ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM VID HANTERING AV FÖRORENAD MARK

Transkript

1 KONCEPT RAPPORT GÖTEBORGS FRIHAMNS AB Frihamnen, temporära bostäder UPPDRAGSNUMMER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM VID HANTERING AV FÖRORENAD MARK OBS Denna version av det övergripande miljökontrollprogrammet ska samrådas med Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, varför den i nuläget är märkt med KONCEPT. Källa: SBK SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG repo001.docx

2 repo001.docx Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Thomas Holm Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) thomas.holm@sweco.se

3 KONCEPT Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och syfte 2 2 Organisation och ansvar 3 3 Avgränsningar 3 4 Styrande dokument 3 5 Områdesbeskrivning Allmän beskrivning Föroreningssituation 5 6 Planerad byggnation, tidplan och markarbeten 6 7 Riskbedömning och mätbara åtgärdsmål Platsspecifik riskbedömning Mätbara åtgärdsmål 8 8 Miljö- och omgivningspåverkan samt försiktighetsåtgärder Miljö- och omgivningspåverkan Försiktighetsåtgärder 9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Situationsplan, marktypområden Utdrag ur mätbara åtgärdsmål för norra älvstranden Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter Verksamhetskontroll vid entreprenadarbeten repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

4 KONCEPT repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

5 KONCEPT Inledning 1.1 Bakgrund Inom den västra delen av Frihamnen på Hisingen i Göteborg planeras temporära bostäder. Området omfattar ett äldre utfyllnads- och kajområde vid Göta älv och utfyllnadsmassor tillsammans med den tidigare verksamheten i närområdet, främst hamnverksamhet, har medfört att marklagren i allmänhet är påverkade av föroreningar. En förändring av markanvändning planeras för närvarande, med en blandning av temporära bostäder och parkområden inom aktuellt område, se figur 1.1 och figur 1.2. Planerna omfattar även flytande bebyggelse i hamnbassängen mellan de områden som markerats nedan (dessa arbeten omfattas dock inte av detta dokument). Kvillepiren Lundbyhamnen Figur 1.1 Blå markeringar visar ungefärligt läge av det tvådelade undersökningsområdet (Lundbyhamnen och Kvillepiren) inom Frihamnen. Openstreetmaps bidragsgivare De markarbeten som kommer att utföras är, med hänsyn till föroreningssituationen, att betrakta som anmälningspliktig verksamhet enligt SFS 1998:899. Till en anmälan hör vanligtvis en redovisning av den verksamhetskontroll som avses utföras. Med anledning av att ett större antal entreprenadarbeten kommer att utföras under en period, finns det anledning att samordna verksamhetskontrollen. Föreliggande kontrollprogram är därför avsett att vara övergripande och gälla för alla markarbeten inom projektområdet.. 1(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

6 KONCEPT Uppdrag och syfte På uppdrag av Göteborgs Frihamns AB har Sweco Environment upprättat föreliggande kontrollprogram, vilket ska användas i samband med markarbeten vid byggnation av temporära bostäder m m i Frihamnen. Kontrollprogrammet innehåller en allmän del samt tillhörande bilagor, där de sistnämnda bl a beskriver den verksamhetskontroll som ska utföras Syftet med detta dokument är att övergripande beskriva de förutsättningar som gäller för entreprenadarbetena samt de kontroller och försiktighetsmått som behöver vidtas för att minimera störningar och negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Figur 1.2 Frihamnen, del av Lundbykajen, Lundbyhamnen och Kvillepiren där temporära bostäder ska uppföras. Källa.SBK. 2(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

7 KONCEPT Organisation och ansvar Under senvåren och hösten 2016 kommer Älvstranden att teckna avtal med ett antal aktörer med målet att bygga temporära bostäder på totalt 9 byggrätter, se kapitel 6. Älvstranden Utveckling kommer att föreslå arrendeanvisning till de aktörer som enligt bolagets bedömning bäst möter kraven i arrendeanvisningen. Arrendeavtalet avser 15 år men bygglov kan endast sökas för maximalt tio år, därefter kan ny ansökan lämnas in om förlängning med ytterligare fem år görs. För de temporära bostäderna är det de enskilda aktörerna som är byggherrar och som bl a kommer att lämna in anmälan enligt SFS1998:899. Älvstranden Utveckling (genom Göteborgs Frihamns AB) ansvarar för utbyggnad av infrastruktur, samt även för anläggning av allmän platsmark inom området. Allmän platsmark kommer därefter att förvaltas av en förening, med samtliga aktörer som får arrendeanvisning som medlemmar. Ansvarig tillsynsmyndighet över de markarbeten som utförs är Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. Ett undantag utgörs i de fall arbeten utförs inom vattenområdet. För arbeten i vattenområdet kommer ett särskilt kontrollprogram att utformas, med länsstyrelsen som tillsynsmyndighet. 3 Avgränsningar Detta dokument: skall tillämpas för alla markarbeten inom projektområdet, se figur 1.2, där hantering av förorenade massor, förorenat länshållningsvatten eller material (tjärasfalt, slipers, betong e t c) som kräver särskild hantering förekommer. begränsar inte på något sätt det ansvar som åligger byggherrar, entreprenörer m m enligt gällande lagar och förordningar i övrigt, t ex vad gäller PBL. i anmälan (enligt SFS 1998:899) om efterbehandling ska det för varje delprojekt redovisas vilka markarbeten som kommer att utföras samt om några projektspecifika försiktighetsåtgärder är aktuella. Anmälan skall lämnas in till Miljöförvaltningen i god tid (helst sex veckor) innan markarbeten påbörjas. omfattar inte arbetsmiljöfrågor. 4 Styrande dokument Norra älvstranden mellan Älvsborgsbron och Götaälvbron. Riskbedömning inklusive förslag till mätbara åtgärdsmål avseende förorenad mark. Sweco, Unr (10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

