Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Transkript

1

2

3

4

5

6 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

7 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE KTH CAMPUS STADSBYGGNAD KULTURHISTORISKT VÄRDE Institutionsbältet på Norra Djurgården ingår som en särskilt värdefull miljö inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Bebyggelsen är medvetet inplacerat i det större natur- och parklandskapet. KTH campus är i sin helhet en kulturhistoriskt intressant miljö där byggnader från olika epoker står sida vid sida. Huvudbyggnaden och andra byggnader i Lallerstedts ursprungliga komposition byggnadsminnesförklarades redan på 1930-talet och är ett av våra främsta exempel på nationalromantisk arkitektur. Många andra byggnader har stort värde enligt Stockholms stadsmuseums värdering. FORTSATT UTVECKLING Det inns ett stort intresse för lokaler på KTH campus vilket innebär ett ständigt behov av uppdatering och ombyggnad. Det är därför extra viktigt att värna om de kulturhistoriska kvaliteterna. Utbredningen av KTH Campus begränsas av Nationalstadsparken och Roslagsbanans spår. Den fortsatta utvecklingen av området, som är en förutsättning för att verksamheterna ska kunna utvecklas, kommer att ske genom komplettering och förändring av den beintliga strukturen. Förtätningen av bebyggelsen bör ske på ett sådant sätt att rumsliga kvaliteter bevaras och förstärks. Den förtätade miljön i början av Osquars backe har hög kvalitet och det bör prövas om det går att förlänga den norrut i området. STADSMUSEUMS KLASSIFICERING Byggnad vars kulturhistoriska värde motsvarar bygnadsminne i kulturminneslagen Området mellan Drottning Kristinas väg och Osquars backes förlängning (del av Teknikringen) har en annan struktur med stora husvolymer som inte direkt anknyter till gatorna. Här kan en medveten förtätning förbättra stadsrummens kvalitet. En förtätning skulle minska mellanrummen mellan husen och på så vis skapa en mer stadsliknande karaktär. De platser, gaturum och gröna områden som bevaras och skapas ska ha hög kvalitet och utveckla karaktären av ett levande campus. VIKTIGA PRINCIPER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Byggnad som är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt Byggnad av positiv betydelse för stadsbilden och/eller visst kulturhistoriskt värde Ej klassificerad byggnad EGEN BEDÖMNING Ej klassificerad byggnad av hög arkitektonisk kvalitet N På en övergripande nivå ska planeringen syfta till att knyta KTH campus närmare innerstaden, Vetenskapsstaden och Nationalstadsparken Tillägg till den nuvarande strukturen ska användas för att rumsligt förstärka och förbättra miljön. Nya byggnaderna kan vara ett medel för att förbättra rumsliga kvaliteter. Studentbostäder blir en ny årsring där moderna byggnader adderas till den beintliga stadsstrukturen. Skala och uttryck ska vara väl avvägda mot det beintliga och balansen mellan att passa in i helheten och uttrycka vår egen tid är viktig. 7. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

