Skrylleområdet. Fördjupning av översiktsplanen för. Antagandehandling

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplanen för Skrylleområdet Antagandehandling Upprättad av SBK , rev enligt beslut i BN Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Planen har utarbetats i en arbetsgrupp bestående av Åke Hellström, översiktsplanearkitekt, Lena Gerdtsson, landskapsarkitekt Otto Ryding, byggnadsantikvarie, Malin Rizell, landskapsarkitekt och Birgitta Nilsson, karttekniker. Luminita Popescu har bidragit med trafiksynpunkter. Underlag - Samrådsförslag FÖPL Skrylle, Översiktsplan för Lunds kommun, ÖPL Skrylleområdet, Fördjupning av översiktsplanen, samrådsförslag Skrylleområdet, översiktsplan -83, handlingsprogram. - Skrylleområdet, förslag till översiktlig markvårdsplan, Lund, Parkförvaltningen, Dalby, Fördjupning av översiktsplanen antagen Naturvårdsplan, Lunds kommun Samrådsförslag till Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun, Skrylleområdet, kartblad med kort information, 2004, Lunds kommun, Friluftsfrämjandet m.fl. - Skrylleområdet, Utveckling av ett naturoch rekreationsområde. Skrift utgiven av Lunds kommun, Friluftsfrämjandet m.fl. - Kulturminnesvårdsprogram för Malmöhus län Splitvision 2003/Lunds kommun, Parker och naturområden enligt boende i Lunds kommun Byggnadsnämnden informerar om bevarande och bygglov för Sjöstorp, Inledning Bakgrund och syfte Områdets läge och avgränsning Planförslag Riktlinjer för skogs-och jordbruk Riktlinjer för bebyggelse Riktlinjer för skydd av värdefulla natur och kulturmiljöer Förslag till cykelvägar, strövstigar och ridvägar Inriktning för Skryllegården och Rögle dammar Riktlinjer för verksamheter Jakt Vägar Bussförbindelser Kraftledningar, radiomaster och vindkraftverk Försvarets intressen Genomförande Planeringsförutsättningar Riksintressen Markanvändningsintressen Jordbruk Skogsbruk Jakt Verksamheter Bergtäkt Djurfarmer och plantskolor Skjutbanor Landskapets utveckling och kulturmiljövårdsintressen Naturvårdsintressen Friluftsliv- och rekreationsintressen Gällande översiktsplan Ägoförhållanden Konsekvenser Kartbilaga A, Riktlinjer för markanvändning - Bebyggelseutveckling och naturvård Omslagsbild: Pulkaåkning i Måryd Text och layout: Lena Gerdtsson/Malin Rizell Kartor: Birgitta Nilsson Foton: Malin Rizell, Lena Gerdtsson, Per Blomberg och Lena Ingvad Kartbilaga B, Riktlinjer för markanvändning - Utveckling av rekreationsintresset

3 Förord Skrylleområdet har utnyttjats av människor under mycket lång tid. Delar av området har tillhört Dalby kloster, senare Dalby kungsgård. Andra delar har varit utmarker till byarna i trakten. Natur- och kulturmiljövärdena är till mycket stor del förknippade med den historiska markanvändningen, som bl a inneburit att stora delar betats under mycket lång tid. Det har format en miljö med bl a en mycket värdefull flora. Områdets areal på ca hektar (25 km 2 ), är ganska begränsad, men området innehåller många olika naturtyper. Det skiljer sig också avsevärt från det omkringliggande slättlandskapet genom sin belägenhet på en utlöpare av Romeleåsen. Ca hektar - vilket motsvarar ca 43 % av arealen - har ett särkilt skydd enligt naturvårdsslagen numera miljöbalken. Skrylleområdet innefattar 1 nationalpark och 9 naturreservat. En del av dessa ingår dessutom också i det europeiska nätverket Natura 2000, för att bevara livsmiljöer som är viktiga för olika växt- och djurarter. Inom Skrylleområdet finns många olika intressen samlade på en ganska liten yta. Förutom rekreation och friluftsliv bedrivs det jord- och skogsbruk och bergtäkt av kvartsit. Ett av syftena med fördjupningen, är bl a att klarlägga de olika intressen, som finns inom området och göra en avvägning mellan dessa. Målsättningen är att lägga fast en långsiktig strategi för utvecklingen av området, i syfte att bl a förbättra tillgängligheten för allmänheten, samtidigt som natur- och kulturmiljövärdena värnas, vårdas och vid behov utvecklas samt också ge möjligheter till upplevelser. Markanvändningen bör i stort bibehållas med en blandning av åker, betesmark och skog. Det ger omväxling åt området och förutsättningar för att dess värden kan bibehållas och utvecklas. I det tätbefolkade och intensivt uppodlade SV Skåne är människors möjligheter till rekreation, friluftsliv och naturupplevelser begränsade. Förutsättningarna för rekreation och friluftsliv i Skrylleområdet är goda, och områdets betydelse kommer med största sannolikhet att fortsätta växa. Befolkningen i regionen växer samtidigt som kunskapen om natur- och friluftslivets betydelse för folkhälsan ökar. Det är därför oerhört viktigt att vi planerar så att människors rätt, behov och möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser kan tillgodoses. Det är i det sammanhanget vi skall se fördjupningen av ÖPL för Skrylleområdet. Möjligheterna till friluftsliv inom Skrylleområdet är starkt beroende av tillgängligheten för olika grupper, oavsett man färdas med bil, kollektivtrafik eller som cyklande/gående. Funktionshindrades och andra gruppers särskilda behov när det gäller möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser skall självklart också uppmärksammas. Många synpunkter har framförts i de remissvar som har kommit in i samband med samråd och utställning. Jag hoppas på ett fortsatt stort engagemang i det fortlöpande arbetet med att värna och vårda natur- och kulturmiljövärdena i Skrylleområdet. Lund den 20 april 2006 Gunnar Jönsson (s) Ordf i Byggnadsnämnden

4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Skrylle är det första större skogsområdet öster om Lundaslätten och det närmaste större rekreationsområdet för boende i Lund, Staffanstorp, Lomma och delar av Kävlinge kommun. Skrylleområdet är det mest utnyttjade fritidsområdet inom Lunds kommun. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt med tillgång till rekreationsområden. Forskning visar att naturupplevelser har en positiv effekt på människors fysiska och psykiska välbefinnande och att stresstoleransen ökar. Naturmiljöer är också värdefulla för barns utveckling och inlärningsförmåga. Friluftsliv har stor betydelse för folkhälsan, bidrar till livskvalitet och ger en social dimension till naturvården (ur regeringens skrivelse 2001/02:173 om en samlad naturvårdspolitik). Den allemansrättsligt tillgängliga marken i Lunds kommun är begränsad och uppgår till 30% av kommunens yta (STARK 1995). Tätortsnära natur finns inte på slätten runt Lund, Staffanstorp och Kävlinge. Skogs- och betesmarkerna på och runt Romeleåsen är därför värdefulla rekreationsområden. Skrylle är således ett viktigt rekreationsområde för flera kommuner i sydvästra Skåne. I Översiktsplan för Lunds kommun, -ÖPL-98, anges att en fördjupning av översiktsplanen för Skrylleområdet skall upprättas. Syftet med fördjupningen är att utveckla Skrylleområdet som ett viktigt lokalt och regionalt rekreationsområde samt att bevara och utveckla områdets natur- och kulturmiljövärden. De centralt belägna offentligt ägda skogsområdena utgör kärnan i området. Värdefullt för upplevelsen av Skrylleområdet är också de privatägda omgivande markerna med ett varierat landskap med betesmarker, åkrar och mindre skogsområden. Planen redovisar olika intressen inom Skrylleområdet, hur de kan tillgodoses och hur området kan samutnyttjas. Fördjupningen innehåller riktlinjer för markanvändningen avseende ny bebyggelse, förslag till naturreservat och nya stråk för strövande, cykling och ridning. Arbetet med en fördjupning för Skrylleområdet påbörjades med utgångspunkt från Skrylleområdet, översiktsplan -83, handlingsprogram (antagen 1983) och Skrylleområdet, fördjupning av översiktsplanen, ett samrådsförslag som godkändes av byggnadsnämnden Samrådsyttranden från 1995 har varit en utgångspunkt för den nya fördjupningen av översiktsplanen liksom en förnyad analys av förhållanden och intressen inom området. Under det fortsatta planarbetet har ett nytt samråd genomförts under 2003 och planen har varit utställd under 18 april - 20 juni Det har skett förnyade möten med intressenter i området med offentliga möten under såväl samrådet som utställningstiden. Byggnadsnämnden beslöt att godkänna förslaget och överlämna detsamma till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kommunfullmäktige beslöt att anta förslaget. Den antagna planen utgör underlag för beslut rörande markanvändning och genomförande av föreslagna åtgärder i området. Åtgärderna kräver överenskommelse med respektive markägare. Skrylle är ett av de större rekreationsområdena i Sydvästra Skåne. Syftet med fördjupningen är att utveckla och bevara Skrylleområdet som ett viktigt lokalt och regionalt rekreationsområde. 3

6 Inledning Skryllegården har ca besökare per år. Uppskattningsvis besöks hela Skrylleområdet av människor. Skrylleområdets gräns. 1.2 Områdets läge och avgränsning Skrylleområdet, ligger ungefär mitt i Lunds kommun mellan Dalby och Södra Sandby och ca 8 km öster om Lund. Det omfattar 2520 ha varav 1520 ha är allemansrättslig tillgänglig mark. Området är beläget på en utlöpare av Romeleåsens nordvästra del med magrare och lättare jord som möter den rika och leriga moränslätten och innehåller stora variationer av skilda naturtyper. I Skrylleområdet ingår Skrylleskogen med motionsanläggningen Skryllegården samt omgivande skogs- och betesmarksområden varav flertalet är skyddade som naturreservat. Dessutom ingår omgivande öppna odlingslandskap som har stor betydelse för upplevelsen av landskapet. I norr gränsar området till Södra Sandby och i söder till Dalby, som har behandlats i en fördjupning av översiktsplanen, FÖPL Dalby. I öster ingår de bokskogsklädda åsarna fram till Torna Hällestad och i väster utgör Billebjär och Sjöstorps by gränsen mellan Skrylleområdet och det mer storskaliga odlingslandskapet. Skåneleden går genom området från Knivsåsen med en slinga till Skryllegården och Torna Hällestad samt en förbindelse mot Revingefältet. Skrylleområdet korsas av väg 952 mellan Södra Sandby och Dalby, vilket ger god tillgänglighet med bil men också orsakar bullerpåverkan inom rekreationsområdet. Flygtrafiken vid Sturup ger också bullerpåverkan liksom den större bergtäkt som finns centralt i området. Avgränsningen följer i huvudsak översiktsplanens gräns för Skrylleområdet. Några korrigeringar har gjorts bl.a. så att gränsen stämmer med FÖPL Dalby. Sjöstorps by ingår och gränsen i norr går i Hällestadsvägen öster om Södra Sandby. 4

7 2. Planförslag Planens mål är att: Människors rätt, behov och möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser skall tillgodoses och bidra till folkhälsan. I arbetet skall särskilt barns, äldres, funktionshindrades och invandrares behov uppmärksammas. Säkerställa och utveckla friluftslivets intressen samt områdets höga natur- och kulturmiljövärden. Känsliga naturtyper skall inte påverkas negativt eller åkerbruk/djurhållning försvåras. Landskapets kvaliteter med stor variation och skarpa kontraster värnas liksom spåren av områdets rika historia. Markanvändningen i stort bibehålles med en blandning av åker- betes- och skogsmark. Ny bebyggelse sker mycket sparsamt och i anslutning till befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse och tillbyggnader anpassas till landskapet och befintlig byggnadstradition. Mindre verksamheter inom området kopplade till odling och djuruppfödning är förenliga med rekreationsintresset. Förvaltningen av områdets olika naturreservat samordnas så att planområdet upplevs som en helhet. Skrylleområdet görs lätt att nå oavsett transportmedel, bil, buss, kollektivtrafik eller cykel/gående. Speciellt ska tillgängligheten från omgivande tätorter tillgodoses. Skrylleområdet erbjuder möjligheter till olika sorters aktiviteter. För att undvika konflikter behövs en viss kanalisering, med olika leder för ridande, cyklande och vandrare. Planförslaget redovisas i text i detta kapitel och på två separata kartbilagor A: Riktlinjer för markanvändning - Bebyggelseutveckling och naturvård och B: Riktlinjer för markanvändning - Utveckling av rekreationsintresset. Flanörer på milspåret. 2.1 Riktlinjer för skogs- och jordbruk Skogslandskapet Tekniska nämnden har bl a följande fullmäktigemål: Natur-, skogsoch strövområden skall vårdas, utformas och anläggas på ekologisk grund så att den biologiska mångfalden gynnas och rekreation och friluftsliv stimuleras samtidigt som även ekonomisk avkastning från dessa områden skall eftersträvas. Det är av stor betydelse för friluftslivet att huvuddelen av skogsmarken ägs och förvaltas av stat, kommunen eller av stiftelsen för fritidsområden i Skåne för att säkra områdets långsiktiga tillgänglighet. Området har ett rekreativt värde för stora delar av sydvästra Skåne och även den regionala och statliga planeringen har ett ansvar. Ett flertal anlagda spår främst i skogsmarken tillgodoser motionärer, strövare, ryttare, hundägare och grupper med speciella behov såsom rörelsehindrade, barn, ungdomar och pensionärer. Inom vissa områden bör stigar, skyltar m.m. inte anläggas för att istället skapa skyddade, lugna platser för djurlivet. Ställningstagande: Skogsbruket bör bedrivas med stor hänsyn till friluftslivet samt naturvård och kulturmiljövård. 5

8 Planförslag Vy från Måkullsbacken Ställningstagande: Det öppna odlingslandskapet med en variation av betesmark och åkermark skall bevaras genom ett aktivt jordbruk och djurhållning samt göras tillgängligt för friluftslivet genom strövstigar. Inom området med förslag till områdesbestämmelser är landskapsbilden särskilt värdefull. Större delen av skogsmarken inom planområdet omfattas av naturreservat. Skötselplanerna till naturreservaten reglerar markanvändning och skötsel. Skötselplanen för Skryllereservatet innebär att skogen kommer att utvecklas till en lövskog med en stomme av bok och ek samt inslag av andra lövträd och buskarter. Skogsskötseln inom alla reservaten anpassas till rekreationsbehovet vilket innebär att en god framkomlighet i skogen även utanför stigsystemet främjas. För att skapa variation och för att gynna fler växt- och djurarter är det dock värdefullt med fri utveckling på vissa platser och att en åldersvariation åstadkommes. Skogsskötseln inom naturreservaten bör där så är lämpligt även främja en variation inom varje bestånd. I skogsmarkerna finns spår från tidigare markanvändning som t ex stengärdesgårdar och äldre träd med vida trädkronor. Dessa spår har både natur- och kulturvärden som bör värnas i skogsbruket. Det öppna odlingslandskapet Området markeras på karta A som öppet odlingslandskap samt område med förslag till områdesbestämmelser. Denna övergångszon mellan skogen och åkerlandskapet består av betesmarker och mindre åkerskiften. Det småskaliga landskapet med betesmarker och riklig förekomst av skiftesgränser är en tilltalande landskapstyp med höga naturvärden som kompletterar skogsmarken och utgör förbindelselänkar mellan olika målpunkter. Det är viktigt att det finns aktiva lantbruk inom området som dels brukar jorden, och dels underhåller gårdarnas ekonomibyggnader. Betesdjur är ofta en bristvara, undantaget hästar. Hållning av betesdjur, som t ex nötboskap och får, är värdefullt för hela området. Odlingen kan stå i konflikt med rekreationsintresset eftersom marken inte är tillgänglig större delen av året. Med anlagda strövstigar i skiftesgränser etc är dock den småskaliga odlingsmarken en tillgång genom de vackra utblickarna. Markanvändningen jordbruk är viktig i området för att variationen mellan öppen, halvöppen och sluten vegetation skall kunna bibehållas. De öppna fälten och betesmarkerna bidrar till det vackra och omväxlande landskapet. Ett aktivt jordbruk och djurhållning är en förutsättning för landskapets värden och bör värnas. Inom området med förslag till områdesbestämmelser är landskapsbilden särskilt värdefull. Kring Billebjer präglas landskapet av ett småskaligt jordbruk. Området mellan Dalby och Torna Hällestad består av betesmarker närmast Dalby och ett mosaiklandskap kring Hällestad. Mosaiklandskapet har en småskalig variation mellan öppen och sluten mark. Mindre bokskogsbevuxna åsbildningar skapar ett brutet landskap med omväxlande torra backar och fuktstråk. Åkrar och betesmark ligger insprängda mellan åsarna i småskiften. Intill äldre gårdslägen som Åkestorp och Jonstorp finns äldre åkermarkskiften ofta med uppväxta träd- eller buskridåer i skiftesgränserna. Det småskaliga och varierande landskapet har mycket höga natur- och rekreationsvärden. Grusvägar, skogsdungar och betesmarker skapar möjligheter till ett fritt strövande i området. Områdets karaktär bör bevaras. 6