8 KONCEPT Frihamnen, temporära bostäder. Övergripande miljökontrollprogram SWECO, Unr (Detta dokument). Kommande anmälningar (enligt SFS 1998:8999 som ska tas fram inför planerade markarbeten inom förorenade områden, samt Miljöförvaltningens yttrande/föreläggande avseende dessa anmälningar. Följande dokument redovisar föroreningssituationen inom området: Frihamnen, temporära bostäder. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Sweco, , Unr Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Kvillepiren, Structor Miljö Väst , uppdrag Lundbyvassen 8:1 och del av 736:167, översiktlig miljöteknisk markundersökning, Sweco , Unr Områdesbeskrivning 5.1 Allmän beskrivning Området omfattar delar av fastigheterna Lundbyvassen 8:1 (Lundbyhamnen) och Lundbyvassen 736:168 (Kvillepiren), se även bilaga 1. Området på Lundbykajen, vid Kajskjul 122, omfattar ca m 2 och utgörs till större del av asfalterade parkeringsytor. Västerut avgränsas undersökningsområdet av Kajskjul 122, som uppfördes på 1950-talet, och i öster av hamnbassängen. Den nuvarande kajen byggdes ca 1950 och utgörs av en ca 18 m bred betongkonstruktion på pålar. Närmaste större trafikled är Lundbyleden, strax nordväst om området. Närmaste bostadsbebyggelse är belägen ca 200 m mot nordväst, på andra sidan Lundbyleden. Området på Kvillepiren omfattar ca m 2. Här finns asfalterade ytor huvudsakligen i de centrala och södra delarna; dessa utgörs av vägar/uppställningsytor för den tidigare färjeverksamheten. I övrigt består ytskikten i allmänhet av grus och området är till stor del bevuxet av gräs, mossa och sly. Längs med tillfartsvägen finns ställvis jordvallar upplagda. Diverse lämningar efter tidigare verksamheter; några mindre byggnader, påfartsramper, belysningsstolpar, brandposter e t c, finns också kvar på den östra sidan av Kvillepiren. På Kvillepiren löper i dagsläget järnvägsspår tillhörande den tidigare verksamheten. Dessa spår är dock kapade, någon tågtrafik kan ej längre förekomma. 4(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

9 KONCEPT Området ligger i direkt anslutning till Göta Älv, vilken är klassad i högsta skyddsklass på grund av att dalgången är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Älvmynningen utgör ett Natura 2000-område. 5.1 Föroreningssituation Flera miljötekniska markundersökningar har utförts inom aktuellt område, se ovan. Nedan följer en generaliserad beskrivning av föroreningssituationen inom projektområdet. Vid Lundbyhamnen utfördes miljötekniska markundersökningar utförts söder om nu aktuellt område Den ytliga asfalten indikerade inga tecken på innehåll av stenkolstjära, däremot påträffades ett (äldre) tjärasfaltlager med tillhörande bärlager ca 0,5 m under markytan i en provpunkt. Under den ytliga asfalten påträffades fyllnadsmassor, ställvis med inslag av rivningsrester som trä, betong etc. Fyllnadsmassornas mäktighet uppgick till ca 1-1,5 m, därunder påträffades lera. Från redovisad jordlagerföljd framgår även att svart slagg ställvis förekommer, och att denna innehåller förhöjda halter av barium och arsenik. Övriga fyllnadsmassor (ej slagg) uppvisade vanligen lätt förhöjda halter av polyaromatiska kolväten (PAH) och i ett fall kraftigt förhöjd halt av arsenik. Innehållet av organiska ämnen och av metaller är annars lågt. En översiktlig miljöteknisk markundersökning av Kvillepirens västra del utfördes inom Stena Lines f d verksamhetsområde. Undersökningen visade på att asfalten inom det undersökta området generellt inte innehåller stenkolstjära. Fyllnadsmassor inom ej hårdgjorda ytor består av stenigt grus med betydande inslag av rivningsrester. Dessa massor innehåller i varierande grad förhöjda halter av PAH och metaller, bl a arsenik i ett prov från södra delen av piren. I samma delområde påträffades också massor med halter över FA. I samband med denna undersökning provtogs även de slipers som hör till järnvägsspåret. Dessa visade sig innehålla höga halter av PAH. En översiktlig miljöteknisk markundersökning inom nu aktuellt område utfördes under vintern Denna omfattade 6 provpunkter på Lundbykajen och 16 provpunkter på Kvillepiren. Asfalten inom Lundbykajen utgörs i allmänhet av bitumenasfalt, inga indikationer på tjärasfalt noterades. 1 Lundbyvassen 8:1 och del av 736:167, översiktlig miljöteknisk markundersökning, Sweco , unr Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Kvillepiren, Structor Miljö Väst , uppdrag Frihamnen, temporära bostäder. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Sweco, , Unr (10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

10 KONCEPT Hela området är utfyllt, fyllnadsmassornas mäktighet uppgår vanligen till ca 1-1,5 m, lokalt mer. Under asfaltlagret påträffas i ca hälften av punkterna ett grått bärlager av grus och sten, ca 0,3-0,7 m. Fyllnadsmassorna i övrigt består huvudsakligen av grus och sand. Ett skikt av svart slaggmaterial, med några decimeters mäktighet, noteras i flera punkter vid ett djup av ca 1 m. Utöver förekomst av slagg har inga indikationer på förorening noterats (lukt, avvikande färg e t c). Av 5 analyserade jordprover uppvisar 2 halter under KM. Ett prov uppvisar halter mellan KM och MKM, och två prover halter mellan KM och FA. Förhöjda analysparametrar utgörs vanligen av PAH och metaller (barium, arsenik, bly och kvicksilver). Under fyllnadsmassorna påträffas lera, eventuellt kan detta utgöras av tillförda muddermassor. Trärester, vilka misstänks vara impregnerade, påträffas i vissa punkter vid övergången mellan fyllnadsmassor och lera. Marklagren inom Kvillepiren uppvisar en större variation. Delar av området är asfalterat, några indikationer på förekomst av tjärasfalt har ej noterats. I huvudsak består dock de ytliga marklagren av fyllnadsmassor (sten, grus och sand) med en mäktighet som varierar mellan ca 1 3 m. Därunder påträffas muddermassor (lera, ställvis med inslag av sand), vilka i sin tur underlagras av naturligt avsatt lera. Fyllnadsmassorna uppvisar ställvis inslag av exempelvis betong, tegel, glas, färgrester och trä. Av 17 jordprover uppvisar 3 prover halter under KM, 9 prover redovisar halter mellan KM och MKM, och 5 prover mellan MKM och FA. De parametrar som vanligen är förhöjda utgörs av PAH, bly och kvicksilver. Halter över MKM omfattar främst PAH, barium och arsenik. Inom södra delen av Kvillepiren påträffas förhöjda halter (3 ggr MKM) arsenik. 6 Planerad byggnation, tidplan och markarbeten Under senvåren och hösten 2016 kommer Älvstranden, enligt ovan, att teckna avtal med ett antal aktörer med målet att bygga temporära bostäder på totalt nio byggrätter, se figur 6.1. De nio byggrätterna kommer tillsammans möjliggöra för en bruttoarea om minst kvm BTA, bestående av temporära bostäder och mindre verksamheter. Områdets bostäder och verksamheter fördelas enligt följande princip: 1/3 studentbostäder 1/3 bostäder för nyanlända 1/3 företagsbostäder ett antal mindre verksamhetslokaler i bottenvåningar. 6(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

