DÖVAS församlingsblad A

Transkript

1 DÖVAS församlingsblad

2 dövprästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i finland borgå distrikt: Maria Lindberg Hamngatan Helsingfors Mobiltelfon: e-postadress: maria.lindberg@evl.fi st. Michels distrikt: Seppo Laukkanen Mikkelin hiippakunnan tuomiokapituli Kirkkokatu 10 (PL 122) Mikkeli Mobiltelefon: e-postadress: seppo.laukkanen@evl.fi helsingfors distrikt: Elina Jokipaltio Bulevarden 16 B (PB 142) Helsingfors Mobiltelefon: e-postadress.: elina.jokipaltio@evl.fi uleåborgs distrikt: Urpo Luokkala Ojakatu Oulu Mobiltelefon: e-postadress: urpo.luokkala@evl.fi åbo distrikt: Petri Majatie Tavastgatan Åbo Mobiltelefon: e-postadress: petri.majatie@evl.fi hela landet/kyrkostyrelsen: Riitta Kuusi Hamngatan 11 (PB 185) Helsingfors Mobiltelefon: e-postadress: riitta.kuusi@evl.fi Pärmbild: Hannele Rabb lappo distrikt: Marja Saukkonen Kauppakatu 19 C, 3. krs Jyväskylä Mobiltelefon: e-postadress: marja.saukkonen@evl.fi DE DÖVAS MISSION: Inkeri Vyyryläinen Västerlånggatan 22 A Åbo Mobiltelefon: e-post: inkeri.vyyrylainen@kuurojenlahetys.fi Dövas församlingsblad /årgång 33 Adress: Hamngatan 9, Helsingfors Ansvarig utgivare: Maria Lindberg Redaktion: Olof Ahlskog, Janne Kankkonen, Maria Lindberg, Hannele Rabb, Eva Sahlström och Rolf Westerlund Layout och illustrationer: Hannele Rabb Utgivare: Kyrkans central för det svenska arbetet/diakoni och samhällsansvar Dövprästens hemsida: Print: Arkmedia, Vasa ISSN Hej, läsare! Skicka in texter till nästa nummer före 15.1.

3 Andakt enligt Topelius Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i signad juletid. Giv mig Guds ära, änglavakt och över jorden frid. Giv mig en fest som gläder mest den konung jag har bett till gäst. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, giv mig en änglavakt. Z. Topelius, Psb 32:1 Denna gång citerar jag Zacharias Topelius, inte någon bibelvers. Just denna psalm hör till dem som berör mig mest. Den är som en bön. Den första versen finns ovan. I den andra versen ber Topelius om ett hem med god stämning, där man lever enligt Guds ord. I den tredje versen tänker Topelius också på de fattiga i samhället. Psalmens syfte är att väcka tankar och samvete hos dem som sjunger hör den eller ser den tecknad. Det fungerar åtminstone hos mig. Psalmen berör det själviska och de ömmaste punkterna hos mig. Traditionen att ge julklappar har sin grund i det att de tre vise männen gav presenter till Jesusbarnet. Trots att Jesus själv fick guld i present betyder det inte att presenterna måste tävla i att överträffa varann i pris och mängd. Det allra viktigaste är att då vi ger presenter, så ger vi dem för att vi vill ge dem. För att visa mottagaren hur mycket han eller hon betyder för oss. Julen är Jesu Kristi födelsedagsfest. Vi tackar för den gåva vi fått av Gud. Gud gav oss sin son, som Frälsare. Genom Kristus får vi våra synder förlåtna och ett evigt liv. Julen är en av våra största högtider. Visst får vi glädja oss. Visst får vi ge presenter och äta mycket god mat. Men allt med måtta. Det är inte mängden mat och presenter som är det viktiga. Därtill får vi inte glömma dem som inte har det lika bra som vi. De hemlösa, de ensamma och de fattiga. Vi kan bl.a. minska på mängden mat och presenter och ge en summa pengar till välgörande ändamål, t.ex. julgrytorna eller andra insamlingar. Om vi gör det så kan vi själva också fira jul med mycket bättre samvete. God jul! Maria, Dövprästen 3

