Samråd om Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan, Täby kommun

Transkript

1 1 (8) Handläggare: Robert Nordevi Tillväxt- och regionplanenämnden Samråd om Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan, Täby kommun Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten att yttra sig över samrådsförslag om Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan, för Täby kommun. Förslaget är ute på samråd under tiden 11 september 2017 till 12 november Yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplaneorgan. Landstinget har begärt förlängd svarstid vilket beviljats till och med den 11 december, dock med förbehåll om att Landstinget skickar ett avstämt tjänsteyttrande innan. Förvaltningens förslag till yttrande har beretts tillsammans med Trafikförvaltningen, som inte avger eget yttrande. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Samråd om Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan, Täby kommun, TRN , Förslag till yttrande, Förslag till fördjupning av översiktsplan för Täby stadskärna 2050 finns här: Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Täby stadskärna 2050, för Täby kommun, i enlighet med bilagt förslag till yttrande att yttrandet överlämnas till Täby kommun att paragrafen förklaras omedelbart justerad.

2 2 (8) Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Förvaltningen anser att förslag till Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan för Täby kommun är bra och håller en konsekvent linje, sett till nu gällande översiktsplan. Översiktsplanens mål och strategier ligger väl i linje med de mål och principer som anges i RUFS 2010 och i förslag till RUFS Det är positivt att kommunen tydligt lyfter kopplingarna i den fördjupade översiktsplanen till kommunala och regionala mål och som en del av det konkreta genomförandet av RUFS. Vidare anser förvaltningen att kommunen på ett förtjänstfullt sätt lyfter prioriteringen av hållbara transportsätt genom att sätta kollektivtrafik och cykel främst. Bakgrund Kommunens gällande översiktsplan antogs 2010 och aktualitetsprövades senast år I aktualitetsprövningen beskriver kommunen att det saknas en sammanhållen strategi för hur stadsmässighet uppnås. En av de största utmaningarna är att forma en stadskärna, men även andra områden, med ett intressant och tilltalande stadsliv i en miljö som idag till stor del präglas av funktionsseparering. Mot bakgrund av detta påbörjades översynen och arbetet med ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Täby stadskärna Överväganden Förvaltningen anser sammantaget att samrådsförslaget har en mycket god ambitionsnivå som på ett bra sätt redovisar kopplingarna mellan bebyggelseutveckling, kollektivtrafik och näringslivsutveckling. Det är positivt att kommunen redovisar ambitiösa mål för utbildning, natur och kulturmiljö samt beskrivande mål och utmaningar. I den fördjupade översiktsplanen önskar förvaltningen att kommunen tydliggör sin regionala roll som regional kärna, betydelsen av kopplingen till viktiga målpunkter och hur kommunen avser att utveckla relationen till dessa. I planen redovisar kommunen fem centrala utgångspunkter för arbetet med fördjupningen: (1) Täby tar ansvar för tillväxten i Stockholmsregionen; (2) Täby värnar om den kommunala ekonomin och välfärden; (3) Täby behöver bättre kommunikationer; (4) Täby ska vara en attraktiv kommun för boende och näringsliv; (5) Täby ska vara med och bygga en hållbar region. Synpunkter Regional bebyggelseutveckling och markanvändning

