Information, sammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)

Transkript

1 [9191 LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN ALLMÄNNA UTSKOTIET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samma nträdesdatu m (27) Au 127 Dnr KS 0142/2016 Information, sammanställning av ens Kvalitet i Korthet (KKiK) Ärendebeskrivning Kanslichef Anders Andersson informerar om sammanställningen av ens Kvalitet i Korthet (KKiK) Allmänna utskottets beslut Allmänna utskottet hänskjuter ärendet till kommunstyrelsen. Justerandas sign. Utdragsbestyrkande

2

3 ~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN =-. usnarsbergs --.i..,,,,.,..,,,,,.,,i,,!'~~-- Anl< ~1n~ 0((1:l~ oli, l styrelsen Resultatsammanställning av ens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun Ärendebeslu ivning Ljusnarsbergs kommun deltager sedan 2012 i nätverket ens Kvalitet i Korthet (KK.iK) tillsammans med i dagsläget 244 andra kommuner i landet. KKiK är en uppföljningsmetod av kvaliteten i den kommunala verksamheten som innebär att mätresultat tas fram under hösten. Bilagt denna skrivelse finns som en sammanställning av resultaten på cirka 40 mått från åren 2012 till Förslag Undertecknad föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna sammanställningen. Anders Andersson Kanslichef

4

5 ~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN Resultatsammanställning av ens Kvalitet i Korthet , Ljusnarsbergs kommun Augusti 2016 Anders Andersson 1

6 1. Inledning ens Kvalitet i Ko1ihet (KKiK) är en uppföljningsmetod vars syfte är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller, ge möjlighet att föra en dialog kring uppföljningens resultat och nyttja mätningarnas resultat som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Metoden började utvecklas 2006 av Sveriges er och Landsting (SKL) i samarbete med den ideella organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Arbetet inleddes med att ett antal kommunstyrelseordföranden inbjöds till ett antal möten för att identifiera vilka områden som ansågs centrala att få kunskaper om. För vaije område togs sedan fram mått och mätformer vilka prövades och utvecklades under av ett antal kommuner. KKiK, som är ett frivilligt och kostnadsfritt nätverk och har 245 kommuner i landet som medlemmar Samtliga kommuner i Region Örebro län utom Nora och Hällefors är medlemmar. KKiK omfattar fem områden: ens tillgänglighet Trygghetsaspekter i kommunen Medborgarens delaktighet och kommunens information ens effektivitet en som samhällsutvecklare Inom dessa fem områden används cirka 40 mått för att mäta kommunens prestationer. En del av dessa mått består av flera indikatorer. Utöver de ordinarie måtten films 42 kompletterande mått vilka kommunerna själva avgör om de skall mätas. Mätresultaten hämtas från officiella källor som Öppna jämförelser, - och landstingsdatabasen (Kolada), Statistiska centralbyrån (SCB), Skolverket, Socialstyrelsen med flera men även genom externa undersökningar samt interna undersökningar som genomförs av de deltagande kommunerna. Beträffande de egna undersökningarna i Ljusnarsbergs kommun har dessa genomförts av kanslichef Anders Andersson, i varierande grad i samarbete med övrig personal i kommunen. Samtliga kommuner redovisar inte resultat för samtliga mått, exempelvis på grund av att kommunen inte beställer extern undersökning eller inte genomför en intern undersökning. Resultaten för måtten tas fram vaije år under hösten och resultaten presenteras sedan i bö1jan av påföljande år. Valet av dessa tidpunkter för resultatinsamling och resultatredovisning grundar sig på att det skall vara möjligt att använda resultaten i kommunens årsredovisning utifrån exempelvis att mått/indikatorer nyttjas i kommunens budget. Ljusnarsbergs kommun gick med i KKiK-nätverket 2012 och genomförde de första mätningarna hösten 2012, således utgör denna resultatsammanställning nummer fyra. en har inte genomfö1i mätning av alla måtten som ingår i KKiK, varför det i sammanställningen saknas en del resultat. I sammanställningen har dock valts att använda sig av de måttnummer som används i KKiK 2015 och därmed saknas en del måttnummer. De mått som kommunen ej mätt framgår av bilaga 1. Utöver resultaten från ordinarie mått presenteras resultat från ett urval av kompletterande mått och indikatorer. Därtill kommer 2

7 redovisning av vissa tabeller som är egenproducerade utifrån KKiKs tabeller. De totala resultaten för samtliga deltagande kommuner i KKiK finns att se på Därutöver finns på denna webbplats "Verktygslåda för ens Kvalitet i Korthet" vilken närmare redovisar måttens syfte, metod och innebörd. Utöver resultaten i KKiK redovisas statistik från Valmyndigheten gällande valdeltagandet. I sammanställningen har valts att först göra en presentation av resultaten 2012, 2013, 2014 och 2015 (för vissa mått 2011, 2012, 2013 och 2014) för att sedan göra en redovisning av det aktuella måttet följt av till vissa resultat korta kommentarer med anledning av resultaten. Vissa mått saknar resultat från samtliga år beroende på att måtten tillkommit under årens lopp, mätmetod har ändrats som gör att jämförelse inte är lämplig eller att kommuner ej genomfört mätning. En jämförelse görs med resultaten från de kommuner i Örebro län som deltar i KKiK samt grannkommunerna Skinnskatteberg och Ludvika. Vidare redovisas medelvärde, minsta (Minimum) och högsta (Maximalt) värde bland de kommuner som redovisat resultat samt det antal kommuner som redovisat resultat. Därtill redovisas ett ovägt medelvärde för de urval kommuner i redovisningen som har ett resultat. Ovägt medelvärde innebär att samtliga kommuner, oavsett antalet kommuninvånare, brukare, elever, förskolebarn etc, har samma tyngd, det vill säga det samlade svarsresultatet divideras med antalet kommuner. Avsikten med denna sammanställning är inte att den skall sträckläsas utan mer fungera som en möjlighet för intresserade att hämta resultat inom utvalt intresseområde. Därtill skall KKiK och sammanställningen ses som en möjlighet att följa upp kommunernas kvalitet och kostnadseffektivitet. Resultaten kan användas för att identifiera vilka områden inom kommunal verksamhet som behöver utvärderas, det vill säga undersökas beträffande vilka orsakssamband som genererat det uppkomna resultatet. Således är KKiK och denne sammanställning uppföljning, mätningar för att notera eventuella avvikelser från det gängse eller önskvärda. Utöver denna sammanställning deltar konununen tillsammans med övriga kommuner i länet som deltar i KKiK i ett samarbete gällande urval av nyckeltal till en nyckeltalsdag för länets ledande politiker och tjänstemän. Denna arbetsgrupp utarbetar årligen en gemensam rapport som baserar sig på resultaten i KKiK. Arbetsgruppen arrangerar därtill årligen en nyckeltalsdag för länets ledande politiker och tjänstemän med mindre föredrag från ett urval av länets kommuner avhölls nyckeltalsdagen den 9 juni i Kumla. Ansvarig för sammanställningen inklusive kommentarer är kanslichef Anders Andersson. 3

8 2. Resultatredovisning 2.1 ens tillgänglighet M ått 4 B Antal timmar per vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden klockan på vardagar Antal timmar Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg 9 9 Ka rlskoga Ku mla Laxå Lekeberg Lindesberg Lu dvika Skinnskatteberg 6 6 Örebro Medelvärde Minimum M aximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 timmar, ,0 timmar, ,0 timmar, ,1 timmar. Måttet avser öppettider en vecka under en normal period på året. I kommuner med flera bibliotek avser undersökningen huvudbiblioteket. Generellt kan ses att större kommuner beträffande konununinvånarantalet har ett positivare resultat än mindre kommuner. Resultaten mellan åren visar små skillnader, samma gäller för medelvärdet bland de kommuner som ingår i resultatredovisningen. 4