8

9

10 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE ETT LEVANDE CAMPUS MED BOSTÄDER DET OFFENTLIGA RUMMET Osquars backe är en traikfri miljö. Karaktären föreslås tas upp längre norrut på KTH campus och där fungera som sk shared space. Ett exempel på plats- och karaktärsskapande möblering. VIKTIGA PLATSER Två andra viktiga offentliga rum på KTH Campus inns i Drottning Kristinas vägs förgreningspunkter med Osquars backe och med Brinellvägen. Det ena är den så kallade Entréplatsen, som i samband med att Arkitekturskolan byggs, ska förnyas från att vara en traikmiljö till att bli en torgyta där all traik framförs på gåendes villkor. Det andra är den välkända Triangelparken söder om Lantmäteri, som i samband med att KTHs administration lyttar till före detta Röda korsets sjukhus, rustas upp och får en ny gestaltning. En plats som lyfts ut som strategisk i den senaste utvecklingsplanen, och är intressant att utveckla framöver, är den mellan gamla försvarshögsskolan och restaurang Syster och bror. Platsen delas av Drottnings Kristinas väg och bör studeras som en helhet och ges en egen karaktär. Platsen blir ännu viktigare då området väster om Drottning Kristinas väg så småningom omvandlas och utvecklas. SHARED SPACE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Det sk Svallertorget i Norrköping som är ett gott exempel på hur shared space fungerar i praktiken. Exempel på hur parkering kan integreras i en miljö. VIKTIGA PRINCIPER Shared space, dvs att lera olika traikslag samverkar på en gemensam yta föreslås som funktion på dagens Teknikringen och tvärgränderna. Nya byggnader på området ska stärka det offentliga rummet genom att anvisa riktningar, riktningsförändringar, tydliggöra platser och skapa nya landmärken. Genom att bearbeta det offentliga golvet i samband med nybyggnation blir relationen genomtänkt och byggnader och offentligt rum stärker varandra. Gående och cyklister ska få plats i gaturummet. Genom att bearbeta beläggningen på marken, möblera den samt använda sig av element som inns idag på området, t ex formstarka träd, murar och häckar som skiljer ytor åt, kan det offentliga rummet samtidigt ges karaktär och liv. Cykelparkering inom campus bör utvecklas. Parkeringsytor som inte används ska tas bort. Små parkeringsytor och enstaka parkeringsplatser föreslås slås samman och istället gestaltas på ett medvetet sätt. Endast bilparkering som krävs av tillgänglighetsskäl behöver ligga i direkt anslutning till nya bostäder. På och till KTH campus är det många som går och cyklar mellan olika målpunkter. Biltransporter är underordnade i östra campus där gångtraikanter och cyklister dominerar. Att använda sig av stråk med så kallad shared space känns naturligt. Det har visat sig att när traikanter av olika slag samsas på en gemensam yta uppstår ett samspel och ett hänsynstagande mot varandra vilket resulterar i få olyckor. PARKERING KTH Campus har idag totalt ca parkeringsplatser och ett bedömt behov av Idag är parkeringsbehovet alltså mer än väl tillgodosett, samtidigt som den önskvärda utvecklingen ska gå mot promenadstad och ett innerstadscampus där gående prioriteras. I samband med att campus förtätas och att kvaliteten på områden mellan husen höjs kommer mängden parkeringsplatser att minska. Totalt är det ca 80 parkeringsplatser som berörs i de föreslagna studentbostadslägena, varav ett femtiotal kan komma att försvinna. Det inns idag parkeringsplatser utspridda över hela campus. Samlad parkering inns väster om Drottning Kristinas väg. När den marken tas i anspråk för andra ändamål framöver kommer en ny samlad parkeringslösning att krävas. 10. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

11 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE ETT LEVANDE CAMPUS MED BOSTÄDER DET OFFENTLIGA RUMMET ORIENTERBARHET Om stråken görs tydliga förbättras orienterbarheten ytterligare om möbler eller skulpturer markerar vissa platser. De blir landmärken orientera sig efter och stämma träff vid. Ett områdes struktur hjälper både vanebesökare och förstagångsbesökare att orientera sig och hitta rätt väg. KTH Campus är idag relativt otydligt. Mellan de större längsgående huvudstråken är det inte självklart vilken väg man ska gå. Det är önskvärt att området ska upplevas som komplext men samtidigt vara tydligt. Är ett område tydligt kan man orientera sig och tillgängligheten ökar. Genom att förtydliga och förbättra områdets struktur är det lättare att bygga upp en mental karta att orientera sig efter. Tydliga stråk som stärks av målpunkter av olika slag möjliggör en god orienterbarhet. Landmärken av olika skala och karaktär t ex stora skorstenar, skulpturer, pubar eller speciella fasader är också viktiga. För att ytterligare hjälpa besökaren att hitta rätt är områdets gränser, både till staden och till nationalstadsparken viktiga riktmärken som kan tydliggöras. VIKTIGA PRINCIPER Nya tillägg ska stärka beintlig struktur, tydliggöra stråk och riktningar och del, eller delar av dem, kan fungera som landmärken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Det kan räcka med att en detalj på byggnad fungerar som accent. Trädtorget vid Valhallavägen är ett viktigt landmärke och signum för KTH campus i relation till staden. Korsningar/noder kan utvecklas till tydligare orienteringspunkter i området om de utformas genomtänkt. De längsgående gatorna, Drottning Kristinas väg, Brinellvägen och Osquars backe och dess förlängning i Teknikringen, bör också framöver ha tydligt identiierbara egna karaktärer. Gränsen mot nationalstadsparken kan tydliggöras, särskilt i nya entréplatser. 11. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