3 3 (8) Förvaltningen är sammanfattningsvis positiv till Täby kommuns förslag till fördjupning av översiktsplanen Täby stadskärna Inriktningen i den fördjupade översiktsplanen överensstämmer väl med inriktningen med kommunens nu gällande översiktsplan, med RUFS 2010 och med utställningsförslaget till ny regional utvecklingsplan (RUFS 2050). Förvaltningen anser att det är positivt att planförslaget har ett tydligt fokus på en flerkärnig region och stadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i förslaget till RUFS Förvaltningen ser att planen bristfälligt behandlar kopplingen eller relationen mellan Täby stadskärna och Arninge. Därför är det viktigt att kopplingen mellan regionala mål och prioriteringar förtydligas i planen för att därigenom stärka genomförandet både regionalt och lokalt. I avsnittet Stadsbyggnadsmål; En stadskärna med närhet till regionen saknar förvaltningen tydliga resonemang om betydelsen om att Täby stadskärna är en av regionens viktiga regionala stadskärnor. Förvaltningen är positiv till att kommunen planerar för nya bostäder i Täby stadskärna, och skulle välkomna en redovisning som också redovisar relationen till kommunens totala utbyggnadsstrategi. Det är positivt att föreslagna utbyggnadsområden i huvudsak ligger inom den i RUFS (2010 och 2050) föreslagna regionala stadskärnan eller lägen som i RUFS 2050 utpekas som strategiskt stadsutvecklingsläge. Kommunen redovisar på ett bra sätt markägandet. Förvaltningen anser att kommunen på ett bra sätt förtydligar stadsbyggnadsprinciper i ett separat dokument som stöd för ett genomförande. Landstinget har, genom Trafikförvaltningen, en pågående dialog med kommunen sedan flera år tillbaka om hur Täby Park ska kunna försörjas med busstrafik. Kommunen har planerat för att öppna upp den förberedda koppling som finns under Galoppfältets station. Då förutsättningarna är sådana att det inte går att åstadkomma en koppling för busstrafik vid områdets anslutning till Täby centrum bussterminal är det avgörande att denna koppling kommer till. Detta behöver klargöras. Förvaltningen anser att det diagonala stråk som utgör utredningsstråk för regional kapacitetsstark kollektivtrafik genom Täby Park ska anges som gata för busstrafik. Detta för att den sydvästra delen av Täby Park ska få god tillgång till lokal kollektivtrafik. Fördjupningen beskriver att kopplingen mellan Täby Park och bytespunkt Täby Centrum kan förbättras genom ett kollektivtrafikstråk längs med

4 4 (8) Torrbacken. Landstingets trafikförvaltning bedömer att dragning av kollektivtrafiken denna väg behöver diskuteras ytterligare och välkomnar en dialog kring detta. Landstingets trafikförvaltningen är enig med kommunen om att Roslags-Näsby kommer att utgöra en viktig bytespunkt i Täby stadskärna, mellan buss och tåg. Förvaltningen ser positivt på hur kommunen avser utveckla de tekniska försörjningssystemen. Inriktningen följer i stort de förhållningssätt och ställningstaganden som redovisas i RUFS. Förvaltningen delar kommunens bedömning av vilka de primära mellankommunala intressena för utvecklingen av Täby stadskärna är. Förvaltningen vill uppmärksamma kommunen på att masshantering och täktverksamhet samt de transporter de generar är en viktig mellankommunal och delregional samordningsfråga. Regional grönstruktur Beträffande fortsättningen på framtida kollektivtrafikstråk västerut, vill förvaltningen betona att läget för föreslagen stombusslinje västerut genom Rösjöskogen, inte är fastlagd i detalj, utan kan komma att justeras i framtida studier. Det kan innebära ändrade förutsättningar för planens västra delar. Förvaltningen ser med tillfredställelse på kommunens ambition om att tillgängliggöra de gröna kilarna och utveckla grönstråk mellan dessa och den lokala grönstrukturen. Planen har även en seriös och bra hantering av ekosystemtjänster och kulturmiljö. Regionalt näringsliv och service Det är positivt att Täby planerar för en blandstad i den regionala stadskärnan där bostäder, näringsliv och handel/nöjen samsas. I och med den befolknings- och sysselsättningstillväxt som förväntas i Stockholmsregionen, med nya arbetstillfällen till år 2050, ligger antal nya arbetstillfällen med till år 2040 (varav i den regionala stadskärnan) och ytterligare till år 2050 i den regionala stadskärnan Täby- Arninge väl i linje med tankarna i utställningsförslaget till RUFS De största näringsgrenarna i Täby idag är handel, företagstjänster, lättare partihandel samt vård och omsorg. I planen står att det finns en stor utvecklingspotential inom kontorsmarknaden med ett mer kunskapsintensivt näringsliv. För att främja att företag etablerar sig och att befintliga företag växer är det en fördel, som Täby gör, att planera för integrerade företagslokaler och bottenvåningar för handel och service inklusive företagstjänster. Att bygga särskilt tätt i kärnans kärna där tillgängligheten är bäst är viktigt

