antal doktorander - antal nyantagna antal doktorsexamina antal licentiatexamina Antal anställda antal lärare varav antal professorer Anslag - grundutbildning Mkr 105 Mkr - forskning/forskarutbildning Mkr 57 Mkr - externa medel Mkr 118 Mkr Antalet sökande till Handelshögskolans utbildningsprogram och de sökandes meritvärden har aldrig varit högre än Paradoxalt låg dock antalet antagna i sista ledet av antagningsprocessen till de flesta fristående kurser vid Handelshögskolan under antalet tillgängliga utbildningsplatser. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är sedan 2004 ackrediterad i European Quality Improvment System (EQUIS). Handelshögskolan ingår därmed i ett nätverk med INSEAD i Paris, Bocconi University of Management i Milano, Manchester Business School, i Manchester, Handelshögskolan i Köpenhamn, Universität St Gallen i Schweiz. Under 2005 och 2006 har arbetet fortgått med att inför nästkommande ackreditering 2009 säkra en positiv kvalitetsutveckling inom ett antal fokusområden som mål- och strategier, internationalisering, utveckling av executive education m m. Under 2006 har Handelshögskolan arbetat med att förankra strategier och mål i verksamheten, med former för att öka det internationella inslaget bland de anställda och med utvecklingsarbete inför det nya examenssystemet (Bolognaprocessen). Arbetet med att öka den externa finansieringen av verksamheten har givit resultat då andelen externa medel ökat från 36% av omslutningen 2005 till 41% av omslutningen Intäkterna för uppdragsverksamhet inom grundutbildningen uppgick 2006 till 17,2 Mkr, vilket är samma nivå som året före. Antalet magisterexamina uppgick 2006 till 621, vilket är en ökning med examina i relation till Under 2006 utfärdades också 96 juris kandidatexamina. Nyantagningen till forskarutbildningen har minskat från 37 antagna 2004 till 21 nyantagna ORGANISATION

5 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 2 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har under året bedrivit utbildning och forskning inom följande ämnesinstitutioner: Ekonomisk-historiska institutionen Företagsekonomiska institutionen Juridiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Institutionen för nationalekonomi med statistik Dessutom finns inom Handelshögskolan ett forskningsinstitut, Gothenburg Research Institute, med tvärvetenskaplig inriktning. Dit har knutits centrum för konsument- vetenskap och många andra mång- och tvärvetenskapliga aktiviteter och projekt som bl a Centre for Business in Society. Härutöver finns ett antal andra forskningscentra inrättade inom ramen för befintliga institutioner och i syfte att utveckla tvärvetenskaplig forskning inom olika ämnesområden: centrum för affärssystem, Centre for Business in Society, Centre för Intellectual Property och Handelshögskolans integrerade tillväxtcentrum. Vid statistiska forskningsenheten bedrivs forskning i statistik. Enheten uppgick under senare delen av 2006 i institutionen för nationalekonomi med statistik. Vid centrum för finans bedrivs magisterutbildning i finans med finanslaboratoriet som bas samt viss forskning inom området i samarbete med bl a institutionen för nationalekonomi och företagsekonomi. För den institutions- och delvis fakultetsövergripande civilekonomutbildningen samt för vissa masterprogram inom Graduate Business School (GBS) finns särskilda samordningsenheter. I syfte att understödja och samordna utåtriktade verksamhet, bl a uppdragsutbildning särskilt sådan uppdragsutbildning som spänner över flera ämnesområden finns en särskild enhet inrättad: enheten för partnerskap. Till enheten finns också knuten program för partnerskap samt career service-verksamhet och alumnikontakter. Handelshögskolans fakultetskansli utgör administrativt stöd till fakultetsledning och fakultetsnämnd och ger service till Handelshögskolans institutioner och övriga enheter. Till fakultetskansliet hör utlandsavdelningen samt servicefunktioner inom fastighetsservice och ITservice för hela nämndområdet. Omslutning per institution/motsvarande 2006 Omslutning per institution eller annan enhet 2006 Institution/motsv Ekonomisk-historiska institutionen 12,8 Mkr 11,0 Mkr 12,5 Mkr Företagsekonomiska institutionen 83,3 Mkr 80,1 Mkr 80,2 Mkr Institutionen för informatik *) ,6 Mkr 20,4 Mkr Juridiska institutionen 34,1 Mkr 32,5 Mkr 28,0 Mkr Kulturgeografiska institutionen 18,8 Mkr 18,6 Mkr 18,0 Mkr Institutionen för nationalekonomi med statistik**) 63,6 Mkr 59,7 Mkr 59,8 Mkr Centrum för finans 4,7 Mkr 2,5 Mkr 5,4 Mkr Statistiska forskningsenheten **) ,1 Mkr 3,0 Mkr Institution/motsv

