Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001

Transkript

1 RAPPORT Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001 Ekdöd, skötsel och naturvård Jonas Bergquist, Gunnar Isacsson

2 Skogsstyrelsen juni 2002 Författare Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Gunnar Isacsson, SVS Södra Götaland Fotograf Micael Ekstrand Layout Barbro Fransson Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 500 ex ISSN BEST NR 1716 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Inventering... 3 Artterminologi... 3 Beskrivning av vitalitetsvariabler... 3 Kronutglesning... 3 Döda grenar... 3 Barkskada... 3 Sammanfattande bedömning...4 Variation... 4 Gallring... 4 Analyser... 4 Resultat... 5 Regionala variationer... 5 Beståndsålder... 6 Skötsel... 6 Variation... 7 Övriga observationer... 7 Diskussion... 8 Referenser Bilaga Bilaga

5 Sammanfattning Vitalitetsnedsättning på ekar (s.k. ekdöd) utgör ett problem för ekskogsbruket idag. Många medelålders och gamla ekbestånd har drabbats. Det är inte känt i hur hög grad de godkända frötäktsbestånd som ingår i rikslängden är påverkade och om försörjningen av svenskt ekfrö kan vara hotat. Syftet med denna inventering är att avgöra om några frötäktsbestånd är så drabbade av vitalitetsnedsättning att bestånden bör avföras från rikslängden. Vidare avses att även utifrån andra beståndsuppgifter avgöra om bestånden forfarande är lämpliga för frötäkt. En stor del av bestånden hade nedsatt vitalitet (kronutglesning, grendöd, barkskador) men endast i några få fall så mycket att beståndet rekommenderas att bli avfört från rikslängden. Det fanns inga tydliga regionala mönster i skadorna mer än att barkskador tycks vara vanligare i Skåne än i övriga landet. Vitaliteten i ekbestånden minskade något med ökande ålder. Hård gallring/kraftig frihuggning verkar vara en faktor som stressar ekarna. Bestånden blir ofta oanvändbara för frötäkt till följd av åtgärden. I några fall verkar hårda gallringar/frihuggningar har genomförts i syfte att självföryngra ek. Metoden leder dock i de flesta fall inte till ett nytt ekbestånd. Detta är olyckligt i frötäktsbestånd eftersom det är önskvärt att dessa föryngras naturligt. Ibland rekommenderas hård gallring/kraftig frihuggning av naturvårdsskäl. Även ur naturvårdssynpunkt är metoden tveksam eftersom skogsmyror då ofta etablerar sig i de håligheter fyllda med s.k. mulm, som är livsmiljö för ett stort antal rödlistade arter. Detta kunde observeras på en lokal, där skogsmyror höll på att flytta in i ett mulm-hål. Skogsmyror är effektiva rovdjur som äter upp de flesta andra insekter och smådjur som lever i och på mulm-trädet. Den skogskötselmetod som sannolikt är mest fördelaktig för frötäkt, naturvård och produktion-föryngring är upprepade relativt lätta gallringar, som gynnar de värdefullaste trädens kronutveckling. Fördelningen av frötäktsbestånd är ojämn över södra Sverige. Ur fröförsöjningssynpunkt vore det bättre om frötäktsbestånden etablerades jämnt fördelat över södra Sverige. Till följd av inventeringen föreslås att ett 40-tal frötäktsbestånd stryks från rikslängden p.g.a. olämplig skötsel, bristfällig kvalitet, dålig vitalitet, liten areal m.m.eller att de i vissa fall slås samman med näraliggande frötäktsbestånd. 1

