DÖVAS församlingsblad A

Transkript

1 DÖVAS församlingsblad A

2 dövprästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i finland borgå distrikt: Maria Lindberg Hamngatan Helsingfors Mobiltelfon: e-postadress: maria.lindberg@evl.fi st. Michels distrikt: Seppo Laukkanen Mikkelin hiippakunnan tuomiokapituli Kirkkokatu 10 (PL 122) Mikkeli Mobiltelefon: e-postadress: seppo.laukkanen@evl.fi helsingfors distrikt: Elina Jokipaltio Bulevarden 16 B (PB 142) Helsingfors Mobiltelefon: e-postadress.: elina.jokipaltio@evl.fi uleåborgs distrikt: Urpo Luokkala Ojakatu Oulu Mobiltelefon: e-postadress: urpo.luokkala@evl.fi åbo distrikt: Petri Majatie Tavastgatan Åbo Mobiltelefon: e-postadress: petri.majatie@evl.fi hela landet/kyrkostyrelsen: Riitta Kuusi Hamngatan 11 (PB 185) Helsingfors Mobiltelefon: e-postadress: riitta.kuusi@evl.fi Pärmbild: Rolf Westerlund lappo distrikt: Marja Saukkonen Kauppakatu 19 C, 3. krs Jyväskylä Mobiltelefon: e-postadress: marja.saukkonen@evl.fi DE DÖVAS MISSION: Inkeri Vyyryläinen Västerlånggatan 22 A Åbo Mobiltelefon: e-post: inkeri.vyyrylainen@kuurojenlahetys.fi Dövas församlingsblad /årgång 33 Adress: Hamngatan 9, Helsingfors Ansvarig utgivare: Maria Lindberg Redaktion: Olof Ahlskog, Janne Kankkonen, Maria Lindberg, Hannele Rabb, Eva Sahlström och Rolf Westerlund Layout och illustrationer: Hannele Rabb Utgivare: Kyrkans central för det svenska arbetet/diakoni och samhällsansvar Dövprästens hemsida: Print: Arkmedia, Vasa ISSN

3 Den blomstertid nu kommer Och Herren Gud planterade en trädgård österut, i Eden, och satte där människan som han hade format. Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet som ger kunskap om gott och ont. /.../ Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. Herren Gud gav detta bud: Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.. 1. Mos. 2: 7-9, Den blomstertid nu kommer, men lust och fägring stor, nu nalkas ljuvlig sommar, då gräs och gröda gror... Sommarpsalmen är säkert bekant för alla. Den har blivit ett kännetecken för sommaren. Den sjungs på skol- och terminsavslutningar. Den ger sommarkänsla, men den är också en lovpsalm. I psalmen tackar vi Gud för att han skapat oss och gett oss en vacker värld att leva i. Vi tackar för blommor i naturen och åkrar som ger vårt dagliga bröd. Vi tackar för det liv vi fått och ber om beskydd hela året. Hur har världen kommit till? Det är en fråga människan undrat lika länge som människoarten funnits på jorden. Bibelns skapelseberättelse har varit ett sätt att förklara varför vi finns till. Skapelseberättelsen börjar med att berätta hur Gud skapar världen steg för steg, med början ur ingenting alls. Gud avslutar sitt skapelseverk med att skapa människan och placera henne i en underbar trädgård, ett paradis på jorden. Gud ber människan ta hand om trädgården. Människan får inte äta ur kunskapens träd, då dör hon. Adam och Eva äter av trädet och måste lämna paradiset. Världen vi lever i idag är inget paradis. Vi människor har glömt bort att sköta om världen. Det är som om vi också äter ur kunskapens träd. Vi har fått kunskap. Vi tror att vi äger hela världen. Det gör vi inte. Vi har bara fått låna den för en liten tid. Vi är själviska och slösar på naturresurser som om de aldrig tar slut. Vi glömmer dessutom att det vi gör i Finland också på lång sikt kan inverka på människor i andra länder. Vi har bara en jordglob att bo på. Vi bör återgå till Guds bud. Vi bör sköta bättre om vår natur. Alla människor kan göra något. Vi kan välja att ta bussen i stället för bilen. Då sparar vi både bränsle och utsläpp. Ännu bättre är det om vi kan gå eller cykla i stället. Vi kan försöka välja bort produkter som är packade i plast och välja papperspåse i ställe för plastkasse, eller ta egen köpkasse med till butiken. Om vi är friska kan vi välja trapporna i stället för hiss, då sparar du el och får nyttig motion på köpet. Vi kan stänga av vattnet då vi tvålar in oss och släcka lamporna då vi lämnar ett rum. Listan kan göras hur lång som helst. De val vi gör behöver inte vara stora. Alla behöver inte göras på en gång, redan en litet val kan leda till en bättre livsstil. Den finska naturen är något människor i andra länder beundrar och gärna vill komma och se. Låt oss alltså se till att naturen är lika vacker i framtiden också. Jag önskar er en skön och välsignad sommar! Maria, dövprästen 3

