Parkeringsövervakningen

Transkript

1 REVISIONSKONTORET REVISIONSRAPPORT NR 3 februari 2001 DNR 420/89-01 Parkeringsövervakningen Parkeringsövervakningen genomförs i stort sett i överensstämmelse med fastställd policy Målen för andelen rätt parkerade fordon har ej uppnåtts Ökande felparkeringar innebär risker för trafiksäkerhet och framkomlighet

2 Revisorsgrupp 2 Till Gatu- och fastighetsnämnden Revisionsrapporten Parkeringsövervakningen Revisorsgrupp 2 har vid sitt sammanträde den 26 februari 2001 behandlat rubricerade rapport och beslutat att överlämna den till gatu- och fastighetsnämnden för yttrande senast Revisorerna vill därvid uppmana nämnden att överväga åtgärder mot bakgrund av den negativa trenden med en ökad andel felparkeringar. Stockholm den 26 februari 2001 På revisorernas vägnar Per Holmberg ordförande Jan Erik Ek sekreterare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Stadshuset Hantverkargatan 3 A, 1tr Vx STOCKHOLM Direkt

3 STOCKHOLMS STAD Revisionskontoret Granskning av parkeringsövervakningen i Stockholms stad. Gatu- och fastighetsnämnden har ett samlat ansvar för bl.a. trafikövervakningen inom staden. Den kommunala trafikövervakningen omfattar parkeringsövervakningen på publik mark inklusive fordonsförflyttning. Revisionskontoret har med hjälp av konsulten RGA Utveckling och Utvärdering AB granskat hur parkeringsövervakningen i staden fungerar. Revisionskontoret vill med anledning av rapporten särskilt framhålla följande. Parkeringsövervakningen genomförs i stort sett i överensstämmelse med fastställd policy Genomförandet av parkeringsövervakningen överensstämmer i stort sett med beslutad policy. Trafikvakterna har, i enlighet med policyn, under det senaste året prioriterat trafiksäkerhet och framkomlighet framför tillgänglighet. Detta innebär samtidigt att rapporterade felparkeringar har minskat. Verksamheten följs upp veckovis och bland trafikvakterna finns ett stöd för att agera enligt de nya reglerna. Målen för andelen rätt parkerade fordon har ej uppnåtts Det mål som kommunfullmäktige angav i budget år 2000 och år 2001 att alla bilister skulle parkera rätt har inte uppnåtts. Inte heller de reviderade mål som nämnden antagit har uppnåtts, först att 90 % av fordonen skall vara rätt parkerade och därefter sänkt till 85 %. Den senaste uppföljningen från september 2000 visade att i innerstaden var endast 73,2 % rätt parkerade. För ytterstaden saknas hittills uppföljningar. Ökande felparkeringar innebär risker för trafiksäkerhet och framkomlighet Revisionskontoret vill fästa uppmärksamhet på risken för att den ökande frekvensen felparkeringar kan komma att innebära att trafiksäkerhet och framkomlighet försämras. Det finns även ett samband mellan tillgängligheten på parkeringsplatser och de två prioriterade områdena trafiksäkerhet och framkomlighet. Ökad tillgänglighet minskar benägenheten att parkera fel vilket torde medföra bättre framkomlighet och även ökad säkerhet. Jan-Erik Ek Enhetschef Gunnar Ekholm 1:e revisor Revisionsrapport Parkeringsövervakningen

4 Granskning av parkeringsövervakningen i Stockholms stad Rapport Björn Edström och Jan-Olov Larsén

5 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Inledning Bakgrund Syfte Metod och genomförande Sammanfattning Verksamhetsmål och arbetsinstruktion Inledning Policy för parkeringsövervakningen i Stockholm Arbetsinstruktion för parkeringsövervakningen i Stockholm Arbetsuppgifter Resultat av intervjuer Styrning och uppföljning av trafikövervakningen från högsta ledningen Uppföljningsfunktionen De fyra distriktsledningarnas styrning och uppföljning av verksamheten Trafikvakterna Har mål och fastställda resultat uppnåtts? Inledning Genomförandet av parkeringsövervakningen Är information och vägledning till trafikanterna tydlig? Tillämpas de regler som nämnden fastställt? Finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning? Övriga synpunkter...17 Bilaga 1; Trafikvakternas arbetsuppgifter