6 Bakgrund Under de senaste åren har det uppmärksammats att många skogar har nedsatt vitalitet (Anon. 2001). Detta har även gällt skador på ekskog (s.k. ekdöd) vilket började uppmärksammas i Sverige under 1980-talet. Skadorna orsakar vävnadsdöd (blad, grenar och bark), symptom som kan förvärras och leda till trädets död. Sjukdomsförloppet varierar och kan ibland vara snabbt och i andra fall utdraget under flera år, inkluderat perioder av återhämtning eller tillfrisknande hos träden (Barklund 2002). Orsakerna bakom skadorna har debatterats och ett flertal olika faktorer har föreslagits t.ex. klimatskador, obalans i markens näringshalter, sjukdomar, olämplig skötsel, olämpliga provenienser, utan att man har lyckats att identifiera tydliga och enkla orsakssammanhang (Barklund 2002). Skogsstyrelsen och Skogsvårdstyrelsen södra Götaland genomförde en inventering av ett stort antal ek- och bokbestånd i södra Sverige under 1988, 1993 och Resultatet från denna studie visade på en negativ trend där både bok men särskilt ek kontinuerligt sjönk i vitalitet under perioden (Anderson och Sonesson 2000). Skogsstyrelsen har även kontinuerligt följt utvecklingen för eken genom enkätstudier under 1990-talet. Dessa har visat på stora variationer i skadesituationen regionalt. Enkätmaterialet har tytt på en tendens för skadorna att vara mer omfattande i söder men att vitaliteten har försämrats snabbare i norra delen av ekens utbredningsområde, dock finns det stora lokala variationer i dessa mönster (Hamilton och Samuelsson 2000). Skogsstyrelsen har ansvaret för att tillhandahålla ett antal godkända frötäktsbestånd av de olika ekarterna. Dessa består huvudsakligen stjälkek Querqus robur (90 st), men även bergek Querqus petrea, (8 st), och rödek Querqus rubra (4 st), spridda över de södra delarna av landet. Dessa bestånd är utvalda för att träden håller kvaliteter som bedöms fördelaktiga för skogsbruket och bestånden är avsedda att användas för insamling av frömaterial för anläggning av ny skog. Ekdöden reser frågan om några av dessa bestånd har drabbats i sådan omfattning att de bör avföras från rikslängden för godkänt skogsodlingsmaterial. Skadade bestånd kan vara olämpliga om benägenheten att drabbas är genetiskt betingad. Dessutom kan drabbade bestånd vara så nedsatta att de inte längre producerar tillräckligt med frö. Vidare kan även andra faktorer påverka beståndets lämplighet för frötäkt. I korta drag syftar denna inventering till att: 1. Ge en uppskattning av vitaliteten på bestånden och bedöma om den är tillräckligt god för att fortsätta använda bestånden för frötäkt. 2. Ge underlag för en ny bedömning om lämpligheten som frötäktsbestånd utifrån faktorer som skogsskötsel, funktionell storlek, etc. 3. Göra en kompletterande beskrivning av bestånden och notera förändringar av ägare och annat som potentiellt kan vara av intresse för frötäktsverksamheten. 2

7 Metodik Inventering På grund av begränsade resurser inventerades bestånden genom en subjektiv bedömning. Samma förrättningsman (Gunnar Isacsson) genomförde hela inventeringen. Fältarbetet utfördes mellan 6 juli och 11 september under sommaren 2001, samt ett bestånd på Gotland som inventerades 1 oktober samma år. För varje bestånd gjordes en översiktlig kartskiss där frötäktsbeståndets effektiva areal ritades in. På kartskissen markerades områden inom frötäktsbeståndet som var avvikande i form av skador, ålder, skötsel, trädslag m.m. Därefter bestämdes effektiv frötäktsareal efter att delar av beståndet med andra trädslag dragits bort. Inom den effektiva frötäktsarealen gjordes sedan en bedömning av beståndets vitalitet, vilken skattades som den genomsnittliga nivån av kronutglesning, grendöd och barkskador. Före undersökningen kalibrerades bedömningen av kronutglesning och grendöd med samma metodik som användes vid bok och ekskadeinventeringen 1999, se Anderson och Sonesson (2000). Artterminologi Enligt modern botanisk terminologi, se Karlsson (1997), är ek det svenska namnet för Quercus robur. Vi har dock valt att istället använda ordet stjälkek, enligt skoglig praxis, för att undvika missförstånd. De övriga ekarterna har samma svenska namn både enligt Karlsson (1997) och enligt skoglig praxis, d.v.s. Quercus petraea heter bergek, och Quercus rubra heter rödek. Beskrivning av vitalitetsvariabler Kronutglesning Bedömdes i enprocentsklasser från i kronans övre 2/3-delar, och angavs som ett skattat medelvärde för hela beståndet. 0 % utgör den bladbesättning som fullt friska och oskadade träd har och 100% markerar ett dött träd. Döda grenar Bedömdes i enprocentklasser från av befintligt grenverk, och angavs som ett skattat medelvärde för hela beståndet. 0 % innebär att alla grenar i kronan är levande och 100% markerar ett dött träd. Barkskada Bedömdes i sex klasser. Utläkta skador anges ej. Mätningen utförs bara på levande träd. 3

