NATURVÅRDSPROGRAM ÖCKERÖ KOMMUN del 2 ÅTGÄRDSPLAN
|
|
- Per-Olof Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beslutsdatum: Beslutande: Kommunstyrelsen Giltighetstid: 2025 Dokumentansvarig: Enhetschef för Plan, - bygg- och Upprättad av: Miljöstrateg Typ av dokument: Program (åtgärdsplan) NATURVÅRDSPROGRAM ÖCKERÖ KOMMUN del 2 ÅTGÄRDSPLAN 1
2 Sammanfattning Naturen spelar en mycket viktig roll i människans välmående och erbjuder för många boende och besökare i Öckerö kommun återhämtning från en stressig vardag. Även forskning visar att många människor hittar ett lugn i naturen. Vistelsen i naturen sänker blodtryck, ökar koncentrationsförmågan samt har ett flertal andra bevisade hälsoeffekter. Öckerös naturområden är redan idag ett populärt besöksmål, framförallt för stadsbor från Göteborg. Detta behov kommer troligtvis att öka ännu mera i framtiden, när man allt oftare fokuserar på resor inom närområdet för att minska sitt klimatavtryck. Som många andra kommuner nära storstäder attraherar närheten till naturen och utsikten på ett lugnare liv är ofta avgörande för valet av boendet. Att bevara naturen är därför ett viktigt steg i att inte minska kommunens attraktionskraft. I kommunens övergripande vision 2025 finns målsättningen att Natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. Inventeringar av kommunens naturområden visar att kommunen hyser både en stor och unik biologisk mångfald som borde bevaras för kommande generationer. Öckerö kommun måste därför öka sina insatser för att bevara den artrikedom som har uppstått genom miljontals år av evolution och selektion. Framtagandet av ett naturvårdsprogram är en del av kommunens miljöarbete och förverkligande av sin vision. Programmet fungerar som ett underlagsmaterial till kommunens översiktsplan. Efter en inventering av kommunens naturvärden under 2014 har en naturvårdsplan tagits fram som ett första steg i kommunens naturvårdsarbete: Naturvårdsprogrammet del 1- naturvårdsplan. Här klassas naturen i olika skyddsvärda områden. För att skydda kommunens höga naturvärden har som ett andra steg av naturvårdsprogrammet en åtgärdsplan tagits fram: Naturvårdsprogrammet del 2- åtgärdsplan. Åtgärdsplanens syfte är att, på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt bevara de naturvärden som naturvårdsplanen har pekat ut. Båda delarna av naturvårdsprogrammet är framtagna med hjälp av LONA-bidrag från Naturvårdsverket. I dagsläget finns ingen särskild budget för främjandet av naturvårdsarbetet i Öckerö kommun. Många insatser för bevarandet av naturvärdena utförs av ideella instanser. Det är viktigt att naturvärdena som kommunen hyser, bevaras på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt och inte är beroende av enstaka individers insatser. Ideellt arbete utan budget innebär risker då kontinuiteten inte kan garanteras. Om kommunens naturvårdsarbete enbart vilar på ideella krafter kan områden som med stora ansträngningar har restaurerats, gå om intet om engagemanget sinar och artrikedomen försvinna, kanske för all framtid. För att säkra det långsiktiga skyddet av dessa områden, behöver därför kommunen ta sitt ansvar genom att garantera öronmärkta resurser som stöttar naturvårdsarbetet i kommunen. Politisk förankring av åtgärdsplanen i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är en förutsättning för detta arbete. Åtgärderna som nämns i detta dokument och sträcker sig fram till 2025 är ett första, viktigt steg för att bevara kommunens naturvärden. 2
3 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Varför är en åtgärdsplan så viktigt? De regionala miljömålen för bevarande av natur Öckerö kommuns mål för bevarande av natur Åtgärder Arbetslag för bevarande av naturvärden Årlig verksamhetsplan och budget för naturvårdsarbetet Framtagande av skötselplaner för kommunens mest skyddsvärda områden Framtagande av en grönplan för tätbebyggelse Utredning av naturreservatsbildning Utredning av områdesskydd för våtmarker samt deras restaurering Skyltning av naturstigar Blå översiktsplanering - en gemensam havsplanering Inventering av marina naturvärden Bevarande av strandpaddan Ansvarsarter Åtgärder mot utbredning av invasiva främmande arter Bild 1: Den fridlysta, större vattensalamandern finns i några av kommunens dammar 3