6 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 3 Gothenburg Research Institute (GRI) 21,2 Mkr 21,8 Mkr 20,2 Mkr (bl a centrum för konsumentvetenskap) Avdelningen för civilekonomprogrammet 2,3 Mkr 2,3 Mkr 3,5 Mkr Graduate Business School (GBS) 8,5 Mkr 10,2 Mkr 7,2 Mkr Enheten för partnerskap 9,1 Mkr 12,2 Mkr 10,5 Mkr Handelshögskolans fakultetskansli 26,6 Mkr 22,2 Mkr 23,5 Mkr - nämndfunktioner m m 10,0 Mkr 9,9 Mkr 10,1 Mkr - utlandsavdelningen 3,0 Mkr 2,6 Mkr 2,5 Mkr - IT-tjänst 5, 6 Mkr 4,5 Mkr 5,7 Mkr - fastighetsservice 8,0 Mkr 5,2 Mkr 5,2 Mkr *) Institutionen för informatik flyttades organisatoriskt till IT-universitetets fakultetsnämnd fr o m **) Statistiska forskningsenheten flyttades organisatoriskt till institutionen för nationalekonomi med statistik. Omslutning inbegriper såväl anslagsmedel, externa medel som övriga intäkter under GRUNDUTBILDNING Utbildningsutbudets omfattning och inriktning Handelshögskolan erbjuder utbildningsprogram inom huvudsakligen två huvudområden: ekonomi och juridik. Därutöver finns ett omfattande utbud av fristående kurser inom nämnda ämnesområden samt i ekonomisk historia, kulturgeografi och statistik. Kurserna kan kombineras till kandidat- och magisterexamina och fungerar också som fort- och vidareutbildning. Inom Handelshögskolan erbjuds utbildningsprogrammen; civilekonomprogrammet, logistikprogrammet, programmet för juris kandidatexamen, samhällsvetenskapligt miljövetarprogram samt påbyggnadsutbildningarna Integrated Master Programmes (GBS). Programmen är i regel uppbyggda av en basdel med obligatoriska kurser och en fördjupningsdel med kurser valbara inom ett brett område. Integrated Master Programmes består av sju program/inriktningar; International Accounting (tidigare Accounting and Finance), Industrial Financial Economics, International Business, International Management, Logistics and Transport Management samt Tourism and Hospitality Management samt fr o m 2005; Intellectual Capital Management. Genom bidrag från Stiftelsen Richard C Malmstens minne kan kvaliteten i dessa utbildningar hållas på en hög nivå. Antalet program som är aktuella för antagning kan variera mellan olika år. Inför hösten 2006 beslutade fakultetsnämnden om minskad antagning till Integrated Master Programmes. Syftet var att frigöra resurser för utvecklingsarbete inom ramen för Högskolereformen och Bolognaanpassningen för utbildning på avancerad nivå samt för att underlätta övergången mellan de båda systemen genom färre studenter i nuvarande system. Studenter antogs hösten 2006 till tre av de ursprungligen sju programmen: Logistics and Transport Management, Tourism and Hospitality Management samt Intellectual Capital Management. Under året har intensivt utvecklingsarbete bedrivits med att bl a utarbeta Masterprogram på avancerad nivå, några med start hösten 2007 och andra utan tidsbestämd starttermin.

7 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 4 Fakultetsnämndens utbildningsuppdrag i helårsstudenter fördelats i stort sett jämnt mellan utbildningsprogram och fristående kurs. Målsättningen med nämndens utbildningsplanering är att ge studenterna en så stor valfrihet som möjligt i sina studieval. Under 2006 har andelen ökat något jämfört med tidigare år. Ökningen är framför allt hänförlig till den minskade antagningen inom ramen för Integrated Master Programmes samt viss utökning av kursplatser inom eftersökta områden, såsom tex fristående kursplatser i juridik. Tabell 1 Andel fristående kurser av det totala utbildningsutbudet bå % 50% 50% 51% 52% 50% 49% 49% 53% Efterfrågan på utbildning Antalet sökande till universitets- och högskoleprogram minskade nationellt med 9% inför höstterminen Till civilekonomprogrammen i landet var minskningen större än så. Trots en viss nedgång i antalet förstahandssökande till Handelshögskolans civilekonomprogram ökar antagningspoängen till programmet till skillnad från fallet med övriga ekonomutbildningar i landet. Det ökade intresset för Kina märks även i intresset för den kinesiska varianten av Handelshögskolans civilekonomprogram. Antalet förstahandssökande steg med 66% jämfört med 2005 och antagningspoängen hamnade strax över 19. Handelshögskolans program för juris kandidatexamen samt civilekonomprogrammet tillhör de mest eftersökta utbildningarna inom respektive område i landet. En jämförelse ifråga om de antagnas meritvärden vid antagning till landets ekonomutbildningar respektive juristutbildningar höstterminen 2006 ger vid handen att för ekonomutbildningen vid Handelshögskolan ligger de antagnas meritvärden i samtliga urvalsgrupper näst högst i landet; endast Handelshögskolan i Stockholm ligger något över. Beträffande juristutbildningen är meritvärdena för de antagna klart högre i samtliga urvalsgrupper till juristutbildningen i Göteborg och vid Lunds universitet än vid andra lärosäten med motsvarande utbildning. I antagningen till urval 2 är meritvärdena högst till Handelshögskolans juristutbildning. Antalet förstahandssökande till Handelshögskolans utbildningsprogram uppgick till 7,6 per utbildningsplats hösten 2006 jämfört med 6,2 hösten Antalet förstahandssökande ökade markant mellan 2004 och 2005 och bestod framför allt av ett ökat antal förstahandssökande till Integrated Master Programmes. Ökningen av antalet förstahandssökande till dessa program uppgick till 45%. Även år 2006 ökade antalet förstahandssökande till Integrated Master Programmes vilket sammantaget med ett minskat antal program och utbildningsplatser som nämnts ovan, påverkas antalet förstahandssökande per plats kraftigt, från 13,2 år 2005 till 29 sökande per plats år Antalet förstahandssökande till samhällsvetenskapligt miljövetarprogram har ökat successivt sedan starten År 2005 sjönk antalet förstahandssökande men ökade igen vid antagningen till hösten Tabell 2 Antal förstahandssökande per program (inkl obehöriga sökande) förändr % ADB-programmet Integrated Master Programmes % Handelshögskolans % civilekonomprogram Programmet för Juris % kandidatexamen Logistikprogrammet % Samhällsvetenskapligt % miljövetarprogram Systemvetarprogrammet Totalt Handelshögskolan Källa: VHS-snabbstatistik och LADOK