8 Skadeklass 0: Oskadd 1: Små torra sprickor (mindre än 5 mm vida) 2: Större torra sprickor eller sår 3: Savande/kådande sprickor eller sår 4: Nekroser (partier av död bark) 5: Lösa större barkstycken och/eller avfallen bark Sammanfattande bedömning Avslutningsvis gjordes en slutlig bedömning om beståndet höll tillräckliga kvaliteter för att förbli klassat som frötäktsbestånd i framtiden. I denna bedömning vägdes in beståndets kvalitet, vitalitet, areal, träslagssammansättning, geografisk läge samt de utförda skötselåtgärderna. Variation Vid inventeringen bestämdes ett medelvärde på de olika vitalitetsindikatorerna. Det kan dock finnas en risk att en sådan bedömning kan representera beståndet på ett mindre bra sätt, om spridningen är stor mellan träd eller delar av beståndet. För att få en uppfattning om medelvärdesbedömningen var representativ bedömdes även variationen i tre olika klasser: 1=liten variation, skattningen av medelvärdet är representativ för en majoritet av träden; 2=måttlig variation, medelvärdesskattningen är något missvisande men ger ändå meningsfull information om tillståndet i beståndet; 3=stor variation, medelvärdesskattningen är missvisande för beståndets verkliga status. Gallring I gallrade bestånd uppskattades gallringsstyrkan i fyra klasser: låg, måttlig, hård och mycket hård. Klassen mycket hård representerar närmast en frihuggning eller en skärmställning. I ogallrade bestånd bedömdes gallringsbehovet i tre klasser: litet, måttligt och stort. Analyser Vid inventeringen slogs 7 små närbelägna och likartade bestånd (K- 502, 503, 511, 512, 513, 514, 516) ihop till ett nytt och har analyserats som ett bestånd. 4

9 Resultat Kronutglesning noterades i nästan alla bestånd. I de allra flesta fall måste denna dock karakteriseras som ringa eller måttlig. Hos stjälkek var kronutglesningen i genomsnitt 19,0 %, hos bergek 16,7 % samt för rödek 7,0 %. De svårast skadade bestånden hade en kronutglesning på ca 50 %. I trettiotre bestånd noterades grendöd och i de flesta fall var även denna av ringa omfattning. Medelvärdet för grendöd var 3,2 % hos stjälkek, 2,6 % hos bergek och 1,5 % hos rödek. Det svårast skadade beståndet hade en grendöd på ca 30 %. Barkskador återfanns i 41 bestånd varav 29 i försumbar omfattning (enstaka stamsprickor), 10 i måttlig omfattning (stamsprickor på ca 10% av träden och /eller med fåtal nekroser), samt 2 bestånd med kraftiga skador (>50% av träden med stamsprickor eller nekroser). Regionala variationer Kronutglesningen i bestånden visade inte några tydliga variationer i öst-västlig riktning (Figur 1) eller nord-sydlig riktning (Figur 2). Det fanns en svag, och sannolikt praktiskt ointressant, trend att skadorna minskade med ökande höjd över havet (Figur 3). Grendöd visade på samma regionala variation som kronutglesning. De barkskador som klassificerades som försumbara var jämnt spridda över landet, medan huvuddelen av bestånden med måttliga eller kraftiga barkskador återfanns i Skåne. Dessa 8 (av totalt 12) bestånd utgör 22 % av de skånska bestånden medan övriga 4 bestånd (alla med måttliga barkskador) utgör 6 % av bestånden i övriga län R 2 = 0, Figur 1. Kronutglesning (%) fördelat på koordinater enligt rikets nät (låga värden = västlig lokal), med trendlinje och korrelationskoefficient 5