9 Mått 4 C Antal timmar per vecka som simhallen i kommunen har öppet utöver tiden klockan på vardagar Antal timmar Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg 32 Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro so Medelvärde M inimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 timmar, ,0 timmar, ,1 timmar, ,3 timmar. Måttet avser öppettider en vecka under en normal period på året. Det noterbara är att kommunen ungefär har fördubblat antalet timmar per vecka när simhallen är öppen över åren. Skillnaden kan härledas till att kommunen under 2013 sålde simhallen. Förändringen innebär att kommunen har öppet i enlighet med medelvärdet men mindre antal tinunar än det ovägda medelvärdet för redovisade kommuner. 5

10 Mått 4 D Antal timmar per vecka som återvinningscentralen i kommunen har öppet utöver tiden klockan på vardagar Antal timmar Ljusnarsberg 6 6 Askersund 6 6 Degerfors 6 6 Hallsberg 5 Karlskoga 11 9 Kumla 8 8 Laxå 2 4 Lekeberg 5 5 Lindesberg 10 7 Ludvika Skinnskatteberg 9 Örebro Medelvärde Minimum 0 6 Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning , Ovägt medelvärde redovisade kommuner: , 1 timmar, ,5 timmar, ,0 timmar. Måttet avser öppettider en vecka under en normal period på året. Det finns en en relativt stor skillnad mellan de redovisade kommunerna. 6

11 Mått 5 Andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten som har fått plats på önskat placeringsdatum Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg 31 Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro 98 Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,3 procent, ,5 procent, ,3 timmar. Någon mätning gjordes inte under 2013 i kommunen men enligt muntliga uppgifter uppnås inte 2012 års resultat. en är tillsammans med Örebro den enda av de redovisade kommunerna som uppnår procent. Intressant är att medelvärdet för samtliga kommuner i KKiK sj unker vaije år av de fyra redovisade. Likaledes gäller för medelvärdet. Vad som kan konstateras är att kommunen inom detta område har en hög servicenivå. 7

12 Mått 6 Väntetiden i antal dagar för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum Antal dagar Ljusnarsberg 0 0 Askersund Degerfors Hallsberg 30 Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 47 4 Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 0 0 Örebro 25 0 Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,9 dagar, ,6 dagar, ,4 dagar, ,3 dagar. Måttet redovisar antalet dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. I konsekvens av att det är procent som erbjuds förskoleplats på önskat placeringsdatum i kommunen mått 5, är väntetiden noll dagar. Intressant är att det är en stor spridning av antalet dagar mellan de redovisade kommunerna samt att medelvärdet stigit

13 Mått 7 Väntetiden i snitt (antal dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Antal dagar Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 16 Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,0 dagar, ,3 dagar, ,3 dagar, ,5 dagar. Måttet redovisar genomsnittlig väntetid under årets första sex månader i dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum avseende särskilt boende inom äldreomsorg. Ansökningsdatum avser det datum då ansökan om plats på särskilt boende kommer in till kommunen och erbjudet inflyttningsdatum avser det datum då den enskilde enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in. Väntetiden i kommunen har minskat drastiskt mellan 2014 och en utmärker sig positivt gentemot samtliga övriga kommuner, ovägda medelvärdet och medelvärdet och skillnaden är markant. Bland redovisade kommuner bör uppmärksammas skillnaden mellan Ljusnarsberg och Degerfors som uppgår till 155 dagar. Ljusnarsbergs resultat visar på en mycket god servicenivå. 9

14 2.2 Trygghetsaspekter i din kommun Mått 10 Antal olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod Antal Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 vårdare, ,2 vårdare, ,4 vårdare, ,7 vårdare. Måttet redovisar i antal personer i snitt per hemtjänsttagare med hemtjänst under 14 dagar. Hemsjukvårdspersonal ingår inte. ens resultat samtliga år är de bästa bland de redovisade kommunerna, dock har antalet vårdare ökat i förhållande till ens resultat understiger såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 10

15 Mått 11 Antal barn per personal i kommunens förskolor Planerade och faktiskt Antal Fakt Plan Fakt Plan Fakt Ljusnarsberg 3,6 5,8 3,6 5,5 3,7 Askersund 3,1 5,0 5,2 Degerfors 3,6 5,2 3,7 5,2 3,5 Hallsberg 5,2 5,1 4,9 Karlskoga 4,4 5,8 4,1 5,8 4,3 Kumla 5,0 5,4 4,5 5,0 4,5 Laxå 4,7 6,0 4,5 6,1 4,9 Lekeberg 5,6 5,2 4,1 Lindesberg 4,2 5,7 4,3 5,4 3,9 Ludvika 5,4 5,1 Skinnskatteberg 3,9 4,8 4,5 5,1 Örebro 4,5 5,1 5,3 Medelvärde 4,3 5,4 4,4 5,4 4,3 Minimum 3,1 4,1 3,3 3,9 3,0 Maximalt 6,6 7,7 6,3 7,0 6,2 Antal kommuner Källa: Skolverket och egen undersökning Plan Fakt 5,8 4,1 5,7 4,1 5,2 3,7 5,6 3,8 5,4 4,1 5,8 4,5 7,7 4,2 5,2 4,1 5,8 4,0 5,2 4,5 5,2 5,4 5,4 4,3 3,9 3,0 7,7 5, Ovägt medelvärde redovisade kommuner: Planerade ,4 barn, faktiskt , 1 barn, planerade ,3 barn och faktiskt ,2 barn, Planerade , 7 barn och faktiskt ,2 barn. Faktiskt antal barn ,1 barn. Måttet redovisar dels antalet planerade barn och antalet planerad personal, dels antalet närvarande barn och antal närvarande personal under en tvåveckorsperiod under oktober månad. Måttet avser samtliga förskolor i kommunen oavsett huvudman. Personalen är omräknad till årsarbetare. Antal planerade barn per planerad personal är uppgifter från Skolverkets statistik. I kommunen kan konstateras att antalet planerade barn och faktiskt närvarande barn är tämligen konstant åren , vilket överensstämmer med det ovägda medelvärdet för redovisade kommuner och medelvärdet. En ökning av den faktiska närvaron finns men det saknas värde från Skolverket om det planerade antalet barn detta år. Beträffande den faktiska närvaron 2014 och 2015 bland de redovisade kommunerna kan noteras en minskning av differenserna mellan lägsta och högsta värde, ,5 barn i Degerfors och 4,9 barn i Laxå, differens 1,4 barn och ,7 barn i Degerfors och 4,5 barn i Ludvika, differens 0,8 barn. 11

16 Mått 11 Differens, antal barn per personal i kommunens förskolor Planerade och faktiskt Antal Ljusnarsberg -2,2-1,9-2,1 Askersund -1,9 Degerfors -1,6-1,5-1,7 Hallsberg -0,7 Karlskoga -1,4-1,7-1,1 Kumla -0,4-0,5-1,3 Laxå -1,3-1,6-2,8 Lekeberg -1,1 Lindesberg -1,5-1,1-1,9 Ludvika Skinnskatteberg -0,9-0,6 Örebro -0,6 Medelvärde -1,1-1,0-1,1 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket och egen undersökning I d e1ma tabell görs en jämförelse mellan antalet planerade barn och antalet faktiskt närvarande barn per personal. Bland de redovisade kommunerna har Ljusnarsberg en relativt stor differens, cirka 2 barn samtliga år. Det kan även konstateras att det är relativt stor skillnad mellan antalet faktiskt närvarande barn och planerat antal barn per årsarbetare i kommunen, för 2014 är skillnaden 2, 1 barn vilket motsvarar en frånvaro med 36,2 procent. 12