9 Planförslag Mindre skogsområden Det finns skogsmark inom området som har en viss betydelse för det rörliga friluftslivet men som inte har så höga naturvärden att de bör skyddas genom reservatsbildning. 2.2 Riktlinjer för bebyggelse Det är av stor vikt att den allemansrättsligt tillgängliga marken i Skrylleområdet bevaras för det rörliga friluftslivet. Mer bebyggelse inom Skrylleområdet riskerar att begränsa möjligheterna för utveckling av det rörliga friluftslivet. Runt befintliga tomter finns en zon där de boende upplever intrång om exempelvis stigar leds förbi och vandrare passerar. Ny bebyggelse kan dela upp sammanhängande naturområden, påverkar landskapsbilden och begränsar arealen naturmark. Därför är spridd bebyggelse inte önskvärd. Allmänt gäller för tillkommande bebyggelse, ny- eller ombyggnad av bostäder eller ekonomibyggnader, att den skall utformas enligt rådande byggnadstradition särskilt ifråga om husbredd, hushöjd, takutformning och materialval. I reservaten är ny bebyggelse inte tillåten. Rådande bygglovplikt Inom området finns två gällande detaljplaner för fritidsbebyggelse vid Boklunden och vid Borelund. Detaljplanerna innebär en begränsning i byggnadsarea för bostaden på max 70 m 2 och begränsad byggyta för andra mindre uthus och garage. Resten av planområdet omfattas inte av detaljplan och utgör inte samlad bebyggelse. Detta innebär att det inte krävs bygglov för att uppföra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller jämförlig näring. På fastigheter med en- och tvåbostadshus kan mindre tillbyggnader, komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset uppföras utan bygglov (se PBL 8 kap 4 ). Områdesbestämmelser I översiktsplanen ÖPL -98 föreslås områdesbestämmelser för hela Skrylleområdet. Efter närmare överväganden föreslås områdesbestämmelser för tre områden; Sjöstorps by och bebyggelsen vid Tygelsjö, fritidsbebyggelsen vid Åkestorp samt området mellan Dalby och Hällestad. Billebjer omges av området Sjöstorp/Tygelsjö. Sjöstorp med tillhörande åkermark är kulturhistoriskt intressant miljö vilket innebär att tillbyggnader, ekonomibyggnader och andra komplementbyggnader bör anpassas till platsen och byggnadstraditionen. Bevarande av landskapsbilden och natur- och kulturvärdena är här särskilt betydelsefullt. Åtgärder som stör landskapsbilden bör inte tillåtas. Bygglovplikt bör därför införas för ekonomibyggnader. Sjöstorps by med ett medeltida ursprung har en karakteristiskt samlad bebyggelse med tre- eller fyrlängade gårdar uppförda i traditionellt byggnadsskick. I Tygelsjö är husen exponerade i det öppna landskapet. Bebyggelsen ligger i nära anslutning till Billebjär som har höga naturvärden och är en viktigt målpunkt för friluftslivet. Ny bebyggelse Husen vid Tygelsjö Faktaruta: Områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen Områdesbestämmelser upprättas för att säkerställa syftet med översiktsplanen. Områdesbestämmelser kan reglera markanvändning, bebyggelsens egenskaper eller administrativa frågor, såsom utökade krav på bygglov. En egen planprocess krävs motsvarande detaljplaneprocessen, där berörda har möjlighet att inkomma med synpunkter. Byggnadsnämnden är ansvarig för upprättande av områdesbestämmelser liksom för övrig planläggning. Områdesbestämmelser föreslås för: Sjöstorp/Tygelsjö kring Billebjer Åkestorp Området mellan Dalby och Hällestad Ställningstagande: Inom områdesbestämmelserna föreslås att bygglovplikt för ekonomibyggnader införs för att värna landskapsbilden. Inom Sjöstorp/Tygelsjö och området mellan Dalby och Torna Hällestad är syftet att bevara landskapsbilden och bebyggelsens kulturmiljövärden. Vid materialval och färgsättning skall man ansluta till det traditionella för platsen. Vid Åkestorp begränsas byggnadsytan för att behålla karaktären av fritidshusområde. 7

10 Planförslag bör inte ska tillåtas med hänsyn till de starka natur- och rekreationsvärdena. Fritidsbebyggelsen i Åkestorp består av små enkla hus och ligger i nära anslutning till Skrylle naturreservat. Hela Åkestorp är en viktig länk för friluftslivet mellan reservaten Prästaskogen och Skrylle. Den småskaliga karaktären av fritidshusbebyggelse och tillgängligheten genom området är värdefull att bevara. Områdesbestämmelserna för fritidsbebyggelsen föreslås begränsa byggnadsarean på motsvarande sätt som detaljplanen för Borelund.Ingen ny bebyggelse bör tillåtas. Bygglovplikt bör införas för ekonomibyggnader. Området mellan Dalby och Hällestad har en värdefull landskapsbild och exponerat läge. Genom områdesbestämmelser bör bygglovplikt för ekonomibyggnader införas. Anpassning bör ske till platsen och byggnadstraditionen. Ställningstagande: Inom områden där öppet odlingslandskap och mosaiklandskap samt mindre skogsområden skall bevaras skall kommunen vara restriktiv till ny bebyggelse. Ny bebyggelse kan prövas i anslutning till befintlig och på äldre tomtplats. Spridd bebyggelse skall undvikas. Vid ombyggnader och tillbyggnader ska bebyggelsen anpassas till befintlig vad gäller skala, utformning och färgval. Överenskommelse med markägaren bör göras om att norra delen av Plantskoleområdet avsätts som naturreservat och därmed kan bli en del av Skryllereservatet. Beträffande den södra delen bör man pröva om nuvarande byggnader kan ersättas/ kompletteras med någon byggnad/anläggning med anknytning till friluftsliv och rekreation. Bebyggelse inom det öppna odlingslandskapet och mosaiklandskapet Bebyggelsen inom Skrylle är en viktig del av områdets karaktär och historia. Bebyggelseutvecklingen ska prövas mycket restriktivt och enbart i anslutning till samlade bebyggelsegrupper eller byar. Ny spridd bebyggelse skall undvikas för att bibehålla nuvarande karaktär och inte inskränka möjligheterna till rekreation och friluftsliv. Byggande för jordbrukets behov skall anpassas till den befintliga bebyggelsen och landskapets karaktär. Bebyggelse på äldre tomtmark i de öppna landskapspartierna är värdefulla för förståelsen av landskapets historia och utveckling. Husen och gårdarna är ofta exponerade och bidrar till landskapets karaktär. När nya byggnader uppförs ska de anpassas och förankras i landskapet. Lika viktigt som husets utformning är husets höjdläge, skala och placering på tomten. De utpekade skogsområdena med rekreationsvärden har betydelse för det rörliga friluftslivet. Ny bebyggelse samt förändrad markanvändning skall undvikas för att bibehålla och eventuellt förbättra nuvarande tillgänglighet. Plantskoleområdet Bebyggelse inom plantskoleområdet har prövats i ett planprogram. Byggnadsnämnden beslutade att fastigheten Dalby 52:1 ej är lämplig för villabebyggelse och att därför inte upprätta detaljplan för området. Plantskolans område ligger idag som en kil mellan naturreservaten Skrylle och Dalby Norreskog. Området är en viktig länk mellan de båda reservaten och skulle genom lövskogsplantering eller bete bli en del av rekreationsmarken. En överenskommelse med markägaren bör göras som innebär att norra delen avsätts som naturreservat. Det kan lämpligen bli en del av Skryllereservatet. Kommunstyrelsen har uttalat att alternativet rekreationsområde är m h t gällande målsättning för Skrylleområdet det som planeringen i första hand bör inrikta sig på.... Om det i den fortsatta planeringen anses lämpligt med någon form av bebyggelse i området, 8

11 Planförslag så bör det i första hand vara sådan som kan utnyttjas för verksamheter med anknytning till friluftsliv och rekreation. 2.3 Riktlinjer för skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Inom Skrylleområdet finns idag en nationalpark (36) ha och 9 naturreservat (1035 ha). Den största delen av reservaten utgörs av skogsmark och resten främst av betesmark, se vidare s. 34, Naturvårdsintressen. Det finns också områden utanför reservaten med höga naturoch kulturvärden som har stor betydelse för friluftslivet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer Den stora arealen mer eller mindre sammanhängande betesmarker inom planområdet innebär att det finns goda chanser för spridning av växter och djur mellan olika betesmarker. Det är därför värdefullt att även värna de betesmarker som inte anses ha de högsta naturvärdena för att behålla förutsättningar för spridning och därmed livskraftiga populationer. Större områden med betesmark är också av stort intresse för friluftslivet och kan med enkla medel bli värdefulla strövområden. Skogsmarkens omfattning och utbredning har stor betydelse för spridning av arter knutna till skogsmark. På lång sikt planeras området bli lövskogsdominerat vilket innebär goda förutsättningarna för stor artrikedom av växter och djur. Stora sammanhängande skogs- och betesmarksområden ger goda förutsättningar för friluftslivet och ett stort besöksantal. De föreslagna nya naturreservaten syftar till att långsiktigt bevara detta större sammanhängande betes- och skogsområde, se beskrivning nedan och kartbilaga A. Genomförandet av naturreservaten kräver överenskommelser med markägarna. Befintliga naturvårdsförordnanden: Nationalpark: Dalby Söderskog Naturreservat: Prästaskogen Måryd Skrylle Billebjer Knivsås Borelund Gryteskog Hällestad 8:2 Borelundsåsen Dalby Norreskog Pågående reservatsbildning: Dalby fälad, Del av Dalby 5:9 m fl (se 6 nedan) Se kartbilaga A. Ställningstagande: Riktlinjer för bebyggelse inom föreslagna natur- och kulturreservat skall vara bibehållen markanvändning och att ny bebyggelse med hänsyn till de allmänna intressena prövas mycket restriktivt. Även uppförande av master, kraftledningar och vindkraftverk och dyl. skall prövas restriktivt. Förslag till naturvårdsförordnanden för att bevara och främja naturvärden, se kartbilaga A. 1. Skytteskogen Ett skogsområde dominerat av bok som har lång trädkontinuitet och höga botaniska samt kulturhistoriska värden. Området har höga rekreativa värden och kan bli ett viktigt närområde för boende i Sandby. 2. Abusa 1:12, Knutstorp 1:1 En dalgång med artrika miljöer som lövlund och rester av slåtterängar. Dalgången är en ovanlig företeelse i Skrylleområdet och har ett högt rekreationsvärde om tillgängligheten förbättras. 3. Kroneborg 1:7, (Rögle kärr) En betesmark med kalkkärr och kalkfuktäng som hyser en mycket värdefull flora. 4. Rögle fälad, Rögle 3:51 och 3:52 En enefälad med stora naturvärden tack vare en lång beteskontinuitet. 5 Hällestad 8:7 (Lövskog V Trollängen) En ädellövskog med hundraåriga träd och med en varierad artsammansättning, området har potential att hysa sällsynta arter. 6 Dalby fälad - norr Ett värdefullt betesmarksområde av högsta klass i ängs- och marksinventeringen. För delar av området pågår en kommunal reservatsbildning. 7 Dalby fälad - söder Ett större sammanhängande fäladsområde med höga naturvärden. Områdets exponering i sluttningen mot Hällestadsvägen är viktigt för landskapsets karaktär. Området har potential för ett ökat friluftsliv. 9

12 Planförslag Skydd av natur- och kulturmiljöer Förslag till naturvårdsförordnanden med hänsyn till höga naturvärden 1 Skytteskogen 2 Abusa 1:12, Knutstorp 1:1 3 Kroneborg 1:7 (Rögle kärr) 4 Röglefälad, Rögle 3:51 och 3:52 5 Hällestad 8:7 (Lövskog V Trollängen) 6 Dalby fälad - norr 7 Dalby fälad - söder Förslag till förordnanden för att främja friluftslivet 8 Lövskog vid Rögle 3:30 9 Plantskoleområdet 10 Skogsmark vid Hardeberga 3:2 11 Skrylletäkten Ställningstagande: Rätten till friluftsliv och naturupplevelser för alla skall understödjas genom god tillgänglighet och bra information. Värdefulla områden för friluftslivet Utöver ovanstående förslag till naturreservat finns det ytterligare områden av intresse att säkerställa. Dessa områden har stor betydelse för det rörliga friluftlivet men har idag inte särskilt höga naturvärden. Der föreslagna reservaten säkerställer friluftslivets intressen långsiktigt, se beskrivning av områdena 8-11 nedan och kartbilaga A. Ett stort sammanhängande skogsområde ökar förutsättningarna för att kunna ta emot ett högt antal besökande i Skrylleområdet. Förutom allmänhetens behov av tillgänglig friluftsmark är det flera föreningar som utnyttjar skogsområden för sina aktiviteter såsom friluftsfrämjandet, brukshundklubben, orienteringsklubben och scoutkårer. Eftersom den allemansrättsliga marken är begränsad är det viktigt att olika föreningar samtidigt ska kunna bedriva sin verksamhet inom området. 2.4 Riktlinjer tillgänglighet - leder, stigar m m Rätten till friluftsliv och naturupplevelser skall understödjas genom god tillgänglighet, oavsett om man kommer till området med bil, kollektivtrafik eller cyklande/gående. God tillgänglighet från de närbelägna orterna skall utvecklas. Angöringspunkter såsom busshållplatser och P-platser skall skyltas upp så att de är lätta att finna samt utformas med information som stimulerar till vistelse och aktiviteter i naturen. Människors behov och önskemål skall tillgodoses genom en aktiv dialog. Grupper som idag - av olika skäl - har sämre möjligheter till rekreation och friluftsliv i naturmiljö skall särskilt uppmärksammas. Det gäller bl a barn, äldre, funktionshindrade och invandrare. Cykelvägar Det finns flera alternativa cykelvägar till Skrylle från Lund; längs Dalbyvägen, på Hardebergaspåret eller via Arendala och Hardeberga. Cykelväg mellan Torna Hällestad och Dalby finns på den gamla banvallen. Banvallens förlängning österut utgör en förbindelse mellan Skrylleområdet och Revingefältet. Förslag till förordnande för att främja det rörliga friluftslivet, se kartbilaga A. 8. Rögle 3:30 Ett skogsområde som har planterats med lövträd efter stormen. Området har höga potentiella rekreationsvärden som en del i ett sammanhängande skogsområde. Skogsområdets närhet till Skryllegården gör det också värdefullt för rekreation och friluftsliv. 9. Plantskoleområdet Området med plantskola föreslås planteras med lövträd och införlivas i Skrylleområdets naturreservat. Området är en viktig länk mellan Skrylleskogen och Dalby Norreskog. Den södra delen med byggnader mm tas inte med i reservatet. 10.Hardeberga 3:2 Område med granskog av intresse för boende i Södra Sandby för närrekreation och för barns lek. Området har också betydelse som en länk till andra målpunkter t ex Rögle dammar, Billebjär och västra delen av Skrylleskogen. 11. Skrylletäkten Skrylletäkten ger, när området har efterbehandlats, ett värdefullt tillskott för det rörliga friluftslivet och bör på sikt ingå som en del i Skryllereservatet. 10

13 Planförslag Ett cykelstråk har nyligen anlagts mellan Dalby och Södra Sandby vilket innebär att det blir en säkrare cykelväg till Skryllegården från dessa orter. För att öka säkerheten föreslås en cykelväg längs med Röglevägen för cyklister mellan Skrylle/Rögle dammar/billebjär och Lund/Hardebergaspåret. En ny cykelväg föreslås mellan Hardebergaspåret och Assarhusavägen i Södra Sandby, enligt ÖPL-98, längs Röglebäcken. Tillgängligheten ökar till naturområdet längs bäcken. Cykling inom Skrylleskogen tillåts inte utan cyklar får parkeras vid parkeringsplatserna och därefter sker färd till fots. Vandringsleder - strövstigar I denna fördjupning har motionsspåren inte studerats i detalj för eventuella förändringar. Spårsystemet anses vara väl utbyggt, men kan vid behov kompletteras med t ex slingor i anslutning till vissa P-platser. Man ska slå vakt om möjligheterna till lugna och tysta platser för de som strövar fritt i skogsmarkerna. De strövstigar som föreslås bidrar till att öka tillgängligheten till fots mellan olika målpunkter och binda samman hela området. Förslaget förbättrar också tillgängligheten från omgivande orter. Stavgång längs motionsspåret Ridleder - ridvägar Det finns ett stort antal hästar och hästintresserade inom området. Ryttare omkring Lund rider även mot Skrylle via Hardebergaspåret och Arendala. Ridning är ett rekreationsintresse och en stor barn- och ungdomssport för framförallt flickor. I de delar av området som är naturreservat är det enligt reservatsföreskrifter- Förslag till åtgärder, se kartbilaga B. Cykelvägar A En separat cykelväg föreslås längs Röglevägen från cykelvägen mellan Dalby och Sandby och som ansluter till Hardebergaspåret vid Sularp. Det blir även en viktig cykelväg för de som cyklar till och från Billebjär via Hardebergaspåret. B1 Cykelväg i utkanten av bebyggelsen mellan Hardebergaspåret och Rögletippen längs Röglebäcken. B2 Cykling tillåts på befintlig grusväg fram till parkeringsplatsen, som en fortsättning på cykelvägen över Rögletippen. Strövstigar C En strövstig från Killebäckskolan i Sandby och vidare mot Skytteskogen föreslås som fortsätter mot Ryd och Skryllegården. D En stig från Sandby till skogsområdet öster om Rögle (Hardeberga 3:2) med möjligheter att promenera i en slinga eller att ansluta till gång- och cykelvägen mot Skryllegården. En förbindelse föreslås också som en koppling till f.d. Rögletippen. E En strövstig i den skogsridå som ingår i Skryllereservatet. F En strövstig i östra delen av Billebjer och vidare som en förbindelse till Dalby hage (betesmarken vid Dalby söderskog). G En strövstig föreslås över plantskoleområdet för att koppla Norreskog till Skrylleskogen. H En stig över den kommunägda marken Dalby 92:1 som förbindelse mellan Dalby och Dalby söderskog. I J En ny entré till Skrylleskogen från Dalbybadet med informationstavla och en markerad stig till motionsspåren. Flyttning av Skåneleden till den kommunägda marken inom Dalby 5:11. K En strövstig föreslås genom fäladsmarker som förbinder Pinnmöllan i Dalby med Knivsåsen och förbättrar tillgänglighet till södra delen av Dalby fälad. 11