4 Mässa och biskopsvigning i Esbo domkyrka I församlingshemmet kunde man följa med biskopsvigningen i domkyrkan via en stor skärm. Vi sex medlemmar i Esbos finska kyrkoråd blev inbjudna att bevittna då Tapio Luoma vigdes till Esbo stifts nya biskop. Esbo stifts första biskop Mikko Heikka gick i pension. Vi sex medlemmar och EVY:s ordförande Terttu Hiltunen med make träffades i församlingshemmet invid kyrkan. Dövpräst Elina Jokipaltio mötte oss och visade var vi skulle sitta. Det fanns två tolkar på plats. Det fanns också en stor ruta och videokanon som visade vad som hände i domkyrkan. Omkring 200 gäster var inbjudna att bevittna vigningen. Klockan 10 kom Tapio Luoma in med otaliga präster och assistenter. Det hölls många tal och olika sångkörer och solister uppträdde. Otaliga psalmer sjöngs; även vi döva teckensjöng med. Sedan trädde Tapio Luoma fram och knäböjde. Vigningen förrättades av ärkebiskop Kari Mäkinen. Luoma fick ett kors, korkåpa, stav och mitra. Han blev välsignad av biskopar från Skottlands anglikanska kyrka, Svenska kyrkan, Estlands ev.lut. kyrka, Norska kyrkan, Nambias ev.lut.kyrka, biskopen i Åbo ärkestift, Kaarlo Kallila och biskopen i Borgå stift, Björn Vikström. Biskop Luoma inledde predikan med Jesus liknelse om senapskornet. Efter predikan fick vi nattvard. Psalmer sjöngs med röst och teckenspråk. Klockan 12 gick vi ut, tog på kapporna och gick ungefär 200 meter till huset OMNI (en stor yrkesskola). Där blev vi bjudna på kaffe och bakelse. Vi drack och åt i lugn och ro emedan musik spelades i bakgrunden. Biskop Luoma med fru kom och höll tal, tackade. Det fanns tolkar med hela tiden. Då vi gick bort till garderoben, gick vi förbi biskopen och sa adjö. Vi döva tackade med händerna och önskade framgång. Biskopen blev överraskad, sedan log han glatt och tackade oss. Vi tog på oss kapporna och gick ut till bussen i kallt, vitt väder, trötta efter två timmars sittande. Skönt att få röra på sig. Text och foto: Eva Sahlström Ordförklaring: Korkåpa = även kallad biskopskåpa, den mantel biskoparna bär vid festliga tillfällen i kyrkan Mitra = biskoparnas huvudbonad Döva tecknade med i de psalmer som sjöngs. 4