4 2 Varför är en åtgärdsplan så viktigt? Naturen spelar en mycket viktig roll för människans välmående och erbjuder för många boende och besökare återhämtning från en stressig vardag. Även forskning visar att många människor hittar ett lugn i naturen. Vistelsen i naturen sänker blodtryck, stärker koncentrationsförmågan samt har ett flertal andra bevisade hälsoeffekter. Både för äldre och yngre människor fyller natur nära bostaden en viktig funktion. Ibland räcker det att komma ut och få luft, men många uppskattar också ett intressant djur- och växtliv. Naturupplevelser har en avgörande betydelse för barn och ungdomars utveckling. Den som tidigt lär sig uppskatta naturen, får en god vana och lär sig att respektera den, något man bär med sig genom hela livet. Öckerös naturområden är redan idag ett viktigt besöksmål för framförallt stadsbor från Göteborg. Många flyttar till Öckerö just för att komma närmare naturen och havet. Att bevara naturen är därför ett viktigt steg i att inte minska kommunens attraktionskraft. Enligt Göteborgsregionens kommunalförbund, GR:s strukturbild och den överenskommelse som undertecknats av GR-kommunerna, så ska kvaliteterna i kustzonen tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Även de regionala miljömålen ställer krav på kommunen att bevara den biologiska mångfalden. I kommunens övergripande Vision 2025 finns målsättningen att Natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. Naturvårdsprogrammet del 1- Naturvårdsplan var ett första steg i kommunens naturvårdsarbete genom att identifiera och dokumentera kommunens mest värdefulla naturområden. I flera av de 60 utpekade områdena har rödlistade djur och växter observerats. Naturvårdsplanen har varit till stor nytta för tjänstemän inom samhällsplanering. Naturvårdsprogrammet del 2- Åtgärdsplan ska ge vägledning om hur de i naturvårdsplanen utpekade naturvärdena ska bevaras och skötas. Kommunen tar därmed ansvar för dessa genom att verka för att dessa områden bevaras och utvecklas på ett sådant sätt att naturvärdena består för framtiden. För detta krävs ett antal åtgärder som kommunen måste ta som ett första steg i sitt naturvårdsarbete som presenteras i kapitel 5. Bild 2: Engelsmannens hage fylld med orkidén Jungfru-Marie nycklar i maj 3. De regionala miljömålen för bevarande av natur Öckerö kommun ska arbeta med naturvård i enlighet med de nationella och regionala miljömålen. De regionala målen bygger på de nationella miljömålen. 4
5 Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Hav i balans samt levande kust och skärgård Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Figur 1: De nationella miljömålen. Det enda målet som kommer att nås till 2020 är ett skyddande ozonskikt Nedan redovisas de regionala miljömålen för bevarande av biologisk mångfald och natur som Öckerö kommun berörs av och ska arbeta efter: Levande sjöar och vattendrag ILLU År 2020 ska minst 50 procent av nationellt särskilt värdefulla vatten med natur- och kulturmiljövärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Hav i balans samt levande kust och skärgård År 2020 är havs-,kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. År 2020 ska kommunalt beslutade blå översiktsplaner finnas i samtliga berörda kustkommuner. År 2020 ska det finnas ett nätverk av väl förvaltade skyddade marina områden, med god representativitet av olika livsmiljöer och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet. År 2020 ska produktiviteten och funktionen hos grunda marina ekosystem vara bevarad. Myllrande våtmarker År 2020 är våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden vidmakthållna. År 2020 är våtmarkens natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. 5
6 År 2020 är våtmarker av alla typer representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. År 2020 ska markanvändning såsom skogsbruk, vägbyggnation, torvtäkt och annan exploatering ske på ett skonsamt sätt så att inte våtmarker påverkas negativt. År 2020 ska andelen hävdade rikekärr ha ökat jämfört med år År 2020 ska hävdkvaliteten på strandängar, samt förutsättningar för strandängsberoende fåglar, ha förbättrats jämfört med år Levande skogar Arealen äldre lövrik skog, arealen gammal skog och mängden hård död ved ska fortsätta öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker. Ett rikt odlingslandskap År 2020 är biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenligt skötsel bevarade eller förbättrade. År 2020 ska minst hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar. År 2020 ska minst