Hjärt & kärlpatologi. Optikerkursen VT 2015 Karolinska Sjukhuset Claes Lindh

Transkript

1 Hjärt & kärlpatologi Optikerkursen VT 2015 Karolinska Sjukhuset Claes Lindh

2 Rembrandt - Dr. Nicolaes Tulps anatomilektion

3 Dödsorsaker i Sverige 2011 Socialstyrelsen 2006

4 Hjärtats anatomi Ungefär lika stort en knuten näve. Omges av hjärtsäcken, perikardiet. - Håller hjärtat på plats. - Minskar friktion Epikard Myokard Endokard

5 Hjärtats anatomi Höger förmak Höger kammare Vänster förmak Vänster kammare

6 Hjärtats anatomi

7 Hjärtklaffar Ser till att blodet flödar i en riktning genom hjärtat. Segelklaffar - Tricuspidalis och Mitralis Fickklaffar Pulmonalis och Aorta

8 Hjärtats anatomi

9 Hjärtats blodförsörjning Kranskärl - Vänster - Höger

10 Hjärtats retledningssystem

11 Hjärtats retledningssystem Sinusknutan (SA-knutan) Alstrar elektriska impulser som initierar hjärtkontraktionen AV-noden His bunten Purkinje fibrer

12 Ödem (svullnad) Ansamling av onormala mängder vätska (transudat) i interstitiet. Orsaker: - Ökat hydrostatiskt tryck (hjärtsvikt, levercirros etc.) - Nedsatt kolloidtryck i plasma (njursjukdomar, levercirros etc) - Natriumretention - Ocklusion av lymfkärl

13 Stas (kongestion) Stockning av venöst blod. Vanligaste orsak: Hjärtsvikt Lungkongestion - Lungödem Leverkongestion Mjältkongestion Leverkongestion muskotlever

14 Tromb (blodpropp) Ett aggregat av fibrin, trombocyter, och andra blodceller.

15 Trombos Virchows triad, predisponerande faktorer till trombos: - Skada på endotelet. - Förändrat blodflöde. - Störningar i koagulationen.

16 Tillstånd med ökad trombosrisk Ärftliga tillstånd. Immobilisering (ex gips) Vävnadsskada (trauma, kirurgi etc) Maligna tumörer Graviditet Njursjukdomar (nefrotiskt syndrom) Höga blodfetter (hyperlipidemi) Tobaksrökning Förmaksflimmer Etc..

17 Uppkommer oftast i benets djupa vener i samband med gipsning eller kirurgi (DVT djup ventrombos). Venösa tromber

18 Arteriella tromber Oftast komplikation till arteriosklerotisk endotelskada. Sker det i: - hjärtat hjärtinfarkt - hjärnan hjärninfakt (stroke)

19 DIC Disseminated Intravascular Coagulation Ett mycket allvarligt tillstånd där massiv aktivering av koagulationskaskaden leder till sekundära blödningar ledande till multiorgansvikt. Kan uppkomma vid: obstetriska komplikationer, infektioner, trauma, maligna tumörer etc.

20 DIC

21 Emboli En massa (fast, vätska eller gas) som förs med blodströmmen bort från ursprungsstället. Ca 99% är blodproppar men andra typer ex. fett och luftembolier förekommer.

22 Blodpropp (tromb) som lossnar och färdas till lungorna. Ca 95% kommer från benens vener. I 5-10% föreligger massiv lungemboli som snabbt kan leda till döden (ca 15% av all plötslig död.). Lungemboli

23 Lungemboli Blodproppen färdas från en ven i benet, via högra hjärthalvan, till lungorna där den fastnar orsakande lunginfarkt och akut högerkammarsvikt.

24 Sadelemboli Sadelemboli = Emboli som fastnar i lungartärens huvudförgrening Sadelemboli

25 Arteriell embolisering Utgår i 80-85% av fallen från hjärtats vänstra halva där blodproppar bildas p.g.a: - hjärtinfarkt - förmaksflimmer - endokardit - klaffproteser - etc..