10 R 2 = 0, Figur 2. Kronutglesning (%) fördelat på koordinater enligt rikets nät (låga värden = sydlig lokal) med trendlinje och korrelationskoefficient R 2 = 0, Figur 3. Kronutglesning (%) fördelat på olika altitud (höjd över havet) med trendlinje och korrelationskoefficient Beståndsålder Det fanns en tendens till att äldre fröträdsbestånd drabbades mer av skador än yngre, även denna trend var relativt svag (Figur 4) R 2 = 0, Figur 4. Kronutglesning (%) i förhållande till tidpunkt för beståndets etablering med trendlinje och korrelationskoefficient Skötsel Mycket hårt gallrade bestånd tycks ha drabbats av mer skador än de som gallrats lätt till hårt (Figur 5). Ett antal bestånd hade gallrats regelbundet och i dessa låg kronutglesningen relativt lågt (13,9 %). I en grupp av bestånd kunde inte några gallringsingrepp spåras och i genomsnitt var kronutglesningen 17,5 % hos dessa. 6

11 Bestånd i denna grupp där gallringsbehovet bedömdes vara stort visade på en tendens till ökad skadefrekvens (Figur 6) Kronutglesning Grendöd Lätt Medel Hård Mycket hård Figur 5. Kronutglesning (%) och grendöd (%) i gallrade bestånd i förhållande till gallringsingreppets styrka Kronutglesning Grendöd 10 0 Litet Medel Stort Figur 6. Kronutglesning (%) och grendöd (%) hos ogallrade bestånd i förhållande till bedömt gallringsbehov Variation Den bedömda variationen av skattningarna för kronutglesning låg i variationsklass 1 (liten variation) hos en majoritet (53 %) av bestånden, medan 25 % av bestånden låg i klass 2 (måttlig variation). Detta innebär att vi bedömer att våra skattningar är relativt rättvisande för det verkliga tillståndet i bestånden, särskilt om de kombineras med beståndsbeskrivningarna. I ett antal bestånd observerades att trädgrupper med skador ofta var tydligt lokaliserade till avvikande ståndorter, särskilt fuktiga och blöta sådana men också till torra ståndorter med grunt jorddjup. Övriga observationer Tre bestånd som tidigare var beskrivna som stjälkekbestånd visade sig vara blandbestånd mellan stjälkek och bergek. Fyra bestånd var registrerade på fel ekart. Fördelningen av frötäktsbestånd är mycket ojämn över landet (Bilaga 1). Sålunda är t.ex. Skåne mycket väl försett med bestånd medan t.ex. Halland och Västra Götaland, södra Kalmar län, Misterhultsområdet i norra Kalmar län, Östergötlands eklandskap och östra Svealand nästan helt saknar frötäktsbestånd trots att det förekommer mycket fina stjälkek- och/eller bergeksbestånd i dessa områden. 7