4 Därför att världens Frälsare har kommit 4 Jag vill börja med att berätta lite om Lucia. Dövskolan i Borgå brukade ordna Luciamorgon den 13 december då alla elever satt i matsalen. Eleverna väntade att få se Lucia komma in matsalen. Jag själv var liten och satt på bordet. Flera lärare och elever satt på olika platser runt borden i matsalen. Ute var det mörkt och i matsalen släcktes ljuset. Vi väntade i mörker. Då kom Lucia och hennes ljus lyste upp hela matsalen. Då fotograferade barnens föräldrar med blixt sina barn som var med. Jag själv har sett vad som hände före i matsalen salen var mörk och tyst. Det kändes som en evighet att vänta i mörkret när Lucia skulle komma. Plötslig sprids ett ljus i matsalen. Ljuset lyser upp hela salen. Då tecknade en av lärarna en sång och vi alla följde med. Sedan tecknade Lucia julhälsningar. Läsare, ni har säkert upplevt samma sak i skolan när ni var barn. Lucia-traditionen har sin början i en italiensk helgonlegend. Det jag tar upp är en verklig berättelse. Den handlar om Jesus. Han är världens ljus. En profet som heter Jesaja har sagt till folket (israeliterna): Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. Jes.9:2 Jesaja sade Det folk som vandrar i mörkret. Ni kan fundera på vad det betyder att vandra i mörkret. Det kan betyda att de som lever i ett land inte har något hopp. Det kanske inte märks att landet är ett mörkrets land. Men Jesaja har sagt att de ser ett stort ljus och ljuset strålar över dem som bor i mörkrets land. Det han menar är att ljuset kan visa bevisa hurdant land människorna bor i. Vi människor lever i mörkret men vi kan inte själv se att vi lever i mörkret. När Jesus kommer in vår värld ser man honom på ett annat sätt. Johannes har skrivit om honom sitt evangelium: och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han fylld av nåd och sanning. Joh.1:14b Det finns en koppling till det Jesaja sade: [De] ser ett stort ljus och över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. Det visar sig att Jesus är som ett stort ljus. Johannes har skrivit också om honom: Jag

5 är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Joh.8:12. Det står att de som följer honom är ljus liksom han är ljus. Jag går tillbaka till berättelsen från skoltiden. Läraren tecknade en sång. Jag kommer inte ihåg hela texten utan bara någon mening vinter kallt huset, i rummet mörkt och kallt. Plötsligt kommer ljus in i rummet och [någon] säger fridshälsningar. Det är ungefär den mening som jag kommer ihåg från sångtexten. Det är liksom det som står skrivet i Matteus evangelium: folk som bor i mörker har sett ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga har ljuset gått upp. Matt.4:16 Vårt samhälle här i vårt land lever bland både gott och ont. Människorna har haft svårt med jultiden därför att de inte har släkt som är kvar i livet eller inte har bra kontakt med varandra. Andra har mysigt tillsammans med släkten. Men var och ens hjärta har längtat efter att få se ett stort ljus som kommer för att kunna trösta och ge livet hopp. Han kommer till oss, han som är Världens ljus. Må Gud välsigna er under jultiden. Text: Janne Kankkonen Foto: Hannele Rabb Fridfull Jul! 5 Dövprästen hälsar Året som gått har innehållit både traditionellt program och stora förändringar. Kyrkodagarna i Vasa i januari och De Dövas Missions årsfest i mars var tillfällen då jag träffade en massa människor. Det var givande! Också ett glädjande stort antal teckenspråkiga kom till Dövas Kyrkodag på Solsand i juli! Hösten var de Stora Förändringarnas tid. Då blev det för mig att en gång till stiga in i en värld som är nästan helt ny för mig. Arbetet på webben medför nya utmaningar. Lyckligtvis finns ni döva, som jag kan möta också på plats i kyrkan och på programkvällar! Det är alltid lika roligt att få träffa er! Snart firar vi jul i dagarna tre. Sedan är det några mellandagar och så, plötsligt, är det ett nytt år! Igen. För mig har nyårsdagen en speciell känsla. Den känns på något sätt ren. Som ett tomt pappersark. Det känns som om allting är möjligt. Som om allting börjar om från början. Det finns många förväntningar inför det nya året. Viktigast av dem är att det nya året skall föra lycka och välgång med sig. Det hoppas jag att ni skall få!! Jag önskar er en god jul och ett gott nytt år!