8 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 5 Efterfrågan på fristående kurser har minskat nationellt vilket även märks på söktrycket till Handelshögskolans fristående kurser. Den minskade efterfrågan på fristående kursplatser medför behov av att snabbt kunna omfördela platser och resurser mellan utbildningsformer och nivåer för att totalt kunna nå takbeloppet och det uppdrag som nämnden erhållit. Dagens resurstilldelningssystem möjliggör inte detta och slår hårt vid vikande efterfrågan vilket många av de mindre högskolorna tidigare fått erfara och som nu även drabbar de större universiteten. Trots minskat söktryck är fortfarande kurser inom ämnesområdena handelsrätt, företagsekonomi och nationalekonomi. bland de 10 mest eftersökta kurserna inom Göteborgs universitet. Det minskade söktrycket i motsats till situationen med programantagningen medfört att meritvärden för antagning till fristående kurs sjunkit drastiskt. Lägre meritvärden vid antagning till fristående kurs och högre meritvärden vid antagning till programutbildningar leder till pedagogiska utmaningar då kurser inom respektive område skall samköras. Nivåerna på studenternas förkunskaper är mycket varierande vilket medför att det ställs mycket höga krav på lärarnas pedagogiska förmåga. Handelshögskolans uppdrag från universitetets styrelse för budgetåret 2006 omfattade årsstudieplatser. Uppdraget inom ramen för Nätuniversitetet uppgick till 22 årsstudieplatser. Resultatet i det ordinarie uppdraget uppgick till helårsstudenter motsvarande 91,3 Mkr (93% av takbeloppet) eller 96% av utbildningsuppdraget för Prestationsgraden har sjunkit från 78 % 2004 till 73% för åren 2005 resp Antalet registrerade helårsstudenter har under de senaste fyra åren sjunkit. Handelshögskolan har sedan 2003 registrerat något färre helårsstudenter än det antal som legat i universitetsstyrelsens uppdrag. Minskningen av antalet registrerade helårsstudenter är huvudsakligen resultatet av den kraftiga minskningen av antalet sökande och antagna till systemvetarprogrammet och till det fristående kursutbudet i informatik. Under treårsperioden har ett stort antal årsplatser omprioriterats inom Handelshögskolan från informatik till bl a ekonomutbildning och juristutbildning samtliga utbildningar med en stark och ökande efterfrågan för att kompensera minskningen av registrerade studenter i informatik. Under 2006 har dock, som nämnts ovan, även övriga ämnen inom Handelshögskolan drabbats av minskad efterfrågan på fristående kurs. Tabell 3 Uppdrag, utfall och prestationsgrad bå Budgetår Ordinarie uppdrag jmfr föregående år Utfall, antal hst Prestationsgrad % % % % * +3% % * +4% % % % % % ,4% % ,9% % *) exkl uppdrag inom IT-universitetet tilldelat utan krav på avräkning Grundutbildningsanslaget har minskat från 107 Mkr 2005 till 91,3 Mkr Minskningen beror på överföringen av uppdrag samt takbelopp för utbildningar inom informatik fr o m budgetåret Institutionen för informatik är fr o m införlivad i IT-universitetets organisation.

9 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 6 Antal magisterexamina och juris kandidatexamen Antalet magisterexamina har ökat från 1997 med variationer under den här redovisade sjuårsperioden. Antalet magisterexamina ökade markant mellan 2003 och 2004 för att sjunka något 2005; för 2006 noteras en ökning till 621 examina. Tabell 4 Antal magisterexamina Diagram 1 Antal magisterexamina och juris kandidatexamina Juris kandidatexamina Magisterexamina I jämförelse med övriga fakultetsnämnder inom universitetet har Handelshögskolan under hela denna period haft flest antal magisterexamina knutna till nämndens utbildningsprogram och huvudämnen inom utbudet av fristående kurs i relation till andra nämnder inom universitet. Tabell 5 Antal magisterexamina per fakultetsnämnd Fakultetsnämnd/motsv Humanistiska fakultetsnämnden Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Handelshögskolans fakultetsnämnd Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Sahlgrenska akademin Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Konstnärliga fakultetsnämnden IT-universitet Den starka utvecklingen avseende antalet magisterexamina under perioden har inneburit att Handelshögskolan i och med 2004:års utgång överskred det av universitetsstyrelsen högt satta examensmålet om magisterexamina under fyraårsperioden med magisterexamina. Handels står för 36% av universitetets magisterexamina I detta sammanhang bör också nämnas den stora examensgrupp som redovisas utanför magisterexamen, nämligen juris kandidatexamen. Antalet juris kandidatexamen har, förutom en

