1 (20) repo001.docx Swec

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER ENERGIPROJEKT DALA VA ETT GEMENSAMT SAMVERKANSARBETE FÖR ALLA VA-HUVUDMÄN I DALARNA FALUN (20) Swec o Parkgatan 3 Box 1902 SE Falun, Sverige Telefon +46 (0) Fax + 46 (0) Sweco Enviroo nment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Håkann Danielsson Falun Telefon direkt +46 (0) Mobil (0) hakan..danielsson@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING (20) INLEDNING METODBESKRIVNING Arbetsmodell Uppstart (mallar mm) Inventering Sammanställning av inventeringen VA web Nyckeltal Avloppsreningsverk Vattenverk Jämförelser av nyckeltal Lokala Mål och åtgärder Uppföljning RESULTATT ENERGIKARTLÄGGNING DALARNA Arbetsgruppens arbete Erfarenheter från arbetsgruppens arbete Inventering Inventerade verk Kvalitetsgranskning Erfarenheter från inventering Nyckeltal Avloppsreningsverk Vattenverk Lokala möten Erfarenheter från lokala möten Åtgärdsplaner Erfarenheter åtgärdsplaner Uppföljning ENERGIEFFEKTIVISERING Avloppsreningsverk Vattenverk Fortsatt arbete Bilaga 1 Inventeringsmall vattenverk Bilaga 2 Inventeringsmall avloppsreningsverk Bilaga 3 Inventerade värden Bilaga 4 Lista över inventerade verk Bilaga 5 Sammanställning nyckeltal avloppsreningsverk Bilaga 6 Sammanställning nyckeltal vattenverk Bilaga 7 Exempel på åtgärdsplan

3 1 INLEDNING Arbetet med att systematiskt kartlägga och analysera behovet av energieffektivisering, ökad utvinning av förnybar energi och minskad klimatpåverkan i vårt länn påbörjades ursprungligen inom ramen för arbetet med Dalarnas miljömål. Att ställa om energisystemet och effektivisera energianvändningen är en förutsättningg för att vi ska nå målet om begränsad klimatpåverkan och trygga en framtida energiförsörjning. Dala VA är ett samverkansorgan för samtliga VA-huvudmänn i Dalarna. En samverkan som ska främja utveckling, kvalitet, kostnadseffektivitet, kundservice ochh miljöanpassning av den lokala VA-verksamheten. Dala VA:s arbetsgrupp för energieffektivisering startade sitt arbete hösten 2011 i samband med att länsstyrelsen bjödd in till dialog gällande miljömålen. m Inom gruppen växte idén fram om att göra ett gemensamt energikartläggningsprojekt. Projektidén konkretiserades och Dala VA ansökte och beviljades pilotlänsmedel för att genomföra projektet. Målsättningen har varit att hitta en modell för ettt långsiktigt energiarbetee e som blir en naturlig del av VA-verksamheternass kontinuerliga planerings- och förbättringsarbete. Arbetsmodellen ska även ge stöd för regelbundna uppföljningar av åtgärdsprogram och kontinuerliga revideringar. Meningen är att VA web som redan är ett etablerat nyckeltalsverktyg används för planering och uppföljning ska kompletteras med statistikhantering för energieffektivisering. Samtliga kommuner i länet använder VA web som faktadatabas för sina vatten- och avloppsverksamheter. Drivkraften för energieffektivisering är att minimera den negativa miljöpåverkan som är en följd av energiproduktion och energianvändning. En annan viktig v drivkraft är att minska kostnaden för energianvändningen.. 2 METODBESKRIVNING Detta material är framtaget som ett stöd för VA-verksamhete av åtgärdsplaner. i arbetet med att genomföra energikartläggning och framtagandee En kartläggning av energianvändningen är det bästa sättet att a få kontroll på energin som köps in och vad den inköpta energinn används till. Syftet medd energikartläggningen är att utvärdera nuvarande energianvändning och energikostnade samt finna a åtgärder förr att minska dessa. 2.1 Arbetsmodell För projektet har en arbetsgrupp utsetts bestående av Dala VA:s energigrupp, adjungeradd från länsstyrelsen samtt extern projektledare/koordinator. Arbetsgruppen har tagit fram en arbetsmodell för att genomföra en energikartläggning och starta ett långsiktigt energiarbete. Modellen beskrivs nedan; 3 (20)

4 2.2 Arbetsgruppens uppgift, förutom attt ta fram och dokumentera arbetsmodellen, har varit att planera, genomföra och dokumentera en energikartläggning hos länets alla VA- huvudmän. Uppstart (mallar mm) ) Målsättningen har varit att hitta en modell för ettt långsiktigt energiarbetee e som blir en naturlig del av VA-verksamheternass kontinuerliga planerings- och förbättringsarbete. Arbetsmodellen ska även ge stöd för regelbundna uppföljningar av effekter och revidering av åtgärdsplaner. Arbetet inleds med en energiinvente ering, för att bestämma status s och nuläge samt ge underlag för en åtgärdsplan. De vatten- och avloppsreningsverk som ingår i inventeringen är de som har mer än 500 anslutna personer. Arbetsgruppen har fört diskussioner om inventeringens innehåll och detaljeringsnivå samt till vilken del av verksamheten olikaa typer av utrustning hör, exempelvis vad ingår i det biologiska reningssteget. Utifrån diskussionerna om detaljeringsnivåer etc har inventeringsmallar tagits fram. Dessa mallar redovisass i bilaga 1 och 2. På de allra flesta verken finns i regel bara en elmätare vilkett medför att energianvändningen för en specifik utrustning inte kan mätas, utan man får helt enkelt ta reda på de olika utrustningarnas effekt och driftstid samt beräkna energianvändningen i /år. Vissa typer av maskinell utrustning har en inbyggd mätning av energianvändningen, men för att få årsförbrukningen krävs då d en årlig avläsning. 4 (20)

5 2.3 Inventering Inventeringen genomförs av varje VA huvudman med stöd av a framtagnaa mallar. Varje huvudman har erhållit en Excel-fil innehållande de verk somm är aktuella att inventera. Varje verk representeras av en flik i Excel-filen. Förutom total användning av el ochh andra energislag så redovisas meraa detaljerat energianvändningen för belysning, ventilation och uppvärmning samt verkens olika delprocesser. Exempelvis så redovisas energianvändningenn i avloppsreningsprocessen uppdelat på mekaniskt reningssteg,, biologiskt reningssteg, kemiskt k reningssteg, rötning och slambehandling. För respektivee processteg redovisas ingående utrustning och dess beräknade energianvändning. Tanken är att man efterr genomfördaa förbättringsåtgärder ska kunna följaa upp resultatet genom att göra en ny nventering påå hela eller delar av verket. 2.4 Sammanställning av inventeringen Varje huvudmans inventering har skickats till projektledaren som sammanstället inventeringarna i ett Excel ark. I en flik har uppgifter från VA web (se 2.5) för respektive verk samlats, exv uppgifter för avloppsreningsverk såsom antal anslutna, anslutna pe, inkommande mängder, inkommande och utgående halter, kemikalieförbrukningar etc. I en annan flik i Excel arket har själva energiinventeringen egistrerats. För vattenverk är det 15 värden och för reningsverk 22 värden som samlats in, se bilaga 3. I en tredje flik görs sedan nyckeltalsberäkningar, se och VA web VA web syftar främst till att stödja förvaltning och utveckling av VA-verksamheter via nyckeltal. Det kan avse stöd vid verksamhetsplanering och benchmarking dvs jämförelser mellan kommuner i syfte att utveckla sin egen verksamhet. Men även stöd för process- och analysarbete, utrednings- och projekteringsarbete eller besiktnings- - och tillståndsarbete. All inmatning görs per verksamhets sområde och presentationn görs både för hela kommunenn och per verksamhetsområde. En fördjupad energiredovisning i VAA web innebär att vi får en gemensamm databas att samla energiuppgifter i och ta fram nyckeltal, trender och statistik. VA web kan användas som stöd för jämförelser mellan olika verksamheter och olika typ av verkk och på det viset vara underlag för att identifiera mål och förbättringsåtgärder. De förslag web. till energinyckeltal som redovisas i och kommer att arbetas in i VA 5 (20)