26 Embolier Fettembolier i hjärnan Emboli i njure

27 Chock Kardiogen chock Hjärtinfarkt, lungemboli etc. Hypovolemisk chock Massiv blödning, anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion) etc. Septisk chock Neurogen chock

28 Arytmier Rytmrubbning i hjärtat. Sinusrytm hjärtats normala rytm. Orsak: kongenitala (medfödda), hjärtinfarkt, inflammation, cirkulatorisk rubbning, ålderseffekter etc.

29 Brachyarytmier Arytmi där hjärtfrekvensen är för låg, < 60 slag/minut. AV block 2 och 3, sick sinus syndrome, läkemedelsinducerade etc

30 Tachyarytmier Arytmi där hjärtfrekvensen är för hög, >100 slag/minut. Ex förmaksflimmer, ventrikelflimmer, ventrikel tachycardi, supraventrikulär tachycardi etc.

31 Hypertoni högt blodtryck A. Essentiell eller primär hypertension. (95%). - Riskfaktorer inkluderar: övervikt, högt salt intag, diabetes, genetiska faktorer och ålder etc. B. Sekundär hypertoni (5%). - Njurartärstenos, njursjukdom. - Endokrina (hormonella orsaker) etc procent av Sveriges befolkningen har hypertoni.

32 Hjärtinsufficiens (Hjärtsvikt)

33 Hjärtinsufficiens (Hjärtsvikt) Hjärtats pumpeffekt otillräcklig p.g.a. - Ökad arbetsbörda - Nedsatt hjärtmuskelfunktion Prevalens i Sverige minst 2%, av dessa är ca 2/3 över 75 år gamla.

34 Vänstersidig svikt Orsaker: Ischemisk skada Hypertoni (högt blodtryck) Klaffskada (förträngning, läckage Kardiomyopati Kongenital hjärtsjukdom Symptom: Blodstas i lungor med ödem. Andfåddhet, hosta etc.

35 Blodstas i lungorna

36 Högersidig svikt Orsaker: Symptom: Klaffskada Lungsjukdomar etc Cirkulatorisk stas i ex. lever Perifera ödem, f.f.a. i anklar. OBS: Vänster och högersidig hjärtsvikt förekommer oftast tillsammans.

37 Perifera ödem

38 Ischemisk hjärtsjukdom Vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Orsakas vanligen av minskat blodflöde till myokardiet, oftast p.g.a. atheroscleros i kranskärl med påföljande plackruptur och trombos. Kan även orsakas av: - Minskat O 2 tryck (p.g.a. ex. anemi) - Ökat O 2 behov (p.g.a. ex. feber)

39 Ischemisk hjärtsjukdom

40 Tromb i kranskärl Mikro Makro

41 Ischemisk hjärtsjukdom Riskfaktorer: - Ålder - Hereditet - Rökning - Höga blodfetter (kolesterol) - Hypertoni - Fysisk inaktivitet - Övervikt (obesitas) - Diabetes - Stress, alkoholöverkonsumtion etc..

42 Ischemisk hjärtsjukdom Angina pectoris (Kärlkramp) Hjärtinfarkt Ischemisk kardiomyopati Plötslig hjärtdöd

43 Hjärtinfarkt Beror på minskad syretillförsel till hjärtmuskelcellerna, vanligen p.g.a. minskad blodtillförsel, vilket leder till irreversibel cellskada. Symptom: Bröstsmärta strålande mot vänster arm och käke, andnöd, hjärtklappning etc

44 Hjärtinfarkt - makro

45 Hjärtinfarkt - mikro Normalt hjärta Hjärtinfarkt

46 Komplikationer till hjärtinfarkt Akuta (minuter): - Arrytmi (rytmrubbning) - Chock Subakuta (timmar dagar) - Hjärtmuskelruptur - Trombbildning i hjärtat - Perikardit Sena (dagar månader) - Hjärtsvikt, aneurysmbildning

47 Komplikationer till hjärtinfarkt Hjärtmuskelruptur några dagar efter akut hjärtinfarkt.

48 Hypertensiv hjärtskada P.g.a. förhöjt blodtryck måste hjärtat arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen, detta leder till hjärthypertrofi (hjärtförstoring) Leder till hjärtsvikt och ökad risk för hjärtinfakt och arrytmi.

49 Hjärthypertrofi

50 Kardiomyopati Hjärtmuskelsjukdom Två huvudtyper - Primär - Dilaterad, hypertrof och restriktiv. - Sekundär - Orsakas av bl.a.: ischemi, alkohol, diabetes, hypertension etc.

51 Hypertrof kardiomyopati

52 Reumatisk feber En steril, immunologisk inflammation efter en tonsillfaryngit orsakad av A-gruppens β- hemolytiska streptokocker där antikroppar reagerar med bindvävsantigen. Leder till klaffstenos och klaffinsufficiens på framförallt mitralisklaffen. Vanlig orsak till förvärvad klaffskada

53 Infektiös endocardit Hematogen infektion (streptokocker, stafylokocker, svamp etc.) som drabbar hjärtklaffarna. Klaffskada och klaffprotes predisponerad för endocardit. Immunosuppression (förvärvad, medikamentell, missbruk, sepsis etc) ökar risken för endocardit. Ofta på vänster hjärthalva men hos narkomaner ofta på höger sida p.g.a. spridningsväg (IV).

54 Akut infektiös endokardit - Akut insjuknande, hög feber, snabb försämring - Virulenta mikrober (ex stafylokocker hos narkomaner. - Leder ofta till komplikationer som klaffperforation och septisk embolism.

55 Subakut infektiös endokardit - Vaga, långsamt progredierande symptom (> 6 veckor), ibland föreligger ej feber. - Ofta associerat med tidigare klaffoperation - Leder sällan till klaffperforation.

56 Komplikationer Klaffskada med påföljande insufficiens eller stenos med resulterande hjärtsvikt. Septiska embolier med följande ischemi/ abscesser i njurar, hjärna och andra organ. Purulent pericardit.

57 Akut infektiös endokardit med klaffperforation Bakterievegetation Perforation Mitralisklaff

58 Icke infektiösa endokardiet Endokardit vid SLE (Libman-Sacks endokardit) Marantisk endokardit (Trombotisk endokardit).

59 Myokardit (hjärtmuskelinflammation) Inflammation i myokardiet (hjärtsmuskeln) Symptom: Bröstsmärta, hjärtsvikt, palpitationer (arytmi), plötslig död (20% av fall med plötslig död hos unga).

60 Myokardit - orsaker Viral (coxsackie, HIV, influensa, Enterovirus etc.) Bakteriell (Difteri, staflylokocker, leptospira etc.) Svamp Trypanosoma (Chagas sjukdom) Parasiter (Trikiner, echinococcus) Reumatiska sjukdomar, Sarkoidos. Toxiner, läkemedel, strålning, tungmetaller etc.

61 Myokardit - Makro

62 Myokardit - Mikro

63 Medfödda hjärtfel Cyanosis tardiva gruppen - Har initialt en vänster-till-höger shunt som sekundärt ändrar riktning. - Ex: VSD (1/3 av medfödda hjärtfel) ASD Öppetstående ductus arteriosus

64 VSD

65 VSD - Ekokardiografi

66 Medfödda hjärtfel Initialt cyanotiska ( Blue Babies ) - Primär höger-till-vänster-shunt (ex Fallots tetralogi). - Transposition av de stora kärlen.

67 Fallots tetralogi

68 Medfödda hjärtfel Icke cyanotiska - Ej abnorm kommunikation mellan höger och vänster hjärthalva. - Ex Coarctatio aortae, pulmonalisstenos, Aortastenos etc.

69 Hjärttumörer Primära neoplasier i hjärtat är mycket ovanligt. Myxom - benign tumör i förmak, kan leda till cirkulationsrubbningar om de blir stora. Primära maligna hjärttumörer - Rhabdomyosarkom, liposarkom, angiosarkom etc.. (OBS! mycket ovanliga diagnoser!) Vanligare än primär cancer är metastaser från ex. lungcancer, malignt melanom eller bröstcancer.

70 Myxom i vänster förmak

71 Effusion Ökad mängd vätska i perikardiet vilket leder till försämrad hjärtfunktion. Serös effusion: - njursvikt - hjärtsvikt Hemipericardium: blödning i hjärtsäcken vid hjärtruptur vid ex stor hjärtinfarkt eller trauma. Chylus effusion lymfvätska.

72 Perikardit Inflammation i perikardiet. Debuterar ofta med bröstsmärta Etiologi Infektion (15%), metabol rubbning (17%), autoimmun sjukdom (11%), hjärtinfakt (11%), tumör (8%) etc.

73 Purulent perikardit

74 Atheroscleros Progressiv bildning av plack, innehållande bl.a. kolesterol, calcium (kalk) och fibrin, i den inre delen av artärväggen. Uppkomstmekanismen ej helt klarlagd. Drabbar mest stora och medelstora artärer.

75 Oxiderat LDL-kolesterol ( det onda kolesterolet ) läcker ut i kärlväggen där det tas upp av makrofager som bildar s.k. skumceller. Detta leder till en inflammatorisk reaktion med påföljande proliferation av glattmuskelceller samt inlagring av fibrös bindväv och kalk. Atheroscleros

76 Placken kan spricka ledande till tromb (blodpropps) bildning. Tromben täpper till kärlet vilket leder till syrebrist nedströms. Avancerad atheroscleros leder till stenoser (förträngningar) i drabbade artärer. Atheroscleros

77 Riskfaktorer - Hereditet - Dyslipidemi (rubbning av blodfetter) - Rökning. - Hypertoni. - Diabetes. - Övervikt etc. Atheroscleros

78 Atheroscleros

79 Aneurysm Atherosclerotiska - Vanligast i abdominala aorta. Vid ruptur livshotande blödning med 70-95% mortalitet.

80 Aneurysm Sackulära ( Berry ) - I de basala artärerna i hjärnan ( circulus Willisi ). - Medfödd defekt i kärlväggen. - Ruptur leder till hjärnblödning, subarachnoidal blödning

81 Aneurysm Luetiska (syfilitiska) - Numera ovanliga. Orsakas av syfilisinfektion. Mykotiska - Infektiös destruktion av kärlväggen som försvagas.

82 Dissekerande aneurysm Blodet dissekerar mellan artärväggens skikt. Associerat med hypertoni, trauma, genetiska sjukdomar såsom Marfans syndrom etc.

83 Vaskuliter Heterogen grupp av tillstånd med inflammation (och destruktion) av kärl (artärer, vener, lymfkärl) Etiologi i de flesta fall okänd. Immunologiska orsaker och i vissa typer misstänks koppling till virusinfektion.

84 Temporalisarterit Temporalisarterit - Svår smärta över ena tinningen med tuggsmärta. - Kan ge synbortfall på affekterad sida. Om tillståndet ej snabbt behandlas kan det leda till blindhet på det ögat.

85 Temporalisarterit Kvinnor:Män 3:1 Medelålder för insjuknande: 70 år Underdiagnosticerat tillstånd, obduktionsstudie har visat prevalens på 1,7%.

86 Venösa sjukdomar Varicer (åderbråck) Hemmoroider

87 Lymfkärl Lymfangit - Infektion affekterande lymfkärl. Lymfstas, lymfödem - Kirurgi, strålning, infektion etc.

88 Tumörer av vaskulärt ursprung Såväl maligna som benigna förekommer tumörer av kärlursprung förekommer.