6 Tre julintervjuer Foto: Liisa Halkosaari Kaisa Alanne Markku Jokinen Titel: Utvecklingsledare Vad betyder julen för dig? En tid att stilla sig och vila. Jag tänker då på alla mina närmaste och vänner. Vad betyder julens budskap för dig? Julens budskap är bekant i berättelsen om familjen som begav sig till sin hemstad för att skattskriva sig, men i det här budskapet finns också hopp och mod. Hur firar ni vanligtvis jul? Vi har för vana att samlas i vårt hus på landsbygden i Raseborg. Vi för gravljus till gravgården vid Pojo kyrka, på den plats var man minns bortgångna släktingar och vänner som finns långt borta. Därefter börjar vi julmiddagen enligt det långa formuläret. Därefter får var och en dra sig undan i sitt eget hörn för att läsa böcker, sticka sockor eller vad man än vill göra. Vi har också en schipperke-hund, så vi går också ut på promenad. Titel: Verksamhetsledare för Dövas Förbund, Hedersordförande för Dövas Världsförbund Vad betyder julen för dig? Att vara tillsammans, frid och att ta sin nästa i beaktande. Julen är också en fest för fred på jorden. Vad betyder julens budskap för dig? Julen är ljusets fest. Vi firar och högaktar kärlekens kraft, som är grunden till allt, då vi firar ljusets fest. Hur firar ni vanligtvis jul? Genom att äta middag tillsammans med mina närmaste släktingar eller genom att bara vara. Jag bjuder också mina långvariga vänner och släktingar för att fira Stefanidag, vilken också är min numera avlidna fars födelsedag. Utan det här blir det ingen riktig jul: Frid, gemenskap, att stilla sig, vila och mycket snö! Utan det här blir det ingen riktig jul: Julgranen måste vara äkta. Granens storlek och pynten spelar ingen roll, men vi får julstämning av granens doft. 6

7 Senni Virkkunen Foto: Sanna Lehti Titel: Arbetsombud Vad betyder julen för dig? Det är viktigt att vara tillsammans med familjen och släkten. Att tänka på andra människor är också viktigt. Frid är viktigt, lika så det att trafiken stannar upp. Traditionerna är viktiga, bl.a. skall det vara julgran. Det vore fint med äkta ljus i granen, men de elektriska är mer säkra. Vad betyder julens budskap för dig? Budskapet om Jesus död är budskapet om fred. Jag går varje år till julkyrkan. Till julfirandet hör att stilla sig, att ödmjuka sig inför det heliga. Man kan be om förlåtelse för fel gärningar och tacka för det goda man fått. Hur firar ni jul? Jag firar jul både med min dotter och med min syster. Vi turas om att hälsa på hos varandra. Utan det här blir det ingen riktig jul: Frid och julens dofter. Intervjuer: Maria Lindberg 7