hektar mosaikbetesmark hävdas och minst 110 hektar stäppartad torräng ska hävdas. God bebyggd miljö År 2020 ska avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde om minst 1 hektar, inte vara större än 300 meter från bostäder, skolor och förskolor. Det är viktigt att den bostadsnära naturen innehåller kvaliteter så att den kan tillfredsställa människans behov av rofylldhet, naturupplevelse, lek och umgänge. Senast år 2020 ska ekosystemtjänster synliggöras i översiktsplaner, detaljplaner och vägplaner. Ett rikt växt- och djurliv År 2020 är bevarande status för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. År 2020 ska vardagslandskapet uppvisa en ökning av antalet arter. År 2020 ska förekomsten av skyddsvärda träd vara känd i länets samtliga kommuner. År 2020 ska förekomsten av främmande invasiva arter i Västra Götalands län inte ha ökat, jämfört med tidigare undersökning från år
7 4 Öckerö kommuns mål för bevarande av natur Småskaligt jordbruk, med åkrar, ängar, betesmarker och brända hedar präglade i gamla tider landskapet på skärgårdens öar. Det var ett öppet landskap, där skogen ännu inte återhämtat sig efter sillperiodernas virkesslukande verksamhet. I skärgårdens odlingslandskap fanns en stor biologisk mångfald och fragment av denna finns ännu kvar. Under 1900-talet har dessvärre många av skärgårdens öar vuxit igen, eftersom odling och annan markanvändning upphört. Flertalet områden är i behov av hävd för att behålla sina naturvärden. Det är viktigt att Öckerö kommun tar sitt ansvar att bidra till att de regionala miljömålen nås. Därmed bevaras den biologiska mångfalden för kommande generationer och kommunen agerar som ett föredöme. Öckerö kommun måste, för att delta i regionens miljömålsarbete, ta en aktivare roll i kommunens naturvårdsarbete som i dagsläget huvudsakligen utförs av ideella krafter. Arbetet ska vara långsiktigt och kontinuerligt samt stödjas av öronmärkta resurser. Öckerö kommun har följande mål för sitt naturvårdsarbete: Öckerö kommun ska ta en aktiv roll i bevarandet och utvecklandet av den biologiska mångfalden i kommunen, bl.a. genom att avsätta resurser för naturvårdsarbetet så att framtida generationer får uppleva en lika stor artrikedom och spännande naturmiljö. Naturvårdens och friluftslivets intressen ska beaktas vid all fysisk planering, bygglovsprövning eller annan exploatering. Bild 3: Rangelviken; Grötö, Bete och hävd skapade ett öppet landskap med stor artrikedom. Bild 4: Mor Tilda mjölkar på Grötö, Betesdjuren höll landskapet öppet som var en mycket bidragande faktor till en ökad artrikedom. 7
8 5 Åtgärder I ett kommunalt naturvårdsprogram ska det finnas en åtgärdsplan för hur den biologiska mångfalden ska skyddas och bevaras. Här ska det finnas konkreta åtgärder som går att följa upp t.ex. genom att vara mätbara. Det krävs även ekonomiska och personella resurser som gör det realistiskt och möjligt att utföra och följa upp arbetet. 1. Arbetslag för bevarande av naturvärden I dagsläget sköts många områden som pekats ut i naturvårdsplanen som värdefulla och unika, av ideella krafter och enbart i begränsad omfattning av kommunens sociala arbetslag (OSA-laget). Restaurering av igenvuxna områden och andra naturvårdsinsatser för att bevara sällsynta arter har hittills enbart sköts av ideella krafter såsom privatpersoner och Öckeröarnas naturskyddsförening. Restaurering av många områden har skett med stöd av EU-bidrag. Restaurering kostar mycket mer pengar än kontinuerlig skötsel. Idag finns det dock en tydlig trend i att ideellt engagemang bland yngre generationer minskar. Naturvårdsengagemanget bygger redan idag på en handfull individer. Om dessa individer lägger ner sitt arbete, finns det en stor risk att områden med höga naturvärden, och därmed även kommunens unika, biologiska mångfald, försvinner för all framtid. De som idag utför skötseln i kommunens regi (huvudsakligen OSA laget) har väldigt begränsade resurser och skötseln handlar mestadels om att röja vid sidan om gångstigar. Skötseln sker dessutom inte i alla naturområden med höga naturvärden som t.ex. hotas av igenväxning såsom strandängar. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att verka för att nya så kallade Gröna Jobb med lägre kvalifikationskrav skapas på lokal och regional nivå för personer som står långt från arbetsmarknaden. Exempel på arbeten som omfattas av detta är skötsel och förvaltning av skyddad natur (t ex röjning, slåtter, stängsling, strandstädning och informationsinsatser) samt bekämpning av invasiva främmande arter. Uppdraget kommer att pågå mellan Kommunen skulle kunna bli en aktör inom denna marknad och påbörja sitt naturvårdsarbete med stöd av dessa medel. Det kräver dock någon kommunal resurs som samordnar detta arbete och tar fram en strategi för vilka områden som ska prioriteras för skötsel samt hur de ska skötas. Åtgärd: Arbetslag för skötsel av naturområden Ansvar: Kultur- och Fritidsverksamheten Tidsplan: Resurser: En resurs behöver samordna arbetslaget som skapas genom Gröna Jobb År 2020 är bevarande status för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. År 2020 ska minst hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar. År 2020 är biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenligt skötsel bevarade eller förbättrade. 2. Årlig verksamhetsplan och budget för naturvårdsarbetet I dagsläget finns ingen särskild tjänstemannafunktion som arbetar med naturvård i Öckerö kommun. En specialistfunktion för arbete med naturvård såsom en kommunekolog är viktig för att bevaka och leda kommunens naturvårdsarbete samt bidra med sin kompetens vid fysisk samhällsplanering samt skötsel av områden. En årlig verksamhetsplan där det årliga naturvårdsarbetet planeras och prioriteras ska tas fram. Tjänsten kommer de första tre åren att vara finansierad med stöd av olika projektbidrag. För att tjänsten ska bli permanent efter 2020, krävs det tillföring av resurser. Åtgärd: Verksamhetsplan för naturvårdsarbete i Öckerö kommun Ansvar: Plan-, bygg-, och Tidsplan: Resurser: en halv resurs som arbetar med naturvårdsfrågor Denna åtgärd är i linje med samtliga ovanstående miljömål 8
9 3. Framtagande av skötselplaner för kommunens mest skyddsvärda områden En av kommunens mest säregna och skyddsvärda naturtyper utgörs av sand-, grus-, sten- och blockstränder. Hävdade strandängar är värdefulla bland annat som födosöks- och rastlokal för fågel. I de skötselförslag som presenteras i naturvårdsplanen för flertalet områden föreslås bete, slåtter eller bådadera. Flertalet områden är i behov av hävd för att behålla sina naturvärden. Ett exempel på en lyckad restaurering är Rörö naturreservat och Grötö där många naturvärden har kunnat återskapas och bevaras genom bränning och röjning av igenväxta områden som nu bevaras genom bete. Genom detta har man tagit tillvara både kultur och natur och gjort det till ett mycket attraktivt område dit folk vallfärdar. Idag finns endast ett fåtal betesmarker (Björkö, Rörö och Grötö) i kommunen. För att sköta områden med höga naturvärden på ett gynnsamt sätt, behöver skötselplaner tas fram där rätt skötsel av området och dess arter fastställs och planeras. Områden med unika och höga naturvärden på kommunens bebodda öar (klass I) ska prioriteras vid framtagande av skötselplaner. Dessa områden är nordvästra Hyppeln, nordvästra Grötö, norra Björkö, sydöstra Hönö och nordvästra Öckerö. För klass I områden på Rörö och Hönö finns redan skötselplaner från Länsstyrelsen, eftersom dessa är naturreservat. Åtgärd: Framtagande av skötselplaner för kommunens klass I områden (5 områden) Ansvar: Plan-, bygg-, och, Kultur- och Fritidsverksamheten Tidsplan: Resurser: LONA bidrag År 2020 är bevarande status för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. År 2020 är biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenligt skötsel bevarade eller förbättrade. År 2020 ska andelen hävdade rikekärr ha ökat jämfört med år År 2020 ska hävdkvaliteten på strandängar, samt förutsättningar för strandängsberoende fåglar, ha förbättrats jämfört med år År 2020 ska minst hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar. År 2020 ska minst hektar mosaikbetesmark hävdas och minst 110 hektar stäppartad torräng ska hävdas. Bild 5: Restaureringen av strandängar på Grötö har återskapat den forna artrikedomen som mångårig hävd i form av bete har bidragit till. 9