10 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 7 tillfällig ökning 2004, legat relativt konstant runt 100 examina per år sedan Ökningen av antalet avlagda juris kandidatexamen 2004 var sannolikt hänförlig till ett stort antal studenter som slutfört examen enligt en äldre studieordning; en ny utbildningsplan för juris kandidatexamen infördes fr o m antagningen hösten Tabell 6 Antal juris kandidatexamen Fördjupningskurser Det faktum att Handelshögskolan som nämnd har flest antal magisterexamina av samtliga nämnder inom universitetet hänger också samman med att Handelshögskolan också har den största andelen helårsstudenter registrerade på fördjupningsnivå. Inom Handelshögskolan är en hög andel fördjupningsstudier en viktig kvalitetsfråga. Andelen årsstudieplatser på fördjupningsnivå har sedan 1994 fördubblats och utgör nu 38 % av det samlade utbildningsutbudet. Det är den i särklass högsta andelen inom universitetet. Andelen helårsstudenter på fördjupningsnivå har ökat jämfört med föregående år vilket innebär att prognosen för antalet magisterexamina för 2007 är att minst lika många magisterexamina kommer att avläggas som innevarande år. Tabell 7 Prognos antal magisterexamina Antal magisterexamina Examensmål (motsv 01-04) Från föregående period examina examina Återstår Examensmålet uppnått Fördjupningskurser är mycket resurskrävande vilket medför att de med nuvarande tilldelning går med underskott. Det är, som Handelshögskolan tidigare påpekat, av mycket stor betydelse att styrelsen beslutar om ökad tilldelning för fördjupningskurser om omfattningen av fördjupningskurserna skall kunna bibehållas med god kvalitet. Köns- och åldersfördelning inom utbildningen Handelshögskolan har totalt en jämn könsfördelning bland studenterna i grundutbildningen, 49% kvinnor och 51% män. Variationer förekommer emellertid mellan de olika kurserna och programmen. Programmet för juris kandidatexamen har traditionellt en relativt hög andel kvinnliga studenter, 62 %. Bland studenterna i det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet är andelen kvinnor något högre, 70 %. Bland de nyantagna studenterna i programmen är hela 76 % 24 år och yngre, vilket är en ökning jämfört med 68% år Studenter i påbyggnads- och fördjupningsutbildningar är av naturliga skäl äldre. 62 % återfinns i intervallet år. Sommaruniversitetet 2006 Handelshögskolan erbjuder kurser inom sommaruniversitetet i ekonomisk historia, handelsrätt och kulturgeografi. Utbudet består av kurser utvecklade för att vara särskilt lämpade för studenter från alla fakulteter. Grundkursen i Handelsrätt har under lång tid varit mycket översökt vid kursstarter under ordinarie terminstid, varför en satsning gjordes sommaren 2005 att erbjuda denna kurs inom ramen för sommaruniversitetet. Under 2006 gav Handelshögskolan kurser inom

11 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 8 sommaruniversitetet motsvarande 63 helårsstudieplatser en fördubbling i relation till vilket utgör 2% av nämndens samlade utbildningsutbud. Prestationsgraden är generellt låg på sommarkurser, ca 31 % för Kurser inom sommaruniversitetet 2006 Modern ekonomisk historia , 10 poäng Handelsrätt: grundläggande kurs, 10 poäng Introduktion till geografiska informationssystem, 5 poäng Nätuniversitetet 2006 Under 2006 har Handelshögskolan erbjudit kurser i ekonomisk historia inom ramen för Nätuniversitetet. Antalet helårsstudenter uppgick till 12, vilket är en minskning jämfört med förra årets 38 hst beroende på omorganisationen av institutionen för informatik. Kurser inom nätuniversitetet 2006 Ekonomisk historia: fortsättningskurs, 20 poäng Ekonomisk historia: Göteborgs ekonomiska och sociala historia, 5 poäng Förändringar i utbildningsutbudet Inför hösten 2006 beslutade fakultetsnämnden, som tidigare nämnts, om minskad antagning till Integrated Master Programmes. Syftet var att frigöra resurser för utvecklingsarbete inom ramen för Högskolereformen och Bolognaanpassningen för utbildning på avancerad nivå samt för att underlätta övergången mellan de båda systemen genom färre studenter i nuvarande system. Studenter antogs hösten 2006 till tre av de ursprungligen sju programmen: Logistics and Transport Management, Tourism and Hospitality Management samt Intellectual Capital Management. Utvecklingsresurser men även utbildningsuppdrag överfördes till flera institutioner inom Handelshögskolan. Till detta skall också läggas de omfattande omprioriteringar som gjorts inom Handelshögskolan från informatikområdet till andra utbildningar och ämnesområden i syfte att kompensera för den kraftiga nedgången under en lång period i antalet sökande till systemvetarutbildningen. Insatser för breddad rekrytering SCB och Högskoleverket har redovisat hur den sociala bakgrunden förändrats för studenter som påbörjat sin högskoleutbildning under 1993/94 respektive 1998/99. De resultat som har relevans för Handelshögskolan visar på en utveckling mot bredare social bakgrund. Inom Handelshögskolan har man bedömt att de viktigaste insatserna för en sådan utveckling och de med bäst effekt är de som sätts in tidigt i utbildningssystemet. Handelshögskolan deltar i de aktiviteter för breddad rekrytering som anordnas av gemensamma förvaltningen och har också gjort vissa insatser i egen regi, bl a genom studentambassadörer verksamma främst i förorternas gymnasieskolor. Inför antagningen hösten 2005 bidrog universitetet med medel för särskilda satsningar för att anta studenter med utländsk juristutbildning till kompletterande juridisk utbildning. Juridiska institutionen har under 2006 satsat mycket på denna grupp. Under året har studentgruppen som antogs hösten 2005 övergått in i ordinarie studiegång på olika nivåer inom ramen för juris kandidatprogrammet. Internationellt studentutbyte Handelshögskolan bedriver en omfattande verksamhet inom ramen för internationellt studentutbyte och står för den största delen av utbytesverksamheten vid Göteborgs universitet. Ett stort antal åtgärder har under de senaste åren vidtagits för att stimulera, utveckla och underlätta det internationella studentutbytet. En särskild enhet utlandsavdelningen - arbetar