5 Gudstjänst i Vanda Söndagen var det gudstjänst i kapellet Martinristi i Mårtendal. Jag kom tidigare med tåg och promenerade till kapellet i bra och soligt väder. Trevlig känsla. Ett tiotal personer kom och satte sig i bänkarna. Jag ville vänja mig med omgivningen då jag medverkade i gudstjänsten. Jag tittade på altaret och tavlan, tavlan har starka färger som lyser fint. Det var modern konst som pas- Bönestenar i olika symboliska färger. sar bra i kapellet. Gudstjänsten började klockan och inleddes med psalm 326, verserna 1-2 som jag teckensjöng. Medverkande var dövpräst Maria Lindberg och diakonen i Vanda, Seija Einola. Både Maria OCH Seija tecknade och bad böner turvis genom hela gudstjänsten. Efter nattvarden teckensjöng jag psalm 229, verserna 1-3. Efter välsignelsen teckensjöng jag psalm 226, vers 3 och avslutade med bön. Jag var nervös då jag började teckensjunga men det gick ändå bra. Orsaken var att det var första gången jag stod framför er alla. Efteråt gick vi till matsalen för kaffe med bulla och pratade glatt. Tack för trevlig eftermiddag! Text: Eva Sahlström Foto: Maria Lindberg Påskgudstjänst och påskpyssel på Mariagården i Gammelbacka Det är en måndagskväll i början av april. Måndagar är traditionellt den kväll döva i Borgå en gång i månaden samlas till träff. Denna gång var det påskgudstjänst i Mariagården i Gammelbacka på agendan. Gudstjänsten leddes av dövpräst Elina Jokipaltio. Dövpräst Maria Lindberg tecknade en del av formuläret. Elina höll en bibelmeditation om vilka olika känslor som ryms inom påskvecka. Det är allt från oro över framtiden och djup sorg över att Jesus dött till en stor glädje över att Jesus uppstår och övervinner döden. Känslorna visualiserades genom tyger av olika färg. Efter gudstjänsten var det dags för kyrkkaffe. Vi åt goda piroger och chokladägg. Efter kaffet vara det dags för påskpyssel. Döva pysslade påskris med granna fjädrar. Diakonissa Irina Lemberg förklarade att påskriset och videkissorna motsvarade de palmblad israeliterna viftade med då Jesus red in i Jerusalem. 5 Aino ser med intresse då någon tecknar. Det är därför vi lägger vide i vaser på palmsöndagen. Döva diskuterade sinsemellan olika påsktraditioner och mindes hur god memma deras mamma brukade koka. Ingen av de döva på plats hade själv kokat memma. De var ense om det går lättare att köpa färdig memma från butiken. Det var ett glatt gäng döva som lämnade Mariagården den kvällen. Text och foto: Maria Lindberg