17 2.3 Medborgarens delaktighet och kommunens information Mått 12 A Valdeltagande i kommunvalet , procent Ljusnarsberg 74,0 72,1 73,6 76,7 80,6 Askersund 80,2 79,8 81,0 82,6 85,4 Degerfors 81,4 80,7 80,0 83,9 84,1 Hallsberg 81,4 80,8 81,8 83,7 86,0 Karlskoga 78,5 77,4 79,0 81,6 83,5 Kumla 80,6 80,8 81,9 84,0 85,4 Laxå 79,3 79,1 78,2 82,3 83,8 Lekeberg 81,6 80,8 82,1 85,4 86,7 Lindesberg 78,1 77,5 78,8 81,8 84,5 Ludvika 78,3 75,8 76,7 79,9 82,9 Skinnskatteberg 78,0 74,1 75,6 80,9 82,4 Örebro 79,9 80,6 81,3 83,6 84,8 Medelvärde 83,2 M inimum 60,5 Maximalt 92,0 Antal kommuner Källa : Valmyndigheten och SCB Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 procent, ,3 procent, ,2 procent, ,2 procent, ,2 procent. en har lägst valdeltagande av de redovisade kommunerna samtliga redovisade år. Valet 2014 innebar dock ett ökat valdeltagande. 13

18 Mått 12 B Valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2004, 2009 och 2014, procent Ljusnarsberg 32,0 37,2 43,4 Askersund 35,6 40,9 45,6 Degerfors 34,0 42,8 44,7 Hallsberg 38,3 47,3 49,6 Karlskoga 33,3 41,3 43,8 Kumla 37,1 44,8 46,7 Laxå 34,4 37,9 40,5 Lekeberg 37,2 43,5 49,4 Lindesberg 35,5 42,3 46,3 Ludvika 35,7 37,1 43,7 Skinnskatteberg 34,0 36,2 43,9 Örebro 42,0 48,6 54,5 Medelvärde 47,0 Minimum 33,9 Maximalt 69,0 Antal kommuner Källa: Valmyndigheten och SCB Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, , 7 procent, ,0 procent. en följer mönstret i övriga redovisade kommuner, valdeltagandet ökar betydligt mellan valen. Dock skiljer det 2014 cirka 40 procentenheter mot valdeltagandet i riksdagsvalet. 14

19 Mått 12 C Valdeltagande i riksdagsvalet , procent Ljusnarsberg 74,4 76,3 80,5 83,7 Askersund 81,0 82,7 84,8 86,7 Degerfors 82,3 82,3 86,1 86,4 Hallsberg 82,3 84,0 86,2 88,3 Karlskoga 79,6 81,5 84,3 85,7 Kumla 82,4 84,6 86,6 87,7 Laxå 80,7 80,9 84,3 85,9 Lekeberg 81,8 83,6 86,4 88,4 Lindesberg 79,3 81,3 84,6 86,8 Ludvika 77,5 79,2 82,7 85,5 Skinnskatteberg 77,5 79,3 84,4 84,9 Örebro 82,5 83,7 86,2 86,9 Medelvärde 80,1 82,0 85,6 86,7 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Valmyndigheten Ovägt medelvärde redovisade kommuner: , 1 procent, ,6 procent, ,8 procent, ,4 procent. En kontinuerlig ökning av valdeltagandet i kommunen kan konstateras mellan 2002 och 2014, vilket följer trenden i riket. Valdeltagandet vid samtliga val är dock lägre i kommunen än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland de redovisade kommunerna. 15

20 Mått 13 Hur god är kommunens webbinformation? av maxpoäng Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Ka rlskoga Ku mla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SKL:s webbinformationsundersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,9 procent, ,1 procent, ,8 procent, ,0 procent. Dessa resultat har tagits fram genom undersökning av SKL under somrarna 2012, 2013, 2014 och Undersökningen skapar ett informationsindex utifrån cirka 200 frågor vars svar skall kmma hittas på kommunens webbsida inom två minuter. Resultatet för en kommun kan bli maximalt procent. Observeras skall att kommunen lanserade en ny webbplats i september Den kraftiga resultatförbättringen i kommunen mellan 2012 och 2013 kan med största sannolikhet härledas till den i september 2013 nya webbplatsen. Dock uppnår resultaten samtliga år varken medelvärdet eller det ovägda medelvärdet, kommunens resultat 2015 tillsammans med Skinnskatteberg är sämst bland de redovisade kommunerna. En reservation skall göras angående resultaten. Det finns såväl mellan kommunerna som mellan kommunerna och SKL olika uppfattningar om vad som skall läggas ut på kommunernas webbplatser. En närmare analys görs för närvarande av vilka frågor SKL använder i sin undersökning. 16

21 Mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? av maxpoäng Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 47 Örebro Medelvärde 49 so Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 procent, ,9 procent, ,7 procent, ,3 procent. Mätningen utgörs av att kommunen gör en självskattning utifrån en mall i Kolada. Sj älvskattningen består av en poängsättning där det antalet maxpoäng är 57. Det redovisade resultatet utgör kommunens sammanlagda poäng i andel (procent) av 57. Det finns alltid en metodosäkerhet beträffande självskattning och detta skall finnas i åtanke. Dock gäller det att vara så ärlig som möjlig gentemot den egna kommunen. Vidare kan det firums olika åsikter om vikten av att möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling utöver den representativa demokratin. 17

22 2.4 ens effektivitet Mått 16 Kostnad per inskrivet barn i förskolan Kronor per barn Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SKL:s Vad kostar verksamheten, t abell 7 Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor, kronor, kronor. Måttet är bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskolan vid mätning 15 oktober föregående år och innevarande år. Måttet avser förskola oavsett huvudman. ens kostnad per inskrivet barn i förskolan samtliga år är något lägre än det ovägda medelvärdet för i sammanställningen redovisade kommuner samt medelvärdet för de redovisade kommunerna i KKiK samtliga år. En möjlig orsak till kostnadsskillnaden mellan kommunerna är antalet förskolor, ett färre antal och större förskolor möjliggör ett flexiblare nyttjande av de sammantagna resurserna. 18

23 Mått 16 Kostnad per inskrivet barn i förskolan Differens mellan Differens mellan Differens mellan kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg , , ,6 Askersund , , ,8 Degerfors , , ,6 Hallsberg , , ,8 Karlskoga , , ,7 Kumla , , ,8 Laxå , , ,5 Lekeberg , , ,5 Lindesberg 654 0, , ,5 Ludvika , , ,1 Skinnskatteberg , , ,8 Örebro , , ,8 Medelvärde , , ,1 Minimum , , ,9 Maximalt , , ,2 Antal kommuner Källa: SKL:s Vad kostar verksamheten, tabell 7 I denna tabell redovisas differenserna i kostnad per inskrivet barn i förskolan mellan åren Intressant notering är skillnaden mellan minimum och maximalt som 2015 uppgår till kronor, den kommun med högst kostnad har 88,0 procent högre kostnader än den med lägst kostnad. Vad gäller medelvärdet har detta ökat från 2012 till 2015 med kronor, motsvarande en ökning med 9,4 procent. Av de redovisade kommunerna har Laxå, som enda kommun, mindre kostnad med kronor 2014 än 2011, vilket motsvarar en minskning med 5,3 procent. Detta skall ställas i relation till Lekeberg som mellan 2011 och 2014 har en ökad kostnad per inskrivet barn med kronor, motsvarande 23,6 procent. Ljusnarsbergs kostandsskillnad per inskrivet barn i förskolan och 2014 ör en ökning med kronor, 3,5 procent. 19