12

13 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE ETT LEVANDE CAMPUS MED BOSTÄDER DET OFFENTLIGA RUMMET VIKTIGA PRINCIPER Hårdgjorda ytor kan få förändrad karaktär med nya träd... Även små grönytor kan fungera väl för social samvaro. När grönytor och träd försvinner bör området intill studeras för eventuell nyplantering. Även idag hårdgjorda ytor kan vara lämpliga att studera för detta ändamål. Att använda avgränsande häckar, perennytor och träd i hårdgjorda miljöer stärker KTH campus gröna karaktär. Förlorade kvaliteter, som till exempel samlingsytor, picknickplatser etc, som försvinner vid nybyggnation måste kompenseras på andra platser i närheten. Vid planeringen av området bör också hänsyn tas till parkeringsfrågan. Hur parkering kan göras attraktivare på området bör studeras vidare. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr eller med vegetation intill ytan. Grönskan på KTH campus är både formell,......ordnad......och naturlik. Nationalstadsparkens entréer bör på sikt utvecklas, särskilt de platser/entréer som ligger i gatornas och grändernas förlängning. Placering av nya byggnader bör ske med tanke på detta så inte viktiga entréer blockeras. Genom att tydliggöra dessa platser framöver ökar upplevelsen av att Nationalstadsparken ligger precis intill campus. Tillgängligheten samt möjligheterna att förbättra parkens rekreativa funktion ökar, både för kortare spontana tillfällen som t ex lunchpromenader och som friluftsområde. Entréplatserna till nationalstadsparken kommer också fungera som orienteringspunkter inom KTH campus. Platserna bör utformas med tydlig karaktär, gärna med något gemensamt attribut (material, form, möblering, belysning, konst) som känns igen och signalerar närheten till Nationalstadsparken. Även informationstavlor om Nationalstadsparken och KTH campus kan innas på platserna. 13. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

14

15 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE ETT LEVANDE CAMPUS MED BOSTÄDER GESTALTNING AV STUDENTBOSTÄDER FD RÖDA KORSETS SJUKHUS HUVUD- BYGGNADEN PANN- CENTRALEN Q-HUSEN NYPONET SILHUETT OCH HÖJDER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Det planerade containerhuset. Vyer från Fåfängan, Vanadisbergen och Observatorielunden ur planbeskrivningen. VIKTIGA PRINCIPER Ny bebyggelse bör anpassas så att den inte väsentligt förändrar dagen siluett. Studentbostadshus i norra delen av campus, utförda på rätt sätt, kan byggas högre än intilliggande byggnader om hänsyn tas till landskapets skala och påverkan på helhetsverkan på långt håll. KTH campus är byggt i en skala som gör att huvuddelen av bebyggelsen på avstånd håller sig under trädtopparna. I KTH campus kärnområde är byggnaderna upp till sex våningar. Några landmärken sticker upp: Huvudbyggnadens torn. Panncentralen med sin höga byggnad och skorstenar samt KTH huset (fd Röda korsets sjukhus) som med sina tio våningar skiljer ut sig och syns över trädtopparna ända från Hagaparken. Den senast antagna detaljplanen (för ett bostadshus norr om Försvarshögskolan) tillåter en byggnad som är knappt trettio meter hög från Drottning Kristinas väg vilket inrymmer sju våningar, inklusive ett glasat växthus högst upp. Takvåningen på det huset kommer att teckna sig i taksilhuetten från lera håll i staden. De viktigaste vyerna är från Hagaparken och från innerstaden där man ser campus på avstånd. Vyer från Nationalstadsparken får inte påverkas så att parkens kulturvärden skadas. 15. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