10 4. Framtagande av en grönplan för tätbebyggelse För att få en uppfattning om tätorters ekologiska struktur, vilka parker och naturområden som är mest skyddsvärda ur naturvårdssynpunkt och använda av friluftslivet, görs en grönplan för tätorter och deras omgivning. En grönplan innehåller förslag till åtgärder som berör mark- och vattenanvändningen, skötseln och utformningen av parker och naturområden i och kring ett samhälle. Syftet med dessa områden är inte enbart skydd av ekologiska värden, utan att möjliggöra tätortsnära naturupplevelser för barnens lek och upptäcktsresor samt människans återhämtning från en stressig vardag. Naturområdena ger boende, och framförallt barn, möjligheten till tätortsnära naturupplevelser, berikar artrikedomen, fungerar som spridningskorridorer för sällsynta arter och garanterar ekosystemtjänster (t.ex. pollinering av fruktträd, minskning och rening av dagvatten, minskning av översvämningar mm.) inom tät bebyggelse. Det är viktigt att det finns en plan för vilka områden man vill och bör bevara inom tätbebyggelse så att både rekreations- och naturvärden kan värnas om vid fysisk planering och exploatering. Samtidigt kan tjänstemän och politiker lättare få en helhetsbild av tillgången till grönområden inom kommunen. En grönplan ska tas fram för Öckerö kommuns största öar i och kring deras tätbebyggelse. Även kilar med natur inom tätbebyggelsen är viktiga att undanta från exploatering vilket ska framkomma i grönplanen. De utpekade naturområdena kommer i stort sett att lämnas till fri utveckling dvs. naturen får utvecklas fritt utan mänsklig påverkan. Åtgärd: Framtagande av en grönplan för kommunens tätorter Ansvar: Plan-, bygg-, och Tidsplan: Resurser: LONA bidrag År 2020 ska vardagslandskapet uppvisa en ökning av antalet arter. År 2020 ska avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde om minst 1 hektar, inte vara större än 300 meter från bostäder, skolor och förskolor. Det är viktigt att den bostadsnära naturen innehåller kvaliteter så att den kan tillfredsställa människans behov av rofylldhet, naturupplevelse, lek och umgänge. Senast år 2020 ska ekosystemtjänster synliggöras i översiktsplaner, detaljplaner och vägplaner. Bild 6: Orkidéängar kräver årlig hävd i form av slåtter eller bete så att sly inte tar över och slår ut arterna. Bild 7: Strandängen ovan har restaurerats av Öckeröarnas naturskyddsförening med stöd av ett EUbidrag. Hävden som håller markerna öppna och bevarar artrikedomen, sker i form av fårbete. 10
11 5. Utredning av naturreservatsbildning I naturvårdsplanen pekas norra delen av Björkö, sydöstra Hönö, skärgården väster om Hälsö samt västra kustlinjen utmed Fotö, Hönö, Öckerö, Grötö och Hyppeln ut som de mest värdefulla naturområden som är i behov av ett mera permanent skydd. Efter ett medborgarförslag utreds möjligheterna att bilda ett naturreservat på norra Grötö där det efter en restaurering finns höga naturvärden. Grötö är ett av de få områdena i Sverige där den rödlistade Kustgentianan finns kvar. En dialog med Länsstyrelsen och markägarna om en möjlig naturreservatsbildning har påbörjats. En naturreservatsbildning skulle trygga områdets naturvärden på bästa möjliga sätt. De största kostnaderna i form av områdets restaurering har redan tagits. Björkö är ett annat område som hyser en unik artrikedom och är i behov av ett mera långsiktigt skydd. Grunda havsvikar fungerar som havets barnkammare och säkerställer en hög biologisk mångfald. Det är fördelaktigt att havsområden inkluderas i naturreservatsbildning för att skydda dessa värdefulla vikar som ofta hyser ålgräsängar. Åtgärd: Utredning om bildande av kommunala naturreservat Ansvar: Plan-, bygg-, och, Kultur- och Fritidsverksamheten Tidsplan: Resurser: LONA bidrag År 2020 ska det finnas ett nätverk av väl förvaltade skyddade marina områden, med god representativitet av olika livsmiljöer och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet. År 2020 ska produktiviteten och funktionen hos grunda marina ekosystem vara bevarad. År 2020 ska minst 50 procent av nationellt särskilt värdefulla vatten med natur- och kulturmiljövärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. År 2020 är havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. 