8 Varför firar vi jul den 25.12? Har du någon gång funderat varför vi firar jul den 24.12? Vi måste gå långt, långt bak i tiden för att finna svar. Vi måste gå längre än Jesu födelse, ända till 500-talet före vår tideräknings början. Både romarna och de fornordiska folken ansåg att gudarna var sammankopplade med naturföreteelser. I Norden dyrkade man solgudinnan Sol, för romarna var Helios solgud. Både julen och midsommaren är högtider som från början har haft med solen att göra. Midsommar firas då dagarna är som längst. Vid julen har vintersolståndet nyss varit. Det är som mörkast, men dagarna börjar bli längre. Redan långt före Jesus föddes och vår tideräkning började firade romarna Den obesegrade solens födelsedag. Festligheten firades den 25.12, strax efter vintersolstånd. Efter Jesus födelse började en ny tro ta form och sökte som plats i kulturen. De första kristna såg Gud som rättfärdighetens sol. På så sätt kunde man förvandla romarnas fest till en kristen högtid. Kristendomen blev statsreligion på 300-talet efter vår tideräknings början. Då började man fira jul, alltså Jesus födelsefest. Men det finns också en annan helg som hör ihop med julen. Det är Marie bebådelsedag, den helg vi firar till minne av hur ängeln Gabriel meddelade att Maria skulle bli med barn och föda Jesus. Marie bebådelsedag firas kring den 25.3, alltså 9 månader före jul. Jesus föddes alltså enligt denna beräkning. Varför firar vi jul då den 24? Det har en koppling till midsommaren och Johannes döparens födelsedag. Johannes anses vara född Eftersom midsommaren har firats redan före Norden blev kristet, skedde en liknande sak som julen. Midsommaren blev en kristen högtid. Johannes är född den 24.6, ett halvt år före Jesus. Alltså är Jesus född den Vi har kommit till två datum: 24 och 25 december. Eftersom Jesus föddes på natten så kan vi fira julafton den och juldag den I anglikanska länder firar man jul den Alltså en lång historia kort: Julen har sina rötter i en hednisk kult. Efter Jesus födelse blev kulten kristen, Jesu födelsefest. Då vi började fira Jesu födelsedag placerades den i kalendern 9 månader efter Marie bebådelsedag och 6 månader efter Johanni, alltså midsommaren. Det finns inga dokument som nämner exakt vilken dag, månad eller år när Jesus föddes. Allting är senare framställningar. Jesus beräknas vara född 4 7 år före vår tideräkning börjar. Under de första århundraderna kom man på att man kanske inte räknat helt rätt. Men det är ingen skillnad när Jesus föddes, utan ATT Jesus föddes och att det är därför vi firar jul. Text: Maria Lindberg Sommarsolstånd= årets ljusaste dag. Därefter blir dagarna kortare. Johannes Jesus 8 Vintersolstånd= årets mörkaste dag. Därefter blir dagarna längre. Solen segrar.

9 Ben Thilman ny omsorgspräst Födelseort: London, Storbritannien Bostadsort: Esbo Familj: Fru och två barn; son 24 år, dotter 22 år Vad gör en omsorgspräst? Håller kontakt med utvecklingsstörda, familjer med utvecklingsstörda barn eller ungdomar, stödpersoner och vårdpersonal. Håller gudstjänster, andakter och skriftskola för utvecklingsstörda. Din relation till a) personer med kognitivt funktionshinder och b) döva? Jag har alltid varit intresserad av att arbeta med och för dem som är svaga i samhället. Jag har arbetat en del med utvecklingsstörda ungdomar, när jag arbetade som församlingspräst. b) Döva: Jag har i någon mån träffat döva men jag kan inte tala teckenspråk. Var och vad har Du studerat? Jag har studerat teologi vid Åbo Akademi åren Vad har Du arbetat med tidigare? Jag har arbetat i Åbo svenska församling, Hitis församling, Sjundeå församling, Esbo svenska församling och Finlands sjömanskyrka. Favoritplats? Varför? Hemma med min familj, därför att där finns de som jag bryr mig mest om. Intressen? Jag gillar fotografering, och att göra träarbeten. Talang? Jag sjunger och spelar gitarr och tror att jag är en rätt bra lyssnare. Vad betyder julen/julens budskap för Dig? Julen är Jesu födelsefest. En påminnelse om att när det är som allra mörkast, som det är i tiden kring jul, då tänder man ljus som gör att mörkret försvinner. Har du nåt favoritställe i Bibeln du läser så här vid jul? Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus... (Jes 9:1-5) Hur brukar ni fira jul hemma? Vi är tillsammans, äter tillsammans, går till julkyrkan antingen på julaftonen eller på julmorgonen, ger varandra gåvor. Läser julevangeliet. Hälsning till läsarna? Jag vill tillönska er en riktigt god jul. Julen påminner oss om att, fast vi omkring oss ser en hård, kall och obarmhärtig värld, så handlar julen om livets mjuka värden. Julen ställer de svagaste i vår mitt, barnen, de gamla, de som är ensamma, de sjuka. Julen handlar om att bli sedd och att se. Gud har sett oss och därför föddes Jesus. Intervju: Maria Lindberg 9

10 Ellinor Westerlund och Oscar Lönnholm var programledare......liksom också Robin Hänninen. Familjen Ahlskog i festskrud. Finlandssvenska Teckenspråkiga firade sitt 10-års jubileum Det har i år gått 10 år sedan föreningen Finlandssvenska Teckenspråkiga r.f. grundades, det skedde 6 april 2002 i Tammerfors och nu firades jubileet i Vasa den 10 november. Rolf Westerlund beslöt att när han en gång skulle resa till Österbotten så skulle han göra lite fler saker på samma gång. Han har skolkamrater från tiden i Borgå som han inte sett på många år, så nu var det dags att besöka dem. Första träffen hade han med Christer Finskas, som mötte honom vid tåget och sedan körde honom till hotellet vid Vasa torg och till de andra gamla skolkamraterna. Jan-Erik Porko träffade de på Abborrhemmet på Brändö. Det var roligt att prata om gamla tider, om skolminnen från dövskolan i Borgå. Så åkte man hem till Jorma Tarvonen och diskussionerna fortsatte. Där fick Rolf också bekanta sig med flera fina tavlor som var målade av Jormas dotter som är konstnär. Efter ett besök i mataffären och hemma hos Christer fick Rolf på kvällen skjuts tillbaka till hotellet. Nu hade de flesta andra deltagarna kommit som skulle var med om jubileumsfestligheterna. Sokos hotell Vaakuna ligger bekvämt i Vasa centrum och med ett köpcenter s.a.s. på gården så borde 10 det vara enkelt att få tag i vilka varor som helst men någon blomaffär hittade man inte! Men den gemensamma gåvan från de teckenspråkiga medlemmarna till sitt eget förbund hade Rolf i tryggt förvar på hotellrummet. En ordentlig kakspade, som går lika bra till smörgåstårta eller paj kommer att vara till nytta på förbundets kommande aktiviteter också i vardagslag. Språkplan för det finlandssvenska teckenspråket På lördag morgon inleddes jubileumsfestligheterna i hotellets lokaliteter. Efter registreringen av gäster kl. 12 var det en timme senare dags för välkommen-hälsning. Så gavs en introduktion i föreningens historia. Därefter föreläste Karin Hoyer från Finlands Dövas Förbund om språkplanen för finlandsvenskt teckenspråk. Ett första utkast till en språkplan har nu sammanställts av en arbetsgrupp inom Finlandssvenska Teckenspråkiga r.f. i samarbete med Finlands Dövas Förbund. I arbetsgruppen har från FST medverkat Simone Ekblad, Johan Hedrén, Karin Hoyer, Janne Kankkonen, Oscar Lönnholm, Birgitta Wallvik och Håkan Westerholm. Avsikten med språkplanen är i dess dju-