12 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 9 med att utveckla kontakter och avtal med partneruniversitet och praktiskt samordna och hjälpa ut- och inresande studenter. Vidare har ett stort antal kurser givits på engelska. Antalet har varit relativt konstant under perioden och legat på ca 50 kurser per år för att från 2005 öka till ca 60-talet kurser. Kursutbudet har varierat från år till år. Handelshögskolan tillämpar också meritöverföringssystemet ECTS fullt ut och har gjort detta under hela den period som här redovisas. Ett ökande intresse för Asien samt ett ökande antal studenter som efterfrågar utbyte med asiatiska universitet som bedriver undervisning på engelska har föranlett att särskild kraft lagts på att utarbeta nya avtal i denna region. Bolognaprocessen innebär i sig en anpassning och harmonisering av utbildningssystem i syfte att öka möjligheten till ett ökat internationellt utbyte; stort och omfattande arbete har ägnats detta under Handelshögskolan har under 2006 ansvarat för en arbetsgrupp inom ramen för universitetets övergripande arbete med att planera för Bolognaprocessen; arbetsgruppen för frågor kring ökad internationell rörlighet där gruppen, tvärfakultativt sammansatt, bl a föreslagit en mer samlad mottagningsorganisation (information, bostäder, försäkringar m m, språkstudier, kurativ verksamhet i övrigt) för studenterna, incitament för ökad rörlighet bland lärare och TA-personal, ökad samordning av utbytesavtal i betydelsen högre grad av fokus på vissa avtal. Handelshögskolan har som målsättning att öka antalet in- och utresande studenter inom ramen för de utbytesavtal man har. Antalet inresande studenter har ökat 2006 i relation till året före (336 i relation till 316) samtidigt som målet att också öka antalet utresande studenter inte nåtts reste 192 studenter ut inom avtalen mot 210 året före. Diagram 2 Ut- och inresande studenter Utresande Inresande Tabell 8 Internationellt studentutbyte (antal individer) Ut In Ut In Ur In Ut In Ut In Ut In Ut In År 2005 har såväl antalet in- som utresande studenter ökat i relation till Antalet inresande studenter har stadigt ökat sedan Samarbetet med Indian Institute of Management (Bangalore) har fördjupats på så sätt att ett antal gästlärare inom finansområdet vistats här under senare delen av Ett fakultetsavtal med National University of Malaysia har tecknats.

13 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 10 I övrigt sker en översyn av antalet samarbetsavtal med syftet att kunna koncentrera sig på ett antal för verksamheten väsentliga avtal. FORSKARUTBILDNING Forskarutbildning inom Handelshögskolan bedrivs i följande ämnen: företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia, informatik, kulturgeografi, ekonomisk geografi, samt inom det rättsvetenskapliga området i allmän rättslära, arbetsrätt, bankrätt, civilrätt, EG-rätt, finansrätt, folkrätt, förvaltningsrätt, handelsrätt, immaterialrätt, internationell privaträtt, internationell rätt, iträtt, komparativ rätt, konstitutionell rätt, miljörätt, offentlig rätt, processrätt, rättsekonomi, rättshistoria, rättsvetenskap, sjö- och annan transporträtt, socialrätt och straffrätt. Ingen nyantagning har sedan 2003 genomförts till forskarsutbildningsämnet statistik. Utveckling i forskarutbildningen Antalet nyantagna till forskarutbildning inom Handelshögskolans forskarutbildningsämnen har för andra året i rad minskat. Antalet nyantagna är 2006 färre än de första åren efter forskarutbildningsreformen 1998 (21 nyantagna jfr med 38 nyantagna 1999). Samtidigt ligger antalet examina i forskarutbildningen, såväl antalet doktorsexamina som licentiatexamina, på samma höga nivå som de senaste fem åren och det efter 1998:års reform. Samtidigt märks nu tydligt att den externfinansierade forskarutbildningen växer i omfattning; särskilt gäller den stipendiefinansierade delen. Sammantaget innebär denna tendens dock att forskarutbildningen sakta men säkert minskar i omfattning och det särskilt på den anslagsfinansierade delen. Nyrekrytering till och examina i forskarutbildningen Utvecklingen av antalet nyrekryterade till forskarutbildningen under den senaste femårsperioden, dvs , och antalet examina såväl doktors- som licentiatexamina för samma period framgår av diagram 2. Diagram 3 Nyrekrytering till och examina i forskarutbildningen Nyantagna Examina Rekrytering till forskarutbildning Antalet nyantagna till forskarutbildning vid Handelshögskolan har ökat under den senaste fyrårsperioden, men för 2005 kan en drastisk minskning med 14 personer i relation till 2004 konstateras. Minskningen av nyantagna har fortsatt också Minskningen beror

14 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 11 huvudsakligen på att ingen nyantagning ägt rum i nationalekonomi under året; antagningsomgång 2005 drogs in av ekonomiska skäl Utvecklingen ifråga om nyantagna till forskarutbildningen fr o m senare delen av 1990-talet framgår av tabellen nedan antogs sammanlagt 46 personer till forskarutbildning vid Handelshögskolan, vilket är det största antalet nyantagna under den senaste åttaårsperioden. Av tabellen framgår också att antalet nyantagna fluktuerar mellan åren, men med en tydligt vikande tendens sedan 1998 då kravet på full finansiering av doktorander infördes fullt ut. Tabell 9 Nyantagning till forskarutbildning Budgetår Nyantagna Handelshögskolans fakultetsnämnd beslutade 2003 att medge antagning till forskarutbildning syftande till licentiatexamen till samtliga nämndens forskarutbildningsämnen. Argumentet härför var att en licentiatexamen inom vissa ämnesområden bl a juridik och nationalekonomi är efterfrågade på arbetsmarknaden. Under 2003 antogs en person till forskarutbildning syftande till licentiatexamen, men under 2004 hela åtta personer. För 2005 har antalet nyantagna till en licentiatexamen ökat till 12 personer för att 2006 minska till sex. Flest antal antagna till licentiatexamen har, som tidigare år, ämnet nationalekonomi. Tabell 10 Nyantagning till forskarutbildning (doktorsex eller lic ex) Nyantagning doktorsexamen Nyantagning lic examen Antagning till senare del SUMMA Det är ännu för tidigt att konstatera vilka konsekvenser den minskade rekryteringen under de senaste åren till forskarutbildning avseende såväl doktorsexamen som licentiatexamen får för examensfrekvens m m på längre sikt. Andelen kvinnor bland de nyantagna har ökat stadigt under perioden med 10 procentenheter i relation till För 2005 kan konstateras en nedgång från 49% till 30% bl a som konsekvens av den inställda antagningen till forskarutbildningen i nationalekonomi. Under 2006 har en liten ökning med + 3 procentenheter till 33% ägt rum. Tabell 11 Andel kvinnor bland nyantagna % 45% 49% 30% 33% Resultat i forskarutbildningen Antalet examina i forskarutbildningen har ökat mellan för att sedan minska något. Minskningen i antalet doktorsexamina har fortsatt 2005; särskilt stor är minskningen av antalet doktorsexamina. Antalet examina i 2005 forskarutbildningen ligger dock totalt sett över antalet examina 2001 och för 2006 ligger antalet på ungefär samma nivå med en viss minskning av antalet licentiatexamina i relation till Effekterna av en minskad nyantagning, se ovan, kan ännu ej spåras i antalet utfärdade examina i forskarutbildningen. Doktorsexamina uppvisar störst variation mellan åren under det att antalet licentiatexamina ligger på en relativt konstant nivå under perioden Tabell 12 Examina i forskarutbildningen Examenstyp Doktorsexamen Licentiatexamen

15 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 12 TOTALT Andelen kvinnor bland dem som avlagt examen inom forskarutbildningen under perioden har ökat; för 2005 kan även i detta avseende konstateras en minskning likväl som för 2006 i relation till För 2006 är andelen kvinnor bland de examinerade i forskarutbildningen den lägsta under den senaste femårsperioden. Tabell 13 Andel kvinnor bland examinerade i forskarutbildningen Doktorsexamen 32% 33% 50% 22% 22% Licentiatexamen 31% 23% 30% 42% 40% Totalt 32% 30% 45% 30% 27% Utfall av doktorsexamina i forskarutbildningen i relation till examensmål för perioden samt prognos för kommande fyraårsperiod ( ) Universitetsstyrelsen har angivit uppdrag till samtliga fakultetsnämndsområden om ett visst antal doktorsexamina under perioden Handelshögskolans examensuppdrag för den då aktuella perioden uppgick till 90 doktorsexamina. Utfallet av antalet doktorsexamina uppgick till sammanlagt 116 doktorsexamina, vilket innebär att Handelshögskolan under perioden överskred examensuppdraget med + 26 doktorsexamina. Tabell 14 Utfall av antal doktorsexamina i relation till examensmål Antal doktorsexamina SUMMA Dr examina 116 Examensmål Differensmellan utfall och mål + 26 Med hänsyn till att Handelshögskolan för perioden överskred examensmålet för doktorsexamina med 26 examina och med hänsyn till de 49 doktorsexamina som utfärdats för 2005 och 2006 återstår nu 42 examina för att nå samma målsättning för kommande fyrårsperiod som för den gångna perioden. Givet nuvarande utfall av ca 20 examina per år kommer sannolikt ca 90 doktorsexamina att kunna avläggas i forskarutbildningsämnen inom Handelshögskolan. Tabell 15 Prognos antal doktorsexamina Antal doktorsexamina Examensmål Från föregående period 90 examina 26 examina Återstår 15 examina = 16% återstår till examensmålet Andel doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamina Andelen doktorsexamina som föregåtts av en licentiatexamen under de senaste fyra åren har ökat från 14% 2000 till 33% Samtidigt varierar antalet doktorsexamen som föregåtts av en doktorsexamen kraftigt mellan åren, varför det är svårt att dra några generella slutsatser av utvecklingen över tid. Tabell 16 Andel doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamen % 17% 19% 39% 50% 32% 33%

16 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 13 Tabell 17 Antal doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamen Det relativt stora antalet doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamen för % eller 13 licentiatexamina - kan eventuellt förklaras av att relativt många forskarstuderande, som påbörjat sin forskarutbildning före forskarutbildningsreformen 1998, under 2003 avlagt en examen och avslutat sin forskarutbildning detta år. Studiefinansiering utveckling och tendenser I följande tabeller redovisas utvecklingen av antalet doktorandanställningar respektive utbildningsbidrag finansierade av statsanslag under den senaste tioårsperioden, dvs Av tabellen nedan framgår att antalet doktorandanställningar 2006 minskat i relation till antalet doktorandanställningar Tabell 18 Doktorandanställningar Budgetår Antal doktorandanställningar Totalt varav kvinnor % kvinnor % % % % % % % % % % Avser heltidsekvivalenter per oktober månad angivet budgetår. Utvecklingen av antalet doktorandanställningar under längre tid visar i princip en vikande tendens. Andelen kvinnor med doktorandanställning varierar kraftigt mellan åren, men visar dock på en ökning under de senaste tre åren.

17 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 14 Tabell 19 Utbildningsbidrag finansierade av statsanslag Budgetår Antal utbildningsbidrag Totalt varav kvinnor % kvinnor % % % % % % % % % % Avser antal personer per oktober månad angivet budgetår. Antalet utbildningsbidrag har minskat under den senaste fyraårperioden, särskilt mellan 2004 och 2006 då antalet utbildningsbidrag halverats; denna minskning är i det närmaste uteslutande relaterad till den inställda antagningsomgången till forskarutbildningen i nationalekonomi där nyantagning sker vartannat år. Minskningen av antalet utbildningsbidrag 2004 i relation till antalet utbildningsbidrag 2003 kan sättas i samband med ökningen av antalet doktorandanställningar mellan 2003 och 2004 samt också till det faktum, som redovisats ovan, att antalet nyrekryterade till forskarutbildning syftande till doktorsexamen minskat under samma period. Utbildningsbidrag skall, enligt den förordning som reglerar finansieringsformen, övergå i doktorandanställning då minst två år återstår till examen flera utbildningsbidrag har alltså omvandlats till doktorandanställningar och utbildningsbidrag är dessutom den första finansieringsformen i forskarutbildningen för en nyantagen forskarstudent. Tabell 20 Antal doktorandanställningar och utbildningsbidrag Doktorandanställning Utbildningsbidrag SUMMA Differens I tabellen ovan redovisas en sammanställning av antalet anslagsfinansierade doktorandanställningar och utbildningsbidrag under den senaste femårsperioden. Av tabellen framgår att antalet anslagsfinansierade doktorandanställningar och utbildningsbidrag minskar under perioden; särskilt stor är minskningen mellan 2004 och Anledningarna är flera och delvis beroende av varandra. Kostnaderna för forskarutbildningen har ökat som konsekvens bl a av ökade lönekostnader och av det faktum att alltfler forskarstuderande erhållit doktorandanställning. I nationalekonomi genomfördes ingen nyantagning av forskarstuderande 2004, vilket nu för 2006 också ger effekter på totalvolymen av finansierade forskarstuderande. För att ge en mer samlad bild av forskarutbildningen omfattning och eventuella förändringar över tid måste också hänsyn tas till antalet forskarstuderande med externfinansiering. Dessa forskarstudenter anställs ofta som biträdande forskare. I tabellen nedan framgår antal doktorandanställningar (anslagsfinansierade såväl som externfinansierade), antal utbildningsbidrag samt antal anställda som biträdande forskare.

18 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 15 Tabell 21 Utvecklingen av antal finansierade forskarstudenter bå Budgetår Doktorand Utbildningsbidrag Bitr forskare TOTALT uppgift saknas uppgift saknas Differens totalt jfr Tendensen för den senaste treårsperioden är klart vikande från sammanlagt 126 finansierade forskarstudenter 2003 till 77 för 2006, minskningen av antalet anställningar respektive utbildningsbidrag är 49 mellan dessa årtal, vilket innebär att det totala antalet finansierade forskarstudenter med anställning eller utbildningsbidrag underskridit nivån för 1999 året efter 1998:års forskarutbildningsreform. Antalet finansierade forskarstuderande med anställning minskar och forskarutbildningen kommer därmed sakta men säkert att minska i volym. Det finns ytterligare sätt att finansiera forskarstudenter annat än genom utbildningsbidrag, doktorandanställning eller anställning som biträdande forskare. Antalet forskarstudenter med finansiering via stipendier har totalt sett ökat mellan 2004 och Antalet forskarstudenter med stipendiefinansiering på heltid har ökat från 7 till 30 mellan 2004 och Den största ökningen står antalet forskarstuderande med stipendiefinansiering under hela året för. Tabell 22 Antal forskarstuderande finansierade med stipendier Antal varav heltid Andel heltid 44% 28% 100% Källa: berörda institutioner; enkätundersökning genomförd av fakultetskansliet De flesta stipendiater har, som synes, stipendium under en del av året. De dominerande stipendiefinansiärerna är Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelsen, Söderbergsstiftelsen samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Stipendierna är inte finansierade via anslag eller från Handelshögskolan utan direkt via stipendiegivaren och forskarstudenten. Totalt sett innebar stipendiefinansieringen att antalet finansierade forskarstuderande ökat med + 5 mellan 2004 och 2005, men stipendiefinansieringen uppväger inte den totala minskningen av antalet forskarstuderande med antingen utbildningsbidrag, anställning som doktorand eller anställning som biträdande forskare då forskarstudenter med dessa former av försörjning minskat med 20 mellan 2004 och För 2006 räcker inte antalet forskarstuderande med stipendiefinansiering till för att väga upp minskningen av forskarstuderande totalt sett. I tabellen nedan framgår kostnaderna för dels lönemedel till anställningar som doktorand, dels kostnaderna för utbildningsbidrag. Kostnaderna för anställning som doktorand har minskat med 0,4 Mkr mellan 2005 och 2006 och med 1,1 Mkr i posten utbildningsbidrag. Totalt sett har kostnaderna för denna del av forskarutbildningen minskat med 1,5 Mkr mellan 2005 och Under samma tid har anslaget för forskning och forskarutbildning legat på samma nivå, dvs 58 Mkr både 2005 som De direkta kostnaderna för studiefinansieringen i forskarutbildningen på statsanslag utgör samma andel av fakultetsanslaget 2005 som 2004; däremot har andelen 2006 minskat från 39% 2003 till 31% Det skall understrykas att kostnaderna nedan inte anger kostnader för handledning, kostnader för kurser, arbetsplatskostnader m m. Också dessa