6. Utredning av områdesskydd för våtmarker samt deras restaurering Kommunen har idag enbart ett fåtal större våtmarker kvar. Dessa hyser en stor artrikedom av groddjur, fåglar, insekter och växter. Dessa naturpärlor, såsom Rördammen, dammen vid Sudda samt dammarna på norra Björkö måste skyddas mot exploatering, t.ex. genom att skapa biotopskyddsområden. Både Rördammen och Sudda borde restaureras för att minska utbredning av vass och frigöra öppna vattenytor, som idag i stort sett håller på att försvinna. Kontakt har tagits med lokala naturintressenter för stöd i detta arbete. För bildande av biotopskyddsområden kan LONA-bidrag sökas. För skötsel av områdena kan Lantbruksfonder sökas. Åtgärd: Utredning att bilda biotopskyddsområden för våtmarker samt deras restaurering Ansvar: Plan-, bygg-, och, Kultur- och Fritidsverksamheten Tidsplan: Resurser: LONA bidrag År 2020 är våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden vidmakthållna. År 2020 är våtmarkens natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. År 2020 är våtmarker av alla typer representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. År 2020 ska markanvändning såsom skogsbruk, vägbyggnation, torvtäkt och annan exploatering ske på ett skonsamt sätt så att inte våtmarker påverkas negativt. 11
12 7. Skyltning av naturstigar Skyltning av s naturområden för att uppmärksamma deras natur- och kulturvärden är både pedagogiskt och uppskattat av allmänheten. Även Ö-råden har efterlyst en bättre skyltning av kommunens naturområden. LONA-bidrag ska sökas för att ta fram pedagogiska informationsskyltar till kommunens naturstigar där framkomligheten samt intressanta kultur- och naturvärden presenteras. Åtgärd: Framtagande av pedagogiska informationsskyltar till kommunens naturområden Ansvar: Plan-, bygg-, och, Kultur- och Fritidsverksamheten, extern resurs Tidsplan: Resurser: LONA bidrag 8. Blå översiktsplanering - en gemensam havsplanering En blå översiktsplan omfattar både kustvatten och öppet hav inom kommunernas territorialgränser och är ett viktigt verktyg för hur kustkommuner kan nyttja sina gemensamma marina resurser. Syftet är att en rad intressen kan samsas för att kunna bevara och utveckla havets resurser. I planen kan det till exempel finnas mål och rekommendationer för hur frågor som rör havet ska hanteras. Specifika områden kan pekas ut där vissa verksamheter, allt från vattenbruk till friluftsliv, fiske, marin energi och hamnverksamhet är särskilt lämpliga. Havsområden som har höga naturvärden och inte bör exploateras, ska pekas ut och därmed skyddas. Naturområden utan höga naturvärden kan också pekas ut för att skydda friluftsvärden och tillgängliggöra havet för boende och besökare. Öckerö kommun deltar i Göteborg regionens projekt Mellankommunal kustzonsplanering om framtagande av en blå översiktsplan som ska vara klar Åtgärd: Framtagande av en blå översiktsplan inom regionen Ansvar: Plan-, bygg-, och Tidsplan: Resurser: Inom befintlig ram År 2020 ska kommunalt beslutade blå översiktsplaner finnas i samtliga berörda kustkommuner. År 2020 ska det finnas ett nätverk av väl förvaltade skyddade marina områden, med god representativitet av olika livsmiljöer och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet. År 2020 ska produktiviteten och funktionen hos grunda marina ekosystem vara bevarad. År 2020 är havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. 9. Inventering av marina naturvärden Ålgräsängar är havets barnkammare och är en livsviktig biotop för många havslevande organismer. De har kraftigt minskat de senaste årtiondena. Naturvårdsverket tar fram åtgärdsplaner för de växter och djur som det finns ett begränsat antal av som syftar till att rädda hotade arter och deras miljöer. Eftersom ålgräsängar idag anses vara en mycket hotad biotop, finns ett åtgärdsprogram för dem. I Öckerö kommun utfördes 2002 i samband med framtagandet av ett anpassat strandskydd en inventering av marina värden, där även ålgräsängar kartlades. Inventeringen visade att det fanns en stor mängd ålgräsängar i Öckerö kommun. Områdena klassificerades enligt deras naturvärden vilket har varit en stor hjälp vid fysisk planering. Det vore ytterst värdefullt att inventera kommunens havsbaserade naturvärden, bland annat ålgräsängar, på samma sätt som de landbaserade naturvärdena kartlades. LONA-bidrag kommer att sökas för detta arbete. 12