14 Planförslag Markerat ridspår inom f.d. Rögletippen. Vägen är avsedd för gående och cyklar också. Ställningstagande: Skryllegården och Rögle dammar skall vara tillgängliga för alla. Huvudinriktningen för Skryllegården skall vara att erbjuda friluftsliv och naturupplevelser under hela året. Rögle dammar och Rögletippen utvecklas så att områdena utnyttjas av flera besökare. På f.d. Rögletippen föreslås tillåtas ridning, terrängcykling och hundverksamhet. na enbart tillåtet att rida på anvisade ridstigar och vägar. Idag är det endast i Billebjärs naturreservat som det är anvisat att man får rida på vägen. I övrigt är endast markvägar utanför naturreservaten samt bilvägar tillåtna för ridning. Föreslagna ridvägar ska ge möjligheter till förbindelser till olika målpunkter som stall och ridanläggingar samt slingor inom Skrylleområdet och målpunkter som t ex Flyinge och Revingehed utanför Skrylleområdet. De föreslagna ridvägarna innebär en kanalisering av ridningen och att konflikter med övriga besökare på så sätt undviks. I de flesta fall är ridstigar och övriga stigar och leder separerade för att undvika konflikter. På några större markvägar där det finns gott om plats för att mötas föreslås blandad trafik. Se beskrivning nedan. 2.5 Inriktning för Skryllegården och Rögle dammar Skryllegården är den centrala anläggningen för hela Skrylleområdet och de flesta besökarna som använder sig av stigsystemet utgår från Skryllegården, både motionärer och folk som promenerar. Skryllegården är också mest lämpad att ta emot större grupper som t ex flera skolklasser. Det är viktigt att Skryllegården är tillgänglig för alla med olika intressen av skogen och friluftsaktiviteter i området. Skryllegården har också en viktig pedagogisk roll särskilt för de besökare som rör sig i naturen endast på de anlagda spåren. Naturum är en viktig informationsplats som besöks av både barn Förslag till åtgärder, se kartbilaga B - Ridvägar 1. En ridväg längs med gång- och cykelvägen mellan Dalby och S. Sandby. En grön remsa bör lämnas mellan ridstigen och den asfalterade cykelvägen. 2. En ridväg i Skrylleskogen huvudsakligen på befintlig väg, Skrylles Hällestadsväg, mellan Dalby Sandbyvägen och Trollskogsvägen. Ridvägen föreslås dras i en egen sträckning i östra delen för att undvika konflikter med motionärer på milspåret. 3.En förbindelse mellan Skrylles Hällestadsväg och Hällestadsspåret, östligt läge. Ungefärligt läge, placeringen måste utredas vidare. 4. En ridväg på befintlig väg från parkeringen till Rögle dammar. Ridning tillåts på ena sidan av befintlig väg. Ev. kan vägen behöva breddas. 5. En ridväg från Hardebergaspåret väster om S. Sandby, över Rögletippen via Billebjer till Sjöstorp. Väster om S.Sandby föreslås en ridväg i ny sträckning. På Rögletippen föreslås en ny ridslinga. Ridning sker på befntlig väg till Sjöstorp. Förbättrad markering av ridvägen krävs vid Billebjer. 6. En ridväg från Assarhusa och österut mot ridvägen nr 1 med en koppling till vägen mot Ryd. En hästpassage föreslås vid Dalby-Sandbyvägen. 7. En förbindelse mellan Skrylles Hällestadsväg och Hällestadsspåret, västligt läge. Den norra delen ges en sträckning skild från motionsspåret. Motionsspåret flyttas något västerut och en grön skiljeremsa lämnas mellan spåret och ridvägen. Södra delen går över kommunens mark. 8. En ridväg från Gryteskog österut till Revingefältet. 9. En ridväg från Måryd mot Knutstorp för att kunna komma vidare mot Flyinge. Ridvägen föreslås på befintlig väg i södra delen och och i ny sträckning i norr längs en kraftledningsgata. 10.En ridväg mellan Torna Hällestad och Borelund fram till Veberödsvägen. Markering av ridväg på befntlig markväg. 12

15 Planförslag och vuxna. En permanent utställning finns som kan kombineras med tillfälliga utställningar och information för att göra Naturum mer attraktivt för andragångsbesökare. Diskussioner förs med bl a Länsstyrelsen om att utveckla och bygga ut Naturum. Skryllegården ägs av Lunds kommun vilket garanterar gårdens långsiktiga funktion som bas för det rörliga friluftslivet. Huvudinriktningen för Skryllegården skall vara att främja utomhusaktiviteter såsom motion, vandring, lek och naturupplevelser under hela året. Vid de tillfällen vintern kommer till Skrylle ska behoven av skidspår, skidbacke, pulkabackar och skridskobana tillgodoses. Skryllesjön fungerar som isbana när den fryser. Anläggningens storlek och omfattning har också betydelse för hur Skryllegården upplevs. Skryllegården skall i första hand vara porten till naturen med dess strövstigar och motionsslingor. En utveckling av motionsverksamheten med ny motionshall är ett komplement till det övriga utbudet med motionsslingor mm. Rögle dammar och f.d. Rögletippen Rögle dammar används intensivt för sportfiske och kräftfiske men även skridskoåkning på vintern. Verksamheten kräver daglig tillsyn och service för bl a försäljning av fiskekort vilket i sig innebär en permanent bemannad anläggning. Rögle dammar ska vara tillgängligt även för funktionshindrade. F.d. Rögletippen är efterbehandlad genom plantering och anläggande av stigar. Höjdpartierna har fin utsikt och närheten till Södra Sandby är en fördel för tillgängligheten.området har potential för ett intensivare utnyttjande än dagens. Verksamheter som kräver särskild anvisad plats skulle kunna rymmas här. Hundverksamhet bedrivs f.n. inom området. En ridslinga föreslås anläggs, se ridväg nr 5. En bana för terrängcykling skulle också kunna markeras. Rögle dammar och Rögletippen är idag rekreationsområden som fortfarande präglas av sina forna verksamheter. Med en ny utformning skulle ytterligare upplevelsevärden kunna tillfördas. En långsiktig vision för Rögle dammar skulle kunna vara att de omformas till mer naturanpassade dammar för olika typer av aktiviteter, t ex även för mindre båtar och badande. En enklare åtgärd är att se över skötselplanen med syfte att skapa större variation i skogen runt dammarna och gallra i skogsdungarna på f.d. Rögletippen. Rögledammar Utsikt från f.d. Rögletippen Hundverksamhet Hundverksamhet inom Skrylle bedrivs av Brukshundklubben väster om Sandby-Dalbyvägen, väg 952. Ett hundspår finns även väster om vägen som kan nås via en parkeringsplats intill Billebjersvägen. Det är inte aktuellt att öka områdena för hundverksamhet öster om vägen eftersom konflikter med andra besökare då kan uppstå. Hundverksamheten inom Skrylle föreslås utvecklas inom området för f.d. Rögletippen eller på annat område i första hand väster om väg 952 som är lämpligt för såväl Brukshundsklubben som övriga intressen inom Skrylleområdet. 13

16 Planförslag I ÖPL-98 finns följande ställningstagande som har relevans för Skrylletäkten: Kommunen skall bevaka att täkten vid Skrylle avvecklas. Vid eventuell utvidning av befintliga täkter skall detta företrädelsevis ske på djupet. Med hänsyn till långsiktig hushållning med materialet är viktigt att reglera brytningstakten. Kommunen skall verka för att en grushushållningsplan utarbetas för hela Skåne. Kommunen förespråkar utnyttjande av befintliga täkter framför etablering av nya med hänsyn till den påverkan på omgivningen varje täkt har. Ställningstaganden: Länsstyrelsen har 2005 upprättat ett materialhushållningsprogram. Lunds kommun anser att det måste omarbetas och breddas till sitt innehåll för att kunna fungera som ett underlag för planering och handläggning av tillståndsärenden. Även bergkross måste behandlas som en ändlig resurs och konflikten med motstående intressen måste belysas mer ingående. Kommunen skall bevaka att Skrylletäkten avvecklas efter gällande tillstånds giltighetstid. Motivet är Romeleåsens stora och i framtiden ökande betydelse för rekreation och friluftsliv särskilt de tätortsnära delarna inom Skrylleområdet. Efterbehandling av bergtäkten skall genomföras så att Skrylleområdet tillförs en värdefull attraktion i form av en sjö för bad och andra aktiviteter. Den efterbehandlade täkten skall införlivas i Skryllereservatet och industriområdet avvecklas. 2.6 Riktlinjer för verksamheter Bergtäkt inom Hardeberga 2:32, NCC Roads AB Nordväst om Skryllegården har NCC Roads AB en omfattande bergtäkt, där kvartsit bryts. Delar av Skrylleområdet är av riksintresse för såväl värdefulla ämnen och material (kvartsitfyndighet) som för naturvård och friluftsliv. Se karta sid 22. Miljöbalken (3 kap 10 ) anger att företräde skall ges till det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Att området är av riksintresse för värdefulla ämnen och material (MB 3 kap 7 ) innebär att området skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen. En hushållningsaspekt bör även tolkas in i riksintressebegreppet. Länsstyrelsen i Skåne har beslutat om tillstånd till täktverksamhet för fördjupning av nuvarande täkt. Uttag får ske av högst 1,2 milj. ton per år, totalt 10 milj. ton fram t.o.m. 1 okt Miljödomstolen har givit tillstånd till bortledande av vatten i samband med brytning av berg. En ny ansökan för utvidgning av täkten norrut är inlämnad till länsstyrelsen under hösten 2005 som avser brytning under 20 år med ca 1 milj ton/år. NCC Road AB:s långsiktiga planer framgår av bolagets tidigare ansökan som ändrades inför Länsstyrelsens beslut Den ursprungliga mer omfattande ansökan innebar att fördjupa täkten, utvidga täkten mot norr, samt öppna ett nytt brytområde väster om befintlig täkt. Kommunstyrelsens arbetsutskott har yttrat sig till Länsstyrelsen över denna ursprungliga ansökan och anfört att: ur hushållningssynpunkt bör årsproduktionen av bergmaterial från täkten begränsas. Detta skulle öka trycket på materialåtervinning och bättre hushållning med kvartsitförekomsten. Romeleåsen har mycket stor betydelse som rekreations- och friluftsområde för hela SV Skåne. Dess betydelse kommer att öka i framtiden. En regional materialförsörjningsplan bör snarast upprättas. Den bör omfatta hela Skåne, men även angränsande delar av sydsverige, där man även prövar möjligheterna till transport av materialet med fartyg och per järnväg. om tillstånd till fortsatt brytning ges, får denna endast ske genom fördjupning av nuvarande brytningsområde och tillstådet bör begränsas att gälla maximalt 10 år. Ställningstagandena från ÖPL-98 kvarstår. Det finns en oundviklig konflikt mellan täktverksamheten och det rörliga friluftslivets intressen. Täkten upptar mark och ger tillsammans med transporter upphov till buller och vibrationer samt utgör en barriär i det sammanhängande skogsområdet. En utvidgning av Skrylletäkten väster om Dalby-Sandbyvägen innebär konflikter främst med rekreationsintresset. Området har ett värde för närrekreation för Södra Sandby och som en del i Skrylleområdet. Granskogen övergår om ett antal år från den täta ungskogen till en för rekreation mer intressant utvecklingsfas. På ytterligare längre sikt kan området återplanteras med 14

17 Planförslag lövskog i likhet med vad som sker i resten av Skrylleområdet. En utvidgning norrut står främst i konflikt med närboendeintressen. Se vidare under planeringsförutsättningar, bergtäkt sid 24. Materialhushållningsprogram Länsstyrelsen har under 2005 tagit fram ett materialhushållningsprogram som huvudsakligen behandlar miljömålet om minskad naturgrusanvändning. Lunds kommun anser att programmet måste omarbetas där hushållning med bergkross också behandlas som en ändlig resurs och konflikten med motstående intressen (boendemiljöer, rekreations- natur- och kulturmiljövärden) belyses mer ingående. Olika scenarier måste ställas mot varandra och konsekvensbeskrivas. Programmet bör ha längre tidsperspektiv än 2010 och schablonförbrukningen på 10 ton/invånare och år bör motiveras bättre och övervägas. Skryllesjön har skapats vid efterbehandlingen av en mindre del av stenbrottet som lades ner Efterbehandling av täktområdet Vid efterbehandling av täkten finns stora möjligheter att skapa en attraktiv badsjö som kan bli ett värdefullt tillskott för både rekreation och som livsmiljö för växter och djur. Detta tar dock lång tid och beror på när täktverksamheten avslutas.på sikt bör det före detta täktområdet bli en naturlig del av Skrylle och även skyddas som naturreservat. Det bör finnas strövstigar runt sjön och god tillgänglighet från både Skryllegården och Södra Sandby. Bergtäkt inom Önneslöv 38:3 m fl (Dalbytäkten) Sydsten Sveriges geologiska undersökningar, SGU har 2005 framfört anspråk på riksintresse för värdefulla ämnen och material vid Önneslövstäkten bl a för området norr om väg 956 (gamla Veberödsvägen). Delen norr om väg 956 ingår i Skrylleplanen. Detta asnpåk på riksintresse accepteras inte av kommunen. Länsstyrelsen har i komplettering, , till granskningsyttrandet tagit ställning till att företräde ska ges till riksintresset för naturvård. Djurfarmer Hönsfarmen på Sjöstorp 8:15 orsakar transporter till och från produktionen men anses inte, i sin nuvarande omfattning, ge någon större negativ påverkan på det rörliga friluftslivet eller naturvården. Dalby svincenter alstrar transporter till och från svinfarmen och beroende på vindriktning påverkas boende och besökande av lukt från farmen. Anläggningen anses inte medföra sådan olägenhet, i nuvarande omfattning, att den bör omlokaliseras. Skjutbanor Skjutbanan i Torna Hällestad har en begränsad verksamhet på grund av bullerstörningar på de närbelägna bostäderna. Skjutbanan bör avvecklas eller flyttas p g a närhet till bostäder och sitt läge invid naturreservatet som är ett populärt utflyktsmål. Pistolskyttebanan norr om Dalby svincenter innebär endast mindre konflikter med friluftslivet och boende runtomkring och bör kunna ligga kvar. Ställningstaganden: Lunds kommun accepterar inte avgränsningen av det anspråk på riksintresse för värdefulla ämnen och material som SGU har angivit för Önneslövstäkten (Dalbytäkten). För området norr om väg 956 skall naturvårdsintresset ges företräde. Länsstyrelsen har i yttrande ställt sig bakom denna avvägning mellan riksintressena. Ställningstaganden:Skjutbanan i Torna Hällestad bör avvecklas på sikt. Pistolskyttebanan norr om Dalby svinfarm kan ligga kvar med hänsyn till rekreationsintresset. 15

18 Planförslag Ställningstagande: Inom Skrylleområdet bör jakt ske med stor hänsyn till det rörliga friluftslivet. 2.7 Jakt Jakten är idag utarrenderad inom den av kommunen ägda delen av Skrylle naturreservat. Utövande av jakt bör i Skrylleområdet ske med stor hänsyn till det rörliga friluftslivet. Detta bör bl a medföra att jakt på kommunal mark inte bedrives under veckoslut eller helger och koncentreras i tiden. Dessa frågor bör utvecklas i en kommunal jaktvårdspolicy för kommunägd mark. Viss jakt kan behövas för att kontrollera viltstammarna och begränsa skador på jord- och skogsbruket samt minska risken för trafikolyckor. Principskiss över hästpassage, ridspår som korsar trafikerad väg. Ställningstagande: Hästpassager med trafiksäker utformning föreslås vid väg 952 (Dalby-Sandbyvägen), två stycken en i norr och en i söder. nordöst om Rögledammar vid Torna Hällestad vid väg 941, vid förbindelse mot Flyinge. 2.8 Vägar Vägen mellan Dalby och Sandby utgör en påtaglig bullerkälla för stora delar av rekreationsmarken på båda sidor om vägen. Lastbilarna utgör ca 10 % av den totala trafiken och ger upphov till mycket buller. Samtidigt medför vägen god tillgänglighet inom Skrylleområdet. Vägen är också en förutsättning för busslinjer och busshållplatser på strategiska punkter. En tunnel finns anlagd under Dalby - Sandbyvägen med gång- och cykelförbindelse till Skryllegården. Inom området planeras inga nya vägar. För att förbättra trafiksäkerheten vid korsningspunkterna mellan föreslagna ridspår och större bilvägar föreslås fem s.k. hästpassager se karta B. Dessa hästpassager ska skyltas och utformas så att bilisterna sänker hastigheten och uppfattar ridspåret. Ryttarna ska ha god sikt vid passagen och plats att lägga en mindre volt för att hålla hästen lugn under väntetiden. Förslag till åtgärder, se kartbilaga B. Nya parkeringsplatser Vid Hällestadsåsarna väster om Torna Hällestad där Skåneleden korsar bilvägen.två parkeringar föreslås vid ledens båda korsningar med vägen. Vid Skytteskogen, SV Södra Sandby. NÖ Dalby, en ny angöringspunkt till Skrylle placeras inom det stormfällda hygget. Tillfart sker via befintlig och upprustad väg söderifrån. Ö-Dalby, parkering som ger tillgänglighet till Pinnmöllan och fäladsmarkerna SÖ Dalby. 16