6 Nyckeltal Avloppsreningsverk När det gäller nyckeltal för energianvändningen i avloppsreningsverk är det viktigt att hitta bra nämnare som gör det möjligt attt jämföra nyckeltal. Därför har vi tittatt närmare på olika förslag till nämnare i nyckeltal, dessa redovisas i tabellen nedan. Anslutna personer Personekvivalenter, pe Pe från faktisk BOD belastning Inkommande mängd, m 3 Byggnadsyta, m 2 Redovisarr antalet personer som ärr anslutna till reningsverket. Har också svagheter då det i många fall inte är någon exakt siffra utan en beräkning som gjort för ett antal år sedan. Är också missvisande i de fall man har olika typer av industriell belastning. Vi har valt att använda inkommandee mängd m 3 och Pe från faktisk BODD belastning (utifrån 70g/person) för övergripande nyckeltal och nyckeltal rörande processtegen. Motivet till 70g är att det är det värde som tillsynsmyndigheterna använder och som vanligtvis kommuniceras. Då vissa mindre verk har få provtagningstillfällen så kan Pe från faktisk BOD belastning bli missvisande. När det gäller nyckeltal för energianvändning kopplat till belysning, ventilation och uppvärmning är byggnadsytan (m 2 ) lämplig att använda somm nämnare. I nyckeltalssammanställningen har antal Pe från faktisk BODD belastning beräknats och redovisats. Även värdet för tillskottsvatten i % har redovisatss i nyckeltalssamman- ställningen då andelen tillskottsvatten har betydelse för energianvändningen. Redovisarr antal anslutna personer + industribelastningen om- räknat till personer. Registreringen av pe i VA web har en mycket bristande kvalitet. Det visar sig att man räknar på flera olika sätt. Räknadess fram ur inkommande mängd spillvatten och halten inkommande BOD. Även detta värde har osäkerheter då inkommande mängd har brister och mätmetoden gällande BOD halt ocksåå har osäkerheter. Redovisarr hur mycket avloppsvatten som kommer intill reningsverket. Värdet har vissa brister då det finns svårigheter att mäta avloppsvattenflöden. Byggnadsytan hos respektive verk 6 (20)

7 Förslag till energinyckeltal för avloppsreningsverk: Nyckeltall Verklig pe belastning (70g) Elkostnad/tillförd elenergi Elkostnad/pe Total energianvändning/behandladd m 3 Total energianvändning/pe Andel el av total energianvändningg Andel egenproduceradd el av total energianvändning Andel andra energislag av total energianvändning Andel fossila bränslenn av totalenergianvändning Belysningens, ventilationen och uppvärmningens andel av total energi användning Belysning/m 2 byggnad Energianvändning ventilation/ m 2 byggnad Energianvändning uppvärmning/mm 2 byggnad 3 Energianvändning mekaniska reningssteget/behandlad m Energianvändning biologiska reningssteget/behandlad m 3 Energianvändning kemiska reningssteget/behandlad m 3 Energianvändning biologiska reningssteget/pee Energianvändning rötning/pe Energianvändning slambehandling/pe Energianvändning biosteg, /kgg avskild BOD Energianvändning slamhantering, /kg avskild BOD Energianvändning kemsteg, / kg avskild P Biogasproduktion, m 3 biogas/pe Enhet pe kr/ kr/pe /100 m 3 /pe % % % % % /m 2 /m 2 /m 2 /100 m 3 /100 m 3 /100 m 3 /pe /pe /pe /kg /kg /kg m 3 /pe Vattenverk I första hand använder vi levererad mängd vatten, m 3, som nämnare. När det gäller nyckeltal för energianvändning kopplat till belysning, ventilation och uppvärmning är byggnadsytan (m 2 ) lämplig att använda som nämnare. Även värdet för svinn i % har redovisats i nyckeltalssammanställningen då andelen svinn har betydelse för energianvändningen. 7 (20)

8 Förslag till energinyckeltal för vattenverk: Nyckeltall Elkostnad/tillförd elenergi Elkostnad/ansluten person Total energianvändning/producerad m 3 Total energianvändning/ansluten person Andel andra energislag av total energianvändning Belysning/m 2 byggnad Energianvändning ventilation/ m 2 byggnad Energianvändning uppvärmning/ m 2 byggnad Energianvändning råvattenpumpar/producerad 100m 3 Energianvändning produktionsprocessen/producerad 100 Energianvändning utpumpning/producerad 100m 3 m 3 Enhet kr/ kr/person /m 3 /person % /m 2 /m 2 /m 2 /100m 3 /100m 3 /100m Jämförelser av nyckeltal I litteraturen används begrepp som metric benchmarking och o process s benchmarking, där metric benchmarking är den direkta jämförelsen av nyckeltal mellan olika år och/ /eller olika verksamheter medan process benchmarking är jämförelser av arbetsformer, arbetsrutiner mm mellan verksamheter. Om man skulle beskriva en benchmarkingtrappa gällande jämförelser avv energianvändning så kan den se utt enligt nedan. Steg Benämning Kommentar 1 Jämförelse mellan år 2 Jämförelse av egna verk 3 Jämförelse med andra verk, exv i länet Jämförelse av den egna verksamheten i ett enskilt verk. Man ser utvecklingstrender hos nyckeltal. Detta ger oftast ett för litet underlagg för att förklara en trend och prioritera åtgärder. Jämförelse mellan egna verk. Man kan jämföra utvecklingstrender mellan olika verk och se hur egna eventuella insatser påverkat trender. Användss för att prioritera åtgärder i egen verksamhet. Jämförelse av numeriska värden hos andra organisationer och verk. Indikerar styrkor och svagheter i egen verksamhet när man jämför med andra liknande verk. Ger bättre stöd för att prioritera egna e åtgärder då man också kan jämföra med andra. 8 (20)