12 Diskussion Den övergripande bilden av inventeringen är att hälsoläget i frötäktsbestånden var relativt gott, men att en fortsatt vaksamhet över utvecklingen är befogad. Ett antal bestånd hade dock så låg vitalitet att de bör strykas från rikslängden. I frötäktsbestånd är det en fördel om träden har väl utvecklade kronor och därmed god möjlighet att producera frön. I detta perspektiv är gallringar nödvändiga och även om de tycks utgöra ett visst stressmoment i sig på kort sikt så leder de på längre sikt till bättre frötäktsbestånd. Dock bör gallringarna inte vara för radikala då detta kan minska vitaliteten på beståndet (Agestam m.fl. 1993) och att fröproduktionen sätts ned. Enligt Almegren m.fl. (1984) så minskar risken för stress vid gallring om underbeståndet är väl utvecklat. I allmänhet så gallras det för sällan i ekskogarna och ofta är uttagen för små även om det finns exempel på motsatsen, sammantaget så är grundytorna i ekbestånden vanligen betydligt högre än vad som kan rekommenderas (Hamilton och Mirton 1998). Ogallrade bestånd verkar också drabbas av sänkt vitalitet, även om det huvudsakligen var bestånd med mycket eftersatt gallringsbehov som visade en tydligt svårare skadebild i denna studie. Bestånd med mycket eftersatt skötsel och med små och upphissade kronor är olämpliga som frötäktsbestånd eftersom dessa vanligen är dåliga producenter av frö. Om skötseln går från en försiktig strategi med höga grundytor till en inriktning med lägre grundytor under kort tid så riskerar detta både vitaliteten och fröproduktionen i bestånden. I några fall verkar kraftiga frihuggningar ha genomförts i syfte att föryngra bestånden genom självföryngring enligt ungefär samma metod som ofta används för bok, d.v.s. en kraftig frihuggning av lämpliga fröträd i kombination med markberedning. I dessa fall hade fröträden drabbats av en mycket kraftig kronutglesning, och därmed har produktionen av ekollon sannolikt blivit mycket låg samtidigt som en mängd andra trädslag kunnat sås in från omgivande skog. Resultatet i dessa bestånd har blivit eköverståndare med nedsatt vitalitet i tät plantskog med litet inslag av ek. Det sannolikt bättre att som Ståål (1986) rekommenderar, att strax innan ett gott ollonår röja och avverka underbeståndet utan att röra ekarna (utom individer med dåliga virkesegenskaper), samt markbereda. Efter ett rikligt ollonfall kan man börja glesa ut huvudbeståndet och gärna hägna föryngringen. Självföryngringar av ek förekommer ganska sparsamt och med skiftande resultat, men med rätt metod och i högkvalitativa bestånd kan självföryngring ge ekonomiska fördelar (Hansen 1997). Det är fördelaktigt om högkvalitativa frötäktsbestånd kan förnyas på plats genom självföryngring så att dessa värdefulla frötäkter kan användas av kommande generationer skogsbrukare. I några fall i denna inventering verkar mycket hårda gallringar/frihuggningar ha gjorts av naturvårdsskäl, där man ibland hugger rent runt ekar för att gynna ljusälskande och värmekrävande organismer. I Hultengren m.fl. (1997) föreslås radikal frihuggning i naturvårdande syfte. Man räknar med att minst 1500 arter av lavar, mossor, svampar, insekter m.m. lever på ekar (Hultengren m.fl. 1997). En stor del av dessa arter är rödlistade. Artantalet ökar med ekens ålder och ökande innehåll av död ved och s.k. mulm (sönderdelat murket trä blandat med fragment och exkrementer av bl.a. insekter, fåglar och fladdermöss). Många entomologer har observerat att vanliga stackmyror kan flytta in i mulmhål efter kraftiga frihuggningar (Hultengren m.fl. 1997). Stackmyror är effektiva rovdjur som äter upp de flesta smådjur som finns i mulmen och på trädet. Myrornas tramp och myrsyra 8