16 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE ETT LEVANDE CAMPUS MED BOSTÄDER GESTALTNING AV STUDENTBOSTÄDER NÄRMILJÖN Inslaget av studentbostäder på KTH campus är lika mycket ett sätt att berika och vitalisera campusmiljön som det är ett sätt att bereda möjlighet för studenter att bo mitt på campus. Karaktären på KTH campus är i huvudsak att utemiljön är offentlig och tillhör alla, en karaktär som bör eftersträvas i arbetet med förtätning. Det innebär att nya byggnader tydligt måste förhålla sig till områdets karaktär och struktur. Vilken skala, vilka material som föreslås och vilka riktningar som accentueras är viktigt. Beintliga bostäder har inte några stora privata zoner. Nya studentbostäder ska för att uppfylla myndighetskrav ha uteplatser som erbjuder viss avskärmning, men ytan bör vara begränsad och huvudintrycket ska vara att husen är en helt integrerad del av ett campus utan privata tomter. De gemensamma funktionerna blir viktiga i husen, särskilt som inslaget av internationella studenter antagligen blir stort. Bostadshusens bottenvåningar är den del av husen som blir betydelsefulla i stadsmiljön, som samspelar med stadsmiljön på ett bra sätt och bidrar till det offentliga gaturummet. Tietgenkollegiet, Köpenhamn. VIKTIGA PRINCIPER Tillkommande bostäder ska inte ha stora privata zoner utomhus. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Takterras Utemiljö som bidrar till det offentliga rummet Takterrasser kan vara ett intressant alternativ som tillför boendet kvalitet men inte privatiserar ytan runt byggnaden. Bottenvåningar ska bidra till stadsmiljön. Mot gator bör det inte innas bostäder i markplan. Där husen har en direkt relation till en gata ska det innas verksamheter i bottenvåningen som upplevs vara mer offentliga. Gemensamhetsutrymmen och tvättstugor ska, om de placeras i markplan, utformas på ett inbjudande sätt. Bottenvåningen mot offentliga stråk ska inte domineras av slutna fasader mot till exempel lägenhetsförråd och cykelrum. 16. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

17

18

19

20

21 STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE ETT LEVANDE CAMPUS MED BOSTÄDER UTVECKLINGSOMRÅDE 3 Väg och vatten 43:11 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Under byggnation område 3 transformatorstation bost Opera högskolan bost område 3 bost Kemi bost PERSONALBOSTÄDERNA BESKRIVNING Platsen ligger vid Teknikringen i Osquars backes förlängning i anslutning till den grupp personalbostäder av Nils Ahrbom som färdigställdes Husen är enkla tegelbyggnader i två och en halv våning med ina detaljer i tidstypisk stil. Söder om Väg och vattens byggnad 43:11 byggs just nu en ny byggnad enligt gällande detaljplan, även den med fasad i rött tegel. I södra delen inns platsbildning mellan bostadshusen och vägen som idag är en mindre park där det skulle kunna placeras nya studentbostäder. I norra delen är marken mellan Väg och vatten och det närmaste bostadshuset möjlig för ny bebyggelse. Avståndet mellan husen är relativt litet men tillräckligt för att placera en välanpassad byggnad i. Åt norr sluttar marken brant mot Lill-Jansskogen. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Området omfattas av områdesbestämmelser. Norra delen av området ingår i Nationalstadsparkens ekologiska kärnområde. VIKTIGA PRINCIPER Bebyggelse i södra delen bör ha en tydlig relation till gatan vars rumslighet skulle må bra av att förstärkas. Det som blir kvar av parkytan kan fungera som ett samlande grönt rum för bostäderna. Nya byggnader ska ha entréer från gatusidan och på den sidan ha en bottenvåning med öppen karaktär. Det önskade slutresultatet är en sammanhängande samling byggnader där det inns ett tydligt sammanhang och ett intressant samspel mellan det gamla samt det nya och den södra och den norra delen. I samband med att området planeras bör entrén till Lill- Jansskogen i Osquars backes förlängning förbättras. Den privata parkeringen bör förädlas och en gångväg med offentlig karaktär skapas. Även den andra gångmöjligheten ut i skogen, i områdets södra del, norr om Kemi ska innas kvar. 21. STUDENTBOSTÄDER PÅ KTH CAMPUS FÖRSTUDIE / AKADEMISKA HUS / BSK ARKITEKTER / LANDSKAPSLAGET

22

23

24