19 Planförslag Parkeringsplatser Parkeringsplatser har anlagts vid ett flertal målpunkter inom planområdet för att öka tillgängligheten. Idag saknas det framförallt en parkeringsplats i anslutning till åsarna vid Torna Hällestad där Skåneleden passerar. Planen innehåller också förslag om nya parkeringsplatser vid Skytteskogen och nordost om Dalby. I övrigt bör det vara förbjudet att parkera längs med vägarna i området. Istället bör bilister hänvisas till befintliga parkeringsplatser som kan utvidgas om behov uppstår. Enkla åtgärder som t ex bommar eller stolpar föreslås för att hindra parkering på oönskade platser och där man bl a har problem med icke tillåten avfallsdeponering. 2.9 Bussförbindelser Frekvensen av bussar och busshållplatsernas läge är avgörande för hur tillgängligt området är. Möjligheterna att utnyttja området för förskola och skola är helt beroende av turtätheten på olika busslinjer. Det är av största vikt att kommunen arbetar för att förbättra områdets tillgänglighet med buss vid flera målpunkter. För friluftslivet är det värdefullt att kunna ta bussen till en målpunkt och promenera en Nuvarande regionalt busslinjesystem, källa Skånetrafiken Regionbuss - Lund Öster Trivector rapport 2003: till Eslöv Teckenförklaring: Linjetyper SkåneExpressen (5 och 6) Teckenförklaring: Turtäthet i högtrafik Bättre än eller lika med 30 min Flyinge 157 Lund SkEx S Sandby 157 Harlösa SkEx Hjärup Dalby Hällestad Arlöv Staffanstorp Veberöd SkEx SkEx SkEx SkEx SkEx SkEx SkEx SkEx SkEx SkEx 5 SkEx 6 Sjöbo Malmö Genarp Blentarp 341 till Simrishamn till Ystad BILAGA 1 LINJENÄT 2002 till Skurup 17

20 Planförslag Ställningstagande: Kollektivtrafiken utvecklas i syfte att underlätta resandet till Skryllegården och andra större målpunkter. sträcka och sedan ta bussen hem från en annan punkt. Skryllegården är mest lämpad att ta emot större grupper och därför är turtätheten mellan Dalby och Sandby avgörande. För att öka möjligheterna att resa med buss har i fördjupning av översiktsplanen för Dalby presenterats ett förslag med en matarbuss som skulle passera Skrylle. Matarbussen skulle innebära ökad tillgänglighet inom Skrylleområdet och möjligheter att kombinera olika busslinjer. Karta med befintliga regionala busslinjer se sid 17. Park och Naturkontoret på Tekniska förvaltningen har genomfört ett projekt med en Naturbuss under , med linjetrafik på lördag och söndag enligt tidtabell. Bussen har gått i en slinga till naturområden i kommunen. Naturbussen har fått en fortsättning under genom ett regionalt samarbete. Vindkraftverk vid Billebjer Ställningstagande: Inom hela Skrylleområdet bör uppförande av master, vindkraftverk, kraftledningar mm prövas restriktivt Kraftledningar, radiomaster och vindkraftverk För att värna upplevelsen av landskapet och Skrylleområdets höga natur-, kultur- och rekreationsvärden bör uppförande av master, vindkraftverk och kraftledningar prövas mycket restriktivt inom Skrylleområdet. I Skrylleområdets norra gräns går en 400 kv kraftledning. Svenska kraftnät och Lunds kommun har under lång tid utrett möjligheterna att flytta ledningen p g a dess närhet till ett flertal bostadshus i Södra Sandby. Ett reservat för en eventuell flyttning finns i Lunds översiktsplan ÖPL -98. Svenska kraftnät har, nu, på Energimyndighetens uppdrag, att i samråd med Lunds kommun, ta fram en genomförbar alternativ sträckning av 400 kv kraftledningen från Assarhusa till kommungränsen. För närvarande finns en miljökonsekvensbeskrivning med ett alternativ norr om Södra Sandby och 2-3 alternativ söder om. Det ena av dessa alternativ innebär en modifiering av det reservat som finns i ÖPL-98. Två av alternativen redovisas på karta A. Det tredje, det s.k. markägarförslaget går över Revingefältet och vidare över de centrala delarna av Skrylleområdet. Detta alternativ har avvisats av Lunds kommun vad avser delen i Skrylleområdet Försvarets intressen Planområdet ligger i nära anslutning till Revingefältet som är riksintresseområde för totaltförsvaret. Den centrala delen av planområdet, öster om Dalby-Sandbyvägen kommer att ingå i ett av Försvarsmaktens samrådsområden enligt uppgift från P7/Södra Skånska regementet. Samrådsområdena innebär att översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser inom dessa områden skall remitteras till försvarsmakten. Alla vertikala hinder skall remitteras till försvarsmakten oavsett om de ligger utanför eller innanför samrådsområdena. 18

21 3. Genomförande Följande åtgärder är viktigast för genomförandet av planens intentioner och säkra området för det rörliga friluftslivet: Bygglov Vid prövning av bygglovsärenden inom Skylleområdet bör riktlinjerna som anges i denna plan följas. Områdesbestämmelser föreslås upprättas för Sjöstorp/Tygelsjö, området mellan Dalby och Torna Hällestad samt vid Åkestorp. Skydd av områden Större områden inom Skrylleplanen har redan skyddats genom bildandet av flera naturreservat. Ytterligare områden har bedömts ha så höga naturvärden att de bör långsiktigt skyddas genom reservatsbeslut. Efter dialog och överenskommelser med markägarna bör skydd övervägas för Skytteskogen, Abusadalen, Kroneborg, fäladsmark vid Röglevägen, Dalby fälad, ädellövskog vid Åkestorp, Borelund, Pinnmöllan. Dessutom bör naturreservat bildas på fastigheterna Rögle 3:30, Tygelsjö 3:5 och Hardeberga 3:2 med tanke på dessa områdes betydelse för det rörliga friluftslivet. Bildande av naturreservat kan ske genom beslut av kommunen eller länsstyrelsen. Samverkan och överenskommelser krävs med berörda markägare. Den sammanlagda arealen som föreslås bli naturreservat är ca 280 ha. Skyddszon mellan åkern och naturreservatet vid Billebjer. En s.k. beträda, obrukad remsa, som kan användas för strövande och ridning. Finansiering Kommunen bör ta huvudansvar för genomförandet av planen men bör samtidigt söka samfinansiering från bl.a. Staten, Region Skåne och Stiftelsen för Fritidsområden i Skåne. Anläggning av cykelvägar, strövstigar och ridstigar De föreslagna cykelvägarna bör genomföras inom ramen för kommunens satsningar på cykeltrafik, eventuellt genom ett samarbete med Vägverket. För att kunna genomföra föreslagna strövstigar och ridstigar måste nyttjanderättsavtal med markägare och arrendatorer upprättas. Kommunen bör ansvara för anläggandet, vilket för strövstigar på åkermark innebär att en ca 2-8 m bred skyddszon (en s.k. beträda ) sås in med vall. Den större bredden krävs om plantering av träd och buskar är aktuellt. Avtalet mellan kommun och markägare reglerar intrångsersättning och skötselansvar. Inom Skrylle naturreservat är det inte tillåtet att rida, utom på anvisade vägar. Kommunen kan som naturvårdsförvaltare anvisa särskilda ridstigar. Att anlägga ridstigar innebär både anläggningskostnader och underhållskostnader. Samarbete angående genomförande och skötsel bör ske med föreningen Skrylleområdets hästintressenter. Ridstigar på jordbruksmark, längs med skiftesgränser, kan anläggas på liknande vis som strövstigar, genom att en 2-3 m bred skyddszon sås in som gräsvall. I områden med risk för stort slitage och skador på intilliggande grödor, bör ridstigarna byggas upp med bärlager och slitlager. I skogsmark, utanför befintliga markvägar, kan ridstigar anvisas i samråd mellan markägare, förval- Gång- och cykelvägen mellan Dalby och Södra Sandby 19

22 Genomförande tare och företrädare för ryttarna i området. Ridstigen kan till en början markeras med mindre skyltar. Ridstigarna måste underhållas och åtgärderna beror på slitage och markens beskaffenhet. Där det uppstår problem med slitage bör ridstigen förstärkas med bärlager och slitlager. Ridstigarna bör genomföras etappvis med utvärdering efter varje etapp. Skryllegården och Rögle dammar Drift och utvecklingsinriktning av Skryllegården och Rögle dammar regleras i avtal mellan Friluftsfrämjandet och kommunen. Det finns en stor enighet i kommunen att Skrylleområdet bör göras mera tillgängligt för funktionshindrade. Skryllegården med lägerplatser, motionsspår och parkeringsplatser bör prioriteras i det arbetet. Ridstig i skogen vid Dalby Informationstavlor Informationstavlor och övriga skyltar bör samordnas över hela området för att ge en heltäckande och platsspecifik information med gemensam utformning. Kommunen, länsstyrelsen och Stiftelsen för fritidsområden i Skåne bör samverka kring detta arbete och dela på kostnaderna. Skjutbanor Kultur och fritidsförvaltningen ansvarar för ytor för föreningsverksamhet men har idag inget alternativt läge att erbjuda för att kunna flytta skjutbanan i Torna Hällestad. En förhoppning är dock att så småningom kunna samordna civil och militär skytteverksamhet på Revingefältet. P-platser Tekniska förvaltningen och länsstyrelsen bör som naturvårdsförvaltare ha ansvar för nyanläggning och eventuell framtida utökning av parkeringsplatserna i området. Jakt På tekniska förvaltningen pågår en översyn av jaktpolicyn för de kommunalt ägda fastigheterna i området. Inriktningen bör vara att jakten underordnas det rörliga friluftslivets intressen. Kollektivtrafik Stadsbyggnadskontoret kommer tillsammans med Tekniska förvaltningen att fortsätta diskussionerna med Skånetrafiken för att verka för en ökad tillgänglighet/turtäthet till Skrylleområdet. Bergtäkt NCC Roads AB:s har fått tillstånd till fortsatt täktverksamhet inom nuvarande täktområde, t.o.m En ny täktansökan är inlämnad under 2005 för fortsatt brytning. 20

23 4. Planeringsförutsättningar 4.1 Riksintressen Inom planområdet ryms riksintressen för rörligt friluftsliv, naturvård, kulturmiljövård samt kvartsitfyndighet, som till stora delar överlappar varandra. Dessutom är det angränsande Revingefältet av riksintresse för totalförsvaret. Se karta på nästa sida. Riksintresse för friluftsliv Riksintresset för friluftsliv berör hela Romeleåsen med dess sluttningar och i planområdet omfattas de centrala delarna fram till Rögle dammar. Riksintresset för friluftsliv är beskrivet som ett variationsrikt landskap med åsar, skogsmarker, fäladsmarker och öppna betesmarker, vilka ger rikliga tillfällen för naturupplevelser genom strövande, vandring och turåkning på skidor. Riksintresse för naturvård Riksintresset för naturvård omfattar området Hardeberga Södra Sandby Krankesjöområdet och beskrivs som: Ett skiftande landskap med såväl slätter som högvuxna terrängformer. Många element typiska för det skånska landskapet. Naturvärdena inom Knivsås, Hällestadsåsarna, Dalby hage och Billebjer beskrivs särskilt. Inom Skrylleområdet ryms fyra riksintressen som till stora delar överlappar varandra. Riksintresse för: friluftsliv (MB 3 kap 6 ) naturvård (MB 3 kap 6 ) kulturmiljövård (MB 3 kap 6 ) värdefulla ämnen och material, kvartsit (MB 3 kap 7 ). Miljöbalken (3 kap 10 ) anger att företräde ska ges till det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Riksintresse för kulturmiljövård Två områden med riksintresse för kulturmiljövård berör planområdet. I väster Hardeberga Dalby Söderskog som med olika synliga spår visar en utveckling av kulturlandskapet från förhistorisk tid över medeltid till nutid med stensättningar i Billebjär, vallanläggning i Dalby söderskog och Hardeberga by med kyrka. I söder berörs planområdet av riksintresset Björnstorp Veberöd. Områdets karaktäriseras av i första hand godsens bebyggelsemönster på Romeleåsen. Riksintresse för värdefulla ämnen och material (kvartsit) Riksintresset för kvartsitsfyndigheten berör den nordvästra delen av planområdet kring nuvarande bergtäkt (Hardeberga 2:32). Att området är av riksintresse för värdefulla ämnen och material innebär att området skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen. Lunds kommun accepterar inte avgränsningen av det anspråk på riksintresse för värdefulla ämnen och material som SGU har angivit för Önneslövstäkten (Dalbytäkten). Se vidare sid Markanvändningsintressen Skrylleområdet är variationsrikt och mångfunktionellt. Den varierade topografin och jordmånen innebär förutsättningar för många olika vegetationstyper. Den skogsklädda utlöparen av urbergshorsten möter den leriga moränen med det öppna åkerlandskapet. Området har använts av människan under mycket lång tid för olika ändamål. Från att ha varit en viktig utmark för några byars kreatur är det idag en viktig motionsplats och friluftsområde för boende i närområdet och i regionen. Området har en area på totalt ha. Ca 60% utgörs av allemansrättslig mark dvs skogs- Skrylleområdet är ett viktigt frilufts-, motions- och rekreationsområde. Av områdets 2500 ha är 60% allemansrättsligt tillgänglig mark. 21

24 Planeringsförutsättningar 22

25 Planeringsförutsättningar mark och betesmark. Resterande är åkermark och tomtmark mm. Inom området finns kvartsitsfyndigheter, en pågående bergtäkt och rester av tidigare bergtäkter samt olika verksamheter. Jordbruk Åkermarken ca 870 ha, utgör drygt 30% av Skrylleområdet. Karaktären är småskalig, förutom de större fälten som gränsar till Revingehed i nordost. Denna småskaliga åkermark utgör övergången mellan skogs- och betesmark och den storskaliga slättbygden. Det är värdefullt att bevara denna övergångszon med mindre skiften för deras historiska och ekologiska värden samt upplevelsevärden. De skiftesgränser som markeras med en stengärdesgård är skyddade av biotopskyddet och får inte tas bort. De mindre jordbruksenheterna/gårdarna består ofta av en blandning av åkerbruk och betesdrift. Gårdarna med tillhörande byggnader och odlingssystem är en del av landskapets historia och berättar om utvecklingen efter olika skiftesreformer. Åkermark är inte allemansrättsligt tillgänglig mark men olika former av beträdor eller smala strövstigar i skiftesgränser kan vara ett sätt att skapa förbindelselänkar på åkermark mellan olika målpunkter för friluftslivet. Betesmark De betesmarker som inte har plöjts upp och framförallt inte har gödslats har mycket höga kultur- och naturvärden oftast med en mycket artrik flora. Dessa betesmarker har höga värden utifrån ett naturvårdsperspektiv men är inte lika produktiva som betesvall på tidigare åker som gödslas. Med statliga bidragsystem kan djurhållare idag erhålla bidrag för att de håller naturbetesmarkerna öppna och betade. Naturreservat är ett annat instrument för att skydda betesmarkerna. Inom planområdet finns flera reservat där länsstyrelsen eller Lunds kommun är naturvårdsförvaltare och har ansvarat för bl a nya stängsel och röjningsarbeten. Naturbetesmarkerna med sin rika flora och ofta torra öppna marker är värdefulla för det rörliga friluftslivet och har höga upplevelsevärden. Det finns dock konflikter mellan det rörliga friluftslivet och betesmarker. Stängsel innebär en barriär och alla kan t ex inte passera över en stätta. Alternativa utformningar med grind eller färist underlättar passage. Betesdjuren kan verka skrämmande för dem som vill passera. Åkermark är inte allemansrättsligt tillgänglig mark. Det behövs därför olika former av skyddszoner eller smala strövstigar i skiftesgränser för att skapa förbindelselänkar för friluftslivet på åkermark mellan olika målpunkter inom Skrylleområdet. Vy från Knivsåsen Skogsbruk Skogsmarken inom Skrylleplanen upptar ca 960 ha och utgör knappt 40% av den totala ytan inom planen. Större delen av skogsmarken ingår i nationalparken och i naturreservaten. I skötselplanen för varje naturreservat styrs skogens skötsel så att natur- och kulturmiljövårdens samt friluftslivets intressen tillgodoses. Endast mindre arealer med skog är utan reservatsföreskrift. Se kartbilaga A områden med beteckning mindre skogsområde samt vissa av förslagen till naturreservat. 23