13 Åtgärd: Inventering av kommunens marina naturvärden samt deras kartläggning Ansvar: Plan-, bygg-, och, extern resurs Tidsplan: 2020 Resurser: LONA bidrag År 2020 är havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. År 2020 ska det finnas ett nätverk av väl förvaltade skyddade marina områden, med god representativitet av olika livsmiljöer och djup, som upptar minst 10 procent av kust- och havsområdet. År 2020 ska produktiviteten och funktionen hos grunda marina ekosystem vara bevarad. 10. Bevarande av strandpaddan Strandpaddan är en hotad art som allt mer försvinner i den svenska naturen. Länsstyrelsen har därför tagit fram ett åtgärdsprogram för att skydda denna art. Öckerö kommun har tidigare varit ett starkt fäste för denna art. Tyvärr finns det dock tecken på att den även i kommunen håller på att försvinna, medan den på andra platser redan är försvunnen. Det finns idag enbart ett fåtal holmar och skär, där den vackra sången av denna art fortfarande kan höras. En dialog med Länsstyrelsen om hur kommunen kan skydda denna art ska startas samt en plan för bevarande av arten arbetas fram. Åtgärd: Bevarandeplan för strandpaddan Ansvar: Plan-, bygg-, och, extern resurs Tidsplan: Resurser: LONA bidrag År 2020 är havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. År 2020 är bevarande status för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Bild 8: Strandpaddan lever i strandnära biotop där den lägger sina salttåliga ägg i små hällkar. 13
14 11. Ansvarsarter I Öckerö kommun finns två växter som är så sällsynta att de omfattas av Naturvårdsverkets åtgärdsplaner. Dessa två kärlväxter är Ostronört och Kustgentianan, båda arter har återkoloniserat sig efter restaurering av områden. Med ovannämnda strandpaddan är dessa tre arter rödlistade och därmed hotade att dö ut. Alla dessa tre arter är mycket sällsynta i resten av landet. Kustgentianan klassas som starkt hotad, Ostronörten som akut hotad och strandpaddan som en sårbar art. Den ovanliga Kustgentianan har vid en inventering av Länsstyrelsen sommaren 2017 hittats i samband med artens åtgärdsprogram på minst 3 platser i Öckerö kommun. Strandpaddan har tyvärr börjat minska kraftigt på kommunens bebodda öar såsom Fotö. Det är viktigt att arternas framtid kan säkras och kommunens höga naturvärden bevaras. Öckerö kommun borde därför ta ett särskilt ansvar för bevarande av dessa unika arter. Bevarande av arternas sista biotoper i kommunen, bl.a. vid fysisk planering är ett sätt att göra detta på. Många kommuner har idag så kallade ansvarsarter för vilka de åtar sig att göra bevarandeinsatser. Strandpaddan, Kustgentianan och Ostronörten bör bli Öckerö kommuns ansvarsarter. Ett samarbete med Länsstyrelsen för arbete med arternas åtgärdsprogram ska startas. Åtgärd: Särskild ansvar för bevarande av tre av kommunens mest hotade arter Ansvar: Tidsplan: Resurser: Inom befintlig ram År 2020 är bevarande status för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. År 2020 är havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. År 2020 är biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenligt skötsel bevarade eller förbättrade. Figur 2: Schema över den svenska rödlistan, förkortningarna är de engelska uttrycken som används internationellt. 12. Åtgärder mot utbredning av invasiva främmande arter 14
15 Främmande arter är djur, växter, svampar, eller mikroorganismer som under historisk tid inte har förekommit naturligt i Sverige, utan som genom någon form av mänsklig hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har förflyttats till Sverige. Många främmande arter har varit till stor nytta för människor och har varit ekonomiskt viktiga för individer och samhället. De har berikat våra trädgårdar och gett oss större möjligheter att jaga och fiska. Antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Dagens samhällsutveckling med ökad global handel, resande samt fler och snabbare transporter leder till att fler broar etableras mellan geografiska områden som annars inte skulle haft kontakt med varandra. Detta underlättar för fler invasiva främmande arter att föras in i landet. Ett hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska sjöar, vattendrag och i havsmiljön och på land. Cirka 380 av dessa främmande arter skapar problem för naturen samt människan och kallas därför invasiva främmande arter. Många ornitologer varnar för att antal havsfåglar som lyckas föda upp ungar dramatiskt minskar, då minken äter deras ägg. Andra invasiva arter är växten Parkslide, Vresros och Jättebjörnlokan som också har spridit sig i kommunens natur. Problemet med alla dessa arter är att de slår ut de naturligt förekommande arterna, bl.a. på grund av sin reproduktionsförmåga. Även kanadagåsen har ökat kraftigt och invaderar kommunens badplatser. Signalkräftor har planterats ut av boende i ett antal dammar för att minska groddjurens lek på våren som upplevs som störande. Groddjur är fridlysta och värdefulla för ekosystem. I dammarna med signalkräftorna finns idag inga groddjur kvar. Inplantering