5 5 (8) för att attrahera kunskapsintensiva företag till den regionala stadskärnan så väl som för ett levande kvällsliv. Förvaltningen ser positivt på kommunens satsningar på utbildning inom den regionala stadskärnan och stärkt tillgängligheten till Arlanda. Det är viktigt för att attrahera ett kunskapsintensivt näringsliv. Förvaltningen stödjer kommunens uttalade ambition om att lägga offentlig service i strategiska lägen, nära kollektivtrafik, men ser gärna ambitionen tydligare återspeglas i markanvändningskartan. Digitalisering Kommunen avser att satsa på utveckling av fjärrvärme och förnyelsebara energislag samt infrastruktur för informationsteknik. Förvaltningen anser att planen skulle vinna på att kompletteras med ett stycke om digitalisering som bland annat redovisar hur detta ska ske. Digitaliseringen påverkar och förändrar hur vi gör saker, hur vi upplever saker och hur vi finner olika lösningar. För en socialt hållbar och inkluderande utveckling är det angeläget att den digitala grundkompetensen och infrastrukturen omfattar regionens alla invånare. Klimat, buller och risk Det är positivt att planen påtalar om vilka åtgärder som behövs för klimatanpassning av den nya stadskärnan när det gäller höjdsättning, grön- och översvämningsytor. Kopplingen till de tekniska systemen kan vidareutvecklas beträffande dimensioneringar, hållbarhet över tiden, för att därigenom skapa en helhetssyn i frågan. Planen beskriver vikten av en hållbar utveckling av kollektivtrafiken i framtiden med en beskrivning av SL AB:s bussdepå. Landstingets trafikförvaltning anser att det är bra att frågan om onödiga tomkörningar har identifierats som en påverkande faktor för hållbar stad, då det inte är förenligt med en hållbar och tät stadsmiljö. I avsnittet allmänna intressen/utveckling står att panncentraler och drivmedelsstationer inte är lämpliga i tät stadsmiljö. Landstingets trafikförvaltning bedömer att en omlokalisering av bussdepån till nytt läge med god tillgänglighet behövs på lång sikt. I avsnittet som om risker uppmärksammar kommunen att områdets närhet till Roslagsbanan utgör en risk vid urspårning av tåg och närhet till kontaktledningar. Säkerhetsavståndet på 25 meter till bebyggelse är inte angivet i planen, vilket behöver justeras och redovisas som en förutsättning.

6 6 (8) Enligt planen planeras ny bebyggelse tillkomma på flera ställen nära Roslagsbanan. Det kräver att föreslagna byggnationer klarar de bullerkrav, vibrationskrav och urspårningskrav som landstingets trafikförvaltning ställer så att inte kollektivtrafiken påverkas negativt. Kommunen har vidare fått information gällande gränsdragning och fastighetsfrågor kopplade till SL:s fastigheter utmed Roslagsbanan då trafikförvaltningen anser att det är mycket viktigt att denna dialog inleds i ett tidigt skede. Regionalt transportsystem Planen beskriver flera scenarier för utveckling av kollektivtrafiken. Det är positivt att gång-, cykel- och kollektivtrafik är prioriterade trafikslag. Kollektivtrafiken är beskriven på flera ställen i förslaget, vilket gör planen svårtolkad för landstinget när det gäller att förstå hur kommunen avser att kollektivtrafikförsörja Täby stadskärna. Täby centrum är stadskärnan i den regionala kärnan Täby C-Arninge, den s k kärnans kärna. Förvaltningen anser att Täby C på grund av detta måste vara bytespunkten för den regionala stombusstrafiken. Nuvarande förslag möjliggör inte en koppling för att den regionala stomtrafiken från flera nordostkommuner ska kunna angöra Täby C, som därigenom inte kan uppnå funktionen som en viktig regional bytespunkt. Roslagsbanan till Arlanda har utretts av landstingets trafikförvaltning. Utredningen avbröts och har tagits upp av Stockholm Nordost. I ett utvecklingsperspektiv lyfter kommunen behovet av att koppla samman Täby med Arlanda. Landstinget håller med kommunen om att relationen är viktig att stärka, men vill betona vikten av systemsyn där infrastruktur, bebyggelseutveckling och trafikering kopplas ihop. Landstinget önskar att föra dialog om hur detta ska kunna utvecklas på såväl kortare som längre sikt. Kombinerad mobilitet kan bli viktiga planeringsverktyg för att uppnå ett ekonomiskt och hållbart transportsystem. Förvaltningen välkomnar en tydligare beskrivning av detta i planen. Landstingets trafikförvaltning anser att det är önskvärt att studera ett alternativt stomlinjestråk mellan Sollentuna-Roslags-Näsby Station-Täby C-Bytespunkt E18-Näsbypark. Ett sådant stomlinjestråk stärker även Roslags- Näsby och Täby C som viktiga regionala bytespunkter. Busstrafik Planen redovisar gator för fordonstrafik samt kollektivtrafikstråk. I kartan för kollektivtrafikstråk beskrivs gator för busstrafik och viktiga stråk för kollektivtrafik. Bland dessa återfinns Stockholmsvägen och Gustaf Bergs