13 orsakar också att de epifytiska lavarna skadas. Vid ett av frötäktsbestånden nära Åtvidaberg observerades den 9/7 hur en hel myrstack flyttade in i en uppskattningsvis år gammal ek med ett stort mulmhål ca 5 m upp på stammen. Tusentals stackmyror vandrade i en tät ström uppåt längs stammen bärande sina puppor ( myrägg ) och larver. På en närstående ek observerades ett exemplar av bålgetingskortvingen, Velleius dilatatus, som är rödlisteklassad som sårbar (VU) (Gärdenfors m.fl. 2000). P.g.a. stackmyrorna, som även observerades i flera andra gamla ekar i närheten, torde denna population av bålgetingskortvinge vara mycket starkt hotad. Av de 98 registrerade frötäktsbestånden av stjälkek och bergek är inte mindre än 27 belägna i naturreservat eller i bestånd där naturvård är det primära skötselmålet samt i olika typer av parker där ekarna är tänkta att kunna bli mycket gamla. Man kan inför framtiden förvänta sig att fler frötäktsbestånd hamnar i naturreservat eller att de kommer att klassas som NV eller NO bestånd. Sannolikt är det bättre även ur naturvårdspunkt att genomföra utglesningar successivt varvid det egentligen inte torde föreligga någon konfliktsituation mellan naturvården och frötäktsverksamheten i detta avseende. Den ojämna fördelningen av frötäktsbestånd över landet (Bilaga 1) utgör ett problem ur fröförsörjningssynpunkt, se Werner m.fl. (1995). S.k. ollonår innefaller oregelbundet med flera års mellanrum. Samtidigt är lagringsbarheten för ollon endast ca ett år. Detta medför att det ofta är brist på lämpligt ekfrö inom landet och behovet fylls genom import av utländskt frö, vanligen från Nederländerna och Polen. Fröproduktionen är starkt klimatstyrd (frost, sommartemperatur m.m.) och genom att ha en god fördelning av frötäktsbestånd inom landet ökar sannolikheten för att det finns bestånd som går att använda för frötäkt varje år. Med nuvarande fördelning kan man överväga att minska antalet frötäktsbestånd i vissa delar av landet som idag är överrepresenterade. I andra delar av landet som är dåligt representerade med frötäktsbestånd eller helt saknar sådana så borde det övervägas om man skall söka upp och etablera nya frötäktsbestånd. Många bestånd är relativt små och om dessa är omgivna av andra bestånd i närheten så är det troligt att en stor andel av pollenet inte kommer från beståndet. Sådana bestånd bör därför övervägas om de skall strykas, särskilt om omgivande bestånd inte håller god kvalitet. Frötäktsbestånd under ca 20 ha rekommenderas inte för stjälkek och bergek av detta skäl. Det är dock få frötäktsbestånd av stjälkek och bergek som uppfyller detta krav i Sverige och gränsen måste därför av praktiska sättas skäl sättas på en lägre nivå. Utifrån de observationer som gjordes under inventeringen så föreslås att ett antal bestånd (Bilaga 2) stryks från rikslängden över lämpliga frötäktsbestånd. Innan stutgiltigt beslut har tagits så rekommenderar vi att dessa bestånd inte används för frötäkt. Mycket talar för att skötseln av frötäktsbestånd bör vara inriktad mot kontinuerliga gallringar i syfte att skapa vidkroniga fröproducerande träd. I synnerhet borde denna skötsel inriktas på att gynna träd av särskilt hög kvalitet i beståndet. Dessa träd skulle sedan kunna utgöra de träd som ollon samlas in under. Detta förfarande skulle underlättas om sådana träd identifieras och märks ut i frötäktsbestånden. Mer detaljerade skötselinstruktioner för stjälkek och bergek finns i Almgren m.fl. (1984) och dessa är även tillämpliga för skötsel av frötäktsbestånd. 9

14 Referenser Almgren, G., Ingelög, I., Ehnström, B. och Mörtnäs, A Ädellövskog, ekologi och skötsel. Skogsstyrelsen. ISBN Agestam, E., Ekö, PM. och Johansson, U Ett gallringsförsök i ek i Skarhults försökspark. SLU, Alnarp, Enheten för sydsvensk skogsforskning, arbetsrapport nr 2. Anderson, A. och Sonesson, K Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige Skogsstyrelsen, rapport nr. 6. Anon Skogens tillstånd i Europa. Federala forskingscentralen för skog och skogsprodukter (BFH), sammanfattande rapport för ISSN Barklund, P Ekskador i Europa. Skogsstyrelsen, rapport nr. 1. Gärdenfors, U; ed Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU. Hansen, K Naturlig föryngring av ek. Ekbladet (Ekfrämjandets årsskrift) nr sid Hamilton, G. och Samuelsson, H Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät Skogsstyrelsen, rapport nr. 4. Hamilton, G. och Mirton, A Sköter vi ädellövskogen? Ett projekt i SMILE-studien. Skogsstyrelsen, meddelande nr 12. Hultengren, S; Pleijel, H och Holmer, M Ekjättar historia, naturvärden och vård Naturcentrum AB. Karlsson, T Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Botanisk Tidskrift. 91: Ståål, E Eken i skogen och landskapet. Södra Skogsägarna. Werner, M., Lundén, J-Å. och Hamilton, G Skogsodling av inhemska lövträd: En utredning på uppdrag av Centrala Frö- och Plantrådet. 10

15 Bilaga 1 Kartor över frötäktsbeståndens läge enligt rikslängden Närliggande bestånd kan döljas under samma punkt. Alla frötäktsbestånd av stjälkek, Quercus robur. Alla frötäktsbestånd av bergek, Quercus petraea, och rödek Querqus rubra. 11