24 Mått 17 A Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnena svenska, engelska och matematik) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå 96 Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt 99 Antal kommuner Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 procent ,3 procent, , 7 procent. Resultatet redovisas som ett snitt av procentsatserna av de som klarat respektive ämnesprov och hämtas från Skolverket för nationella prov genomförda våren 201 3, våren 2014 och våren Skolverket ändrade med anledning av det nya betygssystemet, varför resultaten 2013 inte är jämförbara med de resultat som redovisades en har den lägsta andelen elever som uppnått Skolverkets kravnivåer av de redovisade kommunerna och kommunens resultat är sämre än såväl medelvärdet som det ovägd a m edelvärdet. Dock är kommunens resultat det bästa av de tre redovisade åren. 20

25 Mått 17 B Resultat för elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnena svenska, och matematik av de som genomfört proven) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,7 procent, ,3 procent, ,2 procent, ,2 procent. Resultatet redovisas som ett snitt av procentsatserna av de som klarat respektive ämnesprov och hämtas från Skolverket för nationella prov genomförda våren 2013, våren 2014 och våren Resultaten för kommunen är sämst bland de redovisade kommunerna och understiger betydligt såväl medelvärdet som det ovägda medelvärder för redovisade kommuner. En iakttagelse som skall göras är att det är stora skillnader mellan åren för flertalet av de befolkningsmässigt mindre kommunerna, vilket visar vådan av relativa beräkningar i en liten population. Detta utgör dock ingen förklaring till kommunens dåliga resultat. En intressant notering är att andelen elever som uppnår Skolverkets kravnivåer i årskurs 3 kraftigt understiger andelen elever i årskurs 6 som uppnår Skolverkets kravnivåer i mått 17 A. 21

26 Mått 17 C Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet svenska inklusive svenska som andraspråk av de som genomfört proven) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: , 1 procent, ,2 procent, ,7 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfö1i de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet svenska. Detta mått är ett delresultat av mått 17 A. ens resultat understiger både medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Denna skillnad har dock minskat 2015 j ämfört med och

27 Mått 17 D Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet engelska av de som genomfört proven) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå 94 Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 procent, ,5 procent, ,9 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfö1i de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet engelska. Detta mått är ett delresultat av mått 17 A. ens resultat har förbättrats vaije år under den redovisade perioden även om kommunen samtliga tre redovisade år har lägst andel elever som uppnår de fastställda kravnivåerna bland de redovisade kommunerna. Positivt är att kommunens ökade andel inte motsvaras av en ökning av medelvärdet för samtliga kommuner. 23

28 Mått 17 E Resultat för elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet matematik av de som genomfört proven) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,1 procent, ,3 procent, ,4 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfört de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet matematik. Detta mått är ett delresultat av mått 17 A. ens resultat 2015 är lägst bland de redovisade kommunerna samt lägre än både medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Noterbart är även att kommunens resultat gällande matematik 2015 markant understiger resultaten för svenska (Mått 17 C) och engelska (Mått 17 D). 24

29 Mått 17 F Resultat för elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet svenska inklusive svenska som andraspråk av de som genomfört proven} Ljusnarsberg so Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, ,4 procent, ,4 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfört de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet svenska. Detta mått är det delresultat av mått 17 B. ens resultat 2015 överstiger det 2014 men är betydligt lägre än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland de redovisade kommunerna. Hälften av eleverna uppnår Skolverkets kravnivåer. Över de redovisade åren finns för kommunen kraftigt varierande resultat, vilket delvis kan härledas till årskullarnas låga numerär. 25

30 Mått 17 G Resultat för elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven (Andel elever som nått Skolverkets fastställda kravnivåer i ämnet matematik av de som genomfört proven) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket, beräknat för Kolada Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,1 procent, ,3 procent. Resultatet redovisar andelen elever, både i kommunala som fristående skolor, av dem som genomfört de nationella proven som nått Skolverkets kravnivå i ämnet matematik. Detta mått är ett delresultat av mått 17 B. Andelen elever som nått kravnivåerna i kommunen är samtliga tre redovisade åren cirka 50 procent. Beträffande har differensen mellan kommunens resultat och medelvärdet respektive det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner ökat och uppgår till 17 procentenheter. Bland de redovisade kommunerna är det bara Ljusnarsberg och Karlskoga som har ett sämre resultat än 2014 samt en negativ utveckling år från år. 26

31 Mått 18 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet (yrkesprogram 2014) Ljusnarsberg 77,1 79,0 77,1 78,0 Askersund 80,6 81,0 83,8 76,2 Degerfors 84,5 82,0 78,9 76,6 Hallsberg 77,8 74,0 84,9 86,7 Karlskoga 84,0 84,0 82,0 79,3 Kumla 86,2 83,0 85,0 83,4 Laxå 78,0 86,0 81,1 79,3 Lekeberg 90,0 89,0 90,9 93,1 Lindesberg 81,1 78,0 77,1 76,5 Ludvika 87,8 82,0 80,6 84,3 Skinnskatteberg 91,7 76,0 90,9 74,4 Örebro 86,0 85,0 84,4 83,6 Medelvärde 87,7 88,0 86,4 85,2 Minimum 68,6 74,0 68,2 54,0 Maximalt 99,3 99,0 98,7 97,7 Antal kommuner Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,7 procent, ,6 procent, , 1 procent, ,0 procent. en har samtliga år en lägre andel behöriga elever än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Det förefaller även som andelen befinner sig mellan 75 och 80 procent vaije år. 27

32 Mått 19 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, andel positiva svar Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverkets elevundersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 procent, ,8 procent, ,5 procent, ,9 procent. 28

33 Mått 20 A Kostnad per betygspoäng (Kostnad resultat 2012,Kostnad 2012-resultat 2013, Kostnad 2013,-resultat 2014 respektive Kostnad 2014-resultat 2015) Kronor Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Dagens Samhälle Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor, kronor, kronor. Måttet avser kostnaderna, exklusive lokalkostnaderna, dividerat med antal betygspoäng, det vill säga det totala meritvärdet. Redovisningen 2014 bygger på 2014 ås resultat och 2013 års kostnader. Det kan noteras att kostnaden varierar stort mellan de olika åren för i princip samtliga redovisade kommuner års resultat för kommunen är i enlighet med såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet för de redovisade kommunerna. 29

34 Mått 20 A - 2 Kostnad per betygspoäng Differens mellan Differens mellan Differens mellan kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg 47 12, , ,7 Askersund 4 1, , ,4 Degerfors 4 1, ,1 25 6,2 Hallsberg 25 6, , ,0 Karlskoga 6 1,9 12 3,6 8 2,3 Kumla 8 2,8 15 5,1-2 -0,6 Laxå -32-7,1-4 -1, ,8 Lekeberg 10 3, ,9 16 4,9 Lindesberg -11-3,1 30 8,6 23 6,1 Ludvika 66 19, ,9 8 2,1 Skinnskatteberg -7-1, , ,1 Örebro 18 5,8 8 2,4 17 5,0 Medelvärde 8 2,3 7 1,9 7 1,9 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Dagens Samhälle Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor, kronor, kronor. Denna tabell är en egenutvecklad version av Mått 20 A som visar variationer mellan år. Vad som kan konstateras är att trots små ändringar mellan åren beträffande medelvärde och ovägt medelvärde bland redovisade kommuner, är det i den enskilda kommunerna stora förändringar mellan åren. 30