7 7 (8) väg. Dessa beskrivs också på annan plats som mjuktrafikrum. Landstingets trafikförvaltning anser att gator för busstrafik inte bör anges som mjuktrafikrum där gupp och avsmalningar förekommer, då det påverkar kollektivtrafikens framkomlighet. Det är positivt att Täby planerar förbättra framkomlighet för kollektivtrafiken på Stora Marknadsvägen med ett kollektivtrafikkörfält. Trafikförvaltningen saknar däremot en tydligare beskrivning hur dessa ansluter effektivt till Täby bussterminal. Täby bussdepå ägs av SL AB och är hemmadepå för ca 140 av de ca 250 bussar i avtalsområdet för nordostsektorn, liksom centraldepå för hela bussbeståndet. Den är också hemmadepå för ersättningstrafik vid till exempel upprustning av Roslagsbanan. Bussdepåns nuvarande lokalisering är mycket bra från ett regionalt trafikeringsperspektiv och som underlättar trafikplanering samt är bra lokaliserad för personalen. En omlokalisering av bussdepån genererar ett flertal risker kring tillgänglighet för busstrafik, ökade trafikkostnader samt risker vid avetablering och uppförande av ny depå. Spårtrafik I planen anges att det med ny trafikering kommer bli möjlighet till 10-minuterstrafik på sträckan. Med det utbyggda spårsystemet och de nya tågen möjliggörs åtta tåg per timme på respektive linje, d v s i genomsnitt 7,5-minutersintervall vid Täby Centrum och i Roslags-Näsby 3,75-minutersintervall. Kapacitetsstark kollektivtrafik västerut I förslaget redovisas ett stråkreservat för tvärgående kapacitetsstark kollektivtrafik västerut mot Kista och Solna, för möjlighet till BRT/spårväg eller stombuss. Stråket är utrett av trafikförvaltningen i studien Åtgärdsvalsoch idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län. Landstingets trafikförvaltning konstaterar där att det i första hand bör prövas vilka möjligheter som finns att utveckla en attraktiv stombusstrafik då kapacitetsbehovet inte motiverar spårtrafik. Förvaltningen ser positivt på att kommunen reserverar stråket för att skapa bra förutsättningar för tvärgående stomtrafik, men reserverar sig för att anslutningen mot Täby centrum är bristfällig. Tekniska försörjningssystem Förvaltningen delar bedömningen i Hållbarhetskonsekvensanalysen om att det saknas styrande riktlinjer för hållbart byggande och en mer detaljerad