6 1 Uppdraget 1.1 Inledning RGA Utveckling och Utvärdering AB med konsulterna Björn Edström, auktoriserad revisor, och Jan-Olov Larsén, managementkonsult, har på uppdrag av Stockholms stads revisionskontor granskat parkeringsövervakningen i Stockholms stad. 1.2 Bakgrund Gatu- och fastighetsnämnden (GFN) har ett samlat ansvar för bl a trafikövervakningen inom staden. Nämnden skall handha de uppgifter i fråga om lokala trafikföreskrifter och undantag från sådana, vilka avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor. Vidare skall nämnden medverka till utvecklingen av trafiksäkerhetsarbetet i staden. Den kommunala trafikövervakningen omfattar parkeringsövervakning på publik mark inklusive fordonsflyttning. Nämnden har av kommunfullmäktige i budget för 2000 fått i uppdrag att skapa tydligare parkeringsregler vilket resulterade i Policy och arbetsinstruktion för parkeringsövervakning i Stockholm (GFN ). Det är Gatu- och fastighetskontorets (gfk) trafikavdelning som svarar för parkeringsverksamheten. Under trafikavdelningen sorterar bl a trafikövervakningsenheten, som med sina trafikvakter fördelade på fyra distrikt, svarar för den direkta parkeringsövervakningen. Under 1999 utfärdades anmärkningar. Motsvarande intäkter uppgick till ca 143 Mkr. I verksamhetsplanen för 2000 har felparkeringsavgifterna tagits upp med 145 Mkr, vilka i kvartalsrapport 3 har reducerats till 120 Mkr. Antalet trafikvakter har sedan september 1999 minskat från 204 till 160 personer i oktober Vid utgången av år 1998 hade staden 356 trafikvakter i tjänst. Antalet trafikvakter har sålunda mer än halverats på mindre än två år. Minskningen av antalet trafikvakter är resultatet av att gfk i budget för 1999 fick ett riktat besparingskrav på 30 Mkr avseende personalkostnader för trafikvakter. Erbjudande om sex månaders avgångsersättning i kombination med stadens generella erbjudande om garantipension till samtliga medarbetare födda 1939 eller tidigare resulterade i att 86 trafikvakter accepterade erbjudandet om avgångsvederlag och 20 personer gick i garantipension. Genom upphandling i konkurrens kommer parkeringsövervakningen i trafikövervakningens distrikt Väster att övergå till Securitas. Securitas kommer därvid att utföra trafikövervakningen på uppdrag av Stockholms stad. Tidigare utförda myndighetsuppgifter inom distriktet kommer att även fortsättningsvis att vara kvar hos staden. 2 (18)

7 Stadens målsättning i budget för år 2000 resp 2001 har varit att alla bilar skall vara rätt parkerade. Denna ambitionsnivå kommer inte att uppnås. För år 2001 föreslås därför en sänkt ambitionsnivå till 85 % rätt parkerade bilar. Mätningar vid slutet av år 2000 visade att 72 % av fordonen var rätt parkerade i innerstaden. 1.3 Syfte Granskningen syfte är att bedöma hur parkeringsövervakningen genomförs. Avslutad granskning skall ge svar på följande frågor: 1. Är information och vägledning till trafikanterna tydlig? 2. Tillämpas de regler som nämnden fastställt? 3. Är det överensstämmelse mellan stadens beslut samt de interna riktlinjerna/vägledningarna och parkeringsvakternas tillämpning? 4. Är tillämpningen av reglerna konsekvent eller finns skillnader inom organisationen? 5. Finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning av verksamheten? 1.4 Metod och genomförande Genomförandet grundas på insamling av information genom intervjuer, ca ett 30-tal, och i anslutning härtill erhållna dokument. Intervjuerna, som har genomförts på olika nivåer för att fånga upp hur verksamheten genomförs, omfattar följande kategorier och antal: Chef och biträdande chef vid trafikavdelningen, den sistnämnde tillika chef för trafikövervakningsenheten samt chefen för uppföljningsfunktionen vid nämnda avdelning totalt 3 personer. Intervjuerna ger svar på hur styrning och uppföljning sker på övergripande nivå. Uppföljningen omfattar bedömning av verksamhet (effektivitet) samt nyttjandegradsundersökning och omsättningsstudier av trafikövervakningen. Vidare har chefer och biträdande chefer samt trafikvakter vid de fyra övervakningsdistrikten totalt 28 personer intervjuats. Intervjuerna av cheferna ger svar på hur styrning, uppföljning samt stödet till trafikövervakningen fungerar. Våra frågor till trafikvakterna skall ge svar på hur trafikvakten klarar av sin uppgift utifrån regelsystemet och om den enskilde vaktens rapportering sker korrekt eller inte. 3 (18)

8 2 Sammanfattning Vår granskning ger underlag för bedömningen att genomförandet av parkeringsövervakningen i stort sett överensstämmer med den policy och arbetsinstruktion som gäller inom staden. Trafikvakterna har under det senaste året prioriterat trafiksäkerhet och framkomlighet i trafikövervakningen framför tillgänglighet, vilket överensstämmer med policyn. Detta innebär samtidigt att rapporterade felparkeringar har minskat. Genom vakanser har noterats viss störning i organisationen. Dessutom har märkts viss oro genom den konkurrensutsättning som sker. Det reviderade mål som angetts för trafikövervakningen att 8,5 av 10 fordon skall vara rätt parkerade har inte uppnåtts. Den senaste uppföljningen från september 2000 för Innerstaden visade på 7,32 av 10 bilar. För Ytterstaden har hittills ej gjorts någon uppföljning. Anledningen till att målet ej nåtts är, enligt såväl ledningen på distrikten som de anställda i trafikövervakningen, för få trafikvakter. Trafikavdelningens ledning anser dock att när konkurrensutsättningen av parkeringsövervakningen genomförts är det möjligt att på sikt nå målet med 85 % rätt parkerade fordon. Informationen och vägledningen till trafikanterna har blivit tydligare genom att trafikvakterna nu finns mer ute för att informera allmänheten om vilka regler som gäller. Vid nya regler arbetar trafikvakterna mer med upplysningslappar i stället för rapport när trafikant ej uppmärksammat förändringen. Projekt som gata för gata innebär ökad fokus på trafikanternas behov av ökad tillgänglighet till parkeringsplatser. En annan bidragande orsak till klarare regler är slopad zonindelning. Inställningen hos trafikvakterna är att verka för att kontinuerligt förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet samt tillgänglighet. Vår granskning visar att nämndens regler efterlevs. Policy och arbetsinstruktion är väl kända dokument inom organisationen. Bland trafikvakterna finns ett stöd för att agera enligt reglerna. Det råder även samstämmighet mellan policy och arbetsinstruktion och den vägledning av distrikts- och arbetsledning som trafikvakterna får. När det gäller huruvida reglerna tillämpas konsekvent inom organisationen anser vi att så är fallet för innerstadens distrikt, medan smärre avvikelse konstaterats för Ytterstaden, framförallt när det gäller prioriteringen av långtidsuppställda fordon. Distriktsledningen följer upp verksamheten veckovis. Uppföljningen sker med både arbetslaget och med samtlig personal. Arbetsledningen kontrollerar att trafikvakterna arbetar rätt. När det gäller kvalitativa uppföljningar genomförs sådana minst en gång om året för samtliga distrikt i innerstaden, medan sådana uppföljningar saknas för Ytterstaden. Det är vår uppfattning att det finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning av verksamheten. 4 (18)