6 Päivi Suontakanen med ett hjärtebröd. En glad Inkeri Vyyryläinen. Teckenkören Trombit gladde festpubliken med några sånger, en av Katri Helena. Elämäni eväät Livets bröd Aldrig någonsin har ett tema varit så närvarande under ett veckoslut som under De Dövas Missionsfest. Temat Livets bröd kom fram både abstrakt, som ett andligt tema, och helt konkret. Varje talare berättade om sitt favoritbröd. Det var också möjligt att köpa bröd med ett hjärta inristat. Temat Livets bröd framkom i andakt och tal. Det är ju ett viktigt tema för oss kristna. Vi ber om vårt dagliga bröd i bönen Fader Vår. Vi ber att Gud skall ge oss det vi behöver för att klara oss varje dag. Vi skall också be att alla människor runt om i världen kan äta sig mätta varje dag. Många talare delade med sig av sina tankar. Kyrkoherde Risto Nieminen från S:t Michels samfällighet påminde oss att vi inte får ge upp. I världen finns ondska, olyckor och katastrofer, men vi får inte tappa tron på Gud. Jesus gör samma saker som han gjorde förr. Jesus matade 5000 personer med fem bröd och två fiskar. Då vi delar med oss av det vi har räcker maten till alla människor. Då vi delar med i oss av kärlek blir ingen fattig, utan alla blir rikare. Den nödställde får hjälp och vi får ett gott samvete. Under Missionsfesten fick vi se videohälsningar från olika missionärer. Pastor Janne Rissanen hade gjort en video där han både presenterade sitt arbete bland döva och visade vyer från Jerusalem och andra städer. Leena Korpivaara, Koordinator för utvecklingssamarbete vid Finska Missionssällskapet, höll ett föredrag Missionsfest i S:t Michel 6 om hur ett gott liv ser ut. Hon sade att människan har följande grundläggande behov: mat och rent vatten, trygghet, vård och att vara nära andra människor. Barn måste få vara barn och leka, de skall inte arbeta! Om inte dessa grundläggande behov uppfylls mår inte människan bra. Leena påminde oss om att hoppet är det sista som dör. Vi skall lita på att Gud har vårt liv i sina händer och att han ger oss det vi behöver och hjälper oss att hjälpa dem som inte har det lika bra som vi har det. Vid årsmötet valdes nya medlemmar till styrelsen. I styrelsen sitter flera kvinnor än tidigare år. Som styrelseordförande fortsätter dövpräst Riitta Kuusi. Inkeri Vyyryläinen fortsätter som verksamhetsledare. På kvällen höll Markku Jokinen, verksamhets ledare vid Dövas förbund, ett föredrag om hur man kan se på sitt liv ur flera olika perspektiv. Olika perspektiv är bl.a. familjen, hobbyer, vad som är viktigt för mig, andligt liv osv. På det sättet kan var och en märka hur mycket det finns att vara tacksam över i sitt liv. Det kan vara mycket fler saker än en kan ana. De Dövas Missions årsfest och årsmöte var igen en glad tillställning där det var möjligt att möta många bekanta och nya människor, köpa hantverk och lotter för att understöda De Dövas Mission, teckna och skratta tillsammans. Följande De Dövas Missionsfest och årsmöte är i Lahtis Kanske vi ses där? Text och foto: Maria Lindberg Fotot längst t.v: Inkeri Vyyryläinen

7 På besök till Åvik Dövprästen skulle till Åvik den och frågade mig och andra om vi är intresserade att besöka döva. Jag ville gärna följa med men inte gärna med tåg och buss. Orsaken till att jag var tveksam är besvärliga tidtabeller. Jag frågade Maria om det passar att hyra bil. Ja, svarade hon, men vem är chaufför? Jag visste vem som kunde köra och frågade Tomi. Han sa att han gärna kör och sökte efter lämplig bil. Han hittade en bra bil för nio personer, som Tomi kunde köra själv. Bra. Jag frågade Maria om hon kommer med i bilen. Hon att hon gärna följer med. Jag frågade efter sex andra personer, om de ville följa med. Ja, det ville de. Vi var alla finlandsvenska. Vädret var soligt då vi träffades i Alberga och fortsatte mot Åvik. Vi kom fram efter ungefär en timme. Några från Borgåtrakten kom också med privat bil. Vi träffade gamla skolkamrater, roligt, samt de andra som bor där. Så vi pratade om vad som hade hänt, det var roligt att få veta. Sen gick vi till matsalen för kaffe med bulla och fortsatte att prata. Då vi druckit färdigt höll dövpräst Maria en kort bönestund för dem som bor där. Vi fick veta att denna bönestund var uppskattad av dem. Och så togs det foton av alla. Vi var där ungefär två timmar, sen vi sa adjö och gick till bilen. Tiden gick fort då vi alla pratar på eget språk. Vi hade en trevlig och solig dag. Tack! Text: Eva Sahlström Foto: Rolf Westerlund 7

8 Modersmålet det språk Gud använde så att vi skall förstå Pingstdagen finns i vår kalender. Man brukar kalla pingsten för församlingens födelse. Pingsten handlar om hur det för länge sedan bildades en församling för kristna. Pingst firas 50 dagar efter påsk, Jesu uppståndelse 40 dagar efter Jesu uppstående firas Kristi himmelsfärdsdag. Jesus har sagt till sina lärjungar att vänta att få kraft av den helige Ande, som kommer över dem. Mellan Jesu himmelsfärd och dagen då den helige Ande kommer över dem är det 10 dagar =50 pingst. Hur gick det till då det bildades en församling? Den helige Ande kom över de troende. De såg en eld på var och ens huvud och började tala tungomål. Jesus hade bett dem att stanna kvar i Jerusalem så att de skulle få kraft av den helige Ande som kom över dem. De talade tungomål och andra språk. De hade samlats där i ett hus. Då folk stod utanför det huset hör de att de talade deras modersmål. Men folk hade kommit till Jerusalem för att fira högtid. Det var många länder de kommit ifrån. De hörde att man i huset talade om Guds stora gärningar. De blev förvirrade och trodde säker att de som var i huset hade druckit och talade därför så högt. När Petrus gick ut ur huset förklarade han för dem om Guds löfte om att tiden är inne. Folk lyssnade på vad Petrus förkunnade och orden träffade deras hjärta. De kom och frågade Petrus om vad de ska göra. Då svarade Petrus dem:... Omvänd dem, döp dem i Jesu namn och ge deras synder förlåtelse och den helige ande ger er en gåva. Det som hade hänt var att 3000 kommit till platsen. Det vill säga 3000 män. Det kan kanske mer än 3000 sammanlagt på grund av att kvinnor och barn inte räknades med. Det var det som kom att bli den första församlingen. Det är intressant att lärjungarna talade olika moder smål så att folk kunde förstå att det handlade om Guds stora gärningar. Därför kom de till tro och var med i en gemenskap. Det viktigaste är vårt modersmål. Så att människan kan förstå Guds budskap på sitt modersmål. Om vi vittnar om Jesus på deras modersmål kommer de att förstå vad vi talar om. Lärjungarna hade ingen speciell kraft att vittna om Jesus utan de fick kraft då den helige Ande kom över dem. De började frimodig vittna om Jesus till folket människor från Jerusalem till Judéen, också Samarien och ända till jordens yttersta gräns. Jesus har talat om den helige Ande för sina lärjungar och påmint dem om Johannes döparen som har sagt att: någon som skall komma efter mig att skall döpa dem med den helige Andes eld. Det han menade var att den helige Ande skall komma över dem. Ett modersmål som jag tänker på är vårt finlandssvenska teckenspråk. Det finns även många olika teckenspråk i vår värld. Gud använde vårt modersmål så att människan kan förstå Guds budskap och Gud vad vill säga till oss. Vi kan tjäna Honom på vårt modersmål. Det finns ett exempel i en film som handlar om Martin Luthers liv. En scen i filmen visar hur Martin har översatt bibeln till tyska. Under tiden hade han haft en svår tid pga. förföljelse. Han träffar en man och ger honom bibeln på tyska till gåva. Mannen blir glad, gråter och läser bibeln på tyska som är hans modersmål. Det får mig att förstå hur viktigt modersmålet är. Gud vet om det. Han har gett det så att vi kan förstå vad budskapet handlar om eller vad Gud har sagt till oss. Må Herren hjälpa er och leda er till sanningens väg. Text: Janne Kankkonen 8

9 Dövas kulturdagar Dövas kulturdagar ordnades i år i Uleåborg Som vanligt var det roligt att träffa många döva som man inte ser så ofta. Många fina uppträdanden fick vi se; berättelser, pantomim, drama, teckenkörer och till och med steppdans. Nytt för i år var att domarna gav kritik genast efter varje uppträdande. Nytt var också att man tävlade i två omgångar. De bästa valdes ut till finalen på söndagen. På fredagskvällen var det kvällsmässa i domkyrkan. Dövprästerna Maria Lindberg och Urpo Luokkala tecknade på finlandssvenskt och finskt teckenspråk. Om två år ordnas kulturdagarna i Tammerfors. Text och foto: Hannele Rabb Dövpräst Maria Lindberg predikade om att vi ska lösa problem genom att tala om dem, både hemma, på jobbet och i församlingen.. Några tävlanden: Juhana Salonen, Juuso Ojala, Kaarlo Kynkäänniemi, Helsingin Kuurojen Yhdistys och Turun Kuurojenyhdistys. 9

10 Aktiv föreningsvår Hej på er alla döva! Rolf Westerlund berättar här om en synnerligen aktiv programtid under mars-april-maj månader våren Finlandssvenska teckenspråkigas årsmöte hölls i Seinäjoki 24 mars. Då hade Rolf just hunnit hem från fortsättningsdelen av en diabeteskurs i Tammerfors. Sent på kvällen kom han hem, tåg från Tammerfors-Helsingfors-Karis och med bilen hem till Gullö, sent i säng och tidigt upp igen och iväg till årsmötet. Tur att man kan vila under tågresorna! Finlandssvenska teckenspråkiga var med och ordnade program under en barnfest 14 april i Annegården i Helsingfors. FST stod där för en verkstad om Mimik och skugglek. Två händer kan bilda en fjäril, en hand kan visa en hund, vilka fler bilder kan händerna skapa i skuggan? Glad, ledsen och utsträckt tunga kan du visa med ditt ansikte, vad mer? Med i programmet var också Håkan Westerholms dotter Sandra som sjöng och tecknade. Hon gjorde programmet bra och speciellt barnen skrattade mycket. Dagen lyckades bra och vi hade många glada och intresserade besökare. Tack till Håkan för att han såg till att FST kom med som arrangör! Samma dag, 14 april, samlades FST också till allmänt möte på kansliet i Lillhoplax. På Valborgsmässoafton 30 april blev det sedan fest hos EVY i Hagalund, Esbo. Ett fint program var också den utfärd till Åvik, de dövas pensionärshem, som dövprästen Maria Lindberg ordnade den 3 maj. Vi träffade många vänner och bekanta på Åvik och vårt besök var uppskattat av dem som bor där. På söndag samma vecka blev det gudstjänst den 6 maj i St. Katarina kyrka i Karis. Rolf hade hoppats på att de döva efter gudstjänsten hade kunnat åka ut till Gullö, utanför Ekenäs, och tittat på narcissernas prakt i Blomdalen på Gullö gård. Men tyvärr var säsongen inte ännu inne, våren hade varit så kall. Blomdalen öppnade sedan den 10 maj för två veckor. FST arrangerade en utfärd inför Mors dag till Gullö lördag 12 maj. Då kunde de 18 deltagarna promenera omkring på den halv kilometer långa anlagda stigen i skogen och njuta av nästan narcisser av ett 20- tal olika sorter! Fortfarande var en del av blommorna i knopp, så säsongen verkar bjuda på fräscha nya blommor hela tiden ut. Det var en blåsig dag, men i skogen var det ändå ganska varmt och skyddat. Inne på Gullö krog åt vi god gäddfärs med potatis, spenatsås och sallat i den stämningsfulla krogen som är inredd i gårdens mäktiga stenladugård. Ladu gården är byggd på 1860-talet av österbottningar som flydde undan hungersnöden i sina hemtrakter. I ladugården har också Rolfs morfar och morfarsfar arbetat då de var torpare på Dragons. Under många år fungerade ladugården på 1900-talet som lager och tork. Krogen i ladugården startades år 2001 och är en beställningsrestaurang, d.v.s. den är öppen enbart för grupper. Den används mycket som plats för bröllop och större fester. Under de veckor då narcisserna blommar har 10

11 krogen också en cafeteria som är öppen för allmänheten. Under FST:s Morsdagslunch drack vi kaffet i mötesrummet i krogens övre våning där vi fick rabarberpaj och chokladtårta till. Vi hade också lite program och njöt av att i lugn och ro kunna sitta och prata med varandra. Vi hade ingen tolkservice denna gång, men Rolfs syster var med och hjälpte lite till med det praktiska. På vägen tillbaka hemåt mot Esbo, Vanda, Helsingfors, Borgå, Pellinge och Åbo gjorde deltagarna en snabb visit hos Rolf och fick se hur han bor och hur hans barndomshem ser ut. Rolf visade också upp det lilla lantbruksmuseum som finns på hans hemgård Dragons. Där finns redskap och verktyg från en förgången tid en tid då människans kroppsliga krafter utnyttjades till fullo i det dagliga arbetet på åker och äng och med djuren. Det var roligt att Ett hav av narcisser, både vita och gula. Håkan W fick så många döva att tacka ja till en lite annorlunda utfärdsdag. Text: Rolf Westerlund & Iwe Ekström Foto: Rolf Westerlund Gudstjänst i St. Katarina kyrka i Karis Den kl. 12 började gudstjänsten på finlandssvenskt teckenspråk tillsammans med Karis svenska församling. Medverkande var dövpräst Maria Lindberg och pastor Claus Terlinden samt tolken Susanna Bussman-Virta. Maria och Claus tecknade och talade turvis, alltså var det en riktig tvåspråkig gudstjänst. Vi döva träffades utanför kyrkdörren och hälsade med kramar och sen gick vi in med hörande. Dagen är solig och känslan är bra eftersom våren är här med sol och vårblommor. Björkens grönska lyser upp. Gudtjänsten började med ingångspsalm i vilken vi sjöng med. Sen tecknade vi syndabekännelsen. Där emellan flera sånger och fler olika tal av församlingen. Dagens andra läsning, ur 1 Joh. 3:18-24, tecknades av Monica Fyhrqvist. Predikan, ur Joh. 15:10-17, tecknade Maria utan ljud, församlingen fick läsa. Sen följde Trosbekännelsen som vi alla tecknade och läste. Efter dagens bön talade Claus för hörande om teckenspråk och lärde litet olika tecken som hörande fick teckna med oss döva. Claus började tala och teckna och alla tecknar med: Gud i din godhet, se vår bön. Gud i din godhet, 11 Monica Fyhrqvist tecknade ur 1. Johannesbrevet. se vår bön. Trevligt att se hur hörande tecknar med oss,fin syn. Tack Claus för detta. Senare fick vi nattvard. Efter Tacksägelsebönen sjöng vi en psalm. Vi blev välsignade, därefter gick vi ut. Vi gick till kaffestugan för kaffe med bulla och har trevlig pratstund. Tack för en trevlig dag. Text och foto: Eva Sahlström

12 Familjenytt Födda Jenny Amanda Lipsanen, född , döpt i S:t Michel Föräldrar: Kati och Mikko Lipsanen. Joanna Saimi Ella Sandell, född , döpt i Esbo. Föräldrar: Saimi och Juha Sandell Vigda Erkki Martti Blom och Kaija Marjatta Lehtilä vigdes i Vanda. Avlidna Holger Tackman f d Arvo Johannes Leikkaa f Sastamala d Åvik Esko Tuomas Järvinen f Alavus d Seinäjoki Eeva-Riitta Lindsberg f Karttula d Kuopio Ensi Vilho Heikki Reinikka f Riihimäki d Vanda Antti Antero Määttä f Kuusamo d Jyväskylä 12

13 Kyrklig information Händelsekalender DHBS-familjedag på Solsand i Jakobstad kl dövas egen kväll (lördag). Kyrkogångsdag i Jakobstad (Solsand) söndag kl 11-> (gtj kl 12). Obs! 150-års jubileet blev flyttat till sommaren 2013 pga. praktiska skäl. Teckenspråkig gudstjänst i Borgå, Lundagatans kapell kl 18. Adventsgudstjänst på finlandssvenskt och finskt teckenspråk på Hvittorp, Kyrkslätt. Julgudstjänster i Pojo, Jakobstad och Vasa enligt tradition. KORSORD Namnet på en evangelist och hans symbol bildas i de gråa fälten. Om dövprästens tjänst Dövprästens tjänst förlängdes och fortsätter till I tjänsten ingår framöver också i viss mån sociala medier. juni-aug Jesu mor Antal evangelier Jesu födelsefest Antal veckodagar Konstruerat av Maria Lindberg 13

14 Forskning om Se en tecknad kort version av den här texten: finlandssvenska döva Jag heter Anna-Maria Slotte (kallas för Mia) och skriver min doktorsavhandling vid Helsingfors universitet. Mitt intresse för dövas värld, teckenspråket, dövas kultur och samhälleliga frågor har gjort att jag blivit intresserad av minoriteten finlandssvenska döva. Därför har jag valt att i min doktorsavhandling forska om finlandssvenska döva. Det som jag i forskningen vill ta reda på är hur stängningen av Borgå dövskola 1993 har påverkat den yngre generationen av finlandssvenska döva. Jag är speciellt intresserad av att få svar på följande frågor: hur har stängningen av Borgå dövskola påverkat yngre döva med finlandssvensk bakgrund att skapa sig en identitet och hur ser den här identiteten ut? hur kan medborgarskap förstås utgående från den situation som yngre döva med finlandssvensk bakgrund befinner sig i? vilka möjligheter och vilka hinder finns det i samhället i vardagen för döva med finlandssvensk bakgrund att utöva sitt medborgarskap? hur upplever yngre döva med finlandssvensk bakgrund sin situation? 14 Anna-Maria Slotte forskar i unga finlandssvenska dövas situation. För att få svar på de här frågorna behöver jag hjälp av finlandssvenska döva. Jag vill intervjua döva födda emellan 1975 och 1996 och som har en finlandssvensk bakgrund (åtminstone en av föräldrarna är finlandssvensk). Intervjuerna skulle göras individuellt i två omgångar. Första intervjun skulle handla om identitet och den andra om medborgarskap. Jag kommer att använda teckenspråkstolk vid intervjuerna. Intervjuerna kommer också att videobandas (om jag får din tillåtelse). Det är frivilligt att ställa upp i intervjuerna och jag kommer att skriva doktorsavhandlingen på ett sådant sätt att det inte ska gå att få reda på vem som har deltagit i intervjuerna, dvs ni får vara anonyma. Meningen är att jag skulle börja med intervjuerna redan under sommaren och försöka få dem färdiga under hösten och vintern Nu får ni chansen att vara med i en intressant forsk ning och berätta om er situation! Ta kontakt med mig om ni vill vara med. Ni kan också ta kontakt om ni har några frågor eller vill ge mig tips och idéer till forsk ningen. Jag kommer att starta en blogg: En forskarblogg finlandssvenska döva, före och efter Borgå. Bloggen kommer att länkas till Finlandssvenska teckenspråkigas hemsida, så den ska bli lätt att hitta. I bloggen kommer jag att berätta om forskningen och jag kommer också att sätta in teckenspråkigt material (video). Följ gärna med forskningen på bloggen och kommentera om ni vill. Text: Anna-Maria Slotte Foto: Hannele Rabb Kontaktuppgifter: Jag har också tillgång till video chatt via MSN och Skype, men det går också bra att kontakta mig via e-post eller SMS. E-post: anna-maria.slotte@helsinki.fi SMS: Postadress: Högsnårsvägen 64, Purmo

15 Adressförändring / Ny prenumerant Fyll i och skicka in blanketten om du flyttar eller om du vill få Dövas församlingsblad. Namn:... Tidigare adress:... Ny adress:... Skicka blanketten till: KCSA / Sonja Wacklin PB Helsingfors eller meddela dina uppgifter till: sonja.wacklin@evl.fi Vill du veta var du kan gå på teckenspråkig gudstjänst? Om du vill ha information till din mobiltelefon, e-post eller med vanlig post, fyll i blanketten och skicka den till: KCSA / Sonja Wacklin, PB 185, Helsingfors Skriv ditt namn för hand nederst på sidan. Underskriften är nödvändig, eftersom vi behöver ett skriftligt intyg på att du vill ge uppgifterna och att vi får hålla dem i ett register. KCSA kommer inte att använda ditt namn eller din adress till något annat än att informera dig. Jag vill ha info om kyrkans verksamhet för teckenspråkiga till min Uppgifterna får sparas i KCSA:s register. mobiltelefon e-post vanliga post Namn:... Adress:... Mobiltelefon:... E-post:... Min egen underskrift:... 15

16 NAMN på olika länders teckenspråk Finland Sverige Estland Danmark Ryssland USA England Australien Foto: Hannele Rabb