26 Planeringsförutsättningar Nyckelbiotoper Skogsvårdsstyrelsen upprättar naturvårdsinriktade skogsbruksplaner med rekommendationer för skydd eller vård av naturvårdsintressanta miljöer. Dessa skogsbruksplaner upprättas på markägarens egna initiativ. En inventering av värdefulla miljöer i skogsmark, nyckelbiotopsinventeringen, har genomförts i Skåne. Skogsvårdsstyrelsen har valt ut de mest värdefulla biotoperna för att skydda dem. Vid behov kan skogsvårdsstyrelsen förhindra att en nyckelbiotop avverkas genom att ge den ett formellt skydd. Skytteskogen Skogsbrukets intressen kan vara i konflikt med naturvårdens-, kulturmiljövårdensoch friluftslivets intressen. För friluftslivet är en variation av olika bestånd med varierande ålder och artsammansättning positivt dels för upplevelsen dels för framkomligheten och möjligheterna till olika aktiviteter. Tätare skogspartier utgör ett viltskydd. Lövskog i Skrylle Inom Skrylle naturreservat omfattade 1993 lövskogen 190 ha och barrskogen 280 ha. Enligt skötselplanen för reservatet ska lövskogen i framtiden omfatta ca 455 ha och barrskogen 10 ha. Övergången till lövskog har på grund av stormen, december 1999, gått betydligt snabbare än planerat. Under stormen föll ca 100 ha granskog och arealen har nu planterats med lövskog framförallt ek och bok. Stormen innebär att Skrylle återigen får större områden med ett likåldrigt bestånd vilket är en nackdel från friluftslivets perspektiv och från skötselsynpunkt. Skogsmarken inom Skryllereservatet ägs främst av kommunen och stiftelsen för fritidsområden i Skåne, Region Skåne. Staten äger Dalby Söder- och Norreskog, Billebjär och naturreservatet vid Knivsåsen. Kyrkan äger skogsmarken i naturreservatet Prästaskogen vid Hällestad, se karta ägoförhållanden sid 51. Intressekonflikter Skogsbrukets intresse kan vara i konflikt med naturvårdens-, kulturmiljövårdens- och friluftslivets intressen men kan genom god planering minimeras. Skogens olika tillväxtfaser från nyplantering, tät ungskog, delvis gallrad skog till storskog ger mycket varierande förutsättningar för friluftslivet. För friluftslivet är en variation av olika bestånd med varierande ålder och artsammansättning positivt dels för upplevelsen dels för framkomligheten och möjligheterna till olika aktiviteter. Variationen i beståndstyper är även värdefull för att skapa viltskydd. Jakt Jakt är nödvändig för att hålla viltstammarna på en lagom nivå m h t risk för skador på jord- och skogsbruket samt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Utövande av jakt måste dock ske med stor hänsyn till det rörliga friluftslivet. Detta medför att jakt på den kommunala marken inte bör bedrivs under veckoslut eller helger. Inom naturreservaten måste friluftsintresset gå före jaktintresset. 4.3 Verksamheter Skryllegården beskrivs på sid 41 under Friluftsliv och rekreationsintressen. 24

27 Planeringsförutsättningar Bergtäkt NCC Roads AB har fått tillstånd av Länsstyrelsen till fördjupad bergtäkt enligt 12 kap miljöbalken fram till Bolaget har dessutom fått tillstånd av miljödomstolen enligt 11 kap Miljöbalken för bortledande av vatten. Under hösten 2005 ansökte bolaget om utvigning norrut för 20 milj ton totalt under 20 år. Stentäkten i Skrylle representerar ett viktigt samhällsintresse. Fyndigheten är av riksintresse enligt miljöbalken. Ballastmaterial behövs för bl a vägbyggnation. Lunds kommun är en av de kommuner i landet där det bryts mest sten. Det finns tre stora bergtäkter Dalby, Skrylle och Hardeberga, alla med fyndigheter av riksintresse. För Dalbytäkten har Länsstyrelsen hösten 2004 beviljat tillstånd till uttag av 25 milj ton på 20 år för brytning av gnejs. I Skrylletäkten får brytas 10 milj ton kvartsit på 10 år. I Hardeberga bryts maximalt ton /kvartsit år, enligt tillstånd t.o.m , med förlängning t o m Nya prövningar av täkttillstånd pågår under 2006 för både Skrylletäkten och Hardebergatäkten. De aktuella stentäkterna är belägna inom en tättbebyggd del av Skåne med många anspråk på marken. Konsekvenserna av fortsatt täktverksamhet NCC Road AB:s ansökte ursprungligen om en mer omfattande brytning och för längre tidsperiod än vad beslutet från länsstyrelsen medgav. Nedan sammanfattas Lunds kommuns syn på konsekvenserna av denna ursprungliga ansökan eftersom detta är av intresse för den långsiktiga utvecklingen, dvs efter nuvarande tillstånd går ut Lunds kommuns ställningstagande i täktärendet redovisas på sid 14. Den ursprungliga ansökan innebar att nuvarande täkt fördjupas, utvidgas norrut samt att ett nytt område för täkt etableras väster om Dalby Sandbyvägen. Utvidgningen västerut innebär att efterbehandlingen kan påbörjas under brytningsperioden genom att en täktsjö bildas öster om Dalby-Sandbyvägen men med fortsatta störningar från krossverksamhet, lastning mm eftersom denna verksamhet ligger kvar på nuvarande plats. För att kunna jämföra konsekvenserna för olika områden har ansökan delats in i tre alternativ samt ett nollalternativ. 1. Nollalternativ 2. Enbart fördjupning inom nuvarande brytningsgräns. 3. Utvidgning av brytningsgräns norrut samt fördjupning. 4. Nytt brytningsområde väster om vägen samt fördjupning. 1. Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att bergtäkten och asfaltsfabriken avvecklas och arbetet med efterbehandling påbörjas genom att en sjö anläggs i nuvarande täkt och området görs tillgängligt för allmänheten. Avvecklingen innebär att ett område på ca 52 ha blir en del av Skrylleområdets rekreationsområde. Störningar från täktverksamheten och tunga transporter försvinner. Vid en avveckling av verksamheten är det av stor betydelse att pumpning av vatten från täkten fortsätter att ske till bäcken som förser Boisens dammar med vatten. Stentäkten norrifrån Faktaruta: Pågående bergtäkter i Lunds kommun (2006) Skrylle: Hardeberga 2:32, NCC Roads A B Material: kvartsit. Dalby: Önneslöv 38:3 m fl, A B Sydsten Material: gnejs Hardeberga: Hardeberga 12:1 m fl, A B Sydsten. Material: kvartsit. Nollalternativet innebär en avveckling av nuvarande bergtäkt och att dagbrottet blir rekreationsmark med bl a en sjö. Nollalternativet medför att bergkross eller naturgrus måste tas från alternativa platser och/eller ökad hushållning. 25

28 Planeringsförutsättningar 26

29 Bergkross eller naturgrus måste i nollalternativet tas från andra platser i eller utanför regionen. Konsekvenserna av ökat transportbehov beror på varifrån alternativt material tas och om en bristsituation leder till ökad hushållning. Planeringsförutsättningar 2. Enbart fördjupning inom nuvarande brytningsgräns. Verksamheten fortsätter enligt tillstånd från länsstyrelsen till år Buller från sprängning och transporter inom täktområdet samt till och från täkten fortsätter och påverkar boende närmast täkten och till viss del friluftslivet i Skrylleområdet. Alternativet innebär en ytterligare sänkning av grundvattennivån vilket enligt miljödomstolens bedömning inte skadar omgivande naturmiljöer. Brytningen och därav uppkomna olägenheter sker under en begränsad tidsperiod. Den tillåtna brytningstakten är i nivå med den hittillsvarande. Förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare fördjupning utöver gällande tillstånd är inte utredda. 3. Utvidgning av brytningsgräns norrut En utvidgning norrut med ca 46 ha innebär främst en påverkan på närmiljön för de boende i Ryd och Sönnervång. Det blir stor påverkan på ett begränsat landskapsavsnitt men relativt liten påverkan på friluftslivet vad avser tillgänglighet i Skrylleområdet. Buller från sprängning och transporter inom täktområdet samt till och från täkten fortsätter och påverkar boende närmast täkten och till viss del friluftslivet i Skrylleområdet. Täktområdet blir inte tillgängligt för det rörliga friluftslivet förrän all verksamhet är avslutad. Under en kortare period när skyddsvallar anläggs och planteras kommer det vara en stark påverkan i landskapet som efterhand med en bra markmodulering och lämplig plantering minskar. Den visuella påverkan sträcker sig fram till bebyggelsen vid Ryd. På längre avstånd uppfattas inte täktens gräns p g a nivåskillnader. Ytterligare en del av en äldre sockengräns mellan Hardeberga och Sandby socken försvinner. Vissa mindre områden med högre naturvärden som t ex en artrik ljunghed öster om nuvarande täkt försvinner. Miljödomstolen har givit tillstånd till bortledande av vatten även för en utvigning av området norrut. Konsekvenserna för vattenföringen och påverkan på reservatsområdena öster om täkten har därmed prövats. 4. Nytt brytningsområde väster om vägen samt fördjupning. En utvidgning väster om Dalby Sandbyvägen innebär att skogsmark på ca 40 ha tas i anspråk för verksamheten medan själva området för den föreslagna brytningen i ett första skede omfattar ca 10 ha. I kanten av verksamhetsområdet kommer skyddsvallar att anläggas vid befintliga stenmurar. Skogsområdet är idag planterad granskog med begränsade naturvärden men där de rekreativa värdena kan öka i framtiden i takt med att skogen blir äldre och eventuellt ersätts med lövskog. Skogsområdet är en länk mellan Sandby och Skrylle samtidigt som det också har ett värde som närrekreationsområde för boende i Södra Sandby. Skogsmarken kan liksom den övriga Skrylleskogen Bergtäkten från norr, skyddsvallar med vegetation Länsstyrelsen har givit tillstånd till fördjupning inom nuvarande bergtäkt, t.o.m Nuvarande störningar från täkten fortsätter. Sänkning av grundvattennivån krävs. Sammanfattningsvis innebär en utvidgning norrut relativt begränsade konsekvenser för friluftslivets intressen i Skrylleområdet i förhållande till dagsläget men en betydande försämring i förhållande till nollalternativet. Påverkan på kringboende är påtaglig. En utvidgning västerut innebär fortsatt brytning i ytterligare minst 20 år med buller- och vibrationsstörningar i Skrylle-området. Byggnader och anläggningar på den östra sidan kommer att vara i bruk. Ett skogsområde med framtida rekreativa värden införlivas i verksamhetsområdet. 27

30 Planeringsförutsättningar En tidigare tomtplats inom granskogen väster om Dalby-Sandbyvägen. på sikt utvecklas till en bok/ekskog med både höga naturvärden och rekreationsvärden. Det är troligt att det efter de första 20 årens brytning kommer att finnas goda argument för att utvidga täkten inom hela verksamhetsområdet. Täktverksamhet kan då bedrivas under mycket lång tid inom området. Buller från sprängning och transporter inom det nya brytningsområdet kommer att påverka boende närmast täkten och till viss del friluftslivet. Avståndet till de närmsta husen i Södra Sandby är drygt 500 meter. Eftersom brytningen är skyddad från insyn av granskogen kommer verksamheten inte att uppfattas i landskapet, så länge granskogen finns kvar, förutom från Dalby-Sandbyvägen. Utformningen av en planerad tunnel under vägen har betydelse för upplevelsen av täkten. Boende vid Rögle och Rögle Kloster kommer att påverkas av framförallt buller från täktverksamheten. Anläggning av skyddsvallar mot Rögle kommer under etableringsperioden att inverka negativt på närmiljön. En utvidgning västerut innebär att enligt bolagets tidigare ansökan verksamheten på den östra sidan av vägen fortsätter och byggnader och anläggningar kommer att finnas kvar på den östra sidan så länge brytning pågår på den västra sidan. Brytning väster om vägen innebär en sänkning av grundvattennivån vilket kan ge effekter på t ex de artrika kalkfuktängar som finns mellan Rögle och Assarhusa. Djurfarmer och plantskolor Inom området finns förutom lantbruk verksamheter inom lantbruksnäringen såsom svinfarm och hönseri. Svinfarmen ligger vid Skrylleområdets södra gräns och anses inte stå i konflikt med det rörliga friluftslivet. Ett hönseri ligger i anslutning till vägen mellan Dalby och Sandby och tar ingen större mark i anspråk och det bedöms inte heller stå i konflikt med det rörliga friluftslivet. Lukten från djuranläggningarna kan dock upplevas negativt för de boende runtomkring beroende på vindriktning. Nordväst om Dalby inom Skrylleområdet finns Dalby plantskola och en handelsträdgård. Inhägnaden runt plantskolan innebär begränsad tillgänglighet till Dalby Norreskog från de centrala delarna av Skrylleskogen men verksamheten i sig innebär inga påtagliga konflikter med det rörliga friluftslivet. Skjutbanor I Torna Hällestad finns en skjutbana som har begränsad verksamhet p g a bullerpåverkan på närboende. Skjutbanan är öppen två eftermiddagar i veckan och vissa speciella helger. Skjutbanan ligger kant i kant med Prästaskogens naturreservat, ett välbesökt naturområde. Läget intill reservatet samt närhet till bostäderna är olämpligt och skjutbanan bör flyttas eller avvecklas. Pistolskyttebanan väster om Knivsåsen är invallad i sluttningen vilket innebär att bullerstörningar på intilliggande bostäder blir begränsade. Se vidare sidan

31 Planeringsförutsättning utsättningar 4.4 Landskapets utveckling och kulturmiljövårdsintressen Hvad sielfva Skrölle skog beträffar befinnes den merendels vara förhuggen, undantagandes hvarest Skogen är något tiockare och mera i behåll. Den öfriga Fäladen är merendels öfveralt Tuvig och Måsslupen med ljung, sten och något smått Ene bevuxen. (En beskrivning av Carl Rubens när en karta över Skrylle skog upprättades 1776) Namnet Skrylle kommer ur Skrölle som skogen benämndes på en karta från 1753 för området öster om landsvägen mellan Dalby och Sandby. Skrölle skulle kunna syfta på samling av upphöjningar eller backigt terrängparti. Från skog till fälad Planområdet omfattar marker som förr tillhörde Dalby, Sjöstorp, Hardeberga, Södra Sandby och Torna Hällestad. Dessa byar förmodas ha ett medeltida eller vikingatida ursprung. På medeltiden täcktes denna del av Romeleåsen av lövskogar, med bok och ek, utmarker som användes bl a till bete. Skogen utgjorde ett av de största sammanhängande skogsområdena i sydvästra Skåne under 1600-talet. Under 1700-talet ökade uttaget av virke och ved samtidigt som betesintensiteten ökade. Resultatet blev att skogen allt mer glesades ut och i slutet av 1700-talet var området en öppen fäladsmark. Rekognosceringskartan från 1812 skildrar ett öppet landskap med markerade höjder och flera kärr. På kartan framträder skog vid Dalby Söderskog, Ryd och från Abusa ned till Hällestad. Idag kan rester av den ursprungliga skogen spåras i Gryteskog, Prästaskogen, Abusa, Ryd samt i Dalby Söderskog och Norreskog. Dalby kloster Det som vi idag kallar Skrylleskogen var tidigare Dalby klosters markinnehav som i sin tur sannolikt går tillbaka på ett äldre kungligt markinnehav. Dalby hage (med Söderskog och Norreskog) har också förmodats utgöra resterna av en kunglig jaktpark. Klostrets omfattande markinnehav i Dalby drogs in till kronan efter reformationen och kom att utgöra en Kungsgård. Efter skiftet bestod Kungsgårdens markinnehav av två ägoblock dels åkermarken väster om kyrkan, dels ett utmarksskifte längs Dalbys nordgräns. Norr om Dalbys utmarker låg Sjöstorps utmarker som liksom en kil sträckte sig ut från byns övriga markinnehav. När Sjöstorp enskiftades fick de flesta gårdarna dels en lott på den bördiga marken dels en utmarkslott. Efter skiftena på 1800-talet minskade behovet av betesmark och stora delar av utmarken planterades med skog, främst gran. Ett större område började att planteras igen i slutet av 1800-talet i samband med att staten 1873 köpte merparten av fäladsmarken. Två skogsvaktarboställen finns fortfarande kvar från denna tid. Betesmark vid Dalby Skrylleskogen, Skrölle, var ett skogsområde dominerat av bok och ek under 1700-talet och var utmark till byarna. Under knappt 200 år ( talet) präglades Skrylleområdet av öppna betesmarker med mindre åker- och ängsytor. Under slutet av 1800-talet började skog planteras på fäladsmarkerna i Skrylle. 29