11 paste mening att försöka förhindra att det finlandssvenska teckenspråket försvinner. Språkplanen behövs för att kunna utvärdera målsättningen, överblicka helhetssituationen och koordinera olika aktiviteter som stöder språket. Efter kaffepausen med födelsedagstårta berättade Urban och Johanna Mesch om dövidrottens historia i Sverige. Jubileumsdagen avslutades med Modersmålets sång, givetvis på teckenspråk. Kl. 19 var det så dags för de officiella gratulanternas långa rad och sedan buffémiddag. I kvällsmiddagen deltog ännu fler döva och det var en festlig och fin stämning med ca 50-talet uppklädda gäster. Här deltog rikssvenska, finlandssvenska och finska döva i alla åldrar. Många av dem som deltog är också sådana finländska döva som numera bor i Sverige. Under middagen utdelades en lång rad priser till personer som gjort sig förtjänta av FST:s tack. Programmet var också omväxlande och presentationen av de olika inslagen sköttes bl.a. av Oscar Lönnholm. Robin Hänninen framförde en dikt om en svan. Sedan var det dags för programnumret Armstrong där hörande Hannele Rabb och Christel Lassfolk framförde rocklåtar på teckenspråk och tog de teckenspråkiga in i en musikvärld där man bra kunde förnimma vibrationerna och rytmerna. Rolf å sin sida hade på tågresan till Vasa hittat på en liten frågesport. Han undrade om de närvarande kunde gissa hur många järnvägsövergångar- och undergångar och hur många älvar, osv. som tågen passerar på banavsnittet mellan Seinäjoki och Vasa. Närmast Johanna och Urban Mesch, föreningens ordförande Håkan Westerholm och Berit Kinnunen. Glad kvinna, Boris Kankkonen, Håkan Westerholm och Julia Kankkonen. rätt svar tippade Christer Finskas, som är ortsbo, på andra plats kom Håkan Westerholms fru, född i Kina och på tredje plats Stig Engblom, från Vanda. Efter en långt utdragen jubileumskväll åkte de flesta hem tidigt följande morgon, men Rolf njöt av att sova i en fin hotellsäng och tog sedan god tid på sig för en lyxig hotellfrukost, där man Farsdagen till ära också serverade tårta. Den här gången tackade han ändå nej, med tanke på sin diabetes och allt det goda han fått njuta av kvällen innan. Rolf riktar ett varmt tack till Finlandssvenska Teckenspråkiga r.f. för gott arbete under 10 år och en fin jubileumsfest i Vasa. Leila Sanssi, Tiina Hedrén och Christer Finskas. 11 Text: Rolf Westerlund / Iwe Ekström Foto: Rolf Westerlund

12 Familjenytt ( Födda Anton Eero Ossian Pokki föddes i Tavastehus och döptes hemma i Tavastehus. Föräldrar: Elina Pokki och Toni Toivonen-Pokki. ( Avlidna Seppo Ensio Jakobsson f Ulfsby d Björneborg Fototävling: ta det snyggaste kyrkfotot! Plastkyrka. Fotografera en RIKTIG KYRKA! GUD, NAMN, ÄRA och AMEN. Den meningen fick man av tecknen på tidningens baksida under år För år 2013 har vi en ny idé för baksidan: Snyggaste kyrkfotot! Gör såhär: ställ in din kamera (om det är en digikamera) på bra bildkvalitet (annars kan man inte förstora bilden när den ska tryckas, utan den blir liten som ett frimärke), gå till en kyrka, sök en bra bildvinkel och ta ett foto. Mejla fotot till: maria.lindberg@evl.fi före Om du skickar ett pappersfoto, postar du det till: Maria Lindberg, Hamngatan 9, Helsingfors. Skriv vilken kyrka du har fotograferat och var den finns. Skriv också din postadress. Vi sätter in kyrkbilderna på baksidorna på årets fyra tidningar och i tidning nr 4/2013 utser vi en vinnare i tävlingen om årets snyggaste kyrkfoto. Vinnaren får ett överrasknings pris. Vad det priset är har vi ingen aning om ännu, men vi har ett år på oss att fundera ut ett bra pris! 12