11 KONCEPT Figur 6.1 Planerad utformning av temporära bostäder vid Frihamnen. Älvstranden Utveckling kommer under våren 2016 att påbörja anläggningen av infrastruktur, teknisk försörjning samt övriga arbeten som är nödvändiga inför byggnation av temporära bostäder. De förstnämnda arbetena kommer att färdigställas parallellt med att aktörerna påbörjar byggnation av byggrätterna. Alla arbeten planeras att vara avslutade vid årsskiftet 2016/2017. De tekniska försörjningssystemen omfattar: vatten & avlopp fjärrvärme el Allmän platsmark omfattar: omhändertagande av dagvatten. gata cykel- och gångväg belysning 7(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

12 KONCEPT rekreationsområde och gemensamhetsbyggnad pontonbrygga mellan Kvillepiren och Kajskjul 122. När det gäller kommande markarbeten är det främst följande moment som berörs: Uppförande av temporära bostäder. Några underjordiska garage/källare är inte aktuella, sannolikt utförs endast relativt ytnära grundläggningsarbeten. Schakt för ledningar, VA och fjärrvärme m m. Schaktnivåer är inte kända i detalj, men schakt till djup ca 2 m bedöms kunna förekomma ställvis. Trafikområden, rekreationsområden innebär också relativt ytliga markarbeten. Det bör också noteras att marknivån generellt sett kommer att höjas, jämfört med dagens, till ca +2,5. Detta innebär som regel att massor behöver tillföras, tillkommande mäktighet är ca 0 0,5 m. Inom området finns även järnvägsspår, vars hantering inte är avgjorda i nuläget. Rivning av spåren är inte osannolikt, vilket i så fall innebär omhändertagande av kreosotimpregnerade syllar och eventuell hantering av förorenade banvallsmassor. 7 Riskbedömning och mätbara åtgärdsmål 7.1 Platsspecifik riskbedömning En platsspecifik riskbedömning finns framtagen för hela norra älvstranden, mellan Älvsborgsbron och Göta älvbron, se ovan. I riskbedömningen redovisas platsspecifika riktvärden för olika marktypområden (bostäder, industri/kontor/handel, parkmark och trafikområden). De platsspecifika riktvärdena har beräknats utifrån Naturvårdsverkets beräkningsmodell med tillhörande beräkningsprogram. 7.2 Mätbara åtgärdsmål Med utgångspunkt från de platsspecifika riktvärdena, aktuell föroreningssituation och planerad markanvändning har mätbara åtgärdsmål 4 tagits fram för olika markanvändningsområden inom norra älvstranden. De mätbara åtgärdsmålen för bostäder och parkmark finns sammanställda i bilaga 2. Såväl riskbedömning som åtgärdsutredning har genomförts i samråd med Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. Om inget annat anges i de anmälningar om efterbehandling som kommer att lämnas in för respektive delprojektområde, skall de mätbara åtgärdsmålen tillämpas. De mätbara åtgärdsmålen, tillsammans med tillgängliga undersökningsresultat, eventuellt kompletterat med provtagning/analyser under själva markarbetena, utgör grunden för hur hanteringen av förorenade massor kommer att ske. repo001.docx (10) RAPPORT Norra älvstranden mellan Älvsborgsbron och Götaälvbron. Riskbedömning inklusive förslag till mätbara åtgärdsmål avseende förorenad mark. Sweco, Unr FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

13 KONCEPT Miljö- och omgivningspåverkan samt försiktighetsåtgärder 8.1 Miljö- och omgivningspåverkan Eftersom förorenade massor, material och länshållningsvatten kommer att omfattas av markarbeten, kan risk för människa och miljö uppkomma vid hantering av de förorenade massorna m m. Vid markarbeten och vid lagring av massor på mellanlager/omlastningsplats finns risk för spridning av förorenade finpartiklar genom damning, beroende på väderlek. Risken för en omfattande spridning av föroreningar vid denna hantering bedöms dock i allmänhet vara begränsad. Undantag kan t ex dock utgöras av om urschaktade massor med inslag av finmaterial behandlas/sorteras, t ex genom siktning. Länshållningsvatten från djupare schakt kommer sannolikt att uppkomma, även om mängderna och föroreningsinnehållet kan variera kraftigt mellan olika områden. Förekomst av finkornigt material (silt/lera) i jordlagren innebär att länshållningsvatten kan innehålla partiklar/suspenderat material till vilka föroreningar, t ex metaller, PAH och olja kan vara bundna. Det kan heller inte uteslutas att rester av t ex oljeprodukter kan föremma i länshållningsvattnet. 8.2 Försiktighetsåtgärder För att minimera den omgivningspåverkan som beskrivs ovan kommer olika försiktighetsåtgärder att vidtas. Den miljökontrollant som kommer att vara knuten till respektive delprojekt kommer, tillsammans med entreprenören, att besluta om vilka åtgärder som är aktuella och när åtgärder ska vidtas. Kontrollinsatser, exempelvis provtagning av jord och vatten, kan behöva föregå beslut om försiktighetsåtgärder. Miljökontroll kommer att utföras enligt vad som redovisas i Bilaga 1 (verksamhetskontroll). I denna bilaga redovisas även vad som gäller för hur information, dokumentation m m ska genomföras. Nedan beskrivs några försiktighetsåtgärder: Vid teknisk schakt ska kontroll att ske av urschaktade och kvarlämnade massor så att de mätbara åtgärdsmålen uppfylls, d v s att markarbeten ska utföras på ett sätt så att det är acceptabelt för människors hälsa och för miljön Mellanlager/omlastningsplats kommer att finnas för att förenkla hanteringen av förorenade massor. Avsikten är att mellanlagret/omlastningsplatsen främst kommer att vara till för förorenade massor, men kan vid behov även komma att användas för återfyllnadsmassor.. Vid behov kommer t ex upplagda jordmassor att täckas för att minimera risken för spridning av föroreningar. 9(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

14 KONCEPT Hantering av länshållningsvatten är särskilt viktig inom projektområdet. Vid utsläpp till Göta älv och/eller till dagvattensystem gäller Miljöförvaltningens riktlinjer, se bilaga 3. Länshållningsvatten kan komma att pumpas till oljeavskiljare och/eller sedimentationstank, eller annan reningsutrustning, innan det kan påföras dagvattensystemet eller recipienten. Återinfiltrering av länshållningsvatten i mark kan bli aktuell, men förutsätter alltid samråd med Miljöförvaltningen Återfyllnad med godkända (lätt förorenade) massor ska genomföras om möjligt. Återanvändning av massor innebär resursbesparingar och minskade transporter, båda till nytta ur ett miljöperspektiv. Mätbara åtgärdsmål i form av kriterier för massor som ska användas för återfyllnad är fastställda. Om återfyllnad under grundvattenytan är aktuell, skall detta föregås att ett samråd med Miljöförvaltningen, eventuellt kan laktester vara aktuella. Massor behöver sannolikt tillföras utifrån, för att generellt lyfta marknivån till ca + 2,5. Detta kan innebära att behov finns att separera olika jordlager, t ex genom att lägga ut geotextil, med tanke på de markarbeten som kan bli aktuella vid framtida permanenta utbyggnad av området, och den masshantering som då är aktuell. Ulrika Palmblad Gröön Göteborgs Frihamns AB 10(10) repo001.docx RAPPORT FRIHAMNEN, TEMPORÄRA BOSTÄDER ÖVERGRIPANDE MILJÖKONTROLLPROGRAM THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\miljökontrollprogram.docx

15 KONCEPT BILAGA 1 Frihamnen, temporära bostäder - Situationsplan, marktypområden Bostäder Parkmark 1 (1) memo04.docx S w e co E n vi r o n m e nt AB THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\bilaga 1.docx

16 BILAGA 2 Särtryck från: Norra älvstranden mellan Älvsborgsbron och Götaälvbron. Riskbedömning inklusive förslag till mätbara åtgärdsmål avseende förorenad mark. Sweco, Unr (2) memo04.docx S w e co E n vi r o n m e nt AB THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\bilaga 2.docx

17 2 (2) memo04.docx BILAGA 2 FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA. THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\bilaga 2.docx

18 BILAGA 3 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten ( sidor) 1 (1) memo04.docx S w e co E n vi r o n m e nt AB THHM p:\1314\ _frihamnen,_temporära\000\18 granskning\ömk\bilaga 3.docx

19 ISBN nr: R 2013:10 Kvillebäcken Foto: Jenny Mossdal Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten reviderad 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

20 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av miljö- och klimatnämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

21 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Förord Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad tog fram rapporten Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter i februari Det har nu gått flera år sedan de lokala riktvärdena och riktlinjerna infördes. Vi har därför valt att göra en översyn av rapporten. Syftet med översynen har varit att bedöma hur riktlinjerna har fungerat som vägledning samt om riktvärdena fortfarande är relevanta. De riktlinjer och riktvärden som redovisas i denna handling är i första hand avsedda att ge vägledning för miljöförvaltningens tjänstemän vid prövning av utsläpp av förorenat vatten till dagvattensystem och recipienter. Förhoppningsvis kan riktlinjerna inklusive riktvärden underlätta även för andra kommunala förvaltningar, organisationer, planerare, konsulter och verksamhetsutövare som arbetar med frågan. Göteborg september Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

22

23 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Framtagande av rapport... 4 Generella ställningstaganden... 5 Ansvar för utsläpp av förorenat vatten... 6 Riktvärden... 7 Riktlinjer för tillämpning av riktvärden... 8 Riktvärdena gäller i utsläppspunkt... 8 Riktvärdena gäller både för tillfälliga och permanenta verksamheter... 8 Känsliga recipienter... 8 Vattenskyddsområde... 8 Platsspecifik bedömning och avsteg från riktvärden... 8 Partikelavskiljning och suspenderat material... 9 Reningsteknik... 9 Provtagning och analysmetoder... 9 Referenser Bilagor Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

24 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Sammanfattning Denna rapport innehåller riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattensystem och recipienter i Göteborgs kommun och är en uppdatering av rapporten som miljöförvaltningen tog fram Syftet med riktlinjerna och riktvärdena är att skydda vattendragen och dess organismer, verka för god vattenstatus samt minimera risken för människors hälsa. Översynen har resulterat i mindre justeringar av några parametrar i riktvärdeslistan. Dessutom har några parametrar tagits bort och några har tillkommit jämfört med den ursprungliga rapporten. I det uppdaterade dokumentet har vi försökt att vara tydligare med hur vi motiverar valda riktvärden samt hur de är tänkta att tillämpas. Det kan sammanfattas så här: Varje verksamhetsutövare har ett ansvar att minimera sin påverkan på miljön. Utsläpp av föroreningar ska begränsas vid källan. När föroreningar släpps ut och sprids diffust så flyttas kostnaden över till någon annan, oftast samhället. Riktvärdena kan upplevas som låga, vilket de också ska vara med tanke på tillämpningen. Om föroreningshalterna är lägre än riktvärdena så kan normalt ett utsläpp accepteras även i ett känsligt vattendrag. I vissa fall kan det vara lämpligt att verksamhetsutövaren gör en platsspecifik bedömning där man utgår från förväntade föroreningar, mängder och recipientens känslighet. Sedan beslutar miljöförvaltningen om de platsspecifika riktvärdena är tillräckliga. 3 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Bakgrund Miljöförvaltningen anser att alla måste medverka till att förhindra utsläpp av skadliga ämnen samt medverka till god vattenstatus i recipienterna så långt som det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Stöd för detta finns i miljöbalkens allmänna hänsynsregler samt EU:s ramdirektiv för vatten. Förorenat processavloppsvatten och förorenat dagvatten betraktas juridiskt som avloppsvatten. Avloppsvatten släpps ut från många olika processer, verksamheter och arbeten. Exempel på detta är tvättning och färgborttagning från tak och fasader, utsläpp av länsvatten från sanering av förorenade områden, avloppsvatten från industri- och upplagsområden och processvatten från miljöfarliga verksamheter. Det finns inte några nationella riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till dagvatten och recipient. I många ärenden kan och bör likartade grundläggande miljökrav ställas med avseende på utsläpp av förorenat vatten med hänsyn till skydd av vattenmiljön. Miljöförvaltningens tjänstemän, fastighets- och anläggningsägare, konsulter samt entreprenörer har tidigare efterfrågat tydliga riktlinjer och krav för avloppsutsläpp för att kunna ha framförhållning i tillsyn, planering, upphandling och åtgärder. Framtagande av rapport Miljöförvaltningen i Göteborg tog 2008 fram en vägledning med riktlinjer och riktvärden för reglering av avloppsvattenutsläpp till dagvattensystem eller direkt till recipienter i kommunen. Vi har sett över och uppdaterat riktlinjerna och riktvärdena under I samband med översynen skickade vi ut enkäter både internt på miljöförvaltningen och externt till myndigheter, konsulter och verksamhetsutövare. Syftet var att få synpunkter på riktvärdena samt en bild av hur de används idag. I vissa frågor har vi även haft kontakt med Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten. Vid översynen har vi följt upp synpunkter som kommit in och gjort en omvärldsanalys. Värt att nämna är att Regionala dagvattennätverket i Stockholms län har sammanställt rapporten Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp i februari Vi upplever att det finns många likheter i inriktning och ambitionsnivå mellan vårt arbete och rapporten från Stockholms län. Översynen har resulterat i ändringar av riktvärdena för några parametrar jämfört med den ursprungliga rapporten från år Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