32 Planeringsförutsättning utsättningar Skånska rekognosceringskartan från 1812 skildrar ett öppet beteslandskap mellan Dalby och Sandby med markerade höjder och flera kärr. Av Hushållningssällskapets karta från 1912 kan utläsas att de centrala delarna av Skrylleområdet var skogsbevuxet med öppna marker runtom. Mötet mellan de fyra socknarna framgår också tydligt 30

33 Övergångszonen Zonen runtom de skogsdominerade centrala delarna av Skrylle har växlat mellan betesmark, igenväxningsmark och åkermark. Sedan 1911 har flera små åkerskiften övergått till betesmark eller annan öppen mark d v s igenväxningsmark. En trolig utveckling och hotbild för flera av dessa små skiften är att de på sikt växer igen förutom där satsningar i form av reservatsbildning eller annat stöd för uppsättning av stängsel och röjning genomförs. Planeringsförutsättning utsättningar Bebyggelse Idag finns ett begränsat antal bostads- och fritidshus, cirka 200, samt ett mindre antal fastigheter för olika verksamheter i Skrylleområdet. Äldre boplatser som fortfarande är bebyggda bevarar äldre ägostrukturer och är en del av de historiska lagren i landskapet. Tidigare ensamgårdar som har utvecklats till byartad bebyggelse i Ryd, Rögle och Tygelsjö är tillsammans med Sjöstorps by kulturhistoriskt intressanta och värdefulla inslag för upplevelsen av Skrylleområdets olika karaktärsområden. Längs med vägen mellan Dalby och Sandby finns mindre husgrupper liksom längs med Veberödsvägen. Större gårdar finns framförallt i norr och öster som Måryd, Knutstorp, Abusa, Gryteskog och Borelund. Fritidsbebyggelsen finns koncentrerad väster om Torna Hällestad vid Borelund och intill Åkestorp samt norr om Dalby. Sjöstorps by med ett medeltida ursprung har en samlad bebyggelse längs med bygatan. Gårdarna är tre- eller fyrlängade och uppförda i traditionell byggnadsstil. Hela byn med bebyggelsen och tillhörande åkermark är kulturhistoriskt intressant. Rögle: Längs med Röglevägen samlas bebyggelsen i en byliknande klunga med Rögle kloster ett stycke från vägen. Ryd är en ensamgård som har utvecklats till en byliknande samling av hus. Närheten till täkten har lett till att NCC köpt upp mark. Utvecklingen av bebyggelsen är beroende av täkten. Bebyggelseutvecklingen med nya tomter har varit mycket sparsam inom Skrylleområdet de senaste 100 åren vilket kan utläsas vid jämförelse med dagens ekonomiska karta och ekonomiska kartan från Förrutom fritidsbebyggelsen väster om Torna Hällestad som kom till på 1950-talet, har endast enstaka hus tillkommit. Betesmark med träd omgärdad av stengärsgård Spår i landskapet - stengärdesgårdar Tydliga kulturpräglade spår i landskapet som förekommer över stora delar av planområdet är stengärdesgårdar som äldre gränser för bl a byägor, socknar och mellan inäga och utmark. Stengärdesgårdarna har olika ursprung och ålder. Vissa är rester av medeltida gränsmarkeringar medan andra har sitt ursprung i genomförandet av olika skiftesreformer. Dessa gränsmarkeringar är viktiga för att kunna läsa landskapets utveckling och är skyddade genom biotopskyddet. Markägare kan söka miljöstöd hos länsstyrelsen för skötsel av stengärdesgårdar för att förhindra igenväxning. 31

34 Planeringsförutsättning utsättningar Sjöstorp från Dalby hage Utpekade intressen Området kring Dalby-Hardeberga är av riksintresse för kulturmiljövården. Uttryck för riksintresset är Dalby kyrka med det omgivande landskapets visuella värden, Arendala tingsplats, gravfält och stensättningar vid Billebjer, Billebjers fäladsmark, Dalby hage, äldre ägogränser med pilevallar och den gamla kungsvägen Lund - Dalby. Värdefullt är också Sjöstorp by med koncentrerad bebyggelse och Tygelsjö mölla. Billebjers stenbrott och medeltida stenbrott vid Hardeberga ingår också i området. Området speglar en utveckling av kulturlandskapet från förhistorisk tid över medeltid till nutid. Av betydelse för landskapsbilden i sluttningen är den öppna jordbruksmarken, fäladsmarken och den glest liggande bebyggelsen samt alléerna och trädraderna. Dalby hage har ett markhistoriskt intresse. Inom planområdets sydöstra del, söder om vägen Dalby- Hällestad finns ett annat riksintresseområde för kulturmiljövård. Detta är en nordlig del av Romeleåsens kulturlandskap. Länsstyrelsen har tagit fram ett nytt kulturmiljöprogram för Skåne som är på samråd under slutet av hösten Här utpekas även den centrala delen av Skrylle som kulturhistoriskt intressant. Som motiv anges att Skrylleområdet är ett viktigt fritids- och rekreationsområde och omfattar ett omväxlande landskap med skogs-, betes- och fäladsmarker. Även stenbrotten lyfts upp som intressanta kulturmiljöer. Fornlämningsområden Inom Skrylleområdet visar fornlämningsregistret att påträffade stenåldersboplatser finns framförallt runt Måryd, norr om Hällestad mot Abusa och vid Ryd. Fyndplatser för stenåldersredskap har påträffats även vid Tygelsjö. Förekomst av gravhögar från bronsåldern är lite mer osäkert. Det finns troliga gravhögar söder om Ryds gamla tomt, söder om Hällestad och väster om Dalbys vattentorn samt väster om Billebjär. Gravfält troligen från järnåldern har påträffats öster om Dalby längs Veberödsvägen. Centralt i Skrylle har inga fornlämningar påträffats enligt fornlämningsregistret vilket kan bero på att i planterad skogsmark är det svårare att urskilja markformationer än på öppen mark. Stenhägnader med mer oregelbundna och mjuka linjer, som kan tolkas som medeltida gränser, förekommer vid Dalby hage och Billebjär. Se karta över fornlämningar nästa sida. 32

35 Planeringsförutsättning utsättningar 33

36 Planeringsförutsättning utsättningar 4.5 Naturvårdsintressen Inom Skrylle finns en av kommunens större skogsmarker och flera ängs- och hagmarksområden. De stora sammanhängande områdena ökar förutsättningarna för livskraftiga populationer av arter knutna till respektive område. I Skrylleområdet finns en stor variation av olika vegetationstyper tack vare varierad topografi och jordmån. Naturtyper med höga naturvärden Billebjer Bäckravin i Skytteskogen Artrika betesmarker Områden med höga naturvärden inom Skrylleområdet är framförallt de magra artrika betesmarker som inte har varit uppodlade eller gödslade. Det är viktigt för de växt- och djurarter som är kopplade till dessa marker att hävden bibehålles så att områdena inte minskar eller splittras i mindre enheter. För att en spridning av arter mellan kärlväxtbiotoper ska kunna ske bör det inte vara längre avstånd än 1 km. Då motverkas lokala utdöenden av arter och en regional populationsnivå vidmakthålles. Flera betesmarker är naturreservat som t ex Måryd, Knivsås och Billebjer. Artrika betesmarker finns även öster om Dalby och öster om Pinnmöllan vilket har dokumenterats i Ängs och hagmarksinventeringen som länsstyrelsen genomförde i Skåne. Ängsmarker av Klass I och II utgör de högsta värdena och är av nationellt värde. Ytterligare inventeringar genomförda av Lunds kommun visar att det finns flera värdefulla betesmarker med hög artrikedom. Under de senaste åren har insatser från kommunen genomförts för att hindra igenväxning av betesmarker. Stängsel har satts upp och sly har röjts t ex i Rökepipan norr om Dalby och Skrulle backar i Skrylleskogen söder om Skryllegården. För Rökepipan och delar av Dalby Fälad planeras kommunala naturreservat. Områden med lång trädkontinuitet I Skrylleområdet finns även marker som har varit skogsbeväxta sedan och 1800-talet och den långa kontinuiteten av trädbevuxen mark innebär att det finns goda förutsättningar för en stor artrikedom. Exempel på organismgrupper som sprider sig långsamt är svampar, lavar och mollusker. Områden med lång trädkontinuitet, som dock har betats under olika perioder och varierat i trädtäthet, är delar av Dalby Norreskog, Dalby Söderskog, åsarna runt Torna Hällestad, Gryteskog och Skytteskogen vid Ryd. Det är viktigt att dessa områden inte splittras upp i mindre enheter och att vattenförhållandena är stabila. Våtmarker Områdets varierade topografi ger förutsättningar för en variation i fuktighetsgrad och på skånska rekognosceringskartan från 1812 ser man tydligt kärr, våtmarker och vattendrag. Under slutet av 1800-talet och under 1900-talet har de delar som planterats med skog dikats ur och flera mindre kärr och våtmarker har försvunnit. Ula Kärr som benämns på äldre kartor har tidigare dikats ut men har nyligen delvis återskapats genom fördämning. I betes- 34

37 marker som inte har varit uppodlade har inte utdikning genomförts. Inom små områden kan det därför finnas stor variation i floran tack vare en fuktighetsgradient från torrt till vått t ex i Knivsås, Måryd och Billebjär. Skyddade områden Planeringsförutsättning utsättningar Naturreservat Inom Skrylleområdet finns det nio naturreservat, med en sammanlagd yta av 1035 ha och nationalparken Dalby Söderskog, på 36 ha. Den omfattande reservatsbildningen visar att områdets naturoch friluftslivsvärden har uppmärksammats tidigt. Äldre fäladsmarker och betad skog har skyddats p.g.a. höga naturvärden medan Skrylleskogens barrskog har skyddats främst för det höga rekreationsvärdet. Enligt skötselplanen för Skryllereservatet är målet att granskogen ska ersättas med lövskog. Stormen 1999 har påskyndat omvandlingen till lövskog där främst bok, ek och björk använts vid återplantering. Dalby Söderskogen-skyddat som nationalpark Natura 2000 Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden som ska skyddas för att bevara livsmiljöer och vilda växt- och djurarter (SCI) samt bevarande av vilda fåglar (SPA). EU-kommissionen antog 2004 listan för det kontinentala området. Samtliga av regeringen föreslagna områden i Skrylle omfattas av denna lista. För områden som ingår i Natura 2000 gäller särskilda bestämmelser enligt miljöbalken kap. 4 och 7 samt förordningen om områdesskydd. Natura 2000-objekt (SCI) inom Skrylleområden, se karta sid 37 Objekt Areal Livsmiljöer Markägare Billebjer 23 ha Torra hedar, pionjärveg. på silikatrika bergytor, ek avenbokskog av buskstjärnblommatyp Staten, Naturskyddsföreningen, enskilda Dalby Norreskog 18 ha Torra hedar, bokskog av örtrik typ, ek-ask-almblandskog längs vattendrag Staten Dalby Söderskog 36 ha Bokskog av örtrik typ, Lind- lönnskogar i sluttningar och raviner, ek-alm-ask blandskog längs vattendrag Staten Måryd Hällestad 200 ha Torra hedar, enbuskmarker på hedar/kalkgräsmarker, fuktängar m blåtåtel eller starr, högörtängar, pionjärveg. Enskilda på silikatrika bergytor, bokskog av fryletyp, bokskog av örtrik typ, ek-alm-ask blandskog Knivsås 24 ha Torra hedar, enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker,artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat, högörtängar, pionjärvegetation påsilikatrika bergytor, bokskog av fryletyp, bokskog av örtrik typ Staten Nationalpark Beskrivning Naturvårdsförvaltare Dalby Söderskog 36 ha Skogsutveckling på baltisk morän. Området har växt igen från en relativt öppen hästhage till idag en sluten skog, där alm och ask dominerar med inslag av grov ek. Stora delar har en yppig våraspekt med sippor, hålnunneört mm. Länsstyrelsen 35

38 Planeringsförutsättning utsättningar Naturreservat Beskrivning Naturvårdsförvaltare Prästaskogen Beslut: , (Natura 2000) 79 ha Namnet kommer av att marken en gång har varit fäladsmark till prästgården. En åsformation med säregen topografisk och geologisk utformning. Välhävdade betesmarker, rikligt med vresbokar, alkärr. Värdefullt strövområde. Länsstyrelsen Dalby Norreskog Beslut: (Natura 2000) 74 ha Dalby hage som tidigare lydde under Dalby kloster och kungsgård innefattar både Dalby Söderskog och Norreskog samt betesmarken (hästhagen) mellan skogspartierna som markhistoriskt utgjort en enhet. Berggrund och jordlagren varierar mellan södra och norra skogen vilket medför att vegetationen skiftar på ett intressant sätt. Värdefullt strövområde i en tät befolkad region. Länsstyrelsen Måryd Beslut: (Natura 2000) Skrylle Beslut: ha Området som ligger på Romeleåsens nordostsluttning är delvis kraftigt kuperat. Berggrunden går i dagen på flera ställen. I området finns fyra anlagda dammar, Boijens dammar, med tillförsel från en naturlig bäck samt pumpat vatten från stenbrottet. Enefälader dominerar och vid utströmning av grundvatten förekommer en artrikare vegetation. Delar av området har tidigare varit uppodlad. Planterad granskog. Områdets södra gräns sammanfaller med sockengränsen mellan Södra Sandby och Hardeberga. Området är väl lämpat som närrekreationsområde och är värdefull för det regionala friluftslivet. 565 ha Ett oregelbundet och kuperat landskap med näringsfattig morän vilket har styrt markanvändningen. Skrylleområdets historia som utmark markeras bl a stengärdesgårdar som utgör gränser mellan byar och socknar. 60% utgörs av barrskog. Förekomst av hotade/skyddsvärda arter. Hela Skrylleområdet är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Lunds kommun Lunds kommun Billebjer 23 ha Beslut: (Natura 2000) Urberget går i dagen i form av flera ryggar i nordost-sydvästlig riktning vilka tecknar sig i en markant profil i det öppna jordbrukslandskapet. Fornlämningar från yngre järnålder. Marken har brukats för foderproduktion. Länsstyrelsen Knivsås-Borelund 160 ha Området karakteriseras av rullstensåsar. I nordsydlig riktning (delvis Natura 2000) går sockengränsen mellan Dalby och Torna Hällestad och Beslut: markeras av en stengärdesgård. Inom området finns fäladsmarker som har hävdats under lång tid och med varierande vegetationstyper. Åsarna vid Borelund har varit skogsklädda även under 1800-talet när landskapet var som mest utnyttjat för bete och virkesuttag. Gryteskog 18 ha Naturminne för att bevara en enefälad med vresbokar och områdets Beslut: särpräglade skönhet. (Natura 2000) Hällestad 8:2 Beslut: ha Ett åsparti bevuxen med bok som blev naturminne för sin egenart och speciella natur samt för att hindra mindre grustäkter på åsen. Borelundsåsen Beslut: ha Ett åsparti bevuxen med bok som blev naturminne för sin egenart och speciella natur. Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen 36

39 Planeringsförutsättning utsättningar 37

40 Planeringsförutsättning utsättningar Naturvärdeskarta - Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun På nästa sida redovisas ett utdrag ur Grönstruktur- och naturvårdsprogrammets naturvärdeskarta för Skrylleområdet. Skrylleområdet ingår i kap 7.4 Romeleåsen och omfattar delområdena Ett antal områden med särskilt höga naturvärden har valts ut och klassats i tre prioriteringsnivåer. Dessa bedömningar utgår främst från habitat/vegetationstyper som förutsättning för biologisk mångfald, vilka sedan har kompletterats med aspekter för geologi, friluftsliv, kulturmiljö, landskapsbild och pedagogik. För mer information se Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun, antagen av kommunfullmäktige (7) 4.12 Dalby fälad 1 Knivsås - Lunnarps fälad 2 Borelund 3 Knivsås NV 4 Björkhage, V Knivsås 5 Fäladsmark SV Knivsås 6 Knivsås N 7 Skjutbanan, Dalby 8 Borelundsåsarna 9 Kaninlandet 10 Prästamöllan 11 Svenshög, S 12 Svenshög - Prästamöllan 13 Prästamöllan - Trollängen 14 Jonstorp, N 15 Jonstorp, NV Hasse Jöns fälad 16 Fälad, Dalby 85:1 17 Fälad, Dalby 89:1 m fl 18 Rökepipan 19 Nyvången - Kronedal 20 Pinnmöllan, V 21 Pinnmöllan, Ö 22 Dalby fälad, S (7) 4.15 Dalby - Hardeberga - Arendala 1 Dalby Söderskog 2 Norreskog 3 Billebjer 4 Rögle kärr 5 Rögle dammar 6 Hardebergaängen 7 Slottahörnan - Hallabacken 8 Arendalaparken 9 Arendala, SO (7) 4.16 Måryd 1 Måryd, fäladen 2 Måryd, V 3 Måkullsbacken - Boijens dammar 4 Skytteskogen 5 Lundmiljö, N Måryd 6 Abusadalen 7 Måryd, SO (7) 4.13 Skrylle 1 Rögle fälad 2 Skryllesjön 3 Skryllegården 4 Lövskogsparti, S Rögle 5 Skrulle backar - Ula kärr 6 Skrylleskogen, S 7 Rögleskogen (7) 4.14 Prästaskogen - Gryteskog 1 Prästaskogen 2 Lövskog, V Trollängen 3 Gryteskog 4 Åkestorpsområdet 38

41 Planeringsförutsättning utsättningar 39

42 Planeringsförutsättning utsättningar Grönstruktur- och naturvårdsprogram Kommunfullmäktige antog Grönstruktur och naturvårdsprogram för Lunds kommun. Programmet är framtaget av tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Samråd har skett under maj-oktober Programmet har därefter bearbetats med hänsyn till inkomna synpunkter I programmet ingår en naturvärdeskarta med en klassnng av naturvärdena i tre klasser. Se ett utdrag för Skrylleområdet på föregående uppslag. Prästaskogen Många besökare i Måryd Hot mot naturvärdena Bevarande av naturvärdena i Skrylleområdet beror på en rad faktorer såsom skötsel och hävd av skog och betesmarker samt graden av påverkan av besökare, trafik och verksamheter i området. Eftersom området är så välbesökt är påverkan av besökande särskilt stor i området. Slitage av friluftsliv och rekreation De områden som är intressanta för naturvården är ofta också populära utflyktsmål. I ett intensivt utnyttjat område är det viktigt att kanalisera besökare för att freda vissa områden som inte bör utsättas för störning i samma utsträckning och som blir viktiga reproduktionslokaler för djuren och för att tillåta områden med fri utvecklingen. Stigar och anordningar bör planeras i områden med sådana vegetationstyper som är mindre känsliga för slitage och störningar. Öppna och halvöppna kuperade betesmarker med torra backar är omtyckta platser särskilt på våren som t ex Måryds backar, Knivsåsens sluttningar och Billebjer. Ett intensivt utnyttjande av dessa relativt slittålig marker kan likväl leda till störningar i vegetationen. Det kan finnas behov av att under en period leda om vissa stigar för att ge marken en chans att återhämta sig som t ex på Måryds backar där slitaget är mycket stort och där jordlagret är mycket tunt. Det innebär dock att ett större område blir påverkat av slitage. Ett annat alternativ är att på vissa sträckor tillföra ett slitlager av grus på befintliga stigar. Att tillföra material innebär dock en påverkan på miljö, framförallt upplevelsevärdena. Mest slitagekänslig är fuktig mark som t ex Dalby Söderskog som är mycket välbesökt under våren. För att minska slitaget på det rika fältskiktet har träspänger lagts ut. Fuktlövskogar vid Torna Hällestad är slitagekänsliga men framkomligheten brukar vara begränsad p g a av snårig vegetation. Dessa skogar bör skyddas från anlagda stigar och organiserade aktiviteter för att bevara och skydda naturtypen som troligtvis har funnits under en mycket lång tid och inte har påverkats av människan i någon större utsträckning. Djurarter är olika känsliga för störningar och under reproduktionsoch häckningsperioden kan det vara en konflikt med många besökare i Skrylle. Det är därför viktigt att det finns några områden utan anlagda stigar. 40

43 Planeringsförutsättning utsättningar 4.6 Friluftsliv- och rekreationsintressen Skrylleområdet är på grund av sitt i stora delar variationsrika innehåll, med olika naturtyper, varierad topografi och vackra utsiktspunkter, en resurs som rekreationsområde inte bara för Lunds kommun utan även för närliggande kommuner. I Skrylleområdet finns Dalby Söderskog som är Sveriges minsta och sydligaste nationalpark och som har viss betydelse för turismen inom kommunen. Tillgängligheten kan förbättras liksom kopplingen mellan olika målpunkter i området, se kap planförslag. Det är också av intresse för det rörliga friluftslivet att det finns orörda, mindre lättillgängliga områden som har en naturkaraktär och ett artrikt djurliv. Skryllereservatet bildades 1993 i samband med att Domänverket sålde Dalby kronopark. Marken köptes av Lunds kommun och Stiftelsen för fritidsområden i Skåne. Staten bidrog med en tredjedel av köpesumman med villkoret att marken avsattes som naturreservat. Besökare i Skrylleområdet Enligt en enkätundersökning 2002/2003 i Lunds kommun anger 70 % av de tillfrågade att de har besökt Skrylle någon gång under det senaste året. Detta gör Skrylle till det i särklass mest besöka naturområdet i kommunen. De flesta besökarna som kommer till Skrylleområdet rör sig främst längs med markerade stigar liksom i de flesta rekreationsområdena i Skåne. Det är därför viktigt att det finns ett utbud av markerade stigar med olika målpunkter och med möjligheter att få uppleva den stora variationen av natur- och kulturmiljöer inom planområdet. Det ger också goda förutsättningar för att kanalisera besökarna och undvika slitage i känsliga områden. Det är viktigt att området även ger möjlighet till rekreation och naturupplevelser för grupper med särskilda behov som t ex äldre och funktionshindrade i olika åldrar och med olika rörelseförmåga. Skryllegården Skryllegården har sitt ursprung i Skryllestugan som låg i norra Dalby. Skryllestugan som från starten har drivits av Friluftsfrämjandet invigdes 1952 samtidigt som spår anlades för löpning och vandring. En tydligare barn- och ungdomsinriktning fick Skryllestugan när skogsmulleverksamheten påbörjades Det innebar en stor expansion i medlemsantal och stugan kompletterades med bl a omklädningsrum och varmt vatten. I och med ett ökat intresse och ett högt besökstryck på Skryllestugan samarbetade de tre dåtida kommunerna Sandby, Dalby och Lund om ett nytt läge för en större anläggning. Den nya Skryllegården stod färdig 1972 med servering, kiosk, omklädningsrum, dusch och bastu och motionssal. Anläggningen som ägs av kommunen används flitigt och Friluftsfrämjandet som driver Skryllegården uppskattar att ca besöker Skryllegården under ett år. Motionsanläggningen besöks av ca per år. En ungefärlig uppskattning är att ca besöker hela Skrylleområdet, inkl Skryllegården. En knyttegrupp i Måryd Pulkaåkning vid Skryllegården 41

44 Planeringsförutsättning utsättningar Från Skryllegården utgår motionsspår, hundspår, handikappspår och barnanpassat spår (Romundspåret). Skåneleden passerar Skryllegården. Det finns 14 st. grillplatser iordningställda och sju vindskydd som används av förskolor och skolor på vardagarna och allmänheten på helgerna. En övernattningstuga, Stockstugan, för Friluftsfrämjandets verksamheter finns också vid Skryllegården. Elljusspåret på vintern Friluftsfrämjandets ansvarsområden Enligt ett avtal från 1999 mellan Kultur- och fritidsnämnden och Friluftsfrämjandet ansvarar friluftsfrämjandet för skötsel av Skryllegården och dess närområde samt Skryllesjön. Friluftsfrämjandet ansvarar för allt underhåll på egna byggnader och för löpande underhåll av kommunens mark och byggnader. Kommunen äger Skryllegårdens huvudbyggnad, restaurangbyggnad och byggnaden för Naturum. Övriga byggnader ägs av Friluftsfrämjandet som t.ex. Stockstugan, skärmskydden och Finnbastun. Friluftsfrämjandet ansvarar också för underhåll av spåren i Skrylleområdet. Skryllerådet är ett samrådsorgan mellan Lunds kommun, Friluftsfrämjandet, Stiftelsen för fritidsområden i Skåne och Länsstyrelsen som diskuterar utvecklingen inom Skrylleområdet. Skryllerådet har funnits sedan 1976 och träffas två gånger per år eller efter behov. Rögle dammar Friluftsfrämjandet ansvarar för drift- och underhåll av sportfisket vid Rögle dammar enligt ett avtal med Kultur- och fritidsnämnden från I fem dammar på en yta av totalt 15 ha kan man fiska regnbåge, gädda, abborre, mört och braxen. Även kräftor odlas i dammarna och kräftfisket är en populär aktivitet i augusti. I anslutning till dammarna finns en fiskestuga och en expedition. Under kalla vintrar används dammarna för skridskoåkning. Fiskare vid Rögle dammar Skrylles betydelse för utomhuspedagogik Skolorna utnyttjar Skrylleområdet för undervisning, utflykter och för motionsträning. Naturskolan bedriver fortbildningskurser för förskole- och grundskolepersonal för att öka intresset av att använda bl a Skrylleområdet. Naturskolan presenterar på kommunens hemsida vissa lämpliga målpunkter, uteklassrum, för att samla skolklasser och studera geologi, biologi m fl ämnen. Naturskolans förslag på uteklassrum: Skrylle sjö Tallängen, grillplats nr 8 Belsebo Fotbollsplanen, grillplats nr 14 Knivsåsen Rökepipan Billebjer med Rögle dammar Trollskogen och Prästaskogen Ex. på områden för gymnasie och högskolenivå: Dalby Söder- och Norreskog Billebjär Fäladsmarker öster om Dalby Hällestads åsar Knivsås Prästaskogen Gryteskog Måryd 42

45 Planeringsförutsättning utsättningar Inom Skrylleområdet finns flera platser som är värdefulla exkursionslokaler för både grundskole-, gymnasie- och universitetsnivå. För skolorna i Södra Sandby, Dalby och Torna Hällestad är målpunkter som man nå till fots eller med cykel särskilt betydelsefulla. I övrigt är det de reguljära busslinjerna som styr var man enkelt och relativt billigt kan komma med en skolklass. Skidåkare Naturum På Skryllegården finns ett naturum som uppfördes 1991 och som fungerar som en informationplats. I naturum finns en permanent utställning om natur- och kulturlandskapet i Skrylleområdet och till utställningen finns även knutet en stig Romundspåret som leder ut besökarna i Skrylleområdet. Det finns behov av att förnya och utveckla Skrylles naturum. Olika föreningar nyttjar Skrylleområdet Många olika föreningar är verksamma i Skrylle. Nedan följer en kort presentation av olika föreningars aktiviteter inom området. Endast större föreningar är uppräknade: Måryd används mycket av Friluftsfrämjandets olika verksamheter. Friluftsfrämjandet Friluftsfrämjandet, som är en av Sveriges största friluftsorganisationer bedriver verksamheter för barn från 3 år (Knytte) och vidare i Mulleskolan, Strövarna och Frilufsarna och TVM samt olika typer av aktiviteter för vuxna som t ex stavgång. Det finns även två I Ur och Skur-förskolor i Dalby, som bedriver Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Eftersom Friluftsfrämjandet driver Skryllegården ansvarar föreningen också för de flesta aktiviteterna vid Skryllegården och på motionsspåren. Friluftsfrämjandet ansvarar även för fritidsfisket vid Rögle dammar. Scouterna Det finns flera scoutorganisationer i Sverige och ett stort antal scoutkårer. Det finns i kommunen bl a Södra Skånes Scoutdistrikt, KFUK KFUMs scoutkårer i Veberöd och Dalby samt Genarps respektive Södra Sandbys scoutkårer. Scoutkårerna utnyttjar Skrylleområdet i varierande omfattning där avståndet naturligtvis har betydelse. Detta innebär att kårer i Dalby, Sandby och Torna Hällestad har störst möjlighet att utnyttja området. Svenska scoutförbundet, Södra Skånes distrikt, äger och bedriver kursverksamhet på Gamlegård i Torna Hällestad. På scoutgården anordnas olika läger som t ex konfirmationsläger, handikappläger och olika hajker när man sover i vindskydd. Skrylleområdets hästintressenter Skrylleområdets hästintressenter är en intresseförening som har bildats för att tillvarata ryttarnas intressen i ärenden som berör ridverksamheten i Skrylleområdet. Föreningen representerar ca 1000 personer och 400 hästar. Skrylle är ett intressant område att rida i tack vare den varierade terrängen och tillgängligheten till allemansrättslig mark. Tillåtligheten till ridning regleras i de olika besluten om naturreservat. Inom Skrylle naturreservat är ridning endast tillåtet på anvisade stigar och bilvägar. För ryttarna är det 43

46 Planeringsförutsättning utsättningar Viktiga målpunkter inom Skrylleområdet 1. Skryllegården (parkering, servering, naturum, motionsanläggning, dusch, vindskydd, eldplatser) Skryllegården är ett centrum för motionsaktiviteter i Skrylle. Från Skryllegården finns ett tiotal motions- och vandringspår utlagda, varav två med elljus. På Skryllegården finns det motionslokaler, omklädningsrum och en restaurang. I naturum beskrivs landskapet med dess flora och fauna. Vindskydd och eldplatser finns som kan bokas via Skryllegården. I stockstugan finns möjlighet till övernattning. 2. Rögle dammar (toalett, rastplats, värmestuga) Rögle dammar består av fem dammar vilka tidigare var dricksvattentäkt för Lund. Idag används de för fritidsfiske och ädelfisk och kräftor har planterats in. Under ett år lockas ca 9000 sportfiskare hit. Kalla vintrar används dammarna för skridskoåkning. 3. Måryd (parkering, toaletter, eldplatser) En spännande kuperad betesmark som utgör en rest av den omfattande fäladsmarken i Skrylleområdet. De torra betesmarkerna präglas av enebuskar och enstaka träd. På vissa ställen går berget i dagen. På mer fuktiga partier finns kalkfuktängar. I området finns Boisens dammar. Måryd är ett av Skrylles mest välbesökta områden med lättillgängliga och varierade stigar och backar lämpade för pulka och skidåkning. 4. Billebjer (parkering, toalett) Billebjer är en urbergsknalle som sticker upp över slätten med fin utsikt ut över Lundaslätten och mot Skrylle. Öppna betesmarker med både artrik torrängsflora och fuktängsflora förekommer i söder, öster och väster liksom en lövskog i de centrala delarna. En tidigare bergtäkt är idag en populär badplats. 5. Fäladsmark vid Röglevägen Norr om Röglevägen finns en fin fäladsmark med enebuskar och en artrik flora tack vare att betesmarken är ogödslad. 6. Skryllesjön Den planerade badsjön är mindre än det var tänkt men är ett värdefullt tillskott i den betade dalgången. Skolor och andra besöker platsen för att studera olika bergarter som exponeras i brottets schaktväggar. På vintern finns möjligheter att åka pulka i backarna och skridskor på sjön. 7. Skytteskogen Skytteskogen är en plats som har varit bevuxen med skog under en mycket lång tid. I östra delen växer blandlövskog och i den västra delen växer bokskog med pelarsalskaraktär. Området är viktigt närrekreationsområde för boende i Södra Sandby. 8. Abusadalen På Romeleåsens nordsida finns vid Abusa en djupt skuren bäckravin som sträcker sig fram till Måryd. Längs bäckravinen finns varierande naturtyper som öppna betesmarker, mindre rikkärr och kalkfuktäng samt lövskog och barrskog. De mer fuktiga partierna är slitagekänsliga. Idag saknas parkeringsmöjligheter. 9. Gryteskog och Prästaskogen (parkering, toalett) Gryteskogen eller Trollskogen som den också kallas, karakteriseras av de spännande vridna vresbokarna. I söder gränsar Gryteskog till fritidsbebyggelse. Prästaskogen har en varierande topografi med markerade åsformationer och mer fuktiga partier. Skogspartier domineras av ädellövskog av bok med inslag av ask, al och avenbok. 10. Hällestads åsar Sydväst om Torna Hällestad finns flera rullstensåsar som är täckta med bokskog. Åsarna har markerade ryggar med branta sidor, s k getryggsåsar. I sluttningarn växer en vårflora av vit-, gulsippa. Åsarna är populära strövområden och det finns fina platser att vila på och äta sin matsäck De branta slänterna kan skadas om besökare är oförsiktiga. 11. Ås vid Borelund En getryggsås som bildar en speciell åsförgrening. Åsen är bokskogsklädd och är en vackert område att ströva i. 12. Knivsås (parkering, toaletter) En markant rullstensås med enebuskar och en rik torrängsflora som exempelvis backsippor på våren. Delar av åsen är bokskogsklädd och alldeles intill finns ett gammalt stenbrott som nu är vattenfyllt och en populär badplats särskilt för dykglada ungdomar. Inom området sammanstrålar olika delar av Skåneleden. 13. Hällestad (Parkering) Hällestad kyrkby med tät, äldre gatehusbebyggelse längs med bygatan ligger uppe på en höjd. Sockenkyrka har målningar på långhusvalven som är från 1460-talet. Byn ligger alldeles i anslutning till de bokskogsklädda åsarna med stigar och vägar in mot de centrala delarna av Skrylle. 14. Hällestad Janstorp Ett av Skrylleområdets mest sällsynta flora finns inom detta område som i vissa delar är av enefäladskaraktär och en värdefull undervisningslokal för gymnasie- och högskolenivå förutom möjligheterna att ströva i betesmarken. 15. Rökepipan Rökepipan är viktigt som närrekreationsområde för Dalbyborna. I sluttningarna på båda sidor om en djupt skuren ravin växer en mycket artrik flora och markerna hålls öppna genom får- och hästbete. Längs med bäcken i dalgången växer framförallt klibbal. En trolig fägata leder från Dalby in i Rökepipan. 44