13 Kyrklig information Händelsekalender Julandakt och julmiddag kl. 17 i Borgå, Lundagatan 5. Julgudstjänst i Jakobstad, Församlingscentret, kl. 18. Julgudstjänst i Vasa, Brändö kyrka, kl. 18. Medverkande: Maria Lindberg, diakonerna Susanne Blomqvist och Johanna Båtman. Teckenspråkig julgudstjänst i Pojo, kl 14:30. Medverkande Maria Lindberg och Göran Hellberg. Tolk Susanna Bussman-Virta. Tornagenterna och den mystiska julgåvan Silje, Bendik och Markus har en hemlig klubb och kallar sig Tornagenter. Före jul hjälper de folk med gåvoköp, men så får de själv en magisk nyckel i gåva som gör att de kan resa 2000 år tillbaka i tiden. Gåvan är en del av ett viktigt uppdrag som bör lösas i jultiden. Agenterna får uppleva osannolika händelser och många spännande upplevelser som gör att jultiden blir något helt annat än de tänkt sig. De tio programmen sänds kl i Yle Fem måndag till fredag och Programserien textas till svenska och finska. Kyrkan har en ny grafisk profil Nästa nummer av Dövas församlingsblad kommer att se lite annorlunda ut. Kyrkan vill att alla kyrkans trycksaker ska följa en enhetlig linje. I den linjen ingår kyrkans logo, vissa färger och en nyskapad font som heter Martti. Den här texten är skriven med fonten Martti. Fonten kommer att användas i tidningens rubriker. För det som kallas brödtext, dvs det som finns att läsa under rubrikerna, får man använda andra fonter, t.ex en som heter Garamond, vilken är just den font tidningen använder nu. Kyrkans logo ska också finnas på tidningens pärm. Dövförsamlingens egen logo kommer att finnas kvar. Den försvinner inte någonstans. Här ser du kyrkans logo: 13

14 Ordet blir synligt Ett kort eftermiddagsseminarium arrangerades på Kyrkostyrelsen i Helsingfors. Inledare var verksamhetsledare Markku Jokinen och utvecklingschef Kaisa Alanne från Dövas Förbund som talade om betydelsen av kyrkans teckenspråkiga översättningsarbete för teckenspråket och dövas gemenskap. Prosten Reijo Mattila talade om det teckenspråkiga översättningsarbetet inom kyrkans arbete under rubriken Ordet blir synligt. Översättarna Tarja Sandholm, Tomas Uusimäki och Janne Kankkonen berättade i sin tur om vad översättningsarbetet hade givit dem. Kyrkorådet Pekka Huokuna talade om teckenspråket ett av språken i kyrkan. Lea Halttunen, sekreterare på undervisnings- och kulturministeriet gav välbehövlig tilläggsinformation gällande möjligheterna till understöd och tilläggsfinansiering för verksamheten. Också Kyrkostyrelsens Riitta Kuusi var på plats. Rolf Westerlund deltog i seminariet och uppskattade alla talturer och den information som gavs. Den här gången fick han också möjlighet att hjälpa till med de praktiska arrangemangen, att ställa seminarieutrymmet i ordning. Text: Rolf Westerlund / Iwe Ekström Foto: Rolf Westerlund Seppo Laukkanen (dövpräst i St Michels stift), Maria Lindberg, Tomas Uusimäki, Tarja Sandholm, Janne Kankkonen och Riitta Kuusi. 14

15 Adressförändring / Ny prenumerant Fyll i och skicka in blanketten om du flyttar eller om du vill få Dövas församlingsblad. Namn:... Tidigare adress:... Ny adress:... Skicka blanketten till: KCSA / Sonja Wacklin PB Helsingfors eller meddela dina uppgifter till: sonja.wacklin@evl.fi Vill du veta var du kan gå på teckenspråkig gudstjänst? Om du vill ha information till din mobiltelefon, e-post eller med vanlig post, fyll i blanketten och skicka den till: KCSA / Sonja Wacklin, PB 185, Helsingfors Skriv ditt namn för hand nederst på sidan. Underskriften är nödvändig, eftersom vi behöver ett skriftligt intyg på att du vill ge uppgifterna och att vi får hålla dem i ett register. KCSA kommer inte att använda ditt namn eller din adress till något annat än att informera dig. Jag vill ha info om kyrkans verksamhet för teckenspråkiga till min Uppgifterna får sparas i KCSA:s register. mobiltelefon e-post vanliga post Namn:... Adress:... Mobiltelefon:... E-post:... Min egen underskrift:... 15

16 AMEN på olika länders teckenspråk Finland Sverige Ryssland Estland England Spanien USA Australien Foto: Hannele Rabb