26 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 I bilaga 1 finns motiveringar till nivå för respektive riktvärde. I bilaga 2 finns en sammanfattning av utredningsarbetet och de viktigaste revideringarna. Vid arbetet med att ta fram dessa riktlinjer och riktvärden har vattendrags känslighet samt följande lagstiftning och föreskrifter, miljömål och vägledningar haft en central betydelse: EU:s vattendirektiv inklusive svensk följdlagstiftning Miljöbalken Miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten inom kommunen som gäller för Göta älv (inkl Nordre älv), Säveån och Lärjeån Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder avseende miljökvalitet för sjöar och vattendrag Natura 2000 områden (Lärjeån, Säveån och Nordre älv) Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv Nationella, regionala och lokala miljömål Vattenplan för Göteborg Vatten så klart Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Ökade kunskaper om bland annat föroreningsförhållanden i recipienter Vi har fokuserat på de vanligaste ämnena som kan förekomma i avloppsvatten från verksamheter och processer, det vill säga tungmetaller, olja samt ytterligare några ämnen. Vid utsläpp av farliga ämnen som inte finns med på riktvärdeslistan får bedömning göras från fall till fall. De bedömningsgrunder samt rikt- och gränsvärden som vi i huvudsak har utgått ifrån när vi tagit fram riktvärdena är miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen samt miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Vi har även använt oss av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar och vattendrag samt bakgrundsdata till riktvärden för förorenad mark. Generella ställningstaganden Miljökvalitetsnormerna och bedömningsgrunderna avser halter i ytvatten. I dagsläget finns inte tillräckligt med underlag för att kunna bedöma effekten av mindre verksamheters utsläpp på en vattenförekomsts kemiska och ekologiska status. Det medför mycket stora undersökningsinsatser och kostnader att försöka påvisa direkta skadliga effekter i recipienter vid mindre utsläpp. I de flesta fall anser vi att det varken är skäligt, meningsfullt eller framåtblickande att göra detta. Utsläppen bör i första hand begränsas vid källan. Våra riktvärden gäller 5 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

27 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 därför i utsläppspunkt. Utgångsläget är att riktvärdena gäller både för tillfälliga och kontinuerliga utsläpp av förorenat vatten till samtliga dagvattensystem och vattendrag oavsett recipientförhållanden. En skälighetsavvägning av kostnaderna jämfört med miljönyttan ska göras i varje enskilt fall, i enlighet med 2 kapitlet 7 miljöbalken. Riktvärdena är generella och ska fungera för många olika typer av verksamheter. I vissa fall kan det vara lämpligt att verksamhetsutövare gör en platsspecifik bedömning med utgångspunkt i bland annat förväntade föroreningar, mängder samt recipientens känslighet. Riktvärdena blir juridiskt bindande för en verksamhet först när miljöförvaltningen fattar beslut om dem i det enskilda fallet. Beslutet innefattar då också hur utsläppskontrollen ska ske. Vi är medvetna om att miljökvalitetsnormer som gäller i recipienter inte är direkt jämförbara med villkor för utsläpp av vatten. Våra riktvärden och riktlinjer innebär en förenklad hanteringsprocess som är anpassad även till mindre verksamheter, tillfälliga utsläpp och till våra känsligaste vattendrag. Om föroreningshalterna i vattnet som avses släppas ut underskrider föreslagna riktvärden, bör normalt inte utsläppet medföra några risker eller skador på det biologiska livet i vattendrag enligt förvaltningens mening. Nya rön, lagkrav med mera kan medföra kommande justeringar i förvaltningens riktlinjer och riktvärden. Ansvar för utsläpp av förorenat vatten Ansvaret för utsläpp av förorenat vatten ligger på verksamhetsutövaren, alltså den som ska genomföra åtgärden och har rådighet över verksamheten. Enligt miljöbalkens hänsynsregler omfattar ansvaret bland annat att ha kunskap om vilka miljöeffekter verksamheten förorsakar eller riskerar att förorsaka. Ansvaret innebär också att den enskilde verksamhetsutövaren ska medverka till att minska miljöbelastningen från sin verksamhet, till exempel genom att minimera utsläpp av skadliga ämnen till recipienter och använda bästa möjliga teknik. Om inte verksamhetsutövaren tar sitt ansvar, medför det att kostnader för till exempel undersökningar, saneringar eller omhändertagande av förorenade sediment i dagvattenledningar eller vattendrag hamnar på annan part. Ansvaret gäller också gentemot vattenrättsinnehavare. Den som har rådighet över mark och vatten har vissa möjligheter att ställa krav på vattnets innehåll i utsläppspunkten till recipienten. I till exempel anmälningsärenden enligt miljöbalken ska tillsynsmyndigheten samråda med dem som kan vara berörda av utsläpp av förorenat vatten. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

