Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från klockan

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Rogge från klockan Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Övriga frågor 4. Månadsrapport, oktober BUN/2018:3-042 Bilaga 5. Resursfördelning 2019 för barn- och utbildningsnämnden BUN/2018: Bilaga 6. Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning BUN/2018: Bilaga 7. Regler för val av förskoleklass och grundskola 2019 BUN/2018: Bilaga 8. Beslut om inrättande av resursskola BUN/2018: Bilaga 9. Sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämnden våren 2019, revidering 10. Information från utbildningschef 11. Information från ordförande BUN/2017: Bilaga

2 2/2 Ärende Beteckning 12. Ärendebalanslista Bilaga 13. Delegationsbeslut Handlingar på sammanträdet 14. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträdet Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 BUN/2018: Månadsrapport Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport per oktober 2018 Driftredovisning Nämnd, tkr Utfall (U) Januari-oktober 2018 Helår 2018 Budget Avvikelse Årsprognos Årsbudget (B) (B-U) (P) (Å) Avvikelse exkl. sem.skuld Avvikelse (Å-P) Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa driftredovisning (7)

4 BUN/2018: Månadsrapport Ramprotokoll resultatbudget Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2018 Nämnd och förvaltning: 0,8 mkr Resurser som avsatts i utbildningschefens budget för oförutsedda händelser tas inte i anspråk. Ett statsbidrag som avsåg 2017 blev godkänt först under 2018 (samordnarroll integration, ungdomsmottagning). Förskolan: 0,4 mkr Övergripande kostnader blir något lägre än budget. Kommunal verksamhet Kommunal drift är i balans. Statsbidrag som avser läsåret 2018/19 kan komma att nyttjas för att nå detta. Grundskolan: -1,3 mkr Underskottet förklaras i sin helhet av de kommunala skolornas underskott. Underskottet kompenseras till stor del av poster i grundskolan som helhet: Skolskjutsar förväntas lämna ett överskott på 2 mkr p g a lägre terminskorts- och taxikostnader. Resurser tillförs från balansräkningen och stärker det socioekonomiska stödet avseende nyinvandring. Resultatet stärks av statsbidrag på 2,7 mkr, som beviljades i oktober och avser resten av året. 2 (7)

5 BUN/2018: Månadsrapport Kommunal verksamhet: -9,7 mkr Försämrad prognos från föregående månad (0,8 mkr): Verksamhet i balans förväntades från september. På vissa enheter har nödvändiga effektiviseringar inte slagit igenom än. Statsbidrag förbättrar resultatet med 2-3 mkr, vilket också påverkar grundskolan totalt. Särskolan: 1,3 mkr Tilläggsbelopp kommer ej att nyttjas fullt ut. Fler elever med stort omsorgsbehov under hösten gör att en del av periodens överskott kommer att tas i anspråk under årets sista månader. Gymnasieverksamheten: -1,3 mkr Övergripande kostnader är lägre än budget Thomasgymnasiets prognos -2 mkr Färre elever än budgeterat på introduktionsprogrammen och att kostnaderna för personal ligger kvar. Vuxenutbildningen: 0 mkr Årsprognosen är budget i balans, men det kräver medel ur balansen. 3 (7)

6 BUN/2018: Månadsrapport Sammanfattande kommentar utfallet januari-oktober 2018 Nämnd och förvaltning: 2,3 mkr Lönekostnader för vakanser under årets första månader. Färre barn och elever i samtliga verksamheter utgör en positiv avvikelse på volymerna. Volymavvikelse utifrån demografiska förändringar har inte föranlett någon ramjustering mellan BUN och KS i samband med DÅ 2. Nästa avstämning görs per Förskola: 2,7 mkr Externa intäkter har ökat Övergripande kostnader är lägre än budget Tilläggsbelopp och nattis lägre än budget Kommunala förskolans resultat 0,6 mkr Flertalet förskolor har nyttjat möjligheten att föra över statsbidraget (som avser läsåret 17/18) till vårterminen 2018, vilket medför att verksamheten finansieras med en mindre del kommunala medel under våren och en större del under hösten. Grundskola: -1,7 mkr Övergripande kostnader är lägre än budget. Skolskjutsar lägre än budget. Statsbidrag på 2,7 miljoner. Kommunala grundskolans resultat -8,9 mkr. 4 (7)

7 BUN/2018: Månadsrapport Förklaringen nedan avser skillnaden mot resultat lämnat i DÅ 2. Effektiviseringar som planerats har försenats på grund av en utdragen omställningsprocess, och lönekostnader har då legat kvar längre än planerat. Ökat elevantal jämfört med prognos har stärkt budgeten på vissa enheter. Särskola: 1,1 mkr Tilläggsbelopp överbudgeterat utifrån osäkerhet i ny resursfördelningsmodell för särskolan. En omorganisation under 2017 har gett effekt och bidragit till en effektivare resursanvändning. Skolskjutsar visar högre kostnader än budget till följd av ökat elevantal i särskolan. Gymnasieverksamheten: 0,5 mkr Övergripande kostnader är lägre än budget Thomasgymnasiets resultat -1,6 mkr Färre elever än budgeterat på introduktionsprogrammen och att kostnaderna för personal ligger kvar försämrar resultatet. Vuxenutbildningen: -0,1 mkr Antalet studerande på SFI har ökat under hösten. 5 (7)