47 Planeringsförutsättning utsättningar 16. Dalby (Parkering, toalett) Dalby med sin vackra bosättningsläge uppe på åsen mellan slätten och skogen var redan under tidig medeltid ett kyrkligt centrum och även ett kungligt fäste. Invid kyrkan finns lämningar under mark av en medeltida kungsgård och ovan mark lämningar av ett kloster. Dalby kyrka är den äldsta stenkyrkan i Norden och är en värdefull målpunkt för turister. I Dalby finns även ett friluftsbad i anslutning till Skrylleskogen. 17. Dalby hage (parkering, toalett, rastplats) Dalby hage utgörs av en öppen betesmark omgiven av två skogsområden. Dalby Söderskog och Dalby Norreskog. Genom söderskogen går en vall den s k hästhagevallen som kanske är rester av Kungsgårdens försvarsanläggning eller kunglig jaktpark. Dalby söderskog som har varit nationalpark sedan 1918 har ett mycket frodigt fältskikt som på våren lockar till sig stora mängder besökare. Dalby Norreskog har en magrare jordmån och har därmed en annan växtsammansättning. 18. Sjöstorp En fin liten medeltida by med samlad bebyggelse längs en bygata på gamla bytomter. Flera av gårdarna är tre- eller fyrlängade och uppförda i traditionellt byggnadsskick. Byns åkermarker utgör ett välbevarat skifteslandskap. Byn är en del av Skrylleområdets mer småskaliga karaktär och är ett värdefullt inslag för cyklister och strövare. 19. Skåneleden Skåneleden utgör totalt en markerad led på 93 mil. Inom Skrylleområdet passerar leden Knivsåsen och åsarna vid Torna Hällestad för att sedan kom in i spårsystemet fram till Skryllegården. Leden går från Skryllegården tillbaka mot Torna Hällestad via Prästaskogens reservat. 45

48 Planeringsförutsättning utsättningar viktigt att det finns kortare ridslingor och bra kopplingar mellan hästgårdar och olika målpunkter samt vidare ut mot Flyinge och Revingefältet. Det finns många hästar i Skrylleområdet Skrylle används för orientering både av skolor och Lunds orienteringsklubb Lunds orienteringsklubb Lunds orienteringsklubb har ca 300 medlemmar och deras klubbstuga ligger i anslutning till Dalbybadet. Klubbens medlemmar tränar tillsammans en gång i veckan i Skrylleområdet och två gånger per år anordnas tävlingar i Skrylleområdet med ca 150 deltagare vid varje tillfälle. Det är idag inte tillåtet för Orienteringsklubben att anordna större tävlingar inom Skrylle än med ca deltagare. Orienteringsklubben har framfört önskemål om en elljusslinga från Dalbybadet och fram till de elbelysta motionsslingorna vilket även skulle komma motionerande Dalbybor tillgodo. För att skydda känsliga naturområden har orienteringsklubben fått en lista på vilka områden som de inte får springa på under vissa perioder på året. Med denna typ av restriktioner bedöms inte orientering stå i konflikt med naturvårdsintressena. Brukshundsklubben Brukshundsklubben i Lund har medlemmar och har sin klubbstuga i anslutning till S:t Larsområdet i Lund. Lunds hundungdom är en fristående organisation med ca 80 medlemmar och samarbetar med brukshundsklubben om lokaler, kursledare etc. Brukshundsklubben nyttjar Skrylleområdet för kursverksamhet och utbildning av hundförare. I Skrylle hålls framförallt kurser i spårning och sökning. Eftersom det är kopplingstvång öster om vägen mellan Dalby och Sandby är brukshundklubben hänvisad till den västra sidan. Det finns ett hundspår med en parkeringsplats i anslutning till spåret. Klubben har önskemål om ett framtida område på ca 1 km 2 i skogsterräng och mer öppen mark för att använda till olika kurser och gärna i anslutning till hundspåret på den västra sidan av Dalby- Sandby vägen. Andra intressanta områden är den tidigare Rögletippen och skogsområdet söder om Södra Sandby, Hardeberga 3:1. Klubben anser att vissa skogspartier på den östra sidan av vägen lämpar sig väl för spårning pga uppväxt skog och varierad topografi. De har önskemål att få använda skogsmarker öster om vägen för spårning vid vissa avsatta tider. Vid spårning är hunden kopplad med en 15 meter lång lina. Brukshundklubben ser inga konflikter med korsande ridspår eller motionsspår vid utlagda sök eller spår. Tillgänglighet Till Fots Målet är att Skrylleområdet ska vara lättillgängligt till fots, med cykel, buss och med bil. Det finns många möjligheter att till fots nå in i Skrylleområdet från de angränsande tätorterna. Det finns dock behov av ytterligare förbindelser från Södra Sandby och nya entrépunkter från Dalby. Se vidare planförslag kap

49 Planeringsförutsättning utsättningar Med cykel Det finns följande möjligheter att cykla till Skrylle från Lund på cykelvägar och vissa mindre bilvägar. Separat cykelväg längs med Dalbyvägen och vidare längs väg 952 (Dalby-Sandbyvägen). Från Linero, på Norrängavägen via mindre vägar till Hardeberga och Rögle dammar/billebjär. Hardebergaspåret via Södra Sandby och på cykelväg längs väg 952. Det har byggts en gång- och cykeltunnel under väg 952 (Dalby- Sandbyvägen) som ger en trafiksäker koppling till Skryllegården från cykelvägen mellan Dalby och Sandby. De flesta mindre bilvägarna i området är användbara för att nå målpunkter i Skrylleområdets utkanter exempelvis Billebjär, Måryd och Gryteskog. Från Dalby når man Torna Hällestad och målpunkter där omkring via Hällestadspåret som går på en gammal järnvägsbank. Knivsåsen nås från Dalby via Veberödsvägen. Förslag finns bl a i fördjupning av översiktsplanen för Dalby om cykelväg Dalby-Veberöd via Knivsåsen. En sådan separat cykelväg skulle förbättra trafiksäkerheten och öka attraktiviteten. Se kartan nedan med en regional översikt av cykelvägnätet. Hundspåret Regional - Cykelkarta 47

50 Planeringsförutsättning utsättningar Med buss Bussförbindelserna redovisas i planförslaget kap 2.9 på sid 17. Busslinjerna är begränsade i antal och täthet vilket innebär att tillgängligheten med buss till Skrylleområdet och framförallt Skryllegården har varit låg. Det medför att skolklasser under vardagar är hänvisade till ett fåtal platser vid exkursioner. Dessa områden utsätts för ett högt slitage. Under helgtid kommer en förbindelse med buss från Lund till Skryllegården att etableras fr o m sommaren Knivsåsen har tack vare Skåneexpressen en god tillgänglighet. Kommunen bör tillsammans med Skånetrafiken fortsätta att utveckla tillgängligheten med buss till Skrylleområdet. I fördjupning av översiktsplanen för Dalby föreslås en matarbuss som skulle öka tillgängligheten till Skrylleområdet. Naturbussen kompletterar den reguljära busstrafiken. Med bil Med bil är stora delar av området tillgängligt och anlagda parkeringsplatser gör det möjligt att parkera vid Billebjär, Rögle dammar, Måryd, Gryteskog, Knivsåsen, Dalby Söderskog, Torna Hällestad och Dalbybadet. I planförslaget redovisas förslag till nya parkeringsplatser, se kap 2.8 sid 16. Faktaruta: Fordonsmängder: Väg 952 (Dalby-Sandbyv.) vid Norrevångsv., i Dalby: 5700 fordon/dygn Röglevägen: 700 fordon/dygn Hällestadsvägen vid Grynvägen, Dalby: 1600 fordon/dygn Väg 952 mellan Dalby och Södra Sandby Tillgänglighet för funktionshindrade Ett tillgängligt fritidsområde för funktionshindrade handlar inte bara om att anpassa den fysiska miljön utan också om att förändra den sociala miljön så att funktionshindrade känner sig delaktiga och välkomna. Tillgänglig information, kunskaper om de funktionshindrades behov och aktiviteter anpassade så att funktionshindrade kan deltaga är några exempel på åtgärder för att öka tillgängligheten. I kommunen finns det en fritidsgrupp under kommunala handikapprådet för att bättre tillvarata funktionshindrades behov i det allmänna fritidsutbudet. Projekt och samarbete pågår mellan kommunen och med olika föreningar bl a Friluftsfrämjandet för att öka kunskaperna bland ledare och på sikt öka utbudet av aktiviteter för funktionshindrade. Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder som har genomförts i Skrylle är bl a att elljusspåret på 1,2 km som är anpassat för funktionshindrade med en slät yta. Lutningen är dock delvis alltför brannt. Åtgärder bör genomföras så att något spår blir handikappanpassat också avseende lutningarna, ev genom en ny kombination av befintliga motionsspår. Friluftsfrämjandet planerar att göra några grillplatser anpassade för funktionshindrade. Vid Rögle dammar är större delen av dammarna tillgängliga men handikappanpassad toalett saknas. Inom hela Skrylleområdet bör finnas rastplatser med bord och bänkar i anslutning till parkeringsplatser och handikappanpassade mulltoaletter. På vissa platser i naturområdena som är mindre känsliga för slitage och upplevelsevärden kan bänkar innebära att fler människor kan utnyttja området. Det är dock viktigt att planera för vilka områden som är lämpliga för detta och undvika anläggningar i övriga områden. Vid Rögle 48

51 dammar, Billebjer och Knivsås är det lämpligt att placera t ex bänk och bord i anslutning till vattnet. Utformningen av passager över staket i beteshagar har också betydelse för tillgängligheten. Genomgångar som har specialutformade grindar kan vara ett alternativ. Åtgärder bör ske i samråd med kommunens tillgänglighetsrådgivare. Vid nya åtgärder ska målet vara att utforma anläggningen så att den är tillgänglig. Befintliga anläggningar bör också succesivt göras bättre tillgängliga för funktionshundrade. Tysta områden Tysta områden är en sällsynt företeelse i sydvästra Skåne med hög befolkningstäthet och trafikbelastning. Vad som upplevs som tyst beror på var man befinner sig. I en park i staden kan 40 dba (ekv) upplevas som tyst medan i skogen när man lyssnar på fågelsång uppfattas ljud på 40 dba som buller. Idag finns inga angivna riktlinjer för bullernivå i rekreationsområden. Ett tidigare förslag från Naturvårdsverket har angett riktvärdet 40 dba (ekv) för god miljökvalitet avseende trafikbuller i friluftsområden. Ett antal bulleransvariga statliga myndigheter har tagit fram en rapport Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer som anger nya förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod. För friluftsområden i kommunala översiktsplaner föreslås att värdet 45 dba inte bör få överskridas mer än 60 min per dag. Länsstyrelsen har genomfört en studie på bullerfria områden i Skåne där trafikbullret har beräknats på det statliga vägnätet med 30 dba som riktvärde. Studien visar att det finns inga större av buller opåverkade områden i sydvästra Skåne. I miljöbalken (3 kap 2 )finns det bestämmelser som syftar till att bevara större sammanhängande opåverkade områden, se redovisning i ÖPL- 98. Inom EU har ett förslag till att skydda förhållandevis bullerfria områden tagits fram. Skrylleområdet påverkas av trafikbuller främst från vägen mellan Dalby och Sandby. Drygt 300 m från vägen är bullernivån 40 dba (ekv). 30 dba är det inte förrän ca 2,5 km från vägen. Det bullerstörda området närmast vägen har dock betydelse för landskapsbilden och upplevelsen av Skrylleområdet från vägen. Bullerskyddande åtgärder skulle innebära alltför stort ingrepp i naturmiljön. Även täktverksamheten, som innebär bullerpåverkan vid sprängning, krossning och vid transporter påverkar Skrylle. Den tunga trafiken med transporter till och från stentäkten och andra tunga fordon bidrar till den största bullerpåverkan. Flygverksamheten vid Sturup innebär vissa bullerstörningar för Dalbyborna och Skrylleområdet. Enligt Luftfartsverkets egen ansökan och koncessionsbeslutet ska inte Dalby eller områden norr därom störas av buller som ligger över 70 db maxvärde (som är riktvärdet för att inte bli väckt inomhus nattetid). Enstaka flygningar görs dock över Dalby och större skolplan flyger en slinga över Dalby och Sandby. Enligt Luftfartsverkets ansökan 1993 är skolflygningar med tunga flygplan tillåtet med 2500 rörelser per år. De tystaste områdena är de östra delarna av Skrylleområdet. Planeringsförutsättning utsättningar 49

52 Planeringsförutsättning utsättningar 4.7 Gällande översiktsplan Som övergripande mål för Skrylleområdet skall gälla att man med utgångspunkt från naturgivna och kulturskapande förutsättningar skall slå vakt om landskapets karaktär till förmån för rörligt friluftsliv, natur- och kulturvård. Den markanvändning som pågår skall i huvudsak bibehållas med nuvarande gränser mellan skogs- och betes- och åkermark. Ur ÖPL -98 I översiktsplanen för Lund som antogs 1998 och aktualitets förklarades 2001 anges en restriktiv hållning till nybebyggelse och exploatering av Skrylleområdet. Enligt översiktsplanen ska områdesbestämmelse för hela Skrylleområdet utarbetas. Regionala gångoch cykelstråk föreslås längs med Dalby Sandbyvägen och längs med den västra tätortsranden i Sandby ned till Röglevägen samt längs med Röglevägen. Sjöstorp pekas ut som kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö. Kulturhistoriskt värdefulla stråk eller vyer markeras vid Sönnervång/Ryd och Billebjer, som ingår i ett stråk mellan Hardeberga och Sjöstorp. Större områden där naturvärden bör bevaras pekas ut vid Ryds skog, Abusadalen, söder om Sandby ner mot Skryllereservatet samt ett brett band söder om Skryllereservatet från Rökepipan och österut till Torna Hällestad och upp mot Gryteskog I översiktsplanen 1998 anges ett antal ställningstaganden som är aktuella för Skrylleområdet. Dessa har nu bearbetas och presenteras i kapitlet Planförslag. 50

53 Planeringsförutsättning utsättningar 51

54 5. Planeringsförutsättning Konsekvenser utsättningar Konsekvenserna av föreslagna åtgärder och ställningstagande beskrivs kortfattat och redovisar framförallt konskevenserna av de operativa förslagen för friluftslivet och för markanvändningen. Verksamheter Stentäkt Konsekvenserna för bergtäkten beskrivs på sid 25. Fyra alternativ och ett nollalternativ beskrivs: Nollalternativet innebär en avveckling av nuvarande bergtäkt och att dagbrottet blir rekreationsmark med bl a en sjö. Länsstyrelsen har givit tillstånd till fördjupning inom nuvarande bergtäkt, t.o.m Nuvarande störningar från täkten fortsätter. Sänkning av grundvattennivån krävs. Utvidgning norrut innebär relativt begränsade konsekvenser för friluftslivets intressen i Skrylleområdet i förhållande till dagsläget men en betydande försämring i förhållande till nollalternativet. Påverkan på kringboende är påtaglig. Buller och vibrationer kvarstår. Utvidgning västerut innebär fortsatt brytning i ytterligare minst 20 år med buller- och vibrationsstörningar i Skrylleområdet. Byggnader och anläggningar på den östra sidan av vägen kommer vara i bruk. Ett skogsområde med framtida rekreativa värden införlivas i verksamhetsområdet. Buller och vibrationer kvarstår. Djurfarmer Pågående hönseri och svinfarm anses inte, i nuvarande omfattning, ha några större negativa konsekvenser på friluftslivet eller naturvården. Rekreativa stråk Strövstigar Strövstigar på odlingsmark föreslås enligt planförslaget på några platser. Anläggandet av strövstigar med insådd vall innebär minskad odlingsareal men när befintliga skiftesgränser följs påverkas inte jordbruksdriften påtagligt. Eventuella skador på grödor p g a ovarsamma besökare på strövstigarna kan befaras. Risken är svår att uppskatta i förväg. Anläggandet av en skyddszon på ett par meter innebär att fasaner, rapphöns, kaniner och insekter m fl djurarter gynnas. Strövstigar som leder in i betesmarker kan innebära viss stress på betesdjuren. Risken är svår att uppskatta. Strövstig i Skytteskogen kan medföra slitage av kärlväxter vid passage vid bäcken. Spänger kan krävas. Ridstråk Ridstråk som föreslås på odlingsmark innebär minskad odlingsareal. Ridstråken följer befintliga skiftesgränser och påverkar inte jordbruksdriften alttför påtagligt. Risk finns för skador på grödor av ovarsamma ryttare eller skrämda hästar. Risken är svår att uppskatta i förväg. Slitage och markskador på anlagt ridstråk under blöta perioder kan innebära att ridstråket breddas och medför skador på grödor. Ridstråk i skogsmark kan vid vissa mötespunkter innebära konflikt med övriga motionärer och strövare. Ett fungerande system av ridstråk minskar riskerna för ridning i oönskade områden med de konflikter detta kan innebära. Cykelväg De föreslagna cykelvägarna innebär att cykling till naturområdena blir mer attraktivt och trafiksäkerheten ökar. Cykelväg längs Röglebäcken måste lokaliseras och utformas varsamt för att passa in i naturmiljön. Parkeringsplatser Inom området föreslås några nya parkeringsplatser. Det innebär en ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet och besökarna sprids över ett större område. Ytan för parkeringsplats måste hårdgöras, vilket medför en lokal påverkan på vegetation och landskapsbild. 52

55 Skrylle i Öresundsregionen: Skrylle är ett av få rekreationsområden i sydvästra Skåne. +