28 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Riktvärden Riktlinjerna styr hur riktvärdena ska tillämpas. Ämne/parameter Arsenik (As) Krom (Cr) Kadmium (Cd) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Nickel (Ni) Kvicksilver (Hg) Riktvärden i utsläppspunkt 15 µg/l 15 µg/l 0,4 µg/l 14 µg/l 10 µg/l 30 µg/l 40 µg/l 0,05 µg/l PCB TBT Oljeindex Bens(a)pyren MTBE Bensen 0,014 µg/l 0,001 µg/l 1000 µg/l 0,05 µg/l 500 µg/l 10 µg/l ph 6-9 Totalfosfor Totalkväve TOC Suspenderat material Partiklar 50 µg/l 1250 µg/l 12 mg/l 25 mg/l Krav på minst 90 % avskiljning av partiklar > 0,1 mm om partiklarna kommer från tvättprocesser utomhus eller motsvarande Flöde I utsläppspunkt i recipient får utsläppsmängden, som momentanvärde, vara högst 1/10 av recipientens momentanflöde I första hand ska totalhaltsanalyser användas. Som regel ska metallerna bestämmas enligt SS Motivering till respektive värde finns i bilaga 1. 7 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Riktlinjer för tillämpning av riktvärden Några grundförutsättningar gäller vid tillämpningen av riktvärdena i tabellen på sidan 7. Riktvärdena gäller i utsläppspunkt Värdena ska uppfyllas i verksamhetens utsläppspunkt. Det kan vara anslutningspunkt till dagvattensystemet eller utsläppspunkt till dike, direkt i vattendrag, sjö eller hav. Om halterna i vattnet som ska släppas ut är lägre än riktvärdena kan normalt ett utsläpp accepteras även till en känslig recipient. Riktvärdena gäller både för tillfälliga och permanenta verksamheter Riktvärdena gäller såväl permanenta som tillfälliga utsläpp; till exempel tvättning och färgborttagning på tak och fasader, rengöring av fartyg, båtar, entreprenadmaskiner och containrar samt avledning av förorenat länsvatten från markarbeten. Känsliga recipienter Utsläpp till mycket känsliga recipienter under till exempel lekperiod för fisk ska särskilt beaktas. I sådana fall kan högre krav än riktvärdena behöva ställas för att skydda recipienten. Detsamma gäller utsläpp till vattenförekomst med lågt flöde eller liten vattenomsättning. I utsläppspunkt i recipient får utsläppsmängden, som momentanvärde, vara högst en tiondel av recipientens momentanflöde. Vattenskyddsområde Inom vattenskyddsområden är det extra viktigt att minimera föroreningar i vattnet. Det räcker till exempel med mycket låga halter av oljeföroreningar i dricksvatten för att det ska bli odrickbart på grund av smak och lukt. Högre krav än riktvärdena kan behöva ställas framför allt med avseende på oljeföroreningar, se bilaga 1. Platsspecifik bedömning och avsteg från riktvärden Om verksamhetsutövaren anser att riktvärdena inte kan uppfyllas, så är det upp till verksamhetsutövaren att visa med en utredning vilka halter som är möjliga att nå utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat utifrån recipientens förutsättningar. Vid särskild prövning där miljöförvaltningen bedömer att det inte är skäligt att ställa krav på att riktvärdena ska klaras kan högre nivåer än riktvärdena accepteras. En förutsättning är att det inte råder förhållanden som gör recipienten särskilt skyddsvärd. För länsvatten och förorenat dagvatten kan 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

30 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 undantag från riktvärdena medges under längre regnperioder, kraftig snösmältning eller andra exceptionella förhållanden. Vid avsteg från riktvärdena ska verksamhetsutövaren alltid göra en platsspecifik bedömning och samråda med miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen gör sedan en skälighetsavvägning med utgångspunkt från vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Partikelavskiljning och suspenderat material Partiklar är ofta föroreningsbärare. Partikelavskiljning ska därför som regel alltid ske. Om partiklarna härstammar från naturligt, ej förorenat material så som humus, sand och lera, får bedömning ske i varje enskilt fall. Det suspenderade materialet kan påverka genom grumling samt sedimentera över exempelvis lekbottnar eller bottenfauna. För suspenderat material kan värdet 25 mg/l användas som riktvärde vid normalfall i dessa ärenden. I de fall det är mycket svårt att samla in tvättvattnet från blästring eller tvättprocesser utomhus, till exempel vid arbeten på broar, ska minst 90 procent avskiljning av partiklar som är större än 0,1 mm ske. Reningsteknik Om verksamhetsutövaren kan visa att viss reningsteknik har fungerat bra i projekt med liknande förutsättningar, till exempel mängd vatten, partikelinnehåll och föroreningar, kan omfattningen av provtagning av utgående vatten anpassas efter detta i samråd med miljöförvaltningen. Provtagning och analysmetoder I första hand ska totalhaltsanalyser användas eftersom många metaller är bundna till partiklar. I vissa fall är det en fördel att analysera fördelningen i suspenderat material och i löst fas som underlag för val av reningsteknik. Mätning av turbiditet kan användas som ett mått på vattnets partikelinnehåll vid till exempel större markarbeten. Till en början ska då suspenderat material analyseras parallellt för att få en korrelation mellan de båda måtten. Analyser ska ske enligt svensk standard. Prov ska analyseras med tillräcklig noggrannhet för att en jämförelse ska kunna göras med riktvärdena. Någon grovfiltrering och dekantering av vattenprovet i fält får inte ske. Innehåller provet större partiklar än 2 mm av organisk substans ska partiklarna krossas eller malas och inkluderas i provmaterialet. Denna provpreparering får inte medföra att innehållet i provet förändras. Som regel ska metallerna bestämmas enligt SS och andra ämnen enligt vedertagen standard. Vilka analysmetoder som har använts ska framgå i analyssvaren. 9 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

31 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Vid kontinuerliga utsläpp av förorenat vatten eller vid större tillfälliga projekt med stora mängder vatten ska i första hand flödesproportionell provtagning användas. Riktvärdeslistan ska inte ses som fullständig. Även utsläpp av andra ämnen eller egenskaper kan behöva regleras; till exempel temperatur, ftalater, klorerade kolväten, bekämpningsmedel eller specifika ämnen i processvatten från industrier. Den som utför provtagningen bör ha genomgått utbildning som vattenprovtagare eller ha motsvarande kompetens. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

32 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Referenser EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) EU:s direktiv om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG) Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (vilket gäller för Göta älv, Lärjeån och Säveån) Miljöbalken (1998:808) Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) US EPA Aquatic Life Criteria Table, recommended water quality criteria for the protection of aquatic life and human health in surface water Holländskt riktvärde avseende MTBE (RIVM rapport /2004) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag, rapport Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark, rapport Naturvårdsverket SPIs rekommendation 2010 Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp (Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, riktvärdesgruppen). Februari StormTac. En beräkningsmodell för dagvatten Vattenplan för Göteborg Vatten så klart (2003) Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv (gällande från 1 juni 2004) Nationella miljömål. Den svenska miljömålsportalen: Bevarandeplan för NATURA-2000 områden (SE Lärjeån; SE Säveån, nedre delen; SE Nordre Älvs estuarium). 11 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

33 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Bilagor Bilaga 1: Motivering till riktvärdena Bilaga 2: Beskrivning av utredningsarbetet 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

34

35 Riktvärden och riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten i Göteborg R 2013:10 Bilaga 1 - Motivering till riktvärdena Ämne/parameter Riktvärde Göteborg Arsenik (As) 15 µg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag Krom (Cr) 15 µg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag Referens Värde enligt referens Miljöförvaltningens justering och eventuell kommentar 15 µg/l nedre gräns för klass 4, Höga halter, tabell µg/l nedre gräns för klass 4, Höga halter, tabell 18 Kadmium (Cd) 0,4 µg/l 1 Vattendirektivet (2008/105/EG) bilaga 1 0,2 µg/l som årsmedelvärde (AA- MKN) 3 och 0,45 µg/l som maximal tillåten koncentration (MAC- MKN), avser löst fas Ingen Ingen Uppräkningsfaktor 2 för totalhalt ger 0,4 µg/l 1 Riktvärde Göteborg µg/l 15 µg/l 0,3 µg/l Uppräkningsfaktor 2 för totalhalt ger 14,4 µg/l 1 5 µg/l som MKN, avser löst fas Uppräkningsfaktor 2 för totalhalt ger 10 µg/l 1 Bly (Pb) 14 µg/l 1 Vattendirektivet (2008/105/EG) bilaga 1 7,2 µg/l som årsmedelvärde (AA- MKN) 3, avser löst fas Koppar (Cu) 10 µg/l 1, 2 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Zink (Zn) 30 µg/l 2 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 3 µg/l 9 µg/l 30 µg/l som MKN, avser totalhalt Ingen 30 µg/l Nickel (Ni) 40 µg/l 1 Vattendirektivet (2008/105/EG) bilaga 1 20 µg/l som årsmedelvärde (AA- Uppräkningsfaktor 2 för 45 µg/l MKN) 3, avser löst fas totalhalt ger 40 µg/l 1 Kvicksilver (Hg) 0,05 µg/l Vattendirektivet (2008/105/EG) bilaga 1 0,05 µg/l som årsmedelvärde (AA- Ingen uppräkningsfaktor 0,07µg/l MKN) 3 samt 0,07 µg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN), avser löst fas. används på grund av ämnets egenskaper och osäkert dataunderlag. Polyklorerade bifenyler (PCB) 0,014 µg/l Ingen 0,001 µg/l 0,014 µg/l US EPA Aquatic Life Criteria Table, recommended water quality criteria for the protection of aquatic life and human health in surface water Tributyltenn (TBT) 0,001 µg/l Vattendirektivet (2008/105/EG) bilaga 1 0,0002 µg/l som årsmedelvärde (AA-MKN) 3 samt 0,0015 µg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN) Ligger kvar på samma som tidigare, stämmer väl överens med MAC- MKN. Osäkerhet kring mätnoggrannhet. 0,001 µg/l

36 Riktvärden och riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten i Göteborg R 2013:10 Oljeindex 1000 µg/l 4 Avser alifatiska och aromatiska kolväten >C10-C40. Fraktionerade oljekolväten kan analyseras för att kontrollera om lättare kolväten förekommer samt om snabbare analys krävs. Oljeavskiljare klass 1 ska klara minst 5000 µg/l. Mobila oljeavskiljare klarar ofta att rena till lägre halter. Kompletterande reningsutrustning kan krävas µg/l Bens(a)pyren 0,05 µg/l Vattendirektivet (2008/105/EG), bilaga 1 Metyltertbutyleter (MTBE) 500 µg/l Naturvårdsverkets rapport 5976 Riktvärden för förorenad mark. SPIs rekommendation 2010 Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Holländska riktvärden (RIVM rapport /2004) 0,05 µg/l som årsmedelvärde (AA- MKN) 3 och 0,1 µg/ som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN) I NV:s rapport anges 50 µg/l i tabellen avseende skydd av ytvatten. I rapporten anges att en säkerhetsfaktor 1000 används pga. osäkerheter och att riktvärdet inte ska användas rakt av utan som grund för att räkna fram platsspecifika riktvärden. I SPIs rapport anges 5 mg/l som förslag till riktvärde för MTBE i grundvatten avseende miljörisker i ytvatten, då räknas med en utspädningsfaktor 100. I den holländska rapporten anges ett målvärde för ytvatten på 26 µg/l med en maximal koncentration på 2600 µg/l. Ingen Vi lägger oss mellan NV:s rapport 5976 och SPI:s rapport och räknar med en faktor 10 med utgångspunkt i NV:s rapport. Detta motsvarar SPI:s värde om man bortser från 10 gångers spädning i vatten. Nytt Nytt

37 Riktvärden och riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten i Göteborg R 2013:10 Bensen 10 µg/l Vattendirektivet (2008/105/EG), bilaga 1 ph 6-9 Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Totalfosfor 50 µg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag Totalkväve 1250 µg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag Totalt organiskt kol (TOC) Suspenderat material Flöde i utsläppspunkt i recipient (momentanvärde) 12 mg/l Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag 25 mg/l Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Högst 1/10 av recipientens momentanflöde 10 µg/l som årsmedelvärde (AA- MKN) 3, 50 µg/l som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN) Ingen Nytt 6-9 Ingen µg/l nedre gräns för klass 4, Mycket höga halter, tabell µg/l nedre gräns för klass 4, Mycket höga halter, tabell 3 12 mg/l nedre gräns för klass 4, Höga halter, tabell mg/l, riktvärdet får överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geografiska förhållanden Ingen Ingen Ingen Ingen 50 µg/l 1250 µg/l 12 mg/l mg/l 1) Totalhaltsanalys av vattnet ska användas i första hand eftersom många föroreningar är bundna till partiklar. Partikelavskiljning ska som regel ske innan utsläpp av vatten sker till dagvattennät eller direkt till recipient. Många av metallerna som anges i bilaga 1 till vattendirektivet anges i löst form. Undersökningar, bland annat Svenskt Vatten Utveckling rapport nr , visar att metaller i dagvatten förekommer i löst och partikelbunden form där bly till största delen är partikelbunden och övriga metallers lösta fraktioner varierar mellan %. Genom att använda en faktor 2 för beräkning av totalhalt med utgångspunkt från löst halt för alla metaller gör vi en viss förenkling. 2) Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har olika rikt- och gränsvärden för vissa ämnen beroende på vattnets hårdhetsgrad. Riktvärden för koppar och zink har satts med hänsyn till ytvattens normala hårdhetsgrad inom Göteborgs kommun (0 10 mgcaco 3 /l vatten). 3) Vid hänvisning till miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen, enligt bilaga 1 till 2008/105/EG tillämpas i första hand årsmedelvärdet (AA-MKN). Undantag är TBT. 4) Oljeindex. Enligt rekommendationer från Kretslopp och vatten bör vatten med petroleumlukt inte släppas alls inom vattenskyddsområdet. En prövning ska göras från fall till fall. Riktvärde på 100 µg/l kan tillämpas.

38 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Bilaga 2 - Beskrivning av utredningsarbetet Den ursprungliga rapporten sammanställdes år 2008 av Sigvard Carlsrud och Jenny Mossdal på miljöförvaltningen. Information och samråd skedde med berörda kommunala instanser park - och naturförvaltningen, trafikkontoret, fastighetskontoret, Göteborgs Hamn samt dåvarande kretsloppskontoret och Göteborg Vatten. Samtliga ansåg det positivt att miljöförvaltningen tog ett samlat grepp avseende utsläpp av förorenat vatten. Göteborg Vatten framhöll att det är tekniskt ekonomiskt omöjligt under överskådlig tid att uppfylla de föreslagna haltnivåerna i allmänt dagvatten. Vi var också i kontakt med länsstyrelsen, vattenmyndigheten samt Stockholms och Malmös miljöförvaltningar. Under har rapporten med föreslagna riktlinjer och riktvärden utvärderats och uppdaterats av en grupp på miljöförvaltningen bestående av Sigvard Carlsrud, Gunnar Edlund, Karin Landström, Karl-Emil Mattsson och Jenny Mossdal. I samband med översynen skickade vi ut enkäter både internt på miljöförvaltningen och externt till myndigheter, konsulter och verksamhetsutövare. Syftet var att få synpunkter på riktvärdena samt en bild av hur de används idag. I vissa frågor har vi även haft kontakt med Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten. Förvaltningen kretslopp och vatten har i samband med översynen lyft fram att det framgår av skyddsföreskrifterna för Göta Älvs vattenskyddsområde att olika verksamheter inte får bedrivas på sådant sätt att Göta älv kan förorenas. Detta innebär att det kan krävas striktare riktvärden inom vattenskyddsområdet än de föreslagna lokala riktvärdena för att skydda kommunens råvattentäkt. Vid översynen har vi följt upp de synpunkter som kommit in och gjort en omvärldsanalys. Översynen har resulterat i ändringar av några parametrar jämfört med den ursprungliga rapporten från år Bland annat har vi ersatt riktvärdet för PAH med ett riktvärde för bens(a)pyren, eftersom detta är ett prioriterat ämne i vattendirektivet. I och med att PCB har utgått från den kanadensiska riktvärdeslistan hänvisar vi nu istället till USEPA. PCB i tabellen avser totalhalt. Silver har tagits bort från riktvärdestabellen medan MTBE och bensen har lagts till. I det uppdaterade dokumentet har vi försökt att vara tydligare med hur vi motiverar valda riktvärden samt hur de är tänkta att tillämpas. Det kan sammanfattas så här: Varje verksamhetsutövare har ett ansvar att minimera sin påverkan på miljön. Utsläpp av föroreningar ska begränsas vid källan. När föroreningar släpps ut och sprids diffust så flyttas kostnaden över till någon annan, oftast samhället. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

39 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R 2013:10 Riktvärdena kan upplevas som låga, vilket de också ska vara med tanke på tillämpningen. Om föroreningshalterna är lägre än riktvärdena så kan normalt ett utsläpp accepteras även i ett känsligt vattendrag. I vissa fall kan det vara lämpligt att verksamhetsutövaren gör en platsspecifik bedömning där man utgår från förväntade föroreningar, mängder och recipientens känslighet. Sedan beslutar miljöförvaltningen om de platsspecifika riktvärdena är tillräckliga. Riktvärdena baseras på vad vi kommit fram till i dagsläget. Det pågår dock en ständig kunskapsutveckling inom området och förändring av lagstiftning, vilket gör att vi anser att en ny översyn av riktvärdena och riktlinjerna bör göras om förslagsvis 5 år. 15 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

40

41 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2013:1 Årsrapport 2012 R 2013:2 Metaller i vattendrag 2012 R 2013:3 Bottenfauna i Göteborgs kommun 2012 R 2013:4 Metaller i vallgravsfisk 2012 R 2013:5 Sumpskogar och lövlundar i Göteborgs kommun. Inventering av ett urval av områden R 2013:6 Insekter i ruderatmarker och kraftledningsgator i Göteborgs kommun R 2013:7 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2012 R 2013:8 Ekologisk landskapsanalys - en pilotstudie R 2013:9 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2013:10 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2012:6 Inventering av hasselsnok (Coronella austriaca) i Göteborgs kommun 2011 R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2012:8 Kemikalier i möbler - tillsyn hos möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012:9 Metaller i vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning R 2012:10 Bottenfauna i Göteborgs kommun 2011 R 2012:11 Metaller i vattendrag 2011 R 2012:12 Luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Årsrapport 2011 R 2012:13 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2012:14 Distribution av färdigförpackad mat inom hemtjänsten R 2012:15 Budget 2012 R 2012:16 Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg R 2012:17 Kunskapsförsörjning och samordning av tobaksförebyggande insatser. Utvärdering av ett projekt i Göteborgs Stad R 2012:18 Tema: Tobaksprevention och in-vandrargrupper fortsättnings-projekt (TTI) R 2012:19 Tobaksprevention och invandrargrupper Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad R 2012:20 Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest R 2012:21 Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar i Göteborg skall vara rökfria R 2012:22 Tobakspreventiva insatser i mångkulturell miljö. En intervjuundersökning om kunskap och attityder R R Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg Kemikalier i leksaker. Tillsyn av detaljhandeln. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R Miljö- och klimatnämndens budget 2013 R Metaller i smycken - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm

42

43 KONCEPT BILAGA 4 GÖTEBORGS FRIHAMNS AB Frihamnen, temporära bostäder UPPDRAGSNUMMER VERKSAMHETSKONTROLL VID ENTREPRENADARBETEN SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG FÖRORENADE OMRÅDEN repo001.docx