9 4 Erfarenheter från andra organisationer Tillsammans med andra organisationer jämföra arbetsformer, arbetsmetoder, rutiner etc gällande avgränsade delar av verksamheten exv processer ochh energianvändning i reningsverk. Medför att man kan dra nytta avv andras erfarenheter Ger inte bara stöd för att prioritera åtgärder utan kan även förändraa tankesätt, arbetsmetode er etc. Målsättningen är att det arbete somm Dala VA nu har startat ska s ge länetss VA-huvudmän möjligheten att komma till fjärdesteget på den benchmarking gtrappa som redovisas ovan. För att göra nyckeltalenn så jämförbara som möjligt kan de behöva justeras för lokalaa förhållanden. När det gäller reningsverk bör man ta hänsyn till; Vilka reningssteg respektivee verk har Om verken mottar slam frånn andra verk Om verken mottar väsentliga mängder slam från enskilda brunnar och tankar Om verken harr självfall in till verket eller inloppspumpar 2.7 Lokala Mål och åtgärder I samband med inventeringen genomförs lokalaa energimöten där man för varje VA- huvudman går igenom inventeringen och de uppgifter som lämnats in. Uppgifter som man i jämförelsee med andra kan misstänka vara felaktiga ses över och rättass till. Mötet innehåller även en diskussionn om utfallet för nyckeltalen och möjliga effektiviseringsåtgärderr för respektive verk. Diskussionen dokumenterass och utgör underlag för upprättande av åtgärdsplan. 2.8 Uppföljning Efter den första grundläggande inventeringen och framtagandet av lokala mål och åtgärdsprogram startass ett kontinuerligt förbättringsarbete. De D som aktivt arbetar med verksamhetsplanering bör naturligtvis arbeta in energieffektiviseringsåtgärderna i det arbetet. Detta innebär årsvis uppföljning och revidering av mål m och åtgärder. Genom att i VA web årsvis registrera energidataa och beräkna nyckeltal kommer man att kunna följa upp åtgärdernas effekter. 9 (20)

10 3 3.1 RESULTAT ENERGIKARTLÄGGNING DALARNA I detta kapitel redovisass genomförandet och utfallet av det energiprojekt e t som genomförts i Dalarna under Arbetsgruppens arbete Dala VA:s energigrupp startade sitt arbete med att de olika organisationo erna utsåg energipiloter som man sedan avserr att ge ökad kunskap omm energi. Inomm energigruppen växte idén fram om att göra ett gemensamt energikartläggningsprojekt. Projektets arbetsgrupp har bestått av; Jan Lundberg NODAVA Kjell Look NODAVA Roger Lundqvist Dala Vatten och Avfalll Emil Andersen Falu Energi och Vatten Tommy Gärdeman Ludvikaa kommun Kerstin Angberg-Morgårdenn har representerat Länsstyrelsen Håkan Danielsson SWECOO Environments har haft rollen r som projektledare. Arbetsgruppen har sett det som mycket viktigt att ha en extern projektledare då arbetsgruppen själva har svårt att i sitt dagliga jobb avsätta den tid som behövs för att driva ett projekt där allaa länets VA-huvudmän är inblandade. Under projektets gång har arbetsgruppen haft 7 stycken arbetsmöten. Möten där man bland annat diskuterat; Vilka verk ska inventeras i Vilken detaljeringsnivå ska användas vid inventeringen På vilket sätt finns möjlighet att mäta/beräkna energianvändningen Hur ska själva inventeringen och dokumentationen genomföras Olika former av nyckeltal (lämpliga täljare och nämnare) Vilka energinyckeltal ska förslås att arbetas in i VA web w Hur inventeringen ska sammanställas och presenteras Upplägg för de lokala mötena Utbildningsbehov Arbetsgruppen har deltagit i dialogen med länsstyrelsen i arbetet med att formulera VA sektorns åtgärder i Dalarnas miljömål åtgärdsprogram Under har arbetsgruppen genomfört två utbildningar riktade till energipiloterna inom respektive organisation. Utbildningarna har dels handlat om översiktlig 10 (20)

11 energieffektivisering och om fördjupad pumpkunskap. Vid båda tillfällenaa deltog ca 30 energipiloter Erfarenheter från arbetsgruppens arbete Erfarenheterna av arbetet som genomförts är att vi dels i arbetsgruppenn men också bland utsedda energipiloter och verksamhetsansvariga har; Skapat ett ökatt engagemang för energifrågorna Ökat kunskapen om energi och effektiviseringsmöjligheter Skapat ett kontaktnät gällande energifrågor Skapat goda förutsättningar att nå fjärde steget i benchmarkingtrappan, se Skapat en bra dialog med länsstyrelsenn angående energifrågor e 3.2 Inventering Vid Dala VAs möte i april 2012 beslutade länets VA huvudmän att tillsammans genomföra en energikartläggning under sommaren och hösten Arbetsgruppen skickade ut material (brev och nventeringsmall) till samtliga VA-huvudmän. Resultatet från inventeringen begärdes in tilll den 15 september, då hade knappt hälften av VA-huvudmännenn skickat in sina inventeringar. Sedann har övriga successivt skickat in uppgifter Inventerade verk Totalt ingår 106 vatten-- Det är relativt stor spridning i storlekk mellan verken. När det gäller avloppsreningsverken är det 24 verk med mindre än anslutna personer, 27 verk v mellan och och avloppsreningsverk i inventeringen, 49 vattenverk och 57 avloppsreningsverk. anslutna och 6 verk med mer än anslutna. Flertalet är ä uppbyggda med mekaniskt, biologiskt och kemiskt reningssteg r dock är det 19 verk som saknar biologiskt reningssteg. Endast 9 av verken harr rötning. Bland vattenverken är det 14 verk som har mindre än anslutna, 299 verk har mellan och anslutna och 6 verk har mer än anslutna personer. I bilaga 4 redovisas inventerade vatten- och avloppsreningsverk Kvalitetsgranskning I den insamlade informationen har det funnits en del uppenbara brister. Dessa har korrigerats efter kontakt med uppgiftslämnare eller efter genomgången på de lokala mötena. Fel/brister kan även komma från mätarfel, beräkningsfel ochh fel i driftstider. Dessa brister är svårare att upptäcka men rimlighetsbedömningar har gjorts av specifika förbrukningar. 111 (20)

12 I huvudsak har kvalitetssäkringen bestått i rimlighetsbedömningar och jämförelser med totalanvändning och användningen registrerad i VA web. För att kunna göra jämförelser och för att kunna göra rätt prioriteringar av åtgärder är det av stor vikt att varje organisation arbetar aktivt med att kvalitetssäkra mätutrustning, driftövervakningssystem och värdenn såsom anslutna personer, pe belastning etc Erfarenheter från inventering Inventeringsarbetet harr skapat ett stort engagemang hos berörd personal och man har fått igång tankarna kring energianvändning och energieffektiviseringsåtgärder. Inventeringen har tagit lång tid och har haft lite olika prioritering hos VA-huvudmännen. varit olikaa mellan Informationen om projektet, dess upplägg och syfte har också organisationerna. Det är viktigt att de som genomför inventeringen har information om till vad och hur det insamlade materialet ska användas. Flera har uttryckt att man sett inventeringsarbetet som en väsentlig arbetsbörda. Man kan konstatera att ordning och reda i verksamheten skapar godaa förutsättningar för att genomföra inventeringen. Det är bra att dokumentera hur mann räknat eller på annat sätt tagit fram ett värde. Att ha så säkra indata som möjligt är avgörande när man skall jämför siffror år från år eller jämföra med andra verk. 3.3 Nyckeltal Den totala energianvändningen för de inventerade vatten och avloppsverken var MWh. När vi för alla de inventerade avloppsverken jämfört olika nämnare i nyckeltal mellan åren 2005 och 2011 så kan vi se följande. Nämnare Värde 2005 Värde 2011 Diff Diff % Beräknad pe % Antal anslutna personer % Inkommande avloppsvatten mängd, m % Då vissa verk har få provtagningstillfällen så kan antal Pe från faktisk BOD belastning få varierande värden och bli väldigt missvisande. 12 (20)