9 De lägre antal trafikvakter som nu finns i tjänst jämte avskaffandet av det tidigare s k lapptvånget synes innebära att felparkeringsavgifterna successivt minskar. En lägre rapporteringsnivå när det gäller ej erlagd parkeringsavgift torde leda till lägre parkeringsintäkter. Vårt underlag visar i övrigt att trafikvakterna upplever att nuvarande antal trafikvakter nått en kritisk nivå och att man är orolig för detta. Nuvarande utveckling skulle kunna leda till att trafikövervakningen blir en insatsstyrka för att åtgärda problem av akut karaktär på bekostnad av ordinär kontrollverksamhet. En sådan utveckling innebär att trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet på sikt kan försämras eftersom förebyggande arbete inte hinns med. Trots arbetsbelastningen kan vi konstatera att projekt som gata för gata lever och leder till bättre miljö. Projektet innebär att trafikvakten vid varje gatuavsnitt undersöker möjliga förändringar i gatumiljön inklusive skyltning i syfte att skapa fler parkeringsplatser. 3 Verksamhetsmål och arbetsinstruktion 3.1 Inledning Gatu- och fastighetsnämnden har av kommunfullmäktige i budget för 2000 fått i uppdrag att skapa tydligare parkeringsregler vilket resulterat i Policy och arbetsinstruktion för parkeringsövervakning i Stockholm (GFN ). Policyn och arbetsinstruktionen sammanfattas i det följande. 3.2 Policy för parkeringsövervakningen i Stockholm Policyn kan sammanfattas enligt följande: 1 Parkeringsövervakning i Stockholm ska bedrivas i syfte att främja trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. 2 I arbetet med att främja trafiksäkerheten ska de oskyddade trafikanternas (t ex gående och cyklister) behov särskilt beaktas. 3 Parkeringsövervakningen ska verka för en god framkomlighet för alla trafikanter, men i första hand ska distributions- och kollektivtrafiken prioriteras. 4 Genom övervakning ska angörings- och parkeringsplatserna göras tillgängliga för så många trafikanter som möjligt. 5 (18)

10 5 Målsättningen med parkeringsövervakning är att alla ska parkera rätt. Parkeringsvakterna ska därför i första hand arbeta förebyggande och informera allmänheten om gällande bestämmelser. 3.3 Arbetsinstruktion för parkeringsövervakningen i Stockholm Allmänna anvisningar Parkeringsövervakning ska ske med gott omdöme och förståelse för speciella parkerings- och angöringsbehov. Tolkning av parkeringsregler bör göras med utgångspunkt i platsens utformning och trafikens intensitet. I tveksamma fall gäller att det är bättre att fria än att fälla. Varje parkeringssituation är unik och det ankommer på den som övervakar att själv göra en bedömning om vilken åtgärd som är mest lämplig att vidta. Regelefterlevnad bör i första hand uppnås genom att göra förare uppmärksamma på gällande regler. När så är möjligt, ska föraren till ett fordon som stannats eller parkerats på ett icke tillåtet sätt tilltalas för att göras uppmärksam på detta och föraren ska anmodas att flytta fordonet. I de fall parkeringsvakt beslutar att åtgärda ett fordon som stannats eller parkerats på ett icke tillåtet sätt ska detta ske på ett sådant sätt att det inger respekt och förståelse för reglerna. Parkeringsövervakningen ska prioriteras enligt följande: 1 Trafiksäkerhet och framkomlighet 2 Tillgänglighet för rörelsehindrade 3 Angöring för kollektiv- och distributionstrafik 4 Parkering för prioriterade fordonsslag och trafikantgrupper 5 Tidsbegränsad och avgiftsbelagd parkering. 6 (18)

11 Speciella anvisningar Speciella anvisningar avser parkeringsanmärkning samt därtill hörande anvisningar i samband med upprättande av rapport. Anvisningarna redovisas ej närmare i detalj. 3.4 Arbetsuppgifter De huvudsakliga arbetsuppgifterna i parkeringsövervakningen som förekommer ansluter sig till den policy och arbetsinstruktion som gäller. I bilaga 1 har arbetsuppgifterna specificerats. Vissa av de uppgifter som trafikvakterna idag utför kommer i framtiden att utföras av staden anlitade entreprenörer. De särskilda myndighetsuppgifterna, såsom lotsning av tunga transporter, beslut om förflyttning av felparkerade fordon, etc, kommer att utföras av en särskild grupp inom GFKs trafikövervakning (den s k 35-gruppen ). 4 Resultat av intervjuer 4.1 Styrning och uppföljning av trafikövervakningen från högsta ledningen Bakgrund Under 1997 och 1998 nåddes kulmen när det gäller rapporterade felparkerade fordon. Antalet anställda ökade kraftigt under 1996 och 1997 och var vid utgången av 1997 närmare 400 personer. Många trafikvakter var nyrekryterade. Vid intervjuer med ledning och övriga anställda har framkommit att samtliga trafikvakter har genomgått en sex veckor lång grundkurs i parkeringsövervakning kombinerat med en tre veckor lång handledning på fältet av en erfaren trafikvakt. Innehållet i den kunskap som inhämtats vid grundkurs och träning motsvarar därvid den dokumenterade policyn och arbetsinstruktionen som antagits av GFN Under åren 1996 och 1997 gällde prestationskrav att rapportera så många felparkerade fordon som möjligt. När rapporteringen även skedde under jul- och nyårshelgen 1997/98 blev reaktionen kraftig. Pressen tog upp frågan om det var nödvändigt med hänsyn till trafiksituationen under den aktuella tidsperioden. Kommentarer från allmänhet och press var negativa för staden. I och med ett riktat besparingskrav på 30 Mkr i budget avseende personalkostnader för trafikvakter minskades antalet trafikvakter betydligt under För att stimulera anställda att sluta erbjöds de en halvårslön i avgångsvederlag. 86 trafikvakter antog erbjudandet och avtrappningen av trafikvakter har därefter fortsatt. 7 (18)

12 Intervjuer Av intervjuer med avdelningschef och bitr avdelningschefen, tillika chefen för trafikövervakningen framgår följande. I och med minskningen av antalet trafikvakter har de tidigare angivna målen och prioriteringarna fått ett ändrat innehåll. Genom färre antal trafikvakter minskar antalet rapporteringar i förhållande till tidigare år. Det som prioriteras blir trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet, varvid trafiksäkerhet och framkomlighet är viktigast. Genom att Gatu- och fastighetsnämnden i verksamhetsplanen för 2001 har ändrat målet om antal rätt parkerade bilar från 9 av 10 bilar till 8,5 bilar av 10 st har trafikavdelningen arbete inriktats på följande: 1 Ledarutveckling av cheferna har blivit ett prioriterat område. 2 All personal har, för att allmänhetens förtroende för trafikövervakningen skall öka, gått en kurs om vad som skall prioriteras och vilket förhållnings sätt som gäller. 3 P-förbudzonen har tagits bort i innerstaden, varvid omskyltning skett. Nu genomförs punktinsatser gata för gata för att ändra skyltning och öppna för bättre lastningszoner men även att öka antalet parkeringsplatser. 4 Den förbudsskyltning som finns ses över och anpassas med hänsyn till behovet. Detta sker genom punktinsatser gata för gata. Vid ledningens uppföljning är av uppföljningsfunktionen genomförda analyser viktiga. Vid senaste verksamhetsuppföljningen från September 2000 av parkerade, felparkerade och rapporterade fordon konstaterades att måluppfyllelsen i Innerstaden var 7,32 rätt parkerade fordon av 10. Ledningen konstaterar att omfattningen av de vanligaste rapporterade förseelserna från trafikvakterna kan sammanfattas i följande områden - Stoppförbud, 40 % - Parkeringsförbud, 40 % - Parkeringsavgifter, 20 %. Ledningen anser att om nivån på antalet trafikvakter efter nedskärningen 1999, ca 200 trafikvakter i tjänst mot dagens ca160 kunnat behållas, torde det vara möjligt att nå målet 85 % rätt parkerade fordon. På denna nivå finns förutsättningar för en 8 (18)

13 balans i verksamheten, varvid alla allmänheten, politikerna, personalen och pressen blir nöjda. För närvarande oroas personalen av den konkurrensutsättning som sker, vilken på sikt leder till att alla distrikts verksamhet tas över av olika entreprenörer. Vissa myndighetsuppgifter kommer att finnas kvar, såsom beslut om flyttning av fordon och lotsning av tunga transporter. Ledningens syn på inriktningen av trafikövervakningen kan sammanfattas i - Mer information till allmänheten - Gå igenom skyltningen och anpassa den till behovet - Vid förseelse är det bättre att fria än fälla. 4.2 Uppföljningsfunktionen Inledning Vid intervju med den uppföljningsansvarige har erhållits följande beskrivning av verksamheten, som omfattar verksamhetsuppföljning, nyttjandegradsundersökningar och omsättningsstudier. De styrmedel som trafikövervakningen förfogar över är regelsystemet, avgifterna samt övervakningen. Effektmålet är att 8,5 av 10 parkerade fordon skall vara rätt parkerade. Målet måste vara mätbart. För att kunna mäta måluppfyllelsen, följa trender och utveckling och effektivt kunna styra och anpassa verksamheten krävs en god och omfattande kunskap om parkerings- och trafiksituationen i staden En fältgrupp, bestående av sju personer, utför kontinuerligt olika undersökningar på gatumark. Personerna har tidigare varit trafikvakter vars speciella kompetens, att kunna iaktta och bedöma olika situationer, är viktig vid genomförandet av undersökningarna. Personalen är civilklädd för att undersökningarna skall ge en bild av hur det ser ut då trafikvakter ej är på platsen. De modeller fältgruppen har till sitt förfogande är baserad på behovet av en speciell information. Samtliga modeller är vetenskapligt uppbyggda och grundas på statistiska beräkningar. Undersöknings- och observationsvolymer är fastställd för respektive modell. 9 (18)

14 Verksamhetsuppföljning Definition av studien Verksamhetsuppföljning utförs antingen i ett distrikt i innerstaden eller i hela innerstaden genom att studera ett antal, inom avsnittet, fastställda kvarter. Varje kvarter studeras vid tre olika tidpunkter under två dagar. I ytterstaden studeras ett antal gatuavsnitt inom ett antal avgränsade områden i motsvarande omfattning. Verksamhetsuppföljningen ger följande information: - Antal parkerade fordon, rätt och fel, i aktuellt avsnitt - Andel felparkerade fordon - Felparkerade fordon fördelade på nio olika förseelser - Andel rapporterade fordon - Måluppfyllelse (8,5 av 10) Iakttagelser Kommunfullmäktiges mål i budget 2001 är att alla bilar skall vara rätt parkerade, dvs 100 % av bilarna skall parkeras rätt. I verksamhetsprogrammet för 2001 anges dock som ett effektmål att Vid utgången av år 2001 skall 85 % av bilisterna parkera rätt. För närvarande görs uppföljningar enbart för innerstaden. Jämförelser mellan olika tidpunkter sedan hösten 1999 visar på följande utveckling i innerstaden när det gäller rätt parkerade bilar: September ,47 av 10 bilar rätt parkerade Mars ,87 av 10 bilar September ,32 av 10 bilar. På förfrågan hos den uppföljningsansvarige är den negativa utvecklingen en effekt av att ca 100 färre trafikvakter är i tjänst i september 2000 jämfört med ett år tidigare. Många trafikvakter påverkas även negativt av konkurrensutsättningen. Förutom för innerstaden finns aktuella uppföljningar för varje innerstadsdistrikt Väster, Öster och Söder. 10 (18)

15 Nyttjandegradsundersökningar Nyttjandegradsundersökningar utförs för att fastställa hur avgiftsbelagda parkeringsplatser används. Endast dessa platser studeras i ett distrikt i innerstaden eller i hela innerstaden. Ett antal bestämda kvarter inom avsnittet studeras. Varje kvarter studeras vid tre olika tidpunkter under tre dagar. Nyttjandgradsundersökningarna ger följande information: - Nyttjandegraden av avgiftsbelagda p-platser - Andel boendeparkerade fordon - Fördelning på månadskort, dagbiljett och ingen erlagd avgift - Andel besökande med och utan erlagd avgift - Andel platser tillgängliga för besökare - Andel fordon med RH- och nyttotillstånd - Andel lediga platser. Omsättningsstudie Studien utförs för att kartlägga beläggningen (tillgång och efterfrågan) på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Ett gatuavsnitt, en begränsad parkeringsyta eller enstaka parkeringsplatser studeras oavbrutet mellan klockan och Omsättningsstudien ger följande information: - Antal fordon som angör parkeringsplatsen under aktuell tid - Använd parkeringstid i förhållande till tillgänglig tid - Genomsnittlig parkeringstid per fordon - Den tid för vilken betalning erlagts i förhållande till använd tid - Antal fordon som ej erlagt avgift - Antal fordon som blivit rapporterade - Antal fordon med RH- och nyttotillstånd - Tid för vilken betalande fordon erlagt avgift (över- eller underbetalning) - Beläggningens variation under dagen. 4.3 De fyra distriktsledningarnas styrning och uppföljning av verksamheten Inledning Vid de fyra distrikten Öster, Väster, Söder och Ytterstaden har intervjuats samtliga distriktschefer samt de biträdande cheferna på Öster, Söder och Ytterstaden. Distrikt Väster saknar biträdande chef. 11 (18)

16 Rutiner och förhållanden vid de olika distrikten generellt samt avvikelser För att åstadkomma en bra verksamhet samlar ledningen årligen sin personal för genomgång av verksamhetsplanens innehåll och de mål staden angett för aktuellt verksamhetsår. Samtliga trafikvakter träffas i två seminarier ett på våren och ett på hösten. I planen anges de övergripande målen, vilka konkretiseras i policyn och arbetsinstruktionen. Genom uppföljning på fältet konstaterar distriktledningen om trafikvakterna agerar enligt policyn. När det gäller förhållningssättet till en felaktig parkering gäller inom distriktet att om ingen person finns i närheten rapporteras förseelsen. Om föraren finns tillgänglig upplyses om felparkeringen. Det viktigaste är att få bort den felparkerade bilen. Ledningen anser att personalen har hög delaktighet i distriktets verksamhet. Arbetsledningen är ute och arbetar på distriktet. Trafikvakterna träffar ledningen varje vecka. Trafikvakterna arbetar bl a enligt ett schema mellan kl Dessutom finns en nattpatrull. Ett antal personer vid varje distrikt arbetar på ett rörligt schema med bl a att lotsa tunga transporter. Genom för få anställda når inte något distrikt målet med rätt parkerade bilar. Tidigare gällde att lappa så mycket som möjligt. Numera gäller varken lappjakt eller intäktskrav. Jakten ledde enligt ledningarna bl a till ökat hot och våld. Klagomålen från nyttjarna har ökat och gäller främst hinder vid in- och utfart, lastzoner och CD-platser. För att bl a öka antalet parkeringsplatser inventeras nu gata för gata. Projektet innebär att trafikvakten vid varje gatuavsnitt undersöker möjliga förändringar i gatumiljön inklusive skyltning i syfte att skapa fler parkeringsplatser. Ledningarna för innerstadsdistrikten anser att trafikvakterna i stort sett arbetar på det sätt som överensstämmer med stadens intentioner. En av distriktscheferna anser inte att alla trafikvakterna tagit till sig idén och prioriteringarna enligt policyn och arbetsinstruktionen. Alla trafikvakter har emellertid sagt ja till reglerna och prioriteringarna. Distriktschefen anser att frågan om för få trafikvakter inte är det stora problemet, utan mer bristen på samverkan och planering av trafikvakternas arbete. Genom en strategi och bättre planering skulle trafikvakterna kunna bättre vara på rätt plats vid rätt tillfälle. För närvarande är förändringsklimatet svårt p g a entreprenadiseringen. 12 (18)

17 Vi har noterat att det på västra distriktet finns handdatorer på försök för registrering av vilka åtgärder trafikvakterna vidtagit. Registreringen torde ge bättre underlag i framtiden för bedömningen av vad trafikvakterna har åtgärdat inom ramen för trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Arbetet inom Ytterstaden har främst inriktats på långtidsuppställda fordon, eftersom den flesta klagomålen gäller sådana fordon. Enligt Ytterstadens ledning kräver omständigheterna i distriktet denna ordning, vilket avviker från nämndens prioritering. Policyn och arbetsinstruktionen uppfattas vara mindre känd i Ytterstaden än i innerstadsdistrikten. Ytterstaden har hittills inte genomfört några verksamhetsuppföljningar. Enligt distriktsledningen har nu begärts en sådan uppföljning. 4.4 Trafikvakterna Sammanfattning av intervjuerna med trafikvakterna på de olika distrikten Trafikvakterna tycker att det är roligare att arbeta nu än tidigare, när vi höll på med pinnjakt. Policyn och arbetsinstruktionen är väl kända dokument inom samtliga distrikt även inom Ytterstaden. Trafikvakterna anser att neddragningen av trafikövervakare har gått för långt. Vi måste med hänsyn till det låga antalet trafikvakter koncentrera oss på trafiksäkerhet och framkomlighet. Därefter går vi på klagomålen, vilka avser lastzoner, busshållplatser och skolor. Bevakningen av avgiftsbelagda parkeringsplatser har lägre prioritet. Trafikvakterna tycker också att det är bra att policyn och arbetsinstruktionen är nedtecknad. Det innebär att vi känner stöd för det sätt på vilket vi arbetar. Vissa trafikvakter anser att prioriteringen är bra, men det blir i längden fel. Vår uppfattning är att ökad tillgänglighet skapar bättre framkomlighet, vilket leder till ökad säkerhet. Om vi endast arbetar med trafiksäkerhet och framkomlighet blir situationen på sikt ohållbar. På sikt kommer nuvarande inriktning att leda till frågeställningen om vi skall arbeta i akuta situationer som en brandkår eller om vi skall vi arbeta förebyggande. En omständighet som kräver stora insatser i innerstaden är att taxiförarna inte visar respekt för gällande regler. Man talar idag om Taxieländet på Stureplan. Taxiförarna nonchalerar trafikbestämmelserna, förutom Stureplan är det särskilt akut på Kungsgatan, Vasagatan, Centralstation och Hötorget. Ett annat problem är svarttaxi. (Av intervjuerna med trafikvakterna framgår att taxiförarna i väntan på möjliga passagerare parkerar två eller flera i bredd, och hindrar framkomligheten. En tillsägelse leder endast till en högst tillfällig korrekt parkering. Meddelanden till taxibolagens ledning om problemet har inte hjälpt. Kontinuerlig övervakning är det enda som ger effekt, men detta är inte heller rimligt enligt trafikvakterna.) 13 (18)

18 Trafikvakterna på Söder framhåller bristen på parkeringar inom området. En lösning på problemet kunde vara höjda boendeparkeringsavgifter. Boendeparkeringen är alldeles för billig. Trafikvakterna i Ytterstaden framhåller i likhet med distriktsledningen att det stora problemet inom området är långtidparkerade bilar. De flesta klagomålen avser denna förseelse. Generella synpunkter från trafikvakterna Från intervjuerna med trafikvakterna erhålls en samstämmig bild med undantag av Ytterstaden med de speciella förhållanden som råder där. Intervjuerna med trafikvakterna ger uttryck för följande: 1 Målsättningen med trafikövervakningen är att alla skall parkera rätt. Denna målsättning är väl känd bland trafikvakterna. Trafikvakternas agerande skall därför i första hand ta fasta på att arbeta förebyggande och informativt gentemot allmänheten om gällande bestämmelser. 2 Policydokumentet och arbetsinstruktionen är väl kända av alla i organisationen. Innehållet i dokumenten är inte nytt, eftersom varje trafikvakt lärt sig arbetssättet i den inledande utbildningen kopplat med handledning från äldre trafikvakt. Det upplevs som positivt att policy och arbetsinstruktion är nedtecknad och tydliggjord. Det ger stöd för vårt sätt att arbeta idag. 3 Vi kan konstatera att policyn och arbetsinstruktionen efterlevs i samtliga distrikt, d v s man prioriterar 1) trafiksäkerhet och framkomlighet, 2) tillgänglighet för rörelsehindrade, 3) angöring för kollektiv och distributionstrafik, 4) parkering för prioriterade grupper och 5) tidsbegränsad avgiftsparkering. Av intervjuerna framgår att man försöker arbeta enligt instruktionens allmänna anvisningar som kan sammanfattas enligt följande: Det är bättre att fria än fälla. Det gäller att visa gott omdöme. Det skall finnas förståelse för speciella situationer och behov. Regelefterlevnaden bör i första hand uppnås genom att göra förare uppmärksammade på reglerna och att detta skall göras så att det inger respekt och förståelse för reglerna. 4 Den markerade nya inriktningen välkomnas genomgående av personalen, vilket gör att det råder överensstämmelse mellan nämndens regler och hur arbetet verkligen bedrivs. I ett tidigare skede hade man en liknande policy och instruktion, men där verksamheten bedrevs med prestationskrav. Detta ledde till att rapporterade avvikelser blev det huvudsakliga innehållet i arbetet. Den enskilde trafikvakten upplevde då inte att nämndens instruktion överensstämde med trafikövervakningens mål. 14 (18)

19 5 Informationen och vägledningen till trafikanterna har blivit tydligare. Trafikvakterna finns mer ute för att informera allmänheten om vilka regler som gäller. Vid nya regler arbetar trafikvakterna inledningsvis med upplysningslappar i stället för rapport när trafikant ej uppmärksammat förändringen. Projekt som gata för gata (se sid 12) innebär ökad fokus på trafikanternas behov av ökad tillgänglighet till parkeringsplatser. En annan bidragande orsak till klarare regler är slopad zonindelning. Det är en allmän attityd hos trafikvakterna att medverka till att kontinuerligt förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet samt tillgänglighet. 6 Det är en allmän uppfattning bland trafikvakterna att de är för få, f n är det ca 160 trafikvakter i tjänst. Trafikvakterna har framfört följande: - Vi hinner inte med våra uppgifter. Därmed blir det rörigt på sta n. - I och med att man inte hinner med tidigare uppgifter prioriteras trafiksäkerhet och framkomlighet i enlighet med styrande dokument. - Flera trafikvakter aktualiserar att nuvarande ordning inte kommer att hålla på sikt. Risken är att alltfler uppgifter måste göras akut, vilket leder till att trafikvakterna endast kan åka på klagomål. Flera trafikvakter varnar för denna situation och anser att det finns ett samband mellan tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Finns det parkeringsplatser, så skapar detta bättre framkomlighet på gatorna, vilket ger bättre miljö och därmed bättre säkerhet i trafiken. Många trafikvakter anser att en bra balans är när alla uppgifter utförs för att åstadkomma trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. En sådan balanserad nivå är ca 250 st. Nuvarande nivå med endast ca 7,5 av 10 bilar rätt parkerade är en effekt av för få trafikvakter. - Utvecklingsprojekt som gata för gata och vissa punktinsatser är effektiva. - Hot och våld förekommer i mindre utsträckning idag än tidigare. - Trafikvakterna trivs med sitt jobb. Det är fritt, självständigt och utifrån endast grundläggande utbildning på högst gymnasienivå tämligen välbetalt. - Allmänheten uppskattar oss bättre idag än tidigare. Vi är en hjälpande hand. Endast förhållandet att vi visar oss på sta n upplevs som positivt. - Vi har bra stöd från ledningen. Distriktsledningarna arbetar med stormöten och arbetsgruppsmöten, vilka leds av arbetsledarna. - Nu pågående konkurrensutsättning ruskar om systemet på distrikt Väster, vilket skapar rädsla men även nyfikenhet i de övriga distrikten. 15 (18)

20 5 Har mål och fastställda resultat uppnåtts? 5.1 Inledning Granskningen syfte är att bedöma hur parkeringsövervakningen genomförs. Avslutad granskning skall ge svar på följande frågor: 1 Är information och vägledning till trafikanterna tydlig? 2 Tillämpas de regler som nämnden fastställt? Är det överensstämmelse mellan stadens beslut samt de interna riktlinjerna/vägledningarna och parkeringsvakternas tillämpning? Är tillämpningen av reglerna konsekvent eller finns skillnader inom organisationen? 3 Finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning av verksamheten? 5.2 Genomförandet av parkeringsövervakningen Vår granskning ger underlag för bedömningen att genomförandet av parkeringsövervakningen i stort sett överensstämmer med den policy och arbetsinstruktion som gäller inom staden. För närvarande arbetar ca 160 trafikvakter med trafikövervakning. Vid utgången av 1998 hade staden 356 trafikvakter. Trafikvakterna har under det senaste året prioriterat trafiksäkerhet och framkomlighet i trafikövervakningen framför tillgänglighet, vilket överensstämmer med policyn. Detta innebär samtidigt att rapporterade felparkeringar har minskat. Genom vakanser har noterats viss störning i organisationen. Dessutom har märkts viss oro genom den konkurrensutsättning som sker. Varken kommunfullmäktiges eller det reviderade mål som angetts för trafikövervakningen att 8,5 av 10 fordon skall vara rätt parkerade har hittills uppnåtts. Den senaste uppföljningen (i september 2000) för Innerstaden visade på att 7,32 av 10 bilar var rätt parkerade. För Ytterstaden har hittills ej gjorts någon uppföljning. Anledningen till att målet ej nåtts är, enligt såväl ledningen på distrikten som de anställda i trafikövervakningen, för få trafikvakter. Trafikavdelningens ledning anser dock att när konkurrensutsättningen av parkeringsövervakningen genomförts är det möjligt att på sikt nå målet med 85 % rätt parkerade fordon. 16 (18)