35 Mått 20 B Effektivitet i grundskolan, kostnad för grundskola exklusive lokaler dividerat med andel elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 i kommunala skolor (kostnad 2012-resultat 2013, kostnad 2013-resultat 2014 respektive kostnad 2014-resultat 2015) Kronor Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor, kronor, kronor. Måttet visar kostnaden 2012 för lärarresurser i förhållande till resultaten 2013, respektive kostnad 2013 och resultat 2014 respektive kostnad 2014 och resultat Övriga kostnader som lokaler, skolskjuts med mera har exkluderats. ens kostander 2015 har minskat och betydligt närmat sig medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 31

36 Mått 20 B - 2 Effektivitet i grundskolan, kostnad för grundskola exklusive lokaler dividerat med andel elever som uppnått målen i alla ämnen i åk 9 i kommunala skolor Differens mellan Differens mellan Differens mellan kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg , , ,2 Askersund , , ,2 Degerfors , , ,9 Hallsberg , , ,8 Karlskoga 65 7,7 66 7,2 12 1,2 Kumla 48 6,0-1 -0,1 44 5,2 Laxå ,9 67 6, ,1 Lekeberg , ,9 70 7,9 Lindesberg -15-1, ,7 5 0,4 Ludvika , , ,0 Skinnskatteberg , , ,2 Örebro 83 9,9 8 0, ,3 Medelvärde 36 3,8 33 3,3 39 3,8 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Dagens Samhälle De1U1a tabell är en modifiering av Mått 20 B. Det mest intressanta är de stora svängningarna, åt båda håll, mellan åren hos samtliga redovisade kommuner. Detta åskådliggör den stora betydelsen för effektiviteten som faktorn andel elever som uppnår målen i samtliga ämnen har och att en tämligen konstant kostnad för grundskola över åren medför olika resultat och effektivitet. Den stora vikten för alla inblandade parter i detta mått är att eleverna uppnår må len. 32

37 Mått 21 Gymnasieelever som fått examen eller studiebevis inom fyra år inklusive IM (Mått 21 Andelen elever som fullgör gymnasieutbildningen i kommunen inom fyra år inklusive individuella programmet) Ljusnarsberg ,7 70,7 Askersund ,6 85,2 Degerfors ,6 69,7 Hallsberg ,1 80,9 Karlskoga ,0 76,6 Kumla ,4 80,1 Laxå ,5 83,6 Lekeberg ,0 81,0 Lindesberg ,3 81,5 Ludvika ,3 79,8 Skinnskatteberg ,0 64,6 Örebro ,9 79,5 Medelvärde ,3 78,6 Minimum ,7 59,5 Maximalt ,3 92,7 Antal kommuner Källa: Skolverket Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,2 procent, ,6 procent, ,9 procent, ,8 procent. Måttet är utifrån folkbokförda i kommunen. ens resultat 2015 innebär ett drastiskt sämre resultat än 2014 samt sämre än medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 33

38 Mått 22 A Kostnad per elev i förhållande till andel som (inte fullföljer ett gymnasieprogram) ej fått examen/studiebevis Kronor Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lind esberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Beräkning utifrån Skolverket s statistik Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor, kronor, kronor. Måttet utgår från kostnad per elev i gymnasiet och antalet elever som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år inklusive Individuella programmet, numera omformulerat till ej fått examen/studiebevis. Resultatet tas fram genom andelen (kvoten) elever som inte fullföljt gymnasiet multipliceras med kostnad per elev. Resultatet bygger på 2012 års elevresultat och års kostnader, 2013 års resultat och 2012 års kostnader, 2014 års resultat och 2013 års kostnader och 2015 års resultat och 2014 års kostnader Måttet är utifrån folkbokförda i kommunen. Måttets relevans är diskutabelt ur flera aspekter, i synnerhet som att skillnaden mellan kommunerna är oerhört stort. Variationen för framför allt de mindre kommunerna är också stora mellan åren. 34

39 Mått 22 B Kostnad per elev i förhållande till andel som (inte fullföljer ett gymnasieprogram) ej fått examen/studiebevis Differens mellan Differens mellan Differens mellan kronor procent kronor procent kronor procent Ljusnarsberg , , ,5 Askersund , , ,9 Degerfors , , ,4 Hallsberg , , ,3 Karlskoga 59 0, , ,5 Kumla , , ,4 Laxå , , ,9 Lekeberg , , ,2 Lindesberg , , ,8 Ludvika , , ,3 Skinnskatteberg , , ,5 Örebro , , ,9 Medelvärde , , ,5 Minimum , , ,7 Maximalt , , ,9 Antal kommuner Källa: Beräkning utifrån Skolverkets statistik Denna tabell är en egen bearbetning av Mått 22 A. De stora variationer som påtalades till Mått 22 A åskådliggörs i de1ma tabell. 35

40 Mått 23 Kvalitetsaspekter särskilt boende, andel av maxpoäng Ljusnarsberg 68 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Leke berg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,0 procent, ,6 procent, ,3 procent, ,5 procent. Samman vägt resultat i form av andel av maxpoäng. V aije delfråga ger mellan 0-5 poäng. Summan av alla delfrågor beräknas och delas med maximalt möjliga poäng. Redovisas som procent. Ett antal nya delfrågor tillkom Resultaten från delfrågorna redovisas i bilaga 2. Det är först 2015 som det redovisas ett resultat för kommunen. Detta beror på att kommunen tidigare inte svarat på samtliga delfrågor. ens resultat 2015 är bland de bästa av de redovisade kommunerna och överstiger därmed det ovägda medelvärdet bland de redovisade kommunerna. ens resultat överstiger även medelvärdet. 36

41 Mått 24 A Kostnad per brukare i särskilt boende, äldreomsorg Kronor Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SKL:s Vad kostar verksamheten i din kommun? Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor. Från och med 2013 års redovisning är resultatet ett genomsnitt av alla månader på året för att tidigare år enbart avse oktober månad, därav kan ingen jämförelse göras mellan åren. Dessa resultat föranleder den del funderingar. ens kostnad 2014 är lägst bland samtliga 275 kommuner som det redovisas resultat för. Skillnaden mellan kommunerna är stor. 37

42 Mått 24 B Kostnad per brukare i särskilt boende, äldreomsorg Differens mellan kronor procent Ljusnarsberg ,0 Askersund ,3 Degerfors ,9 Hallsberg ,1 Karlskoga ,4 Kumla ,0 Laxå Lekeberg ,8 Lindesberg ,8 Ludvika ,6 Skinnskatteberg ,3 Örebro ,9 Medelvärde ,1 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SKL:s Vad kost ar verksamheten i din kommun? Detta mått är en bearbetning av resultaten i Mått 24 A. Ökningen av kostnaderna mellan åren bland de redovisade kommunerna är betydande. en har en ökning med 29 procent medan Örebro har störst ökning med 51 procent. Vad gäller medelvärdet har det ökat med 19 procent vilket är att betrakta som en kraftig kostnadsökning. 38

43 Mått 25 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,0 procent, ,4 procent, ,3 procent. Måttet anger andelen brukare som svarat "Mycket nöjd" eller "Ganska nöjd" på frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende." De som svarat "Ingen åsikt" har räknats bort. en har samtliga år haft en relativt stor andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Samtliga redovisade år har resultaten överstigit medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Således är kommunens resultat positivt. 39

44 Mått 26 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, andel av maxpoäng Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,7 procent, ,6 procent, 61,9 procent, ,9 procent, ,6 procent. Måttet består av 17 indikatorer vilka bedöms utifrån ett poängsystem. Här redovisas endast andelen (procent) av maximala antalet poäng. De 17 indikatorerna framgår av bilaga 3. ens resultat 2015 överensstämmer med medelvärdet och är något högre än det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Någon enhetlig utveckling kan inte ses över åren. Bland de redovisade kommunerna finns hos flera relativt stora variationer mellan åren. 40