16 Bilaga 2 Frötäktsbestånd som är föreslagna för förändring i rikslängden Bestånd Region Trädslag Kommentar Åtgärd FB-K-202 Södra Götaland Bergek Inslag av stjälkek strykes? alt. FB-K-502, 503, 511, 512, 513, 514, 516 Södra Götaland Stjälkek Bestånden är små och likartade och gränsar intill varandra stjälkekar avverkas Slås samman till ett frötäktsbestånd nr K-xxx FB-K-506 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-L-203 Södra Götaland Stjälkek Hårt gallrat och liten areal, kvarvarande Strykes träd ej av god kvalitet FB-L-204 Södra Götaland Stjälkek Liten areal med relativt mycket skador, Strykes måttlig kvalitet FB-L-405 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-L-605 Södra Götaland Stjälkek Mycket liten areal och omgiven av Strykes stjälkekbestånd av låg kvalitet FB-L-610 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes? FB-L-612 Södra Götaland Stjälkek Föryngringshugget med fröträdsställning Strykes FB-L-628 Södra Götaland Bergek Liten areal, inblandning av stjälkek Strykes FB-L-923 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-M-110 Södra Götaland Stjälkek Liten areal, skador Strykes FB-M-111 Södra Götaland Stjälkek Skador, medioker kvalitet Strykes FB-M-112 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes? FB-M-202 Södra Götaland Stjälkek Vridvuxet Strykes FB-M-214 Södra Götaland Stjälkek Liten areal, skador, medioker kvalitet Strykes FB-M-232 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-M-505, 506, 507, 508 Södra Götaland Stjälkek Näraliggande bestånd av likartad kvalitet och karaktär Sammanslås till ett nytt frötäktsbestånd nr M-xxx FB-O-404 Västra Götaland Stjälkek Liten areal och relativt hög nivå på skador Strykes FB-P-101 Västra Götaland Stjälkek Fel artbeteckning? Ändras till bergek? FB-P-102 Västra Götaland Stjälkek Liten areal och en stor del av beståndet Strykes hårt hugget, bergek? FB-P-103 Västra Götaland Stjälkek Fel artbeteckning? Ändras till bergek? FB-F-201, 202, 207, 208, 211 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Näraliggande bestånd av likartad kvalitet och karaktär Sammanslås till ett nytt frötäktsbestånd nr F-xxx FB-F-206 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Skador vanligt förekommande, stamform Strykes bristfällig FB-F-508 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Liten areal och mycket kraftigt hugget Strykes FB-F-608 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Liten areal och mycket kraftigt hugget Strykes FB-F-702 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Liten areal och låg kvalitet, alternativt Strykes bestånd finns i närheten FB-F-902 Jönköping-Kronoberg Bergek Fel artbetäckning? Ändras till stjälkek FB-G-205 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Mycket liten areal Strykes FB-G-706 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Tidigare hårt drabbat av ekdöd, få Strykes resterande stammar FB-G-804 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Inblandning av bergek, ojämnt bestånd Strykes FB-G-806 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Inblandning av bergek Strykes FB-G-808 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Inblandning av bergek Strykes FB-G-811 Jönköping-Kronoberg Rödek Liten areal Strykes FB-H-301 Östra Götaland Bergek Liten areal med en del skador Strykes FB-H-602 Östra Götaland Stjälkek Bristfällig kvalitet, bättre bestånd finns i Strykes närheten FB-H-606 Östra Götland Stjälkek Liten areal Strykes FB-H-801 Östra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes? FB-D-604 Mälardalen Stjälkek Liten areal Strykes FB-D-605 Mälardalen Stjälkek Ogallrat med mycket klena stammar Strykes 12