8 BUN/2018: Månadsrapport Investeringsutfall med årsprognos Investeringar (tkr) Total Periodens utfall Helårsprognos 2018 netto Projektbenämning budget Inkomst - Utgift Netto Återstår + Inkomst - Utgift Netto Avvikelse prognos Inventarier nya lokaler Verksamhetsanpassningar IT/Digitalisering Summa investeringar Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2018 uppgår till 11,5 miljoner kronor varav 2,5 miljoner kronor är överförda från Perioden januari-oktober visar ett utfall på ca 9,1 mkr och består av kostnader för IT-investeringar (7,4 mkr), inventarier i nya lokaler (0,6 mkr) och verksamhetsanpassningar (1,1 mkr). Inventarier nya lokaler avser främst färdigställande av förskolor under våren 2018 (Tosterö förskola och Trollskogens förskola) samt inventarieinköp i samband med renovering av förskolan i Stallarholmen och anpassningar till förskoleverksamhet i delar av Röda Skolhuset. Projekten i Stallarholmen har försenats. Projekten är budgeterade till 1,3 mkr. Investeringar verksamhetsanpassningar inkluderar även återinvesteringar av möbler och annan utrustning, samt kostnader i samband med genomförandet av den nya skolstrukturen. Förskolans behov avser anpassningar och inköp till nya avdelningar under hösten Genomförandet av den nya grundskolstrukturen hösten 2018 innebär investeringar som sträcker sig in på höstterminen. Gymnasiet och vuxenutbildningens verksamhetsanpassningar avser möbler, utrustning och viss tillgänglighetsanpassningar. Projekten är budgeterade till 2,4 mkr. Investeringar i digitala verktyg avser digitalisering, IT övrigt, elevdatorer, Office 365, klassutrustning, ledning och administration samt infrastruktur, och är totalt budgeterade till 7,9 mkr. Till största delen har investeringarna genomförts till skolstarten hösten (7)

9 BUN/2018: Månadsrapport Samtliga investeringsmedel beräknas användas under (7)

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 5.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018: Administration /2 Handläggare Anna Liljehag Barn- och utbildningsnämnden Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. anta Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 enligt framlagt förslag. Beskrivning av ärendet Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem för varje barn/elev vid den fristående enheten, se 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 36, 14 kap. 15, 11 kap. 36 och 25 kap. 11 skollagen (2010:800) [SkolL]. Detsamma gäller för fristående huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola, se 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 19 kap. 45 SkolL. Storleken på detta bidrag ska beslutas för varje kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för kommande kalenderår och beslutas före kalenderårets början, se 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) [SkolF] och 13 kap. 1 gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna skolenheter. En kommun som lämnar bidrag för en elev ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats, se 14 kap. 10 SkolF och 13 kap. 10 GymnF. Sedan två år tillbaka fattas dessa beslut av utbildningschef på delegation. Detta betyder att varje skola får ett eget beslut och enbart omfattar den verksamhet man bedriver. För att utbildningschef ska kunna fatta beslut om grundbelopp gentemot de fristående skolorna behöver barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om de fördelningsprinciper som ska tillämpas vid fördelning av medel mellan de kommunala och fristående skolverksamheterna. Resursfördelningen 2019 kommer att ligga till grund för de bidrag som kommer att utbetalas under verksamhetsåret. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Resursfördelningen utgår från barn- och utbildningsnämndens budgetram för Beslutet medför därför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

11 /2 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019, daterad Resursfördelningsmodellen, Strängnäs skolor 2018, SCB-rapport Beslutet skickas till - Tony Lööw Utbildningschef Anna Liljehag Administrativ enhetschef

12 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018: Administration /15 Handläggare Karolina Blomqvist Tel Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2019 BUNs Budgetdelar Bild 1 - Budgetöversikt Barn- och utbildningsnämndens budget består av: - Gemensamma kostnader (ljusblått; ovan benämnt kostnader utöver bidragsbelopp ) - Tilläggsbelopp (mörkrosa; ovan benämnt tillgänglighetskrav, extraordinära behov ) - Strukturtillägg (klarblått) är en del av grundbelopp tillsammans med elevpeng - Elevpeng (mörkblått, gult, grönt, grått och mörklila ovan nämnda grundresurs, lokalkostnader/bidrag, administration, momskompensation) Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

13 /15 Ramfördelning En kommuns bidrag för ett barn/elev i fristående verksamhet ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) budget för det kommande kalenderåret som används som underlag för besluten om bidrag. BUN har tilldelats en ram för 2019 på 867,1 miljoner kronor (mkr). Jämfört med 2018 års budgetram (delårsrapport 2) är budget för 2019 en ökning med 24,8 mkr (2,9 %). Den största delen av ramökningen går åt till att kompensera volymförändringar, d v s ökat barn/elevtal sen föregående år. På övergripande nivå har elevpengen räknats upp enligt nämndernas budgetförutsättningar inför I övrigt bibehålls barn-/elevpeng och andra bidragsbelopp i princip på samma nivå som budgetår 2019, se vidare nedan. Tabell 1 Budget 2019 Utanför förskole-/skolverksamheternas grundbelopp återfinns gemensamma kostnader som är oberoende av huvudman såsom: Öppen förskola, pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid 3,4 mkr Skolskjutsar grundskola / särskola 14,4 mkr Resebidrag/inackorderingstillägg gymnasieelever 7,8 mkr Bidrag för extraordinära behov 23,2 mkr

14 /15 Tillgänglighetskrav Kommunala verksamheter är skyldiga att ta emot alla barn och elever. För det ändamålet avsätts en särskild del i nämndens budget i syfte att göra alla verksamheterna tillgängliga för barn och elever med extraordinära behov. En fristående verksamhet som har elever med motsvarande behov kan efter ansökan beviljas motsvarande bidrag som eleven hade fått i den kommunala verksamheten. Tilläggsbelopp kan därför ansökas av fristående huvudmän. Budget för modersmålsundervisning ingår i beloppet ovan med 0,6 mkr. Är behovet större kommer dessa kostnader finansieras av den statliga ersättning BUN erhåller från Migrationsverket. Fr.o.m. 1 januari 2018 ersätts lovskola inte längre via statsbidrag utan tilldelas nämnden i det generella statsbidraget. Budget för lovskola ingår i beloppet ovan med 0,2 mkr. Strukturtillägg Strukturtillägg ingår i grundresursen utgörs idag av två olika delar. Socioekonomisk fördelning utifrån SALSA-variabler inom förskola (10,5 mkr), grundskola (26,8 mkr) och gymnasie-/introduktionsprogram (1,5 mkr) Nystartsbidrag, riktat till nyanlända i grundskola årskurs F-9 avser drygt 0,9 mkr som finansieras av statlig ersättning från Migrationsverket. Den socioekonomiska andelen av elevpengen är cirka 4,7 %. Inom respektive verksamhetsområde är andelen: Förskolan 4,6 % Grundskolan är 6,6 % (inkl. nystartsbidrag 6,8 %) Grundskolans socioekonomiska andel är markant större på grund av de tillägg som gjorts under 2018 och Från 2017 har denna ökat med 10 mkr baserat på ramökning under 2018 med 7 mkr och inför 2019 med 3 mkr (Dnr. KS 2017:561).