45 Mått 27 A Kostnad per brukare inom hemtjänsten, äldreomsorgen Kronor Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : SCB och Socialstyrelsens individstatistik Ovägt medelvärde redovisade kommuner: kronor, kronor, kronor, kronor. Brukarantalet hämtas från Socialstyrelsens individstatistik som har förändrats från tidigare år. Tidigare år har uppgiften endast avsett oktober månad men avser från och med 2013 ett genomsnitt av alla månader på året. Dessutom har plockats bort alla brukare som har trygghetslarm eller matdistribution som enda insats samt brukare med mindre än två timmars hemtjänst per månad. Därav kan ingen jämförelse göras mellan åren före Beräkning sker enligt följande: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst, äldreomsorg, dividerat med antal personer 65 + år som den 1 oktober var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Avser samtlig regi. Måttet redovisas i kronor i snitt per brukare 2013 och Detta mått har ifrågasatts beroende på de stora skillnaderna i resultat mellan kommunerna samt i samma konumm mellan åren. Redovisningen från kommunerna förefaller inte vara likvärdiga trots att måttet bygger kommunernas årliga Räkenskapssammandrag. ens resultat 2014 överstiger såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. 41

46 Mått 27 B Kostnad per brukare inom hemtjänsten, äldreomsorgen Differens mellan kronor procent Ljusnarsberg ,3 Askersund ,9 Degerfors ,0 Hallsberg ,1 Karlskoga ,7 Kumla ,1 Laxå ,0 Lekeberg ,6 Lindesberg ,7 Ludvika ,2 Skinnskatteberg ,9 Örebro ,7 Medelvärde ,4 Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik Detta är en bearbetning av resultaten i Mått 27 A. Det intressanta är den stora skillnaden mellan åren samt det intervall som finns mellan redovisade kommuner. ens kostnader har ökat med 69,3 procent medan Kumlas kostnader minskat med 24,1 procent. Kumlas minskade kostnader skall ses mot deras höga kostnad Även Karlskoga, som hade högst kostnad bland redovisade kommuner, har 2014 en stor minskning, 15,7 procent. 42

47 Mått 28 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 93 Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,9 procent, ,8 procent, ,1 procent. Måttet anger andelen brukare som fått hemtj änst som svarat "Mycket nöjd" eller "Ganska nöjd" på frågan "Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?" De som svarat "Ingen åsikt" har tagits bort. Generellt är andelen som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst stor och trots att kommunens resultat är 87 procent är det lägst bland redovisade kommuner samt lägre än medelvärdet. En positiv utveckling över åren kan dock skönjas för kommunen. 43

48 Mått 29 Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel av maxpoäng Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå 73 Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,7 procent, ,8 procent, ,3 procent, ,2 procent. Sammanvägt resultat i form av andel av maxpoäng. Vmje delfråga ger mellan 0-5 poäng. Summan av alla delfrågor beräknas och delas med maximalt möjliga poäng. Redovisas som procent. Ny delfråga tillkom Resultaten från delfrågorna redovisas i bilaga 4. ens resultat 2015 är i paritet med övriga kommuner, kommunens resultat är lika med medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. en har dessutom en positiv resultatutveckling. 44

49 2.5 en som samhällsutvecklare Mått 31 Andelen förvärvsarbetande i kommunen av invånarna i åldern år Ljusnarsberg 70,6 69,8 68,7 68,2 Askersund 79,4 80,2 79,8 81,1 Degerfors 74,9 75,7 75,3 74,9 Hallsberg 77,0 77,0 77,4 77,4 Karlskoga 76,8 77,2 76,9 76,5 Kumla 80,0 80,5 80,3 80,6 Laxå 81,0 79,5 76,6 74,4 Lekeberg 82,6 82,7 83,1 82,9 Lindesberg 77,4 77,8 77,1 76,6 Ludvika 77,2 77,4 77,4 77,4 Skinnskatteberg 74,1 74,3 75,2 74,7 Örebro 75,4 75,6 75,9 76,0 Medelvärde 78,4 78,6 78,5 78,5 Minimum 63,1 63,6 63,9 64,4 Maximalt 87,3 88,0 87,2 87,5 Antal kommuner Källa : SCB:s registerbaserade arbet smarknadsstatistik (RAMS) Ovägt medelvärde redovisade konum mer: ,2 procent, ,3 procent, ,0 procent, 76,7 procent. Måttet redovisar andelen i procent av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år som förvärvsarbetar. en har relativt i jämnfört med övriga kommuner i landet en tämligen låg andel förvärvsarbetande i åldern år. Likaledes är andelen lägst i kommunen i jämförelse med de kommuner som redovisas i denna sammanställning för samtliga år. Negativt är att andelen förvärvsarbetande minskat vaije redovisat år. Ur ett nationellt perspektiv har det under de fyra redovisade åren inte skett någon utveckling i någondera imiktning. 45

50 Mått 32 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning Ljusnarsberg 3,9 3,4 2,6 Askersund 2,8 2,5 2,4 Degerfors 5,9 4,7 5,2 Hallsberg 5,2 3,8 3,2 Karlskoga 4,4 4,7 4,5 Kumla 5,0 4,4 4,3 Laxå 0,6 0,8 0,9 Lekeberg 2,5 2,5 2,7 Lindesberg 6,6 5,8 6,9 Ludvika 6,9 5,6 6,7 Skinnskatteberg 4,3 3,6 5,7 Örebro 6,1 5,7 5,6 Medelvärde 4,2 4,0 4,1 Minimum 0,6 0,5 0,4 Maximalt 11,9 9,9 10,8 Antal kommuner Källa : SCB Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,5 procent, ,0 procent, ,2 procent, ,6 procent. 4,4 2,7 6,0 3,0 5,7 4,0 1,0 3,0 6,6 6,9 6,6 5,3 4,2 0,6 10,3 284 Måttet visar antalet invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning dividerat med antalet invånare den 31 december multiplicerat med. en har en markant minskning mellan 2011 och 2013 medan det 2014 finns en betydande ökning med 1,8 procentenheter. Denna ökning är störst bland redovisade kommuner och motsvaras inte av samma ökning av medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. Konsekvensen av denna ökning är att kommunen inte särskiljer sig speciellt mot medelvärdet och det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner

51 Mått 33 Antal nya företag per invånare Antal Ljusnarsberg 4,1 3,3 3,3 6,2 Askersund 4,3 5,8 3,4 5,2 Dege rfors 4,0 1,3 1,9 1,7 Hallsberg 4,7 3,8 2,2 5,6 Karlskoga 3,2 3,8 3,3 3,4 Kumla 3,8 4,1 3,3 5,0 Laxå 6,8 4,7 4,3 5,6 Lekeberg 3,8 3,3 4,4 5,1 Lindesberg 4,2 3,0 2,8 3,6 Ludvika 4,5 3,8 3,3 3,8 Skinnskatteberg 4,6 2,3 2,7 4,5 Örebro 6,9 6,2 6,2 6,5 Medelvärde 5,5 5,0 4,9 4,9 Minimum 2,0 1,3 0,6 1,2 Maximalt 14,5 14,6 14,6 15,2 Antal kommuner Källa: Nyföretagarcentrums Företagsbarometer Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 nystartade företag, ,8 nystartade företag, ,4 nystartade företag, ,7 nystartade företag. Måttet avser antal nya företag per invånare under första halvåret. En närmast fördubbling av antalet nya företag per invånare har skett mellan 2014 och Även bland redovisade kommuner har det skett en relativt stor ökning av antalet nya företag mellan 2014 och Detta, samtidigt som medelvärdet har minskat eller stagnerat över åren, medför att det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner 2015 är likvärdigt med medelvärdet. Dock skall noteras att de nystartade företagens karaktär inte framgår av statistiken. 47