13 3.3.1 Avloppsreningsverk De 57 avloppsreningsverk som inventerats använder energii enligt följande; Total energianvändning MWh o o Elanvändning är MWh Använd volym olja 38,6 m 3 SLAMBEHANDLI NG 10% Reningsverk BELYSNING 2% VENTILATION 7% KEMISKT RENINGSSTEG 7% RÖTNING 18% BIOLOGISKT RENINGSSTEG 23% UPPVÄRMNING 25% MEKANISKTT RENINGSSTEGG 8% Diagrammet ovan redovisar hur energianvändningen fördelas vid de avloppsreningsverk som inventerats. En sammanställning av nyckeltalenn för avloppsreningsverken redovisas i bilaga 5. Följande kommentarer ges gällandee nyckeltalenn för avloppsreningsverken; /pe (total energianvändning) Medelanvändningen för alla verk ärr 259 /pe. De större verken v (>2 000 pe) har generellt lägre energianvändning per pe. För dessa verk (188 st) varierar energianvändningen per pe från 45 /pe till 244 /pe med ett medel på 120 /pe.. För de mindre verken (<2 000 pe, 39 st) är variationerna större och o användningen per pe generellt sett högre. Värdena varierar mellan 93 /pe ochh /pe. Att jämföra med SV-rapport om VA-verkens energianvändning Medel för alla verk 379 /pe och >2000 pee 123 /pe. /100m 3 (total energianvändning) Samma mönster för /100m 3 som för /pe men skillnaderna mellan större och mindre verk är inte lika stora (störree verk förbrukar ca 40 % mindre energi per 100m 3 ). De 131 (20)

14 större verken har en medelanvändning på 80 /100m 3 med m ett max på 233 /100m 3 och ett min på 25 / /100m 3. För de mindre verken är medelanvändningen 137 /100m 3, max 677 /100m 3 och min 29 /100m 3. Belysning Belysningen står i medel för ca 0,9 % av verkens totala energianvändning. För / /m 2 är medel ca 6,6 /m 2 ( median 4,1 /m 2 ). Ventilationn Tre verk har inte angettt någon energianvändning alls för ventilationen. När det gäller /m 2 är det stora skillnader, frånn 1,4 /m 2 till 144 /m 2 med ett medel på ca 46 /m 2. Uppvärmning Uppvärmningens andell av den totala användningen varierarr kraftigt, frånn 2,3 % till 78 % bortsett från ett verk som beräknatss till 97 %. Även för / /m 2 är det stora skillnader, från 16 /m 2 till 714 /m 2 med ett medel på 192 /m 2. Mekaniskt reningssteg I medel står det mekaniska reningssteget för ca 10 % av energianvändningen vid verken (median 5 %). Ingen skillnad kan ses mellan större och mindre verk i andelen energi som förbrukas i det mekaniska reningssteget. Ingen skillnad mellan stora ochh små verk kan heller ses i /m 3, medel användningen är 92 /100m 3 och mediann 68 /100m 3. Biologiskt reningssteg För de verk som har biologisk rening står denna process i medel m för 28 % av energianvändningen. Sett till /kg avskild BOD är det stor skillnad mellan de mindre och större verken. Vid de större verken är medelanvändningen 1,3 / /kg avskild BOD och vid de mindre verken är medelanvändningen 3,7 /kg avskild BOD (bortsett från f Siljansnäs 21 /kg avskild BOD) ). Sett till /100m 3 är det d inte lika stor skillnad. De större verken har ett medel på 21 /100m 3 och de mindree verken ligger i medel på 32 /100m 3. Kemiskt reningssteg I medel står det kemiska reningssteget för ca 10 % av energianvändningen vid verken. De större verken (> pe) har generellt lägre energianvändning per 100m 3. De större verken förbrukar ca 50 % mindre energi per 100m 3. Om man tittar på /kg avskild P följer det samma mönster, de störree har en medelanvändning på 12 /kg avskild P och de mindre 35 /kg avskild P. Rötning Endast 9 verk har uppgett att de har rötning. Energianvändningen för rötningen per pe varierar mellan 6,7 /pe och 91,88 /pe. Slambehandling Slambehandlingen stårr i medeltal för ca 10 % av verkens energianvändning. För /pe är det ingen skillnad mellan större och mindre verk, medelanvändningenn är 16 / pe 14 (20)

15 Nyckeltalsvärden som särskilt bör kontrolleras. Värden som skiljer sig avsevärt frånn medelvärden bör kontrolleras, endera signalerar de ett stort behov av åtgärder eller så är det mät- och/eller beräkningsfel. Belysning - Se över energianvändning (eller beräkning) om användningen överstiger 10 /m 2, år. Ventilation Se över energianvändningen (eller beräkningen) omm användningen överstiger 90 /m 2, år eller understiger 10 /mm 2, år. Uppvärmning- Se över energianvändningen (eller beräkningen) om användningen överstiger 250 /m 2, år eller understiger 75 /m 2, år. Mekaniskt reningssteg - See över energianvändning (eller beräkning) om användningen överstiger 200 /m 3. Biologiskt reningssteg - Se över energianvändning (eller( beräkning) om användningen understiger 15 /100m 3 eller överstiger 50 /100m 3 alternativt understiger 30 /pe eller överstiger 130 /pe. Kemiskt reningssteg Se över energianvändning (eller beräkning) om användningen överstiger 200 /100m Vattenverk De 49 vattenverk som inventerats använder energi enligt följande; Total energianvändning MWh o o Elanvändning MWh Använd volym olja 0,1 m 3 Vattenverk BELYSNING 0% VENTILATION 3% UPPVÄRMNING 16% % UTGÅENDE U PUMPAR 49% RÅVATTENPUM PAR 26% PRODUKTIONSP ROCESS 6% 151 (20)

16 Diagrammet ovan redovisar hur energianvändningen fördelas vid de vattenverk som inventerats. En sammanställning av nyckeltalenn för vattenverken redovisas i bilaga 6. Följande kommentarer ges gällandee nyckeltalenn för vattenverken; /m 3 Medelanvändningen för alla verken är 0,79 per m 3. De större verken (<2 000 personer) har något lägre energianvändning per m 3. De större verken har en medelanvändning på 0,69 /m 3 med ett max på 1,73 ochh ett min på 0,31 /m 3. För de mindre verken är medelanvändningen 0,89 /m 3, maxx 1,86 och min 0,15 /m 3. /ansluten person Samma mönster för /person som för /m3. De störree verken (>2 000 pe) harr generellt lägre energianvändning per person (de större verken förbrukarr ca 20 % mindre energi per person). Förr dessa verk (25 st) varierar energianvändningen per person från f 25 /pe till 262 /person medd ett medel på 77 /person (median 63 /person). För de mindre verkenn (<2 000 pe, 24 st) är variationerna större och värdena varierar mellan 20 /person och 310 /person. Belysning Belysningen står i medel för ca 0,1 % av verkens totala energianvändning. För / /m 2 är medel 1,4 /m 2 (median 0,6 /m 2 ). Ventilationn Ett antal verk har inte angett någon användning alls för ventilationen. För /m 2 ärr det stora skillnader, från 7, 1 /m 2 tilll 394 /m 2 med ett medel på ca 422 /m 2. Uppvärmning Uppvärmningens andell av den totala användningen varierarr kraftigt, frånn 0,3 % till 91 %. Även / /m 2 är det stora skillnader, från 57 /m 2 till 9377 /m 2 medför ett medel på 330 /m 2. Energianvändning råvattenpumpar/producerad 100m 3 När det gäller energianvändningen för råvattenpumpning såå är det ingenn större skillnad mellan större och mindre verk. För de verk som har råvattenpumpning så är skillnaderna relativt stora, från 0,8 /100m 3 till 81 /100m 3 med ettt medel på 244 /100m 3. Energianvändning produktionsprocessen/producerad 100m 3 Energianvändningen i produktionsp processen varierar mindree med ett medel på 3,8 /100m 3. Här har Vansbro VV och Dala-Floda särskilt höga värden med 21,5 /100m 3. Energianvändning utpumpning/producerad 100m 3 Energianvändningen för råvattenpumpning och utpumpning bör läsas tillsammans. Slår man ihop energianvändningen för råvattenpumpning och utpumpning såå får man ett medel på 53,1 /100m 3 (mediann 51,1), lägsta värde 14 /100mk 3 och högsta värde 108 /100m 3 (Storsätern bort räknad 0,8 /100m 3 ). 16 (20)

17 Nyckeltalsvärden som särskilt bör kontrolleras. Värden som skiljer sig avsevärt frånn medelvärden bör kontrolleras, endera signalerar de ett stort behov av åtgärder eller så är det mät- och/eller beräkningsfel. Belysning - Se över energianvändning (eller beräkning) om användningen överstiger 2 /m 2, år. Ventilation Se över energianvändningen (eller beräkningen) omm användningen överstiger 60 /m 2, år eller understiger 10 /mm 2, år. Uppvärmning- Se över energianvändningen (eller beräkningen) om användningen överstiger 250 /m 2, år eller understiger 75 /m 2, år. Råvattenpumpning och utpumpning (tillsammans) - Se över energianvändning (eller beräkning) om användningen överstiger 75 /100m 3 eller understiger 30 /100m 3 Produktionsprocessen - See över energianvändning (eller beräkning) om användningen överstiger 100 /100m Lokala möten Tanken med de lokala mötena var dels att göra en viss kvalitetssäkring av uppgifterna från inventeringen men framförallt i anslutning till inventeringen motiveraa och engagera berörd personal till ett aktivt energiarbete. Mötena har omfattat en halv dag dåå man gått igenom indata och nyckeltalen. I enlighet med Dalarnas miljömål åtgärdsprogram ska respektive huvudman under 2013 ta fram en rullande åtgärdsplan för energieffektiviseringar i vatten- och avloppsreningsverk Erfarenheter från lokala möten Erfarenheten från mötena visar på ett starkt engagemang hos personalen dels för den egna verksamheten men också för energifrågan. Det finns också olika mognad i organisationernaa bla när det gäller förändringsbenägenhet och hur diskussioner förs i verksamhetsfrågor. Vissa vill intee göra fel utan mörkar i stället eller motiverar starkt med attt det inte går att ändra på. Medan andra organisationer är mera vana att vara delaktiga ochh att vara med och ge förslag. När det gäller att diskutera nyckeltal och åtgärder kopplade till belysning, ventilation och uppvärmning är engagemanget starkast. Medan nyckeltalenn rörande processerna ärr mera svårtolkade. Det är svårt att relatera till /pe, / ansluten person eller /m 3 utan det blir mest en jämförelse av om värdet är högt eller lågt i förhållande till andraa verk. Dala VA:s energigrupp har en viktigg uppgift i att förmedla goda exempel och planeraa för gemensamm kompetenshöjning för att skapa åtgärder som effektiviserar energianvändningen i processerna (20)

18 3.5 Åtgärdsplaner Vid de lokala mötena har dokumentation skett som ska varaa underlag för att ta fram lokala åtgärdsplaner under Flera av VA-huvudmännen behöverr här göra ett internt arbete för att få fram dessa åtgärdsplaner. Dala Vatten och Avfall har redan en åtgärdsplan för Även i upprättandet av åtgärdsplaner har Dala VA:s energigrupp en viktig roll i att vara pådrivare så att dessa åtgärdsplane er kommer tillstånd och lever vidare. Exempel på åtgärdsplan finns i bilaga Erfarenheter åtgärdsplaner Som sagts ovan så harr organisationerna lite olika mognadsgrader och erfarenheter av att jobba med mål och åtgärder. Detta är som mycket annat en ledningsfråga, i ett målarbete är det mycket viktigt attt ledningen informerar, driver på, frågar efter och följer upp 3.6 Uppföljning De som aktivt arbetar med verksamhetsplanering bör arbetaa in energieffektiviserings- åtgärderna i det arbetet. Genom att i VA web årsvis registrera energidataa och beräkna nyckeltal kommer man att kunna följa upp effekten av olika typer av åtgärder. Dala VA:s energigrupp bör ha en aktiv roll i VA-verksamheternas energiarbete genom att årligen: Ta fram utbildningsinsatserr Ta fram och redovisa aktuell energistatistik Presentera genomförda energieffektiviseringsprojekt Dela ut någon form f av Energiutmärkelser (Dala VA:s energipris) 18 (20)

19 4 ENERGIEFFEKTIVISERING Dalarnas energi- och klimatmål Dalarnas mål om effektivare energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser och ökad utvinning av energi är: Energi- och klimatmål 2020 Medvetenheten om vår konsumtions globala påverkan är hög och de globala utsläppen av växthusgase er orsakade av vår konsumtion har börjat minska. Energianvändningen har effektiviserats med 25 % i alla sektorer utom processindustrin där en effektivisering om 20 % förväntas. Utvinningen av förnybar energi har ökat med 50 %. Utsläppen av växthusgaser har minskat med över 20 % totalt. Energi- och klimatmål Utsläppen av växthusgaser orsakade av vår konsumtion är ä mindre änn 2 ton CO2- ekvivalenter per person och år. Energianvändningen har effektiviserats med 50 % i alla sektorer s förutom i processindustrinn där en effektivisering om 40 % förväntas. Utvinningen av förnybar energi har ökat med 100 %. Utsläppen av växthusgaser har minskat med nästan 70 % totalt. Målen om effektivare energianvändning, minskade utsläpp av a växthusgaser och ökad utvinning av energi anges relativt årr 2005 och tar inte hänsyn till eventuell ökning av produktionen i någon sektor. Målenn gällande energianvändning för industrin och service ska därför ses som relativa, d.v.s. som ett mått på önskad energieffektive visering i förhållande till produktionen. 4.1 Avloppsreningsverk Nedan redovisas förändringar i energianvändningen i avloppsreningsverk gällande total energianvändning och total t elanvändning från år 2005 till 2011 (gäller dee 57 avloppsreningsverk som inventerats). Enhet Förändring Total energianvändning ,2% Total energianvändning per ansluten person /ansluten 104,7 99,6-5,1% Använd volym olja m ,7% Total elanvändning ,7% Elanvändning per ansluten person /ansluten 79,1 75,7-4,6% 191 (20)

20 I en undersökning av energianvändning vid svenska reningsverk (Lingsten & Lundkvist 2008) uppskattas el-energianvändningen till 80 /år per ansluten a person. 4.2 Vattenverk Nedan redovisas förändringar i energianvändningen i vattenverk gällande total elanvändning, elanvändning per ansluten person och elanvändning per producerad 100 m 3 vatten från år 2005 till 2011 (gäller de 49 vattenverk somm inventerats) Enhet Förändring Total elanvändning ,4% Elanvändning per ansluten person /ansluten 89,7 87,2-2,8% 4.3 Fortsatt arbete Den energiinventering som har gjort inom Dala VA är inledningen på ett långsiktigt energiarbete hos länets VA huvudmän. Dala VA:s energigrupp har en viktig roll i att vara inspiratörerr så att VA verksamheterna kan uppnå de energi-- och klimatmål som sattss upp kan nås. Arbetet under 2013 består i första hand av att upprätta åtgärdsplaner och påbörja arbetet med de åtgärder som identifierats. För att skapaa en struktur i åtgärdsplaner och genomförande har arbetsgruppen tagit fram förslag till upplägg för åtgärdsplaner och genomförandebeskrivningar, se bilaga 7. Det är viktigt att energiarbetet blir en del av verksamheternas normala verksamhetsplanering och inte något som ligger vid sidan av. Förslag till årscykel redovisas nedan; 20 (20)

21 Bilaga 1 ENERGIKARTLÄGGNING VATTENVERK Organisation namn Vattenverk Typ av produktion (grund, ytvatten) År SAMMANSTÄLLNING TILLFÖRD ENERGI Tillförd elenergi Total tillförd elenergi Nätkostnader exkl moms Elkostnader exkl moms kr kr Annat energislag Bränsleslag Mängd/volym Energiinnehåll, Kostnad, kr Summa 0 0 Total energitillförsel Alla energislag Alla energikostnader kr ENERGIANVÄNDNING Belysning Beräknad energianvändning belysning Summa installerad effekt, W Drifttid h/år /år Area, m2 /m2 Ventilation Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0

22 Bilaga 1 Uppvärmning Utrustning och energislag Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Råvattenpumpar Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Produktionsprocess Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Utgående pumpar Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0

23 Bilaga 2 ENERGIKARTLÄGGNING RENINGSVERK Organisation namn Reningsverk Reningssteg År SAMMANSTÄLLNING TILLFÖRD ENERGI Tillförd elenergi Total tillförd elenergi Nätkostnader exkl moms Elkostnader exkl moms kr kr Annat energislag Bränsleslag Mängd/volym Energiinnehåll, Kostnad, kr Summa 0 0 Total energitillförsel Alla energislag Alla energikostnader kr ENERGIANVÄNDNING Belysning Beräknad energianvändning belysning Summa installerad effekt, W Drifttid h/år /år Area, m2 /m2 #DIVISION/0! Ventilation Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0

24 Bilaga 2 Uppvärmning Utrustning och energislag Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Mekaniskt reningssteg Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Biologiskt reningssteg Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Kemiskt reningssteg Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0

25 Bilaga 2 Rötning Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 Slambehandling Utrustning Mätt energianvändning Beräknad energianvändning Effekt kw Drifttid h/år /år /år Summa 0 0 BIOGAS PRODUKTION Gasproduktion Producerad mängd biogas Varav facklas Egenproduktion av el energi Producerad mängd el energi Mängd (volym) m3 /år Energiinnehåll I VA verksamheten använd egenproducerad energi Mängd (volym) m3 Använd egenproducerad gas Använd egenproducerad el Energiinnehåll Energileveranser till externt nät Energileverans till externt nät Mängd (volym) m3 Energiinnehåll

26 Bilaga 3 ENERGIKARTLÄGGNING VATTENVERK Kod Indata Definition Enhet V101 TOTAL TILLFÖRD ELENERGI Total mängd elenergi som tillförts anläggningen V102 NÄTKOSTNADER EXKL MOMS Kostnaderna för elnätet som fakturerats av nätägaren kr V103 ELKOSTNADER EXKL MOMS Kostnaderna för elleveransen som fakturerats av eldistrbutören kr V104 TILLFÖRD ENERGI ANDRA Summan all annan tillförd energi till anläggningen omräknad till (exv ENERGISLAG olja, flis, pellets, fjärrvärme, gas) V115 DÄRAV FOSSILA BRÄNSLEN De fossila bränslen som angetts under rubriken "tillförd energi andra energislag" V105 KOSTNAD ANDRA ENERGISLAG Kostnaderna för all annan tillförd energi till anläggningen kr V106 TOTAL ENERGITILLFÖRSEL Summan av total tillförd elenergi och tillförd energi från andra enegislag angivet i (V101+V104) V107 TOTAL ENERGIKOSTNAD Summan av kostnaderna för elnät, elleverans och annan till förd energi kr V108 BELYSNING Den beräknade energianvändningen för belysning, summa W för all belysning multiplicerat med brinntiden. V109 BYGGNADS AREA Den byggnadyta där belysning finns M2 V110 VENTILATION Den total energianvändningen för ventilation. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. Luftavfuktare ska redovisas här under ventilation. V111 UPPVÄRMNING Den total energianvändningen för uppvärmning av vattenverket (andra enegislag är el räknas om till ). Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen Här redovisas exv den effekt som värmepumpen ger. V112 V113 RÅVATTENPUMPAR PRODUKTIONSPROCESS Den total energianvändningen för pumpning av råvatten. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. För frekvensstyrda pumpar kan vara svårt att veta effekten. Men man kan exv mäta effekten vid låga varv och vid höga varv och sedan beräkna ett medel. Den total energianvändningen för produktionsprocessen. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. V114 UTGÅENDE PUMPAR Den total energianvändningen för drift av pumpar på utgående ledning från vattenverket. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen.

27 Bilaga 3 ENERGIKARTLÄGGNING RENINGSVERK Kod Indata Definition Enhet R201 TOTAL TILLFÖRD ELENERGI Total mängd elenergi som tillförts anläggningen R202 NÄTKOSTNADER EXKL MOMS Kostnaderna för elnätet som fakturerats av nätägaren kr R203 ELKOSTNADER EXKL MOMS Kostnaderna för elleveransen som fakturerats av eldistrbutören kr R204 TILLFÖRD ENERGI ANDRA Summan all annan tillförd energi till anläggningen omräknad till (exv ENERGISLAG olja, flis, pellets, fjärrvärme, gas) R222 DÄRAV FOSSILA BRÄNSLEN De fossila bränslen som angetts under rubriken "tillförd energi andra energislag" R205 KOSTNAD ANDRA ENERGISLAG Kostnaderna för all annan tillförd energi till anläggningen kr R206 TOTAL ENERGITILLFÖRSEL Summan av total tillförd elenergi och tillförd energi från andra enegislag angivet i (R201+R204) R207 TOTAL ENERGIKOSTNAD Summan av kostnaderna för elnät, elleverans och annan till förd energi kr R208 BELYSNING Den beräknade energianvändningen för belysning, summa W för all belysning multiplicerat med brinntiden. R209 BYGGNADS AREA Den byggnadyta där belysning finns M2 R210 VENTILATION Den total energianvändningen för ventilation. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. Luftavfuktare ska redovisas här under ventilation. R211 UPPVÄRMNING Den total energianvändningen för uppvärmning. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. Här redovisas exv den effekt som värmepumpen ger. R212 MEKANISKT RENINGSSTEG Den total energianvändningen för mekaniskt reningssteg. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. R213 BIOLOGISKT RENINGSSTEG Den total energianvändningen för biologiskt reningssteg. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. Returslampumpar bör tillhöra biosteget. R214 KEMISKT RENINGSSTEG Den total energianvändningen för kemiskt reningssteg. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. R215 RÖTNING Den total energianvändningen för rötning. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen. Redovisa det som tillkommit för att klara rötprocessen. I rötning ingår uppvärmning rötkammare, omrörare och cirkulationspumpar samt eventuell mekanisk förtjockare. Tillhör inte den mekaniska förtjockaren tillhörande pumpar slambehandlingen. R216 SLAMBEHANDLING Den total energianvändningen för slambehandling. Beräknat utifrån utrusningens effekt multiplicerat med drifttiden alternativt den mätta energianvändningen.avser behandling fram till och med inpumpning till rötkammare. Här ingår all den utrustning som hanterar slammet efter rötkammare. Transporter av slam ska inte tas med här. R217 GASPRODUKTION Avser den totala mängd gas som produceras vid reningsverket R218 EGEN PRODUCERAD EL Avser den el som ni själva producerar R219 ANVÄND EGENPRODUCERAD GAS Avser den egenproducerade gas som används i verksamheten R220 ANVÄND EGENPRODUCERAD EL Avser den egenproducerade el som används i verksamheten R221 ENERGILEVERANS TILL EXTERNT NÄT Avser den energi som ni levererar ut till något externt nät. Kan vara leverans av gas eller el till externt nät eller extern mottagare alternativ leverans av värme till externt fjärrvärmenät.

28 Inventerade verk Bilaga 4 VA HUVUDMAN Avesta VA och Avfall Avesta VA och Avfall Avesta VA och Avfall Borlänge Energi Borlänge Energi Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Gagnef Teknik Gagnef Teknik Gagnef Teknik Gagnef Teknik Hedemora Energi Hedemora Energi Hedemora Energi Hedemora Energi Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Moravatten AB Moravatten AB Orsa Vatten och Avfall Orsa Vatten och Avfall Rättviks Teknik AB Rättviks Teknik AB Rättviks Teknik AB Smedjebackens Energi och Vatten Smedjebackens Energi och Vatten Säters kommun Säters kommun Säters kommun VAMAS Malung VAMAS Malung Vansbro Teknik Vansbro Teknik Vansbro Teknik Vansbro Teknik Älvdalen Vatten och Avfall Älvdalen Vatten och Avfall Älvdalen Vatten och Avfall VATTENVERK Brunnbäck VV Germundsbo VV Horndal VV Frostbrunn VV Tjärna VV Enviken VV Falun VV Svärdsjö VV Vika VV Ålboheden VV Bäsna VV Björbo VV Dala Floda VV Tallbacken VV Långshyttan VV Garpenberg VV Petersburg VV Viggesnäs VV Barkdals VV Insjön VV Mjälgen VV Sundet VV Tällberg VV Fredriksberg VV Grängesberg VV Nyhammar VV Sunnansjö VV Östansbo Heden VV Riset VV Boggas VV Grönklitt VV Furudal VV Jutjärn VV Rättvik VV Snöån VV Söderbärke VV Solvarbo VV Uggelbo VV Uppbo VV Malung VV Tandådalen VV Dala Järna VV Nås VV Vansbro VV Äppelbo VV Idre VV Storsätern Särna VV

29 Inventerade verk Bilaga 4 VA HUVUDMAN Avesta VA och Avfall Avesta VA och Avfall Borlänge Energi Borlänge Energi Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Falu Energi och Vatten Gagnef Teknik Gagnef Teknik Gagnef Teknik Gagnef Teknik Hedemora Energi Hedemora Energi Hedemora Energi Hedemora Energi Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Leksand Vatten AB Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Ludvika kommun Moravatten AB Moravatten AB Moravatten AB Moravatten AB Orsa Vatten och Avfall Orsa Vatten och Avfall Rättviks Teknik AB Rättviks Teknik AB Smedjebackens Energi och Vatten Smedjebackens Energi och Vatten Säters kommun Säters kommun VAMAS Malung VAMAS Malung VAMAS Malung VAMAS Malung VAMAS Malung VAMAS Malung AVLOPPSRENINGSVERK Horndal ARV Krylbo ARV Borlänge ARV Idkerberget ARV Bjursås ARV Enviken ARV Falun ARV Grycksbo ARV Linghed ARV Svärdsjö ARV Sågmyra ARV Vika ARV Björbo ARV Gagnef ARV Dala Floda ARV Mockfjärd ARV Brunna ARV Garpenberg ARV Långshyttan ARV Vikmanshyttan ARV Djura ARV Insjön ARV Siljansnäs ARV Tällberg ARV Övermo ARV Fredriksberg ARV Gonäs ARV Grangärde ARV Gårlången ARV Sunnansjö ARV Sörvik ARV Sollerön ARV Solviken ARV Våmhus ARV Öna ARV Bunk ARV Grönklitt ARV Furudal ARV Lerdal ARV Bylandet ARV Söderbärke ARV Gustafs ARV Säter ARV Lima ARV Malung ARV Yttermalung ARV Sälen ARV Sälfjället ARV, nytt Tandådalen ARV

30 Inventerade verk Bilaga 4 Vansbro Teknik Vansbro Teknik Vansbro Teknik Vansbro Teknik Älvdalen Vatten och Avfall Älvdalen Vatten och Avfall Älvdalen Vatten och Avfall Älvdalen Vatten och Avfall Dala Järna ARV Nås ARV Vansbro ARV Äppelbo ARV Idre ARV, nytt Mjågen ARV Storsätern ARV Särna ARV

31 Bilaga 5 Belysningens, Andel Andel andra Andel ventilationen Biologiska Total Andel el av Energianvändn Energianvändn Energianvändn Energianvändn Jämförelse Total egenproducer energislag av fossilabränslen och stegets andel Elkostnad/tillf energianvändn total Belysning/m2 ing ing ing mekaniska ing biologiska total Diff Elkostnad/pe energianvändn ad el av total total av uppvärmningen av örd elenergi ing/behandlad energianvändn byggnad ventilation/ uppvärmning/ reningssteget/ reningssteget/ elförbrukning totaltillförd Verklig pe ing/pe energianvändn energianvändn totalenergianv s andel av total reningsprocess m3 ing m2 byggnad m2 byggnad behandlad m3 behandlad m3 VA web energi och belastning ing ing ändning energi en ORGANISATION Avloppsreningsverk År inventeringen delsummor (70g) Tillskottsvatten användning pe % kr/ kr/pe /100 m3 /pe % % % % % % /m2 /m2 /m2 /100 m3 /100 m3 Avesta VA och Avfall Horndal ARV ,99 185,15 44,3 186, ,2 70,2 0,4 0,0 175,7 1,1 18,6 Avesta VA och Avfall Krylbo ARV ,92 37,29 90,0 147, ,5 56,2 10,3 34,8 202,1 4,3 12,0 Borlänge Energi Borlänge ARV ,13 5,39 43,0 67, ,8 59,4 60,0 60,0 640,0 5,6 9,0 Borlänge Energi Idkerberget ARV ,71 395,30 30,9 231, ,8 0,3 0,0 238,0 0,1 Falu Energi och Vatten Bjursås ARV ,92 235,37 95,2 254, ,3 97,3 0,0 0,0 305,1 0,1 44,0 Falu Energi och Vatten Enviken ARV ,88 116,53 55,0 132, ,1 86,0 2,7 14,7 140,8 5,7 40,1 Falu Energi och Vatten Falun ARV ,90 75,30 55,9 103, ,5 91,5 65,8 38,3 15,9 1,2 15,9 Falu Energi och Vatten Grycksbo ARV ,03 137,26 36,1 133, ,4 0,0 7,5 156,7 12,0 Falu Energi och Vatten Linghed ARV ,06 388,53 190,0 367, ,3 75,8 4,1 43,0 247,5 9,6 63,8 Falu Energi och Vatten Svärdsjö ARV ,97 88,75 102,0 99, ,8 80,8 4,0 13,0 60,8 11,2 50,7 Falu Energi och Vatten Sågmyra ARV ,15 333,02 79,8 289, ,0 75,7 0,0 1,4 421,3 9,2 31,7 Falu Energi och Vatten Vika ARV ,05 319,95 511,1 305, ,7 51,8 7,2 8,4 212,2 24,6 43,0 Gagnef Teknik Björbo ARV ,18 125,06 50,1 105, ,5 0,9 24,8 71,3 13,3 Gagnef Teknik Gagnef ARV ,99 68,13 45,5 69, ,3 3,7 53,3 77,3 0,3 Gagnef Teknik Dala Floda ARV ,16 191,27 52,7 164, ,9 1,9 22,3 59,4 3,1 Gagnef Teknik Mockfjärd ARV ,01 94,64 40,3 93, ,5 0,9 33,5 153,6 1,5 Hedemora Energi Brunna ARV ,98 20,74 119,7 77, ,0 89,0 11,7 49,4 241,1 0,6 20,1 Hedemora Energi Garpenberg ARV ,52 243,73 38,4 160, ,4 8,0 75,1 291,4 1,0 Hedemora Energi Långshyttan ARV ,02 97,28 64,5 193, ,9 46,8 5,1 25,8 214,0 9,6 9,4 Hedemora Energi Vikmanshyttan ARV ,06 119,61 36,7 112, ,2 86,0 7,8 49,4 126,0 0,6 18,7 Leksand Vatten AB Djura ARV ,11 381,30 69,7 342, ,1 4,9 43,6 168,1 15,8 Leksand Vatten AB Insjön ARV ,96 398,08 182,7 413, ,6 30,7 6,7 38,0 128,4 0,7 37,0 Leksand Vatten AB Siljansnäs ARV ,98 793,81 57,5 863, ,7 95,5 6,2 63,9 134,1 0,6 27,4 Leksand Vatten AB Tällberg ARV ,93 352,41 83,1 379, ,8 90,0 6,3 31,4 105,0 2,2 33,7 Leksand Vatten AB Övermo ARV ,17 96,71 60,3 82, ,3 31,5 5,9 15,7 32,3 20,1 10,4 Ludvika kommun Fredriksberg ARV ,87 263,09 119,9 303, Ludvika kommun Gonäs ARV ,94 81,70 47,7 87, Ludvika kommun Grangärde ARV ,01 233,18 61,7 230, ,5 49,2 1,0 41,4 126,1 9,1 9,4 Ludvika kommun Gårlången ARV ,93 141,84 91,8 244, ,7 55,6 11,1 38,1 229,1 1,3 20,9 Ludvika kommun Sunnansjö ARV ,01 211,72 161,0 208, ,1 70,8 1,4 123,7 107,0 1,9 44,7 Ludvika kommun Sörvik ARV ,06 357,95 125,4 338, ,5 70,1 2,3 129,6 167,0 1,4 29,0 Moravatten AB Sollerön ARV ,8 298, ,4 91,5 4,4 117,7 106,7 0,1 48,0 Moravatten AB Solviken ARV ,9 45, ,9 62,3 7,3 33,1 146,4 6,5 11,3 Moravatten AB Våmhus ARV ,5 212, ,6 58,3 1,8 27,6 74,2 14,0 22,1 Moravatten AB Öna ARV ,7 148, ,3 3,8 12,8 292,5 16,0 Orsa Vatten och Avfall Bunk ARV ,87 150,99 73,7 192, ,8 40,1 6,9 59,0 91,0 15,1 11,6 Orsa Vatten och Avfall Grönklitt ARV ,8 0,92 619,76 676,7 672, ,0 29,1 0,8 96,4 39,9 218,6 128,2 Rättviks Teknik AB Furudal ARV ,4 0,70 194,77 361,2 277, ,4 1,5 10,3 357,4 41,5 Rättviks Teknik AB Lerdal ARV ,60 77,58 103,6 197, ,4 57,4 2,3 36,8 286,1 8,5 18,7 Smedjebackens Energi och Vatten Bylandet ARV ,61 60,26 77,5 150, ,5 66,8 4,8 25,9 166,2 6,8 24,6 Smedjebackens Energi och Vatten Söderbärke ARV ,67 104,88 60,7 155, ,6 76,3 4,1 129,9 35,9 0,3 26,8 Säters kommun Gustafs ARV ,95 128,01 128,0 134,3 100 Säters kommun Säter ARV ,95 73,80 56,5 77,7 100 VAMAS Malung Lima ARV ,8 358, ,7 8,7 VAMAS Malung Malung ARV ,6 91, ,9 39,5 9,2 6,2 VAMAS Malung Yttermalung ARV ,7 1075, ,6 77,9 VAMAS Malung Sälen ARV ,5 462, ,2 11,9 VAMAS Malung Sälfjället ARV, nytt ,5 101, ,8 70,5 0,04 7,7 VAMAS Malung Tandådalen ARV ,3 721, ,0 12,2 Vansbro Teknik Dala-Järna ARV ,06 136,05 124,3 244, ,7 1,5 36,2 230,3 12,5 Vansbro Teknik Nås ARV ,65 83,13 80,5 171, ,6 3,1 15,3 243,1 0,5 Vansbro Teknik Vansbro ARV ,03 137,83 233,3 189, ,5 63,6 9,0 42,2 281,7 10,2 75,0 Vansbro Teknik Äppelbo ARV ,22 118,06 228,7 349, ,7 0,6 54,3 714,0 7,4 Älvdalen Vatten och Avfall Idre ARV, nytt Älvdalen Vatten och Avfall Mjågen ARV ,3 257, ,6 0,7 6,1 78,7 31,6 1,2 Älvdalen Vatten och Avfall Storsätern ARV ,4 760, ,7 1,0 144,1 304,4 34,7 Älvdalen Vatten och Avfall Särna ARV ,2 383, ,1 5,8 140,8 183,9 7, min ,13 5,39 24,6 45,1 27,3 0,0 0,0 0,0 13,5 0,7 0,0 0,0 15,9 0,0 6,2 medel 1726, ,00 197,10 118,2 259,2 89,0 1,4 11,2 1,6 48,0 64,1 6,6 46,5 192,0 13,2 30,3 median ,99 137,26 80,2 195,2 100,0 0,0 0,0 0,0 45,2 66,8 4,1 37,4 166,6 7,0 23,4 max ,71 793,81 676,7 1075,6 100,0 53,1 72,7 50,3 97,0 97,3 65,8 144,1 714,0 218,6 128,2 min < ,67 83,13 29,3 93,5 27,7 0,0 0,0 0,0 24,6 0,7 0,0 0,0 31,6 0,1 9,4 medel < ,07 259,09 137,3 327,2 93,0 0,0 6,8 1,7 54,9 64,1 3,2 51,3 189,3 16,3 37,2 median < ,03 211,72 82,8 277,1 100,0 0,0 0,0 0,0 55,4 70,5 2,5 37,1 161,9 8,0 31,7 max < ,71 793,81 676,7 1075,6 100,0 0,0 72,3 50,3 97,0 95,5 8,0 144,1 714,0 218,6 128,2 min > ,13 5,39 24,6 45,1 27,3 0,0 0,0 0,0 13,5 31,5 2,3 13,0 15,9 0,0 6,2 medel > ,86 82,95 80,0 119,8 80,1 4,8 22,0 1,5 32,2 61,7 15,6 38,4 190,0 6,7 21,0 median > ,94 77,58 67,0 100,3 90,9 0,0 14,4 0,0 34,3 60,9 7,3 38,1 166,2 6,5 14,0 max > ,17 150,99 233,3 244,4 100,0 53,1 72,7 10,2 47,7 91,5 65,8 60,0 640,0 20,1 75,0