8 8 (8) beskrivning vad gäller utbyggnad av VA-system och fjärrvärme samt att en dagvattenutredning behöver tas fram. Den storskaliga anläggnings- och exploateringsverksamhet som planeras i Täby stadskärna de närmaste åren kommer att generera både betydande volymer och antal materialtransporter till, inom och från området. Förvaltningen skulle välkomna förtydligande av hur kommunen avser att hantera detta och anser att planen skulle vinna på att kompletteras och förtydligas med beskrivningar, både vad gäller riktlinjer, genomförandeaspekter och konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program, Miljöprogram har hänsyn till miljön beaktats och det bedöms att en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende inte är relevant. Hanna Wiik Förvaltningschef Robert Nordevi Regionplanerare

9 1 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Täby kommun Stadsbyggnadsnämnden Täby Samråd om Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan, Täby kommun Inledning Stockholms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionplaneorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Synpunkter Stockholms läns landsting är sammanfattningsvis positivt till Täby kommuns förslag till fördjupning av översiktsplanen Täby stadskärna Förslaget tar utgångspunkt i högt bostadsbyggande, tillväxt av arbetstillfällen och investeringar i offentliga verksamheter. Kommunen ser sig som en nyckelaktör i en växande Stockholmsregion, med stora utmaningar och stort ansvar. Landstinget ställer sig positivt till de fem centrala utgångspunkter som Täby kommun anger för utvecklingen av Täby stadskärna mot 2050, liksom till Täbys ambition att bidra till att ta ansvar för de mål och utmaningar som Stockholmsregionen står inför. Regional bebyggelseutveckling och markanvändning Inriktningen i förslaget överensstämmer väl med inriktningen för Täby kommuns nu gällande översiktsplan, med RUFS 2010 och med utställningsförslaget till ny regional utvecklingsplan (RUFS 2050). Landstinget anser att det är positivt att förslaget till översiktsplan har ett tydligt fokus på en flerkärnig region och stadsutveckling i kollektivtrafiknära lägen, vilket är den rumsliga inriktningen även i förslaget till RUFS Planförslaget skulle vinna på att hantera hela den regionala stadskärnan Täby-Arninge. Landstinget ser att den regionala stadskärnan endast bristfälligt belyses för kopplingar och relationer mellan Täby stadskärna och Arninge. Det är angeläget att kopplingen mellan regionala mål och prioriteringar förtydligas i planen för att stärka genomförandet, både regionalt

10 2 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE och lokalt. Landstinget välkomnar också tydligare skrivning och resonemang om att Täby stadskärna är en av regionens viktiga regionala stadskärnor med dess unika värden och betydelse. Det är mycket positivt att kommunen planerar för nya bostäder i Täby stadskärna, samt att de föreslagna utbyggnadsområdena i stort ligger inom den i RUFS föreslagna regionala stadskärnan eller i lägen som i RUFS 2050 föreslås som strategiska stadsutvecklingslägen. Landstinget välkomnar en tydligare koppling mellan bebyggelseutvecklingen i kärnan, och kommunen som helhet. Det är positivt att kommunen redovisar markägandet då det är en viktig förutsättning i ett genomförandeskede, liksom sina stadsbyggnadsprinciper i ett separat dokument som stöd för ett genomförande. Täby centrum är stadskärnan i den regionala kärnan Täby C-Arninge. Landstinget anser att Täby centrum mot bakgrund av detta bör vara en bytespunkt för den regionala stombusstrafiken. Planen möjliggör inte en koppling för att den regionala stomtrafiken från Norrtälje och Vaxholm ska kunna angöra Täby centrum. Konsekvenserna blir att Täby centrum inte kommer utgöra en viktig regional bytespunkt om inte god tillgänglighet prioriteras. För att alla nordostkommuners invånare skall kunna ta sig till Täby centrum med kollektivtrafik krävs således ett byte, exempelvis i Arninge. Landstinget är positiv till utvecklingen av Täby Park. I förslaget beskrivs att kopplingen mellan Täby Park och bytespunkt Täby Centrum kan förbättras genom kollektivtrafikstråk samt att kommunen planerar att öppna upp den förberedda koppling som finns under Galoppfältets station. Landstinget bedömer att kollektivtrafiken till och från Täby Park behöver diskuteras ytterligare och välkomnar en dialog kring hur det bäst sker. Landstinget är eniga med kommunen om att Roslags-Näsby kommer utgöra en viktig bytespunkt i Täby stadskärna och är positiv till utvecklingen av den. Landstinget ser positivt på hur kommunen avser utveckla de tekniska försörjningssystemen och hur de avses hanteras. Inriktningen följer i stort de förhållningssätt och ställningstaganden som redovisas i förslaget till RUFS Landstinget delar kommunens bedömning av de primära mellankommunala intressena för utvecklingen av Täby stadskärna. Landstinget vill också uppmärksamma kommunen på att masshantering och täktverksamhet,

11 3 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE samt de transporter de generar, är en viktig mellankommunal och delregional samordningsfråga. Regional grönstruktur Landstinget ser med tillfredställelse på kommunens ambition att tillgängliggöra de gröna kilarna och utveckla grönstråk mellan dessa och den lokala grönstrukturen. Planen har även en seriös och bra hantering av ekosystemtjänster och kulturmiljö. Läget för föreslagen stombusslinje västerut genom Rösjöskogen är inte är fastlagd i detalj, utan kan komma att justeras i framtida studier. Det kan innebära ändrade förutsättningar för planens västra delar. Regionalt näringsliv och service Landstinget ser mycket positivt på att Täby planerar för en blandstad i den regionala stadskärnan där bostäder, näringsliv och handel/nöjen kan utvecklas integrerat. I och med den befolknings- och sysselsättningstillväxt som förväntas i Stockholmsregionen, med nya arbetstillfällen till år 2050, ligger kommunens målsättning om nya arbetstillfällen till år 2040, varav i den regionala stadskärnan och ytterligare till år 2050 i den regionala stadskärnan Täby- Arninge, väl i linje med förslaget till RUFS För att främja att företag etablerar sig och att befintliga företag växer är det en fördel, som Täby gör, att planera för integrerade företagslokaler samt bottenvåningar för handel och service. Att bygga särskilt tätt i kärnans kärna, där tillgängligheten är bäst, är viktigt för att attrahera kunskapsintensiva företag till den regionala stadskärnan och också för ett levande kvällsliv. För att attrahera ett mer kunskapsintensivt näringsliv är det också viktigt med en välutbildad befolkning, vilket Täby kommun har. Men också att, som Täby gör, planera för ytterligare utbildning inom den regionala stadskärnan och redovisa betydelsen av närheten till Arlanda. Landstinget stödjer kommunens uttalade ambition att lägga offentlig service i strategiska lägen, nära kollektivtrafik, men ser gärna ambitionen tydligare återspeglas i markanvändningskartan. Digitalisering Landstinget anser att det är bra att kommunen avser att satsa på utveckling av fjärrvärme och förnyelsebara energislag samt infrastruktur för informationsteknik. Landstinget anser att planen skulle kunna kompletteras med ett