17 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1985 Utvärdering av ÖSI-effekter mm 1985:1 Samordnad publicering vid skogsstyrelsen 1985:2 Beskärning i tallfröplantager 1986:1 Bilvägslagrat virke :1 Skogs- och naturvårdsservice inom skogsvårdsorganisationen 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1988:3 Björken i blickpunkten 1989:1 Dokumentation Storkonferensen :2 Bok, ek och ask inom svenskt skogsbruk och skogsindustri 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige :5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige :3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige :4 Av böcker om skog får man aldrig nog, eller? 1993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari :9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige :7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren :1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige :5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1995:8 The Capercaillie and Forestry. Reports No. 1-2 from the Swedish Field Study :1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1996:5 Skogsvårdsorganisationens framtidsscenarier 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige :4 Den skogliga genbanken (Del 1 och Del 2) 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län

18 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8F Ännu ej klar 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8N Ännu ej klar 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:10 Blir ingen rapport 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:11H Ännu ej klar 2001:11I Ännu ej klar 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden :1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit

19 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård

20 Av skogsstyrelsen publicerade Meddelanden: 1985:1 Fem år med en ny skogspolitik 1985:2 Eldning med helved och flis i privatskogsbruket/virkesbalanser :1 Förbrukningen av trädbränsle i s.k. mellanskaliga anläggningar/virkesbalanser :3 Skogsvårdsenkäten 1984/virkesbalanser :4 Huvudrapporten/virkesbalanser :5 Återväxttaxeringen 1984 och :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Återväxttaxeringen :3 Utvärdering av samråden 1984 och 1985/skogsbruk rennäring 1988:1 Forskningsseminarium/skogsbruk rennäring 1989:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökningen :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Vägplan :3 Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet Efterfrågade tjänster på en öppen marknad 1991:4 Naturvårdshänsyn Tagen hänsyn vid slutavverkning :5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag 1992:1 Svanahuvudsvägen 1992:2 Transportformer i väglöst land 1992:3 Utvärdering av samråden /skogsbruk rennäring 1993:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Virkesbalanser :3 Uppföljning av 1991 års lövträdsplantering på åker 1993:4 Återväxttaxeringarna :1 Plantinventering :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökning :3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning 1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen 1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken 1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken 1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar 1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax 1998:5 Beståndsanläggning 1998:6 Naturskydd och miljöarbete 1998:7 Röjningsundersökning :8 Gallringsundersökning :9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden 1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel 1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE 1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet 1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO) 1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet) 1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter 1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakningen 1998:18 Auswertung der schwedischen Forstpolitik :19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Nyckelbiotopsinventeringen Slutrapport 1999:2 Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. En jämförelse mellan SVOs och bolagens inventeringsmetodik 1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen :1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling 2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år :4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken 2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper 2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring 2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS :2 Skog för naturvårdsändamål uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2002:3 Recommendations for the extraction of forest fuel and compensation fertilising 2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland

21 2002:05 Ännu ej klar 2002:06 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön Beställning av Rapporter och Meddelanden Skogsvårdsstyrelsen i ditt län eller Skogsstyrelsen, Förlaget JÖNKÖPING Telefon: vx fax e-post: sksforlag.order@svo.se I Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är av tvingande natur. De allmänna råden är generella rekommendationer som anger hur någon kan eller bör handla i visst hänseende. I Skogsstyrelsens Meddelande-serie publiceras redogörelser, utredningar m.m. av officiell karaktär. Innehållet överensstämmer med myndighetens policy. I Skogsstyrelsens Rapport-serie publiceras redogörelser och utredningar m.m. för vars innehåll författaren/författarna själva ansvarar. Skogsstyrelsen publicerar dessutom fortlöpande: Foldrar, broschyrer, böcker m.m. inom skilda skogliga ämnesområden. Skogsstyrelsen är också utgivare av tidningen Skogseko.

22 Vitalitetsnedsättning på ekar s.k. ekdöd utgör ett potentiellt hot mot försörjning av inhemskt ekfrö för skogsbruket. Denna rapport avser att kartlägga om ekdöden har gjort några av de godkända frötäktsbestånden av stjälkek, bergek och rödek oanvändbara för frötäkt. Därutöver avser rapporten att sortera ut bestånd som av andra skäl (storlek, skötsel, etc.) inte duger som frötäktsbestånd. Vidare diskuteras lämplig skötsel av frötäktsbestånden utifrån krav från såväl skogsbruk, naturvård som frötäktsverksamhet JÖNKÖPING