av signalkräfta utan tillstånd anses dessutom som ett brott mot lagen. Utbredning av dessa arter måste bromsas innan påverkan på inhemska arter blir allt för stor. Kontakt har tagits med jaktlag för att börja återinföra jakt på kanadagäss och mink. En kraftsamling att minska Parkslide och Jättebjörnlokan borde tas i anslutning till detaljplanerade områden. Dammar med inplanterade signalkräftor måste tömmas på signalkräftor så att det naturliga djurlivet återigen kan installera sig. För dessa åtgärder kan LONA bidrag sökas. Åtgärd: Bekämpning av kommunens invasiva främmande arter Ansvar: Tidsplan: Resurser: LONA bidrag : År 2020 ska förekomsten av främmande invasiva arter i Västra Götalands län inte ha ökat, jämfört med tidigare undersökning från år Bild 9: Parkslide är en invasiv art som snabbt sprider sig i den svenska naturen och därmed tränger undan inhemska arter. Den förekommer på flera ställen i kommunen. 15
16 6 Sammanställning av åtgärder Åtgärd Ansvar Tidsplan Finansiering Arbetslag för bevarande av naturvärden Årlig verksamhetsplan och budget för naturvårdsarbete Framtagande av skötselplaner för kommunens mest skyddsvärda områden Framtagande av en grönplan för tätbebyggelse Utredning av naturreservatsbildning eller annat områdesskydd Utredning av områdesskydd för våtmarker samt deras restaurering Skyltning av naturstigar Blå översiktsplanering Kultur- och Fritidsverksamheten Kultur- och fritidsverksamheten Kultur- och fritidsverksamheten Ideella krafter Ideella krafter Kultur- och Fritidsverksamheten Ideella krafter En samordnare av arbetslaget Arbetskraft genom Gröna jobb En halvtidstjänst Projektfinansierad fram till LONA bidrag LONA bidrag LONA bidrag LONA bidrag LONA bidrag Inom befintlig ram 16
17 Inventering av marina naturvärden Skapande av ett bidrag för naturvård Bevarande av strandpaddan Extern resurs Kultur- och Fritidsverksamheten 2020 LONA bidrag Ca kr LONA bidrag Åtgärder mot utbredning av invasiva främmande arter Kultur- och Fritidsverksamheten Ideella krafter LONA bidrag 17
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun
NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram
SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Olika skydd för naturen
NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen
Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen 2017 2020 i samverkan med: I denna sammanställning finns åtgärderna i Utmaningar för ett hållbart
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 3. Åtgärdsplan Antaget av Kommunfullmäktige -05-14, 85 Ett av flera tänkbara ställen för kommunalt naturreservat är delar av Ellenö/ Sundsbroområdet, se punkt
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Nora kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Nora kommun antogs i kommunfullmäktige 28 april 2010. I denna kortversion
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till
Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora
BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning
1 ANSÖKAN 2012 Datum 2012-02-07 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsenheten 542 85 Mariestad Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning Samtliga ansökningsblanketter skickas
Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
EKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Rädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Naturvårdsprogram Handlingsprogam för naturvårdsarbetet
Naturvårdsprogram 2018 Handlingsprogam för naturvårdsarbetet ARBETETS ORGANISATION Naturvårdsprogrammet har upprättats av Carin Franson, stadsbyggnadsavdelningen. Arbetsgrupp: Projektledare: Carin Franson,
Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog
1 (4) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-09-12 Miljönämnden Ärende 4 Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog Dnr: 2017-1666 Sammanfattning av ärendet Enligt ett medborgarförslag till kommunfullmäktige
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård
Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan
Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Fågelholkstillverkning Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 37 078 kronor för Fågelholkstillverkning enligt beskrivning
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun
SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Livskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista