Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001"

Transkript

1 RAPPORT Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001 Ekdöd, skötsel och naturvård Jonas Bergquist, Gunnar Isacsson

2 Skogsstyrelsen juni 2002 Författare Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Gunnar Isacsson, SVS Södra Götaland Fotograf Micael Ekstrand Layout Barbro Fransson Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 500 ex ISSN BEST NR 1716 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Inventering av frötäktsbestånd av stjälkek, bergek och rödek under 2001

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Inventering... 3 Artterminologi... 3 Beskrivning av vitalitetsvariabler... 3 Kronutglesning... 3 Döda grenar... 3 Barkskada... 3 Sammanfattande bedömning...4 Variation... 4 Gallring... 4 Analyser... 4 Resultat... 5 Regionala variationer... 5 Beståndsålder... 6 Skötsel... 6 Variation... 7 Övriga observationer... 7 Diskussion... 8 Referenser Bilaga Bilaga

5 Sammanfattning Vitalitetsnedsättning på ekar (s.k. ekdöd) utgör ett problem för ekskogsbruket idag. Många medelålders och gamla ekbestånd har drabbats. Det är inte känt i hur hög grad de godkända frötäktsbestånd som ingår i rikslängden är påverkade och om försörjningen av svenskt ekfrö kan vara hotat. Syftet med denna inventering är att avgöra om några frötäktsbestånd är så drabbade av vitalitetsnedsättning att bestånden bör avföras från rikslängden. Vidare avses att även utifrån andra beståndsuppgifter avgöra om bestånden forfarande är lämpliga för frötäkt. En stor del av bestånden hade nedsatt vitalitet (kronutglesning, grendöd, barkskador) men endast i några få fall så mycket att beståndet rekommenderas att bli avfört från rikslängden. Det fanns inga tydliga regionala mönster i skadorna mer än att barkskador tycks vara vanligare i Skåne än i övriga landet. Vitaliteten i ekbestånden minskade något med ökande ålder. Hård gallring/kraftig frihuggning verkar vara en faktor som stressar ekarna. Bestånden blir ofta oanvändbara för frötäkt till följd av åtgärden. I några fall verkar hårda gallringar/frihuggningar har genomförts i syfte att självföryngra ek. Metoden leder dock i de flesta fall inte till ett nytt ekbestånd. Detta är olyckligt i frötäktsbestånd eftersom det är önskvärt att dessa föryngras naturligt. Ibland rekommenderas hård gallring/kraftig frihuggning av naturvårdsskäl. Även ur naturvårdssynpunkt är metoden tveksam eftersom skogsmyror då ofta etablerar sig i de håligheter fyllda med s.k. mulm, som är livsmiljö för ett stort antal rödlistade arter. Detta kunde observeras på en lokal, där skogsmyror höll på att flytta in i ett mulm-hål. Skogsmyror är effektiva rovdjur som äter upp de flesta andra insekter och smådjur som lever i och på mulm-trädet. Den skogskötselmetod som sannolikt är mest fördelaktig för frötäkt, naturvård och produktion-föryngring är upprepade relativt lätta gallringar, som gynnar de värdefullaste trädens kronutveckling. Fördelningen av frötäktsbestånd är ojämn över södra Sverige. Ur fröförsöjningssynpunkt vore det bättre om frötäktsbestånden etablerades jämnt fördelat över södra Sverige. Till följd av inventeringen föreslås att ett 40-tal frötäktsbestånd stryks från rikslängden p.g.a. olämplig skötsel, bristfällig kvalitet, dålig vitalitet, liten areal m.m.eller att de i vissa fall slås samman med näraliggande frötäktsbestånd. 1

6 Bakgrund Under de senaste åren har det uppmärksammats att många skogar har nedsatt vitalitet (Anon. 2001). Detta har även gällt skador på ekskog (s.k. ekdöd) vilket började uppmärksammas i Sverige under 1980-talet. Skadorna orsakar vävnadsdöd (blad, grenar och bark), symptom som kan förvärras och leda till trädets död. Sjukdomsförloppet varierar och kan ibland vara snabbt och i andra fall utdraget under flera år, inkluderat perioder av återhämtning eller tillfrisknande hos träden (Barklund 2002). Orsakerna bakom skadorna har debatterats och ett flertal olika faktorer har föreslagits t.ex. klimatskador, obalans i markens näringshalter, sjukdomar, olämplig skötsel, olämpliga provenienser, utan att man har lyckats att identifiera tydliga och enkla orsakssammanhang (Barklund 2002). Skogsstyrelsen och Skogsvårdstyrelsen södra Götaland genomförde en inventering av ett stort antal ek- och bokbestånd i södra Sverige under 1988, 1993 och Resultatet från denna studie visade på en negativ trend där både bok men särskilt ek kontinuerligt sjönk i vitalitet under perioden (Anderson och Sonesson 2000). Skogsstyrelsen har även kontinuerligt följt utvecklingen för eken genom enkätstudier under 1990-talet. Dessa har visat på stora variationer i skadesituationen regionalt. Enkätmaterialet har tytt på en tendens för skadorna att vara mer omfattande i söder men att vitaliteten har försämrats snabbare i norra delen av ekens utbredningsområde, dock finns det stora lokala variationer i dessa mönster (Hamilton och Samuelsson 2000). Skogsstyrelsen har ansvaret för att tillhandahålla ett antal godkända frötäktsbestånd av de olika ekarterna. Dessa består huvudsakligen stjälkek Querqus robur (90 st), men även bergek Querqus petrea, (8 st), och rödek Querqus rubra (4 st), spridda över de södra delarna av landet. Dessa bestånd är utvalda för att träden håller kvaliteter som bedöms fördelaktiga för skogsbruket och bestånden är avsedda att användas för insamling av frömaterial för anläggning av ny skog. Ekdöden reser frågan om några av dessa bestånd har drabbats i sådan omfattning att de bör avföras från rikslängden för godkänt skogsodlingsmaterial. Skadade bestånd kan vara olämpliga om benägenheten att drabbas är genetiskt betingad. Dessutom kan drabbade bestånd vara så nedsatta att de inte längre producerar tillräckligt med frö. Vidare kan även andra faktorer påverka beståndets lämplighet för frötäkt. I korta drag syftar denna inventering till att: 1. Ge en uppskattning av vitaliteten på bestånden och bedöma om den är tillräckligt god för att fortsätta använda bestånden för frötäkt. 2. Ge underlag för en ny bedömning om lämpligheten som frötäktsbestånd utifrån faktorer som skogsskötsel, funktionell storlek, etc. 3. Göra en kompletterande beskrivning av bestånden och notera förändringar av ägare och annat som potentiellt kan vara av intresse för frötäktsverksamheten. 2

7 Metodik Inventering På grund av begränsade resurser inventerades bestånden genom en subjektiv bedömning. Samma förrättningsman (Gunnar Isacsson) genomförde hela inventeringen. Fältarbetet utfördes mellan 6 juli och 11 september under sommaren 2001, samt ett bestånd på Gotland som inventerades 1 oktober samma år. För varje bestånd gjordes en översiktlig kartskiss där frötäktsbeståndets effektiva areal ritades in. På kartskissen markerades områden inom frötäktsbeståndet som var avvikande i form av skador, ålder, skötsel, trädslag m.m. Därefter bestämdes effektiv frötäktsareal efter att delar av beståndet med andra trädslag dragits bort. Inom den effektiva frötäktsarealen gjordes sedan en bedömning av beståndets vitalitet, vilken skattades som den genomsnittliga nivån av kronutglesning, grendöd och barkskador. Före undersökningen kalibrerades bedömningen av kronutglesning och grendöd med samma metodik som användes vid bok och ekskadeinventeringen 1999, se Anderson och Sonesson (2000). Artterminologi Enligt modern botanisk terminologi, se Karlsson (1997), är ek det svenska namnet för Quercus robur. Vi har dock valt att istället använda ordet stjälkek, enligt skoglig praxis, för att undvika missförstånd. De övriga ekarterna har samma svenska namn både enligt Karlsson (1997) och enligt skoglig praxis, d.v.s. Quercus petraea heter bergek, och Quercus rubra heter rödek. Beskrivning av vitalitetsvariabler Kronutglesning Bedömdes i enprocentsklasser från i kronans övre 2/3-delar, och angavs som ett skattat medelvärde för hela beståndet. 0 % utgör den bladbesättning som fullt friska och oskadade träd har och 100% markerar ett dött träd. Döda grenar Bedömdes i enprocentklasser från av befintligt grenverk, och angavs som ett skattat medelvärde för hela beståndet. 0 % innebär att alla grenar i kronan är levande och 100% markerar ett dött träd. Barkskada Bedömdes i sex klasser. Utläkta skador anges ej. Mätningen utförs bara på levande träd. 3

8 Skadeklass 0: Oskadd 1: Små torra sprickor (mindre än 5 mm vida) 2: Större torra sprickor eller sår 3: Savande/kådande sprickor eller sår 4: Nekroser (partier av död bark) 5: Lösa större barkstycken och/eller avfallen bark Sammanfattande bedömning Avslutningsvis gjordes en slutlig bedömning om beståndet höll tillräckliga kvaliteter för att förbli klassat som frötäktsbestånd i framtiden. I denna bedömning vägdes in beståndets kvalitet, vitalitet, areal, träslagssammansättning, geografisk läge samt de utförda skötselåtgärderna. Variation Vid inventeringen bestämdes ett medelvärde på de olika vitalitetsindikatorerna. Det kan dock finnas en risk att en sådan bedömning kan representera beståndet på ett mindre bra sätt, om spridningen är stor mellan träd eller delar av beståndet. För att få en uppfattning om medelvärdesbedömningen var representativ bedömdes även variationen i tre olika klasser: 1=liten variation, skattningen av medelvärdet är representativ för en majoritet av träden; 2=måttlig variation, medelvärdesskattningen är något missvisande men ger ändå meningsfull information om tillståndet i beståndet; 3=stor variation, medelvärdesskattningen är missvisande för beståndets verkliga status. Gallring I gallrade bestånd uppskattades gallringsstyrkan i fyra klasser: låg, måttlig, hård och mycket hård. Klassen mycket hård representerar närmast en frihuggning eller en skärmställning. I ogallrade bestånd bedömdes gallringsbehovet i tre klasser: litet, måttligt och stort. Analyser Vid inventeringen slogs 7 små närbelägna och likartade bestånd (K- 502, 503, 511, 512, 513, 514, 516) ihop till ett nytt och har analyserats som ett bestånd. 4

9 Resultat Kronutglesning noterades i nästan alla bestånd. I de allra flesta fall måste denna dock karakteriseras som ringa eller måttlig. Hos stjälkek var kronutglesningen i genomsnitt 19,0 %, hos bergek 16,7 % samt för rödek 7,0 %. De svårast skadade bestånden hade en kronutglesning på ca 50 %. I trettiotre bestånd noterades grendöd och i de flesta fall var även denna av ringa omfattning. Medelvärdet för grendöd var 3,2 % hos stjälkek, 2,6 % hos bergek och 1,5 % hos rödek. Det svårast skadade beståndet hade en grendöd på ca 30 %. Barkskador återfanns i 41 bestånd varav 29 i försumbar omfattning (enstaka stamsprickor), 10 i måttlig omfattning (stamsprickor på ca 10% av träden och /eller med fåtal nekroser), samt 2 bestånd med kraftiga skador (>50% av träden med stamsprickor eller nekroser). Regionala variationer Kronutglesningen i bestånden visade inte några tydliga variationer i öst-västlig riktning (Figur 1) eller nord-sydlig riktning (Figur 2). Det fanns en svag, och sannolikt praktiskt ointressant, trend att skadorna minskade med ökande höjd över havet (Figur 3). Grendöd visade på samma regionala variation som kronutglesning. De barkskador som klassificerades som försumbara var jämnt spridda över landet, medan huvuddelen av bestånden med måttliga eller kraftiga barkskador återfanns i Skåne. Dessa 8 (av totalt 12) bestånd utgör 22 % av de skånska bestånden medan övriga 4 bestånd (alla med måttliga barkskador) utgör 6 % av bestånden i övriga län R 2 = 0, Figur 1. Kronutglesning (%) fördelat på koordinater enligt rikets nät (låga värden = västlig lokal), med trendlinje och korrelationskoefficient 5

10 R 2 = 0, Figur 2. Kronutglesning (%) fördelat på koordinater enligt rikets nät (låga värden = sydlig lokal) med trendlinje och korrelationskoefficient R 2 = 0, Figur 3. Kronutglesning (%) fördelat på olika altitud (höjd över havet) med trendlinje och korrelationskoefficient Beståndsålder Det fanns en tendens till att äldre fröträdsbestånd drabbades mer av skador än yngre, även denna trend var relativt svag (Figur 4) R 2 = 0, Figur 4. Kronutglesning (%) i förhållande till tidpunkt för beståndets etablering med trendlinje och korrelationskoefficient Skötsel Mycket hårt gallrade bestånd tycks ha drabbats av mer skador än de som gallrats lätt till hårt (Figur 5). Ett antal bestånd hade gallrats regelbundet och i dessa låg kronutglesningen relativt lågt (13,9 %). I en grupp av bestånd kunde inte några gallringsingrepp spåras och i genomsnitt var kronutglesningen 17,5 % hos dessa. 6

11 Bestånd i denna grupp där gallringsbehovet bedömdes vara stort visade på en tendens till ökad skadefrekvens (Figur 6) Kronutglesning Grendöd Lätt Medel Hård Mycket hård Figur 5. Kronutglesning (%) och grendöd (%) i gallrade bestånd i förhållande till gallringsingreppets styrka Kronutglesning Grendöd 10 0 Litet Medel Stort Figur 6. Kronutglesning (%) och grendöd (%) hos ogallrade bestånd i förhållande till bedömt gallringsbehov Variation Den bedömda variationen av skattningarna för kronutglesning låg i variationsklass 1 (liten variation) hos en majoritet (53 %) av bestånden, medan 25 % av bestånden låg i klass 2 (måttlig variation). Detta innebär att vi bedömer att våra skattningar är relativt rättvisande för det verkliga tillståndet i bestånden, särskilt om de kombineras med beståndsbeskrivningarna. I ett antal bestånd observerades att trädgrupper med skador ofta var tydligt lokaliserade till avvikande ståndorter, särskilt fuktiga och blöta sådana men också till torra ståndorter med grunt jorddjup. Övriga observationer Tre bestånd som tidigare var beskrivna som stjälkekbestånd visade sig vara blandbestånd mellan stjälkek och bergek. Fyra bestånd var registrerade på fel ekart. Fördelningen av frötäktsbestånd är mycket ojämn över landet (Bilaga 1). Sålunda är t.ex. Skåne mycket väl försett med bestånd medan t.ex. Halland och Västra Götaland, södra Kalmar län, Misterhultsområdet i norra Kalmar län, Östergötlands eklandskap och östra Svealand nästan helt saknar frötäktsbestånd trots att det förekommer mycket fina stjälkek- och/eller bergeksbestånd i dessa områden. 7

12 Diskussion Den övergripande bilden av inventeringen är att hälsoläget i frötäktsbestånden var relativt gott, men att en fortsatt vaksamhet över utvecklingen är befogad. Ett antal bestånd hade dock så låg vitalitet att de bör strykas från rikslängden. I frötäktsbestånd är det en fördel om träden har väl utvecklade kronor och därmed god möjlighet att producera frön. I detta perspektiv är gallringar nödvändiga och även om de tycks utgöra ett visst stressmoment i sig på kort sikt så leder de på längre sikt till bättre frötäktsbestånd. Dock bör gallringarna inte vara för radikala då detta kan minska vitaliteten på beståndet (Agestam m.fl. 1993) och att fröproduktionen sätts ned. Enligt Almegren m.fl. (1984) så minskar risken för stress vid gallring om underbeståndet är väl utvecklat. I allmänhet så gallras det för sällan i ekskogarna och ofta är uttagen för små även om det finns exempel på motsatsen, sammantaget så är grundytorna i ekbestånden vanligen betydligt högre än vad som kan rekommenderas (Hamilton och Mirton 1998). Ogallrade bestånd verkar också drabbas av sänkt vitalitet, även om det huvudsakligen var bestånd med mycket eftersatt gallringsbehov som visade en tydligt svårare skadebild i denna studie. Bestånd med mycket eftersatt skötsel och med små och upphissade kronor är olämpliga som frötäktsbestånd eftersom dessa vanligen är dåliga producenter av frö. Om skötseln går från en försiktig strategi med höga grundytor till en inriktning med lägre grundytor under kort tid så riskerar detta både vitaliteten och fröproduktionen i bestånden. I några fall verkar kraftiga frihuggningar ha genomförts i syfte att föryngra bestånden genom självföryngring enligt ungefär samma metod som ofta används för bok, d.v.s. en kraftig frihuggning av lämpliga fröträd i kombination med markberedning. I dessa fall hade fröträden drabbats av en mycket kraftig kronutglesning, och därmed har produktionen av ekollon sannolikt blivit mycket låg samtidigt som en mängd andra trädslag kunnat sås in från omgivande skog. Resultatet i dessa bestånd har blivit eköverståndare med nedsatt vitalitet i tät plantskog med litet inslag av ek. Det sannolikt bättre att som Ståål (1986) rekommenderar, att strax innan ett gott ollonår röja och avverka underbeståndet utan att röra ekarna (utom individer med dåliga virkesegenskaper), samt markbereda. Efter ett rikligt ollonfall kan man börja glesa ut huvudbeståndet och gärna hägna föryngringen. Självföryngringar av ek förekommer ganska sparsamt och med skiftande resultat, men med rätt metod och i högkvalitativa bestånd kan självföryngring ge ekonomiska fördelar (Hansen 1997). Det är fördelaktigt om högkvalitativa frötäktsbestånd kan förnyas på plats genom självföryngring så att dessa värdefulla frötäkter kan användas av kommande generationer skogsbrukare. I några fall i denna inventering verkar mycket hårda gallringar/frihuggningar ha gjorts av naturvårdsskäl, där man ibland hugger rent runt ekar för att gynna ljusälskande och värmekrävande organismer. I Hultengren m.fl. (1997) föreslås radikal frihuggning i naturvårdande syfte. Man räknar med att minst 1500 arter av lavar, mossor, svampar, insekter m.m. lever på ekar (Hultengren m.fl. 1997). En stor del av dessa arter är rödlistade. Artantalet ökar med ekens ålder och ökande innehåll av död ved och s.k. mulm (sönderdelat murket trä blandat med fragment och exkrementer av bl.a. insekter, fåglar och fladdermöss). Många entomologer har observerat att vanliga stackmyror kan flytta in i mulmhål efter kraftiga frihuggningar (Hultengren m.fl. 1997). Stackmyror är effektiva rovdjur som äter upp de flesta smådjur som finns i mulmen och på trädet. Myrornas tramp och myrsyra 8

13 orsakar också att de epifytiska lavarna skadas. Vid ett av frötäktsbestånden nära Åtvidaberg observerades den 9/7 hur en hel myrstack flyttade in i en uppskattningsvis år gammal ek med ett stort mulmhål ca 5 m upp på stammen. Tusentals stackmyror vandrade i en tät ström uppåt längs stammen bärande sina puppor ( myrägg ) och larver. På en närstående ek observerades ett exemplar av bålgetingskortvingen, Velleius dilatatus, som är rödlisteklassad som sårbar (VU) (Gärdenfors m.fl. 2000). P.g.a. stackmyrorna, som även observerades i flera andra gamla ekar i närheten, torde denna population av bålgetingskortvinge vara mycket starkt hotad. Av de 98 registrerade frötäktsbestånden av stjälkek och bergek är inte mindre än 27 belägna i naturreservat eller i bestånd där naturvård är det primära skötselmålet samt i olika typer av parker där ekarna är tänkta att kunna bli mycket gamla. Man kan inför framtiden förvänta sig att fler frötäktsbestånd hamnar i naturreservat eller att de kommer att klassas som NV eller NO bestånd. Sannolikt är det bättre även ur naturvårdspunkt att genomföra utglesningar successivt varvid det egentligen inte torde föreligga någon konfliktsituation mellan naturvården och frötäktsverksamheten i detta avseende. Den ojämna fördelningen av frötäktsbestånd över landet (Bilaga 1) utgör ett problem ur fröförsörjningssynpunkt, se Werner m.fl. (1995). S.k. ollonår innefaller oregelbundet med flera års mellanrum. Samtidigt är lagringsbarheten för ollon endast ca ett år. Detta medför att det ofta är brist på lämpligt ekfrö inom landet och behovet fylls genom import av utländskt frö, vanligen från Nederländerna och Polen. Fröproduktionen är starkt klimatstyrd (frost, sommartemperatur m.m.) och genom att ha en god fördelning av frötäktsbestånd inom landet ökar sannolikheten för att det finns bestånd som går att använda för frötäkt varje år. Med nuvarande fördelning kan man överväga att minska antalet frötäktsbestånd i vissa delar av landet som idag är överrepresenterade. I andra delar av landet som är dåligt representerade med frötäktsbestånd eller helt saknar sådana så borde det övervägas om man skall söka upp och etablera nya frötäktsbestånd. Många bestånd är relativt små och om dessa är omgivna av andra bestånd i närheten så är det troligt att en stor andel av pollenet inte kommer från beståndet. Sådana bestånd bör därför övervägas om de skall strykas, särskilt om omgivande bestånd inte håller god kvalitet. Frötäktsbestånd under ca 20 ha rekommenderas inte för stjälkek och bergek av detta skäl. Det är dock få frötäktsbestånd av stjälkek och bergek som uppfyller detta krav i Sverige och gränsen måste därför av praktiska sättas skäl sättas på en lägre nivå. Utifrån de observationer som gjordes under inventeringen så föreslås att ett antal bestånd (Bilaga 2) stryks från rikslängden över lämpliga frötäktsbestånd. Innan stutgiltigt beslut har tagits så rekommenderar vi att dessa bestånd inte används för frötäkt. Mycket talar för att skötseln av frötäktsbestånd bör vara inriktad mot kontinuerliga gallringar i syfte att skapa vidkroniga fröproducerande träd. I synnerhet borde denna skötsel inriktas på att gynna träd av särskilt hög kvalitet i beståndet. Dessa träd skulle sedan kunna utgöra de träd som ollon samlas in under. Detta förfarande skulle underlättas om sådana träd identifieras och märks ut i frötäktsbestånden. Mer detaljerade skötselinstruktioner för stjälkek och bergek finns i Almgren m.fl. (1984) och dessa är även tillämpliga för skötsel av frötäktsbestånd. 9

14 Referenser Almgren, G., Ingelög, I., Ehnström, B. och Mörtnäs, A Ädellövskog, ekologi och skötsel. Skogsstyrelsen. ISBN Agestam, E., Ekö, PM. och Johansson, U Ett gallringsförsök i ek i Skarhults försökspark. SLU, Alnarp, Enheten för sydsvensk skogsforskning, arbetsrapport nr 2. Anderson, A. och Sonesson, K Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige Skogsstyrelsen, rapport nr. 6. Anon Skogens tillstånd i Europa. Federala forskingscentralen för skog och skogsprodukter (BFH), sammanfattande rapport för ISSN Barklund, P Ekskador i Europa. Skogsstyrelsen, rapport nr. 1. Gärdenfors, U; ed Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU. Hansen, K Naturlig föryngring av ek. Ekbladet (Ekfrämjandets årsskrift) nr sid Hamilton, G. och Samuelsson, H Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät Skogsstyrelsen, rapport nr. 4. Hamilton, G. och Mirton, A Sköter vi ädellövskogen? Ett projekt i SMILE-studien. Skogsstyrelsen, meddelande nr 12. Hultengren, S; Pleijel, H och Holmer, M Ekjättar historia, naturvärden och vård Naturcentrum AB. Karlsson, T Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Botanisk Tidskrift. 91: Ståål, E Eken i skogen och landskapet. Södra Skogsägarna. Werner, M., Lundén, J-Å. och Hamilton, G Skogsodling av inhemska lövträd: En utredning på uppdrag av Centrala Frö- och Plantrådet. 10

15 Bilaga 1 Kartor över frötäktsbeståndens läge enligt rikslängden Närliggande bestånd kan döljas under samma punkt. Alla frötäktsbestånd av stjälkek, Quercus robur. Alla frötäktsbestånd av bergek, Quercus petraea, och rödek Querqus rubra. 11

16 Bilaga 2 Frötäktsbestånd som är föreslagna för förändring i rikslängden Bestånd Region Trädslag Kommentar Åtgärd FB-K-202 Södra Götaland Bergek Inslag av stjälkek strykes? alt. FB-K-502, 503, 511, 512, 513, 514, 516 Södra Götaland Stjälkek Bestånden är små och likartade och gränsar intill varandra stjälkekar avverkas Slås samman till ett frötäktsbestånd nr K-xxx FB-K-506 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-L-203 Södra Götaland Stjälkek Hårt gallrat och liten areal, kvarvarande Strykes träd ej av god kvalitet FB-L-204 Södra Götaland Stjälkek Liten areal med relativt mycket skador, Strykes måttlig kvalitet FB-L-405 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-L-605 Södra Götaland Stjälkek Mycket liten areal och omgiven av Strykes stjälkekbestånd av låg kvalitet FB-L-610 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes? FB-L-612 Södra Götaland Stjälkek Föryngringshugget med fröträdsställning Strykes FB-L-628 Södra Götaland Bergek Liten areal, inblandning av stjälkek Strykes FB-L-923 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-M-110 Södra Götaland Stjälkek Liten areal, skador Strykes FB-M-111 Södra Götaland Stjälkek Skador, medioker kvalitet Strykes FB-M-112 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes? FB-M-202 Södra Götaland Stjälkek Vridvuxet Strykes FB-M-214 Södra Götaland Stjälkek Liten areal, skador, medioker kvalitet Strykes FB-M-232 Södra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes FB-M-505, 506, 507, 508 Södra Götaland Stjälkek Näraliggande bestånd av likartad kvalitet och karaktär Sammanslås till ett nytt frötäktsbestånd nr M-xxx FB-O-404 Västra Götaland Stjälkek Liten areal och relativt hög nivå på skador Strykes FB-P-101 Västra Götaland Stjälkek Fel artbeteckning? Ändras till bergek? FB-P-102 Västra Götaland Stjälkek Liten areal och en stor del av beståndet Strykes hårt hugget, bergek? FB-P-103 Västra Götaland Stjälkek Fel artbeteckning? Ändras till bergek? FB-F-201, 202, 207, 208, 211 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Näraliggande bestånd av likartad kvalitet och karaktär Sammanslås till ett nytt frötäktsbestånd nr F-xxx FB-F-206 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Skador vanligt förekommande, stamform Strykes bristfällig FB-F-508 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Liten areal och mycket kraftigt hugget Strykes FB-F-608 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Liten areal och mycket kraftigt hugget Strykes FB-F-702 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Liten areal och låg kvalitet, alternativt Strykes bestånd finns i närheten FB-F-902 Jönköping-Kronoberg Bergek Fel artbetäckning? Ändras till stjälkek FB-G-205 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Mycket liten areal Strykes FB-G-706 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Tidigare hårt drabbat av ekdöd, få Strykes resterande stammar FB-G-804 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Inblandning av bergek, ojämnt bestånd Strykes FB-G-806 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Inblandning av bergek Strykes FB-G-808 Jönköping-Kronoberg Stjälkek Inblandning av bergek Strykes FB-G-811 Jönköping-Kronoberg Rödek Liten areal Strykes FB-H-301 Östra Götaland Bergek Liten areal med en del skador Strykes FB-H-602 Östra Götaland Stjälkek Bristfällig kvalitet, bättre bestånd finns i Strykes närheten FB-H-606 Östra Götland Stjälkek Liten areal Strykes FB-H-801 Östra Götaland Stjälkek Liten areal Strykes? FB-D-604 Mälardalen Stjälkek Liten areal Strykes FB-D-605 Mälardalen Stjälkek Ogallrat med mycket klena stammar Strykes 12

17 Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter: 1985 Utvärdering av ÖSI-effekter mm 1985:1 Samordnad publicering vid skogsstyrelsen 1985:2 Beskärning i tallfröplantager 1986:1 Bilvägslagrat virke :1 Skogs- och naturvårdsservice inom skogsvårdsorganisationen 1988:1 Mallar för ståndortsbonitering; Lathund för 18 län i södra Sverige 1988:2 Grusanalys i fält 1988:3 Björken i blickpunkten 1989:1 Dokumentation Storkonferensen :2 Bok, ek och ask inom svenskt skogsbruk och skogsindustri 1990:1 Teknik vid skogsmarkskalkning 1991:1 Tätortsnära skogsbruk 1991:2 ÖSI; utvärdering av effekter mm 1991:3 Utboträffar; utvärdering 1991:4 Skogsskador i Sverige :5 Contortarapporten 1991:6 Participation in the design of a system to assess Environmental Consideration in forestry a Case study of the GREENERY project 1992:1 Allmän Skogs- och Miljöinventering, ÖSI och NISP 1992:2 Skogsskador i Sverige :3 Aktiva Natur- och Kulturvårdande åtgärder i skogsbruket 1992:4 Utvärdering av studiekampanjen Rikare Skog 1993:1 Skoglig geologi 1993:2 Organisationens Dolda Resurs 1993:3 Skogsskador i Sverige :4 Av böcker om skog får man aldrig nog, eller? 1993:5 Nyckelbiotoper i skogarna vid våra sydligaste fjäll 1993:6 Skogsmarkskalkning Resultat från en fyraårig försöksperiod samt förslag till åtgärdsprogram 1993:7 Betespräglad äldre bondeskog från naturvårdssynpunkt 1993:8 Seminarier om Naturhänsyn i gallring i januari :9 Förbättrad sysselsättningsstatistik i skogsbruket arbetsgruppens slutrapport 1994:1 EG/EU och EES-avtalet ur skoglig synvinkel 1994:2 Hur upplever "grönt utbildade kvinnor" sin arbetssituation inom skogsvårdsorganisationen? 1994:3 Renewable Forests - Myth or Reality? 1994:4 Bjursåsprojektet - underlag för landskapsekologisk planering i samband med skogsinventering 1994:5 Historiska kartor - underlag för natur- och kulturmiljövård i skogen 1994:6 Skogsskador i Sverige :7 Skogsskador i Sverige nuläge och förslag till åtgärder 1994:8 Häckfågelinventering i en åkerholme åren :1 Planering av skogsbrukets hänsyn till vatten i ett avrinningsområde i Gävleborg 1995:2 SUMPSKOG ekologi och skötsel 1995:3 Skogsbruk vid vatten 1995:4 Skogsskador i Sverige :5 Långsam alkalinisering av skogsmark 1995:6 Vad kan vi lära av KMV-kampanjen? 1995:7 GROT-uttaget. Pilotundersökning angående uttaget av trädrester på skogsmark 1995:8 The Capercaillie and Forestry. Reports No. 1-2 from the Swedish Field Study :1 Women in Forestry What is their situation? 1996:2 Skogens kvinnor Hur är läget? 1996:3 Landmollusker i jämtländska nyckelbiotoper 1996:4 Förslag till metod för bestämning av prestationstal m.m. vid själverksamhet i småskaligt skogsbruk. 1996:5 Skogsvårdsorganisationens framtidsscenarier 1997:1 Sjövatten som indikator på markförsurning 1997:2 Naturvårdsutbildning (20 poäng) Hur gick det? 1997:3 IR-95 Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige :4 Den skogliga genbanken (Del 1 och Del 2) 1997:5 Miljeu96 Rådgivning. Rapport från utvärdering av miljeurådgivningen 1997:6 Effekter av skogsbränsleuttag och askåterföring en litteraturstudie 1997:7 Målgruppsanalys 1997:8 Effekter av tungmetallnedfall på skogslevande landsnäckor (with English Summary: The impact on forest land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 1997:9 GIS metodik för kartläggning av markförsurning En pilotstudie i Jönköpings län

18 1998:1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation 1998:2 Studier över skogsbruksåtgärdernas inverkan på snäckfaunans diversitet (with English summary: Studies on the impact by forestry on the mollusc fauna in commercially uses forests in Central Sweden 1998:3 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 1998:4 Användning av satellitdata hitta avverkad skog och uppskatta lövröjningsbehov 1998:5 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstånd och förändringar 1998:6 Övervakning av biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. With a summary in English: Monitoring of biodiversity in managed forests. 1998:7 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotländska nyckelbiotoper 1998:8 Omgivande skog och skogsbrukets betydelse för fiskfaunan i små skogsbäckar 1999:1 Miljökonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens förslag till åtgärdsprogram för kalkning och vitalisering 1999:2 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor 1999:3 Målklassificering i Gröna skogsbruksplaner - betydelsen för produktion och ekonomi 1999:4 Scenarier och Analyser i SKA 99 - Förutsättningar 2000:1 Samordnade åtgärder mot försurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000:2 Skogliga Konsekvens-Analyser Skogens möjligheter på 2000-talet 2000:3 Ministerkonferens om skydd av Europas skogar - Resolutioner och deklarationer 2000:4 Skogsbruket i den lokala ekonomin 2000:5 Aska från biobränsle 2000:6 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige :1 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland, med jämförelser beträffande förhållandena i södra Sverige 2001:2 Arealförluster från skogliga avrinningsområden i Västra Götaland 2001:3 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 2001:4 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät :5 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm 2001:6 Biobränslen i Söderhamn 2001:7 Entreprenörer i skogsbruket :8A Skogspolitisk historia 2001:8B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och övriga faktorer som påverkar skogen och skogsbruket 2001:8C Gröna planer 2001:8D Föryngring av skog 2001:8E Fornlämningar och kulturmiljöer i skogsmark 2001:8F Ännu ej klar 2001:8G Framtidens skog 2001:8H De skogliga aktörerna och skogspolitiken 2001:8I Skogsbilvägar 2001:8J Skogen sociala värden 2001:8K Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen 2001:8L Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet 2001:8M Skogsbruk och rennäring 2001:8N Ännu ej klar 2001:8O Skador på skog 2001:9 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan (LIFE 96 ENV S 367) Uthålligt skogsbruk byggt på landskapsanalys i lokal samverkan 2001:10 Blir ingen rapport 2001:11A Strategier för åtgärder mot markförsurning 2001:11B Markförsurningsprocesser 2001:11C Effekter på biologisk mångfald av markförsurning och motåtgärder 2001:11D Urvalskriterier för bedömning av markförsurning 2001:11E Effekter på kvävedynamiken av markförsurning och motåtgärder 2001:11F Effekter på skogsproduktion av markförsurning och motåtgärder 2001:11G Effekter på tungmetallers och cesiums rörlighet av markförsurning och motåtgärder 2001:11H Ännu ej klar 2001:11I Ännu ej klar 2001:12 Forest Condition of Beech and Oek in southern Sweden :1 Ekskador i Europa 2002:2 Gröna Huset, slutrapport 2002:3 Project experiences of landscape analysis with local participation (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustaina ble forest management based on landscape analysis 2002:4 Landskapsekologisk planering i Söderhamns kommun 2002:5 Miljöriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Söderhamn 2002:6 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 2002:7 ÄBIN Satellit

19 2002:8 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry, Final report Sweden 2002:9 Inventering av frötäktssbestånd av stjälkek, bergek och rödek under Ekdöd, skötsel och naturvård

20 Av skogsstyrelsen publicerade Meddelanden: 1985:1 Fem år med en ny skogspolitik 1985:2 Eldning med helved och flis i privatskogsbruket/virkesbalanser :1 Förbrukningen av trädbränsle i s.k. mellanskaliga anläggningar/virkesbalanser :3 Skogsvårdsenkäten 1984/virkesbalanser :4 Huvudrapporten/virkesbalanser :5 Återväxttaxeringen 1984 och :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Återväxttaxeringen :3 Utvärdering av samråden 1984 och 1985/skogsbruk rennäring 1988:1 Forskningsseminarium/skogsbruk rennäring 1989:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökningen :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Vägplan :3 Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet Efterfrågade tjänster på en öppen marknad 1991:4 Naturvårdshänsyn Tagen hänsyn vid slutavverkning :5 Ekologiska effekter av skogsbränsleuttag 1992:1 Svanahuvudsvägen 1992:2 Transportformer i väglöst land 1992:3 Utvärdering av samråden /skogsbruk rennäring 1993:1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Virkesbalanser :3 Uppföljning av 1991 års lövträdsplantering på åker 1993:4 Återväxttaxeringarna :1 Plantinventering :1 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :2 Gallringsundersökning :3 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 1996:1 Skogsstyrelsens anslag för tillämpad skogsproduktionsforskning 1997:1 Naturskydd och naturhänsyn i skogen 1997:2 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken 1998:2 Skogliga aktörer och den nya skogspolitiken 1998:3 Föryngringsavverkning och skogsbilvägar 1998:4 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning - Delresultat från Polytax 1998:5 Beståndsanläggning 1998:6 Naturskydd och miljöarbete 1998:7 Röjningsundersökning :8 Gallringsundersökning :9 Skadebilden beträffande fasta fornlämningar och övriga kulturmiljövärden 1998:10 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 1998:11 SMILE - Uppföljning av sumpskogsskötsel 1998:12 Sköter vi ädellövskogen? - Ett projekt inom SMILE 1998:13 Riksdagens skogspolitiska intentioner. Om mål som uppdrag till en myndighet 1998:14 Swedish forest policy in an international perspective. (Utfört av FAO) 1998:15 Produktion eller miljö. (En mediaundersökning utförd av Göteborgs universitet) 1998:16 De trädbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljöer för skogslevande växt- och djurarter 1998:17 Verksamhet inom Skogsvårdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljöövervakningen 1998:18 Auswertung der schwedischen Forstpolitik :19 Skogsvårdsorganisationens årskonferens :1 Nyckelbiotopsinventeringen Slutrapport 1999:2 Nyckelbiotopsinventering inom större skogsbolag. En jämförelse mellan SVOs och bolagens inventeringsmetodik 1999:3 Sveriges sumpskogar. Resultat av sumpskogsinventeringen :1 Skogsvårdsorganisationens Årskonferens :2 Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling 2001:3 Kontrollinventering av nyckelbiotoper år :4 Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken 2001:5 Miljöövervakning av Biologisk mångfald i Nyckelbiotoper 2001:6 Utvärdering av samråden 1998 Skogsbruk - rennäring 2002:1 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter - SUS :2 Skog för naturvårdsändamål uppföljning av områdesskydd, frivilliga avsättningar, samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2002:3 Recommendations for the extraction of forest fuel and compensation fertilising 2002:4 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland

21 2002:05 Ännu ej klar 2002:06 Skogsmarksgödsling - effekter på skogshushållning, ekonomi, sysselsättning och miljön Beställning av Rapporter och Meddelanden Skogsvårdsstyrelsen i ditt län eller Skogsstyrelsen, Förlaget JÖNKÖPING Telefon: vx fax e-post: sksforlag.order@svo.se I Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är av tvingande natur. De allmänna råden är generella rekommendationer som anger hur någon kan eller bör handla i visst hänseende. I Skogsstyrelsens Meddelande-serie publiceras redogörelser, utredningar m.m. av officiell karaktär. Innehållet överensstämmer med myndighetens policy. I Skogsstyrelsens Rapport-serie publiceras redogörelser och utredningar m.m. för vars innehåll författaren/författarna själva ansvarar. Skogsstyrelsen publicerar dessutom fortlöpande: Foldrar, broschyrer, böcker m.m. inom skilda skogliga ämnesområden. Skogsstyrelsen är också utgivare av tidningen Skogseko.

22 Vitalitetsnedsättning på ekar s.k. ekdöd utgör ett potentiellt hot mot försörjning av inhemskt ekfrö för skogsbruket. Denna rapport avser att kartlägga om ekdöden har gjort några av de godkända frötäktsbestånden av stjälkek, bergek och rödek oanvändbara för frötäkt. Därutöver avser rapporten att sortera ut bestånd som av andra skäl (storlek, skötsel, etc.) inte duger som frötäktsbestånd. Vidare diskuteras lämplig skötsel av frötäktsbestånden utifrån krav från såväl skogsbruk, naturvård som frötäktsverksamhet JÖNKÖPING

Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät 2000

Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät 2000 R A P P O R T 4 2 0 0 1 Resultat från Skogsstyrelsens ekenkät 2000 Gustaf Hamilton och Hans Samuelsson Skogsstyrelsen januari 2001 Författare Gustaf Hamilton och Hans Samuelsson, Skogsstyrelsen Papper

Läs mer

Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden

Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden RAPPORT 10 2004 Om virkesförrådets utveckling och dess påverkan på skogsbrukets lönsamhet under perioden 1980-2002 Göran Örlander Skogsstyrelsen juni 2004 Författare Göran Örlander,Växjö Universitet Papper

Läs mer

Produktionsanalys i Gävleborgs län

Produktionsanalys i Gävleborgs län RAPPORT 8 2009 Produktionsanalys i Gävleborgs län Börje Andersson Skogsstyrelsen oktober 2009 Författare Börje Andersson Fotograf Thomas Jonsson Illustratör Thomas Jonsson Projektledare Börje Andersson

Läs mer

EU-utvidgningen och skogsindustrin

EU-utvidgningen och skogsindustrin RAPPORT 8 2004 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse för de nya medlemsländernas ekonomier Stefan Karlsson och Jenny Malmhäll Skogsstyrelsen april 2004 Författare

Läs mer

Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark

Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark RAPPORT 9 2007 Uppföljning av skador på fornlämningar i skogsmark Catharina Dolk Fröjd, Peter Norman Skogsstyrelsen december 2007 Författare Catharina Dolk Fröjd, Skogsstyrelsen Peter Norman, Riksantikvarieämbetet

Läs mer

Effektuppföljning skogsmarkskalkning

Effektuppföljning skogsmarkskalkning RAPPORT 1 2004 Effektuppföljning skogsmarkskalkning tillväxt och trädvitalitet, 1990 2002 Stefan Anderson, Anders Hildingsson Skogsstyrelsen januari 2004 Författare Stefan Anderson, Skogsvårdsstyrelsen

Läs mer

Regionala analyser om kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk

Regionala analyser om kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk RAPPORT 7 2008 Regionala analyser om kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk Anders Lundström Skogsstyrelsen september 2008 Författare Anders Lundström Projektledare Jonas Cedergren Fotograf Johan

Läs mer

Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar

Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar RAPPORT 10 2005 Frivilliga avsättningar - en del i Miljökvalitetsmålet Levande skogar Johan Åberg Skogsstyrelsen www.svo.se Skogsstyrelsen augusti 2005 Författare Johan Åberg Projektgrupp Per Hallerstig,

Läs mer

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås 2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004

Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 RAPPORT 23 2006 Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 Per Olov Nilsson Skogsstyrelsen oktober 2006 Författare Per Olof Nilsson Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 100 ex ISSN 1100-0295

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet

Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet RAPPORT 9 2009 Skogsstyrelsens erfarenheter kring samarbetsnätverk i landskapet Simon Jonegård Skogsstyrelsen november 2009 Författare Simon Jonegård Projektägare Michael Norén Projektledare Tove Thomasson

Läs mer

Når vi skogspolitikens mångfaldsnivå på artnivå?

Når vi skogspolitikens mångfaldsnivå på artnivå? RAPPORT 12 2004 Når vi skogspolitikens mångfaldsnivå på artnivå? - Åtgärdsförslag för uppföljning och metodutveckling Per Rosenberg Skogsstyrelsen augusti 2004 Författare Per Rosenberg, ERM (Environmental

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

MEDDELANDE Naturvårdsavtal för områden med sociala värden

MEDDELANDE Naturvårdsavtal för områden med sociala värden MEDDELANDE 8 2013 Naturvårdsavtal för områden med sociala värden Skogsstyrelsen november 2013 Författare Johan Åberg Projektledare Ylva Birkne Projektgrupp Johan Åberg Rickard Arvidsson Swantje Oostra

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Meddelande Analys av hur Skogsstyrelsen verkar för att miljömålen ska nås

Meddelande Analys av hur Skogsstyrelsen verkar för att miljömålen ska nås Meddelande 2 2016 Analys av hur Skogsstyrelsen verkar för att miljömålen ska nås Camilla Andersson, Claes Björklund, Carl-Johan Dalsman, Jörgen Pettersson Skogsstyrelsen, mars 2016 Författare Camilla Andersson

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22

Läs mer

Behöver omvandlingstalen mellan m3f ub och m3sk revideras?

Behöver omvandlingstalen mellan m3f ub och m3sk revideras? RAPPORT 7 2010 Behöver omvandlingstalen mellan m3f ub och m3sk revideras? - En förstudie m3f ub m3sk Sven A Svensson Skogsstyrelsen juni 2010 Författare Sven A Svensson Fotografer Lars Björklund, SDC,

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Rapport 7 2014. Förstudie Artskydd i skogen Slutrapport. Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Tove Thomasson, Skogsstyrelsen

Rapport 7 2014. Förstudie Artskydd i skogen Slutrapport. Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Tove Thomasson, Skogsstyrelsen Rapport 7 2014 Förstudie Artskydd i skogen Slutrapport Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Tove Thomasson, Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen, December 2014 Författare Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Meddelande Skogens sociala värden i Skogsstyrelsens rådgivning och information. Ulf Rydja

Meddelande Skogens sociala värden i Skogsstyrelsens rådgivning och information. Ulf Rydja Meddelande 1 2017 Skogens sociala värden i Skogsstyrelsens rådgivning och information Ulf Rydja Skogsstyrelsen, januari 2017 Författare Ulf Rydja Projektgrupp Sofia Blomqvist Britt-Marie Larsson Ulf Rydja

Läs mer

Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08

Trädvårdsplan. Gullmarsberg naturreservat. Rapport 2011:08 Trädvårdsplan Gullmarsberg naturreservat Rapport 2011:08 Rapportnr: 2011:08 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Utgivare: Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 23,6 67 Myr/kärr/mosse 11,4 33 Berg/Hällmark 0,0

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

April Ägarförhållanden

April Ägarförhållanden Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Långhed 26:1 Gunnarsmyrskiftet 2016-2025 April 2014 Christer Carlsson Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Nytt från Naturvårdsverket

Nytt från Naturvårdsverket Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Julåsen 3:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Julåsen 3:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Julåsen 3:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 217-226 - Uppdaterad Skogliga uppgifter uppdaterade enligt markägarens noteringar.

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Juni Ägarförhållanden

Juni Ägarförhållanden Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Källbergsbo 5:9 mfl 2016-2025 Juni 2016 Love Persson AREAL Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Holm, Börje

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden.

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden. Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Hålt 2018-2027 Juni 2017 Foran Forest AB Ägarförhållanden Ägare, 0 % Referenskoordinat (WGS84) Sveaskog at: 58

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Naturskydd och skogligt genbevarande

Naturskydd och skogligt genbevarande RAPPORT 11 2004 Naturskydd och skogligt genbevarande Alexandra Frank, Jonas Bergquist Skogsstyrelsen juli 2004 Författare Alexandra Frank, Skogsstyrelsen Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Fotograf Rune Ahlander

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Effekter av kalkning i utströmningsområden

Effekter av kalkning i utströmningsområden R A P P O R T 5 2 0 0 1 Effekter av kalkning i utströmningsområden med kalkkross 0-3 mm Ingemar Abrahamsson Skogsstyrelsen februari 2001 Författare Ingemar Abrahamsson,Migra Omslagsfoto Ingemar Abrahamsson,Migra

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Fiskträsk. Bilaga ±Meter. Projicerat koordinatsystem: sweref99 TM. sign:

Fiskträsk. Bilaga ±Meter. Projicerat koordinatsystem: sweref99 TM. sign: 2505604 Fiskträsk Bilaga 1 648000 652000 656000 660000 664000 668000 672000 676000 680000 684000 688000 692000 7258000 7262000 7266000 7270000 7274000 7278000 7282000 7286000 7290000 7294000 7298000 7302000

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Högvalta 1:80:81:82. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Högvalta 1:80:81:82. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Högvalta 1:80:81:82 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016 05 02 Skogsrolf AB Rolf Ljungberg Lat: 59 42' 36.52"

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84) Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning

Läs mer

RAPPORT ÄBIN Satellit. Holger Dettki, Jonas Bodenhem

RAPPORT ÄBIN Satellit. Holger Dettki, Jonas Bodenhem RAPPORT 7 2002 ÄBIN Satellit Holger Dettki, Jonas Bodenhem Skogsstyrelsen juni 2002 Författare Holger Dettki och Jonas Bodenhem, Inst. för skoglig resurshushållning och geomatik, Avdelningen för fjärranalys,

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 166,3 91 Myr/kärr/mosse 7,4 4 Berg/Hällmark 2,0

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Del av Guleboda :2 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län Ägare Adress Anders Karlsson Guleboda 2 360 23 Älmeboda Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad 2017-05-17 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Trädvårdsplan. Västra Tunhems naturreservat. Rapport 2011:11

Trädvårdsplan. Västra Tunhems naturreservat. Rapport 2011:11 Trädvårdsplan Västra Tunhems naturreservat Rapport 2011:11 Rapportnr: 2011:11 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Utgivare: Länsstyrelsen i

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07 Trädvårdsplan Blötebågen naturreservat Rapport 2011:07 Rapportnr: 2011:07 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Vikki Bengtsson och Mattias Lindholm, Pro Natura Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer