Undervisningsplan för Termin 5

Transkript

1 UNDERVISNINGSPLAN 1(11) Dnr JUR 2011/XX Doss. 3:1:3 Termin 5 Juridiska institutionen Box Uppsala Undervisningsplan för Termin 5 1. Författningsstöd Fastställd med stöd av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskotts beslut om kursplan den 21 juni 2007 av, med stöd av 2 kap. 5 a högskolelagen och 6 kap. 14 och 15 högskoleförordningen. Undervisningsplanen träder i kraft den 1 januari Kursens olika avsnitt Associationsrätt och skatterätt med redovisningsrätt och företagsekonomi, 30 högskolepoäng ( Termin 5 ) är en obligatorisk kurs i skatterätt, associationsrätt och, till mindre del, ekonomi och redovisning på nivå 1 på juristprogrammet. Av terminens totalt 30 högskolepoäng motsvarar 15 högskolepoäng skatterätt samt 12 högskolepoäng associationsrätt inklusive aktiemarknadsrätt och viss rörelserätt. Redovisningsrätt och företagsekonomi omfattar resterande tre högskolepoäng. Det närmare innehållet och den närmare målsättningen för de olika avsnitten framgår av kursplanen. 3. Undervisning 3.1 Undervisningsformer Huvuddelen av undervisningen sker i seminarieform. Ungefär två till tre seminarier genomförs varje vecka. Varje seminarieövning syftar till att uppnå angivna detaljerade delmål som dels följer av kursplanen, dels anges i seminarieuppgiften. Huvudavsnitten på kursen inleds med en introduktions- eller metodföreläsning som syftar till att ge vägledning inför arbetet med respektive avsnitt. Föreläsningarna kan också innehålla viss

2 2(11) översikt över eller fördjupning i ämnesområdet. Härutöver ges föreläsningar i syfte att komplettera eller fördjupa den övriga undervisningen. 3.2 Basgrupper och redovisningsgrupper Varje seminariegrupp indelas i basgrupper med ungefär fem deltagare. De studerande skall förbereda samtliga seminarieövningar i basgruppen. Inför case-perioden omfördelas basgrupperna till redovisningsgrupper med omkring tre deltagare som dels skall fungera som basgrupper, dels genomföra redovisningar och oppositioner. 3.3 Litteratur Aktuell kurslitteratur framgår av bifogade litteraturförteckning (bilaga 1). Eftersom kursens rättsområden utvecklas snabbt är det särskilt viktigt att använda de senaste upplagorna, i synnerhet beträffande lagtext och andra regler. Till kurslitteraturen kan materialsamlingar som säljs av studerandeexpeditionen läggas till. 4. Obligatoriska moment, närvarokrav och rätt att få tentamen betygsatt Deltagande i seminarier samt genomförande av muntliga och skriftliga uppgifter under terminen är obligatoriskt. För att tentamen ska rättas krävs aktivt deltagande i basgruppsarbetet, att förekommande skriftliga uppgifter är inlämnade och godkända, godkänt deltagande i muntliga uppgifter, samt godkänd närvaro vid seminarier, eller att brister i obligatorierna har kompletterats. Dispens från obligatoriska uppgifter förenas, om det inte finns synnerliga skäl, med ersättningsuppgifter. Vid sjukdom möjliggörs normalt endast komplettering av närvarokravet genom ersättningsuppgifter under förutsättning att sjukdomen styrks genom läkarintyg. Den som varit borta från mer än sammanlagt fem seminarier, eller fyra seminarier i associationsrätt alternativt skatterätt, skall fullgöra kompletteringsuppgifter för att få ut den rättade tentamen inklusive betyget på den. Den som varit borta från mer än

3 3(11) åtta seminarier får inte genomföra tentamen om det inte finns synnerliga skäl. Närvarokravet fullgörs beträffande seminarierna genom deltagande i basgruppsarbete och seminariearbete i tilldelad seminariegrupp. Det är inte tillåtet att byta seminariegrupp. I närvarokravet ingår att respektive övning är väl förberedd i enlighet med givna anvisningar. Beträffande seminarierna innebär detta att seminarieuppgifterna skall vara förberedda dels individuellt, dels i basgrupp. Endast den som är förberedd godkänns på seminariet. Kursföreståndaren har delegerat till seminarieledarna att underkänna den som befinns vara oförberedd vid ett seminarium. Kursföreståndaren har också delegerat till seminarieledarna att avbryta ett seminarium om deltagarna befinns vara oförberedda. 5. Examination 5.1 Examinationens genomförande Termin 5 examineras genom skriftlig tentamen vid kursens slut samt genom skriftliga och muntliga uppgifter under terminens gång. Slutresultatet på kursen bestäms utifrån en viktning av gjorda prestationer, varvid tentamen motsvarar sex tiondelar av betyget och övriga uppgifter tillsammans fyra tiondelar av betyget. Termin 5 använder inte poäng, utan alla prestationer, inklusive den avslutande tentamen, betygssätts. Den skriftliga tentamen omfattar om inte annat särskilt påpekas gällande rätt och utgår från kurslitteratur som anges i bilaga 1 eller annat material som delats ut under kursen. Övriga examinationsmoment förutsätter i regel även att andra källor än kurslitteraturen studeras. 5.2 Tentamen Allmänt, tentamenstillfällen Tentamensresultat kommer inte att meddelas den student som inte har fullgjort de obligatoriska momenten under Termin 5. Först när dessa är fullgjorda meddelas tentamensresultatet.

4 4(11) Skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut i juni respektive januari. Ordinarie omtentamen äger rum i efter ordinarie tentamen i januari samt i augusti. Skrivningstiden är fem timmar. Den som läst Termin 5 under innevarande läsår och önskar skriva tentamen behöver inte anmäla sig till ordinarie tentamen. För att vara säkra på att få skriva omtentamen bör alla tentander anmäla sig. De som inte anmält sig kan nekas rätt att få skriva omtentamen av ansvarig tentamensvakt. Den som på grund av sjukdom eller av andra synnerliga skäl inte har möjlighet att tentera vid ordinarie tentamenstillfällen kan efter särskild ansökan som inges till amanuensen, men ställs till kursföreståndaren, beredas tillfälle att tentera i särskild ordning. Tillåtna hjälpmedel Hjälpmedel som inte är tillåtna är otillåtna. Tillåtna hjälpmedel vid tentamen är 1. Författningstext, lagbok och annan författningssamling, 2. obligatorisk och tillåten kurslitteratur, 3. äldre upplagor av litteratur som faller under punkt 2), 4. kurskompendier samt material i övrigt som delats ut av institutionen till samtliga studenter eller sålts under kursensamt 5. egna och av andra handskrivna anteckningar. Kopior eller avskrifter av tentamina, datorskrivna anteckningar, tentamenskompendier eller tentamenskommentarer får inte medtagas. Tentamen enligt äldre kursplan Kursplanen för Termin 5 och kursens innehåll ändrades genomgripande genom beslut i utbildningsutskottet den 21 juni Enligt Riktlinjer vid Uppsala universitet angående studenternas arbetsvillkor, punkt 13, skall minst tre tillfällen till tentamen beredas under tre terminer på sådan kurs i dess tidigare utformning. Från och med 2009 kommer därför endast innehåll och moment på kursen enligt nu gällande kursplan att examineras. Den som läst kursen tidigare uppmärksammas på att det kan innebära att tidigare prestationer som hemtentamen i affärsmässigt tänkande då inte längre beaktas. 5.3 Skriftliga uppgifter Hemuppgift i redovisningsrätt, m.m.

5 5(11) Hemuppgiften i redovisningsrätt, m.m. är huvudsaklig examination av undervisningen i redovisningsrätt och företagsekonomi. Hemuppgiften består av en eller flera uppgifter som skall lösas individuellt och redovisas skriftligen enligt följande anvisningar. Hemuppgiften får inte överstiga två sidor, men får vara kortare. Den ska upprättas i typsnitt Garamond, 12 punkter, radavstånd 1,5 och normala marginaler. Rubriksättning är valfri. Hemuppgiften ska innehålla ett försättsblad som anger vem som har författat den. Den kan också innehålla en källförteckning, men en källförteckning ersätter inte korrekta källhänvisningar i uppgiften. Helt eller delvis handskrivna pm accepteras inte. Hemuppgiften bör i övrigt följa riktlinjerna i Jensen, Rylander & Lindblom, Att skriva juridik. Rättspolitiskt pm i associationsrätt respektive skatterätt Två rättspolitiska pm skall individuellt författas under kursen, ett pm i associationsrätt och ett pm i skatterätt. Syftet med rättspolitiskt pm är att vidga perspektivet på juridiken och att öka författarens förmåga till rättspolitiska diskussioner och kritisk analys. Pm:et skall diskutera hur gällande rätt bör utformas. Diskussionen skall dock vara förankrad i den juridiska diskursen, det vill säga framstå som rationell, vara juridiskt välmotiverad och bygga på argument som skulle förefalla relevanta för flertalet jurister. Det innebär att den bör byggas på principiella ställningstaganden och ändamålsöverväganden. Pm:et får inte överstiga fem sidor, men får vara kortare. Det ska upprättas i typsnitt Garamond 12 punkter, radavstånd 1,5 och ha normala marginaler. Rubriksättning är valfri. Pm skall innehålla ett försättsblad som anger vem som har författat den och en källförteckning som inte räknas in i de fem sidorna. Helt eller delvis handskrivna pm accepteras inte. Pm bör i övrigt följa riktlinjerna i Jensen, Rylander & Lindblom, Att skriva juridik med tillägg av detaljanvisningar för formatering av pm som meddelas särskilt för Termin 5. I samband med rättspolitiskt pm i associationsrätt skall peer review genomföras enligt särskilda anvisningar. Peer review ger betyget godkänd eller underkänd.

6 6(11) Generella anvisningar för bedömningen av skriftliga uppgifter Bedömningen av pm baseras på en helhetsbedömning där följande kriterier beaktas: Struktur, avgränsningar och disposition: Detta kriterium innefattar att strukturera och disponera pm:et på ett lättförståeligt sätt, att ha en röd tråd och att lägga tyngdpunkten på rätt ställe. Ett pm med tyngdpunkten på det rättsdogmatiska brister i struktur och disposition. Pm bör innehålla en kort inledning och korta avslutande kommentarer. Språk och formalia: Detta kriterium innefattar noggranna och korrekta källhänvisningar och ett korrekt språk. Vidare premieras riktig källanvändning, det vill säga hänvisning till primärkällor i första hand och sekundärkällor (doktrin m.m.) i andra hand. Ett pm som är längre än fem sidor beräknat på sätt som framgår ovan kan aldrig få mer än fyra poäng. Syfte, innehåll och avgränsningar: Detta kriterium innefattar att kunna förhålla sig självständig till källor, särskilt till litteratur på området och att föra ett klart och sakligt resonemang. Det är också viktigt att klart definiera vad undersökningen/analysen i pm-uppgiften syftar till. Inlämning av pm kommer att ske dels genom skriftlig inlämning, dels genom Urkund. De studenter som inte har lämnat in promemoria eller vilkas promemorior inte blir godkända kommer att ges tillfälle till komplettering. För sent inlämnade och kompletterade pm kan inte tilldelas högre betyg än B. Tentamensresultatet kommer inte att meddelas förrän godkända promemorior/hemuppgift har lämnats in. Kursföreståndaren kan medge dispens från inlämningstiden. Ansökan om dispens skall inges till amanuensen, men ställas till kursföreståndaren.

7 7(11) 5.4 Case-redovisningar Under case-perioden skall varje redovisningsgrupp genomföra en muntlig redovisning och en opposition. Vid bedömningen av varje enskild students individuella prestation kommer examinerande lärare att göra en helhetsbedömning utifrån följande bedömningsgrunder: Saklighet och ämneskunskap: förmåga att identifiera och föreslå lösningar på juridiska problem samt att trovärdigt analysera och förklara olika sakförhållanden. Struktur, disposition och argumentation: förmåga att placera tyngdpunkten på diskussionen på de viktiga frågorna, att disponera tilldelad tid rationellt och att presentera föreslagna lösningar på ett vederhäftigt, sakligt och tillgängligt sätt. Ledarförmåga och engagemang: förmåga att föra redovisningen framåt, engagera åhörarnas uppmärksamhet och interagera med resterande redovisningsgrupp. Den som har giltigt skäl att inte genomföra redovisningen tillsammans med sin redovisningsgrupp kommer att beredas tillfälle till individuell komplettering. 5.5 Vilseledande Sedvanliga akademiska krav på individuella prestationer skall iakttas. Det innebär bland annat att det inte är tillåtet att skriva av eller klippa in annan text varken från tryckta, skriftliga eller elektroniska källor. Avskrift med angivande av källa som inte citatmarkerats betraktas som ett metodfel vilket normalt föranleder att ifrågavarande prestation underkänns. Avskrift utan angivande av källa betraktas som vilseledande enligt 10 kap. 1 högskoleförordningen. Pm-författare uppmärksammas särskilt på att det inlämnade utskrivna pm:et och det pm som lämnas in genom urkund skall vara identiska. Anmälningsskyldighet föreligger enligt 10 kap. 1 högskoleförordningen för såväl vakthavande amanuens som kursföreståndare för vilseledande genom användande eller medförande av otillåtna hjälpmedel på tentamen. Anmälan inges till universitetets disciplinnämnd och kan resultera i disciplinära åtgärder. Om det otillåtna hjälpmedlet har hunnit användas för lösandet av tentamen blir tentamen ogiltig. 5.6 Examinator

8 8(11) Kursföreståndaren är examinator för Termin 5. Om kursföreståndaren finner lämpligt kan han eller hon delegera uppgiften att vara examinator till en annan lärare (ställföreträdare för examinator) eller att delexaminera ett moment (examinationsbiträde). 6. Omprövning och rättning av betygsbeslut Om en student har frågor om eller synpunkter på hur bedömningen på ett pm gjorts kan studenten vända sig till rättande lärare eller kursföreståndaren. Hänvändelse till rättande lärare bör ske skriftligen eller via med angivande av frågorna eller synpunkterna till deras art. Rättande lärare skall i förväg ha fått del av rättat pm. Frågor eller synpunkter på tentamen framställs till kursföreståndaren. Omprövning av betyg följer de regler som ges i 6 kap. 24 högskoleförordningen, Uppsala universitets riktlinjer och Juridiska institutionens riktlinjer. Omprövningen, som görs av kursföreståndaren, avser bara det slutliga betygsbeslutet och inte examinationsmoment (rättande lärare har alltså inte kompetens att ompröva betygsättning). Det finns enligt 12 kap. 4 högskoleförordningen ingen möjlighet att överklaga beslutet till annan instans. Enligt 6 kap. 24 högskoleförordningen skall betyget bara ändras om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Detta innebär att betygsbeslutet endast i undantagsfall kommer att ändras, då kravet på uppenbart oriktigt beslut förutsätter mer allvarliga förbiseenden eller missbedömningar vid betygsättningen. En begäran om omprövning bör göras skriftligen. En begäran kan också göras muntligen, men eftersom begäran bör motiveras noggrant är en skriftlig begäran att föredra. I motiveringen skall tentanden ange varför betyget bör omprövas. En allmän begäran om omrättning kommer inte att medföra omprövning om det inte av omständigheterna framgår att ett uppenbart misstag förekommit vid rättningen. Det finns inga tidsfrister för en omprövning men av praktiska skäl bör eventuella fel påtalas så snart som möjligt och helst redan inom en månad från det att betyg meddelas. 7. Kursråd och studerandeinflytande

9 9(11) Följande anvisningar avser att omsätta de riktlinjer för kursråds verksamheten som fastställdes av Juridiska institutionens utbildningsutskott den 4 oktober Två gånger varje år hålls kursrådssammanträde ett vid mitten av kursen och ett efter kursens slut. Kursrådet är ett rådgivande organ, men resultatet av sammanträdena kan få betydelse för uppläggningen av kommande kurser. Kursrådet består av kursföreståndaren (ordförande), amanuensen (sekreterare), en studeranderepresentant från varje undervisningsgrupp samt en representant från studieutskottet. Kursföreståndaren kan komma att kalla ämnesföreträdare eller övriga lärare till kursrådet. En större skriftlig kursutvärdering sker en gång per termin, där varje student ges tillfälle att framföra sina synpunkter på kursens uppläggning och innehåll. 8. Studiemiljö och bemötande Synpunkter eller kritik mot kursen, vissa detaljer i undervisningen eller liknande kan framföras till seminarieledare eller kursföreståndare. I första hand bör synpunkter på undervisningssituationen i seminarie- och basgruppen framföras till seminarieledaren och synpunkter på kursen i stort framföras till kursföreståndaren. Synpunkter eller kritik kan dock alltid lämnas till kursföreståndaren. Det går även bra att vända sig till studieutskottet. Alla anställda och studenter vid Juridiska institutionen omfattas av institutionens jämställdhetsplan. Om uppgifter kommer institutionen tillhanda som innebär att det är antagligt att kränkande behandling förekommit inom ramen för institutionens verksamhet, har institutionen, oavsett vem som kan ha lagt sig det ifrågasatta beteendet till last och vem som utsatts för detta, utredningsskyldighet.

10 10(11) Bilaga 1 till undervisningsplan för Termin 5 Litteratur Associationsrätt Andersson, J., Kapitalskyddet i aktiebolag, 6 uppl., Uppsala 2010 Bergström, C., Samuelsson, P., Aktiebolagets grundproblem, 3 uppl., Stockholm, 2009 Broneus, S., Stattin, D., Aktiemarknadsrätt. Ett kompendium, Uppsala, 2011 (säljs via institutionen) Hemström, C., Bolag Föreningar Stiftelser En introduktion, 7 uppl., Stockholm, 2010 (ej kap. 8) Keisu, J., Stattin, D., Bolagsorgan och bolagsstyrning. En introduktion till organisation, styrning och kontroll i aktiebolag och aktiemarknadsbolag, Stockholm, 2009 Stattin, D., Svernlöv, C., Introduktion till aktieägaravtal. Stockholm, 2008 Svernlöv, C., Styrelse- och VD-ansvar i aktiebolaget, Stockholm, 2008 (omkr sidor) Skatterätt Lodin, S-O. Lindecrona, G., Melz, P., Silfverberg, C, Inkomstskatt En läro- och handbok i skatterätt, del 1 och 2, 13 uppl., Lund, 2011 Melz, P., Mervärdesskatt, 16 uppl., Uppsala, 2010 Lodin, S-O, The Making of Tax Law The Development of Swedish Taxation, Iustus Förlag, 2011 (omkr sidor exkl. regelsamling) Redovisningsrätt m.m. Bjuvberg, J., Företagsekonomi för jurister redovisning, räkenskapsanalys och kalkylering, Lund, 2010 (omkr. 200 sidor) Lagtextsamlingar (rekommenderade) Rabe, G, Skattelagstiftning 2012:1, Stockholm 2012 (regelsamling) Stattin, D, Lagtextsamling i associationsrätt och kapitalmarknadsrätt, Uppsala 2011 (regelsamling)

11 11(11) Kursledningen rekommenderar starkt att Lagtextsamling i associationsrätt och kapitalmarknadsrätt används, eftersom inte oväsentliga delar av den normgivning som är av betydelse för associationsrättsdelen på Terminskurs 5 inte återfinns i någon av de traditionella lagböckerna. Till det ovanstående tillkommer materialsamlingar som säljs via juridiska institutionen. Tillåten litteratur Lehrberg, B., Rättsfallssamling i aktiebolagsrätt, 2 uppl., Uppsala, 2008 Tillåten litteratur får medtas till tentamen. [Uppdaterad JB]

12 2 3 AB 4 Ba 5 B 6 U ASSOCIATIONSRÄTT Visa förmåga att identifiera, redovisa och dra slutsatser av typiserade intressekonflikter i associationer, särskilt beträffande aktiebolag och aktiemarknadsbolag. Visa förmåga att identifiera, redovisa och dra slutsatser av typiserade intressekonflikter på aktie-, kapital- och finansmarknaderna. Visa förmåga att med hjälp av diskursenliga metoder och med utgångspunkt i relevant rättskällematerial föreslå lösningar på associationsrättsliga, aktiemarknadsrättsliga och rörelserättsliga problem. Visa förmåga att identifiera och redogöra för associationsrättens, aktiemarknadsrättens och rörelserättens betydelse i samhället, t.ex. i relation till näraliggande rättsområden såsom insolvensrätt, skatterätt eller redovisningsrätt eller i förhållande till samhälleliga ändamål och kritisk teori. Mycket god Analyserande behandling. Mycket god Analyserande behandling. Mycket god Analyserande förhållningssätt till diskursen. Analyserande användning av rättskällematerial. Mycket god Analyserande förhållningssätt till betydelse i samhället. God Recenserande behandling. God Recenserande behandling. God Recenserande förhållningssätt till diskursen. Recenserande användning av rättskällematerial. God Recenserande förhållningssätt till betydelse i samhället. Godtagbar Refererande behandling. Godtagbar Refererande behandling. Godtagbar Refererande förhållningssätt till diskursen. Refererande användning av rättskällematerial. Godtagbar Refererande förhållningssätt till betydelse i samhället. Bristande identifikation. Bristande redovisning. Bristande applicering. Bristande identifikation. Bristande redovisning. Bristande applicering. Bristande Bristande förhållningssätt till diskursen. Bristande användning av rättskällematerial. Bristande Oreflekterat förhållningssätt till betydelse i samhället.

13

14 Förväntade studieresultat och betygskriterier redovisningsrätt och företagsekonomi Förväntat studieresultat Betygskriterier för AB Betygskriterier för Ba Betygskriterier för B Betygskriterier för U REDOVIS- NINGSRÄTT Visa förmåga att identifiera, och föreslå lösningar på grundläggande redovisningsrättsliga och företagsekonomiska problem med tillämpning av relevant material. Reflekterande problemlösning. Recenserande problemlösning. Refererande problemlösning. Bristande problemlösning

15 Förväntade studieresultat och betygskriterier skatterätt Förväntat studieresultat Betygskriterier för AB Betygskriterier för Ba Betygskriterier för B Betygskriterier för U Visa förmåga att identifiera, redovisa och dra slutsatser av grunder, mål och principer för centrala delar av det svenska skattesystemet. Mycket god Reflekterande behandling Redovisa godtagbart. Godtagbara kunskaper om centrala delar av inkomst- och mervärdesbeskattningen. God Recenserande behandling. Redovisa godtagbart. Godtagbara kunskaper om centrala delar av inkomst- och mervärdesbeskattningen. Godtagbar Refererande behandling. Redovisa godtagbart. Godtagbara kunskaper om centrala delar av inkomst- och mervärdesbeskattningen. Bristande Bristande behandling. Bristande redovisning. Bristande kunskaper om centrala delar av inkomstoch mervärdesbeskattningen. Skatterätt Visa förmåga att identifiera och föreslå lösningar på skatterättsliga problem med tilllämpning av relevant källmaterial. Visa förmåga att identifiera skatterättsliga konsekvenser av olika handlingsalternativ, t.ex. val av företagsform eller sparandeform. Visa förmåga att identifiera och reflektera över skatterättens betydelse i samhället och interaktion med näraliggande rättsområden, t.ex. associationsrätt och redovisningsrätt. Mycket god Analyserande användning av relevant källmaterial. Mycket god konsekvensanalys av olika handlingsalternativ. Reflekterande förhållningssätt till betydelse i samhället och relation till andra discipliner. God Recenserande användning av relevant källmaterial. God konsekvensanalys av olika handlingsalternativ. Recenserande förhållningssätt till betydelse i samhället och relation till andra discipliner. Godtagbar Refererande användning av relevant källmaterial. Godtagbar konsekvensanalys av olika handlingsalternativ. Refererande förhållningssätt till betydelse i samhället och relation till andra discipliner. Bristande Bristande användning av, eller irrelevant, källmaterial. Bristande identifikation. Oreflekterat förhållningssätt till betydelse i samhället och relation till andra discipliner.

16 Förväntade studieresultat skriftlig och muntlig redovisning Förväntade studieresultat Betygskriterier för AB Betygskriterier för Ba Betygskriterier för B Betygskriterier för U Skriftlig och muntlig redovisning Visa förmåga att genomföra och redovisa skriftliga analyser av kursrelevanta problem, avseende såväl innehållet i gällande rätt som rättspolitiskt frågor. Visa förmåga att ur ett ombuds- eller myndighetsperspektiv identifiera och redovisa handlingsalternativ på ett kursrelevant problemområde med allsidighet, saklighet och ämneskunskap samt på ett strukturerat och välargumenterat sätt. Den skriftliga framställningen är huvudsakligen analyserande. Struktur och disposition är mycket bra. Språket är godtagbart. Formalia i övrigt är godtagbar. Ombuds- eller myndighetsperspektivet får ett mycket gott genomslag. Mycket god saklighet och ämneskunskap. Mycket god struktur och argumentation. Den skriftliga framställningen är huvudsakligen recenserande. Struktur och disposition är bra. Språket är godtagbart. Formalia i övrigt är godtagbar. Ombuds- eller myndighetsperspektivet får ett gott genomslag. God saklighet och ämneskunskap. God struktur och argumentation. Den skriftliga framställningen är huvudsakligen refererande. Struktur och disposition är godtagbar. Språket är godtagbart. Formalia i övrigt är godtagbar. Ombuds- eller myndighetsperspektivet får ett godtagbart genomslag. Godtagbar saklighet och ämneskunskap. Godtagbar struktur och argumentation. Den skriftliga framställningen behandlar inte förelagt problem på ett adekvat sätt. Struktur och disposition är inte godtagbar. Språket är inte godtagbart. Formalia i övrigt är inte godtagbar. Annat perspektiv används. Bristande saklighet och ämneskunskap. Bristande struktur och argumentation.