21 5.3 Är information och vägledning till trafikanterna tydlig? Informationen och vägledningen till trafikanterna har blivit tydligare genom att trafikvakterna nu finns mer ute för att informera allmänheten om vilka regler som gäller. Vid nya regler arbetar trafikvakterna mer med upplysningslappar i stället för rapport när trafikant ej uppmärksammat förändringen. Projekt som gata för gata innebär ökad fokus på trafikanternas behov av ökad tillgänglighet till parkeringsplatser. En annan bidragande orsak till klarare regler är slopad zonindelning. Det är en allmän attityd hos trafikvakterna att medverka till att kontinuerligt förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet samt tillgänglighet. 5.4 Tillämpas de regler som nämnden fastställt? Vår granskning ger underlag för bedömningen att nämndens regler efterlevs. Policy och arbetsinstruktion är väl kända dokument inom organisationen. Bland trafikvakterna finns ett stöd för att agera enligt reglerna. Det råder även samstämmighet mellan policy och arbetsinstruktion och den vägledning av distrikts och arbetsledning som trafikvakterna får. Det är stor skillnad mellan förhållandena idag och förhållandena då motsvarande policy skulle infrias inom ramen för ett prestationsorienterat krav, vilket upplevdes som frustrerande bland trafikvakterna. När det gäller huruvida reglerna tillämpas konsekvent inom organisationen anser vi att så är fallet för innerstadens distrikt, medan smärre avvikelse noterats för Ytterstaden, när det gäller prioriteringen av långtidsuppställda fordon. 5.5 Finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning? Vid genomförandet av verksamhet hålls veckovisa uppföljningar av hur verksamheten utförs. Uppföljningen sker med både arbetslaget och med samtlig personal. När det gäller kvalitativa uppföljningar genomförs sådana för samtliga distrikt i innerstaden, medan sådana uppföljningar saknas för Ytterstaden. Det är vår uppfattning att det finns fungerande rutiner för kontroll och uppföljning av verksamheten. 5.6 Övriga synpunkter De lägre antal trafikvakter som nu finns i tjänst jämte avskaffandet av det tidigare s k lapptvånget synes innebära att felparkeringsavgifterna successivt minskar. En lägre rapporteringsnivå när det gäller ej erlagd parkeringsavgift torde leda till lägre parkeringsintäkter. Vårt underlag visar i övrigt att trafikvakterna upplever att nuvarande antal trafikvakter nått en kritisk nivå och att man är orolig för detta. Nuvarande utveckling skulle kunna leda till att trafikövervakningen blir en insats- 17 (18)

22 styrka att åtgärda problem av akut karaktär. En sådan utveckling innebär att trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet försämras. Trafikvakternas funderingar väcker ett antal frågor. Om det finns ett orsakssamband att god tillgång på parkeringsplatser leder till bättre framkomlighet och därmed åtföljande ökad trafiksäkerhet, så är nuvarande bemanningsnivå för låg. Trafikvakterna anger att de bör vara ca 250 st för att kunna arbeta i balans. Fortsätter man som idag, d v s att enbart åtgärda framkomlighet och trafiksäkerhet, finns risken att förebyggande arbete och vanliga kontrollåtgärder inte hinns med. Med fler trafikvakter erhålls lättare en balans mellan förebyggande insatser och sedvanlig trafikövervakning. En annan fråga som aktualiserats är ändrad prissättning för boendeparkering, vilket möjligen skulle kunna frigöra ett större antal parkeringsplatser. Oavsett resurser torde dock problemet med taxiförarnas trafikdisciplin kvarstå. Speciella regler måste till för att lösa detta problem. Trots arbetsbelastningen kan vi konstatera att projekt som gata för gata lever och leder till bättre miljö. Vi har noterat att det på ett distrikt finns handdatorer på försök för registrering av vilka åtgärder trafikvakterna vidtagit. Registreringen torde ge bättre underlag i framtiden för bedömningen av vad trafikvakterna har åtgärdat inom ramen för trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Därmed torde också förutsättningarna för bättre planering av erforderliga insatser kunna öka / Björn Edström och Jan-Olov Larsén 18 (18)

23 Bilaga 1 Trafikvakternas arbetsuppgifter De huvudsakliga arbetsuppgifterna i parkeringsövervakningen är 1 Arbeta förebyggande genom information och att visa vad som gäller. 2 Offensiv övervakning, kartlägga, prioritera och rikta övervakning till platser med störst övervakningsbehov. 3 Utfärda parkeringsanmärkningar, lämna upplysningslappar i enlighet med gällande arbetsinstruktion. 4 Meddela rättelser direkt efter kontakt med förare/fordonsägare. 5 Kontrollera och redovisa utfärdade parkeringsanmärkningar och upplysningslappar. 6 Uppmärksamma den som ansvarar för fordonsflyttning på långtidsparkerade fordon, trafikfarliga uppställningar samt fordon med flera parkeringsanmärkningar på vindrutan. 7 Ge allmänheten service t ex lämna allmän information och råd om gällande bestämmelser, vägbeskrivningar mm. 8 Kontrollera och rapportera funktionsfel hos betalningsutrustningen. 9 Söka och kontrollera uppgifter i LTF och Bilregistret. 10 Kontrollera skyltsättning och annan utmärkning vid nyreglering eller tillfälliga regleringar. 11 Felanmäla uppmärksammade fel och skador på skyltsättning, vägmarkering, gatuunderhåll, belysning mm i gaturummet. 12 Uppmärksamma felaktiga parkeringsregleringar/lokala trafikföreskrifter och inaktuell skyltning. I förekommande fall komma med förslag till åtgärd. 13 Kontrollera inkommande post och meddelanden, besvara skrivelser från polismyndigheten med anledning av bestridanden och telefonförfrågningar. 14 Närvara vid domstolsförhandlingar i parkeringsmål.