15 /15 Tabell 2 Specificering budget bidragsbelopp för förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019 Avdrag görs för kommunala verksamheter som inte ersätts för idrottslokaler och 3% administrativt bidrag Bidragsbeloppet i tabell 2 (eller barn-/elevpeng och även kallad grundresurs) avser det belopp som betalas ut till fristående huvudmän (tkr) exklusive momskompensation. Kommunala enheter får endast ett administrativt påslag med 0,6 % för förskola 1-5 år och 1,5 % grundskola årskurs F-9. Detta medför att de kommunala enheterna kompenseras till viss del för att den administrativa personalen inte finansieras av centrala medel, som i sin tur skapar det en mer likvärdig fördelning. Enskilda huvudmän får kompensation för idrottslokaler eftersom kommunala skolverksamheter inte belastas med denna kostnad då den ligger under teknikoch servicenämnden. Förstärkning i förskola och grundskola Vissa mindre justeringar har gjorts inom elevpengen. Förstärkningar har vidare gjorts inom elevpengen för förskola och grundskola genom den nya skolstrukturen. Lokalkostnader har frigjorts för att möjliggöra att elevpengen ska allokeras till andra kostnader. Omfördelning lokalkostnader Det genomfördes en revidering avseende fördelning av lokalkostnader i grundskola inför budget 2017 så att även fritidshemmen kompenserades för lokalkostnader. Detta följdes upp inför budget 2018 och visade att grundskolans årskurs 7-9 har mer kostsamma specialsalar än tidigare stadier. Detta blev justerat i 2018 års resursfördelning och följer även med i resursfördelningen för Se 2018 års resursfördelningsärende för ytterligare redogörelse.

16 /15 Eventuella tillskott av medel under budgetåret Om nämnden väljer att tillskjuta medel för en verksamhet under innevarande budgetår, så kommer fristående huvudmän att kompenseras för detta. Detta oavsett om det handlar om ett underskott eller en förändrad ambitionsnivå. Om en kommunal verksamhet väljer att omfördela resurser inom egen budgetram så medför detta inget kompensationskrav för externa huvudmän. Grundbelopp Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola och fritidshem för varje barn/elev vid den fristående enheten, se 8 kap. 21, 9 kap. 19, 10 kap. 36, 14 kap. 15, 11 kap. 36 och 25 kap. 11 skollagen (2010:800) [SkolL]. Detsamma gäller för fristående huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola, se 16 kap. 52, 17 kap. 31 och 19 kap. 45 SkolL. En kommun som lämnar bidrag för en elev ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats. Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig, se 14 kap. 10 skolförordning (2011:185) [SkolF] och 13 kap. 10 gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]. Enligt förarbeten framgår det att när grundbeloppet fastställs ska det framgå att och hur alla de nämnda kostnadsslagen är inkluderade. Avsikten är emellertid inte att kommunen ska vara skyldig att utforma sin egen budget så att den är uppdelad på samtliga de kostnadsslag som ska ingå i grundbeloppet. Den föreslagna uppdelningen på olika kostnadsposter kan emellertid fylla en viktig funktion som riktlinje eller checklista för kommunen. Detaljeringsgraden i kommunens eget resursfördelningssystem är en fråga som kommunen själv förfogar över. Beroende på hur kommunens resursfördelningssystem är uppbyggt, måste alltså kommunernas redovisningar inte alltid vara uppdelade på vart och ett av de kostnadsslag som bidraget ska utgöra ersättning för, se Prop. 2008/09:171 s. 32 f. Det framgår närmare vad som ska ingå i varje kostnadsslag som ingår i grundbeloppet i 14 kap. 4-5 SkolF samt 13 kap. 3 GymnF. Lokalkostnader för särskolan och gymnasieskolan Ersättningen för lokalkostnader ska motsvara kommunens genomsnittliga kostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Kommunen kan, om det finns särskilda skäl, i stället ersätta den enskilda huvudmannens faktiska kostnader, 14 kap. 5 GymnF och 14 kap. SkolF. Som exempel på skäl att frångå huvudregeln anges i förarbetena när en liten kommun med ett fåtal skolor som nyligen renoverats till en hög kostnad och/eller har nybyggda lokaler, se prop. 2008/09:171 s. 40 f. I Strängnäs kommun finns endast ett kommunalt gymnasium som verkar i relativt nya lokaler på Campus Strängnäs. Campus är det gamla regementet som har byggts om av företaget Vasallen och hyrs av det kommunala fastighetsbolaget.

17 /15 Hyreskostnaderna inklusive kapitalkostnaderna gör att lokalkostnaden per elev beräknas överstiga kr/år (jmf 2017). Genomsnittet i riket 2017 var kr/elev och år. Nuvarande avtal med Stenvalvet löper fram till år På grund av egna höga lokalkostnader per elev avser Strängnäs kommun att det föreligger särskilda skäl att ersätta fristående gymnasieanordnare med deras faktiska lokalkostnader så länge de är skäliga. Förskola, grundskola och pedagogisk omsorg Tabell 3 Grundbelopp Förskola och Pedagogisk omsorg i kronor per elev och bidragsår Bidragsbeloppet för förskola och pedagogisk omsorg är beräknad utifrån att Strängnäs kommun tar in avgiften. I annat fall kommer ett avdrag att göras, se Regler för utbetalning och fakturering m.m. Tabell 4 Grundbelopp Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem i kronor per elev och bidragsår Bidragsbeloppet för fritidshem är beräknad utifrån att Strängnäs kommun tar in avgiften. I annat fall kommer ett avdrag att göras, se Regler för utbetalning och fakturering m.m.

18 /15 I grundskolans bidragsbelopp ingår följande budgetposter: Tabell 5 Fördelning grundbelopp Grundskola För enskilda huvudmän tillkommer 6% momskompensation Grundsärskola och gymnasiesärskola Beslut om mottagande i grundsärskola alternativt tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp fattas av hemkommunen, alternativt godkänns av hemkommun efter att det fattats av tidigare hemkommun. Särskolans elever tilldelas resurser utifrån fyra behovsgrupper som bestäms i samband att ovan nämnda beslut fattas. 1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lätta ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lätta ytterligare funktionsnedsättningar. 3. Elever med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning med måttliga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 4. Elever med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning med en eller flera grava funktionsnedsättningar eller svårigheter En mycket liten behovsgrupp utgörs av elever med extraordinära, komplexa behov, vilket kräver särskild handläggning vid mottagande och kan vara i behov av extra tillägg utifrån individuell prövning. Beslut om vilken behovsgrupp eleven tillhör fattas av chef centrum för språk och stöd (CSS) i samband med beslut om mottagande, tillhörighet till målgrupp eller i samband med godkännande av tidigare kommuns beslut. Vid beräkningen av särskolans grundbelopp har utgångspunkten varit grundskolans grundbelopp. Därutöver har behovstillägg gjorts enligt tabell 8. Tabell 6 Behovstillägg behovstillägg Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 grundskola fritidshem

19 /15 Tabell 7 Bidragsbelopp Grundsärskola, Fritidshem särskola och Gymnasiesärskola i kronor per elev och bidragsår 1) Inga belopp kan anges eftersom kommunen ersätter för huvudmannens faktiska lokalkostnader enligt 14 kap. SkolF. Bidragsbeslut till enskilda huvudmän kan först fastställas efter erhållandet av faktiska lokalkostnader.

20 /15 Programpeng Gymnasieskolan Tabell 8 Gymnasieprogram som erbjuds av Strängnäs kommun i egen regi i kronor per elev och bidragsår 1) Inga belopp kan anges eftersom kommunen ersätter för huvudmannens faktiska lokalkostnader enligt 14 kap. 6 SkolF, se ovan. Bidragsbeslut till enskilda huvudmän kan först fastställas efter erhållandet av faktiska lokalkostnader. Strängnäs kommun erbjuder ett antal gymnasieprogram genom samverkansavtal med Eskilstuna kommun (tabell 11). Fristående huvudmän kommer därför för dessa program att ersättas enligt Eskilstuna kommuns bidragsbelopp för 2018 vilka innehåller 3 % administrationsschablon samt 6 % momskompensation. Kommunens aktivitetsansvar, studieavbrott, byte av skola eller förlängd undervisning Enligt 15 kap. 15 SkolL ska huvudmannen för en gymnasieskola snarast meddela hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid gymnasieskolan eller utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Med hänvisning till kommunens aktivitetsansvar ska gymnasieskolan även meddela kommunen då en elev gör sådana avvikelser som kan leda till förlängd undervisning, ett fjärde år. Vid förlängd undervisning erhåller den fristående gymnasieskolan bidrag efter ansökan. Detta framgår vidare av Regler för utbetalning och fakturering m.m.

21 /15 Grundbelopp strukturtillägg: socioekonomiskt tillägg och nystartsbidrag Socioekonomiskt bidrag För förskole- och grundskoleverksamheter i Strängnäs kommun tilldelas också en socioekonomisk resurs som beräknas utifrån enhetens barn-/elevunderlag per den 15 september före verksamhetsårets början. Bidraget tilldelas skolan och följer inte med vid elevförändringar. Fördelning av socioekonomiskt bidrag görs utifrån en modell från SCB som har till syfte att jämna ut olikheter mellan skolenheter för att öka sannolikheten att alla elever uppnår målen. Förklarande variabler som används är: - Kön - Nyligen invandrad - Högsta utbildning för vårdnadshavarna - Ekonomiskt bistånd - Bor med en eller båda vårdnadshavarna Resursfördelningsmodellen av SCB ger en mer ingående beskrivning av modellen och tillämpningen av den, se bilaga. Följande diagram visar sannolikheten för barnen/eleverna att uppnå målen för de olika verksamheterna och per område/enhet. Procentsatsen i grafen motsvarar den skattade andelen barn eller elever som inte kommer att uppnå målen. Ju högre procentsats ju lägre sannolikhet att målen nås. Den streckade linjen i grafen visar var medelvärdet är för samtliga verksamheter i kommunen. En enhet med en lägre sannolikhet att inte klara målen får en högre tilldelning per elev än en enhet med en högre sannolikhet.

22 /15 Diagram 1 Förskola per enhet - Skattad andel att ej klara målen (i %) Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 10,3 mkr Högsta ersättning per elev: 6,8 tkr Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2018

23 /15 Diagram 2 Grundskola per enhet - Skattad andel att ej klara målen (i %) Ersättning exklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 26,8 mkr Högsta ersättning per elev: 10,2 tkr Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2018 Diagram 3 Gymnasium per enhet och program - Skattad andel att ej klara målen (i %) Ersättning inklusive nyinvandring Totalt fördelat belopp: 1,5 mkr Högsta ersättning per elev: 46,4 tkr Källa: Resursfördelningsmodell framtagen av SCB:s riksmodell, baserad på samtliga elever i Strängnäs kommun inskrivna september 2018

24 /15 Nystartsbidrag grundskola För elever i grundskoleverksamheter i Strängnäs kommun tilldelas också ett nystartsbidrag som är utbrutet ur den socioekonomiska modellen. Bidraget tilldelas skolan efter att eleven genomgått utredning av CSS, se Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever m.m. Bidraget avser att täcka kostnader för studiehandledning och svenska som andraspråk för nyanlända. Ersättningen är individuell och följer eleven vid byte av skola. Avgörande för vilken ersättning eleven ska få är årskurs vid invandringsår samt ursprungsland. Ju senare eleven invandrar desto högre resurstilldelning, både i absolut belopp och antal månader. Detta för att öka möjligheterna till att eleven ska kunna uppnå målen. Beloppsnivån från invandringsåret bibehålls under hela perioden. Exempel: Om invandrad i årskurs 5, utgörs ersättningen av beloppen i kategorin årskurs 4-6 under 36 månader (se tabell 12). Endast förskoleklass och årskurs 1 kräver undantag avseende invandringsåret, dvs. där måste en utredning göras utifrån när eleven anlände till Sverige, om bidrag ska ges och för vilken period. Ursprungsland definieras utifrån Human Development Index (HDI) och ju lägre detta är ju högre resurstilldelning. Exempel på länder med lågt eller medel HDI: Somalia, Afghanistan, Etiopien, Eritrea, Sudan, Irak, Syrien Exempel på länder med högt eller mycket högt HDI: Iran, Ryssland, Colombia, Turkiet, Armenien, USA, Tyskland, Storbritannien, Nordirland, Polen Beloppet på bidraget beslutas varje år men det är inskrivningsår i Strängnäs kommun som avgör vilket belopp som blir gällande. Se tabell 12 för strukturtillägg per elev och för varje tolvmånadsperiod.

25 /15 Tabell 9 - Strukturtillägg nystartsbidrag per inskrivningsår Ersättning för nyanlända med inskrivningsår 2017/2018 Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Ersättning för nyanlända med inskrivningsår 2016 Från land med lågt eller medel HDI Från land med högt eller mycket högt HDI Årskurs vid invandring månad 1-24 månad Åk F Åk Åk Åk F Åk Åk Årskurs vid invandring månad 1-24 månad Åk F Åk Åk Åk F Åk Åk Tilläggsbelopp Barn/elev med omfattande behov av särskilt stöd Hemkommunen ska lämna ett tilläggsbelopp till en fristående huvudman för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Detta lämnas efter en individuell ansöka om tilläggsbelopp som görs vid ansökningstillfälle inför läsårsstart i enlighet med Riktlinjer för tilläggsbelopp som har framtagits av utbildningschef. För behov som uppkommer under läsåret kan ansökan göras utanför ansökningstillfället. Modersmål Modersmålsundervisning beslutas av rektor enligt 5 kap. 7 SkolF, 4 kap. 15 GymnF samt 10 kap. 7, 11 kap kap. 19 och 18 kap. 19 SkolL. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning ersätts via CSS genom att rektors beslut och underlag till detta anmäls till CSS. Rätt till modersmålsundervisning avser grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Strängnäs kommun erbjuder även modersmålsundervisning i förskoleklass, se Riktlinjer för modersmålsundervisning. Tabell 10 - Tilläggsbelopp för elever med annat modersmål i kronor per elev och år Verksamhet Bidrag verksamhet Moms 6% Summa bidrag Elever med annat modersmål (beloppet avser 9 mån; VT 5,5 HT 3,5) Modersmål

26 /15 Lovskola I 10 kap. 23 a-b SkolL framgår i vilka fall en huvudman ska erbjuda lovskola till elever som avslutat årskurs 8 eller årskurs 9. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen per läsår. Om eleven redan under läsåret för årskurs 8 respektive 9 har deltagit i lovskola kan detta avräknas från dessa 50 timmar. Beslut om lovskola fattas av rektor enligt 9 kap. 11 a SkolF. Tilläggsbelopp ersätts med 100 kr/ genomförd elevtimme genom att rektors beslut och underlag för genomförd lovskola anmäls till utbildningskontoret.

27 BV/UA Emma Snölilja Rapport (4) Resursfördelningsmodellen Strängnäs skolor 2018 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio Registret innehåller uppgifter om skola och examensår, två variabler som beskriver elevens resultat och ett antal variabler som beskriver den socioekonomiska bakgrunden. De variabler som beskriver elevens resultat är 1. eleven uppnår inte behörighet till gymnasieskolan 2. eleven har fått icke-godkänt i minst två ämnen En regressionsmodell har tillämpats på underlaget. Som beroende variabel används en variabel som beskriver om eleven anses ha uppnått målen eller inte. Denna variabel är en kombination av resultatvariablerna ovan. Om eleven uppfyller något av villkoren 1 eller 2 så anses eleven inte ha klarat målen. Den beroende variabeln är vald för att de elever som inte uppnått behörighet eller har fått icke-godkänt i minst två ämnen antas vara de elever som har större behov av stöd och stimulans. Som förklarande variabler används - Kön - Nyligen invandrad - Högsta utbildning för vårdnadshavarna - Ekonomiskt bistånd - Bor med en eller båda vårdnadshavarna Variablernas indelning och betydelse framgår av tabell 1. Modellen resulterar i ett index för var och en av skolorna som ingår i analysen. En skola med en lägre andel elever som riskerar att inte klara målen än genomsnittet får ett index lägre än 100 och en skola med en högre beräknad andel som riskerar att inte klara målen får ett index som är högre än 100. Indexet kan sedan användas som underlag för att fördela resurser mellan skolor i en kommun. Variabler De två variablerna som beskriver elevens resultat har vardera två värden som sammanfattar studieresultaten. Den ena variabeln anger om eleven nått eller ej nått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Den andra variabeln avser om eleven fått icke-godkänt i minst två ämnen eller inte. Bakgrundsvariablerna beskriver egenskaper hos eleven och elevens hushåll. Här ingår kön, invandring, utbildningsnivå hos vårdnadshavare, uppgifter om ekonomiskt bistånd och på vilket sätt eleven bor med vårdnadshavare. Detta är variabler som har visat sig vara viktiga i tidigare analyser.

28 (4) Analysmetod Regressionsanalys är den generella metoden för att analysera samband mellan en beroende variabel och olika bakgrundsvariabler. En sådan analys ger underlag för att bedöma vilka variabler eller faktorer som är viktiga för att förklara den beroende variabeln och hur betydelsefulla faktorerna är i sig och i förhållande till varandra. Eftersom den beroende variabeln här kan anta två värden endast, används en variant av regressionsanalys - logistisk regression. Vid logistisk regression kan regressionsmodellen beskrivas som log p = α + β1 x1 + β 2 x β 1 p 2 där p är sannolikheten att den beroende variabeln antar ett visst värde och x 1, x 2,,x k utgör k stycken förklarande variabler. β 1, β 2,, β k utgör regressionskoefficienterna och α utgör interceptet. Koefficienterna anger betydelsen av de olika bakgrundsfaktorerna. Dessa bakgrundsfaktorer har kodats så att olika grupper lätt kan jämföras med varandra. En grupp är referensalternativet för varje variabel eller faktor. För kön, till exempel, är flickor referensgruppen med en koefficient som är 0. Koefficienten för pojkar anger hur pojkar skiljer sig från flickor i genomsnitt, när vi kontrollerar för de övriga variablerna som ingår i regressionsmodellen. En positiv koefficient innebär att pojkar inte lyckats lika bra som flickor. I logistisk regression räknas regressionskoefficienterna ofta om till så kallade oddskvoter. En oddskvot för könen är, till exempel, kvoten mellan oddset för att inte klara målen för pojkar och oddset att inte klara målen för flickor. Oddset motsvarar sannolikheten att inte klara målen dividerad med sannolikheten att klara målen (p/(1-p) där p är den skattade sannolikheten). En oddskvot större än 1 i exemplet anger då att pojkarna jämfört med flickorna har ett sämre utfall, en förhöjd risk att inte klara målen. Riksmodellen Riksmodellen är en standardiserad modell som är baserad på elever från hela riket. Modellen baseras på ca elever som avslutat årskurs nio åren De samband som skattas mellan den beroende variabeln och de förklarande variablerna gäller således för hela riket. De är inte speciellt anpassade för Strängnäs kommun. Nedan presenteras riksmodellen i form av regressionskoefficienter och oddskvoter. k x k

29 (4) Vidare anges Percent concordant, vilket är ett mått på hur väl modellen stämmer med data. Utifrån parvisa jämförelser beräknas hur ofta som modellen lyckas prediktera vilken elev som inte klarar målen. Parvisa jämförelser görs mellan elever som inte klarade målen och elever som klarade målen En Percent concordant på 75 procent innebär att modellen för 75 procent av paren predikterar en högre sannolikhet att inte klara målen för den elev som i själva verket inte klarade målen. I 25 procent av fallen tilldelar modellen en lägre (eller samma) sannolikhet att inte klara målen för den elev som i själva verket inte klarade målen. Måttet är inte jämförbart med förklaringsgraden i linjär regressionsanalys. Tabell :1 Regressionskoefficienter och oddskvoter i riksmodellen. Koefficient Oddskvot Pr>ChiSq Intercept -3, <0,001 Kön: Pojkar Flickor (referens) 0, ,374 1 <0,001 Invandring: För 0-2 år sedan För 3-6 år sedan Svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan (referens) 3,0399 1, , <0,001 <0,001 Högsta utbildning för vårdnadshavarna: Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning (referens) 1,6336 1, ,122 2,867 1 <0,001 <0,001 Ekonomiskt bistånd: Någon av vårdnadshavarna har ekonomiskt bistånd Ingen av vårdnadshavarna har ekonomiskt bistånd (referens) 0, ,667 1 <0,001 Familj: Bor inte med båda vårdnadshavarna Bor med båda vårdnadshavarna (referens) 0,68 0 1,974 1 <0,001 Percent concordant: 75.4 Ett lågt värde i Pr>ChiSq betyder att modellen kan lättare kategorisera om eleven är behörig till gymnasiet eller ej, ett högt värde betyder motsatsen.

30 (4) Tillämpning av riksmodellen för att skatta variationen i behov Modellen har tillämpats på elever som går i skolan i Strängnäs kommun, för att få en uppfattning om deras förväntade risk att inte nå målen. Utifrån de skattade regressionskoefficienterna samt uppgifter om den socioekonomiska bakgrunden för en elev så erhålls en skattad sannolikhet för att en elev inte ska uppnå målen. De skattade sannolikheterna på elevnivå summeras till skolnivå. För varje skola skattas antal och andel elever som inte förväntas nå målen. Utifrån de skattade andelarna beräknas ett index för varje skolenhet. Indexet kan sedan användas för att få fram hur behovet av stöd och stimulans varierar mellan kommunens skolor. När man använder indexen bör man beakta att de är modellskattningar och att individer i själva verket kan prestera annorlunda än vad modellen säger. Modellen säger hur en elev i genomsnitt borde prestera. Indexen ska ses som en vägledning om hur det kommer gå för eleverna i en skola. Särskild försiktighet bör iakttas om det handlar om små skolenheter. I detta uppdrag levereras förutom ordinarie tabeller (Index_Strängnäs_2018), en anpassning vid tillämpningen av modellen (Index_Strängnäs_nollad_2018). Vid anpassningen elimineras effekten av variabeln invandring, alla elever räknas som de har svensk bakgrund eller har invandrat till Sverige för mer än 6 år sedan.

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6.1 Utbildningskontoret Dnr BUN/2018: Administration /2 Handläggare Sara Lindholm Barn- och utbildningsnämnden Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2019 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. fastställa revidering av regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2019, daterad Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade i dnr BUN/2017: att fastställa revidering av regler för hur utbetalning och fakturering av bidragsbelopp skulle ske till olika skolverksamheter. Dessa regler behöver revideras årligen i samband med beslut om bidrag till fristående huvudman för kommande år. I skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen regleras hur och när betalning ska ske till fristående skolverksamheter och i interkommunala ärenden om inte parterna har träffat avtal om annat. När barn och elever som är folkbokförda i Strängnäs kommun går i en annan kommuns skolverksamhet yttrar sig Strängnäs kommun i rollen som hemkommun. I dessa yttranden regleras också den interkommunala ersättningen utifrån skollagens principer om interkommunal ersättning. För att säkerställa att kommunen betalar ut rätt ersättning för elever till rätt enhet behövs regler för hur skolverksamheterna ska rapportera till kommunen om barn och elever som finns i verksamheten. Dessa regler ska vara tillämpliga på såväl egna kommunala och fristående verksamheter som annan kommun. Revideringen består inte av regeländringar utan av: - en förkortning av rubriceringen av regeldokumentet, - en förenkling av kravet om rapportering samt förtydligande av hur utbetalning av bidrag sker beroende på om mottagande skolenhet omfattas av resursfördelningsverktyget eller inte. Ett kortare tillägg om utbetalning av nystartsbidraget är också med då det saknades information om detta i föregående regeldokument. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

32 6.2 2/2 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Reglerna följs upp årligen i samband med beslut om bidrag till fristående huvudmän. Beslutsunderlag Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2019, förslag Beslutet skickas till Berörda utbildningsanordnare Tony Lööw Utbildningschef Sara Lindholm Verksamhetscontroller

33 STYRDOKUMENT Regler /6 Beslutad: Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Gäller för: åååå-mm-dd xx Barn- och utbildningsnämnden BUN/2018: Gäller fr o m: Dokumentansvarig: Uppföljning: BUN/2017: , Regler för utbetalning och fakturering av bidragsbelopp för barn och elever i Strängnäs kommunala skolor samt för fristående skolor och annan kommun med barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun, beslutat av barn- och utbildningsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden Utbildningskontoret Årligen Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2019 Allmänt I dessa förstås det med regler definieras skolverksamhet så som förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Bidragsbelopp ges för barn och elever som är folkbokförda i Strängnäs kommun och går i Strängnäs kommunala skolverksamhet, hos fristående huvudman eller annan kommuns skolverksamhet. Bidragsbelopp för alla skolverksamheter utbetalas i enlighet med fastställd prislista för gällande år, som antagits i barnoch utbildningsnämnden. Elever som inte är folkbokförda i Sverige, men visats i Strängnäs kommun. Avläsningsperiod Bidrags utgår för barn och elever som går i Strängnäs kommunala skolverksamhet samt för barn och elever som går i fristående eller annan kommuns skolverksamhet och är folkbokförda i Strängnäs kommun. Avläsning av barn- och elevtal sker per den 15 varje månad. Om avläsningsdatum infaller på en lördag, söndag, annan allmän helgdag eller midsommarafton, julafton eller nyårsafton ska avläsning ske vardagen närmast före den 15. Rapportering Kommunal och fristående förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och fritidshem som är geografiskt belägen i Strängnäs kommun ansvarar för att rapportera antal barn och registrerad vistelsetid till utbildnings-kontoret varje

34 STYRDOKUMENT Regler /6 månad. Rapportering ska ske senast tre helgfria vardagar innan den 15 för innevarande månad. Det ska särskilt informeras om de förändringar som har inträffat såsom inskrivning och utflyttning i form av särskild ifylld blankett. Kommunal eller fristående grund- och gymnasieskola som är geografiskt belägen i Strängnäs kommun ansvarar för att rapportera antal barn och elever till utbildningskontoret varje månad. Det ska särskilt informeras om de förändringar som har inträffat såsom antagning och utflyttning. Rapportering ska ske senast tre helgfria vardagar innan den 15 för innevarande månad. Summering av utbetalning samt elevlistor skickas till respektive rektor i samband med utbetalning. Särskild rapportering för grundskola För de fall barn eller elever för vilka Strängnäs kommun betalar ut bidragsbelopp byter till en annan skolverksamhet ska den mottagande verksamheten inkomma till utbildningskontoret med underlag som visar att samtliga vårdnadshavare är överens om att placera sitt barn eller elev på den aktuella skolverksamheten. Om särskilda skäl föranleder att samtliga vårdnadshavares godkännande skulle vara olämpligt får undantag göras från reglerna i enlighet med gällande lagstiftning. Rapportering Enhetschef inom kommunal skolverksamhet ansvarar för att barn och elevantal samt vistelsetider inom förskola och fritidshem är korrekt i kommunens system för barn- och elevplaceringar. Annan kommunal huvudman eller fristående huvudman för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och fritidshem ska snarast rapportera till utbildningskontoret om förändringar som sker, såsom inskrivning, utflyttning och förändringar i vistelsetid. (Vistelsetid behöver bara rapporteras om Strängnäs kommun tar ut föräldraavgift.) Annan kommunal huvudman eller fristående huvudman för grundskola ska snarast rapportera till utbildningskontoret förändringar som sker såsom antagning och utflyttning. Rapportering ska ske på särskilt avsedd blankett senast tre helgfria vardagar innan den 15 för innevarande månad. - Blankett 1 förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och fritidshem (underlag såsom avtal bilägges) - Blankett 2 grundskola (underlag såsom skolvalsblankett bilägges)

35 STYRDOKUMENT Regler /6 Särskild rapportering för gymnasieskola Kommunal eller fristående gymnasieskola ska snarast informera utbildningskontoret om: elev byter program, inriktning eller gymnasieskola elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning elev har reducerat program och/eller förlängd undervisning (9 kap. gymnasieförordningen (2010:2039) [GymnF]) elev avbryter utbildningen. För elever med förlängd undervisning eller rätt att gå om kurs enligt 9 kap. GymnF ska kostnadsslaget undervisning reduceras så att den motsvarar de poäng som eleven läser innevarande termin. En ansökan om bidragsbelopp vid förlängd undervisning ska lämnas till utbildningskontoret. Till ansökan ska biläggs: elevens individuella studieplan studieplan för förlängda studier beskrivning av vilka insatser skolan hittills gjort för att stötta eleven, samt vilka effekter de haft frånvarorapport för senaste läsåret Ersättning för förlängd undervisning beviljas om skolan visar att relevanta insatser gjorts för att eleven ska nå gymnasieexamen inom 3 år, och att insatserna följts upp eleven genom förlängd undervisning har förutsättningar att uppnå ett fullständigt betyg. Ersättning kan även beviljas om den förlängda undervisningen avser behörighetsgivande kurser som eleven har svårt att läsa in t ex inom ramen för komvux eller allmän kurs vid folkhögskola. Med utgångspunkt från dessa principer kan ersättning nekas exempelvis om förlängningen beror på hög frånvaro och underlaget inte visar att det finns anledning att tro på en tydlig förbättring. Om förlängningen beror på en längre sammanhängande sjukskrivning, kan beloppet reduceras med motsvarande period, om skolan fått ersättning under elevens sjukfrånvaro. För elever med förlängd undervisning reduceras grundbeloppet så att det motsvarar de poäng eleven läser under förlängningen. Beloppet beräknas enligt följande: en fullständig gymnasieutbildning omfattar poäng fördelade på tre år, dvs. 833 poäng/läsår. De poäng eleven ska läsa under förlängningen divideras med 833, vilket ger det reducerade grundbeloppet.

36 STYRDOKUMENT Regler I de fall förlängningen till största delen innehåller teoretiska kurser inom ett yrkesprogram görs en specifik överenskommelse mellan skolan och Strängnäs kommun gällande bidragsbeloppet. Utbetalning Utbetalning av bidragsbelopp till egen kommunal, fristående eller annan kommuns skolverksamhet sker den 22 i varje månad. Om dagen infaller på en sådan dag som anges ovan under Avläsningsperioder betalas beloppet ut vardagen närmast före den 22. Utbetalning av bidragsbelopp i juni för grundskola, fritidshem och gymnasieskola baseras på antal barn och elever i juni i enlighet med vad som anges ovan under Avläsningsperioder. Utbetalning av bidragsbelopp för juli och augusti baseras på avläsningen i juni. Beloppen för juli och augusti justeras sedan i samband med septemberutbetalning utifrån elevantalet i september. Förändring i verksamheten Om skolverksamheten ska genomföra en förändring i verksamheten som drastiskt kommer att förändra elevunderlaget till höstterminen ska utbildningskontoret informeras om detta i samband med rapporteringen i juni enligt vad som anges ovan för att kunna justera utbetalningen för juli och augusti. Utbetalning till skolverksamhet inom resursfördelningsverktyget Utbetalning till kommunal skolverksamhet samt fristående skolverksamhet inom förskola och grundskola som är geografiskt belägen i Strängnäs kommun sker via ett digitalt resursfördelningsverktyg. Utbetalning av bidragsbelopp till skolverksamhet som omfattas av det digitala resursfördelningsverktyget sker den 22 i varje månad. Om dagen infaller på en sådan dag som anges ovan under Avläsningsperioder betalas beloppet ut vardagen närmast före den 22. Summering av utbetalning samt barn- och elevlistor skickas till respektive rektor i samband med utbetalning. Utbetalning av bidragsbelopp i juni för grundskola, fritidshem och gymnasieskola baseras på antal barn och elever i juni i enlighet med vad som anges ovan under Avläsningsperioder. Utbetalning av bidragsbelopp för juli och augusti baseras på avläsningen i juni. Beloppen för juli och augusti justeras sedan i samband med septemberutbetalning utifrån barn- och elevantalet i september. Förändring i verksamheten Om skolverksamheten ska genomföra en förändring i verksamheten som drastiskt kommer att förändra elevunderlaget till höstterminen, ska utbildningskontoret informeras om detta i samband med rapporteringen i juni, enligt vad som anges ovan för att kunna justera utbetalningen för juli och augusti. 4/6

37 STYRDOKUMENT Regler /6 Utbetalning till skolverksamhet utanför resursfördelningsverktyget Utbetalning till skolverksamhet som inte omfattas av resursfördelningsverktyget sker efter fakturering från huvudmannen. Särskilt om rapportering från utbetalning till kommunal huvudman Strängnäs kommun kan träffa överenskommelse med en annan kommun om interkommunal ersättning för barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun. Avläsning av barn- och elevtal sker då enligt samma ordning som anges ovan. För skolenheter som fakturerar bidragsbelopp sker rapporteringen i samband med faktureringen. Utbetalning av bidrag sker då mot faktura från placeringskommunen. Särskilt om rapportering från utbetalning till fristående huvudman I beslut om bidrag till fristående huvudmän som inte är geografiskt belägna i Strängnäs kommun framgår att fakturering ska ske för barn och elever folkbokförda i Strängnäs kommun. Avläsning av barn- och elevtal sker då enligt samma ordning som anges ovan. För skolenheter som fakturerar bidragsbelopp sker rapporteringen i samband med faktureringen. Utbetalning till fristående huvudman inom gymnasiet och skolverksamhet hos fristående huvudman som inte är belägen i Strängnäs kommun sker mot faktura. Utbetalning av tilläggsbelopp Ersättning till fristående huvudmän och andra kommunala huvudmän i form av tilläggsbelopp för elever med behov av särskilt stöd utbetalas per månad efter särskilt beslut fattat av chef för Centrum för språk och stöd enligt gällande regler för tilläggsbelopp. Om skolverksamheten omfattas av resursfördelningsverktyget sker utbetalning per månad i samband med ordinarie barn- och elevpengsutbetalning. Om skolverksamheten inte omfattas av resursfördelningsverktyget sker utbetalning mot faktura. Ersättning i form av tilläggsbelopp för nyanlända elever inom grundskolan sker utbetalning per månad i samband med ordinarie barn- och elevpengsutbetalning utifrån gällande regler för tilläggsbelopp. Centrum för språk och stöd fakturerar respektive skolenheten per månad för studiehandledning som utförs av Språkcentrum.