12 4 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE stycke om digitalisering. Digitaliseringen påverkar och förändrar hur vi gör saker, hur vi upplever saker och hur vi finner olika lösningar. För en socialt hållbar och inkluderande utveckling är det angeläget att den digitala grundkompetensen och infrastrukturen omfattar regionens alla invånare. Klimat, buller och risk Det är positivt att kommunen påtalar vilka åtgärder som behövs för klimatanpassning av den nya stadskärnan när det gäller höjdsättning, grön- och översvämningsytor. Kopplingen till de tekniska systemen kan med fördel vidareutvecklas beträffande dimensioneringar och hållbarhet över tid, för att därigenom skapa en helhetssyn i frågan. Landstinget konstaterar att den fördjupade översiktsplanen beskriver vikten av utveckling av kollektivtrafiken i framtiden. Landstingets bussdepå redovisas i risk- och säkerhetsavsnittet. Där har frågan om onödiga tomkörning har identifierats som en påverkande faktor för utveckling av hållbar stadsmiljö vilket. Landstinget ser positivt på att kommunen belyser frågan. Landstinget önskar att kommunen redovisar vilka säkerhetsavstånd som gäller för bebyggelse vid järnvägsspår och anläggningar. Regionalt transportsystem Det är positivt att gång-, cykel- och kollektivtrafik är prioriterade trafikslag. Förslaget skulle med fördel kunna förtydligas avseende ambitionerna att kollektivtrafikförsörja stadskärnan, det är svårt att utläsa dessa idag då förslagen kring kollektivtrafiken beskrivs på flera ställen i planen. Verktyg som kombinerad mobilitet kan vidare bli viktiga för att uppnå ett ekonomiskt och hållbart transportsystem. Landstinget anser att detta skulle kunna redovisas tydligare i översiktsplanen. En förlängning av Roslagsbanan till Arlanda har utretts av landstingets trafikförvaltning. Utredningen avbröts och har tagits upp av Stockholm Nordost. I ett utvecklingsperspektiv lyfter kommunen behovet av att koppla samman Täby med Arlanda. Landstinget håller med kommunen om att relationen är viktig att stärka, men vill betona vikten av systemsyn där infrastruktur, bebyggelseutveckling och trafikering kopplas ihop. Landstinget önskar att föra dialog om hur detta ska kunna utvecklas på såväl kortare som längre sikt. Busstrafik Det är positivt att planen redovisar ett antal kollektivtrafikstråk för fordonstrafik i karta. Landstinget anser att gator för busstrafik inte bör anges

13 5 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE som mjuktrafikrum. Det är vidare positivt att kommunen planerar att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken på Stora Marknadsvägen med ett kollektivtrafikkörfält. Landstinget saknar däremot en tydligare beskrivning om hur stråken ansluter effektivt till Täby bussterminal. Täby bussdepå ägs av SL AB och är hemmadepå för mer än hälften av bussarna som gäller avtalsområdet för nordostsektorn. Bussdepån är också hemmadepå för ersättningstrafik vid till exempel upprustning av Roslagsbanan. Landstinget vill betona att bussdepåns nuvarande lokalisering är mycket bra från ett regionalt trafikeringsperspektiv. En omlokalisering av bussdepån skulle generera risker kring tillgänglighet för busstrafik, ökade trafikkostnader, samt risker vid avetablering och uppförande av ny depå. Landstinget ser fram emot en fortsatt god dialog kring utvecklingen av bussdepån och dess trafik tillsammans med Täby kommun Spårtrafik För beskrivningen om Roslagsbanans trafikering önskar landstinget att korrekta uppgifter redovisas i planen. I förslaget redovisas på flera ställen att ny bebyggelse tillkommer i närhet till Roslagsbanan. Landstinget vill påtala att detta kräver att eventuella byggnationer klarar de bullerkrav, vibrationskrav och urspårningskrav som landstinget har så att inte kollektivtrafiken påverkas negativt. För gränsdragningar och fastighetsfrågor kopplade till SL:s fastigheter utmed Roslagsbanan har Täby kommun hänvisats de processer som påverkar kollektivtrafikanläggningar. Landstinget anser att det är mycket viktigt att denna dialog inleds i ett tidigt skede. Kapacitetsstark kollektivtrafik västerut Landstinget ser positivt på att Täby kommun reserverar en tvärgående kapacitetsstark kollektivtrafik västerut mot Kista och Solna, men reserverar sig för att anslutningen mot Täby centrum är bristfällig. Tekniska försörjningssystem Landstinget delar bedömningen i Hållbarhetskonsekvensanalysen om att det behövs mer utvecklade riktlinjer och underlag för hållbart byggande, utbyggnad av VA-system och fjärrvärme samt dagvatten. Den storskaliga anläggnings- och exploateringsverksamhet som planeras i Täby stadskärna de närmaste åren kommer att generera både betydande volymer och antal materialtransporter till, inom och från området.

14 6 (6) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Landstinget anser att planen skulle vinna på att kompletteras och förtydligas gällande detta, både vad gäller riktlinjer, genomförandeaspekter och konsekvenser.