19 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 16 kostnader bör rimligen ha ökat under perioden, vilket stärker bilden av en sakta minskad forskarutbildning i bemärkelsen finansierade forskarstuderande. Tabell 23 Kostnader för forskarutbildning Doktorandanställning 17,7 Mkr 16,3 Mkr 17,1 Mkr 16,7 Mkr Utbildningsbidrag 3,6 Mkr 3,3 Mkr 2,5 Mkr 1,4 Mkr SUMMA 21,3 Mkr 19,6 Mkr 19,6 Mkr 18,1 Mkr Tabell 24 Utvecklingen av anslag för forskning/ forskarutbildning (Mkr) Tabell 25 Forskarutbildningens kostnader (lönekostnader) i andel av fakultetsanslag % 34% 34% 31% Variationerna i antalet biträdande forskare under den här redovisade perioden kan inte direkt relateras till motsvarande variationer i inflödet av externa medel eftersom dessa medel är givna under vissa mer specificerade ändamål och inte alltid möjliga att utnyttja för att finansiera forskarstudenters forskarutbildning. Könsfördelning i forskarutbildningen Som framgår av tabellerna ovan, nyantagning till forskarutbildning , har andelen kvinnor bland de nyrekryterade ökat från 39% 2002 till 49% 2004 för att sedan minska till 33% Andelen kvinnor bland dem som innehar en doktorandanställning, utbildningsbidrag eller är anställd som biträdande forskare varierar mellan åren. I tabell 26 redovisas en sammanställning av könsfördelningen bland forskarstudenterna under Tabell 26 Könsfördelning finansierade forskarstuderande Doktorandanställning 40% 40% 42% 39% 47% Utbildningsbidrag 43% 40% 44% 55% 44% Biträdande forskare 49% 42% 48% 52% 40% SUMMA 44% 40% 45% 45% 45% Variationerna under åren beror på det faktum att doktorandanställning enligt förordningen skall ges till doktorand som har två år kvar av sin forskarutbildning. Flera institutioner inom nämndområdet tillämpar denna princip och andelen kvinnor med doktorandanställning såväl som antalet doktorandanställningar blir därmed beroende av flera faktorer som antalet nyrekryterade vissa år, förändringar i aktivitet bland de forskarstuderande samt hur många som klarat minst 50% av sin forskarutbildning under ett visst givet år. Målsättningen för jämställdhetsarbetet inom forskarutbildningen är enligt Handelshögskolans jämställdhetsplan att under perioden uppnå en jämn fördelning mellan könen i gruppen forskarstuderande. Andelen kvinnor bland de forskarstuderande med doktorandanställning har ökat från 40% 2002 till 47% Samtidigt har andelen kvinnor bland de med utbildningsbidrag och de anställda som biträdande forskare minskat samtidigt som

20 Handelshögskolan vid ÅRSREDOVISNING 17 könsfördelningen totalt sett inom gruppen ligger kvar på samma andel 2006 och det för tredje året i rad. Andelen kvinnor varierar mellan de olika finansierings- och anställningsformerna och någon entydig tendens i den ena eller andra riktningen går inte att skönja över den här aktuella tidsperioden. Samverkan i forskarutbildning För femte året i rad anordnades en fakultetsgemensam forskarutbildningskurs tillsammans med Stanford University. I kursen ingick bl a en studieresa till Stanford. Kursen är tänkt att dels stimulera till en ökad ämnesintegration i forskarutbildning och forskning, dels öka kontaktytorna internationellt också på forskarutbildningsnivå, vilket är i linje med nämndens målsättning att stimulera till forskningsprojekt av disciplin- och tvärvetenskaplig karaktär och att öka internationaliseringen i forskarutbildningen. UTVÄRDERINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE Kvalitets-, ackrediterings- och utvecklingsarbete Under perioden har samtliga ämnen och institutioner inom Handelshögskolan utvärderats inom ramen för högskoleverkets sexåriga utvärderingsprogram. Erfarenheterna av dessa utvärderingar har över lag varit goda. Metodiken, självvärdering och extern peerreviewbedömning har givit ett gott underlag för fortsatt arbete med att utveckla verksamheten. Kontakterna med företrädare för högskoleverket såväl som med de externa bedömargrupperna har fungerat väl. Erfarenheterna av de första utvärderingarna inom ramen för högskoleverkets utvärderingsprogram har också varit värdefulla inför arbetet med ackrediteringen av Handelshögskolan inom EQUIS European Quality Improvment System som genomfördes med i princip samma metodik som i verkets uppföljningar, dvs en genomgripande självvärdering och en noggrann peer-reviewbedömning utifrån ett hundratal olika kvalitetsindikatorer. Genom att vara ackrediterade i EQUIS ackrediteringen kom våren har Handelshögskolan nu ett nätverk och ett system för jämförelser av processer och verksamhetsutfall som är internationellt. Ackrediteringen har varit oerhört viktig som en inledning till det omfattande arbete inom ramen för Bolognaprocessen som startade på allvar därefter; det centrala inslagen i denna process är ju att grundutbildningen skall bli internationellt jämförbar. Bolognareformen Det gångna året har kraftigt präglats av att anpassa hela grundutbildningen till det nya examenssystem som kommer att införas fr o m 1 juli 2007, dvs Bolognaprocessen. Utvecklingsarbetet har i olika utsträckning involverat samtliga anställda. Från fakultetsledningens sida arrangerades en konferens kring Bolognaprocessen i början av hösten 2006 med ett stort antal deltagare från Handelshögskolans institutioner. I november 2006 arrangerade Handelshögskolan i samarbete med bl a Civilekonomerna en konferens med titeln Learning Outcomes kring problematiken med att mäta kunskaper, förmågor, attityder och att bedöma kvaliteten enligt utbildningsmålen i Bolognareformen. Slutligen anordnade Handelshögskolans pedagogiska forum i oktober 2006 en konferens med under temat rollspel som pedagogisk resurs och metod i undervisningen under medverkan bl a av professor Peter Harris, Oxford Brooks University, Storbritannien. Högskoleverkets ämnes- och programutvärderingar Kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbetet under perioden har i hög grad präglats av de nationella ämnes- och programutvärderingarna i Högskoleverkets regi. Redan under 2001, det första året i Högskoleverkets sexåriga utvärderingsprocess, ingick Handelshögskolans två största ämnen, företagsekonomi och nationalekonomi. Under bå 2002 har ekonomisk historia utvärderats. Informatikämnet utvärderades under 2003 och utvärderingarna av kulturgeografi och statistik har påbörjats så att självvärderingar och platsbesök av bedömargrupper genomförts under 2005; rapport och rekommendationer har publicerats under Under året har utvärderingen av juridik och jur-kand-programmet påbörjats; slutrapport med bedömargruppens rekommendationer föreligger inte ännu.