52 Mått 34 Sammanfattande omdöme av företagsklimatet i kommunen Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga 70 Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 69 Örebro Medelvärde Minimum 51 so Maximalt Antal kommuner Källa: SKL:s undersökning Insikten Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, , 1 procent. Måttet grundar sig på en undersökning av den service kommunerna ger företag i fem olika tillståndsärenden: utskänkningstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandstillsyn. Vidare mäts företagarans syn på följande kvalitetsfaktorer: tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet. Vaije typ av tillståndsärenden och kvalitetsfaktor får ett betygsindex mellan O och. Utifrån detta görs ett sammanlagt Nöjd-Kund-Index (NKI). Här finns endast resultat från två år redovisade och därmed kan inte några djupare analyser göras. Skillnaden mellan 2013 och 2015 års resultat är små. Det noterbara är att det är färre kommunen bland de redovisade kommunerna som har ett resultat

53 Mått 35 Antal utbetalda dagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna exklusive försäkrade med hel sjukersättning el ler aktivitetsersättning Antal Ljusnarsberg 8,9 10,8 11,3 13,1 Askersund 8,6 11,2 11,9 12,6 Degerfors 8,7 10,6 10,4 12,6 Hallsberg 9,4 10,9 10,3 11,5 Karlskoga 7,9 9,7 10,7 12,5 Kumla 8,9 10,2 11,2 12,6 Laxå 10,6 10,9 10,5 12,2 Lekeberg 9,1 10,0 9,7 10,4 Lindesberg 7,5 8,9 10,2 11,5 Ludvika 7,4 8,5 9,9 12,4 Skinnskatteberg 9,1 9,4 9,6 10,9 Örebro 6,8 7,8 8,0 9,1 Medelvärde 7,5 8,5 9,3 10,5 Minimum 3,8 4,4 4,4 4,4 Maximalt 12,5 13,4 14,3 15,7 Antal kommuner Källa: Försäkringskassan Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 utbetalda dagar, ,9 utbetalda dagar, ,3 utbetalda dagar, ,8 utbetalda dagar. Sjukpenningtalet redovisas som antalet utbetalda dagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenningar per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukpenningtalet redovisas för en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heldagar. Dagar med sjuklön från arbetsgivaren ingår inte i sjukpenningtalet. Samtliga redovisade kommuner har den högsta noteringen och likaledes har medelvärdet stigit över åren. ens resultat har ökat med en omfattning att den har flest antal utbetalda dagar av samtliga redovisade kommuner samt ett resultat betydligt över medelvärdet. 49

54 Mått 36 Andel återvunnet material i förhållandena till totala mängden hushållsavfall Ljusnarsberg Askersund Degerfors 34 Hallsberg Karlskoga 37 Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Avfall Sverige ' Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,0 procent, ,1 procent, , 7 procent, ,4 procent. Mätperioderna är 2011, 2012, 2013 och Noterbart är att kommunen fördubblat sin andel mellan och 2014, därmed är resultatet bättre än medelvärdet och det ovägda medelvärdet för redovisade kommuner. 50

55 Mått 37 Andel personbilar som uppfyller miljökrav enligt förordning Mått 37 Andel miljövänliga bilar i förhållande till totalt antal bilar Ljusnarsberg 0 0 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 41 Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, ,2 procent, en har väldigt liten andel egna bilar. 51

56 Mått 38 Andel inköpta miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel (Ekologiska livsmedel) Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg 12 Karlskoga 9 10 Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 21 Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, ,3 procent, ,7 procent, ,3 procent. Måttet redovisar andel inköpta (kronor) miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent under årets första sex månader respektive år. Vad som konstateras av resultaten är att de för vaije redovisat år sker en ökning av andelen inköpta miljömärkta livsmedel bland samtliga redovisade kommuner och samtliga kommuner som redovisat ett svar. Denna ökning har generellt stegrats för vaije år. en har dock bland de redovisade kommunerna betydligt lägre andel inköpta miljömärkta livsmedel, samma gäller relationen till medelvärdet. 52

57 Mått 4-1 Andel av vuxna biståndstagare som har långvarigt ekonomiskt bistånd Ljusnarsberg 29,9 22,5 Askersund 17,5 12,1 Degerfors 25,3 28,6 Hallsberg 26,1 27,1 Karlskoga 29,0 26,5 Kumla 36,3 33,9 Laxå Lekeberg 30,8 23,2 Lindesberg 31,8 28,3 Ludvika 38,5 38,8 Skinnskatteberg 19,2 20,5 Örebro 39,8 38,9 Medelvärde 28,2 27,7 Minimum 0,0 6,8 Maximalt 56,8 57,0 Antal kommuner Källa: Socialstyrelsen Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,5 procent, ,3 procent. Vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndstagare under året. Långvarigt bistånd avser månader under året. Andelen vuxna biståndstagare med långvarigt ekonomsikt bistånd i kommunen har drastiskt minskat mellan 2013 och en har 2014 en markant lägre andel än såväl medelvärdet som det ovägda medelvärdet bland redovisade kommuner. En intressant notering är den stora skillnad i andel som films mellan de redovisade kommunerna. 53

58 Extramått, Attityder bland kommunens företagare gällande kommunens förmåga att skapa ett gott företagsklimat, ranking av kommunerna Ranking Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Svenskt Näringsliv Måttet utgår från Svenskt Näringslivs årliga undersökning över företagsklimatet. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktats olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av "Det sammanfallande omdömet om företagsklimatet i kommunen." Ranking är ett vanskligt mått då de helt bygger på subjektiva värderingar, varför resultaten skall läsas försiktigt. en uppnår dock för andra året i rad en god ranking bland rikets kommuner. 54

59 Extramått Förändrat antal förvärvsarbetande 16 år och äldre per invånare mellan 2010 och 2011 respektive mellan 2011 och 2012, 2012 och 2013 samt 2013 och 2014 Antal Ljusnarsberg 25,2-7,2-4,3-7,3 Askersund 14,0 4,2 0,8-1,6 Degerfors 12,9 0,9-3,4-4,0 Hallsberg 16,8-2,0 4,2-2,8 Karlskoga 10,5 4,8-3,5-3,6 Kumla 11,9 5,0-3,4 1,2 Laxå 22,1-13,6-21,4-18,9 Lekeberg 21,5 2,2 3,2-1,4 Lindesberg 18,1 3,2-1,9-7,4 Ludvika 15,5 3,0 0,8-2,1 Skinnskatteberg 12,6-1,5 5,8-4,4 Örebro 8,4 2,4 3,2-0,5 Medelvärde 13,7 2,4 0,3-1,8 Minimum -2,4-11,3-21,4-18,9 Maximalt 43,1 24,0 20,0 11,6 Antal kommuner Källa : SCB:s regist erbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 personer, ,1 personer, minus 1,6 personer, minus 4,4 personer. De presenterade resultaten är negativa för kommunen dock med en kraftig ökning mellan 2010 och De redovisade kommunerna har samtliga utom kumla minskat antalet förvärvsarbetande mellan 2013 och Den negativa utvecklingen mellan de redovisade åren finns även i rikets kommuner. Bland de redovisade kommunerna är det Laxå som har den mest negativa utvecklingen mellan 2010 och De redovisade kommunerna har en sämre utveckling än riket från och med

60 3.Avslutning Avsikten med KKiK är att möjliggöra en jämförelse mellan kommuner i landet samt över tid av ett antal nyckeltal, mått inom områden som valts ut av ett antal kommunstyrelseordföranden som centrala i den kommunala verksamheten. Vidare har KKiK som syfte att utgöra ett underlag för de förtroendevaldas dialog med kommuninvånarna rörande servicens kvalitet i kommunens verksamhet. Ytterligare ett syfte med KKiK är att kunna utgöra ett verktyg i kommunens styrning, det vill säga vara ett underlag för de förtroendevalda vid beslut. En viktig aspekt för att uppnå dessa syften är att få en förankring i kommunens verksamhetsorganisation för att mätningarna enligt KKiK skall genomföras. Oavsett om KKiK används eller ej, måste kommunens verksamhet följas upp ur ett kvalitetsperspektiv och detta kräver att mätningar genomförs. Ur de1ma synvinkel är KKiK enbart en metod, ett redskap, på en marknad med ett stort antal andra metoder för kvalitetsmätning. Oerhört väsentligt är att överväga hur kan och skall resultaten i KKiK användas. Framtagandet av resultat är enbart det konkreta hantverksarbetet, den stora uppgiften är att analysera resultaten och utifrån dessa besluta om åtgärder. Detta är inte unikt för KKiK utan gäller alla uppföljningar och utvärderingar som genomförs oavsett metod. Beträffande KKiK finns skriften "Handbok för ens Kvalitet i Korthet", vilken kan hämtas från Där kan även hämtas skrifterna "Resultat i fokus - att utveckla målstyrning till resultatstyrning", "Skapa resultat med nyckeltal Nyckeltal och mått i styrprocessen" och "Inga resultat-inte kunskap K valitetsmått i kommunal verksamhet". Samtliga skrifter berör de områden till vilka KKiK är tänkt att utgöra ett verktyg. Vad gäller resultat och statistik finns mycket material att hämta från internet hos Sveriges er och Landsting (SKL), Statistiska centralbyrån (Sch), Socialstyrelsen, Skolverket och - och landstingsdatabasen (Kolada). 56

61 Bilaga 1 Ordinarie mått i KKiK vilka saknar resultat för Ljusnarsbergs kommun 2015 Din kommuns tillgänglighet Mått 1: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 2: Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Mått 3: Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Mått 4 A: Öppettider utöver vardagar klockan 8-17 på bibliotek, simhall och återvinningscentral Mått 8: Hur lång är handläggningstiden i snitt ( dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Trygghetsaspekter i din kommun Mått 9: Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Din delaktighet och kommunens information Mått 15: Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Din kommuns effektivitet Mått 30: Andel ungdomar i åldern år som inte återkommer till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar oh/eller insatser, ej ekonomiskt bistånd Din kommun som samhällsutvecklare Mått 39: Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? 57

62 Bilaga 2 Mått 23-1 Andel avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 96 Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,0 procent, ,0 procent. 58

63 Mått 23-2 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse Ljusnarsberg Askersund Degerfors 76 Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika 88 Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,3 procent, ,6 procent, ,5 procent, ,3 procent. 59

64 Mått 23-3 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Le keberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,2 procent, ,4 procent, ,9 procent, ,8 procent. 60

65 Mått 23-4 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmål Ljusnarsberg 0 0 Askersund 0 0 Degerfors 0 60 Hallsberg Karlskoga 3 Kumla 0 0 Laxå Lekeberg 0 0 Lindesberg 0 0 Ludvika 0 0 Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, ,2 procent. 61

66 Mått 23-5 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kum la Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Kä lla: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: , 1 procent, ,3 procent, ,3 procent. 62

67 Mått 23-6 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i den egna lägenheten Ljusnarsberg 0 Askersund Degerfors 0 Hallsberg Karlskoga 0 Kumla 73 Laxå 0 0 Lekeberg Lindesberg 0 0 Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,0 procent, ,6 procent. 63

68 Mått 23-7 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokal Ljusnarsberg 0 Askersund 0 0 Degerfors 0 0 Hallsberg 7 Karlskoga 0 0 Kumla 5 0 Laxå 0 0 Lekeberg 0 0 Lindesberg 0 0 Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: , 1 procent, ,3 procent. 64

69 Mått 23-8 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls-/nattmål Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, , 1 procent, ,3 procent, ,0 procent. 65

70 Mått 23-9 Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,5 procent, ,8 procent ,3 procent, , 1 procent. 66

71 Mått Andel boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen Ljusnarsberg Askersund 34 Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro 95 Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Kä lla: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,0 procent ,0 procent, ,9 procent. 67

72 Mått Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 0 Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,8 procent, ,0 procent ,4 procent, ,4 procent. 68

73 Mått Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar Ljusnarsberg 0 Askersund Degerfors Hallsberg 0 0 Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 0 Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,2 procent, ,5 procent, ,4 procent, ,4 procent. 69

74 Mått Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka/make Ljusnarsberg Askersund Degerfors 76 Hallsberg 85 Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 0 57 Lind esberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,0 procent, , 1 procent, ,6 procent, ,5 procent. 70

75 Mått Andel brukare i särskilt boende för äldre som har möjlighet att tala sitt modersmål (inklusive svenska) med sin kontaktperson Ljusnarsberg 5 Askersund 98 Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg 99 Lindesberg Ludvika 98 Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning, Äldreguide och Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,5 procent, ,4 procent. 71

76 Mått Andel närstående till avlidna som erbjudits eftersamtal Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg 81 Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Palliativa registret Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,2 procent, ,7 procent, ,4 procent, ,6 procent. 72

77 Bilaga 3 Indikatorer utgörande mått 26 Följande indikatorer ingår i mått 26 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten, andel av maxpoäng. De enskilda resultaten för nedanstående indikatorer finns redovisade på Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien. Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats. Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp. Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka. Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice. Hemtjänsttagaren erbjuds möjligheten att följa med vid dagligvaruinköp. Hemtjänsttagaren erbjuds promenader. Hemtjänsttagaren erbjuds service som till exempel gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst. Hemtjänsttagaren erbjuds städning, frekvens. Hemtjänsttagaren erbjuds städning, omfattning. Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt, frekvens. Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice. Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk. Personer 65+ år erbjuds social dagverksamhet Personer 65+ år med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov Personer 65+ år med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov. 73

78 Bilaga 4 Mått 29-1 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där alla på boendet har möjlighet att äta huvudmålet tillsammans med minst en gång per vecka Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lind esberg 93 Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,0 procent, ,8 procent, ,6 procent, ,9 procent. Mått 29 består av nio indikatorer vilka redovisas var för sig. 74

79 Mått 29-2 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende ges möjlighet att vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter klockan minst en gång i månaden Ljusnarsberg Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla 25 Laxå 65 Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,9 procent, ,2 procent, ,6 procent, ,3 procent. 75

80 Mått 29-3 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet att planera matsedel, handla livsmedel med mera Ljusnarsberg 64 Askersund Degerfors Hallsberg 33 Karlskoga 91 Kumla 90 Laxå Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum 0 0 Maximalt Antal kommuner Källa : Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,6 procent, ,7 procent. 76

81 Mått 29-4 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden Ljusnarsberg 0 Askersund Degerfors 0 Hallsberg Karlskoga 85 Kumla Laxå Lekeberg 0 60 Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,2 procent, ,0 procent, ,9 procent, ,0 procent. 77

82 Mått 29-5 Andel boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten Ljusnarsberg 0 0 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå 0 31 Lekeberg Lindesberg Ludvika Skinnskatteberg Örebro Medelvärde Minimum Maximalt Antal kommuner Källa: Egen undersökning Ovägt medelvärde redovisade kommuner: ,4 procent, , 1 procent, ,3 procent. 78